Riktlinjer, vägledning och information om insatser enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen för personer över 65 år

Transkript

1 Riktlinjer, vägledning och information om insatser enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen för personer över 65 år Beslut

2 RIKTLINJER Syftet med riktlinjerna Dessa riktlinjer beskriver hur äldrenämnden inom ramen för dess uppdrag enligt socialtjänstlagen (SoL) verkar för att även äldre människor med hjälpbehov ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Enligt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder, antaget av kommunfullmäktige, ansvarar äldrenämnden, från och med det år kommunens innevånare fyller 65 år, bl.a. för socialtjänst, utom försörjningsstöd, enligt SoL. Äldrenämnden är därmed i detta avseende socialnämnd i SoL:s mening för denna åldersgrupp. I riktlinjerna tas ett samlat grepp om biståndsbedömningen i Uppsala kommun. De är också ett stöd för de som utför vård och omsorg. Till vem vänder sig riktlinjerna Riktlinjerna är ett stöd för biståndshandläggarna vid deras individuella behovsbedömningar och klargör också hur SoL och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) tillämpas i Uppsala kommun. När det gäller tillämpningen av gemensamma regler för LSS oavsett ålder hänvisas till nämnden för vuxna med funktionshinder. Om uppgifter i riktlinjerna strider mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen ska riktlinjerna i denna del ej tillämpas. Äldrepolitiken De nationella målen för äldrepolitiken innebär att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt ha tillgång till god vård och omsorg. Om de äldre är i behov av vård och omsorg, ska den utformas i nära samverkan med den äldre och om den enskilde så önskar även med dennes anhöriga. Detta ska bidra till att förstärka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv. Vård och omsorg i Uppsala kommun vilar på en humanistisk människosyn om allas lika värde där människan ses som en helhet i ett sammanhang. Äldrenämndens beslutade värdegrund utgår från denna människosyn och bygger på värdebegreppen: trygghet, inflytande, tillgänglighet, oberoende, respekt och bemötande. Andra viktiga utgångspunkter för äldrenämnden är en god hushållning med tillgängliga resurser och ett tillvaratagande av medarbetarnas kompetens, engagemang och lust till vidare utveckling. Eget val 2

3 Inom Uppsala kommun tillämpas ett valfrihetssystem för hemvård som innebär att den som behöver hjälp kan välja utförare bland de utförare som godkänts av äldrenämnden. Hälsa och friskvård Det är viktigt att skapa förutsättningar för ett gott liv. Fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och en uppgift i livet är fyra hörnstenar för ett gott liv. Umgänge med andra, gärna över generationsgränserna, och rörelse daglig motion är mycket värdefullt för hälsa och välbefinnande. Förhållandet till släkt och vänner samt hälsan hos närstående påverkar hälsa och livskvalitet. Biståndshandläggarna ska i sitt arbete vara uppmärksamma på de hälso- och friskvårdsaspekter i den enskildes vardag, som kan bidra till bättre hälsa. Ett liv som är hanterbart och meningsfullt bidrar till bättre hälsa och större livskvalitet. Biståndshandläggarna ska arbeta för ett förtroendefullt samarbete med frivilligorganisationer och, om den enskilde så önskar, förmedla kontakter som bedöms vara värdefulla. Samhällets bistånd enligt SoL Bistånd är ett samlingsbegrepp för de stöd- och hjälpinsatser som samhället kan erbjuda. En nödvändig grund för en god hälsa är att vård och omsorg fungerar när behov uppstår. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap 1 SoL rätt till bistånd för sin livsföring. Med livsföring avses en rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Avgifter tas ut efter särskild prövning enligt SoL med utgångspunkt från den enskildes ekonomiska situation enligt regler som fastställs av kommunfullmäktige. Behoven tillgodosedda på annat sätt Biståndshandläggaren ska undersöka om behoven kan tillgodoses på annat sätt genom att alltid ta upp denna fråga med den enskilde. Kan den enskilde själv tillgodose sina behov med vägledning och stöd eller kan behoven tillgodoses med hjälp av insatser från närstående eller andra, ska hela tiden vara frågor som prövas i samförstånd med den enskilde. Makar har t.ex. ett gemensamt ansvar för praktiska bestyr i hemmet enligt 1 kap 2 och 4 äktenskapsbalken. Hemtjänsten ska i princip inte ta över den icke biståndsbehövande makens/ makans ansvar för det gemensamma hushållet. Mer omfattande omsorgsbehov anses däremot inte ligga inom detta ansvar. Därför kan direkta vård- och omsorgsinsatser bedömas vara av sådan karaktär att man inte kan begära att maken/makan tar ansvar för dessa insatser. Samma principer som för makar ska tillämpas för: Sammanboende par 3

4 Par som ingått partnerskap Personer som delar hushåll Personer med hemmavarande barn över 18 år. En skälig levnadsnivå Biståndet ska tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Det ska utformas så att det stärker möjligheten att leva ett självständigt liv. De insatser som ges ska vara anpassade efter behov och önskemål. De ska främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Var och ens självbestämmande och integritet ska respekteras. Insatserna bygger på samförstånd med den enskilde eller med god man/förvaltare då den enskilde inte har förmåga att företräda sig själv. Genom dessa riktlinjer anges vad som bör ses som en skälig levnadsnivå när det gäller de vanligast förekommande biståndsinsatserna enligt 4 kap. 1 SoL i Uppsala kommun. Frivilligorganisationerna erbjuder också stöd vid sidan av biståndsbedömda insatser. När det gäller insatser som inte bedöms ingå i biståndet finns möjligheter att hänvisa till andra tjänsteföretag. Man kan också vända sig till någon av kommunen godkänd utförare inom valfrihetssystemet för hemvård och efterfråga tilläggstjänster. Individuella beslut utifrån var och ens förutsättningar och gällande rättspraxis Socialtjänstlagen förutsätter en individuell behovsprövning. Vi denna prövning ska handläggaren i samverkan med den enskilde och utifrån dennes förmåga, förutsättningar och val samt kommunens ekonomiska resurser och gällande rättspraxis besluta om vilka insatser som ska beviljas. Dessa insatser ska vara på en skälig levnadsnivå. Vid bedömning av vad som i det enskilda fallet ska ses som skälig levnadsnivå kan handläggaren vid tveksamhet söka stöd i gällande rättspraxis, dessa riktlinjer samt vid gemensamma ärendedragningar. Vid svåra ställningstaganden finns även möjligheten att ta upp ärendet i äldrenämndens individutskott. Detta ska i så fall först tas upp med berörd sektionsschef vid myndigheten. Förenklad handläggning avseende hemtjänstinsatser Av 3 kap. 5 SoL framgår att socialtjänstens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Den som vill ansöka om hemtjänstinsatser vänder sig a) till sektionen för information och bostadsanpassning som ska ge saklig och opartisk information om valfrihetssystemet eller b) direkt till den utförare av hemtjänst den enskilde valt, inom valfrihetssystemet, för hembesök/möte. c) biståndshandläggare vid kontoret för hälsa vård och omsorg. 4

5 Den sökande formulerar och undertecknar en ansökan och en genomförandeplan tillsammans med vald utförare på särskilda blanketter. Dessa tillhandahålls av utföraren. Den enskildes möjligheter till inflytande över hur de angivna behoven ska tillgodoses, beskrivs i genomförandeplanen. Utföraren skickar blanketterna till sektionen för information och bostadsanpassning. Dessa utgör underlag för beslut. Utifrån detta underlag beslutar biståndshandläggare om hemtjänstinsatser genom ett rambeslut. Beslutet ger utrymme för flexibilitet mellan den enskilde och utföraren, t.ex. rätt att byta ut insatser inom ramen för beviljade insatser. I beställningen till utföraren anges tidsramen för beslutet. Den enskilde meddelas beslutet muntligt eller per post. Uppföljning Utrymme ska finnas för kvalitetssäkrad uppföljning av beviljade insatser utifrån utformad genomförandeplan och följande generella mål för beviljade insatser: De enskilda ska: - få de insatser de beviljats - tycka att insatserna är av god kvalitet - vara nöjda med de insatser de fått - känna sig trygga med de insatser de fått - uppleva att insatserna bidrar till att vardagen är hanterlig och meningsfull Några viktiga principer Tidiga insatser Aktiviteter i social gemenskap med andra främjar hälsa. Insatser för att öka tryggheten förebygger eller skjuter upp mer omfattande vårdbehov. Stöd till närstående är ett led i det förebyggande arbetet som gör att den närstående orkar bättre och den enskilde kan bo kvar i den egna bostaden. Närståendestöd Om närstående svarar för omsorgen, kan man få personligt stöd och rådgivning och vid behov bli avlöst. Frivilliginsatser Enskilda frivilliga och frivilligorganisationer är viktiga komplement till socialtjänstens insatser och kan tillföra andra värden. Uppsökande hembesök I Uppsala erbjuds alla över 80 år uppsökande hembesök. Se även sidan 10. Egna resurser Av 1 kap. 1 SoL framgår bl.a. att socialtjänsten under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation ska inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Utevistelse 5

6 Utevistelse har stor betydelse för hälsan. Detta gäller även personer med stora vårdbehov. Psykologiska, fysiska, ekonomiska och organisatoriska skäl från att de enskilda erbjuds regelbunden utevistelse får inte ursäkta utebliven utevistelse. Ett rehabiliterande förhållningssätt Beslutad insats ska ge utrymme för både habiliterande och rehabiliterande förhållningssätt. Habiliterande och rehabiliterande insatser av hemtjänstpersonal på delegation från hälso- och sjukvårdspersonal är dock inte föremål för biståndsbedömning. Lämplig bostad Insatserna ska stödja den enskildes strävan efter att leva så normalt och självständigt som möjligt. I första hand bör de inriktas på att göra det möjligt att bo kvar i den invanda hemmiljön. Den enskildes problem kan avhjälpas eller minskas genom åtgärder i den fysiska miljön som bostadsanpassning eller tekniska hjälpmedel, som ansöks genom distriktsarbetsterapeut. Samtidigt har var och en ett ansvar för sitt eget liv och sin egen bostad. Uppmärksamhet på hur den egna bostaden är anpassad till framtida egna förändringar av kroppsfunktioner och övervägande att byta bostad för att klara ett fortsatt självständigt boende är exempel på detta ansvar. Dialog kring möjligheten att vid behov byta bostad genom egna initiativ ska initieras av biståndshandläggaren. Det sociala innehållet Det sociala innehållet i hemtjänsten är av stor betydelse. Nedanstående uppgifter om vad som är särskilt angeläget för många äldre har hämtats från en rapport benämnd Är det skäligt att bry sig om själen som var en kartläggning av innehållet i hemtjänsten i 23 kommuner gjord av Socialstyrelsen och ett antal länsstyrelser att få hjälp med att komma ut på promenad och få frisk luft att få hjälp att hålla kontakt med släkt och vänner att ledsagas till aktiviteter som är meningsfulla för den enskilde att ha tillgång till mötesplatser/träffpunkter att hemtjänstens personal ska ha tid och inte ha så bråttom att ha någon att utbyta tankar med att hemtjänsten ska vara flexibel och att insatserna ska kunna varieras efter dagsform och väder. Handläggningen Handläggningen ska vara av god kvalitet. Detta förutsätter: professionell och rättssäker behovsbedömning uppmärksamhet på behov av insatser som kan underlätta den dagliga livsföringen och ett värdigt liv information om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns att tillgå inflytande över insatsernas utformning både för den enskilde och dennes företrädare vårdplanering där närstående medverkar om den enskilde så önskar individuellt anpassade former för närståendestöd integrerat fysiskt, psykiskt och socialt synsätt i det dagliga arbetet systematisk dokumentation som grund för uppföljning av beslut hos den enskilde samt av planer och insatser hos utföraren samt vid behov omprövning av beslut. 6

7 Det är viktigt att vara lyhörd för egna upplevda behov av socialt innehåll i vardagen. Likställighetsprincipen, dvs att alla ska behandlas efter samma principer, gäller vid handläggning av ansökan om bistånd. 7

8 1. Tillämplig lagstiftning, föreskrifter, riktlinjer m.m. Nedan anges de viktigaste regelverken som har anknytning till handläggning av ärenden enligt SoL och LSS för personer över 65 år. 1.1 Lagar och förordningar Arkivlagen (1990:782) Brottsbalken (1962:700) BrB Diskrimineringslagen (2008:567) Förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade Förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förvaltningslagen (1986:223) FL Förvaltningsprocesslagen (1971:291) FPL Föräldrabalken (1949:381) FB Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Kommunallagen (1991:900) KL Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet MBL Lagen (1982:80) om anställningsskydd LAS Lagen (1986:765) om instruktion för Riksdagens ombudsmän Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård LPT Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård LRV Lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter Lagen om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster (1995:479) Lagen (1997:736) om färdtjänst LoF Lagen (1997:735) om riksfärdtjänst LoR Lagen (1998:204) om behandling av personuppgifter PUL Lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet Lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling LOU Lagen (2008:962) om valfrihetssystem LOV Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) Patientdatalagen (2008:355) Personuppgiftsförordningen (1998:1191) Skadeståndslagen (1972:207) Smittskyddslagen (2004:168) SmL Socialförsäkringsbalken (2010:110) SfB Socialtjänstlagen (2001:453) SoL 8

9 Socialtjänstförordningen (2001:937) SoF Tryckfrihetsförordningen (1949:105) TF Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) YGL Äktenskapsbalken (1987:230) ÄktB 1.2 Föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah. SOSFS 2005:27 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. SOSFS 2006:5 (S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. (se även SOSFS 2008:3). SOSFS 2006:11 (S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 1.3 Riktlinjer och tillämpningsanvisningar Tillämpningsanvisningar för handläggning vid Eget val Avgiftssystem för äldreomsorg samt gällande tillämpningsanvisningar för äldreomsorgens avgiftssystem. (KF samt ÄLN ) 1.4 Centrala överenskommelser Se Överenskommelse som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Kan sökas på G:/ALLA-HVK/Äldrestödsavdelningen/Riktlinjer och anvisningar. 1.5 Övrigt Nationellt handlingsprogram för äldrepolitiken (prop 1997/98:113) Nationellt handlingsprogram för handikappolitiken (prop 1999/2000:79) Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/2006:115) Värdigt liv i äldreomsorgen (prop 2009/10:116) Äldrenämndens årliga uppdragsplan Senior i Uppsala Program för vård och omsorg om äldre i Uppsala kommun (ÄLN ) 1.6 Äldrekontorets rutiner Biståndshandläggarna ska i sitt arbete tillämpa av HVK:s beslutade rutiner (se Rutiner från kontoret för hälsa och omsorg på Insidan). 9

10 2. Socialtjänstlagen 2.1 Insatser som prövas enligt 4 kap. 1 SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv (4 kap. 1 SoL). Syftet med bestämmelsen i första stycket är att tillförsäkra den enskildes rätt till stöd och hjälp från samhällets sida, när han eller hon på grund av bristande arbetsförmåga, funktionshinder, ålder eller annan liknande omständighet befinner sig i en situation som gör att insatser från samhällets sida är nödvändiga. Med begreppet livsföring i övrigt avses alla de olika behov den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. En person har som regel inte rätt till bistånd om hans behov kan tillgodoses av annan huvudman. Vid bedömningen om den enskilde har rätt till bistånd måste därför hänsyn tas till det ansvar som kan åvila annan huvudman. Framförallt kan det vara gränsdragningsfrågor mellan olika vårdinsatser inom socialtjänsten och sjukvården. Av de allmänna bestämmelserna för socialtjänsten följer att insatserna ska utformas i samförstånd med den enskilde. Den enskilde har dock ingen ovillkorlig rätt att få viss bestämd insats. Vid valet av åtgärder ska hänsyn tas till de resurser som finns att tillgå i kommunen. Av andra stycket framgår att den enskilde genom biståndet ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Samhällets hjälp ska inte bara avse vad som direkt behövs för den enskildes grundbehov, utan ska också vara av viss kvalitet. 2.2 Informationsskyldighet och uppsökande verksamhet Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (3 kap. 4 SoL). Den enskilde och dennes närstående ska enkelt kunna få information om vilket stöd och vilken hjälp som finns att tillgå. Personer med annan etnisk bakgrund ska kunna få information på sitt eget språk, skriftlig och/eller muntlig. Information ska också finnas tillgänglig för syn- och hörselskadade. Genom uppsökande verksamhet kan äldre som inte har kontakt med äldreomsorgen få information om dess verksamheter. Ansvaret för den uppsökande verksamheten för personer över 65 år åligger äldrenämnden, som sedan 2006 erbjuder förebyggande hembesök till personer över 80 år som inte har äldreomsorgsinsatser med undantag av färdtjänst, trygghetslarm och matleverans. 10

11 2.3 Skyldighet att anmäla missförhållanden 14 kap. 2 SoL (Lex Sarah) Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Rapporteringsskyldigheten fullgörs 1. i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten, 2. i övrigt på äldreomsorgens område till äldrenämnden. Den som ska ta emot rapporter enligt ovan ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt ovanstående. Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, ska ta emot rapporter enligt ovan ska informera berörd socialnämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot. Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Socialstyrelsen. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av 1. äldrelnämnden (kommunal verksamhet), 2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet. Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera äldrenämnden om anmälan berör person inom äldrenämndens ansvarsområde. Se även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah (SOSFS 2011:5). HVK har i särskild rutin angivit hur Lex Sarah- anmälningar ska handläggas i kommunen. 2.4 Överklagande och verkställighet av beslut Överklagande och verkställighet av beslut regleras i 16 kap. 3 SoL. Verkställandet av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL får på begäran av den sökande senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetsssystem. Bestämmelserna innebär att äldrenämnden har möjlighet att avvakta med att verkställa beslut om bistånd till dess att den enskilde kan få tillgång till den utförare han eller hon önskar. Bestämmelserna tar sikte endast på verkställighet inom valfrihetssystem och är inte avsedd att påverka verkställandet eller påförande av avgift i andra fall. Det är viktigt att dokumentera när den enskilde vill vänta eller avböjer en insats. 11

12 Äldrenämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om det rör sig om beslut i fråga om ansökan enligt 2 kap. 3, bistånd enligt 4 kap.1, avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap På begäran av sökande får verkställandet av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. (16 kap. 3 SoL). 2.5 Rapporteringsskyldighet Äldrenämnden ska enligt 16 kap. 6 f-h SoL anmäla till Socialstyrelsen, kommunfullmäktige och kommunens revisorer beslut som inte verkställts inom tre månader från beslut samt beslut där verkställighet avbrutits och inte återupptagits inom tre månader. 2.6 Särskild avgift Av 16 kap. 6 1 st SoL framgår att en kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap. 1 SoL som någon är berättigad till enligt beslut av socialnämnden kan ådömas att betala särskild avgift av förvaltningsdomstol. Detsamma gäller om kommun inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten av ett sådant beslut avbrutits. Beslut om bistånd ska i princip verkställas omedelbart. Det anses dock inte rimligt att kommunen alltid ska kunna tillhandahålla ett visst bistånd omedelbart. Skyldigheten att betala sanktionsavgift har därför inte knutits till dagen för beslut eller dagen då verkställigheten av beslutet avbrutits. Verkställigheten ska istället ske inom skälig tid. Vad som bedöms som skälig tid får avgöras från fall till fall. Tidsgränsen om tre månader för anmälan är inte av avgörande betydelse för denna bedömning. Detta innebär också att avslag inte kan göras när beslutade insatser inte bedöms kunna verkställas inom skälig tid. Ett ärende kan inte heller avslutas med hänvisning till att en person inte är beredd att godta en viss av kommunen erbjuden insats om personens hjälpbehov kvarstår. Då ska i stället skälen till varför den enskilde inte godtar insatsen noga dokumenteras av handläggaren i ärendet. Särskild avgift utgår inte då väntetid uppstått till följd av att den enskilde förklarat sig endast godta ett visst boende eller inte vara beredd att flytta in på ett visst erbjudet boende under förutsättning att erbjudandet varit på en skälig levnadsnivå och gjorts inom skälig tid (se även Regeringsrättens dom i mål ). Reglerna om särskild avgift har till syfte att garantera att enskilda som fått ett beslut om en insats enligt LSS eller SoL verkligen också får denna insats. Insatser enligt LSS och SoL bygger på frivillighet och självbestämmande för den enskilde. Det finns inga möjligheter att genomföra någon verkställighet mot den enskildes vilja. Den enskilde kan vilja avvakta viss verkställighet men även helt ändra uppfattning och önska en annan insats än den beslutade. Detta måste då accepteras. Den enskildes önskemål om utformningen av en insats bör beaktas, även om han eller hon inte kan ställa alltför specificerade krav. Att kommunen så långt som möjligt försöker tillmötesgå den enskildes önskemål är naturligt. Reglerna om särskild avgift bör inte tillämpas så att man i stället för att arbeta för att tillgodose den enskildes önskemål försöker förmå honom eller henne att acceptera andra lösningar i syfte att kommunen ska undvika att påföras särskild avgift (se även Regeringsrättens dom i mål ). Om verkställigheten försenas enbart eller huvudsakligen på grund den enskildes särskilda önskemål är det därför mycket viktigt att detta dokumenteras av handläggaren. Ett tydliggörande av detta kan t.ex. ske genom att ledande frågors ställs såsom om angivet särskilt boende är det enda godtagbara alternativet för den enskilde och varför så är fallet. 12

13 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Den 1 januari 2010 trädde en ny lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Lagen ersätter lagarna om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagen innehåller främst utökade rättigheter för samer, sverige-finnar och tornedalingar, men även minoriteterna judar och romer ges ett visst ökat inflytande. 3.1 Förvaltningsområden Av 6 framgår bland annat att Uppsala kommun är en av de kommuner som ingår i förvaltningsområdet för finska. 3.2 Rätten att använda finska hos myndigheter i Uppsala kommun Av 8 framgår att: Enskilda har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet i Uppsala kommun. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till Uppsala kommun. Om den enskilde använder finska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. Av 9 framgår att: Enskilda har rätt att använda finska, samiska, jiddisch, meänkieli eller romani chib vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärende i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. Av 11 framgår att: Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, samiska, jiddisch, meänkieli och romani chib där detta behövs i enskilda kontakter med myndigheten. Av 12 framgår att: Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska samt ha särskilda telefontider. 3.3 Finska i äldreomsorg Av 18 framgår att: Uppsala kommun ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska. Detsamma gäller för samiska, jiddisch, meänkieli och romani chib, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Då behov av användande av finskspråkig personal uppkommer ska handläggaren ta upp detta med berörd sektionsschef. 13

14 4. Handläggning av ärenden Äldrenämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt (11 kap. 1 SoL). Även den av Socialstyrelsen utgivna Handläggning och dokumentation (2010) är vägledande för handläggningen av ärenden rörande personer över 65 år inom SoL och LSS. Följande avsnitt beskriver sådant som särskilt berör handläggning enligt SoL och LSS för personer över 65 år. 4.1 Förhandsbedömning och ansökan En utredning ska inledas skyndsamt. Ansökan från enskild eller behörig företrädare ska leda till bedömning och beslut. Har saken initierats på annat sätt än genom en ansökan, ska alltid en förhandsbedömning göras innan utredning inleds. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2006:5 (S), framgår vad som gäller vid förhandsbedömning. Om förhandsbedömningen leder till ett ställningstagande att inte inleda utredning enlig 11 kap. 1 SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå: 1. Att en utredning inte inleds. 2. Datum (år, månad, dag) för ställningstagandet. 3. En motivering till ställningstagandet. 4. Namn och befattning på den person som gjort ställningstagandet. Ställningstagande att inte inleda en utredning ska antecknas på den inkomna anmälan eller på annan handling som initierat förhandsbedömning (se manual för Siebel). Om förhandsbedömningen leder till ett beslut att inleda en utredning enligt 11 kap. 1 SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå: 1. Att en utredning inleds. 2. Datum (år, månad, dag) för beslutet. 3. Namn och befattning på den person som fattat beslutet. Beslut att inleda en utredning ska antecknas i journalen i den enskildes personakt. En redan påbörjad utredning ska avslutas om och när det blir klarlagt att någon åtgärd inte är påkallad. 4.2 Företrädare för den enskilde Anhöriga har ingen laglig rätt att företräda den enskilde om de inte är sökandens formella ombud eller legala företrädare (god man eller förvaltare). Om den enskilde så önskar ska dock anhöriga och/eller närstående ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Om den enskilde saknar förmåga att på egen hand ta ställning kan god man eller förvaltare begära insatsen för den enskilde. 14

15 4.2.1 Ombud Den enskilde har rätt att anlita ombud vid kontakter med myndigheter. Dessa kan vara den enskildes anhörige/närstående eller annan person. Om ett ombud anlitas, ska detta dokumenteras. I de fall ett ombud inte är den enskildes legala företrädare bör en formell fullmakt undertecknas. Inom äldreomsorgen kan det i vissa fall vara nödvändigt att godta muntlig fullmakt. En muntligt mottagen fullmakt ska alltid dokumenteras i journalanteckning God man och förvaltare Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för henne eller honom. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas (11 kap. 4 FB). Beslut i ärenden rörande anordnande av godmanskap (11 kap 4 FB) och förvaltarskap (11 kap. 7 FB) fattas av domstol, i första hand tingsrätten. När en person har svårigheter att betala sina räkningar eller tillvarata sina intressen i övrigt kan detta oftast lösas med fullmakt till anhörig eller annan närstående. Om den enskilde på grund av sjukdom eller motsvarande inte längre kan skriva en fullmakt eller inte har någon att ge ett sådant förtroende, kan godmanskap komma ifråga. Den enskilde eller hans/hennes anhöriga kan ansöka om god man. En ansökan om god man eller förvaltare ska göras med den enskildes samtycke eller ett läkarintyg som styrker att den enskilde inte kan lämna samtycke. Ansökan skickas till överförmyndarkontoret. Biståndshandläggaren ska anmäla till överförmyndarkontoret om god man eller förvaltare behöver förordnas och bifoga en social utredning, som tillsammans med läkarintyg eller den enskildes egna önskemål styrker behovet. Anmälan kan också göras av företrädare för vårdgivare. Överförmyndarkontoret bedömer om det finns behov av god man eller förvaltare och därmed om en ansökan ska lämnas till tingsrätten. I vissa fall är godmanskap inte tillräckligt för att hjälpa en person på ett tillfredsställande sätt. Om den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom kan rätten förordna om förvaltare. Genom förvaltarskapet mister den enskilde hela eller delar av sin rättshandlingsförmåga. Ett förvaltarskap är en mycket ingripande åtgärd och anordnas endast om det inte är tillräckligt med godmanskap eller annan mindre ingripande frivillig åtgärd. Ett särskilt läkarintyg avseende förvaltarskap krävs, som styrker behovet. Uppdraget som god man eller förvaltare kan innefatta bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Omfattningen av uppdraget är helt beroende av huvudmannens behov och vilka tillgångar huvudmannen disponerar. 4.3 Tolk Av förvaltningslagen framgår att när en myndighet har kontakt med personer som inte behärskar det svenska språket eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Biståndshandläggaren ska förvissa sig om att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnats. Såvida inte en fullständig förståelse i kommunikationen kan säkerställas på annat sätt bör en auktoriserad tolk anlitas. 15

16 4.4 Utlandssvenskar och utländska medborgare För svenska medborgare som är bosatta utomlands och som har ett omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser är inte 2 kap. 3 SoL tillämplig. SoL:s tillämplighet styrs av vistelsebegreppet. Det innebär att lagen blir tillämplig först när den enskilde vistas i Sverige. Generellt gäller vistelsebegreppet då utländska medborgare har permanent uppehållstillstånd i Sverige. De ska då behandlas som svenska medborgare vad avser insatser enligt kap. 4 1 SoL. Vistelsebegreppet innebär att utländska medborgare, som vistas här tillfälligt, d.v.s. som turister, besökande eller dylikt, utan avsikt att arbeta här, har rätt till nödvändiga insatser i akuta situationer till dess de kan resa till hemlandet. Pensionär som är EU-medborgare har rätt till fri rörlighet inom EU-länderna. En förutsättning för den fria rörligheten är att personen har en heltäckande sjukförsäkring som gäller vistelselandet och visar att tillräckliga resurser finns för att klara den egna och familjemedlemmars försörjning och inte blir en belastning för det sociala biståndssystemet. Dessa krav gäller dock inte pensionärer som avslutat sin yrkeskarriär i Sverige. Pensionärer som ska stanna i Sverige längre än tre månader omfattas av krav på registrering hos Migrationsverket. Pensionerade EU-medborgare som har uppehållsrätt ska likabehandlas med svenska medborgare. Rätten till likabehandling gäller också för rätten till socialt bistånd. Pensionärer har uppehållsrätt så länge de inte är en belastning för det sociala biståndssystemet. I Socialstyrelsens skrift EG-rätten och socialtjänsten en vägledning konstateras att insatserna inom äldreomsorgen ofta är omfattande och kostnadskrävande och att det därför kan bli aktuellt att bedöma om han eller hon har blivit en belastning för biståndssystemet enligt SoL. Det finns då grund för avvisning. Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket. Observera den sekretess som råder mellan socialtjänsten och Migrationsverket. Är socialtjänsten, vid ansökan om bistånd, osäker på personens status enligt utlänningslagen kan personen uppmanas att begära förnyat registreringsbevis hos Migrationsverket. Familjemedlem som har uppehållstillstånd har också rätt till likabehandling med svenska medborgare. Till familjemedlem räknas make eller maka, sambo, barn och föräldrar. Familjemedlemmar omfattas av krav på registrering. Se även Äldre med permanent uppehållstillstånd ska beträffande rätt till bistånd enligt SoL behandlas på samma sätt som svenska medborgare som vistas i Sverige. Ekonomiskt bistånd m.m. till flyktingar som saknar uppehållstillstånd lämnas i princip av staten genom Migrationsverket. Asylsökande har inte rätt till försörjningsstöd enligt SoL om rätt till bistånd finns enligt lagen om mottagande av asylsökande. Av 13 i denna lag framgår att bistånd kan lämnas i form av logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag. Däremot omfattar lagen inte hjälp i hemmet och asylsökande har därför rätt att få sin ansökan om sådan insats prövad enligt 4 kap 1 SoL. Ansökan prövas utifrån de individuella förhållandena men får inte avvisas enbart med hänvisning till att permanent uppehållstillstånd saknas. 16

17 4.5 Ansökan om insatser, utformande av genomförandeplan och beslut Ansökan Lagstiftningen ställer inga formella krav på hur en ansökan ska ske. Den kan vara muntlig eller skriftlig Genomförandeplan Genomförandeplanen för de insatser den enskilde ansöker om eller beviljats, som utformas tillsammans med utföraren, ska bygga på en helhetssyn där den enskildes situation och möjligheter ska sammanvägas med sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Insatserna ska utformas i samråd med den enskilde och så långt som möjligt tillgodose den enskildes önskemål. Insatserna ska utföras så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett så självständigt liv som möjligt. Alla åtgärder som kan bidra till detta ska övervägas. Den enskildes resurser och möjligheter att själv delta i göromålen ska beaktas Utredning För att få fylligare information till utredning i ett ärende kan resurspersoner vara till hjälp. Förutom intyg från landstinget från t.ex. läkare, psykiatriteam, kurator m.fl. kan demensvårdsutvecklare, arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska, socialsekreterare och utförare lämna intyg/bedömningar utifrån respektive profession. Dessa intyg/bedömningar bidrar till att bedömning inför beslutsfattande blir så bra som möjligt. Alla skriftliga intyg ska registreras med ankomstdatum och journalföras Beslut Beslutet ska vara tydligt. Det ska klart framgå vad den enskilde begärt och vad som beviljats respektive avslagits. Beslutet ska utformas som ett svar på en ansökan, vilket innebär att det ska framgå om ansökan är beviljad i dess helhet eller endast i någon del och i så fall vilken. Om del av ansökan avslås, ska detta framgå av beslutet, som också ska innehålla en motivering för avslaget. I beslutet ska framgå vilka insatser den enskilde beviljats och beslutets giltighetstid. Beslut ska som huvudregel tidsbegränsas efter individuell prövning. Detta gäller ej beslut om särskild boendeform där huvudregeln är att beslut ej tidsbegränsas. Av 8 kap 2 SoL framgår att kommunen har rätt att ta ut en avgift för utförda insatser enligt SoL. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Ytterligare bestämmelser finns i 8 kap. 3-9 när det gäller hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende. För ytterligare information om avgifter och hur dessa räknas ut, se kommunfullmäktigebeslut från samt äldrenämndens tillämpningsanvisningar för äldreomsorgens avgiftssystem. Beslut om avgift utreds och fastställs enligt 8 kap. SoL. Utöver den kommunala äldreomsorgsavgiften kan utförare som driver särskilda boenden även efter överenskommelse med den enskilde få ersättning för hyra av lakan samt kostnad för vissa förbrukningsartiklar enligt reglerad tariff. På kan man under Omsorg och stöd i förväg göra en simulerad beräkning av sin avgift. Observera att beräkningen är preliminär. För att få ett avgiftsbeslut lämnas ekonomiska uppgifter på särskild blankett till kommunens debiteringsassistenter. 17

18 Inflytande och delaktighet Grundläggande för ett demokratiskt samhälle är den enskildes möjlighet till inflytande och påverkan. Detta gäller såväl allmängiltiga samhällsfrågor som frågor som rör den enskildes individuella livssituation, för att upprätthålla hälsa och livskvalitet. Det egna valet ger den enskilde möjligheten att välja utförare av hemtjänst. Den enskilde ska garanteras inflytande och delaktighet i alla beslut som rör denne. Detta gäller såväl i handläggningsprocessen som i utförande och insatser. Ett viktigt redskap för detta är genomförandeplanen som den enskilde upprättar tillsammans med utföraren. Av genomförandeplanen ska det framgå vad som ska utföras, när och hur samt av vem eller vilka som ska utföra insatserna. Se även avsnitt 4.7 Uppföljning av beviljade insatser. Konsumentrådgivande funktion Biståndshandläggaren har också en konsumentrådgivande funktion vilket innebär att han/hon ska kunna ge så utförlig information att den enskilde eller dennes företrädare, kan göra sitt val av hemtjänst. Rådgivningen ska lämnas utifrån den enskildes behov av information och ska genomföras, om möjligt, på ett sådant sätt att flera alternativ presenteras, exempelvis skatteavdrag för hushållsnära tjänster och frivilligorganisationer. I de fall den enskilde har svårt att ta till sig den information biståndshandläggaren gett om de olika valbara alternativen, ska biståndshandläggaren vara denne behjälplig att göra sitt val. Biståndshandläggarens kunskap om de olika valbara utförare av hemtjänst ska kunna kopplas ihop med vad som framkommit. I de fall den enskilde inte vill eller över huvud taget inte kan välja utförare, ska insatserna beställas av aktuellt ickevalsalternativ som ingår i valfrihetssystemet. 4.6 Beställning till utförare När ansökan beviljats skickas en beställning för verkställighet. 4.7 Verkställighet Att verkställa ett beslut innebär att man genomför det som anges i beslutet/beställningen. Huvudregeln är att beslut enligt SoL och LSS ska verkställas omedelbart. Att beslutet inte vunnit laga kraft (t.ex. har överklagats) saknar betydelse om det är till den enskildes förmån. Rör det sig däremot om en minskning av tidigare insats, kan det ibland vara lämpligt att avvakta med verkställighet om beslutet överklagats. Beslut enligt 4 kap. 1 SoL kan överklagas av den enskilde inom 3 veckor från det att denne tagit del av beslutet. Om beslut om insatser inte kan verkställas omedelbart ska det verkställas inom skälig tid. Vad som är skälig tid får avgöras från fall till fall, men ett riktmärke är tidsgränsen på 3 månader för rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap. 6 SoL. Detta är mestadels en rimlig tidsgräns när det gäller särskilt boende. Hemtjänstinsatser bör i allmänhet verkställas så snart som möjligt. Utförare ska kunna verkställa beslutade omvårdnadsinsatser inom 24 timmar (rutin för avslag se interna anvisningar) Avslag trots ett bedömt behov oförenligt med rättsordningen Avslag på en ansökan kan ej ges med motiveringen att beslutet inte kan verkställas. Inte heller kan ett ärende avslutas med motiveringen att den enskilde ej accepterat en viss beviljad insats om den enskildes hjälpbehov kvarstår. 4.8 Uppföljning av beviljade insatser Biståndshandläggaren har ansvar för att följa upp hur beviljade insatser utförs - att dessa tillgodoser den enskildes behov samt är av god kvalitet. Viktiga redskap för uppföljningen är beslut, genomförandeplan samt registrerad utförd hemtjänsttid. 18

19 Uppföljningsansvaret gäller också beslut om särskilt boende (se interna anvisningar). Skrivna rutiner för uppföljning tillämpas varvid särskild uppföljningsblankett används Uppföljning av pågående insatser Biståndshandläggaren ska följa upp beslutade insatser inom 14 dagar från påbörjad verkställighet och minst en gång per år bedöma om en insats ska fortsätta, ändras eller upphöra. Det kan även finnas andra skäl för särskild uppföljning. Exempel på sådana skäl är förändrade behov, avvikelser, klagomål eller synpunkter från den enskilde eller anhöriga. 4.9 Samverkan Berörda verksamheter ska samarbeta så att den enskildes behov kan tillgodoses på bästa sätt. Då den enskilde har behov av insatser från flera utförare ska insatserna utformas utifrån den enskildes individuella behov oavsett hur utförarna är organiserade. Kommunens verksamheter ska också samverka med andra myndigheter och utförare Samverkan med landstinget De ökade kraven på medicinsk kompetens i såväl särskilt som ordinärt boende förutsätter att det finns ett nära samarbete mellan kommunen och landstinget. För att den enskilde ska känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn mellan de båda huvudmännen Samordnad vårdplanering och betalningsansvar Vid tillämpning av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso och sjukvård gäller Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27. För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast fem vardagar, lördagar, söndagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplaneringen. För en patient i den psykiatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast trettio vardagar, lördag, söndagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplaneringen. Det är av stor vikt såväl för den enskilde vårdtagaren som för kommun och landsting att utskrivningsklara vid behov snarast får vård- och omsorgsinsatser som gör att de kan lämna sjukhuset Vårdplanering Enligt lagen ska behandlande läkare inom sluten vård kalla till vårdplanering när det kan finnas behov av insatser från kommunens eller landstingets öppna hälso- och sjukvård efter patientens utskrivning. Husläkararen tar ställning till övertagandet av det medicinska ansvaret i samband med den enskildes utskrivning från sjukhus. Den individuella vårdplaneringen ska ske i samråd med den enskilde och närstående om den enskilde så önskar. Vårdplanering kan ske i hemmet eller på sjukhuset. En gemensam vårdplan ska upprättas och justeras av representanter från båda huvudmännen. I Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid inoch utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27 anges vad som ska framgå av vårdplanen. I Uppsala kommun finns ett särskilt vårdplaneringsteam som ansvarar för vårdplaneringarna vid Akademiska sjukhuset enligt särskilda rutiner (gäller vårdplaneringar inom somatik). 19

20 4.9.4 System för informationsöverföring Informationsöverföring mellan kommun och landsting sker via det webbaserade programmet Prator. Syftet med Prator är främst att underlätta rutiner runt samordnad vårdplanering, utskrivning och annan samverkan, som beskrivs i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Liksom biståndshandläggarna ska utförarnas legitimerade personal minst två gånger per dag uppdatera sig i Prator för att säkerställa en god och säker vård. 5. Handläggning enligt LSS för personer över 65 år För tillämpning av denna lagstiftning när det gäller handläggning av ärenden för personer över 65 år gäller, utöver dessa riktlinjer, den vägledning som nämndens för vuxna med funktionshinder riktlinjer kan ge. Alla till äldrenämnden inkomna ansökningar om bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS ska prövas av nämnden eller delegat för nämnden. Några formella krav på utformning av en ansökan eller formerna för hur en sådan ska inlämnas ställs inte. Alla har rätt att få sitt behov av bistånd enligt SoL utrett och bedömt. Om behov finns och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt ska bistånd beviljas. Personer som tillhör personkretsen i LSS har därutöver rätt till vissa insatser enlig 9 LSS om behov finns och behovet faktiskt inte tillgodoses. Det är den enksilde som väljer vilken lagstiftning som ska prövas. Detta förutsätter att den enskilde informeras på ett korrekt sätt om lagarnas innebörd och vilka för- och nackdelar olika val kan innebära. Följande kapitel är ett komplement till VFN:s riktlinjer och beskriver sådant som särskilt berör handläggningen enligt SoL och LSS för personer över 65 år. 5.1 Personer över 65 år som omfattas av LSS Personer över 65 år kan omfattas av LSS, personkrets 1 och 2 samt även personkrets 3 om funktionsnedsättningen inte beror på normalt åldrande. Även när åldrandet förstärker en funktionsnedsättning kan den enskilde omfattas av personkrets 3. Förutsättningen är att funktionsnedsättningen i sig inte är åldersrelaterad. 5.2 Personlig assistans efter 65 år Rätten till personlig assistans enligt LSS kvarstår när den enskilde fyllt 65 år om insatsen beviljats innan 65-årsdagen eller ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före det att den enskilde fyllt 65 år. Personlig assistans kan ej omprövas och utökas efter 65 år. (se t.ex. hemtjänst, stöd i assistansliknande form) Kompletterande hemtjänst För den som har beslut om personlig assistent och som efter 65 år får ett utökat behov av vård- och omsorgsinsatser kan kompletterande hemtjänst vara en möjlig insats. 20

21 5.2.2 LASS efter 65 år Assistansersättning kan lämnas även för tid efter det att den enskilde fyllt 65 år. Försäkringskassan utreder och beslutar. 6. Dokumentation i samband med handläggning av ärenden Riktlinjerna för dokumentation vid med handläggning av ärenden utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:5 (S). 6.1 Personakt och journal Vid handläggning av ärenden ska dokumentation ske fortlöpande. Dokumentationen ska hållas samman i en personakt/journal. Av journalen ska det framgå: Vad ärendet gäller. När och hur ärendet har uppkommit. När en handling har kommit in eller upprättats. När och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet. När och hur kommunicering enligt 17 förvaltningslagen har fullgjorts samt vad som har kommunicerats. När ärendet har avgjorts genom beslut av nämnden (tjänsteman på delegation). När och på vilket sätt den enskilde har underrättats om beslutet. Om beslut har överklagats samt när förvaltningsdomstol har avgjort målet. Om beslut har rättats eller omprövats. När och på vilket sätt beslutet har verkställts. När och på vilket sätt en förvaltningsdomstols avgörande har verkställts. Om det finns skäl, och i så fall vilka, som har medfört att ett beslut av nämnden eller förvaltningsdomstols avgörande inte har verkställts. Om den enskilde berörs av ett individuellt tillsynsärende eller en anmälan enligt 14 kap. 2 SoL eller 24 a LSS. Om den enskilde berörs av ett ärende som gäller utlämnande av en handling eller en uppgift ur en handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Om följande uppgifter inte dokumenterats på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå: Om ställföreträdare, ombud eller biträde har medverkat. Om stödperson har varit med på t.ex. ett möte eller ett nämndsammanträde. Om tolk har anlitats. Om det har upprättats någon genomförandeplan för insatser till den enskilde. Vad som har kommit fram vid kontakter med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig. Vad som förts fram i samband med kommunicering enligt 17 förvaltningslagen. När och hur den enskilde enligt 21 förvaltningslagen har informerats om möjligheten att överklaga nämndens beslut. 21