Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013

2

3 Innehåll 1. Introduktion 3 2. Föreningens arbete Styrelsens arbete Kontor och personal Partnermöten Medlemmar och frivilliga Praktikanter Svalornas kunskapsråd Föreningens ekonomi Insamling Medlemskap och nätverk Svalornas arbete i Indien Den indiska kontexten Programmen Matsuveränitet genom milletsodling Skogsrättigheter i Himalaya Mot en annan utveckling i Western Ghats Daliters rättigheter: att förhindra våld mot dalitkvinnor Dalitkvinnors rätt till jord och matsäkerhet Programutveckling 16 Van Gujjarernas kamp för inkludering 17 Allt fler skolor serverar nyttiga millets till lunch Svalornas arbete i Bangladesh Den bangladeshiska kontexten Programmen Bönders rättigheter på den bangladeshiska landsbygden Kvinnors deltagande i sociala, politiska och ekonomiska sfärer Att överleva klimatförändringarna Programutveckling 21 Skenande och olagliga elkostnader på landsbygden 22 Runa kämpar för att lyfta sin familj ur fattigdom Svalornas arbete i Sverige Informationsarbete Besök från Syd Återbruk och second hand-verksamhet 25 Nasim, biståndsarbetare lokalt och globalt 26 En kulinarisk resa genom Indien Framåtblickar 28

4

5 1. Introduktion 2013 var första året av det treåriga kontraktet med Forum Syd/Sida för arbetet i Indien och Bangladesh. Det har varit ett intressant och relativt lugnt år för projekten i Syd, trots att Bangladesh har skakats av politisk instabilitet och våld. Detta har givetvis påverkat partnerorgansiationernas arbete och vi har under hela året hållit nära kontakt med personal, praktikanter och partnerorganisationer i Bangladesh. Utvecklingen i landet är mycket oroande och vi hoppas att situationen blir ljusare under 2014 och att det demokratiska utrymmet inte blir lidande på lång sikt. Under 2013 har vi stöttat totalt 14 partnerorgansationer som arbetar under åtta olika program i Indien och Bangladesh. Vi är stolta över det arbete som våra kompetenta och drivna partnerorganisationer gör för att stötta marginaliserade grupper så att de själva kan hävda sina rättigheter. De arbetar med en rad olika men besläktade frågor så som daliters rättigheter, hållbart och småskaligt jordbruk, ursprungsfolks rättigheter, klimatfrågor och kvinnors rättigheter. Vi har under 2013 utökat det stöd som vi förmedlar till partnerorganisationerna i Indien och Bangladesh, men ser det som en kärnfråga att hålla fast vid gräsrotsförankringen och den nära relationen till målgrupperna. Under 2013 planerade vi att ha ett stort möte med representanter från alla Svalornas partnerorganisationer. Tyvärr gjorde den politiska instabiliteten att vi var tvungna att flytta fram mötet upprepade gånger och till slut ställa in det eftersom säkerheten inte kunde garanteras. Vi valde istället att ha två separata nationella partnermöten på temat mobilisering. Vi genomförde ett indiskt partnersmöte i Bangalore i december 2013 och ett i Dhaka i Bangladesh i februari Båda mötena var mycket lyckade och kommer att dokumenteras i en gemensam rapport. Mer information om detta under punkt 2.3. I Indien har vi under året lagt stort fokus på att göra baslinjestudier för alla programmen. Alla partnerorgansationer har varit engagerade i arbetet, som har genomförts med hjälp av en extern konsult. Det har också varit första året för organisationen Women s Collective att arbeta inom ett reguljärt program, även om de tidigare har fått småprojektstöd för sitt arbete för fattiga och marginaliserade kvinnor i Tamil Nadu. I samband med den kontaktresa som Svalornas verksamhetsledare, kommunikatör, organisationssekreterare samt ordförande genomförde i slutet av 2013 gjordes också ett fältbesök hos Women s Collective. Det blev då uppenbart vilken betydelse möjligheten till försörjning har, inte bara för kvinnors matsuveränitet, utan också för att stärka självförtroendet och inflytandet, speciellt för grupper så som änkor, ensamstående kvinnor och dalitkvinnor. Praktikantverksamheten har varit ett stort fokus under året som gått, då vi har skickat ut inte mindre än sju Sida-finansierade praktikanter för fältarbete hos några av våra parternorganisationer i Indien och Bangladesh. Vi är mycket imponerade av det arbete och de kunskaper som Micaela, Petter, Sofia och Veronica i Indien samt Maria, Lisa och Magdalena i Bangladesh har bidragit med. I Sverige har Svalornas verksamhetsledare varit mycket engagerad i Forum Syds framtid genom sin roll som styrelsemedlem. Hon har deltagit i alla styrelsemöten under 2013 samt 90 % av mötena med arbetsutskottet. Både civilsamhället och Forum Syd står inför stora förändringar och det har varit spännande att kunna följa och påverka utvecklingen. Forum Syd står inför ett antal vägval och vi på Svalorna hoppas såklart att de ska kunna representera alla de mindre civilsamhällesorganisationer i ett politiskt klimat där det ekonomiska stödet stramats åt och villkorats allt mer, samtidigt som vi ser ett allt större behov av organisationer som arbetar för en mer jämlik och rättvis värld. Det gångna året har också inneburit en del förändring i personalstyrkan på Svalorna. I mars anställdes en organisationssekreterare för att avlasta verksamhetsledare, ekonomiassistent och kommunikatör, vilket var mycket välbehövligt. Vår ekonom Elisabeth Kriple blev långtidssjukskriven i september 2013 och för att täcka upp har vår nya organisationssekreterare fått större ansvar för ekonomi och administration. Det har blivit tydligt att vår nya status som programavtalsorganisation kräver ett konstant förbättringsarbete och ytterligare rutiner för administrationen. Sverigearbetet har fortsatt att vara positivt och framgångsrikt. Vi får allt fler följare på sociala medier, även om vi också märkt av sviktande medlemsantal och utmaningar i insamlingsarbetet. 3

6 1. Föreningens arbete under Styrelsens arbete Svalornas styrelse har det övergripande ansvaret för föreningens verksamhet och ekonomi och arbetar helt på ideell basis. Styrelsen har bestått av nio ordinarie ledamöter och tre suppleanter och har sedan förra årsmötet sammanträtt 11 gånger. Arbetsutskottet (AU) har haft ett möte. På grund av det bekymmersamma ekonomiska läget har styrelsen, utöver arbetsutskottet också valt att tillsätta en speciell ekonomigrupp (bestående av Marjo Lampinen Qvist, Tobias Petersson och Peter Sjöblom). Ekonomigruppen har sammanträtt fem gånger. Utöver detta finns också en arbetsgrupp som särskilt tittar på hur personalens arbetsbörda ser ut och kommer med förslag till förändringar. Gruppen har träffats vid tre tillfällen. Styrelsens reflektioner kring året som gått Svalornas vision är en rättvis värld, fri från fattigdom, där människor med makt att påverka sina egna liv lever i solidaritet med varandra och i ett långsiktigt, hållbart samspel med naturen. Men en vision riskerar att bara förbli en dröm om den inte kopplas till handling. Konstaterandet att förverkligandet av en vision är den sammanlagda effekten av ett stort antal vardagliga handlingar äger sin giltighet. Styrelsen har det övergripande, inspirerande, glädjande och krävande ansvaret för föreningens verksamhet men vill i årsberättelsen lyfta fram och rikta sitt Styrelseledamöter valda vid årsmötet 27/4 2013: Marjo Lampinen Qvist*, ordförande Tobias Petersson*, 1:e vice ordförande Peter Sjöblom*, 2:e vice ordförande och kassör Ann Bergerlind Kristoffer Eriksson Birgitta Göranson-Iliste Adriana Holmberg-Milea Maria Persson Saman Saidi Ragnar Hallgren, suppleant Sofia Persson, suppleant Ulf Wilmenius, suppleant *ingår i arbetsutskottet, AU tack till alla de som utför de vardagliga handlingarna i Sverige, Bangladesh och Indien. Utan de anställdas, våra praktikanters och frivilligt arbetandes engagerade insatser skulle visionen fortsätta att bara vara en dröm. Styrelsen kan se tillbaka på 2013 som ett positivt år. Redan 2012 bekräftade Sida/ Forum Syd att föreningen erhållit programavtalsstatus och mycket av arbetet har inriktats på det större ansvar som detta innebär både för föreningen och för ansvarig personal. Styrelsen känner sig trygg i vår verksamhetsledares kompetens och hur våra kontor i Bangladesh och Indien fortsatt att utvecklas. Sidas nya praktikantprogram har gjort det möjligt för föreningen att ta emot fler praktikanter och skapat ett kunskapsutbyte till glädje för både praktikanterna, våra partners och Svalorna i sin helhet. Under året har styrelsen fått ett flertal möjligheter att träffa och lära känna personalen från kontoren i Indien och Bangladesh; till exempel genom att delta i möten under arbetsveckan i augusti/september i Lund, då styrelsen fick träffa Indienkontorets nya ekonomiansvarige P.C Kariappa för första gången. Under hösten hade styrelsen även möten med samarbetspartners på besök i Sverige; Pratim Roy från Keystone samt Siddhart Negi från UYRDC från Indien, samt Khushi Kabir från organisationen Nijera Kori i Bangladesh. Svalornas styrelse fick även tillfälle att träffa Dr. Shoba Raghuram, medlem i Svalornas kunskapsråd i Indien. Två av styrelsens representanter (ordförande samt 1:e vice ordförande) deltog också i en två veckor lång kombinerad kontakt- och arbetsresa till Indien under hösten. Det kan inte nog understrykas hur viktiga dessa resor är för både ny kunskapsinhämtning och ökad insikt i verksamheterna i Syd. En verklighet som många gånger är komplex. Styrelsen vill rikta sitt tack till alla; både personalen på kontoret i Lund och i Bangalore, som tillsammans planerat besöken ute hos partners och målgrupperna. De välplanerade fältbesöken och mötena gav viktiga inblickar i flera verksamhetsområden och kommer att vara vägledande för oss i det framtida arbetet. 4

7 Den positiva utvecklingen gäller också Sverigeverksamheten. Arbetet kring kommunikation och information har konsoliderats och fortsätter att utvecklas. Vi når ut till allt fler genom informationsaktiviteter och via sociala medier. De uppsatta målen har nåtts med råge och viss personalförstärkning på ekonomi-, administrations- och informationssidan har genomförts för att kunna svara upp mot de ökade arbetsuppgifter som bl.a. programavtalsstatusen har inneburit. 2.2 Kontor och personal Svalorna har tre kontor; huvudkontoret i Lund (Lund Office, LO), lokalkontor i Bangalore (India Medlemmar, styrelseledamöter, samt anställda i Sverige, Indien och Bangladesh under en av årets arbetsveckor. Office, IO) och i Dhaka (Dhaka Office, DO). På kontoren i syd har vi sedan 2011 endast lokalt anställd personal. På kontoret i Dhaka finns Shiuly Hoque och Sadia Sultana på plats sedan 2011 respektive Dhakakontoret är numera sekretariat för Agricultural Rights Programme i Bangladesh, vilket innebär att DO har ett större administrativt ansvar och sköter vidareförmedlingen av medel till partnerorganisationerna inom programmet. På Indienkontoret har Anitha Santhakumari arbetat sedan 2011 och har under året har fått avlastning i form av P.C Kariappa som anställts för att sköta ekonomidelen. Vi ser många fördelar med att ha lokalt anställd personal på plats i Indien och Bangladesh, bland annat deras lokalkunskap och nära relationer till partnerorganisationerna. För att knyta de tre kontoren närmare varandra arrangeras så kallade arbetsveckor, då all personal samlas i Lund för att diskutera utvecklingen för programmen och arbetet i stort. Under 2013 har vi genomfört två arbetsveckor. Under det extra mötet i maj 2013 deltog Anitha och Sadia från Indien respektive Bangladesh liksom personal från LO. I september hade vi den vanliga arbetsveckan då all personal från Syd deltog och då Kariappa för första gången besökte Sverige. Ett av fokusområdena för årets arbetsveckor har varit övergången till att bli programavtalsorganisation liksom arbetet med att ta fram landsstrategier för Svalornas arbete i Indien, Bangladesh och Sverige. Under 2013 arbetade Monica Erwér (verksamhetsledare), Elisabeth Kriple (ekonomiansvarig), Cecilia Ward (kommunikatör) och Ellen Gustafsson (organisationssekreterare) på huvudkontoret i Lund. Flera förändringar skedde i personalstyrkan under året. Cecilia Ward gick ifrån vikariat till tillsvidareanställning och i mars anställdes Ellen Gustafsson som organisationssekretrerare för att avlasta kommunikatör, ekonomiassistent samt verksamhetsledare. Sedan september 2013 är Elisabeth långtidssjukskriven. Under hösten hade hon stöd av en ekonomipraktikant som tillsammans med Ellen Gustafsson skötte ekonomiarbetet i Elisabeths frånvaro. Sammantaget har antalet heltidstjänster på kontoret ökat något under 2013, även om den avlastning som Ellen skulle utgöra har blivit mindre än beräknat eftersom hon fått gå in och sköta ekonomin i Elisabeths frånvaro. Det har varit en fortsatt hög arbetsbörda, inte minst med tanke på processen att gå över till programavtalsorganisation. I second handbutiken har personalstyrkan varit stabil under året och fler nya krafter har tillkommit. Rutinerna och arbetet i butiken har utvecklats under året. Bland annat har en kortterminal inskaffats så att kunder nu kan betala med kort och en handbok för personal och engagerade i butiken har sammanställts. Mer om second handbutiken finnas att läsa under avsnitt 5.3. Det löpande underhållet av Svalornas hus på Spolegatan i Lund har under flera år varit ett eftersatt område och under 2013 har ansträngningarna intensifierats. Bland annat har elsituationen setts över. Marjo Lampinen Qvist, Svalornas ordförande, har haft mycket kontakt med Lunds Kommunala Fastighetsbolag (LKF) kring detta. Föreningen ABC - Aktiva insatser för människa och miljö hyr sedan 2012 ett kontorsrum och ett förråd i Svalornas hus. Utöver att vi delar utrymme med ABC har också samarbetet kring informations- och påverkansarbete i Sverige ökat under året. 5

8 2.3 Partnermöten Den turbulenta politiska situationen i Bangladesh har gjort att Svalorna vid tre tillfällen tvingats att ställa in det planerade partnermötet för alla Svalornas partners som skulle hållas hos Nijera Kori i norra Bangladesh. För att inte tappa momentum i diskussionerna om mobilisering, som startats som förberedelse inför det regionala mötet som blev inställt, togs beslutet att hålla två nationella möten istället. I mitten av december 2013 arrangerade Anitha och Kariappa på Indienkontoret ett partnermöte i Bangalore för alla indiska partnerorganisationer. Både verksamhetsledaren och personal från Svalornas kontor i Dhaka deltog. Det var ett lyckat möte med över tjugofem deltagare från fem av våra sex partnerorganisationer i Indien. Under två av mötets tre dagar lades fokus på social mobilisering och det övergripande temat bröts ner för att kunna analysera olika aspekter av social mobilisering så som genus, konflikter och hållbarhet. Partnerorganisationerna delade bilden av begreppet social mobilisering och många givande diskussioner följde. Matsuveränitet och genusperspektiv var också uppe på agendan, liksom hur partnerorganisationerna kan ta med kastperspektivet som ju är ytterst relevant i Indien. Det talades också om vilka risker social mobilisering eventuellt kan medföra och hur dessa kan hanteras. Att skapa hållbar förändring på strukturell nivå är det övergripande målet för Svalornas arbete. Shobha Raguram, som är medlem i Svalornas indiska kunskapsråd, var med under mötet och delade med sig av sin gedigna erfarenhet om bistånd och mobilisering. För att inkludera även organisationernas fältpersonal arrangerades också tolkning till Hindi och Tamil, vilket var mycket uppskattat av detagarna. Under mötets tredje dag genomfördes en workshop om bokföring, arrangerad av Kariappa och Shiuly som är ansvariga för ekonomin på Svalornas indiska respektive bangladeshiska lokalkontor. I februari 2014 planeras ett liknande nationellt möte för alla bangladeshiska partnerorganisationer. 2.4 Medlemmar och frivilliga Grunden för Svalornas arbete är medlemmarna och genom årsmötet utgör dessa det högst styrande organet i föreningen. Medlemsbasen är inte bara viktig ur ett demokratiskt perspektiv, utan också eftersom medlemsavgifterna utgör en del av de totala inkomsterna och därmed bidrar till föreningens ekonomiska hållbarhet. I slutet av 2013 var medlemsantalet 171, vilket är en minskning från föregående år då vi vid årets slut hade 226 medlemmar. Trots ökad synlighet har alltså antalet betalande medlemmar minskat, vilket är en oroande tendens. En anledning till detta kan vara den ökade arbetsbelastningen på kansliet, liksom de generella trenderna i civilsamhället. Idag möter många organisationer svårigheter att attrahera medlemmar och trogna givare, medan det ofta verkar vara lättare att uppbringa enskilda donationer eller engagera för punktinsatser. Eftersom medlemmar och frivilliga krafter är en oerhört viktig del av Svalorna kommer det sviktande medlemsantalet att vara i fokus för Sverigearbetet framöver. Svalorna har tre volontärgrupper utöver de volontärer som engagerar sig i second handbutiken i Lund. Göteborgsgruppen har lagt tonvikten vid dalitfrågor och kastdiskriminering och arrangerade under vårterminen en föreläsning i samarbete med Utrikespolitiska Föreningen i Göteborg och International Dalit Solidarity Network - Sweden samt fanns med vid firandet av Internationella Kvinnodagen på Världskulturmuséet. Stockholmsgruppen har en mer allmän inriktning och hjälpte under 2013 till med att sätta upp en av Svalornas utställningar på Teologiska Högskolan i Stockholm. Under 2013 har Svalornas miljögrupp i Lund/Malmö-området åter blivit aktiv efter att ha legat i vila ett tag. Med stöd från praktikanter på Svalornas kontor i Lund har de arrangerat upprepade make & remake-kvällar i Svalornas hus och varit med och arrangerat en klimatmanifestation i samband med att FN:s klimatpanel släppte sin senaste rapport. Engagemanget i Tobias Fast från miljögruppen talar på Stortorget i Lund under en klimatmanifestation. grupperna är varierande och vi vet av erfarenhet att det kan vara en utmaning att engagera stabila men självgående volontärgrupper. 6

9 2.5 Praktikanter Svalorna har under de senaste åren succesivt ökat praktikantverksamheten, liksom kapaciteten att hantera och stötta praktikanter. Under 2013 hade vi praktikanter på kontoret i Lund, liksom utlandspraktikanter i Indien och Bangladesh. Praktikanter innebär inte bara extra arbetskraft och stöd för de anställda, utan tillför också energi och nya perspektiv på föreningen och verksamheten. Vi har haft turen att ha mycket kompetenta och engagerade praktikanter även under Under vårterminen gjorde Josephine Massie och Marcus Wikström praktik på huvudkontoret i Lund. De arbetade främst med kommunikation och insamling men stöttade också programarbetet och second handbutiken. Filip Grbovic påbörjade sin praktik på Svalornas kontor i Dhaka under vårterminen, men fick på grund av de politiska oroligheterna slutföra den hos Keystone och Women s Collective i Indien. I september började Johanna Lindgren som informationspraktikant på kontoret i Lund, liksom Debora Strömberg som tyvärr fick avbryta praktiktiden kort därefter på grund av hälsoskäl. I november fick vi sedan förstärkning av Emilia Sternberg som gör deltidspraktik på kontoret i Lund och som även kommer att fortsätta under vårterminen Under höstterminen placerades inte mindre än sju praktikanter hos fyra av Svalornas partner-organisationer i Indien och Bangladesh. Denna praktik finansierades genom Sidas praktikprogram, vilket innebar att praktikanterna fick resor, kost och logi betalda. Praktikanterna genomgick en förberedelsekurs på tre veckor, varav två genomfördes på Svalornas kontor i Lund och en innebar Sidas utresekurs i Härnösand. Praktikanterna spenderade sedan fyra månader på plats i Indien och Bangladesh och arbetade hos partnerorganisationerna. Till Bangladesh skickades Lisa Nilsson och Maria Persson som var placerade hos Nijera Kori samt Magdalena Frembäck som var placerad på Development Wheel (DEW). I Indien praktiserade Micaela Rosberg och Petter Gustafsson på SOPHIA i norra Indien medan Sofia Olsson och Veronica Ahlenbäck var placerade på Evidence i Tamil Nadu i södra Indien. Under sin tid utomlands bloggade praktikanterna på indienbloggen.org respektive bangladeshbloggen.org. De har dessutom skrivit individuella rapporter/studier som håller mycket hög kvalitet och praktikanterna kommer efter sin period utomlands att göra efterarbete i Sverige. Utlandspraktikanter under förberedelserna i Lund. Under 2013 har vi arbetat mycket med att stärka praktikantverksamheten, bland annat genom rekryteringsdagar, praktikanthandbok samt uppföljningsarbete. Praktikantverksamheten är en mycket givande del av Svalornas verksamhet och vi har sett att många tidigare praktikanter har gått vidare till att engagera sig för Svalorna på andra sätt efter att de avslutat sin praktiktid. 2.6 Svalornas kunskapsråd I Svalornas kunskapsråd samlar vi personer som har erfarenhet inom bistånd, gräsrotsarbete och som kan de kontexter som vi arbetar i. Våra rådsmedlemmar i Sverige, Indien och Bangladesh fungerar som diskussionspartners och rådgivare i strategiska och övergripande frågor och bidrar med viktiga perspektiv på Svalornas utveckling och planer. Tidigare har vi endast haft rådgivare i Indien och Bangladesh, men vi kan nu med glädje berätta att författaren och tidigare Sida-medarbetaren Helena Thorfinn från och med 2013 finns med i Svalornas kunskapsråd. Vi ser fram emot att få ta del av Helenas erfarenhet av Bangladesh och stora kunnande inom bistånd. Sedan tidigare ingår Shobha Raguram och Mary John i det indiska kunskapsrådet och Sohel Ibn Ali i det bangladehiska. Shobha Raguram var med under det nationella partnermöte som arrangerades i Bangalore i Indien i slutet av Hon utgjorde då en stor resurs i diskussionerna om mobilisering. Svalornas personal i Dhaka har också hållit kontakten med Sohel Ibn Ali som vid flertalet gånger hjälpt till att navigera i den bangladeshiska byråkratin. Helena Thorfinn har flera år arbetat som utvecklingsanalytiker för Sida i Dhaka, Bangadesh. Hennes debutroman Innan floden tar oss som handlar om en svensk biståndsarbetare i Bangladesh fick stor uppmärksamhet när den kom ut Helena Thorfinns bok är något så ovanligt som en roman om 7

10 bistånd som både låg länge på bästsäljarlistorna och lyckades skapa debatt kring sakfrågorna. Närmast kommer Helena Thorfinn att skriva på en ny bok i Myanmar där hennes man blivit placerad. Mary John har arbetat med genus- och feministiska frågor i många år och idag arbetar hon på Centre for Women s Development Studies i New Delhi, Indien. Hon var en av de drivande krafterna i etableringen av genusstudier på Jawaharlal Nehru University i Delhi och har skrivit ett stort antal publikationer om kvinnors politiska deltagande, genus och utveckling, sexualitet med mera. Hon arbetar nu med en ny bok om genus och utbildning. Shoba Raghuram är en av grundarna till The South Asia Alliance for the Eradication of Poverty (SAAPE) och har skrivit mycket om utvecklingsfrågor. Hon har även arbetat med organisationer inom civila samhället, till exempel som verksamhetsledare på den holländska biståndsorganisationen Hivos indiska lokalkontor. Under 2013 har hon bland annat skrivit om rättighetsarbete och statens roll för Asian- Pacific Resource and Research Centre for Women (ARROW). Sohel Ibn Ali har bred erfarenhet av utvecklingsfrågor, både internationellt och från den bangladeshiska kontexten. Han arbetar nu på Swiss Agency for Development and Cooperation (SDC) i Dhaka. Sohel har även arbetat för Oxford Policy Management i Storbritannien. Dessutom har han arbetat för bangladeshiska organisationer med frågor som rör landrättigheter och landreformer. Foto: Helena Thorfinn Foto: Cecilia Ward Foto: Peter Sjöblom Medlemmarna i Svalornas kunskapsråd: Shobha Raghuram, Mary John, Sohel Ibn Ali samt Helena Thorfinn. 2.7 Föreningens ekonomi Svalornas programverksamhet i Indien och Bangladesh finansieras till 90 % av bidrag från Sida. Svalorna söker bidraget genom ramorganisationen Forum Syd, vilket 2013 uppgick till för Indien och kr för Bangladesh. Resterande 10 % (egeninsats) samlar Svalorna själva in. Budgeterad egeninsats för arbetet i syd 2013 var kr. För att ha möjlighet att söka Sidabidrag genom Forum Syd krävs att organisationen har ett bra och säkert system både när det gäller förmedlandet av pengarna i syd och för den interna kontrollen och styrningen. Ett sätt för bidragsgivare att säkra och upprätthålla bra system hos mottagande organisationer är att villkora bidragen med en egeninsats, vilken för Svalorna är 10 %. Det innebär att för varje krona vi samlar in kan vi få 9 kr ytterligare att förmedla till våra partnerorganisationer i Indien och Bangladesh. Egeninsatsen samlas in bland annat genom gåvor, allmänt insamlingsarbete, medlemsavgifter samt försäljning i second hand-butiken. Svalorna har flertalet gåvogivare runt om i landet som troget stödjer vårt arbete, och som utgör en viktig grund för fortsatt utveckling i vårt sydinriktade arbete. Under 2013 har Svalorna emottagit större bidrag från en handfull organisationer och föreningar. Emmaus Fredriksdal har stöttat programmen Agency and Forest Rights, Dalit Rights and Agency, Climate Change Programme och Empowerment and Food Sovereignty. Svalorna har ett så kallat 90-konto, vilket innebär att vi kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. 8

11 Vänortsföreningen Eksjö-Bangladesh har stöttat ACCESS och Agricultural Rights Programme och Miljöpartiet de Gröna har stöttat vårt arbete i Indien. Vi är också glada över alla nya gåvogivare som tillkommit under året, mycket på grund av att vi under 2013 satsat på informationsspridning om vårt arbete. Fördelningen av gåvor, försäljning och medlemsavgifter under 2013 ser ut som följer: Gåvor Försäljning Second hand-butiken Medlemsavgifter kr kr kr Svalornas största bidrag till egeninsatsen kommer från försäljningen i second handbutiken. Butikens försäljning har genomsnittligt varit stabil men inte ökat. För att ytterligare befästa stabiliteten i ekonomin rörande försäljningen har bland annat en kortterminal samt en skåpbil för leveranser och hämtningar införskaffats. För ytterligare information gällande Svalornas ekonomi hänvisas till Förvaltningsberättelsen. 2.8 Insamling Svalorna arbetar på flera sätt med insamling för att komplettera intäkterna från second handbutiken. Detta görs genom insamlingskampanjer samt generellt arbete med att sprida kunskap om det arbete som vi gör i Indien, Bangladesh och Sverige. Jämfört med 2012 har insamlingsarbetet under 2013 minskat i omfång. Detta beror delvis på att insamlingsarbetet har integrerats i befintliga tjänster på Svalorna samtidigt som den generella arbetsbelastningen har varit hög. Bidrag från medlemmar, gåvogivare och företag är i kombination med insamlingskampanjer en viktig del för att säkerställa Svalornas finansiella hållbarhet. Under 2013 stöttade ett tiotal företag Svalorna på något sätt, antingen genom finansiella bidrag eller genom att erbjuda tjänster och produkter. Bland dessa kan Bildcenter, Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF), Nelson AB och ekobutiken Tant Gurka nämnas. Information om samtliga företagsvänner finns på Svalornas hemsida. Julkampanjen från 2012, Bonde Söker Frö, har under 2013 blivit ett återkommande inslag i Svalornas insamlingsarbete. Inom denna säljs gåvokort innehållande en fröpåse och valfri hälsning till mottagaren. Genom att köpa gåvokorten kan privatpersoner och företag stötta marginaliserade och småskaliga bönders kamp för sina rättigheter i Indien och Bangladesh. Frökorten innehåller också en viktig symbolik eftersom fröer kan vara ett steg på vägen för att ta tillbaka makten över maten och mot ett mer hållbart jordbruk för de bönder som våra partnerorganisationer arbetar med. Till julkampanjen producerades utöver gåvokorten med fröpåsar också vanliga julkort som såldes i second handbutiken. Sammanlagt har Bonde Söker Frö-kampanjen inbringat kr under Run to India, kampanjen där vi tillsammans ska springa till Indien och tillbaka, har också fortsatt efter starten Årets mål var nu Chennai och Svalornas partnerorganisation Women s Collective, där fattiga och marginaliserade kvinnor organiseras i kollektivt odlande. Kampanjen samlade under året 46 deltagare som tillsammans sprang totalt km, vilket dock inte tog oss hela vägen till Indien och tillbaka. Vi nådde tillsammans till Pinarbasi i centrala Turkiet, på väg tillbaka mot Sverige igen, och deltagarna samlade ihop ca kr till Svalornas arbete. Planeringen inför ett fortsatt Run to India, med fokus på mer direkt och sporrande återkoppling för deltagarna har också startats. 9

12 2.9 Medlemskap och nätverk Emmaus-rörelsen Svalorna har varit medlem av Emmausrörelsen sedan föreningens start och är en av grundarna av Emmaus International. Det är en partipolitiskt och konfessionellt obunden solidaritetsrörelse vars målsättning är att främja rättvisa och fred genom att vara röst åt dem som saknar röst. Vår delaktighet i Emmausrörelsen ger oss möjlighet att samverka med andra Emmausgrupper i Sverige, Europa och på global nivå. Svalorna avsätter, liksom övriga av världens ca 400 medlemsgrupper, varje år en dags försäljningsintäkter i juni till stöd för Emmaus Internationals solidaritetsarbete. Sedan 2008 verkar Riksföreningen Emmaus Sverige för att samordna delar av de svenska gruppernas påverkans- och informationsarbete beslöts att det gemensamma arbetet ska prioritera självständighet för Västsahara och Palestina samt påtryckningsarbete för fri migration med öppna gränser. Fyra representanter från Svalorna deltog i Emmaus Europas mobiliseringsmöte kring hållbar ekonomi i Verona i april (se motsatt sida). Lokalgruppen i Göteborg bidrog tillsammans med ytterligare frivilliga från Svalorna i Emmaus Sveriges stora satsning under Bokmässan i september där boken Tyst territorium lanserades av de svenska grupperna. Svalornas styrelsemedlem Tobias Petersson är en av 12 europeiska representanter i Emmaus Internationals styrelse Birgitta Göranson-Iliste var 2013 ordförande i Emmaus Sverige där Elisabeth Kriple är siffergranskare. Birgitta är också Europas representant i Wise Persons Committee, rörelsens konflikthanteringsorgan. Forum Syd Forum Syd är en paraplyorganisation med 159 medlemsorganisationer, innefattande organisationer i det svenska civilsamhället och folkrörelser. Forum Syd är en av de 18 ramorganisationer* som får stöd av Sida. Forum Syd har fyra roller; opinionsbildare, kapacitetsutvecklare, biståndsaktör och bidragsförmedlare. Den största delen av Svalornas verksamhet är Sida-finansierad och förmedlas genom Forum Syd. Därmed står vi i kontinuerlig dialog med våra handläggare kring programstödet för Syd respektive informationsarbetet i Sverige. I och med att Svalorna har gått över till att bli programavtalsorganisation fick vi under året också en ny handläggare på Forum Syd. Flera ur Svalornas personal har deltagit i kompetenshöjande kurser som anordnas av Forum Syd. Dessa kurser och möten har gett en stor möjlighet att nätverka med och inspireras av andra organisationer med liknande verksamhet. Svalornas verksamhetsledare är ledamot i Forum Syds styrelse sedan 2010 och har mandat fram till årsmötet 2014, vilket ger större insyn i diskussionerna kring biståndspolitik och de trender och stora förändringar av biståndet som sker idag. CONCORD Svalorna är medlem i CONCORD Sverige, som är en medlemsorganisation som bevakar, påverkar och utbildar kring EU:s utvecklings- och biståndspolitik samt ger råd till organisationer om hur de söker EU-bidrag. CONCORD Sverige är den svenska plattformen inom det europeiska nätverket CONCORD Europa och samlar 48 svenska organisationer och folkrörelser. Svalornas verksamhetsledare Monica deltar också i Jämställdhetsgruppen (JAG) kopplad till CONCORD. CONCORD fokuserar bland annat på processen kring Post-2015 (vilket är det år då millenniemålen skulle vara uppfyllda) och deltar i att mejsla fram nya millenniemål med starkt genusperspektiv. Global Rättvisa Nu! Svalorna är en del av nätverket Global Rättvisa Nu som bildades 2010 för att samla den svenska miljöoch solidaritetsrörelsen i ett gemensamt folkbildnings- och opinionsarbete för att främja en hållbar och rättvis värld, där allas mänskliga rättigheter garanteras. Nätverket började under 2013 åter mobilisera, denna gång inför supervalåret Svalorna är en av de organisationer som deltar i planeringsarbetet inför en turné under våren 2014 som syftar till att uppmärksamma lokala och globala rättvise- och miljöfrågor. * De 18 ramorganisationerna är: Diakonia, Svenska Kyrkan, PMU Interlife, Svenska Missionsrådet, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, RFSU, Palmecentret, We Effect (fd Kooperation utan Gränser), My Right (fd SHIA), LO/TCO:s Biståndsnämnd, Forum Syd, Afrikagrupperna, PLAN Sverige, Rädda Barnen, Individuell Människohjälp, Kvinna till Kvinna och Svenska Afganistankommittén 10

13 ABC och Ett Grönare Lund Under 2012 flyttade biståndsorganisationen ABC in i ett av rummen i Svalornas hus på Spolegatan 5. Svalorna har sedan dess också samarbetat med ABC kring kampanjen om ekologiska fotavtryck och flera gemensamma informatörsutbildningar har genomförts. Svalorna ser stora fördelar med samarbetet och kommer att fortsätta detta även under Övriga samarbeten Svalorna samarbetar med en rad organisationer för att tillsammans med andra uppnå både den långsiktiga visionen och målen för året. Det kan röra sig om allt från samarbete kring ett seminarium till att föra gemensamma strategiska diskussioner. Följande organisationer har vi samarbetat med under året: ABF Malmö, Emmaus Björkå, Emmaus Fredriksdal, Enhetsgruppen i Helsingborg, Föreningen för byskolorna i Mymensingh, International Dalit Solidarity Network -Sweden, Lunds FNförening, Naturskyddsföreningen i Skåne, Svalorna Latinamerika, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Vänortsföreningen Eksjö-Bangladesh, Utrikespolitiska Föreningen Lund. Vi har även fördjupat samarbetet med LUMID (The Lund University Master Programme in International Development and Management) och Albins Folkhögskola i Landskrona. Svalorna är även medlem i KFO, Rättvis handel och Skånes arkivförbund. Emmaus Europa-möte i Verona, Italien I slutet av april 2013 bjöd Emmaus Italien in till ett Emmaus Europa-möte i Verona där totalt 220 personer från 16 olika Europeiska länder deltog. Teman för mötet var Emmaus Europas ekonomiska, sociala och politiska roll samt En hållbar livsstil och nerväxt för Emmaus Europa. Det fyra dagar långa mötet innehöll workshops och föreläsningar samt gemensamma sessioner med sammanfattningar och reflektioner kring dessa. Totalt sju delegater från Sverige var med under mötet. Från Svalornas håll deltog Birgitta Göranson-Illiste, Adirana Milea Holmberg och Tobias Petersson från styrelsen samt Cecilia Ward från kansliet. Dessoum fanns två delegater från Emmaus Stockholm och en delegat från Emmaus Björkå på plats. Emmaus Sverige, där också Svalorna ingår, ansvarade för två olika workshops. Julia Finér och Nanna Nilsson höll en workshop om Politisk Påverkan och Medieträning med Emmaus påverkansarbete med Västsaharafrågan som exempel. Cecilia Ward och Adriana Milea Holmberg höll en workshop om Ekologiska Fotavtryck utifrån Svalornas informationskampanj på temat. Diskussionsövningar och deltagande metoder var i fokus på båda Emmaus Sveriges workshops, något som blev väldigt uppskattat. Det byggdes även upp en västsaharisk hörna, med flaggor, melfor (tyg som Västsahariska kvinnor har på sig), hantverk etc., på en central plats i lokalerna där alla mötesdeltagare kunde passa på att fördjupa sig i Västsaharafrågan. Som avrundning fick representanter från ett antal länder varje dag sammanfatta sin syn på mötet. När det var dags för Nanna Nilsson från den svenska delegationen att sammanfatta dagen gick alla de sex kvinnliga delegaterna från Emmaus Sverige gemensamt upp på scenen för att visa på den skeva könsfördelningen när det gällde inbjudna föreläsare och formella värdar på mötet. Aktionen mötte stående ovationer från publiken. Foto: Tobias Petersson 11

14 3. Svalornas arbete i Indien 3.1 Den indiska kontexten Det har varit ett händelserikt år i Indien, med allt från chockerande våld som uppmärksammats internationellt till händelser som fört med sig hopp om en bättre framtid. Den allra mest chockerande händelsen var den brutala gruppvåldtäkten av en 23-årig student i den indiska huvudstaden New Dehli. Våldtäkten skedde den 26 december år 2012 och kvinnan avled två dagar senare, vilket ledde till omfattande protester. Både kvinnor och män gick ut på gatorna för att protestera mot våldsdådet och för att kräva att kvinnor ska kunna leva säkert i Indien. Gruppvåldtäkten belyser det våld som indiska kvinnor möter dagligen och som inte kommer försvinna förrän de bakomliggande orsakerna hanteras. Den sociala segregation som finns i det indiska samhället har stor betydelse för det våld kvinnor möter i hemmen och på gatorna. Dalitkvinnor möter ofta genusbaserat våld hemma, liksom en dubbel marginalisering i samhället, som både dalit och kvinna. Civilsamhällets protester efter våldtäkten har nu gjort att regeringen måste se över den rådande lagstiftningen kring våld mot kvinnor och i synnerhet sexuellt våld. En ytterligare tragedi var de översvämningar och skyfall som drabbade delstaten Uttarakhand i norra Indien under sommaren Byggnader, vägar och människor drogs med i de enorma vattenmassorna. Svalornas partnerorganisation Uttranchal Youth and Rural Developmen Centre (UYRDC) befann sig mitt i händelserna och fick under en tid fokusera på katastrofinsatser. Katastrofen var det värsta som Indien har upplevt sedan Tsunamin år 2004; cirka 5700 personer beräknas vara döda och ännu fler har rapporterats saknade. Att katastrofen blev så omfattande beror delvis på att hus och infrastruktur byggs utan att ta hänsyn till den ömtåliga ekologin i regionen. Dammbyggen förändrar dessutom de naturliga flodgångarna och minskar den naturliga motståndskraften vid extrema väder. I efterdyningarna av katastrofen blir det allt mer uppenbart hur viktigt det är med det arbete som Svalornas samarbetsorgansationer gör för en hållbar utveckling och rätten till försörjning i samhällen som är beroende av naturresurser i Uttarakhand liksom i bergskedjan Western Ghats i södra Indien. Också den indiska politiken har varit händelserik. Till exempel har politikern Narendra Modi nominerats som det hindunationalistiska partiet BJPs (Bharathiya Janata Party) statsministerkandidat inför de allmänna valen som hålls under Modi har länge ansetts vara en kontroversiell person både nationellt och internationellt, eftersom han har fått hård kritik för sitt agerande under våldsdåden mot muslimer i Gujarat Nomineringen av Narendra Modi som Foto: Cecilia Ward statsministerkandidat kan få olyckliga konsekvenser eftersom Modi vill premiera industriell expansion på bekostnad av små/medelstora bönder. Flera av Svalornas partnerorgansiationer i Indien arbetar med lokal kunskap och traditionella odlingssystem som en väg mot ökad matsuveränitet. Det har också funnits ett ökande tryck för att politiken ska ta mer hänsyn till vanliga människor och ur gräsrötterna har det politiska partiet Aam Aadmi Party (AAP) vuxit fram under Partiet bildades av Arvind Kejriwal tillsammans med aktivister som kämpar mot korruption i Indien. Namnet Aam Admi Party betyder bokstavligen de vanliga människornas parti. Under valrörelsen 2013 har de fått luft under vingarna och vunnit flera politiska strider. 12

15 3.2 Programmen Svalorna arbetade under 2013 med fem program genom sex olika partnerorganisationer. De fem programmen är: Dalit Rights and Agency - Preventing Violence Against Dalit Women (som drivs av Mind Trust/Evidence), Forest Rights and Agency (med SOPHIA och UYRDC), Empowerment and food sovereignty (koordinerat av DDS och genomförs genom Millets Network of India, MINI), En annan utveckling i Western Ghats (koordinerat av Keystone) samt de nyaste programmet Dalitkvinnors rätt till jordbruk och matsäkerhet (med Women s Collective). SOPHIA och UYRDC (Agency and Forest Rights) DDS (Empowerment and Food sovereignty). Organisationerna inom MINI finns utspridda över stora delar av Indien Keystone/ Save Western Ghats Movement (En annan utveckling i Western Ghats) Women s Collective (Dalit Women s Right to Farming and Food Security) Mind Trust / Evidence (Dalit Rights and Agency) Matsuveränitet genom milletsodling Genom programmet Empowerment and food sovereignty stöttar Svalorna Millet Network of India (MINI) som koordineras av Deccan Development Society (DDS). Inom MINI samarbetar 14 partnerorganisationer som är spridda över stora delar av Indien. Syftet med programmet är att stärka dalitkvinnors, adivasis (ursprungsbefolkning) och marginaliserade bönders rättigheter genom att stärka millets plats i samhället och värna om den traditionella kunskap som finns kring milletsodlingen. Millets, vilket är ett samlingsnamn för olika grödor så som hirs och sorghum, har traditionellt sett varit en gröda som setts som mat för fattiga och marginaliserade grupper, trots dess goda näringsinnehåll och odlingsfördelar. Milletsodlingen har dock minskat i Indien, mycket på grund av den rådande jordbrukspolitiken som förespråkar storskalig och exportfokuserad odling framför småskalig och hållbar odling. Genom att ta till vara på lokal kunskap och odla många olika milletsgrödor på samma fält, kan småskaliga och marginaliserade bönder stärka sin matsuveränitet genom hållbara odlingsmetoder. Prorgammet har sett många framgångar under de senaste åren. Mer än 5000 bönder i sju delstater har återinfört eller börjat med milletsbaserat blandjordbruk på över 6000 hektar. MINI har bildat ett nätverk kallat Collective Action for Millet Promotion (CAMP) i delstaten Orissa och MINIs partner i Gujarat har skapat ett nätverk av bönder från åtta distrikt som ska arbeta för att sprida kunskap om millets och biologisk mångfald. MINI har också skapat ett mycket effektivt nätverk genom de tre medlemsorganistioner som finns i Karnataka. Genom MINIs påverkansarbete finns nu millets inkluderade i de statliga matprogrammen så som Public Distribution System (PDS, som subventionerar mat till människor som lever under fattigdomsgränsen), skolmåltidsprogrammet samt Integrated Child Development Services (som arbetar för att förhindra undernäring hos barn). Den indiska staten har sedan 2011 arbetat med att sprida millets genom INSIMP (Intitiative for Nutritional Security through Intensive Millet Promotion) och i vissa stater samarbetar MINI i implementeringen av detta. Det går alltså att se stora framgångar både gällande påverkansarbetet på nationell nivå och i de områden där bönder har börjat odla millets för att stärka sin matusveränitet. 13

16 Ytterligare en framgång har skett i Zaheerbad i Medakdisktriktet där 30 byar där DDS verkar har blivit erkända som Agricultural Biodiversity Heritage Site (ABHS) av National Biodiversity Authority (NBA) för sin odling av traditionella grödor så som millets Skogsrättigheter i Himalaya Inom programmet Forest Rights and Agency stöttar Svalorna två organisationer som arbetar för att ursprungsfolk och samhällen ska få rätt att på ett hållbart sätt fortsätta bruka den skog som de lever av. Inom programmet används lagen Forest Rights Act (lagen om skogsrättigheter) som ger möjlighet till individuella och kollektiva skogsrättigheter om de sökande kan bevisa att de levt av skogen i tre generationer eller 75 år. Idag har de samhällen som är beroende av skogen för sin överlevnad mycket litet att säga till om. Genom att göra anspråk på skogsrättigheter kan de då säkra sin försörjning mot både skogsmyndigheternas och kommersiella aktörers intressen. Society for the Promotion of Himalayan Indigenous Activities (SOPHIA) arbetar i Uttar Pradesh för Van Gujjarerna, ett ursprungsfolk som rör sig stora sträckor från Himalayas fot och upp i bergen med sina buffelhjordar varje år, medan Uttaranchal Youth and Development Centre (UYRDC) arbetar med byar i Uttarakhand som eftersträvar kollektiva skogsrättigheter. UYRDC och SOPHIA nådde totalt ut till 29 byar under 2013 där människor nu har fått ökade kunskaper om skogsrättigheter, processen att kräva dessa och hur så kallade Forest Rights Committees kan arbeta för detta. Det finns nu en större representation av Van Gujjarer i Forest Rights Committees efter att de uppmärksammat myndigheterna om bristen av representation från dessa samhällen. I sju byar har anspråk på skogsrättigheter lämnats in till myndigheterna och ytterligare 20 är i processen att göra detta. I Uttarakhand har 1600 individuella ansökningar om skogsrättigheter sammanställts för att säkerställa att Van Gujjarena också har officiell rätt till skogen de lever av. Van Gujjarerna har också fått tillgång till en rad olika åtgärder rörande vård, skola, arbete, pensioner och ersättning vid naturkatastrofer. Genom nätverkande har SOPHIA och UYRDC dessutom kunnat uppmärksamma andra civilsamhällesorganisationer i området om bristen på skogsrättigheter för de samhällen som är beroende av skogen. På så sätt blir frågan om ursprungsfolks och samhällens inflytande och rätt till skogen ännu mer grundad i området Mot en annan utveckling i Western Ghats Western Ghats är en bergskedja som sträcker sig över sex delstater i Indien. Western Ghats räknas som en ekologisk hot spot, vilket innebär en enorm biologisk mångfald som under de senaste årtiondena hotas allt mer av kortsiktig exploatering och finasiella intressen. En annan utveckling i Western Ghats är ett program som utformats för att stötta Save The Western Ghats Movement (SWGM) i arbetet med att försvara de rättigheter som befolkningen i området har. Många som lever av naturresurserna i området är adivasis, eller ursprungsfolk, vars försörjningsmöjligheter krymper allt mer i takt med den kommersiella exploateringen. Målet är att sprida nya strategier för utvecklingen av bergsområdet för att gynna fattiga och marginaliserade grupper samtidigt som de är ekologiskt hållbara. Programmet koordineras av Svalornas partnerorganisation Keystone. Under året har till exempel workshops om dammutveckling hållits och en grupp av adivasis har stöttats i sitt arbete med att skapa en lokal tidning om miljö och lokala nyheter. Dessutom har Radio Kotagiri lanserats, en lokal radiostation som sänder två timmar per dag och tar upp frågor som rör samhällena och den ömtåliga ekologin. En särskilt utsatt grupp stöttades dessutom i processen att kräva sina rättigheter under lagen om skogsrättigheter. Utöver detta har översättningar gjorts av den rapport som Western Ghats Ecology Expert Panel tidigare tagit fram, detta för att göra slutsatserna tillgängliga även på de lokala språk som talas i området. Två skrivningar har också skickats till Ministry of Environment and Forest (MoEF) och Expert Appraisal Committee (EAC) för att protestera mot planerade dammbyggen i Pinjal och Gargai. De grupper som skapades för detta ses nu regelbundet och arbetar tillsammans för att höja medvetenheten kring dammarnas påverkan på befolkningen, deras försörjningsmöjligheter och miljön. Keystone arbetar också med lokalt påverkansarbete genom Panchayat Kotagiri Waste and Eco-tourism, 14

17 där medlemmarna arbetar för att förbättra avfallshanteringen och trycket från den ökande befolkningen och trafiken i Kotagiri. Ekoturism har då diskuterats med olika intressenter, så som representanter från hotell- och turismbranchen, guider, naturintresserade och skogsdepartementet Daliters rättigheter: att förhindra våld mot dalitkvinnor Programmet Dalit Rights and Agency - Preventing Violence Against Dalit Women syftar till att stärka dalitkvinnors mänskliga rättigheter och främja social rättvisa. Inom programmet arbetar Evidence (som är en programenhet under Mind Trust). Kast och oberörbarhet är en viktig fråga i Tamil Nadu och många daliter möter regelbundet diskriminering. Eftersom kvinnliga daliter är dubbelt utsatta stöttar programmet kvinnor som varit utsatta för våld så att de får tillgång till rättvisa, arbetar för att påverka regeringen i frågan och stärka civilsamhället så att våld mot daliter inte tystas ner. Evidence har under året ingripit i runt 105 fall. En signifikant förändring märkts är att utsatta dalitkvinnor nu verkar möta mindre motstånd från sina familjer i processen att anmäla begångna brott. Det finns fortfarande ett stort stigma kring kvinnor som söker rättsliga åtgärder och en attitydförändring kan ha stor betydelse för de som drabbas och deras möjligheter att söka rättvisa. 76 % av de drabbade kvinnorna får nu stöd från sin familj eller andra från samhället i processen och 40 % lyckades göra anmälningar själva. Mediarapporteringen har dessutom ökat; omkring 70 % av de fall som Evidence har hanterat har också synts i medierapporteringen. En del av insatserna har lett till att kastdiskriminering och våld på grund av kast har uppmärksammats i TV-program. Det resurscenter som byggts upp inom programmet får gradvis större publicitet och antalet besökare från lokal, regional, nationell och internationell nivå har ökat. Påverkansarbetet har också bidragit till att skapa medvetenhet om vikten av att anmäla våld mot dalitkvinnor. En tribunal arrangerades under året, där olika aktörer kunde mötas med syftet att stärka självförtroendet hos de som blivit utsatta för våld och civilsamhällets förmåga att hantera problematiken Dalitkvinnors rätt till land och matsäkerhet Programmet Dalit Women s right to Farming and Food Security har under 2013 blivit ett regelrätt program efter att under två år ha mottagit småprojektstöd från Svalorna. Inom programmet arbetar organisationen Women s Collective. I Indien har kvinnor sällan landrättigheter och trots att de gör det mesta av jordbruksarbetet ses de sällan som bönder. Det främsta målet med programmet är att skapa federationer av kvinnor som tillsammans odlar kollektivt samt att påverka statliga policys så att de bättre tillgodoser marginaliserade kvinnors rättigheter. En förhoppning är att oanvända landområden ska kunna delas ut till kvinnor som håller på med kollektiv odling, för att stärka deras försörjningsmöjligheter och matsuveränitet. Annakili, en av fältarbetarna på Women s Collective Runt 120 grupper har startats i 120 olika byar, spridda över 10 distrikt. Nästan 2866 kvinnor har nåtts genom projektet och nästan 100 familjer har börjat med köksträdgårdar för att stärka sin matsäkerhet. Mellan 2012 och 2013 har priserna på grönsaker ökat drastiskt, vilket ytterligare har försvårat situationen för de som redan lever på mariginalerna. Till exempel har tomatpriserna ökat från Rs. 7 till Rs. 60 och priserna på lök från Rs. 10 till Rs Kvinnorna i programmet hade bättre möjligheter att hantera dessa prisökningar genom de extra grönsaker deras småskaliga odling gav. Runt 1000 kvinnor fick också utbildning i ekologisk odling och 450 kvinnor och deras familjemedlemmar fick genom fröbanker tillgång till frön för att kunna odla traditionella grödor. 15

18 3.3 Programutveckling Indienkontorets (IO) främsta roll är att underlätta dialog och fungera som länk mellan Svalorna och de indiska partnersorganisationerna. Detta innebär att tillsammans diskutera programstrategier, följa upp programmen och möta målgrupperna på fältet för att se hur arbetet leder till ökad kunskap och möjligheter att kräva sina rättigheter. Indienkontoret utökades under året från en till två anställda. Utöver Anitha Santakhumari är nu P.C Kariappa anställd för att sköta ekonomin sedan mitten av april. Nyanställningen har möjliggjort för Indienkontoret att utföra en finansiell översyn av alla indiska partnerorganisationer under året. Vid besöken på partnerorganisationerna har dessutom programutveckling diskuterats och riskanalysen uppdaterats. Utöver detta har mycket arbete gjorts för att utveckla planerna för projektperioden i och med vår nya status som programavtalsorganisation. Arbetet i Indien har fortsatt fokus på att arbeta för marginaliserade gruppers rättigheter, försörjningsfrågor och med social rättvisa. En viktig del av arbetet är att identifiera partnerorganisationernas behov och att stärka deras kapacitet att genomföra programmen effektivt. Detta har under året gjorts på ett antal olika sätt. Till exempel underlättade IO ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan UYRDC och Keystone, vilket stärkte UYRDC bland annat gällande processerna att kräva skogsrättigheter, konfliktlösning och att arbeta med myndigheter. Tre av de indiska partnerorganisationerna har också genomgått en workshop om baslinjestudier, vilket är ett effektivt sätt att mäta resultat för utvecklingssamarbete. En workshop om bokföring anordnades också för relevant personal från alla indiska partnerorganisationer, då de fick utbyta kunskap om bokföringssystem och bokföringsprogram. Detta gör att partnerorganisationerna kan bli mer effektiva i sin budgetuppföljning. P.C Kariappa deltog under året i en tre dagar lång workshop om den ekonomisk förvaltning arrangerad av Account Aid. Utbildningen berörde speciellt finansiella system och de juridiska skyldigheter för icke-statliga organisationer (NGOer). På grund av de politiska oroligheterna i Bangladesh blev det regionala partnermötet som planerades under året inställt. Indienkontoret arrangerade istället ett nationellt möte för alla indiska partnerorganisationer där Svalornas personal från Sverige, Indien och Bangladesh deltog, liksom Shobha Raghuram, som är med i Svalornas kunskapsråd. Huvudtemat för workshopen var Mobilisering för hållbar social förändring vilket ledde till intressanta diskussioner om metoder, svårigheter och lärdomar. Under de senaste åren har mycket arbete lagts ner på processen att registrera Indienkontoret som ett så kallat liason office. Reserve Bank of India (RBI) har äntligen gett sitt tillstånd och processen befann sig i slutet av 2013 i slutfasen. Godkännandet från RBI och etablerandet av ett liason office var en stor framgång som kommer underlätta mycket i det framtida arbetet. På grund av den höga arbetsbelastningen på Indienkontoret har nätverksaktiviteterna blivit något färre än planerat, men Indienkontoret har under 2013 kunnat nätverka med aktivister, forskare och andra civilsamhällesorganisationer. Svalornas utlandspraktikanter Sofia Olsson och Veronica Ahlenbäck har också haft möjlighet att besöka Indienkontoret. De fick då större insyn i arbetet på kontoret, programmen och partnerorganisationerna i Indien liksom de situationer som målgrupperna i Indien befinner sig i. Indienkontoret arrangerade dessutom så att praktikanterna fick möta dalitaktivisterna Mr. Prabhakar och Ms. Cynthia. 16

19 Van Gujjarernas kamp för inkludering Van Gujjarerna är ett buffelskötande nomadfolk som lever i utkanten av skogen under halva året och som under sommarhalvåret vandrar långa sträckor upp i Himalaya tillsammans med sina bufflar. Deras nomadiska livsstil gör att de inte har några fasta adresser och därmed också har hamnat utanför många av de statliga skyddsnäten. Under de senaste årtiondena har Svalornas partnerorganisation SOPHIA stöttat Van Gujjarerna i processen att befästa sitt medborgarskap, engagera sig politiskt för sin framtid och få tillgång till de skyddsnät som staten erbjuder. Van Gujjarerna är helt beroende av skogen för sin överlevnad och försörjning. De har under generationer brukat skogen på ett hållbart sätt och har börjat ansöka om att få sina officiella skogsrättigheter under lagen Forest Rights Act, som är till för att säkra tillgång och rättigheter till skogen för de individer och samhällen som är beroende av skogen för sin försörjning. Trots detta blir Van Gujjarerna ofta ofta trakasserade av skogstjänstemän när de flyttar till sommarmarkerna. Som en reaktion på situationen reste en delagation från van gujjarerna till delstatshuvudstaden Lucknow för att följa upp tillämpningen av Forest Right Act och be om skolor för van gujjarerna. Delstatsadministrationen var sympatisk och bad tjänstemännen att följa upp utvecklingen. I december mötte Van Gujjarerna också seniora statstjänstemän från olika myndigheter, liksom SOPHIAs fältarbetare Munesh och Nazim, under ett möte där bland annat Forest Rights Committees diskuterades. Forest Rights Committees är den instans dit Van Gujjarerna och andra kan vända sig till för att ansöka om skogsrättigheter. Forest Rights Committees på bynivå har till uppgift att granska och verifiera ansökningarna för att sedan lämna dem vidare till en kommittée på mellannivå (Intermediate Committee) dit människor också kan vända sig för att överklaga. Ofta är kommittéerna ihopsatta utan folklig insyn och representation. Vid mötet argumenterade Van Gujjarerna att det borde inrättas separata Forest Rights Committees för att ta till vara på deras intressen, liksom att de borde finnas representerade i Intermediate Forest Rights Committees. Myndigheterna gick efter mötet med på att rekonstruera kommittérna under kommande år och att inkludera Karim, en representant från Van Gujjar-samhället, i den befintliga kommittén på mellannivå. 17

20 Allt fler skolor serverar nyttiga millets till lunch Gujarat Organisationen Paryavaraniya Vikas Kendra (PVK) är en inspiration i fråga om sitt arbete med att utbilda bönder kring milletsodling och blandade odlingssystem i områden där torka är ett problem och bevattningssystem inte finns tillgängligt. De är också en av de 14 organisationer som arbetar inom Millets Network of India (MINI) som Svalorna stöttar genom Deccan Development Society (DDS). I Gujarat, där PVK arbetar, är 66 % av allt jordbruk beroende av regn och därmed vädrets makter. Under perioden har PVK lyckats övertyga bönder att återinföra traditionella bortglömda milletssorter så som Bajra, Jowar, Ragi och Foxtail-millet. Dessa sorter passar klimatet och tål torka, till skillnad från till exempel ris och vete. Genom att starta modelljordbruk hos 500 bönder har allt fler kunnat se fördelarna med dessa grödor. Fem lokala fröbanker har också startats och gör därmed de traditionella milletsvarianterna mer tilllgängliga för bönder. Genom dessa åtgärder har böndernas kunskap om ekosystemet och olika grödors påverkan på detta ökat. PVK har också börjat arbeta med att utbilda skolbarn om fördelarna med millets och blandade odlingssystem. Millets har väsentligt högre näringsvärden än till exempel ris och vete, men har på grund av dess låga kulturella status ofta valts bort när det varit möjligt. Skolungdomarna som PVK arbetat med har genomfört studieresor till milletsodlingar och startat egna fröbanker på skolnivå som del av kampanjen My farm, My school. Karnataka En annan av organisationerna inom Millet Network of India har under året gjort en lyckad intervention för att återuppliva milletsbaserat jordbruk i byn Koraikal i distriktet Bidar i Karnataka. Karnataka Rajya Raita Sangha (KRRS) lyckades under odlingssäsongen Kharif involvera 40 bönder och ett område omfattande nästan 70 hektar i milletsodling och starta en fröbank. Nästan 10 kilo milletsfrön från DDS centrala fröbank och från lokala bönder användes för att få igång odlingarna. De deltagande bönderna hade valts ut genom en rad deltagande metoder, där bland annat odlingsdiagram och trendanalyser gjordes. Detta hjälpte bondegrupperna och representanterna från DDS att förstå varför milletsodlingen har minskat medan grödor som sockerrör ökat. Mer än 600 bönder kom sedan till ett stort bondemöte som hölls på ämnet och där också en rad tjänstemän från de lokal myndigheterna var med. Uppslutningen gjorde att tjänstemännen lovade att ta med sig frågan på policynivå i delstaten. Insatsen resulterade sedan i att millets på prov inkluderas i skolmåltiderna i cirka 150 skolor i Aurad, Bhalki och Bidar talukas i distriktet Bidar. En studie kommer nu att genomföras i dessa skolor, där hälften av barnen kommer serveras millets och den andra hälften mat som inte innehåller millets för att se hur näringsvärdena utvecklar sig. Förhoppningsvis kan detta ytterligare öka medvetenheten kring möjligheterna att använda sig av milletsodling för att bekämpa den undernäring som finns i de fattigaste delarna av Indien. 18

21 4. Svalornas arbete i Bangladesh 4.1 Kontexten i Bangladesh Under 2013 karaktäriserades politiken i Bangladesh av konfrontationer mellan de två största politiska partierna inför de nationella val som genomfördes i början av Innan de bangladeshiska valen brukar en interimregering bestående av tjänstemän ta över styret tills den nya regeringen formats. Dock beslutade högsta domstolen under året att praktiken med interimregering inte var förenlig med landets konstitution. Det har funnits en stor misstro mot den sittande regeringens förmåga att organisera fria och rättvisa val, vilket har resulterat i protester från oppositionspartierna och civilsamhället. En rad hartals (generalstrejker) har iscensatts och under dessa har människor blivit skadade och dödade och allmän egendom har förstörts. Oroligheterna har påverkat hela landet, även landsbygden, och fått effekter inom sociala, ekonomiska och politiska sfärer. Svalornas arbete har påverkats när det kommer till fältbesök hos partnerorgansationer och genomförande av workshops och utbildningar. Våldsanvändningen har varit hög och det demokratiskta utrymmet har krympt samtidigt som fundamentalismen har fått ökat fotfäste. Bland annat har den fundamentalistiska islamistiska gruppen Hefajat-e-Islam Bangladesh arrangerat våldsamma demonstrationer mot regeringens policy för kvinnors rättigheter. De har också formulerat 13 krav på den sittande regeringen som de vill se åtgärdade omedelbart. Bland kraven finns till exempel stopp för könsblandad undervisning och krav om ny lag där hädelse bestraffas med döden. Arbetet med krigsförbrytarrättegångar för brott begångna under frihetskriget 1971 har under 2013 intensifierats. Många av de åtalade har idag höga poster inom politiska partier vilket har gjort rättegångarna ännu mer politiskt känsliga då många olika intressen spelar in. I början av 2013 förkunnades den första domen, vilket följdes av kraftiga protester. På Shabag-torget i Dhaka protesterade tusentals människor mot det fängelsestraff som utdömts och krävde istället dödsstraff. Shabag-protesterna spreds under året till resten av Bangladesh och har också kommit att bli en rörelse mot fundamentalistiska strömningar. De senaste årtiondena har inneburit en snabb expansion av klädindustrin, vilken nu står för sinte mindre än 80 % av nationens totala export. Industrin har skapat många arbeten för framför allt kvinnor och ökat de nationella intäkterna, men den innebär samtidigt dåliga arbetsvillkor och låga löner. Världens ögon fästes på den bangladeshiska klädindustrin i april 2013 när Rana Plaza, en stor textilfabrik i utkanten av Dhaka, kollapsade och dödade över 1100 arbetare och skadade tusentals andra. Efter en rad andra olyckor i textilfabriker har textilarbetarnas situation uppmärksammats både nationellt och internationellt. Regeringen beslutade efter påtryckningar från fackföreningsrörelsen och omvärlden att öka minimilönen från bangladeshiska taka i månaden till taka, motsvarande cirka 435 svenska kronor. Dock är vägen lång till skäliga levnadslöner och säkra arbetsplatser för de miljoner människor som arbetar inom industrin. Trots det stora antalet kvinnor inom textilindustrin ligger deltagande i arbetsmarknaden på 57,1 % för kvinnor jämfört med 84,3 % för män, vilket också påverkar kvinnornas ekonomiska kraft. För första gången i landets historia har en nationell studie om våld mot kvinnor genomförts av Bangladesh Bureau of Statistics (BBS), vilken visar att 87 % av alla kvinnor har varit utsatta för något slags våld utövat av sina makar. Bangladesh har stigit något enligt Human Development Index, som mäter förväntad livslängd, utbildningsnivå och bruttonationalprodukt, från 147:e till 146:e plats (Human Development Report 2012). Detta är såklart positivt, men för att åstadkomma en hållbar utveckling behöver också demokratin och folkets röst stärkas i Bangladesh. Landets politiska kris har dessutom främst drabbat de som redan varit marginaliserade. Till exempel drabbades grönsaksodlare hårt när ett överskott drev ner priserna precis efter att en två månader lång period av politisk instabilitet försvårat försäljning. Strejker och blockader har ytterligare bidragit till att priserna drivits ner, vilket drabbar bönder som redan har små marginaler att leva på. Bangladesh har långsamt börjat vända bilden av att vara ett land som är offer för de ökande klimatförändringarna till få erkännande för sitt arbete med klimatanpassning. Bangladesh har till exempel börjat mainstreama klimatfrågor i utvecklingsarbetet, men kortsiktig ekonomisk vinning trumfar ofta klimatarbetet. I det stora hela är Bangladesh huvudsakligen beroende av omvärldens klimatåtgärder inför framtiden. 19

22 4.2 Programmen Svalorna stöttar åtta samarbetsorganisationer inom tre olika program i Bangladesh. Inom Agricultural Rights Programme arbetade under 2013 sex partnerorganisationer för att stärka bönders rättigheter; Association for Sustainable Development in Bangladesh (ASD - Bangladesh), Bangladesh Resource Centre for Indigenous Knowledge (BARCIK), Development Wheel (DEW), Nijera Kori, Thanapara Swallows Development Society (TSDS) och Unnayan Dhara (UD). Inom ACCESS-programmet stöttar Svalorna organisationerna Nijera Kori och TSDS (som också är med i Agricultural Rights Programme) samt Sabalamby Unnayan Samity (SUS). Inom Svalornas klimatprogram i Bangladesh (Climate Change Programme) arbetar Shidulai Swanirwar Sangstha (SSS). SUS (ACCESS) SSS (Climate Change programme) TSDS (Agricultural Rights Programme & ACCESS) ASD - Bangladesh (Agricultural Rights Programme) UD (Agricultural Rights Programme) DEW (Agricultural Rights Programme) BARCIK (Agricultural Rights Programme) Nijera Kori (Agricultural Rights Programme & ACCESS) Bönders rättigheter på den bangladeshiska landsbygden Agricultural rights programme (ARP) lägger fokus på att stärka landlösa, småskaliga och marginaliserade bönder i sju distrikt, inom vilka totalt 118 bondeorganisationer har skapats. Den huvudsakliga metoden är att bygga starka bondeorganisationer bestående av både manliga och kvinnliga bönder. Marginaliserade och småskaliga bönder finner sig ofta i utsatta situationer i dagens ökande industrialisering av jordbrukssektorn och kvinnliga bönder ses generellt sett som bönders fruar snarare än som bönder. Därför innefattar ARP också utbildningar på temat Gender and agriculture för att kvinnors olika roller inom jordbruk och matsäkerhet ska få större erkännande. Många kvinnor har idag nyckelroller inom bondeorganisationerna. Ett antal personer från bondeorgansiationerna har valts till representanter i de lokala Union Agricultural Standing Committees (UASC), där de får större inflytande på lokala myndigheter. Detta är också ett första steg mot att UASC ska bli funktionella och tillförlitliga institutioner. ARP arbetar för att öka medvetenheten och organiserar lokalt och nationellt påverkansarbete bland annat mot expansionen av tegelstensbruk på odlingsbart land, mot genmodifierade grödor som ersätter lokala varianter liksom mot kommersiell räkodling. Genom att arbeta för större medvetenhet, att vårda lokal kunskap och starta fröbanker kan samhällen bli mindre beroende av marknadens svängningar och uppnå större matsäkerhet. Under 2013 togs beslutet att vid slutet av året fasa ut ASD - Bangladesh som är en av partnerorganisationerna inom programmet. Svalornas bangladeshkontor har vid upprepade tillfällen de senaste året föreslagit hur organisationen kan förbättra sina system för intern styrning och kontroll (ISK), ledarskapet samt personalens kapacitet. Efter flera varningar fanns det dock ingen annan utväg än att fasa ut stödet till organisationen. 20