ORAVAIS KOMMUN - ORAVAISTEN KUNTA BOKSLUT. Godkänd i fullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORAVAIS KOMMUN - ORAVAISTEN KUNTA BOKSLUT. Godkänd i fullmäktige 16.6.2011 80"

Transkript

1 ORAVAIS KOMMUN - ORAVAISTEN KUNTA BOKSLUT 2010 Godkänd i fullmäktige

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommundirektörens översikt 5 Bestämmelser om bokslut 6 Kommunens organisation 7 Uppgifter om kommunens personal 8 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats 9 Allmän ekonomisk översikt 10 Resultaträkning 12 UTVÄRDERING PER UPPGIFTSOMRÅDE 21 Centralvalnämnden 22 Revision 23 Förvaltning och näringsliv 24 Oravais flyktingförläggning 27 Landsbygdsnäringsverksamhet 36 Individ- och familjeomsorg 40 Äldreomsorgen 42 Barnomsorgen 44 Svensk grundläggande utbildning 46 Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetuksen valmistava opetus 52 Andra stadiets utbildning 53 Fritidsnämnden och biblioteket samt medborgarinstitutet 53 Tekniska förvaltningen och fastighetsförvaltningen 57 Vatten- och avloppstjänstverket 60 Brand- och räddningsväsendet 64 Vägnämnden 65 Miljönämnden 66 Folkhälso- och specialsjukvård 68 Tablå över driftshushållningens utfall 70 Investeringar 72 BOKSLUT FÖR VATTENTJÄNSTVERKET 75 BALANSBOK KONCERNBOKSLUT 89 NOTER 97 Medlemsförteckning för kommunala organ 105 Bokslutets datering och underskrift 111 3

4 4

5 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 2010 var fullmäktigeperiodens andra och samtidigt det sista året för den självständiga kommunen Oravais. I Oravais fullmäktige har SFP 11 representanter, Oravais Ändring Nu 9 representanter och SDP 1 representant. Efter att Oravais Ändring Nu hade inlämnat en motion på sommaren 2009 om att utreda möjligheterna om en samgång med Vörå-Maxmo kommun, inleddes, med ett fullmäktigebeslut i september, en process som ledde till att beslutet om en kommunsammanslagning med Vörå- Maxmo fattades i mars Båda kommunernas fullmäktige beslöt att bilda en ny kommun med namnet Vörå. Beslutet föregick en förhandsutredning och förslaget till samgångsavtalet utarbetades i snabb takt under årsskiftet En rådgivande folkomröstning ordnades och resultatet blev att valdeltagandet var 80,2 % och 53,8 % röstade ja för en kommunsammanslagning. Vid omröstningen om att godkänna samgångsavtalet föll rösterna i Oravais fullmäktige 13 för och 8 emot samgången. Oravais kommuns planer om byggande av serviceboende med anslutning till hälsovårdcentralen gick framåt. Planeringen påbörjades våren 2010 och de slutgiltiga planerna godkändes i samråd med Vörå-Maxmo kommuns representanter i en gemensam planeringskommitté. Kommunstyrelsen i Oravais fastställde ritningarna i juni Huvudentreprenören valdes i slutet av september och byggstarten skedde i god tid före vinterns ankomst. Även Samkommunen för Vörå-Maxmo och Oravais HVC reserverade medel för bäddavdelningens utvidgning och renovering och planeringen inleddes Brandstationsprojektet blev färdigt redan på hösten 2009 och för att kommunen skulle kunna erhålla bidrag från brandskyddsfonden överförde Fastighetsbolaget Branddepån byggnaden i kommunens ägo. Fastighetsbolaget nedlades 2010 och aktiekapitalet på euro förminskat med en bokföringsmässig likvidationsförlust på ca euro bokfördes som investeringsinkomst. De totala investeringarna uppgick till 1,15 miljoner euro. Till husbyggnad användes euro varav användes till Solängens servicebostäders byggnation och resten till skolorna. Till vägar och andra allmänna områden användes euro och till vatten- och avloppsverk användes euro. Kommunen fick tomtförsäljningsintäkter på euro och till marköp användes euro. Kommunens bokslut visar ett positivt resultat på ,93 euro trots att skatteintäkterna sjönk. Skatteinkomsterna understeg budgeten med euro medan statsandelarna översteg det budgeterade med euro. Orsaken var kommunalskatten som understeg budgeten med euro och som även minskade med euro jämfört med år Fastighetsskatten och samfundsskatten höll sig på samma nivå som budgeten. Kostnaderna för folkhälsoarbetet och specialsjukvården understeg det budgeterade med drygt euro och kostnaderna för äldreomsorgen, där även vård på bäddavdelningen ingår, understeg det budgeterade med nästan euro. Budgeterna för alla andra resultatenheter har hållit ganska bra. Verksamhetsbidraget blev drygt euro bättre än budgeterat, men eftersom de totala finansiella intäkterna blev euro sämre blev årsbidraget ändå euro bättre än budgeterat. Oravais kommun kan avsluta sin existens som en självständig kommun med ett hyfsat resultat och jag vill tacka alla som arbetat för kommuninvånarnas bästa. Markku Niskala 5

6 BESTÄMMELSER OM BOKSLUT kommundirektör I verksamhetsberättelsen skall ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts. I verksamhetsberättelsen skall också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi som inte skall redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen. Kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den förelägges fullmäktige lägga fram förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Vid uppgörande av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och förordningen. Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bokföringslagen skall tillämpas Till bokslutet hör resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Dessutom skall kommunen uppgöra koncernbokslut jämte bilagor som tas in i bokslutet. Revisorerna skall senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionsnämnden skall bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomi som fullmäktige satt upp har nåtts. KOMMUNALFÖRVALTNINGEN Kommunens verksamhetsidé Kommunens uppgift är att i samråd med invånarna utveckla ett livskraftigt samhälle, och inom ramarna för de resurser som finns på ett effektivt och ändamålsenligt sätt producera den kommunala service som behövs. Kommunens organisation Fullmäktige består av 21 ledamöter. I det fullmäktige som valdes för mandatperioden invaldes 11 representanter för SFP, 9 representanter för Oravais - ändring nu och en representant för SDP. Kommunstyrelsen består av 9 ledamöter varav SFP har 4 representanter, Oravais ändring nu har 4 representanter och SDP en representant. 6

7 Revisionsnämnden Svenska bildningsnämnden Fritidsnämnden Finska bildningsnämnden BILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Sektorchef: Helena Nukala-Kronlund /T.f. Marianne West ORAVAIS KOMMUNS FÖRVALTNING Kommunfullmäktige 21 medlemmar Kommunstyrelsen 9 medlemmar Kommundirektör Markku Niskala Tekniska nämnden Vägnämnden Miljönämnden Socialnämnden Flyktingnämnden Centralvalnämnden TEKNISKA OCH MILJÖSEKTORN Sektorchef: Lasse Sillanpää SOCIALA SEKTORN Sektorchef: Inger Bjon / Esko Kuoppala FÖRVALTNINGSSEKTORN Sektorchef: Sofia Mickelsén Landsbygdsnämnden NÄRINGSLIVS- SEKTORN Sektorchef: Markku Niskala 7

8 UPPGIFTER OM KOMMUNENS PERSONAL Oravais kommun hade vid årsskiftet 236 anställda. 8

9 REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS Intern tillsyn omfattar de åtgärder som vidtas av ledningen i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå de fastställda målen. En välfungerande intern kontroll säkerställer att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att uppgifterna som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga, och att man följer lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Kommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Oravais kommuns förvaltningsstadga utgör tillsammans med kommunallagen och övriga lagar och förordningar de grundläggande verktygen i kommunens arbete. Mellanbokslut har uppgjorts per 30.4 och 31.8 och delgivits kommunstyrelsen. Sektorcheferna har huvudansvaret över att budgeten följs inom den egna sektorn. De budgetmedel som ges respektive sektor i kommunen har inte alltid räckt till för verksamheten som bedrivits. Man kan konstatera att servicenivån som krävs av kommunen att producera inte sjunker, snarare tvärtom, och utvecklingen är inte alltid möjlig att förutspå i budgetskedet. Många måsten uppstår under året som det är omöjligt för kommunen själv att påverka. Trots detta borde kontrollen över budgetmedlen förbättras och budgeten borde uppgöras med realistiska målsättningar. Kommunen har under de senaste åren gått i borgen för några riskfyllda projekt. År 2009 realiserade sig en borgenförbindelse på drygt euro som påverkade kommunens resultat kännbart. För att undvika en motsvarande situation på hösten 2010 godkände kommunstyrelsen olika arrangemang. Man försökte förminska kommunens risk att betala borgensförbindelse och företagaren kunde undvika en omedelbar konkurs. Dylika problem bör undvikas i framtiden genom väl övervägda beslut och där man kan se att nyttan överstiger riskerna. När det gäller fakturor och levererade varor och tjänster krävs att den som granskar fakturan kan intyga att varan eller tjänsten har levererats. Sektorchefen eller motsvarande ansvarsperson godkänner fakturan, vilket gör att två olika personer skall signera fakturan. Denna regel följs inte till 100 % på alla inrättningar av praktiska orsaker, men borde åtgärdas för att garantera den inre kontrollen. Var och en i ledande ställning i kommunen har rätt att göra upphandlingar till ett visst belopp, medan större upphandlingar måste gå via respektive nämnd eller kommunstyrelsen. När det uppkommer situationer där det kan finnas misstankar om felaktig användning av medel skall saken genast undersökas. 9

10 ALLMÄN EKONOMISK ÖVERSIKT Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin vände uppåt år Året innan minskade produktionen med åtta procent. Till följd av den globala recessionen minskade vår export år 2009 med rentav en fjärdedel; också importen minskade nästan lika mycket. Världsekonomin började återhämta sig på våren tack vare bland annat massiva stimulansåtgärder. Återhämtningen har fortsatt i rätt snabb takt, och ekonomin har vuxit snabbt särskilt i länder som är viktiga för den finländska exporten. På våren 2010 var uppskattningarna av den finländska totalproduktionens utveckling försiktigt optimistiska. I de prognoser som gjordes under sensommaren har tillväxtsiffrorna för 2010 förbättrats. Uppskattningar av årets ekonomiska tillväxt rör sig mellan två och drygt tre procent. De prognoser för år 2011 som hittills offentliggjorts visar på en produktionstillväxt på cirka tre procent. Trots det oväntat goda resultatet kommer kommunernas inkomster inte heller framöver att räcka till för tjänster och investeringar. Kommunsektorns årsbidrag har sedan 1997 inte under ett enda år räckt till för att finansiera investeringar som avskrivs, såsom daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. Sedan 1997 har det uppstått ett s.k. inkomstfinansieringsunderskott på sammanlagt över 9 miljarder euro. Inkomstfinansieringsunderskottet har täckts genom försäljning av egendom och framför allt genom lån. Sedan 1997 har lånestocken i kommunsektorn vuxit med cirka 8 miljarder euro. Kommunernas inkomster förbättrades i fjol, vilket till stor del beror på att över hälften av kommunerna höjde sin skattesats. Skattehöjningarna gav kommunernas kassa ett tillskott på drygt 0,5 miljarder euro. Kommunerna fortsatte också att effektivisera sin verksamhet samtidigt som den allmänna ekonomiska återhämtningen under årets senare hälft förbättrade kommunernas inkomster mer än beräknat. Också de åtgärder som staten vidtog år 2009 för att stärka den kommunala ekonomin har haft stor betydelse var åtgärdernas inverkan omkring 800 miljoner euro Löntagarnas allmänna inkomstnivå steg i fjol med i genomsnitt cirka fyra procent. Enligt preliminära uppgifter steg löntagarnas förtjänstnivåindex år 2010 med 2,6 procent. Omkring hälften av ökningen förklaras av förhöjningarna i slutet av fjolåret. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Under 2009 försämrades sysselsättningsläget avsevärt och arbetslöshetsgraden steg med ett par procent. Sysselsättningsläget har fortsatt att försvagas år 2010, men mindre än vad man befarat. Arbetslöshetsprocenten sjönk från 11,3 % för hela landet i slutet av 2009 till 10,3 % i slutet av I Österbotten minskade arbetslösheten under motsvarande period från 8,2 % till 6,7 % medan den i Oravais minskade från 3,9 till 3,4 %. Många kommuner befarade att 2010 skulle bli ett lika besvärligt år ekonomiskt som år Det blev det inte med en skatteinkomsthöjning på 4,0 % i medeltal. Inbesparingsåtgärder beträffande kommunernas utgifter och den betydligt bättre utvecklingen av skatteinkomsterna och statsandelarna, ledde till att kommunernas årsbidrag steg med 18,9 % jämfört med en nedgång på 6,4 % året innan. Trots det här ökade kommunernas lånestock med nästan 10 %. Enligt de bokslutsprognoser som Statistikcentralen samlat in, räckte det sammanlagda årsbidraget för kommunerna i fasta Finland år 2010 till för att täcka 128 % av avskrivningarna men bara 57 % av investeringarna. Genomsnittet på lånestocken beräknat per invånare var 2005 euro i kommunerna i fasta Finland, medan det föregående år var euro. 10

11 Österbotten har emellertid klarat sig relativt bra i jämförelse med landets kommuner i medeltal och många kommuner här har meddelat att man, de dystra prognoserna till trots, kommer att presentera ett överraskande bra bokslut för år Oravais kommuns ekonomi under år 2010 I budgeten för år 2010 budgeterades med ett årsbidrag på euro och ett resultat på euro. Under året godkände fullmäktige en budgetändring vilket gjorde att det slutgiltiga budgeterade årsbidraget var euro och räkenskapsperiodens överskott euro. Bokslutet visar på ett årsbidrag på euro och ett överskott på euro för räkenskapsperioden 2010, vilket är ett hyfsat resultat trots att kommunens skatteintäkter sjönk med 7,2 % och understeg det budgeterade med 6,5 %. Ett nytt statsandelssystem inleddes som innehöll så kallade hemkommunersättningar som gör det omöjligt att direkt jämföra utvecklingen på statsandelar. Totalsumman steg med 32,8 % och den jämförbara ökningen är ungefär euro eller 11,4 %. En överskridning på de budgeterade statsandelarna täckte hälften av skatteintäkternas minskning. Inkomstskattesatsen hölls på samma nivå som fjolåret, dvs. 20 %. Kommunens likviditet har varit bra under året. De kortfristiga lån på euro som upptogs 2009 bortbetalades i mars Kommunen har finansierat sina investeringsutgifter på drygt 1,15 miljoner euro med kassamedel. Först i slutet av året när sänkningen av skatteintäkter förverkligades, var kommunen tvungen att uppta ett kortfristigt lån på euro. Kommunen upptog inte nya långfristiga lån. År 2010 var det sista året som Oravais kommun bedrev verksamhet som självständig kommun eftersom fullmäktige beslöt att genomföra en kommunsammanslagning mellan Oravais och Vörå-Maxmo fr.o.m

12 RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetsintäkter och -kostnader Resultaträkningens intäkter uppgår i bokslutet till euro vilket innebär att budgeten förverkligats till 102,4 % Jämfört med år 2009 har intäkterna ökat med euro eller 4,1 %. Verksamhetens kostnader uppgår till totalt euro vilket är 100,4 % av budgeterat. Jämfört med år 2009 har kostnaderna ökat med euro. Verksamhetsbidraget som visar vad verksamheten kostar kommunen är euro jämfört med euro år Dessa kostnader skall finansieras med statsandelar och skatteintäkter. Av verksamhetskostnaderna utgör personalkostnaderna på euro och köp av tjänster på euro de största utgiftsposterna. Skatteinkomsterna Skatteinkomsterna i bokslutet för 2010 uppgår till euro vilket är bara 93,5 % av budgeterat eller euro under budgeten. Kommunen budgeterade skatteintäkter euro mindre än vad bokslutet 2009 visade. Jämfört med år 2009 minskade skatteinkomsterna med knappt euro. SKATTEINKOMSTER Bokslut Budge t Bokslut Bokslut Bokslut Kommunalskatt 4,931,746 5,350,000 5,441,187 5,428,773 4,881,475 Samfundsskatt 456, , , , ,726 Fastighetsskatt 346, , , , ,264 Skatteinkomster totalt 5,734,323 6,130,000 6,182,523 6,327,817 5,775,465 Statsandelarna Statsandelarna utgör euro för år 2010 vilket är 103,8 % av budgeterat eller euro över budgeten. Statsandelarna har ökat jämfört med år 2009 med euro eller 32,8 %. Detta beror på det nya statsandelsystemet som inleddes 2010 och där finansieringen av den grundläggande undervisningen behandlas antingen som utgifter eller inkomster i form av hemkommunersättningar. Detta ökar bokföringsmässigt den totala summan på statsandelarna. Den reella och jämförbara ökningen på statsandelarna kan uppskattas vara euro eller 11,4 %. STATSANDELAR Bokslut Budge t Bokslut Bokslut Bokslut Statsandelar i en penningström 5,852,220 5,639,500 Allmänna statsandelar 97,608 50,520 55,572 Statsandelar för social- och hälsovården 3,463,343 3,137,746 2,717,165 Statsandelar för undervisning och kultur 846, , ,649 Övriga statsandelar och bidrag Statsandelar totalt 5,852,220 5,639,500 4,407,685 3,525,970 3,108,386 12

13 Årsbidraget I den ordinarie budgeten för år 2010 budgeterades med ett årsbidrag om euro. Efter budgetändringarna som godkänts under året budgeterades med ett årsbidrag om euro. Det realiserade årsbidraget uppgår till euro. Jämfört med år 2009 har årsbidraget försämrats med euro. Enligt bestämmelserna i budgeten för år 2010 stadgas att kommunstyrelsen ansvarar inför fullmäktige för att årsbidraget uppnår budgeterad nivå. Denna målsättning kunde uppnås. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningarna utgör euro och är euro högre än budgeterat. Inga nedskrivningar har gjorts under året. 13

14 RESULTATRÄKNING VERKSAMHETSINTÄKTER Budget Försäljningsintäkter , , ,83 Avgiftsintäkter , , ,84 Understöd och bidrag , , ,38 Övriga intäkter , , ,50 Intäk ter totalt , , ,55 TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 7 363, , ,31 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader , , ,26 Köp av tjänster , , ,05 Material, förnödenheter och varor , , ,87 Understöd , , ,52 Övriga kostnader , , ,60 Kostnader totalt , , ,30 VERKSAMHETSBIDRAG , , ,44 SKATTEINKOMSTER Kommunal inkomstskatt , , ,01 Fastighetsskatt , , ,12 Samfundsskatt , , ,58 Skatteink omster totalt , , ,71 STATSANDELAR Allmänna statsandelar 0,00 0, ,00 Statsandelar för social- och hälsovården 0,00 0, ,00 Statsandelar för undervisning och kultur 0,00 0, ,00 Statsandelar i en penningström , ,00 0,00 Statsandelar totalt , , ,00 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 2 760, , ,31 Övriga finansiella intäkter , , ,13 Räntekostnader , , ,86 Övriga finansiella kostnader , , ,20 Finansiella intäk ter o k ostnader totalt 9 463, , ,62 ÅRSBIDRAG , , ,65 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar på anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verksamhetstid , , ,67 Avsk rivningar o nedsk rivningar totalt , , ,67 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- / UNDERSKOTT , , ,98 14

15 Räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat om ,93 euro bokförs under eget kapital som räkenskapsperiodens överskott. Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsint./Verksamhetskostn. % 45,49 47,49 Årsbidrag/Avskrivningarna % 121,83 147,49 Årsbidrag euro/inv. 208,15 232,28 Invånarantal

16 FINANSIERINGSANALYS Kommunens verksamhet Bokslut Ursprunglig Bokslut Budget Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , ,65 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 Korrektivposter till internt tillförda medel ,84 0,00 0,00 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , , ,39 Finansieringsandelar för investeringar 0, , ,92 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,00 0,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , ,82 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning 0, ,00 0,00 Minskning av utlåning 0,00 0,00 0,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 0, ,00 0,00 Minskning av långfristiga lån , , ,01 Förändring av kortfristiga lån ,00 0, ,00 Förändringar i eget kapital 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0,00 0,00 0,00 Förändring av fordringar ,22 0, ,02 Förändring av räntefria skulder ,64 0, ,01 Finansieringens kassaflöde , , ,98 Förändring av likvida medel , , ,16 Förändring av likvida medel Likvida medel , , ,37 Likvida medel , , , , , ,16 Finansieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar % 39,8 48,9 Likviditet, kassadagar 3,4 13,9 Intern finansiering av kapitalutgifter % 39,8 37,3 Låneskötselbidrag 1,6 1,5 16

17 Finansieringsanalysen Bruttoinvesteringarna är euro under år De största investeringarna är servicebostadsprojektet Solängen som påbörjades hösten 2010 fortgår till 2011 samt inköp av markområden och investeringar på byggnadsplanevägar och satsningar på vatten- och avloppsverkets automatiska övervakningssystem. Ingen nyupplåning har skett. Gamla lån har amorterats med euro. Vid årsskiftet hade kommunen en kortfristig kredit i form av kommuncertifikat på euro. Den bortbetalades i januari år

18 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA , ,61 Immateriella tillgångar , ,79 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,79 Materiella tillgångar , ,02 Mark- och vattenområden , ,92 Byggnader , ,96 Fasta konstruktioner och anordningar , ,64 Maskiner och inventarier , ,02 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,48 Placeringar , ,80 Aktier och andelar , ,80 FÖRVALTADE MEDEL , ,31 Statliga uppdrag , ,09 Donationsfondernas särkilda täckning , ,22 RÖRLIGA AKTIVA , ,35 Fordringar , ,98 Långfristiga fordringar , ,68 Lånefordringar hos dottersamfund , ,68 Kortfristiga fordringar , ,30 Kundfordringar , ,20 Övriga fordringar , ,80 Resultatregleringar , ,30 Kassa och bank , ,37 SUMMA AKTIVA , ,27 18

19 PASSIVA EGET KAPITAL , ,23 Grundkapital , ,99 Anslutningsavgiftsfond 0,00 0,00 Uppskrivningsfond , ,45 Över-/underskott från tidigare räkensk.period , ,81 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,98 AVSÄTTNINGAR 0,00 0,00 Övriga avsättningar 0,00 0,00 FÖRVALTAT KAPITAL , ,98 Statliga uppdrag , ,04 Förmedlade lån av staten , ,04 Donationsfondernas kapital , ,94 FRÄMMANDE KAPITAL , ,78 Långfristigt , ,90 Lån från penning- och försäkringsinrättningar , ,62 Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00 Erhållna förskott 0,00 0,00 Övriga långfristiga skulder , ,28 Kortfristigt , ,88 Lån från penning- och försäkringsinrättningar , ,00 Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00 Erhållna förskott 5 768,71 296,16 Skulder till leverantörer , ,13 Övriga skulder , ,48 Resultatregleringar , ,11 SUMMA PASSIVA , ,99 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsprocent 59,13 51,85 Finansieringsförmögenhet euro/inv , ,20 Relativ skuldsättning 19,12 27,15 Lån euro/inv. 557, ,70 Lånestock (1.000 euro) 1 225, ,17 Invånarantal

20 20

21 UTVÄRDERING PER UPPGIFTS- OMRÅDE 21

22 UPPGIFTSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN Verksamhetsidé: Centralvalnämnden, de tre valnämnderna och valbestyrelsen verkställer genomförandet av kommunala och statliga val samt ombesörjer informationen i anslutning till de val som förrättas under planperioden. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Genomföra rådgivande kommunal folkomröstningen år 2010 Folkomröstningen genomfördes Det totala röstetalet var 1338 röster, 720 ja (54 %), 593 nej (44 %) och 25 tar ej ställning (1,87 %). Röstningspunkter på valdagen fanns i Kimo skola, Komossa skola och Centrumskolan. Förhandsröstningen i alla val sker på kommunkansliet Förhandsröstningen förrättades som brevröstning. För röstningsområdena 001 Centrum och 002 Kimo kom 453 brevröster. Eftersom valdagens röster understeg 50 för röstningsområde 003 Komossa, räknade centralvalnämnden ihop brevrösterna och valdagens röster för röstningsområdet. Valen handhas effektivt, snabbt och säkert Centralvalnämnden hade valresultatet färdigt inom 1,5 timmar efter att vallokalerna hade stängt. Inga fel förekom. CENTRALVALNÄMNDEN Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader -40 VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 22

23 UPPGIFTSOMRÅDE: REVISION Verksamhetsidé: Revisionsnämnden skall organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen och till fullmäktige bereda ärenden som gäller granskningen av förvaltningen. Revisionsnämnden skall utvärdera huruvida de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten och ekonomin har nåtts. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Nämnden skall organisera revisionsverksamheten så att denna kan utföras i enlighet med god revisionssed. Revisionsnämnden har under verksamhetsåret organiserat granskningen av kommunens förvaltning och ekonomi samt bistått kommunens revisor, revisionssamfundet Ab Vist Oy och den ansvariga revisorn OFR Bjarne Norrgrann, med revisor OFR, CGR Eero Prepula som ersättare, i revisionsarbetet. Nämnden har i samarbete med yrkesrevisorn uppgjort en granskningsplan för år Bjarne Norrgrann har i egenskap av yrkesrevisor deltagit i 5 av nämndens sammanträden. Nämnden har följt med beslutsprocessen och verksamheten genom att ta del av protokoll och diskuterat med anställda och tjänstemän. Yrkesrevisorn har avgett en rapport från granskningen av verksamheten och en sammanfattande rapport från bokslutsgranskningen. Nämnden skall avge en utvärderingsberättelse om huruvida de väsentligaste verksamhetsmålen har uppnåtts eller inte samt uttala sig om huruvida balanseringskravet har iakttagits. Revisionsnämnden beslöt vid sitt sammanträde att överlämna sin utvärderingsberättelse tillsammans med revisorns revisionsberättelse för år 2009 till fullmäktige. Produktion Målsättning Förverkligat Antal sammanträden 6 6 Antal behandlade ärenden Antal köpta revisionsdagar 6 6 Antal besök på kommunens verksamhetsställen 2 0 Antal rapporter givna av yrkesrevisorn 2 2 Antal möten med ledande tjänstemän 2 2 REVISION Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 23

24 UPPGIFTSOMRÅDE: FÖRVALTNING OCH NÄRINGSLIV Verksamhetsidé: Kommunens uppgift är att i samråd med invånarna utveckla ett livskraftigt samhälle, och att inom ramarna för de resurser som finns på ett effektivt och ändamålsenligt sätt producera den kommunala service som behövs. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Kommunstyrelsen sköter effektivt och ändamålsenligt de uppgifter som ankommer på kommunstyrelsen enligt lag och förvaltningsinstruktioner. Under året uppgörs den planering som ramlagstiftningen förutsätter. Anhängiga ärenden har behandlats i kommunstyrelsen inom rimlig tid. Antalet behandlade ärenden är under året 194 (201 år 2009). Målsättningen har uppnåtts. Den planering som ramlagsstiftningen kräver gällande primärhälsovård slutfördes under 2008 och utmynnade i samgång mellan Oravais, Vörå-Maxmo och Korsholm fr.o.m Enligt samma ramavtal borde även socialvården senast år 2012 överföras till primärkommun på samma sätt som hälsovården, men den planeringen avstannade under KSSR-projektet, dvs. utredningen gällande stadsregionen kring Vasa stad, genererade ett omfattande material som gav beslutsfattarna underlag för att kunna fatta beslut om regionsamarbete eller eventuella kommunsammanslagningar. Resultatet för Oravais kommuns del blev förhandlingar med Vörå-Maxmo om en eventuell kommunsamgång. Förhandlingarna utmynnade i fullmäktigebeslut om kommunsammanslagning från och med den Enligt samgångsavtalet som uppgjordes mellan Oravais och Vörå-Maxmo skall den del av socialvården som är nära anknuten till primärvården integreras med hälsovården och administreras av Korsholm. Området Oravais, Maxmo och Vörås social- och hälsovård skall dock ledas av en egen sektion. Öppenheten och kvaliteten i både den externa och i den interna informationsverksamheten förbättras. Kommunens hemsida förnyas, ifall resurserna räcker till. Fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas föredragningslistor och protokoll publiceras på kommunens hemsida. Fullmäktiges möten har i allmänhet visats i Årvas-TV. Evenemangsportal finns på kommunens hemsida. Hemsidan har inte förnyats med hänvisning till framförliggande kommunsammanslagningen. Målsättningen har delvis uppnåtts. Arbetet med att formulera verksamhetens målsättningar, utvärdering och uppföljning fortsätter, så att de fungerar som underlag för beslutsfattande på alla nivåer inom kommunalförvaltningen. Ekonomi och förvaltningstjänsterna stöder sektorernas verksamhet och bidrar till att uppställda mål nås. Mellanbokslut har uppgjorts per sista mars och sista augusti. Bokslutsprognoser har uppgjorts för alla verksamhetsområden. Bokslutsprognosernas tillförlitlighet bör förbättras. Ett nytt bokföringsprogram togs i bruk fr.o.m. den och med det följde nya möjligheter för sektorcheferna och andra budgetansvariga att på egen hand göra noggrannare uppföljningar av budgetmedelanvändningen. Denna möjlighet borde dock utnyttjas i en större omfattning inom alla sektorer. Målsättningarna har delvis uppnåtts. Arbetet med att förbereda kommunsammanslagningen har präglat verksamhetsåret 2010 och delvis stannat upp planeringen av vissa verksamheter. Arbetet med att kunna koncentrera äldreomsorgen till Tallåsen och HVC har fortgått. Långa diskussioner gällande nybyggnationen inom äldreomsorgen har förts i kommunstyrelsen under 24

25 många år. Slutresultatet blev att man höll fast vid det gamla fullmäktigebeslutet att bygga äldreomsorgsutrymmena i anslutning till HVC och planeringen och byggandet tog sin början Det goda utbudet av arbetsplatser och de alternativa möjligheterna till bostäder som nu finns bör marknadsföras för att öka befolkningsmängden. Utbudet på arbetsplatser är i allmänhet stort. Kommunens sex lägenheter i Pärlan är uthyrda. Man kan konstatera att efterfrågan på hyresbostäder fortsättningsvis är stor emedan Oravais bostäder haft full beläggning i sina bostäder under så gott som hela året. Marknadsföringen av de nya tomterna borde utökas. Även de lägenheter som kommunen äger i Pärlan är till salu och dessa marknadsförs främst via kommunens hemsida. Målsättningen har delvis uppnåtts. Kommunen utvecklar näringslivssamarbetet med Vasek och utvecklar därmed kontakten till företagarna. Kontakten mellan studerande och företag i kommunen befrämjas fortsättningsvis utgående från tidigare undersökningar och aktiviteter. Företagsbesöken fortsätter. VASEK, som sköter om företagsrådgivningen i regionen, och dess verksamhet växer. Genom en effektiverad planläggning förbättras och utvecklas boendemiljön i kommunen. Detaljplanen för Stenlandet, Kyrkoby, Utlötesberget, Industriområdet och stranddetaljplanen för Malaktfjärden fastställdes under året och även planeringen om utvidgning av Bockbergets detaljplan har fortskridit. SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Arbetslösa i % av arbetskraften Oravais 3,4 3,9 5 3,6 3,8 4,1 Österbotten 6,7 8,2 5,9 5,4 6,4 7,6 Hela landet 10,3 11,3 8,8 8,4 9,5 11,1 Arbetslösheten ökar säsongmässigt vid årsskiftet. Så är fallet även inom området för Österbottens ELY-central. Antalet arbetslösa var i slutet av december 8503 vilket är 18,8 % mindre än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden inom ELY-centralområdet är 7,2 %, och med den siffran har endast Nyland (7,1%) lägre arbetslöshetsprocent. Om inte Åland (3,1 %) medräknas var de bästa landskapsvisa arbetslöshetsgraderna i Österbotten (6,7 %), i Nyland (7,3 %), i Östra Nyland (7,7 %), i Mellersta Österbotten (8,7 %) och i Södra Österbotten (9,2 %). Medeltalet för hela landet var 10,3 %. Arbetslöshetsgraden steg över 10 % i Kaskö (14,3 %) inom Österbottens ELY-centrals verksamhetsområde. Den bästa arbetslöshetssituationen hade följande kommuner: Oravais 3,4 %, Vörå-Maxmo 3,4 %, Korsholm 3,9 %, Nykarleby 4,4 %. Arbetslöshetsgraden i Jakobstad var 9,6% och i Vasa 8,0 %. 25

26 FÖRVALTNING OCH NÄRINGSLIV Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter % Ersättningar av kommuner och samkommuner % Övriga försäljningsintäkter av prestationer % Ersättningar för företagshälsovård % Övriga försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -413 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -413 ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Intern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 26

27 UPPGIFTSOMRÅDE: ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING Verksamhetsidé: Förläggningens grunduppgift är att ordna tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolkservice, sjuksocial-och hälsovård. Därtill ordnas möjlighet till dagsprogram i form av arbete och språkstudier. För barnen ordnas skolgång i samarbete med kommunens grundskola samt inom förläggningen begränsad dagklubbsverksamhet. Verksamheten strävar till att stöda den enskilda asylsökandes förmåga till eget aktivt liv. Övergripande målsättningar Profileringen av förläggningen har skett genom fortsatt aktivt deltagande i projekt, massmedia och besök av olika enskilda och grupper Antalet nya asylsökande har minskat jämfört med 2009 men beläggningen har varit hög. En av förläggningens starka sidor är fortsatt förmåga att utöka och även minska verksamheten på kort varsel. Under året användes förläggningens kapacitet till fullo och överbeläggning var vardag. Enligt kostnadsjämförelser mellan förläggningarna har Oravais stått sig bra. Ett flertal år har vi tillhört de billigaste förläggningarna i landet. Arbetsgivarna har insett behovet och fördelarna med asylsökande som arbetskraft vilket medfört nya arbetstillfällen och besättande av jobb som det varit svårt att hitta personal till. Förläggningen stöttar kommunens flyktingmottagande med olika insatser. TULE projektet fortsatte med syfte att säkerställa ibruktagande av LATU och nya registerprogrammet UMAREK samt spridning/information till 5 Europeiska länder om dessa. Projektet Europrofiles slutfördes, ett projekt för utbytande av erfarenhet inom undervisningen. Projektet för att aktivera asylsökande via data och matlagningskurser slutfördes. Förläggningens storlek på 150 platser bibehålls och en beredskap upprätthålls att vid behov grunda ett nytt familjegrupphem eller utöka platsantalet Förläggningens verksamhet delades upp i slutet av året till Oravais Flyktingförläggning bestående av 3 enheter för asylsökande och av Flyktingbyrån bestående av 4 enheter för minderåriga med uppehållstillstånd. Hela förläggningens kapacitet kom att uppgå till 373 platser på 7 enheter. Beläggningen låg största delen av året på ca 400 personer och personalstyrkan på 80. Beläggning under året var övernattningsdygn. Till Finland kom ca 4000 nya asylsökande vilket är en minskning jämfört med året innan då ca 6000 personer anhöll om asyl. Fortsatt stor tonvikt läggs på behållande av kvalitén och fortsatt utvecklande av daghems-, arbets-, fritids och undervisningsverksamheten Inom alla områden har materiel förnyats och kompletterats. Största enskilda anskaffningen är gungställningar som placerades vid Capella. Arbetet med att renovera Direktörsbostaden har fortsatt och köket förnyades helt. Det stora antalet barn i dagklubbsåldern gjorde att personalbehovet växte och en deltids handledare för dagklubben anställdes samt på vårterminen en lärare till för språkundervisningen. Arbetsprogrammet för herrar och damer är fortsatt uppdelat i praktiskt arbete och sportaktiviteter. Närvaron följs upp kontinuerligt och frånvaro utan orsak har lett till minskat utkomststöd för enskilda. Ett stort antal asylsökande har fått möjlighet till att få arbete utanför förläggningen. Ansvarig personal har regelbundet hållit arbetsmöten för planering och uppföljning av verksamheten. Eget barn och ungdomsläger har ordnats vid Pörkenäs och under juli månad ordnades sim utflykter för barnen till stranden i Oravais och ett par gånger besöktes Markens ridning. 27

28 Utvecklande av boendemiljön vid förläggningen En brand i slutet av december totalförstörde fastigheten Hollola, brandorsaken var ovarsam matlagning. Ersättande lägenheter hyrdes upp tills en ny fastighet byggts. Renoveringsprogrammet som överenskommits med Oravais bostäder fortsatte och under året renoverades 4 lägenheter. Förläggningens alla lägenheter utrustades också med nya kyl/frysskåp. Brandsyn har hållits i alla fastigheter. Sammanlagt uppgick lägenheternas antal i slutet av året till 41 med en boendeyta av 2383 m 2 På området fanns tre tvättstugor, snickeriverkstad, systuga, fritidsutrymmen, två klassrum och en datasal. Under året skaffades sängar, möbler, skrubbar, gardiner m.m. till lägenheterna. Vid Direktörsbostaden dränerades fastigheten på utsidan av byggnaden och byggnaden anslöts till det kommunala avloppsnätet. Värmesystemet byggdes om till bergsvärme. Datasalen och väntrummet bytte plats så att datasalen fick större utrymmen till sitt förfogande. Upprätthållande av personalens kompetens Regelbundna personalmöten och palavrer. Ett seminarie/studiebesök gjordes till Athen, Grekland. Personal har deltagit i respektive utbildningar och arbetsmöten. Både interna, ordnade inom huset, såväl som externa. Beviljande av alterneringsledighet och tjänstledighet för studier samt arbetsrotation mellan enheterna. Enskild handledning vid behov. Skapa en bra miljö för asylsökande Alla nyanlända genomgår ett allmänt informationstillfälle med socialarbetare snarast efter ankomst. Efter genomgången hälsogranskning uppgörs ett individuellt handlingsprogram innehållande skola och aktivitetsprogram. Ibruktagande av nya metoder och material för informationstillfällena. Info-dvd på den enskildes modersmål. Alla ges möjlighet att vid behov träffa socialarbetare eller hälsovårdare för råd och stöd i enskilda ärenden. Profilering, utveckling av verksamheter och kontakter Ett flertal besök under året av grupper och enskilda. Representerat vid de arbetsmöten som berört förläggningen. Förläggningen fungerar som projektdragare för TULE projektet vars syfte att säkerställa ibruktagande av LATU och nya registerprogrammet UMAREK. Projektet ansvarar för skolningen av UMAREK åt personalen vid förläggningarna. En internationell aspekt finns i projektet som går ut på spridning / information om kvalitetsprogrammet LATU till 5 Europeiska länder. Slutligen följs ibruktagandets följder upp och man strävar till att kunna identifiera eventuella förändringsbehov, som går ut på att förbättra och förenhetliga förläggningarnas verksamhet i Finland. Projektet avslutas Aktivitetsprojektet via Kulturfonden finansierade flera datakurser där asylsökande själva fungerade som lärare, på somaliska och kurdiska / farsi Förläggningen figurerade flitigt i massmedia. Utveckla ett djupare samarbete mellan flyktingförläggningen och socialväsendet vid integreringen av familjeåterföreningar Ett flertal personer, främst familjeåterföreningsfall men också asylsökande med uppehållstillstånd, har flyttat till kommunen. Inför alla flyttar har hållits kontakt med kommunens flyktingkoordinator och förläggningens personal har hjälpt till vid flytten. Förläggningens bilar har hyrts ut till olika transporter. 28

29 Plan Resultat Resurser Inkomster totalt: Verksamhetsutgifter - Personalutgifter Köp av tjänster Material Hälsovård Utkomststöd Fastigheter Övrigt Utgifter totalt Antal årsverken Nyckeltal 2010 Kapacitetsutnyttjande 100 % 107 % Totalkostnad per plats 29 27,83 Utkomststöd per inkvarteringsdygn 8 7,45 Hälsokostnader per inkvarteringsdygn 3,90 4,18 Fastighetskostnader per inkvarteringsdygn 5,80 4,90 Deltagande i arbetsprogram 2500 t 3780 t Deltagande i skola 6000 t 8480 t Deltagande i dagis 350 t 1020 t 29

30 UPPGIFTSOMRÅDE: BARN- OCH UNGDOMSENHETEN VID ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING Stödis, Taberna, Ruths och Kaitsorhemmet är grupphem/familjegrupphem för asylsökande minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare, under den tid då barnens asylansökan behandlas. Då barnen erhållit uppehållstillstånd har de haft möjlighet att bo vid enheten till 18 års ålder eller tills det att familjeåterförening skett. Grupphemmet/familjegrupphemmet ger en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnens harmoniska och mångsidiga utveckling. Kaitsorhemmet som grundades jan 2009 är i huvudsak för de yngsta barnen, Ruths och Taberna är ett mellanboende för barn i ålder år och Stödis fungerar som ett stödboende för 17 åringar. Alla fyra enheterna är dock flexibla när det gäller åldern och man ser till barnets bästa då det bestäms i vilken enhet barnet skall bo. De fyra enheterna har fungerat som kombinerade hem under året. Vid slutet av året var dock uppdelningen klar. Ruths är ett grupphem för asylsökande ensamkommande barn. De övriga är familjegrupphem och stödboende för kommunplacerade barn. Övergripande målsättningar Enheten har aktivt arbetat med profileringen genom att medverka i massmedia. Vi har aktivt verkat för att skapa en bild av en positiv och flexibel enhet inom Oravais kommun i samarbetsmöten med ELY-centralen och inrikesministeriet. Enheten har även aktivt verkat för att utöka antalet arbetsplatser i kommunen. Antalet inkvarteringsdygn var dagar år 2009 och år I hela landet kunde ett minskat antal asylsökande ensamkommande barn konstateras i jämförelse med det stora antalet år En god personalpolitik har genomsyrat arbetet i enheten. Vikten av att personalgruppen mår bra har beaktats genom olika kurstillfällen, arbetshandledning, studiebesök och utvecklingsdagar. Strävan är att de olika grupphemmen/familjegrupphemmen och stödboendet är konkurrenskraftiga vid en jämförelse både kostnadsmässigt och med beaktande av vårdkvaliteten. Resultatet för året är en dygnskostnad om 183 i medeltal för våra enheter. Enheten har samarbetat med olika föreningar och organisationer som jobbar med barn och ungdomar, bl.a Oravais IF samt Norrvalla. Dessutom har samarbetsmöten hållits med skolor och dagis. Utvecklande av boendemiljön Alla barn kan inte ha egna rum emedan antalet barn i huset tidvis har överskridit platsantalet. De yngre barnen har delat sovrum och i stödboendet delar alla sovrum med en annan person. På Ruths finns både rum för en eller två personer. Strävan är att vi erbjuder barnen ett hemtrevligt och ändamålsenligt hem. I Kaitsorhemmet vårdas så små barn som finner trygghet i delat rum. Utrustningen har förbättrats och Kaitsorhemmet har utrustats till ett ändamålsenligt boende för små barn. Taberna familjegrupphem har renoverats under året. Även i vårt stödboende i Auramo huset har påbörjats en renovering. Skapa en bra miljö för barnens utveckling till en självständig Alla barn och ungdomar deltar i dagis, skol och fritidsverksamhet. Barn i grundskoleålder går i lågstadiet i Oravais eller högstadiet i Jakobstad / Vörå. Den förberedande högstadieundervisningen ordnandes från hösten 2008 i Oravais. De ungdomar som inte är i grundskoleålder går i kristliga Folkhögskolan i Nykarleby. Efter det flyttar de ut till olika yrkesutbildningar i Vasa eller Karleby. Alla barn och ungdomar har en kontaktperson eller personlig handledare, som gör upp en framtidsplan för barnet. Vid personalmöten, klientmöten och vid arbetshandledning diskuteras barnens framtidsplanering och akuta kris situationer. Personalen har vid personalmöten diskuterat och infört gemensamma regler samt antecknat överenskommelser för att garantera att barnens bästa beaktas. Socialarbetarna har haft svårt att hinna med det kurativa arbetet 30

31 p.g.a. det stora antalet barn. Många barn och ungdomar mår idag psykiskt dåligt och går kontinuerligt i terapi. Även personalen försöker jobba terapeutiskt. Stödisungdomarna tar själva ansvar för sitt boende och får handledning vid behov. De klarar matlagning, handlande och sköter sin ekonomi själva. Alla barn och ungdomar har förts ut i samhället och deltar i fritidssysselsättningar i närmiljön. Stormöten eller husmöten har hållits regelbundet tillsammans med barnen och ungdomarna för att lära dem uttrycka sina tankar och behov och även för att informera om aktuella saker. Eftervården av stödis ungdomar som fyllt 18 år och flyttat ut har tidigare bekymrat personalen, då ungdomen ofta inte hunnit få tillräcklig integrering i samhället. EHJÄ RY etablerade sin verksamhet i Vasa våren 2008 på initiativ av ministeriet och barn och ungdomsenhetens chef. Enhetens chef sitter som medlem i styrgruppen. Ehjä ry tar hand om närmare 10 av våra stödboendeungdomar som studerar i Vasa. Hösten 2010 aktualiserades behovet av Ehjäs tjänster i Karleby, där 8 stödisungdomar går i förberedande yrkesutbildning. Utvecklande av samarbete Gemensamma personaldagar och utvecklingsdagar har hållits i enheten för att upprätthålla ett gott samarbete mellan de olika enheterna. Alla har haft personalmöten en gång per månad. Samarbetsmöten har ordnats med skolor och dagis. Enheten har idag ett femtontal företrädare, vilka för barnens talan vid myndighetskontakter och ser till att barnets bästa beaktas. I november hölls möte med barnens företrädare ordnat av chefen och socialarbetarna. En stor del av personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. Barnen integreras i det finländska samhället Barnen och ungdomarna har haft födelsedagskalas och inbjudit kamrater och vänner. Deltagarantalet har varit stort. Barnen och ungdomarna har deltagit i det lokala föreningslivet och dess verksamhet bl.a. fotbollsföreningar, OIF:s, Vörå If:s idrottsverksamhet, medborgarinstitutets kurser m.m. Några av de äldre ungdomarna har sökt sig till föreningar utanför Oravais för att utöva sina specialintressen, t.ex. judo, boxning, och brottning. Småbarnsenheten var inte på någon ordnad sommarresa utan reste i närmiljön. Rätt många barn i Taberna, Ruths och Stödis hade sommarjobb. Jobben hade socialarbetarna, handledarna och en del företrädare hjälpt till att skaffa. Barnen och ungdomarna deltog också i läger och utfärder ordnade av föreningar och enheten under sommaren Prioritering av mångkulturell verksamhet och bevarandet av den egna identiteten Under året har barnen firat sina egna kulturella högtider. Telefonsamtal till anhöriga och släktingar har betytt mycket för barnen. Släkting besök har ordnats så att barnen med följeslagare har besökt Helsingfors under skolloven och släktingar har besökt barnen i olika repriser. Om barnen saknar släktingar i Finland har kontakt tagits till samma etniska grupp som barnet tillhör och värdefulla vänskapsband har knutits. Närheten till vuxna sidan underlättar möjligheten att hålla kontakt med den egna kulturen. Det att det i personalgruppen finns etnisk tillhörighet är av stort värde. Den som så önskat har haft möjlighet att utöva sin religion. Handledarna har via skolning fått ökad förståelse för vikten av att barnen får fira sina högtider. Under år 2010 skedde 3 antal familjeåterföreningar och personalen jobbade tillsammans med barnen med förberedelserna inför familjens ankomst. Det ordnades även familjeåterföreningsfest samt samtal med barnens föräldrar vid ankomsten. Upprätthållande av personalens kompetens Grupphandledning har hållits vid olika tillfällen på enheterna. Enskild handledning har hållits vid behov. Varje enhet har månatligen haft personalmöten samt klientmöten. Personalen själva har aktivt deltagit i urvalet av studier efter vars och ens behov. Utvecklingsdag för personalen har hållits vid Norrvalla i maj för hela enheten samt vid hälsans hus i Jakobstad i november för Taberna. Stödboendets enskilda utvecklingsdag hölls vid furirboställer i Oravais i november. Kaitsorhemmets utvecklingsdag även det i november hölls vid Kimo bruk. 31

32 Nvc kurs, 30 studiepoäng, har ett 20 tal av personalen genomfört både på arbetstid och egen tid. Ansvariga handledarna och chefen deltog tillsammans med förläggningschefen och biträdande förläggningschefen för Jakobstad i en skolning för förmän. Cirka 10 personer ur personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. Två personer påbörjade läroavtalsutbildning för specialhandledare för barn och ungdomar. Den skolningen fortgår till maj Profilering, utvecklande av verksamhet och kontakter Målsättningen har varit att föra fram Oravais som en positiv och mångkulturell kommun. Migrations förhör sker i Helsingfors och Uleåborg, vilket gör att barnet samt deras företrädare reser dit för förhör. Polisens förhör sker i Vasa. Ett stort antal studiebesök har gjorts till våra enheter och bl.a. Skellefteå stad personal, som jobbar med asylsökande och kommunplacerade ensamkommande barn och ungdomar, besökte Jakobstad och Oravais enheter i maj och oktober, sammanlagt över 40 personer. Vår personal var i sin tur på studiebesök till Skellefteå i febr och mars. Resurser Budget Resultat Inkomster totalt ,77 Verksamhetsutgifter Personalutgifter ,00 köp av tjänster ,80 material, varor ,35 utkomststöd ,28 Utgifter totalt Antal årsverken 43 46,80 Nyckeltal 2010 Plan Kapacitetsutnyttjande 100% 126,65 Dygnskostnad Stödboendet ,77 Taberna ,42 Kaitsor ,68 Ruths ,93 Antal platser Totalt Taberna 8 7 Ruths Kaitsor 7 7 Stödboende Inkvartering eller boendedagar Totalt Taberna Ruths Kaitsor Stödis

33 UPPGIFTSOMRÅDE: ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING ENHETERNA I JAKOBSTAD Verksasamhetsidé: Förläggningens grunduppgift på den vuxna sidan är att ordna tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolkservice, sjuk-social och hälsovård. Därtill ordnas möjlighet till dagsprogram i form av språkstudier och aktivitetsprogram. För barn i grundskolålder ordnas skolgång i stadens grundskola samt för barn under skolåldern ordnas dagklubbs verksamhet. Villa Miranda har under 2010 ännu fungerat som ett kombinerat grupp och familjegrupphem för asylsökande minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare, under den tid då barnens asylansökan behandlas samt efter erhållet uppehållstillstånd. Villa Miranda ger en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnens harmoniska och mångsidiga utveckling. Målgruppen för nyanlända barn är år, men barnen kan bo vid Villa Miranda till 18-års ålder eller tills eventuell familjeåterförening skett. Övergripande målsättningar Enheterna i Jakobstad verkade nu under sitt andra verksamhetsår. Beläggningen har varit hög under hela året. Intresset för verksamheten har uppmärksammats med ett stort media uppbåd och intresse för besök och föreläsningar av personalen. På vuxen sidan finns 150 platser. Vid behov har man haft beredskap att höja platsantalet, vilket kan ses som en stryka. Villa Miranda platsantal sjönk från 16 till 14 under året. Orsaken till att platsantalet sjönk berodde på anpassning till den nya barnskyddslagen som kräver 7 enheter per plats. Villa Miranda är fördelat på två våningar med 7 platser per våning. Skapa en bra miljö för asylsökande Alla nyanlända genomgår ett informationstillfälle, hälsogranskning samt ett samtal med socialarbetaren. På grupphemmet utses dessutom en egenvårdare med specialansvar för just detta barn. Alla erbjuds språkundervisning samt att ta del av aktivitetsprogrammet. Under sommarmånaderna ordnades utflyter för de asylsökande samt aktiviteter för barn och ungdomar. En sommarfest ordnades också gemensam för personalen och asylsökande. Boende på vuxna sidan är integrerat i vanliga bostadshus. Förläggningen hyr 35 lägenheter av stadens bostadsbolag fördelat på tre olika bostadsområden. Under året har utrustningen och standaren i lägenheterna kontrollerats regelbundet. Brandsäkerhet betonas och en inspektör från det nationella SPEK besökte enheten och granskade utrymmen. Grupphemmet Villa Miranda hyr sina utrymmen av Folkhälsan Botnia. Boendemiljön är ypperlig för verksamheten. Under året hyrdes en lägenhet upp i samma område som togs i bruk i augusti. Lägenheten fungerar som stödboende för 17-åringar inskrivna på grupphemmet. Personalen är gemensam för både grupphemmet och stödboende lägenheten. Upprätthållande av personalens kompetens Under året har regelbundna personalmöten och palavrer hållits. De olika yrkesgrupperna deltar i skolningar och möten ordnade för deras yrkesgrupp. Skolningarna har skett både intern och externt. Personalgruppen på vuxna sidan hade möjlighet att bekanta sig med de asylsökandes situation i Aten. Grupphemspersonalen åkte till Skellefteå och besökte grupphem och träffade kollegor där. Grupphemspersonalen har hållit grupphandledning. Profilering, utveckling av verksamheter och kontakter Intresset för förläggningens filial i Jakobstad har varit stort. Grupper har besökt verksamhetspunkten och personalen har varit efterfrågade föreläsare angående verksamheten. Förläggningarna i Österbotten håller gemensamma samarbetsmöten 33

34 Massmedia har flitigt besökt filialen. Under hösten stod grupphemmet också värd för besök från Skellefteå. Plan Reslutat Resurser vuxna sidan Inkomster totalt: Verksamhetsutgifter: Personalutgifter Köp av tjänster Material Hälsovård Utkomststöd Fastigheter Övrigt Nyckeltal Kostnad per plats/dygn 28,88 28,27 Kapacitetsutnyttjande 80 % 94 % Utkomststöd/inkvarteringsdygn 9 8,67 Hälsokostnader/inkvarteringsdygn 2,89 3,51 Fastighetskostnader/inkvarteringsdygn 5,36 5,55 Utgifter totalt Resurser Villa Miranda Plan Reslutat Inkomster totalt: Verksamhetsutgifter Personalutgifter Köp av tjänster Material Hälsovård Utkomststöd Fastigheter Övrigt Nyckeltal Kostnad per dygn/plats Kapacitetsutnyttjande 80 % 109 % Utgifter totalt

35 FLYKTINGFÖRLÄGGNINGEN Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Intern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt

36 UPPGIFTSOMRÅDE: LANDSBYGDSNÄRINGSVERKSAMHET Verksamhetsidé för landsbygdsnäringsverksamhet: Bevara och utveckla utkomstmöjligheterna och servicen på landsbygden. Landsbygdsnämnden handlägger EU- och nationella lantbruksstödansökningar för utbetalning, bereder besvärsberättigade beslut av alla ansökta stöd, ger olika utlåtanden och intyg, värderar skörde- och andra skador och granskar flyghavreförekomst och annat som kommunen enligt lag ska sköta. Verksamhetsmål: 1. Varje jordbrukare ska erhålla det fulla stödbeloppet som han är berättigad till och stödansökningar handläggs för snabb utbetalning 2. Jordbrukare och andra intresserade ges mångsidig kunskap om landsbygdsutveckling genom information, skolning och exkursioner Österbottens Ely-central ordnade ett Stödinfo för jordbrukare -tillfälle på Årvasgården den 22 mars i samarbete med ÖSP och ÖSL. Tillställningen hade 39 deltagare. Landsbygdssekreteraren höll två blankettkurser för jordbrukare: i Förvaltningshuset den 31 mars med 14 deltagare och i Komossa skola den 6 april med 17 deltagare. Landsbygdssekreteraren höll ytterligare en finsk blankettkurs i Pettersbacka skola i samarbete med MI den 30 mars med 4 deltagare. Kurs för elektronisk stödansökan ordnades på Tegengrenskolan tillsammans med Vörå-Maxmo kommun den 23 och 25 februari. Aktuell information skickades ut till jordbrukarna via e-postlistan samt ett gruppbrev i.s.m. registeranmälan i juli. Ansökningstider annonserades i Pohjalainen och Vasabladet. För varje jordbrukare reserverades en privat tid på ca 20 minuter i kansliet i april för att de skulle kunna lämna in sina ansökningar utan att köa. Det fanns 118 aktiva jordbrukslägenheter. Till kommunen inlämnades 772 ansökningar om lantbruksstöd och sammanlagt togs 897 blanketter emot, varav 136 var elektroniskt inlämnade. Lantbruksstöd betalades sammanlagt ,08 euro. Det medeltala utbetalningsbeloppet per gård var euro. Landsbygdsnämndens medlemmar deltog i flyghavresyner i Kimo, Komossa och Oravais i början av augusti. Landsbygdssekreteraren värderade skador orsakade av kajor (fridlysta djurarter) på en gård. Vörå-Maxmo och Oravais kommuner avtalade om skötsel av myndighetsuppgifter inom landsbygdsnäringsmyndigheten enligt kommunallagens 76; enligt avtalet vikarierade båda landsbygdssekreterarna varandra i fall av jäv, sjukdom eller annan ledighet. Arbetsuppgifterna inom stödförvaltningen uppdelades på följande sätt: Landsbygdssekreteraren fungerade som utbetalningsmyndighet och gjorde utbetalningsbeslut för stöden. T.f. avbytarchef Bernice Eklund i Vörå-Maxmo fungerade som administrativ myndighet för förbindelsebeslut för LFAoch miljöstöden samt stöd för husdjurens välbefinnande. Kanslist Maria Emaus matade in en del av vårens ansökningar samt granskade en del av inmatningarna tillsammans med landsbygdssekreteraren. Landsbygdssekreterare Roger Bertils i Vörå-Maxmo och kanslist Rita Fridlund granskade övriga ansökningar under årets lopp. Landsbygdsnämnden hade 3 möten under året och behandlade sammanlagt 16 ärenden. I.s.m. det sista nämndemötet för året och Oravais kommun hade landsbygdsnämnden en gemensam julmiddag för nämndens medlemmar och ersättare på Norrvalla den 23 november med nio deltagare. Landsbygdsnämnden bidrog Oravais 4H med ett euros verksamhetsbidrag. Personal: landsbygdssekreterare 36

37 Stödblanketter Kommun Blanketttyp Blanketter, st varav elektroniskt lämnade blanketter, st 559 ORAVAIS 101A Gårdsbruksblankett ORAVAIS 101B Stödansökan ORAVAIS 101C Ansökan om nationella husdjursstöd ORAVAIS 101D Gårdsbruksenhetens delägare ORAVAIS 102A Stödansökans basskiftesblankett ORAVAIS 102B Stödansökans jordbruksskiftesblankett ORAVAIS 102C Ändringsblankett för basskiften ORAVAIS 103A Stödrättighetsblankett ORAVAIS 103B Blankett för överföring av stödrättigheter ORAVAIS 107A Ansökan: bidrag per tacka, nat. stöd för tackor ORAVAIS 111 Förbind. gällande bas-/tilläggsåtg. inom miljöstöd ORAVAIS 111A Anm. av husdjur i samband med miljöstödets basåtg ORAVAIS 117 Anmälan om ändring av såningsarealer ORAVAIS 117A Stödansökans basskiftesblankett ORAVAIS 118 Ansökan om skördeskaseersättning ORAVAIS 118A Anmälan om skördeskada ORAVAIS 130 Ersättning för flyghavrebekämpning ORAVAIS 139 Ansökan om förskott på nationella husdjursstöd ORAVAIS 144C Anmälan om deltagande: nat. de-stöd för nötkreatur ORAVAIS 144D Anmälan om deltagande: nat. stöd för slaktnöt ORAVAIS 144E Anmälan om deltagande: EU-bidrag för nötkreatur ORAVAIS 144F Anmälan om deltagande: EU-bidrag för mjölkkor ORAVAIS 156 Överföring av innehav ORAVAIS 160 Överföringsansökan för förbindelse/avtal ORAVAIS 170 Anmälan om upphörande/avträdelse av förbindelsen ORAVAIS 176 Förbindelse för komp.bidragets nat. Tilläggsdel ORAVAIS 176A Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget ORAVAIS 188 Förbindelse om stöd för djurens välbefinnande ORAVAIS 192 Ans. om ändring av milj.förbind p.period ORAVAIS 273 Odlingskontrakt för stärkelsepotatis ORAVAIS 389 Ansökan om särskilt marknadsstöd till mjölksektorn ORAVAIS 405 Ansökan om användarrättigheter till Vipu-tjänsten ORAVAIS 410 Utredning om användning av getmjölk ORAVAIS 428 Temporärt nationellt stöd

38 Stödansökningar Kommun Stödtyp Stödansökningar, st 559 ORAVAIS 1150 BIDRAG FÖR PROTEINGRÖDOR ORAVAIS 1170 GÅRDSSTÖD ORAVAIS 1180 PROD.BIDRAG FÖR JORDBRUKSGRÖDOR ORAVAIS 1301 EU-BIDRAG FÖR NÖTKREATUR ORAVAIS 1302 EU-BIDRAG FÖR MJÖLKKOR ORAVAIS 1330 BIDRAG/TACKA ORAVAIS 1390 STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ORAVAIS 1420 KOMPENSATIONSBIDRAG (LFA), ORAVAIS 1540 MILJÖSTÖD, VÄXTODLINGSGÅRD ORAVAIS 1545 MILJÖSTÖD, HUSDJURSGÅRD ORAVAIS 1610 NORDLIGT DJURSTÖD ORAVAIS 1611 NORDLIGT STÖD FÖR SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING ORAVAIS 1612 NORD. KOMP. FÖR STR.FÖRÄND. I SVIN-/FJÄDERFÄHUSH ORAVAIS 1620 ALLMÄNT HEKTARSTÖD ORAVAIS 1625 NORDLIGT HEKTARSTÖD ORAVAIS 1630 STÖD FÖR UNGA ODLARE, C-OMRÅDEN ORAVAIS 1741 LFA:S NATIONELLA TILLÄGGSDEL ORAVAIS 1750 NATIONELLT STÖD FÖR SOCKERBETOR ORAVAIS 1950 SKÖRDESKADEERSÄTTNING ORAVAIS 1970 NATIONELLT STÖD FÖR POTATISPRODUKTION ORAVAIS 2340 EU:s stöd för produktion av certifierat utsäde ORAVAIS 2351 Stöd för stärkelsepotatis ORAVAIS 2424 Temporärt nationellt stöd ORAVAIS 2452 Nationellt hektarbaserat utsädesstöd ORAVAIS 2779 SÄRSKILT MARKNADSSTÖD TILL MJÖLKSEKTORN ORAVAIS 2788 PROD.STÖD FÖR MJÖLK, MEJERIMJÖLK

39 LANDSBYGDSNÄRINGSVERKSAMHET Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter 98 VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 98 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Intern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 39

40 UPPGIFTSOMRÅDE: INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Verksamhetsidé: Målsättningen för verksamheten är att ge service och stöd till individer och grupper som inte klarar sig på egen hand i samhället. Utgående från individuella klientplaner uppgjorda i samarbete med den enskilde förverkligas åtgärder för att skapa ett så gott liv som möjligt. Uppgiftsområdet regleras i speciallagstiftning och service och stöd skall ges utgående från behov oberoende av reserverade anslag. Bedömning av hur verksamhetsmålen 2010 uppnåtts: Verksamhetsmål: Service för utvecklingshämmade köps via Kårkulla samkommun. Sysselsättning inom kommunen och via företag ordnas för handikappade i samarbete med skolor, arbetskraftsmyndigheter och FPA. Verksamheten har skötts enligt planen. Gravt handikappades rätt till personlig assistent beaktas. Verksamheten har skötts enligt den förnyade lagstiftningen. Gemensamma elevvårdsmöten mellan socialarbetare, hälsovård och skola för att kartlägga elever med särskilda behov och vidtaga åtgärder. Gemensamma elevvårdsmöten har ordnats regelbundet och på möten har planerats rehabiliterande åtgärder för elever med särskilda behov. Familjevård prioriteras vid placering i vård utom hemmet, men om barnet självt har stora problem bör anstaltsplacering övervägas. Verksamheten har skötts enligt planen. Flyktingkoordinatorn utvecklar integreringen av familjeåterföreningsfall, flyktingfamiljer och kvotflyktingar samt handhar mottagningen av dessa. Verksamheten har skötts enligt planen med hjälp av befintlig personal.. Årsverken: Socialdirektör 0,79 (0,45) Socialarbetare 0,9 (0,92) Flyktingkoordinator 0,86 (0,90) Handledare för flyktingar 0,37 (0,5) Kanslist 0,56 (0,58) Planering av samgång med Vörå-Maxmo och flera personalbyten under verksamhetsåret (socialdirektör, socialarbetare och kanslist) har ökat förvaltningspersonalens arbete under året. 40

41 INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Intern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 41

42 UPPGIFTSOMRÅDE: ÄLDREOMSORGEN Verksamhetsidé: Äldreomsorgen skall med respekt för individens självbestämmanderätt ge en trygg ålderdom genom att stödja den egna funktionsförmågan och möjligheten att påverka vardagen. De äldre skall om de så vill bo kvar i eget hem så länge som möjligt och när det inte längre går flytta till ett boende med service, och nära till personal. När den äldre flyttat från sitt hem till ett boende skall man inte behöva flytta mera, om det inte är absolut nödvändigt. Personalen på boendet skall respektera individualitet och lyssna på den äldre. Då de äldre behöver mera vård och omsorg än tidigare skall sjukvårdskunnig personal med vårdförnödenheter och hjälpmedel kunna gen den hjälp som behövs i det boende den äldre har. Målsättningen skall vara att den äldre kan bo kvar och få vård där till livets slut. Bedömning av hur verksamhetsmålen2010 uppnåtts: Verskamhetsmål: Verksamheten i serviceboendet på Tallåsen: Gullvivan 12 bostäder, Prästkragen 6 bostäder och Solrosen 10 bostäder, anpassas efter klienternas behov av vård och omsorg. Demensvården i Solrosen utvecklas och specialiseras. Verksamheten har skötts enligt planen.specialisering på Solrosen har inte förverkligats på grund av stor personalcirkulation. Gemensamma aktiviteter för alla boenden ordnas på Tallåsenområdet, via MI, församlingen och enskilda peroner vilket ger stimulans och skapar samhörighet. Gemensamma aktiviteter har ordnats via MI för Gullvivans och Tallåsens pensionärer. Solrosen har inte ännu inkluderats i denna verksamhet. En tredje ambulerande nattjänst tryggar en god vård för alla enheter, inklusive Aftonbo. All tvätt sköts i egen regi och städning av allmänna utrymmen utförs nattetid. Nattjänsten fungerar ännu med två arbetstagare. All tvätt sköts i egen regi, men allmänna utrymmen städas av en städare som arbetar på dagtid. Hemservice enligt vård- och serviceplan prioriteras. Som stödservice finns fortfarande matservice, färdtjänst och trygghetstelefoner. Städning ges endast åt äldre med vård- och serviceplan. Klienter med vård- och serviceplan har prioriterats i verksamheten. Aftonbo tar med nuvarande personal emot 14 äldre med stort vårdbehov. Placeringen av effektiverat serviceboende/institutionsplatser för äldre bör få sin lösning. Verksamhetsmålet nås med en ny enhet för effektiverat serviceboende som byggs under åren

43 ÄLDREOMSORG Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0-6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0-6 ÅRSBIDRAG % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan -600 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt -600 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Intern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 43

44 UPPGIFTSOMRÅDE: BARNOMSORGEN Verksamhetsidé: Att skapa en inspirerande dagvårdsmiljö, där barns nyfikenhet, företagsamhet och intressen uppmuntras och deras vilja och lust att lära stimuleras. I barnomsorgens verksamhet bildar omvårdnad, omsorg, fostran och lärande en helhet. Utvärdering av verksamhetsmålen: Stöda barnfamiljerna i deras fostringsarbete och att tillsammans med hemmen främja en mångsidig och harmonisk personlighetsutveckling hos barnen. Barnomsorgen sker i nära samarbete med barnen och deras vårdnadshavare, genom inskolning, föräldrasamtal, föräldramöten samt utvärderingssamtal. Barnomsorgen har kunnat erbjuda alla barn en ansökt plats, och verksamheten har anpassats utgående från familjerna och deras behov. Barnomsorgen har under verksamhetsåret övergripande tema: Sång, musik och rörelse. Under hösten har grupperna på olika sätt uppmärksammat detta tema. Verksamheten har formats mycket under verksamhetsåret på grund av det stora antalet barn med invandrarbakgrund som kommit till kommunen. Från höstterminens början har barn från 5 år och uppåt i centrumområdet hänvisats till daghemmet så att familjedagvården kan ta emot de allra yngsta. Antalet inskrivna barn/antalet platser vt 2010 ht 2010 Tallkotten, förskolan Bikupan 13/21 7/21 Tallkotten, syskonavdelningen Myrstacken 20/22 18/22 Tallkotten, syskonavdelningen Nyckelpigorna 11/12 12/12 Tallkotten, eftisavdelningen 6 6 Centrumskolan, eftisavdelningen Solbacken, gruppfamiljedaghemmet 9 8 Solbacken, eftisavdelningen Under sommarmånaderna och längre lov i samband med jul- och nyår, samt sportlov har samtliga dagvårdsformer koncentrerats. Barnomsorgen lägger grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver Verksamheten inom barnomsorgen utgår från planen för småbarnsfostran. Fostran utgår från barnens ålder och utvecklingsnivå. För barnen i förskolan utgår man från läroplanen för förskolan och nybörjarundervisningen. Gemensamma skolningstillfällen ordnades under året för hela barnomsorgspersonalen. Verksamheten utgår från det enskilda barnet och är helhetsbaserad samt främjar lärandet. Kunskapen kommer i uttryck i fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Utgående från barnens personliga vård- och uppfostringsplan planerar och verkställer personalen verksamheten i de olika grupperna. Barnen ges möjlighet att påverka innehållet och arbetssätten i verksamheten genom dagliga diskussioner. Specialbarnträdgårdsläraren har besökt samtliga barngrupper, gett handledning åt personalen. Specialbarnträdgårdsläraren har vid behov gett utlåtanden kring stödåtgärder för barn som behöver extra stöd. 44

45 BARNOMSORG Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Intern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 45

46 UPPGIFTSOMRÅDE: SVENSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé: Grundservice inom fostran och undervisning. Stöda eleverna i deras utveckling till humana, toleranta och ansvarskännande samhällsmedlemmar samt ge dem grundfärdigheter som behövs för fortsatta studier. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Skolorna ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa kunskaper ger grund för fortsatt utbildning. Komossa skola har profilerat sig som naturskola. I skolans arbetsplan är målsättningen bl.a. att ge baskunskaper som grund för fortsatta studier, utveckla elevernas självständighet och kreattivitet samt lära dem att respektera sin omgivning, medmänniskorna och sig själva. Skolan har haft ett intensivt läsår med många aktiviteter. I Kimo skolas arbetsplan är målsättningen bl.a. att skolan skall vara en av de naturligt samlande punkterna i byn, att lära eleverna att ta fullt ansvar för sitt arbete, att använda den närliggande naturen och närmiljön som en del av den naturliga, årstidsbaserade undervisningen i skolan. Under hösten har skolan satsat på integrationsdagar, samarbetsövningar, utfärder, gemensamma lektioner, blandade elevgrupper för att alla inom den grundläggande som inom den förberedande undervisningen skulle känna samhörighet. Kimo skola har erhållit finansiering från utbildningsstyrelsen för utvecklande av lärmiljöer. Där målet är att elever som är integrerade i Kimos skola genom interaktiva övningar med talstöd skall ges bättre möjligheter till svensk inlärning. En skild förskolegrupp har fingerat i skolan, dock så att den varit integrerad i åk 1-2 9h/v på vt och 3h/v på ht.. Centrumskolan satsar på internationalism eftersom de har en betydande del elever från andra kulturer. I Centrumskolans arbetsplan är målsättningen bl.a. att stärka elevernas basfärdigheter, motion och hälsa är ett tyngdpunktsområde. Centrumskolan värnar om ett gott samarbete med finska skolan. Specialundervisningen sköts av två speciallärare. En är placerad i Centrumskolan medan den andra ambulerar mellan Kimo och Komossa skolor. Kommunen har erhållit finansiering från utbildningsstyrelsen för intensifierat och särskilt stöd sk. Kelpo. Utgångspunkten i utvecklingsarbetet är att varje elev får det stöd han/hon behöver vid rätt tidpunkt och i rätt styrka. Eleverna lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som ett redskap. Lärandet skall ses som en målmedveten studieprocess som äger rum i olika situationer, både självständigt, under lärarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med läraren. Undervisningen i kommunens skolor utgår från den fastställda läroplanen. Samtliga skolor har satsat på att lära eleverna arbeta enskilt, i par, men också i grupp. Undervisningen av elever med invandrarbakgrund skall stödja utvecklingen till en aktiv och balanserad medlem såväl i den finländska språk- och kulturgemenskapen som i den egna språk- och kulturgemenskapen. Bildningsväsendet erhöll ytterligare av utbildningsstyrelsen för att utveckla mångkulturalismen i våra skolor och förskolor. I projektet deltar Centrumskolan, finska skolan, Kimo skola, Komossa skola samt förskolan Bikupan i Tallkotten. Samarbetsparter är också flyktingförläggningen samt kommunens flyktingkoordinator. Projektet startade 2007, men har fortsatt under Målsättningen är att få invandrareleverna och deras familjer mera integrerade i våra skolor, ge dem bättre information och få till stånd ett bättre samarbete än idag. 46

47 SVENSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ÅRSBIDRAG % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Intern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 47

48 HÖGSTADIET I VÖRÅ Verksamhetsidé: Tegengrenskolan bedriver lagstadgad grundutbildning för elever på årskurserna 7-9 samt påbyggnadsundervisning (åk 10) från Vörå-Maxmo och Oravais kommuner. Skolan ansvarar också för bespisningen i skolcentrum. Ansvarsperson Rektor Personal på Tegengrenskolan Personer totalt: 40 Heltidsanställda: 29 Deltidsanställda: 11 Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Alla elever uppfyller kraven i läroplanen, får avgångsbetyg och en studieplats på andra stadiet Flexibla lösningar inom ramarna för grundundervisningen erbjuds för elever i behov av ökat stöd Alla elever på avgångsklassen fick avgångsbetyg och en studieplats på andra stadiet. Utvecklande av elevstödet: elevvård, elevhandledning, specialundervisning, flexibel grundundervisning, påbyggnadsundervisning, invandrarundervisning, samarbete med hemmet Elevvården utvecklades genom deltagande i ett flertal projekt. Det sektoröverskridande samarbetet stärktes bl.a. med VCS/ungd.psyk.enheten. Elevhandledningen utökades med bl.a. skolpraktik och en elevkalender. Under hösten hade skolan smågruppsundervisning i mo. Åk 7. Specialundervisningen utvecklades i enlighet med lagförändringarna och stödde ca 50 elever på hel- och deltid. Stödundervisningen ökade. Flexibel grundundervisning (JOPO) ordnades för 8 elever. Påbyggnadsundervisning ordnades för 1 elev. Invandrarundervisning ordnades för 7 elever. Utvecklingssamtal hölls med alla elever och deras vårdnadshavare. Förbättrande av både den psykiska och den fysiska arbetsmiljön för alla i skolan Åk 7 fick 15 h skolning i social kompetens, åk 9 ca 6 h. Klassföreståndarna på åk 7 fortbildades i antimobbningsarbete och social kompetens. Elevutrymmet fick bullerdämpande vägg och nya möbler. Omklädningsrummen renoverades. Utvecklingssamtal och uppföljning hölls med personalen.. 48

49 TEHTÄVÄALUE: SUOMENKIELINEN ESIKOULU, PERUSOPETUS JA PERUSOPETUKSEEN VALMISTAVA OPETUS ALAKOULULLA JA YLÄASTEELLA Toiminta-ajatus: Peruspalvelut kasvatuksessa, oppimisessa ja opetuksessa. Tukea oppilaita heidän kehityksessään inhimillisiksi, suvaitsevaisiksi ja vastuuntuntoisiksi yhteiskunnan jäseniksi sekä antaa heille perusvalmiudet, joita tarvitaan jatko-opiskeluja varten. Maahanmuuttajataustaisia oppilaita tuetaan kotouttamisessa Suomeen. Kaikille oppilaille tuodaan eläväksi kansallisia suomalaisia perinteitä kulttuuritaustat huomioiden. Suomalainen kristillinen traditio huomioidaan luonnollisissa yhteyksissä suomalaisten elämään myös nykyään vaikuttavana asiana. Tavoite 2010: Koulun on annettava oppilaalle mahdollisuus monipuoliseen kasvuun, oppimiseen ja terveen itsetunnon kehittämiseen, niin että oppilas voi hankkia itselleen ne tiedot ja taidot, joita hän elämässään tarvitsee. Uusi perusopetukseen valmistavan opetuksen opetussuunnitelma hyväksytetään lautakunnassa ja otetaan käyttöön kevätlukukauden 2010 aikana. Opetussuunnitelmatyö aloitettiin jo syksyllä 2009, mutta työesteiden vuoksi sitä ei saatu valmiiksi kirjalliseen muotoon vuodenvaihteeseen mennessä kuten oli tarkoitus. Koulu toimii nykyisillä työntekijävoimilla: 2 vakituista luokanopettajaa, 1 vakituinen päätoiminen tuntiopettaja, 1 vakituinen avustaja, 4 väliaikaista päätoimista tuntiopettajaa sekä 2 väliaikaista koulunkäyntiavustajaa. Oppilaille, joilla on erityisiä tarpeita on annettava mahdollisuus suorittaa oppivelvollisuutensa oman suorituskykynsä mukaan. Maahanmuuttajataustaisten oppilaiden esiopetuksen kehittäminen. Arviointi kuinka toimintatavoitteet on saavutettu vuonna 2010: Oravaisten suomenkielinen koulu on pyrkinyt tarjoamaan sen 1-3 vuoden aikana, mitä maahanmuuttajaoppilaat koululla yleensä opiskelevat, niin hyvät ja kattavat perusvalmiudet, että siirtyminen suurempiin ympyröihin muualla Suomessa tulisi sujumaan mahdollisimman joustavasti. Normaalin koulutyön ohella kotouttaminen Suomen yhteiskuntajärjestelmään on ollut jokapäiväinen haasteemme työssämme lasten parissa. Opetuksen laadun parantamiseen on kiinnitetty huomiota ja käytetty myös resursseja. Uusi perusopetukseen valmistavan opetuksen opetussuunnitelma toimii käytännössä. Uusien oppilaiden saapuessa kouluun heille tehdään aina henkilökohtainen oppisuunnitelma. Sen avulla siirtyminen muualle toiseen kouluun helpottaa opiskelun aloittamista uusissa kuvioissa. Albanian, venäjän ja somalian kotikielen tunnit alkoivat heti lukuvuoden alusta. Esikouluikäisillä oppilailla on oma maahanmuuttajien valmistava ryhmä. Koulu on toiminut n. 60 oppilaan kouluna. Suomenkielisistä perheistä tulevia oppilaita ei enää ole ja kaikki oppilaat ovat maahanmuuttajataustaisista. Luokanopettajia vakinaisessa virkasuhteessa on kaksi. Maahanmuuttajien valmistavassa opetuksessa on toiminut loppuvuodesta kolme tuntiopettajaa alakoululla ja yksi yläasteella. Koulunkäyntiavustajia on ollut kaksi. Suomenkielisten opettajien rekrytointi ja palkkaaminen sijaisiksi on ollut 49

50 äärimmäisen vaikeaa koko kuluneen syksyn. Ruotsinkieliseltä Pohjanmaalta ei oikein tahdo löytyä opettajia Oravaisten suomenkieliselle koululle. Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetukseen valmistava opetus Oppilasmäärä: Suomenkielinen koulu 23 Valmistava opetus, ak 15 Pietarsaari, yläaste 16 Valmistava opetus, ya Oravaisissa 4 Tuntiresurssi: Perusopetus + valmistava opetus Tarpeen mukaan Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetukseen valmistava opetus 2010 Vuosityö: Suomenkielinen koulu Ei Valmistava opetus lasketa Oravaisten suomalaisen koulun oppilasmäärät vuosiluokittain lk Lask. valm.ryhmiin! 1. lk 5 2. lk 8 3. lk 4 4. lk 1 5. lk 5 6. lk 0 Valm.op lk 22 Valm.op lk 4 Yht. 49 PIETARSAAREN YLÄASTE Tavoite aikaisempina vuosina: Oravaisten kunnan tavoite on järjestää suomenkielisille oppilaille laadukasta ja tehokasta perusopetusta ylempien luokkien osalta. Nykyinen sopimus Pietarsaaren kaupungin kanssa jatkui vuoden 2008 loppuun. Koulunkäynti on kuitenkin jatkunut ilman sopimusta ja loppuu Pietarsaaressa kevätlukukuden lopussa Sopimuksessa ovat olleet mukana myös Luoto, Pedersöre ja Uusikaarlepyy. Arviointi kuinka toimintatavoitteet on yläasteen osalta saavutettu: Oppilaat ovat käyneet koulua luokilla Etelänummen koulussa. Järjestely on sujunut kaikilta osiltaan hyvin onnistuneesti jo vuosikymmeniä. Yläastesopimusta tarkistettiin hinnan osalta loppuvuodesta 2006 ja nykyinen sopimus oli voimassa vuoden 2008 loppuun. Yläasteen valmistava opetus on hoidettu Oravaisissa

51 FINSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Understöd och bidrag % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Intern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 51

52 UPPGIFTSOMRÅDE: ANDRA STADIETS UTBILDNING Verksamhetsidé: GYMNASIEUNDERVISNINGEN Den svenskspråkiga gymnasieundervisningen ges bl.a. i Vörå samgymnasium vars huvudsakliga rekryteringsområde är Vörå-Maxmo och Oravais kommuner. Kommunen betalar enbart enhetspriset för eleverna i gymnasierna. Oravais kommun betalar elevens halva självriskandel för skjutsar till de elever som bor i Oravais. ANDRA STADIETS UTBILDNING Kommunen betalar enbart enhetspriset för eleverna i andrastadiets utbildning. Budgeteras för kommunens betalningsandelar för Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur. Oravais kommun betalar elevens halva självriskandel för skjutsar till de elever som bor i Oravais. ANDRA STADIETS UTBILDNING Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt % VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster % Understöd % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt % VERKSAMHETSBIDRAG % ÅRSBIDRAG % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt % Totalt % 52

53 UPPGIFTSOMRÅDE: FRITIDSNÄMNDEN OCH BIBLIOTEKET SAMT MEDBORGARINSTITUTET Verksamhetsidé: Fritidsnämnden vill verka för att behålla trivseln i kommunen och att skapa meningsfull fritid åt invånarna. Biblioteket verkar för att ge biblioteks- och informationsservice, som främjar medborgarnas lika möjlighet till bildning och kunskap samt att hjälpa människorna att möta de krav som samhället ställer på utvecklande av medborgarfärdigheter och livslångt lärande. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Handha och samordna arrangemangen under Oravaisveckan Sommarens evenemang sammanställdes till en kalender, som delades ut till alla hushåll i mitten på juni. Dansen på paviljongen lördagen den 3 juli lockade ca 200 personer. Arrangörer var fritidsnämnden och OUF. Huvudfesten söndagen den 4 juli besöktes av ca 150 personer. Festtalare var riksdagsman Mats Nylund. I övrigt bestod programmet av sång- och musikprogram. Stöda och befrämja den ungdoms-, idrotts-, kultur- och nykterhetsverksamhet som bedrivs av föreningar och sammanslutningar Verksamhetsbidrag delades ut enligt följande: Kulturverksamhetsbidrag Idrottsverksamhetsbidrag Ungdomsverksamhetsbidrag och driftsbidrag 1,59 /invånare 4,62 /invånare 6,78 /invånare Öppethus verksamheten vid Amigo Ungdomens Hus fortsatte livligt med ca 80 besökare/vecka. Arrangera och samarbeta kring sportlovsaktiviteter Sportlovsprogrammet som var uppgjort i samarbete med Vörå-Maxmo var traditionellt, med simhallsresa, bio, aktiviteter på biblioteket och slalomresor i samarbete med bussbolag. Befrämja och stöda språkmedvetenheten bland barn och unga Dagis och dagklubben har besökt biblioteket Centrumskolan och Kimo skola får boklådor från skolan Öka användningsgraden av biblioteket Biblioteket har besökt Mimoselgrupper i Oravais. Bokpratat på MI-kurs Upprätthålla personalens kompetens Totalt 11 skolningsdagar Utvärdering av de kvantitativa målen Utvärdering av användningen av budgetanslagen, utgifter/inkomster Övrigt om verksamheten På grund av brist på vikarier har biblioteket varit stängt bl.a. under semestertider och skolningsdagar. Bokbussen har kört mindre under 2010 jämfört med Bokbusslånen minskade med ca 1000 lån. 53

54 LÅN Böcker Barn och ungdomsböcker Vuxen böcker Övriga medier Totalt Varav: Svenskspråkiga böcker Finskspråkiga böcker Övriga språk Totalt Låntagare 727 Besök Anskaffningar Böcker Andra medier Totalt Böcker: Svenska böcker Finska böcker Övriga språk Totalt

55 MEDBORGARINSTITUTET Verksamhetsidé: Att erbjuda utbildning inom fritt bildningsarbete åt befolkningen i Vörå-Maxmo och Oravais så att de har en kunskapsmässigt god beredskap i det föränderliga samhälle vi lever i. Utöver ordinarie verksamhet erbjuda grundundervisning i bildkonst för barn och unga och ordna utbildning som köptjänst åt olika företag eller andra intressenter. Ansvarsperson Bildningschefen Personal inom medborgarinstitutet Personer totalt: 117 Heltidsanställda: 4 Deltidsanställda: 2 Mål 2010 Vi erbjuder aktuella och populära kurser åt alla kommuninvånare i Vörå-Maxmo och Oravais. Institutet skall vara en livskraftig läroinrättning i nejden. Institutet bör delta i projekt antingen ensamt eller i samarbete med någon annan aktör. Personalen fortbildar sig och är delaktig i institutets verksamhet. Vi håller ca 7000 timmar med ca 2200 inskrivna studerande inom olika ämnesområden. Sporra personalen till nya undervisningsmetoder genom att gratis kunna delta i en kurs av någon annan lärares undervisning. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Vi har hållit 338 kurser på 48 olika kursplatser. Kurserna har födelats 66,8% i Vörå, 23,7% i Oravais och 9,5% i Maxmo. Uppdragsutbildning 20 kurser, Barnkonstskolan 6 kurser och ordinarie kursverksamhet 312 kurser. Vi har haft projekt inom dans. Teaterkonsten startades i samarbete med SÖU och FAMI. Studiesedlar söktes och vi fick av UBS för läsåret Vi samarbetar med Vörå samgymnasium, Korsholms vuxeninstitut, Norrvalla Folkhälsan Ab, den lokala folkhälsanföreningen, fritidsnämnderna i Vörå-Maxmo och Oravais. Personalen har fortbildat sig inom sina verksamhetsområden. Vi har hållit 6895 timmar med 2376 inskrivna studerande. Kursdeltagare har varit 4341 stycken, varav kvinnor 67,7% och män 32,3%. 10 lärare har deltagit i någon annan lärares undervisning. Målsättningen är att ha en hög nivå på utbildningen och att kursdeltagarna är nöjda. Kursdeltagarnas nöjdhet framgår i utvärderingsblanketten. - Vi har kompetenta lärare som ger kvalitativt god undervisning. - Vi är ett flexibelt institut som är lyhört för förändringar i samhället. - Vi ger en god service åt våra kommuninvånare. - Vi har hållit kursverksamhet i Vörå, Oravais och Maxmo 55

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN PRESSMEDDELANDE: 24.3.2014 Till pressen Får publiceras kl. 10:00 PRESSMEDDELANDE: SJUNDEÅ KOMMUNS BOKSLUT 2013 Allmänt Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå för år 2013 visar ett överskott på 504 708,35

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79

VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79 VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015 Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79 INNEHÅLL KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 5 Vörå kommuns ekonomi under åren

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

www.pwc.se SPF Kassörsutbildning 2013-05-21

www.pwc.se SPF Kassörsutbildning 2013-05-21 www.pwc.se Kassörsutbildning 2013-05-21 Agenda Bokföring Löpande bokföring Årsbokslut Styrelsens uppgifter avseende kontroll över verksamheten Revision Övriga frågor frågor/svar maj 2013 2 Bokföring Varför

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska.

1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska. STADGAR för stiftelsen HELSINGFORS SVENSKA BOSTADSSTIFTELSE 1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska. 2 Stiftelsens ändamål är att

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg Organisationsnummer Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg ÅRSREDOVISNING AVSEENDE RÄKENSKAPSÅRET 2013-01-01-2013-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 ÅRSREDOVISNING Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING Not - 2007-12-31-2006-12-31 Styrelsen för Fjällbete i Åredalen ek. för.

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 2 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2005-01-01--2005-12-31

Läs mer

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är August Ludvig Hartwalls stiftelse, på finska August Ludvig Hartwallin säätiö och på engelska The Foundation

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Berget 10

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Berget 10 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Berget 10 Räkenskapsåret 2011 Bostadsrättsföreningen Berget 10 1(10) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Berget 10 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Brf Kirunahus nr 5. Årsredovisning för 797300-0560. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning:

Brf Kirunahus nr 5. Årsredovisning för 797300-0560. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Kirunahus nr 5 Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Halvårsrapport. Senzime AB (publ)

Halvårsrapport. Senzime AB (publ) Senzime AB (publ) 1 (6) Halvårsrapport för Senzime AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Senzime AB (publ) 2 (6) Styrelsen och verkställande direktören för Senzime AB (publ) får härmed avge halvårsrapport

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Brf Kaprifolen i Malmö

Brf Kaprifolen i Malmö Årsredovisning för Brf Kaprifolen i Malmö Räkenskapsåret 2005-09-01-2006-12-31 Brf Kaprifolen i Malmö 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Brf Kaprifolen i Malmö, får härmed avge årsredovisning för

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer