KFUMs Scoutkår i Härnösand. Ledarinfo. Information till dig som är ledare i scoutkåren. Kårstyrelsen

Transkript

1 KFUMs Scoutkår i Härnösand Ledarinfo Information till dig som är ledare i scoutkåren Kårstyrelsen

2 Register Ledarinfo Register Ledarinfo... 2 Ledarinfo Hur ser scoutkårens verksamhet ut? Hur fungerar kårstyrelsen? Vad gäller för scoutmaterial? Vad gäller för scoutskjortor? Vad gäller för märken? Vad gäller för scoutkårens bibliotek? Vad gäller för kanoter? Vad gäller för försäljning almanackor? Vad gäller för sommarläger? Hur fyller jag i ett närvarokort? Vad finns det för säkerhetsföreskrifter? Vad gäller för bidrag till ledare och scouter som deltager i arrangemang utanför kåren? Föräldrakontakter och uppgifter om anhöriga Var redo när det händer Tips på litteratur och Internetsidor Bilagor Bilaga 1 - Blankett för kontaktuppgifter Bilaga 2 Anmälningsblankett 2

3 Ledarinfo Denna ledarinformation skrevs för första gången av dåvarande ordförande Tom Risberg. Reviderad av Tom Risberg Reviderad Reviderad av kårstyrelsens ledamöter. Ansvarig Anna Höglund Reviderad av Anna Höglund. Viss information kan vara aktuell vid utskrift av denna och helt oaktuell några månader senare Kolla alltid en extra gång innan du tar något för givet! Om du har tips på information som kan vara bra att skriva in i denna ledarinformation, kontakta ordföranden i kåren. 3

4 1. Hur ser scoutkårens verksamhet ut? Vilka åldersgrupper finns i verksamheten? Spårarscout 8-9 år Kärnord: Nyfikenhet, Prova, Natur, Fantasi, Roligt Grönt för tankarna till något spirande och grönskande. Räven är duktig på att spåra och visar vägen för de yngsta scouterna. Upptäckarscout år Kärnord: Våga, Samarbeta, Vilja, Lösa problem, Omvärlden Den blå färgen ger utrymme för nya upptäckter och spänning och kan samtidigt associeras till vatten. Ficklampan sprider ljus i mörkret och ger utrymme för nya upptäckter. Äventyrarscout år Kärnord: Medvetenhet, Respekt, Friluftsliv, Patrullen, Möten Orange används ofta för varning, syns från långt avstånd oavsett äventyr, och passar äventyrarscouterna. Symbolen kan ses som ett flammande berg eller del av en eldstad. Utmanarscout år Kärnord: Engagemang, Reflektera, Nätverk, Internationellt, Gemenskap Mörkrosa (magenta) är en uppstudsig färg som provocerar och utmanar. Megafonen symboliserar någon som vill höras och bli tagen på allvar. Roverscout år Kärnord: Gränslöst, Redo, Utveckla, Ledarskap, Lyssna & stötta XXXX 4

5 Huvudledare och hjälpledare för en avdelning En avdelning (förutom Roverscout) har normalt en huvudledare som ansvarar för avdelningens verksamhet och håller i avdelningsmötena. Till sin hjälp har ledaren ofta en eller flera hjälpledare som hjälper till med verksamheten. I en avdelning finns normalt deltagande scouter. Vi har aldrig avdelningar med mindre än 5 scouter. Hur ser en termin ut? Normalt börjar varje termin med en ledarsamling, som brukar ligga strax före skolstart, då terminsprogrammet, kårens gemensamma programpunkter planeras. Verksamheten brukar sedan börja en till två veckor efter ledarsamlingen. Höstterminen börjar med en gemensam terminsupptakt och avslutas med en gemensam julfest (i mitten av dec.) Vårterminen börjar också en med en gemensam terminsupptakt och avslutas med en avslutningshajk i Aspnäs (mestadels sista helgen i maj eller början av juni). En scoutavdelning planerar själv sitt verksamhetsår. Ledarboken gör dig redo kan användas som stöd likaså scouternas hemsida Hur ofta har jag möten? En avdelning har ett avdelningsmöte normalt en gång/vecka och detta på en bestämd veckodag. Vilken dag detta är bestäms i avdelningen i samråd med övriga lokalnyttjare. Om det en vecka finns kårgemensamma arrangemang kan det ordinarie mötet ställas in. Vad händer om jag blir sjuk? Om du blir sjuk och inte kan gå till ett avdelningsmöte skall du i första hand meddela din ledarpartner detta. Ni får sedan bestämma om du måste ersättas med en inhoppare (normalt en Utmanar-/Roverscout). Hamnar du i den situationen att du inte kan ordna ersättare skall du meddela ordf. i kårstyrelsen detta för åtgärd. Finns ingen annan lösning kan mötet ställas in. Vad händer om det inte kommer några scouter? Vi får föreningsbidrag för möten med minst 5 scouter. Detta bidrag är nödvändigt för verksamheten. Visar det sig att du i din avdelning börjar komma nära denna siffra skall kårstyrelsen meddelas om detta. Då måste kanske ny rekrytering ske. Vad händer om någon scout skadas under ett avdelningsmöte? Alla scouter som har betalat terminsavgiften har en medlemsförsäkring som gäller i scoutverksamhet. Försäkringen omfattar olycksfall och kan avse personskada eller skada på glasögon och kläder med en självrisk. Kan jag få ledarutbildning? Kårstyrelsen försöker övervaka att de som är ledare också skall få viss utbildning. Kårstyrelsen ser till att du får kännedom om kurser när de ordnas. I bland kan även kurser ordnas med speciellt innehåll, ofta kring någon speciell fråga. Om sådana kurser bedöms ha intresse för ledarna underrättas de. 5

6 Vad gäller ekonomin? När du köper in material skall du för att få tillbaka pengarna skicka in uppgifter om vad du köpt samt kvitto till vår kassör Knapp-Bertil Eriksson. Du skall då också tala om hur du vill ha pengarna utbetalda (bäst är att få sätta in dem på något konto). Du kan också lämna över kvitton och uppgifter direkt till kassören och få pengar. Det är viktigt att du har kvar rätt kvitton för det är enda möjligheten att få tillbaka pengarna. Kom också ihåg att alla utgifter från ett år måste redovisas senast den 15 januari året därpå. För att underlätta för dig som ledare har styrelsen bestämt att du kan ta ca 100 kr/dygn då dina scouter övernattar/hajkar. Föräldrarna betalar då in pengar till kårens gemensamma Pg-konto och du lämnar kvitton till kassören. Kan jag få bidrag till specialevenemang med min avdelning? Normalt skall verksamheten i en avdelning inte behöva finansieras med särskilda pengar. Vill man vid något tillfälle genomföra en programpunkt som kostar mer än vad ekonomin tillåter kan denna antingen betalas genom att man tar ut en avgift för den och/eller att man söker ett bidrag från kåren. Ca 500 kr/termin brukar kunna beviljas av kårstyrelsen. Bidrag söks helst skriftligen hos kårstyrelsen och måste ske i god tid. Vilket material finns för verksamheten? En hel del material finns i scoutkårens förråd samt i lokalen. Förrådet ligger på i ett källarförråd bredvid scoutlokalen. Förrådet består av 2 olika rum. När du vill låna materiel från förrådet skall du anteckna vad du lånar på en lista. När du lämnar tillbaka skall du markera detta på samma lista. Nyckel till förrådet finns hos förrådsansvarig Sture Nordstrand samt hos några av scoutledarna och kan lånas. Tänk på att försäkra dig om att någon är hemma när du vill låna nyckel. Meddela Sture om något går sönder och måste repareras eller köpas in. Vad gäller om jag nyttjar egen bil i verksamheten? Resor med egen bil direkt knutna till verksamheten i en avdelning kan ersättas om du lämnar in en reseräkning till kassören. Ersättningen avser själva verksamheten men normalt inte resor till och från. Ersättning sker med 16: -/mil vilket är ett belopp som inte behöver tas upp som inkomst i din inkomstdeklaration. Reseräkning innehållande namn på den som rest, tidpunkt för resan, till vilket avdelnings- eller kårprogram resan gjorts, mellan vilka platser resan skett och hur lång den varit, skall vara kassören tillhanda snarast efter resan. Vilka krav har scoutkåren på mig som ledare? Scoutkåren vill att du har ett intresse av att vara ledare för barn & ungdomar. Att du är villig att lära dig och att lära ut. Scoutkåren vill att alla ledare/hjälpledare ska gå utbildningen Trygga möten som finns på Skicka en kopia på diplomet till ordf. i kåren. 6

7 2. Hur fungerar kårstyrelsen? Kårstyrelsen är scoutkårens beslutande organ. Den består av en ordförande och maximalt 8 ledamöter som väljs vid scoutkårens årsmöte i februari varje år, ett mål är att varje år ha en utmanarscout/roverscout med i styrelsen. En ledamot väljs normalt för 2 år. Kårstyrelsen lägger upp gemensamt program för verksamheten och ansvarar för att olika gemensamma programpunkter blir av. Den ser till att det finns ledare och anpassar verksamheten därefter. Kårstyrelsen håller vidare i kårens ekonomi och beslutar om hur kårens resurser skall fördelas. Kårstyrelsen sköter också om almanackor, scoutskjortor, märken, medlemsregister (Scoutnet) och kårens material. Vilka sitter i kårstyrelsen? I kårstyrelsen finns verksamhetsåret följande ledamöter: Ordförande Vice ordförande Kassör Sekreterare Revisor Ledamöter i styrelsen Anna Höglund Johannes Ehinger Knapp Bertil Eriksson Lars Gunnar Rönnqvist Sören Johansson Berit Söderlind-Nordstrand Rasmus Pettersson Vik Sara Leuf Johan Andersson När behöver jag kårstyrelsen? Det är till kårstyrelsen du vänder dig när du har frågor om verksamheten eller om ledarrollen. Har du frågor eller funderingar som du vill att kårstyrelsen skall ta ställning till så tar du kontakt med ordförande alt vice ordförande som kallar till mötena och gör i ordning mötesordning. När träffas kårstyrelsen? Kårstyrelsen sammanträder en gång/månad i scoutlokalen eller hos någon i styrelsen och kallas till möten via mail. Du är alltid välkommen att delta i dessa möten om du vill men endast ledamöter har rösträtt. Mötesdagar finns angivna i terminsprogrammet. 7

8 3. Vad gäller för scoutmaterial? Scoutkåren har en hel del materiel som kan användas i verksamheten. Du har möjlighet att låna detta efter behov. Ansvarig för materialförrådet är Sture Nordstrand tel och det är till honom som du vänder dig med frågor om scoutmaterialen. Var finns material/förrådet? Scoutkåren har ett materialförråd i närheten av lokalen på Brännan. Förrådet består av två olika rum. Nyckel till förrådet finns hos Sture Nordstrand och hos kårens ansvariga ledare. Hur lånar jag? I en pärm vid hyllorna finns en kvittenslista där du skriver in datum, vilket material, antal och vem du är som har lånat samt när det kommer att återlämnas. Använd en rad per sak. På detta sätt vet den som behöver låna något som saknas, vem som skall tillfrågas. Det är också lättare att följa upp saker som försvinner. Hur återlämnar jag det jag lånat? Materialen som återlämnas ska vara rengjorda och hela. Tält och vindskydd ska vara tömda och torkade. På förrådet finns möjlighet att hänga upp tält på torkning. Gör du detta skall du också se till att de tas ner när de är torra. Lägg tillbaka sakerna på rätt ställe (oavsett var du fann dem). Anteckna när du lämnat igen de lånade artiklarna på kvittenslistan i pärmen. Vad händer om något går sönder, försvinner eller är skadat? Lämna dessa saker: skadade, trasiga eller slöa på förrådsbordet. Meddela sedan Sture Nordstrand tel alt eller via e-post sture.nordstrand@telia.com Obs! Meddela även borttappade saker! Vem kontaktar jag om något jag behöver saknas? I första hand söker du den som lånat det du vill ha. Kan du inte få tag på denna person meddelar du den som är materialansvarig - Sture Nordstrand. Om något nytt behöver köpas in kontakta materialsansvarig - Sture Nordstrand. 8

9 4. Vad gäller för scoutskjortor? Allmänt Nästan alla scouter världen runt använder scoutdräkt. Scoutskjortan är en symbol för gemenskap mellan scouter. Dessutom är den är praktisk att använda vid olika scoutaktiviteter. Sedan 2007 ser scoutdräkten lika ut i alla de fem scoutförbunden. Förbund/kår/avdelning kan ha olika halsdukar. Halsduken fästs om halsen med en sölja. Från scoutkårens styrelse tycker vi det är bra att scouterna har scoutskjortor. Det är ett ansikte utåt och bidrar till att vi syns. Det skapar också en samhörighet mellan scouterna och bidrar till att skapa lite högtidlighet kring gemensamma evenemang såsom scoutinvigningar, Svenska nationaldagen, lägerinvigningar mm. Vad gäller för scoutskjortan? Skjortan är blå med korrekt placerade märken och vit halsduk, som bärs under kragen och sammanhålls med sölja. Halsduk bör inte vara försedd med kårmärken eller dylikt. Scoutdräkten kan också till vardags användas utan halsduk. Till scoutdräkten hör blå kjol eller blå/grå byxor eller blå jeans. Skjortan ska vara instoppad i byxorna/kjolen. Vem får ha scoutskjorta? Alla scouter (medlemmar) som deltar i verksamheten får ha scoutskjorta. Nu finns också T-shirt och Pikétröja som kan användas istället för scoutskjortan. Dessa beställs framför allt av Utmanarscouter/Roverscouter och ledare/funktionärer. Hur informeras föräldrar om vad som gäller? Det gör du som ledare. Oftast finns en scoutskjortvecka varje termin och då görs en gemensam beställning för hela kåren. Berit Söderlindh-Nordstrand har hand om skjortor och beställningar. Vad kostar scoutskjortan? En ny skjorta kostar idag 350 kr för barn och 400 kr för vuxna. Priset innefattar halsduk. Scoutkåren tar gärna emot urvuxna scoutskjortor. Dessa säljs för 100 kr. (Härnösands kårmärke är tillfälligt slut.) Hur betalar man? Berit Söderlindh-Nordstrand lämnar namn på scouter som beställt scoutskjorta till kassören. Kassören skickar sedan en faktura hem till scouten/förälder. Hur beställer man scoutskjorta? Scoutskjortor beställs till kåren en gång per termin så att de finns för användning till Tomtarnas café (normalt första advent) och våravslutningen i slutet av maj. Du bör därför samla ihop dina beställningar till 4-5 veckor före dessa datum och lämna en lista på antal, storlekar, och namn och adress på dem som beställt till Berit. 9

10 Hur skall man kunna veta vilken storlek som passar? Barnskjortor finns centilongstorlekar. Obs!!! Skjortorna är små på storlekarna. Vuxenskjortorna rak modell (lång- & kort ärm) storlekar XS till XXXXXL Vuxenskjorta insvängd modell (lång- & kort ärm) XXS-XXXL När kommer skjortorna till mig? Skjortorna levereras efter ca 2 veckor av Berit Söderlindh-Nordstrand. Märken får respektive scout sy på själv. Hur ska märkena sitta på scoutskjortan? Bilder som visar var på skjortan de olika märkena skall sitta se: Kan scouten lämna tillbaka en scoutskjorta? Om en scout har växt ur en skjorta eller slutar och vill lämna tillbaka den tar vi emot den om den är tvättad, struken, i oskadat skick. Lämnas till Berit Söderlindh-Nordstrand. Till vem vänder jag mig med frågor ang. scoutskjorta? Har du frågor om scoutskjortor vänder du dig till Berit Söderlindh-Nordstrand

11 5. Vad gäller för märken? Vilka typer av märken finns? Märkena är från och med 2010 indelade i 4:a kategorier: Tillhörighet, Deltagande, Intresse och Bevis. En märkesbroschyr finns att ladda ner på: Tillhörighetsmärken: Gemensamt Scoutförbundsmärke sitter på skjortan när den levereras, ovanför höger bröstficka (tryckt på skjortan). Förbundsmärke KFUM (levereras med skjortan) skall sitta ovan vänster bröstfickan (när skjortan sitter på kroppen). Sys fast med märkets underkant 5 mm ovanför fickans övre söm. Nationalitetsmärke/Sverigemärke och världsförbundsmärke sys fast på höger ärm när du åker utomlands. Kårnamn (levereras med skjortan) gul text på marinblått band. Skall sitta på vänstra ärmen mitt för axelsömmen 5 mm under denna. Kårmärke skall sitta 5 mm under kårnamnsmärket på vänster ärm. Åldersgruppsmärken: Spårarscout, Upptäckarscout, Äventyrarscout, Utmanarscout och Roverscout. Skall sitta på vänster ärm. Kan kompletteras med patrullmärken (gör själv eller beställ då finns olika sorters djur) Deltagandemärken Spårare: Deltagarmärkena representerar deltagande under en viss tid (termin/år). Då har man arbetat med scoutmetoden och utvecklats längs målspåren. För spårare finns fyra märken: Tidsspår, Djurspår, Fotspår och Ljusspår. Upptäckare: Deltagarmärkena representerar deltagande under en viss tid (termin/år). Då har man arbetat med scoutmetoden och utvecklats längs målspåren. För upptäckare finns sex märken: Människan, Horisonten, Fjärran, Nära, Vägen och Berättelsen. Äventyrare: De har åtta projekt som ger märken. Märkena/projekten är: Hajken, Bygget, Rösten, Miljön, Scenen, Mötet, Förebilden och Världen. Utmanare: Här finns märken för projekt för patrullutmaningar: Engagera, Våga, Ta ställning, Påverka, Orka, Hjälpa, Utveckla och Utforska. Personliga utmaningar:? &! Intressemärken: Dessa märken är främst för spårare, upptäckare och äventyrare. Nya märken tillkommer och andra försvinner när det inte känns aktuella längre. Hela avdelningen behöver inte arbeta med samma intressemärken. Olika intressemärken: se märkesbroschyren, webbadress ovan. Bevismärken: Det finns tre bevismärken på nationell nivå: Kniv, Såg/yxa, Simning. 11

12 Patrullmärke, Uppgiftsmärken, Intressemärken och Bevismärken, Sys fast på vänster ärm under kårmärket. Lägermärken: Sys fast på höger ärm. För ledare och funktionärer: Ledarmärke (får du när du gått ledarutbildning) Sys fast där förbundsmärket sitter. Förtjänstmärken (tilldelas ledare och funktionärer som nedlagt förtjänstfullt arbete inom scoutrörelsen under viss tid) bärs på skjortans vänstra sida till höger om förbundsmärket. Bilder på var på scoutskjortan märken ska sys fast? Se: När kan scouter ta märken? Det bestämmer du själv i avdelningen. Vilka märken som finns och vad man skall gör för att få dem framgår av märkesbroschyren. Vad kostar märken? Märken som dina scouter tar under terminen bekostar kåren och de delas ut gratis i anslutning till sommaravslutningen Var och när beställer jag märken? Märken som du vill dela ut i din avdelning måste beställas i god tid före vårterminens avslutning som normalt ligger i månadsskiftet maj-juni. God tid är senast första veckan i maj. Märken beställs hos den i kåren som handhar detta. Just nu Berit Söderlindh-Nordstrand. Hur delas märken ut? Märken delas ut vid särskild märkesutdelning i anslutning till sommaravslutningen. Normalt delar respektive ledare ut märkena till sina scouter. 12

13 6. Vad gäller för scoutkårens bibliotek? I scoutlokalen finns huvuddelen av scoutkårens bibliotek med kårens gemensamma scoutlitteratur. Detta bibliotek kompletteras allteftersom med ny litteratur. Biblioteket står till ditt förfogande att nyttja efter behov. På KFUK-KFUM:s expedition i Spiran finns en del äldre litteratur tillsammans med kårens arkiv det arkivmaterial som ännu inte lämnats till Folkrörelsearkivet. Hur lånar jag en bok? Vill du låna hem böcker går detta bra men du måste anteckna när och vilka böcker du lånar. Om jag vill köpa en ny bok? Ta kontakt med kårordförande alt någon annan i styrelsen innan du beställer boken/böckerna om du vill att scoutkåren ska äga/betala boken. Vad händer om jag slarvar bort en bok? Du anmäler detta till kårordföranden som hjälper dig att åtgärda detta. Många av böckerna i biblioteket går inte att köpa längre varför vi vill att du är rädd om dem och ser till att de kommer tillbaka. Hur gör jag om den bok jag vill ha inte finns i biblioteket? Scoutkåren kan köpa in nya böcker om kårstyrelsen anser det motiverat. Du vänder dig därför till kårordföranden och ber om inköp varefter du får besked om inköp så fort ställningstagande gjorts. 13

14 7. Vad gäller för kanoter? Scoutkåren äger 8 aluminiumkanadensare med tillhörande paddlar samt flytvästar och kanotkärror (de senare inte till alla kanoter). Vi disponerar vidare en släpvagn för transport av kanoterna. Som scoutledare har du möjlighet att använda kanoterna i verksamheten. För att få göra detta skall du boka kanoterna hos Johannes Ehinger. När du sedan skall använda kanoter måste du ha särskild nyckel till förråd och kanotvagn. Denna nyckel lämnas ut av Johannes Ehinger och skall efter användande återlämnas till honom. Användandet av kanoterna är kostnadsfritt men om du förorsakar någon skada på utrustningen skall detta snarast anmälas till Johannes Ehinger alt till Sture Nordstrand. Säkerhet Kanoting är ett spännande och roligt inslag i verksamheten men också förenat med vissa risker. De kanoter vi har är mycket stabila och lämpar sig väl för nybörjare. Du är som ledare ansvarig för att de övningar du genomför har betryggande säkerhet mot framför allt vältolyckor. Är vattnet kallt, som på våren, kan ett barn bara under mycket kort tid ligga i vattnet utan att ta skada. Tar det för lång tid att rädda barnet ur vattnet och värma upp det kan det vara direkt livshotande. Under sommaren och tidiga hösten är vattnet varmare och marginalerna större. Barn som hamnar i vattnet oförberedda och utan kunskap om vad det innebär kan bli rejält skrämda och i värsta fall välta andra kanoter i ett försök att komma upp ur vattnet. Vi genomför med jämna mellanrum vältarövning i badhuset där barnen får lära sig vad som händer när en kanot välter och hur man skall bära sig åt för att rädda sig ur situationen. Om du är osäker på hur du kan genomföra en övning så kontaktar du någon ledare i scoutkåren med erfarenhet av detta. Vet du inte vem du skall kontakta frågar du kårens ordförande. Kan jag låna kanot själv? Som ledare är det viktigt att man själv är trygg i kanoten om man skall lära andra. Ledare (och även utmanarscouter/roverscouter) har därför fri rätt att efter bokning låna kanot för egen, för familjär eller för kompispaddling så länge det handlar om paddling för egen träning. Det är inte tillåtet att låna kanoterna för att använda dem i organiserade arrangemang. Det går att få använda kanoterna även för detta men då får man hyra dem och det krävs särskilt tillstånd från kårstyrelsen. En förutsättning för sådan uthyrning är att man är verksam i scoutkåren samt att man själv deltar i arrangemanget och kan ta ansvar för kanoterna under uthyrningen. 14

15 Kan man låna kanotvagnen? Kåren har en släpvagn för att transportera kanoter. Det är möjligt att få låna denna om du har en bil som uppfyller aktuella fodringar. Den bil du har är klassad för en speciell dragvikt och vagnen med den utrustning du tänker lasta får inte överstiga den vikten. Vidare får inte bilen och vagnens klassade vikt överstiga kg på ett normalt körkort. Vid lån av vagnen måste du se till att alla lampor lyser som de skall, att bromsljus och blinkers fungerar samt att däcken har rätt lufttryck. Maxlast: 390 kg Kanoter väger ~35 kg/styck Däckdimension: Vagnens Längd: 4950 Bredd: 1770 Höjd med kanoter: XX Har kåren några gemensamma paddlingar? Scoutkåren genomför ibland gemensamma paddlingar. När dessa blir av beror på intresse och tillgång till ledare. De meddelas via särskilda inbjudningar eller i terminsprogrammet. 15

16 8. Vad gäller för försäljning almanackor? Scoutkåren brukar varje höst sälja årsalmanackor. Försäljning sker under november - december. Vem får sälja? Som scoutledare ansvarar du för all försäljning inom din avdelning. Alla föräldrar vill inte att deras barn skall delta i denna typ av dörrförsäljning. Vi brukar därför (åtminstone när det gäller spårarscouter) be om föräldrarnas samtycke till att barnen säljer. Detta görs normalt genom ett utskick till föräldrar med svarstalong. Det är du som scoutledare som sköter detta. Har barnen tillåtelse får sedan de som vill sälja. Varför säljer vi? Försäljningen ger kåren en inkomst som är viktig för verksamheten. Vidare är försäljningen en verksamhet som riktar sig ut till samhället och ger så ett ansikte åt scouting. Vi vill därför att scouterna, när de deltar i försäljning, så långt det är möjligt har scoutskjorta och halsduk på sig. Dels gör detta att den som köper vet att han köper av scoutkåren (även andra organisationer säljer) och dels syns scoutverksamheten. Scout som säljer har också en litet eget bonus som han får behålla från försäljningen. Denna bonus får scouten inte själv dra av utan den delas ut när scouten redovisar försäljningen. Hur får jag almanackor? Almanackor tas hem av kårstyrelsen, som bestämmer om omfattning av detta i relation till hur många scouter vi har. Hur många almanackor respektive avdelning vill ha för försäljning bestämmer den själv. Vi brukar avråda från att dela ut för många exemplar per scout utan tycker det är bättre att de hämtar ut fler när de sålt sin första omgång (5-10 beroende på scoutålder och egen vilja). För scouter som kanske vill, men inte riktigt vet om de vågar kan det vara bra att sälja tillsammans med någon kamrat. Almanackor beställs och lämnas ut av Lars-Gunnar Rönnqvist. Hur redovisar jag försäljningen? All redovisning skall ske före ett slutdatum som bestämmes från år till år. Normalt är att redovisning skall ske före terminsslut ca 15 dec. Almanackor som då inte sålts, skall återlämnas till Lars Gunnar Rönnqvist. De försöks då säljas av framförallt ledarna. Att almanackor inte redovisas innan sluttid kan resultera i att kåren måste betala dessa med resultat att inkomsten av försäljningen kraftigt minskas. 16

17 9. Vad gäller för sommarläger? Sommarläger är oftast pricken över I:et inom scouting. På läger knyts hela årets aktiviteter på sitt sätt samman och man får praktiskt pröva på vad man lärt sig och inte lärt sig. Läger med spännande och meningsfullt innehåll blir ofta ett minne för livet. Det gäller nog särskilt större läger, där t ex de stora lägerbålen skapar en speciell stämning. De större lägren är vanligen 7-10 dagar; regionlägren, knappt, en vecka och lokala läger 3-5 dagar. Vanligaste lägertid i Sverige är slutet av juli-början av augusti. Utländska läger varierar. Det finns en viss regelbundenhet i lägerplanering och då vanligen under en fyrafemårsperiod enligt följande, se nästa sida. Deltagande i ett förbundsläger eller utländskt läger kräver mer än en terminsplanering och förberedelser. Ofta går anmälningstiden ut i februari-mars om lägret äger rum i augusti. En väsentlig del är ekonomin, d v s att man klarat ut vad lägret faktiskt kostar inkl. resan och hur detta ska finansieras. Ibland är det segt att få in anmälningar i tid pga. att t ex familjernas semesterplaner inte är klara. Vilka åldrar gäller för läger? Kårstyrelsen fattar beslut om lägerdeltagande och kan hjälpa avdelningarna på olika sätt i lägerplaneringen. För större läger tillsätts ofta någon ansvarig arbetsgrupp. Till de större lägren och vanligen också regionlägren brukar undre åldersgränsen gå vid andraårs upptäckarscout. Det gäller att scouten i fråga har ett sådant friluftskunnande och socialt uppträdande i sin patrull att vederbörande är självgående vad gäller "äta-bo-sova oberoende av väder". På mindre och tidsmässigt kortare läger deltar ibland också spårarscouter. Generellt fordras då större ledar- och föräldraresurser. Vanligt är att spårarscouter sover över 1-2 nätter och upptäckarscouter och åldrarna uppåt hela lägertiden. Lägerförberedelser Eftersom lägerförberedelserna tar månader och år och scouterna ju har ganska korta tidsperspektiv är det viktigt med bra och återkommande både muntlig och skriftlig information till scouterna och deras föräldrar. Kåren har en hygglig uppsättning lägermaterial i form av tält, köksutrustning och övriga lägergrejor. Men man måste alltid och mycket noga gå igenom utrustningen före och efter lägret och kolla om något behöver kompletteras. Scouterna bör vara med så mycket som möjligt i detta arbete. Obs! Kårens materialförvaltare inte kan gissa sig till vilka saker som behövs i alla lägen. Här liksom i all annan lägerförberedelse måste det klaras ut vilka ledare som har ansvar för vad. 17

18 Lägerhistorik för vår kår: År Typ Namn 1993 Förbundsläger På Gång 93, Sövde i Skåne 1994 Regionläger Fjälläger, Mittådalen 1995 Lokalt/regionalt Byviken 95 (EFS Västernorrland) 1996 D:o alt internationellt Sönderborg, Danmark 1997 Förbundsläger Härnö 97, Södermanland 1998 Regionläger Vallbo 98, Jämtland 1999 Lokalt/"förbundsläger" Roverscoutläger + Mossebo 99 (EFS) 2000 Region alt. Bergafjärden samt KUST (finlandssvenskt läger, Munsala) Internationellt 2001 Nationellt Scout 2001, gemensamt läger för alla fem scoutförbunden, Rinkabyfältet 2002 "Förbundsläger" Lövsjö 2002 (EFS) 2003 Lokalt/regionalt Ljungdalen, fjällvandring 2004 Regionläger Mittå 2004, Fjälläger, Mittådalen 2005 Förbundsläger Skogsröj 05, Bohuslän 2006 Regionläger Laxsjön, Viksjö Ångermanland (SSF) 2007 Nationell Jamboree Jiingijamborii, gemensamt för alla fem scoutförbunden, Rinkabyfältet :a Jubileumsjamboree, England Världsscoutjamboree 2008 "Förbundsläger" Mjösjöliden, Piteå (EFS) 2009 Förbundsläger Reforma 09, Ransberg, Värmland 2010 Regionläger Mittå 2010, fjälläger, Mittådalen :a Världsscoutjamboree, Rinkabyfältet Världsscoutjamboree 2011 Lokalt läger Lungön, Sjörövarläger 2012 Lokalt läger Vässarö, Stockholms skärgård 2013 Regionsläger Mittscoutlägret, Aspnäs, Härnösand Tyvärr var kåren inte på något läger denna sommar

19 10. Hur fyller jag i ett närvarokort? Alla ansvariga ledare ansvarar för att fylla i närvarokort. Detta är en viktig uppgift då närvarokorten ligger till grund för de bidrag vi får från kommunen. Dessa bidrag är av avgörande betydelse för kårens ekonomi. Var får jag tag på närvarokort? Närvarokort får du av kassören alt hämtar hem själv på hemsidan Hur fyller jag i korten? 1. Uppe till vänster fyller du i vilken avdelning du har. Spårarscouter, Upptäckarscouter, Äventyrarscouter, Utmanarscouter, Roverscouter 2. Fyll sedan i scouterna patrullvis. Namn och födelsedata ska fyllas i på alla deltagare. Födelsedatum är nödvändigt då bidrag endast utgår för vissa åldrar (7-25 år). Även ledare som deltar i verksamheten skall noteras med namn och födelsedatum. Pl = patrulledare, vpl = vice patrulledare behöver inte noteras. 3. Under typ av aktivitet skall de olika mötena/evenemangen noteras. Här skall alla i verksamheten ingående händelser tas upp. Du noterar deltagande i ledarsamling, alla avdelningsmöten, alla gemensamma kårarrangemang, läger och hajker under terminen samt ev. kurser. Du skall under typ av aktivitet skriva in vad ni gör (exv. ledarsamling, hajk, avdelningsmöte (notera tema), kårsamling, julfest, terminsavslutning mm) 4. Under började kl. noterar du tidpunkt för aktivitetens start. 5. Under slutade kl. noterar du tidpunkten för aktivitetens slut. Anledningen till att tidpunkter skall anges är att bidrag utgår endast till verksamheter som är en timme eller mer 6. Under månad och dag noterar du datum för aktiviteten. Det är viktigt att du har rätt datum och händelse. Vid gemensamma aktiviteter kan, om du som ledare inte är närvarande, dina scouter flyttas över till annan ledare under förutsättning att annan ledare under aktiviteten haft visst ansvar för dina scouter. 7. I kalendern prickar du sedan för vilka deltagare som närvarat vid vilka aktiviteter. Var noga med denna notering. Ej närvarande deltagare markeras med -. Om ni i er avdelning har en aktivitet som ingen ledare deltager i (ej bidragsgrundande) bör det av kortet framgå vem som då ansvarar för aktiviteten. Är det någon i scoutkåren aktiv kan denne gå in som ledare vid ett specifikt tillfälle. Är det någon aktivitet där ledare i annan avdelning tar över ansvaret samtidigt som han/hon genomför eget möte kommer deltagarna att statistiskt tillföras detta möte. 8. Om du har verksamhet som omfattar olika grupperingar inom avdelningen skall närvarokortet föras som om det var en verksamhet. Du som har olika grupper som möts vid olika tidpunkter noterar alla händelser i kalendern och markerar vilka som deltager i vilka. Räcker inte de 25 raderna använder du fler kort. 9. När terminen är avslutad skall du kontrollera att kortet är komplett och riktigt ifyllt (renskriv det om det blivit ändringar i det). Du skall som ansvarig ledare skriva under och intyga riktigheten. Summera antal deltagare/gång. Närvarokortet lämnas snarast efter terminens slut till kassören. Om det finns oklarheter i ditt kort kommer du att bli kontaktad av den som granskar och ombedd att förklara hur det förhållit sig. 19

20 Det händer att scoutförbundet vill ha in korten för granskning då de gentemot staten övervakar att ansökan om bidrag sker i enlighet med gällande bestämmelser. Vi har vid tidigare granskning fått en del anmärkningar varför det är viktig att korten fylls i med korrekta uppgifter. Vad gör jag med korten när de är ifyllda? När korten är fullständigt ifyllda lämnas de till kassören. Korten skall lämnas in direkt efter terminens avslutning. 20

21 11. Vad finns det för säkerhetsföreskrifter? Allmänt Kårstyrelsen ansvarar för hela kårens verksamhet. (material, program, ekonomi, kontakter med förbund och region mm). Ansvarig avdelningsledare ansvarar för verksamheten i en avdelning. Det är ett ganska stort ansvar som läggs på en scoutledare. Vi har hand om ett antal barn och ungdomar vars föräldrar skall kunna känna sig trygga i att deras barn i scoutrörelsen blir väl omhändertagna och inte utsätts för allt för stora risker. Vi har ytterst sällan några olycksfall och i en välplanerad verksamhet skall olyckor vara sällsynta. Vi utsätter inte våra deltagare för risker vars konsekvenser vi inte behärskar. Säkerhet grundas på kunskap och erfarenhet inte på teknik och utrustning. Som scoutledare skall du om du är osäker alltid rådgöra med kårstyrelsen om vilken säkerhet som kan vara befogad vid olika typer av övningar. Exempel på övningar som kräver särskild uppmärksamhet är kanoting, orientering särskilt i mörker och arbeten med yxa och kniv. Man skall också, inför en programpunkt, tänka igenom hur man skall handla om något händer och se till att man kan vara trygg i detta handlande. Ibland måste man ha med sig någon extra vuxen då det kan vara direkt olämpligt att tvingas lämna en grupp barn på en plats där de inte är hemma. Ju äldre barnen blir ju mer ansvar kan man lägga på dem, men det yttersta ansvaret ligger alltid på ledaren. Försäkringar För alla scouter som betalt terminsavgiften finns en kollektiv ansvars- och olycksfallsförsäkring. Denna försäkring är tecknad genom scoutförbundet och kräver att medlemsavgift är betald. Försäkringen gäller inte för deltagande föräldrar. Försäkringen gäller för skador som inträffar i samband med scoutverksamhet. Ansvarsförsäkringen gäller för att, vid krav på skadestånd som uppkommit till följd av verksamheten, utreda om skadeståndsskyldighet föreligger och betala det skadestånd som den försäkrade enligt gällande rätt kan bli skyldig att utge. Försäkring gäller inte för skada på egendom som den försäkrade hyrt, lånat eller på annat sätt utnyttjat. Olycksfallsförsäkringen gäller över hela världen under deltagande i scoutverksamhet som ordnats eller förmedlats av förbundet eller dess underavdelningar samt under resa till och från sådan verksamhet. Om skada inträffar skall anmälan omedelbart göras till försäkringsbolaget. Olycksfallsanmälan skall attesteras (undertecknas) av den scoutledare som ansvarade för verksamheten. Bad Vid bad, kom ihåg följande: Se till att du känner till djup och strömförhållande på den plats scouter skall bada. Det skall alltid finnas någon vuxen med vid bad som kan vidta åtgärder om det skulle behövas (konstgjord andning, simmandes hämta någon i vattnet mm). Denna skall under badning hela tiden vara uppmärksam på vad som händer i vattnet. Scouterna skall aldrig bada ensamma. Lär dem att ha en badkompis. De kan ha koll på varandra. Vuxenansvaret finns fortfarande. 21

22 Kanoting Vid kanotövningar skall bedömning alltid göras om nödvändig säkerhet. Vid låga vattentemperaturer kan det vara direkt livsfarligt att bli liggande i vattnet även med flytväst. Vid kanotövningar skall alltid någon erfaren ledare vara med. Ledare som ordnar kanotaktivitet skall vara väl förtrogen med hur det går till att rädda barn/ungdomar som fallit i vattnet med det hjälpmedel som står till buds. Att ta upp en ungdom i en kanot är mycket besvärligt om den i vattnet på grund av kyla inte hjälper till. Alla som deltar i kanotpaddling skall ha flytväst med grenband spända. Det är du som ledare som kollar detta. Vi har inte västar anpassade för alla barns storlekar varför det kan hända att om grenbandet inte är spänt de kan åka ur flytvästen. Vissa barn kan bli mycket rädda om de ramlar ur kanoten och du måste ha beredskap att omedelbart ta hand om detta. Väderförhållanden kan vara helt avgörande för lämpligheten av kanotövningar varför man alltid måste ha beredskap att kunna ställa in en övning. Eldning Vid eldning skall alltid åtgärder vidtas för att säkerställa att eld inte kan sprida sig. Välj därför plats med omsorg och se till att du har möjlighet att släcka en mindre brand som kan uppstå. Detta gäller även vi användning av stormkök. Det är mycket viktigt att du som ledare försäkrar dig om att alla de som hanterar stormkök känner till den stora och allvarliga risk som ligger i att fylla på en varm brännare med bränsle eller att placera köket så ostadigt att det kan välta med risk att bränsle rinner ut. Vi öppen eld se till att det finns en ordentlig eldstad, att underliggande mark är lämplig och att du inte förstör den plats du eldar på. Se till att eld alltid är ordentligt släckt när du lämnar den och städa efter er när ni är klara. När du är ute på hajk elda aldrig på stenhällar (risk för uppsprickning). Resor Bil. Vid transport till och från olika arrangemang kan föräldrar hjälpa till med transport. Bilar får dock aldrig lastas med fler personer än det finns säkerhetsbälten till. Kör du själv gäller samma sak även vid korta transporter. Personer som anlitas för transporter skall vara erfarna förare och knutna till verksamheten. Båt. Ev. resor med båt i egen regi skall alltid godkännas av kårstyrelsen innan de får göras. Cykel. Vid gemensamma cykel utflykter åligger det ledaren att tillse att alla cyklar som skall användas är i gott skick, lämpliga för turen samt utrustade med nödvändig säkerhet. Det är ledarens ansvar att tillse att alla scouter följer gällande trafikregler och har cykelhjälm. Skridskor Ev. skridskoturer på sjö- eller havsis skall alltid bestämmas med stor respekt. Räddningsredskap måste alltid finnas med. 22

23 Hajker Planera aktiviteten med hänsyn till deltagarnas kondition och förmåga. För lätt eller för svår upplevelse ger negativa minnen. Se till att du har tillgång till telefonnummer till alla deltagares anhöriga om det skulle bli nödvändigt att kontakta föräldrar. Den gemensamma utrustningen skall vara vettig och kontrollerad. Information till föräldrar om resor, tider, plats för hajk, scouternas personliga utrustning samt ev. programändringar till följd av väder eller andra oförutsedda händelser, skall vara entydigt och korrekt. Om olycka skulle inträffa måste beredskap finnas för hur den skadade skall kunna hjälpas utan att övriga blir lämnade ensamma. Läger Läger anordnas normalt av scoutförbundet eller kårstyrelsen som då också har det övergripande ansvaret för säkerheten. Som ledare har du att tillse att scouterna hanterar eld med tillräcklig säkerhet liksom kniv och yxa. Orientering Vid orienteringsövningar skall ledare tillse att det valda området inte innehåller faror såsom omarkerade större gropar, gungflyn, farliga rasbranter mm samt se till att beredskap alltid finnas för att leta rätt på barn/ungdomar som gått vilse eller ramlat och slagit sig. Sökområdet skall vara begränsat och väl definierat även för de som deltar. Beredskap skall finnas för att få fram det antal personer som behövs för sökandet. Scoutledaren skall se till att de scouter som deltar i orienteringen har tillräcklig kunskap för de övningar de skall göra och vet hur de skall handla om de kommer vilse. Övernattning Vid övernattning inomhus skall ledaren tillse att lokalen har goda och minst två av varandra oberoende utrymningsmöjligheter vid brand. Normalt dör inte barn och ungdomar av eld utan de förgiftas av rök varför det är av yttersta vikt att en lokal utryms omedelbart vid brand och detta via en väg som inte är rökfylld. Som ledare måste du alltid finnas till hands under övervattningar och kan inte gå och göra annat när barnen somnat. 23

24 12. Vad gäller för bidrag till ledare och scouter som deltager i arrangemang utanför kåren? Kårstyrelsen kan bevilja bidrag till scoutledare enl. följande: Scoutledare som följer sina scouter till evenemang i scoutrörelsens regi inom ramen för den ordinarie verksamheten skall normalt få direkta utgifter för resa och det uppehälle som följer av det direkta deltagandet täckta av föreningen. Ersättning för tid och indirekta kostnader utgår inte. Mellan 5-20 scouters deltagande kan ge 2 ledare bidrag. Vid större antal, 1 ledare/ytterligare 10 scouter. För att bidrag skall utgå skall deltagande: 1. Vara godkänt av kårstyrelsen där bl. a de aktuella kostnaderna prövas mot kårens ekonomi 2. Avse ett arrangemang som erbjuds alla scouter med rätt ålder inom avdelningen 3. Avse ett arrangemang som kan anses ingå i kårverksamheten 4. Avse ett arrangemang inom scoutrörelsen. För arrangemang där finansiering delvis ordnas på annat sätt kan kårstyrelsen vara med och täcka resterande delar av kostnaderna om de i övrigt uppfyller kraven enligt ovan. För andra arrangemang (utanför scoutrörelsen, eller som inte kan anses ingå i kårverksamheten) utgår normalt inte bidrag till scoutledarkostnader. I särskilda fall kan dock kårstyrelsen vara med och finansiera ledare även i andra arrangemang men det prövas då i varje enskilt fall mot kårens ekonomi. Utbetalning av bidrag sker mot redovisning av förväntade kostnader i anslutning till att dessa skall betalas med kravet att verifikationer (kvitton) på gjorda utlägg sedan lämnas in till kårens kassör. Kårstyrelsen kan bevilja bidrag till scouter enligt följande: Scout som vill delta i scoutarrangemang utanför kårens egen verksamhet kan söka bidrag för detta. Bidrag kan utgå till kostnader för resa till och från arrangemanget samt för deltagaravgifter. För att bidrag skall utgå skall följande krav vara uppfyllda: 1. Deltagandet skall avse ett arrangemang inom scoutrörelsen. 2. Ansökan till kåren skall vara skriftlig och redovisa de kostnader för resa och deltagaravgifter som förväntas bli aktuella. 3. Deltagaren skall vara beredd att redovisa sina upplevelser inom ramen för ett kårarrangemang. Kåren bedömer i varje enskilt fall om bidrag kan utgå beaktande dels kårens ekonomi och dels den rättvisa fördelning som bör tillämpas mellan förväntade önskemål om bidrag. Kåren för särskild logg för de bidrag som betalats ut. Utbetalning av beviljat bidrag sker mot uppvisande för kårens kassör av verifikation (kvitto) på gjorda utlägg alternativt genom beslut om utbetalning i kårstyrelsen. Förskottsutbetalning beviljas normalt inte. 24

25 Bidragslogg ÅR SUMMA DELTAGARE kr till deltagande i Explorer Belt Åsa Hamrin kr till deltagande i 21:a Världsscoutjamboreen i England Knapp-Pontus Eriksson kr 1725 kr 2000 kr till deltagande i 22:a Världsscoutjamboreen i Rinkaby till deltagande i Explorer Belt till deltagande i Explorer Belt 6 scouter Unni Lundgren Knapp-Lena Eriksson 25

26 13. Föräldrakontakter och uppgifter om anhöriga. Föräldrakontakter Normalt är det du som ledare som har kontakt med scouternas föräldrar. Detta kan ske genom föräldramöten eller skrivna informationer till föräldrar. Om det är viktig information bör den postas då det inte alltid är säkert att till scouterna utdelad information kommer föräldrarna till del. Du bör se till att scouternas föräldrar har uppgifter om ledare och var de kan nå dessa så att de vet vart de skall vända sig. I händelse av att någon scout skadar sig i verksamheten (mer än bara småsår eller dylikt) skall anhöriga alltid kontaktas. Det är viktigt att man i sådana sammanhang är mycket korrekt med de uppgifter som lämnas så att föräldrarna får rimlig möjlighet att ta ställning till vad de anser behöver göras. Föräldrar är normalt intresserade av vad deras barn gör och det kan vara klokt att ta de tillfällen som bjuds att hälsa på föräldrar och presentera de som är ledare. Det är alltid lättare för en förälder att fråga ett känt ansikte än att bara ringa på ett telefonnummer. Uppgifter om anhöriga Som scoutledare måste du se till att du i händelse av olycka snabbt kan få fatt på den skadade scoutens anhöriga. Du bör därför ha uppgifter om var du kan nå dessa. Detta kan vara ett eget upprättat register som du har med dig eller ett av föräldrarna ifyllt kontaktformulär som samlas och förvaras hos ansvarig ledare. Scoutkåren har ett förtryckt formulär som normalt delas ut till ansvarig ledare vid verksamhetsårets start. Detta formulär avser ett verksamhetsår och innehåller uppgifter om simkunnighet, kontaktpersoner, telefonnummer samt ev. uppgifter som föräldern vill att ledarna skall känna till om deras barn. Dessa uppgifter som föräldrarna lämnar skall hanteras med stor försiktighet och inte lämnas ut till andra än de som har ledaruppgifter i anslutning till verksamheten. Efter verksamhetsårets slut skall kontaktuppgifterna förstöras (inte slängas där de kan läsas av obehöriga) lämpligen i dokumentförstörare. Har du inte själv möjlighet att göra detta lämna det till kårstyrelsen. Se bilaga 1. 26

27 14. Var redo när det händer Tänkbara krissituationer Under ett år kan det tänkas att något av följande händer: En olycka inträffar, en scout eller ledare dör, en scout eller ledare utsätts för allvarliga händelser, t ex. misshandel eller hot. Några exempel på stödresurser som finns att tillgå Stöd genom samtal med kårstyrelsen och kårens ledare. Kommunens POSOM-grupp (psykosocialt omhändertagande) Kårkaplan, präst, diakon Ordinarie sjukvård Sociala myndigheter Polis Om något händer HANDLINGSPLAN 1. När en olycka eller krissituation inträffat ska kårordförande/vice ordförande kontaktas omgående av den person som fått beskedet. 2. Kårordförande/vice ordf. kontaktar styrelsen alt berörda ledare och informerar dem om vad som hänt. Vid behov ett informationsmöte för kåren. 3. Kårordförande alt avdelningsledare ger relevant information till scouter och föräldrar på lämpligt sätt exempelvis genom möte, brev, telefon, besök. (Beroende vad som passar.) Ju mer fakta desto mindre rykten uppstår. 4. Kårordförande/ledare beslutar om vart lokalmässigt vi ska samla de människor vi vill ha samlade. 5. Om något allvarligt inträffar räkna med att media kommer att vara intresserad. Kårordförande/vice ordf. är ansvarig att informera dem. 6. Glöm inte bort att följa upp det som inträffat! Emotionell Första hjälp Visa omsorg, förståelse, acceptans och stöd. Bidra med fakta och saklig information. Ha tid att lyssna. Svara på frågor (Barn behöver oftast inte lika detaljerad information som vuxna lyssna på frågan och svara på det.) Lova inte mer än Du kan hålla. Fyra viktiga minnes-h- HÅLL OM (ge trygghet, närhet, krama om beröring är viktigt!) HÅLL UT (våga stanna kvar i det jobbiga, lämna ingen ensam) HÅLL TYST (du behöver inte säga något, ofta finns det inget att säga) HÄLL I (ge något att dricka/äta ger energi att orka) 27

28 Kontaktpersoner i vår kår är: Kårordförande Anna Höglund tel Vice ordförande Johannes Ehinger tel Samt ansvarig avdelningsledare. Var kan jag läsa mer? I Ledarboken gör dig redo med start på sidan 226 kan du läsa om Säker i naturen, sjukvårdslådans innehåll mm. Kursen Trygga Möten innehåller bra information i ämnet, finns att tillgå via 28

29 15. Tips på litteratur och Internetsidor Litteratur Ledaren - gör dig redo Ledarbok (2009) Den stora spårarboken Bok för spårarscouten (2010) Upptäckten Bok för upptäckarscouten (2010) Äventyrarnas handbok Bok för äventyrarscouten (2010) Våga utmana! Bok för utmanarscouten (2010) Vägvis Roverscoutens handbok (2012) Snabbguide Roverscouting En broschyr att hämta på scouternas hemsida. O/LIKA Bok med verktyg mot fördomar och diskriminering. Handelarbok för samarbetsövningar På en låga Kokbok för uteätare, författare Karin Sundqvist Fältflora Blommor och växter, finns många olika. Spårboken Spårtecken efter djur och fåglar, finns många olika. Scoutbibeln Nya testamentet och texter anpassade för scouter. Lys vår led En idébok för alla slags stämningstunder. BRISboken 23 berättelser, roliga och sorgliga, våga tro livet. Redo för friluftsliv Bok om friluftsliv skriven av norska scoutförbundet (2012) Internetsidor Kårens hemsida. Scouternas hemsida. 29

30

31 Anmälningsblankett Fyll i nedanstående information och lämna till avdelningsledaren. Avdelning... Scoutens Namn... Födelsedata... (ÅÅMMDD-NNNN) Adress... Telefon... Mobil... Annan viktig adress... Namn på föräldrar... Epostadress/er... Jag godkänner att mitt barn får förekomma på bild på hemsida Ja [ ] Nej [ ] Underskrift av scout... Underskrift av målsman för barn under 18 år... KFUK-KFUM Scoutkår Härnösand C/o Höglund Landgrensgatan Härnösand Telefon : E-post: annhog73@gmail.com Webb: harnosand.scout.se Plusgiro: