Biblioteksplan för Hofors kommun

Transkript

1 1 (19) Biblioteksplan för Hofors kommun Antagen av Barn- och utbildningsnämnden

2 2 (19) Innehållsförteckning Biblioteksplan för Hofors kommun Bakgrund och syfte...4 Verksamhetsbeskrivning...4 Folkbiblioteksverksamheten...4 Skolbiblioteksverksamheten...5 Läsfrämjandeplaner...5 Läsfrämjande insatser för vuxna...5 Folkbibliotekets samarbete med SFI...5 Folkbibliotekets samarbete med kommunens äldreboende...6 Läsfrämjande insatser för kommunens invånare...6 Mål för läsfrämjande insatser för vuxna...7 Läsfrämjande insatser för barn och ungdomar...7 Folkbibliotekets samarbete med BVC, Region Gävleborg och logopeder...7 Läsfrämjande insatser inom förskolan...7 Läsfrämjande insatser inom grundskolan...8 Läsfrämjande insatser inom gymnasiet och Komvux...8 Folkbibliotekets öppna verksamhet för barn och ungdomar på fritiden...9 Särskilda insatser för barn och ungdomar med funktionshinder och/eller läsnedsättning...9 Särskilda insatser för barn och ungdomar med annat modersmål...9 Mål för läsfrämjande insatser för barn och ungdomar...9 Framtida ambitioner Bibliotekslag SFS 2013: Tillämpningsområde Ändamål Ansvarsfördelning Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Högskolebibliotek Lånecentraler Samverkan... 13

3 3 (19) Biblioteksplaner Uppföljning Unescos Folkbiblioteksmanifest Folkbiblioteket Folkbibliotekets uppgifter Lagstiftning, finansiering och samverkan Leding och förvaltning Bibliotekets tjänster skall anpassas till lokala behov Att förverkliga manifestet Unescos Skolbiblioteksmanifest Skolbibliotekets uppgifter Lagstiftning, finansiering och samverkan Skolbibliotekets mål Bemanning Leding och förvaltning... 19

4 4 (19) Bakgrund och syfte I Hofors kommun finns ett beslut från kommunstyrelsen att en samlad plan för kommunens biblioteksverksamhet ska finnas. Från och med den 1 januari år 2014 började den nya bibliotekslagen SFS 2013:801 att gälla. I bibliotekslagen står det bland annat att Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Hofors kommuns biblioteksplan är utarbetad efter bibliotekslagen, UNESCO:s folkbiblioteksmanifest och barnkonventionen 1. Verksamhetsbeskrivning Biblioteksverksamheten i Hofors kommun är i den kommunala organisationen inordnad under Barn- och utbildningsnämnden. Folkbiblioteksverksamheten I Hofors kommun är folkbiblioteksverksamheten organiserad i två enheter. Huvudbiblioteket finns i centrala Hofors och en integrerad folk- och skolbiblioteksfilial finns i Torsåker på Solberga skola. Huvudbiblioteket har ansvar för den övergripande folkbiblioteksverksamheten i kommunen. Funktioner som fjärrlån, barn-, ungdoms- och vuxenverksamhet, Boken kommer 2 och talboksutskick 3 utförs från huvudbiblioteket. Dess personal ansvarar även för samverkan med barnomsorg, utbildning, äldreomsorg och föreningar samt andra enheter inom kommunen. Medieinköp genomförs gemensamt mellan huvudbiblioteket och den integrerade filialen. Huvudbiblioteket är öppet helgfri måndag till fredag året runt. Under skolornas sommarlov reduceras antalet timmar per dag som biblioteket är öppet. Den integrerade filialen i Torsåker har öppet helgfri tisdag förmiddag och onsdag eftermiddag. När bibliotekspersonalen inte finns på plats har skolans personal möjlighet att använda biblioteket. Under skollov är filialen stängd på tisdagar. Under sommarlovet kan det vara begränsade öppettider även på onsdagar beroende på möjlighet till bemanning under semesterperioden. 1 Barnkonventionen kan i sin helhet läsas på följande webbplats: (Webbplatsen besöktes ). 2 Är en gratis service för låntagare som inte själva kan komma till biblioteket på grund av ålder, långvarig sjukdom, rörelsenedsättning eller annan funktionsnedsättning. 3 Är en gratis service för låntagare som läser talböcker och som har svårt att besöka biblioteket. Talböckerna skickas hem till låntagaren per post.

5 5 (19) Sedan år 2006 har biblioteken i Hofors kommun ingått i ett större samarbete med andra kommuner i Gävleborgs län. Idag, år 2015, har detta samarbete utökats till alla tio kommuner i länet: Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn. Det gemensamma namnet är HelGe-biblioteken. HelGe-biblioteken har idag en gemensam biblioteksdatabas. Det finns gemensamma avtal för e-böcker, inköp av fack- och skönlitteratur i olika medieformer, transporter, webbplats m.m. Samarbetet innebär att bibliotekens användare bland annat får tillgång till ett massivt utbud av bland annat fack- och skönlitteratur. HelGe-samarbetet har gemensamma resurser för att kunna satsa på det digitala biblioteket, där biblioteket via nätet blir tillgängligt för låntagaren dygnet runt. De gemensamma resurserna används också för att tillhandahålla e-medier, en medieform som intresset för ökar för varje år. I och med detta kan biblioteket öka sina möjligheter i arbetet för kunskapsbildning och fri åsiktsbildning. Skolbiblioteksverksamheten I Hofors kommun finns det idag fyra stycken grundskolor. Det är Lillåskolan, Värnaskolan, Petréskolan och Solberga skola. Med stor variation och kvalitet finns det skolbibliotek på dessa enheter. Gymnasieskolan, Björkhagsskolan, har sedan skrivit ett avtal där huvudbiblioteket fungerar som skolbibliotek. I kommunen finns det ingen fackutbildad skolbibliotekarie som har ansvar för respektive skolbibliotek. Undantag är Solberga skola som är kommunens integrerade folk- och skolbiblioteksfilial. De som har ett visst ansvar på de olika skolbiblioteken är bland annat fritidspersonal, lärare eller personer som är med i jobb- och utvecklingsgarantin. Kontinuerliga medieinköp görs inte till skolbiblioteken eftersom det saknas budgeterade pengar till detta. Det saknas även en datoriserad bibliotekskatalog på samtliga skolbibliotek. Idag görs ingen registrering av elevernas lån. Den kommunala vuxenutbildningen, Komvux, saknar eget bibliotek och elever där hänvisas till huvudbiblioteket. Läsfrämjandeplaner Läsfrämjande insatser för vuxna Folkbibliotekets samarbete med SFI Det finns idag ett kontinuerligt samarbete mellan biblioteket och kommunens verksamhet SFI. Detta sker bland annat genom att grupper med SFI-elever

6 6 (19) besöker biblioteket. I samband med besöket ordnas med ett lånekort till SFIeleverna. Bibliotekets personal visar grupperna hur det ser ut på biblioteket och var det går att hitta exempelvis böcker på utländska språk och lättlästa böcker på svenska. I besöket ingår också boktips på svensk lättläst litteratur. Biblioteket hjälper även till med att reservera böcker utefter önskemål dels från eleverna själva och dels från lärare för SFI-grupperna. Folkbibliotekets samarbete med kommunens äldreboende Kommunens äldreboenden kan vid behov kontakta biblioteket för att beställa boklådor. Äldreboenden arbetar ibland i sina terapigrupper med högläsning eller möjligheten till att lyssna på en bok. Det är framförallt böcker med storstil och ljudböcker som äldreboenden har intresse av. Läsfrämjande insatser för kommunens invånare Biblioteket har idag två stycken bokcirklar som träffas regelbundet för att diskutera de böcker som ingår i bokcirkeln. Då Hofors kommun är ett finskt förvaltningsområde har biblioteket i samarbete med kommunens projektledare för finskt förvaltningsområde även startat upp en finsk bokcirkel. Biblioteket arbetar aktivt med att tillhandahålla litteratur på andra språk än svenska när behov för detta finns. Det finns även möjlighet för låntagare med olika typer av läshinder att få hjälp och stöd i att hitta litteratur i olika former, exempelvis DAISY Digitalt Anpassat InformationsSYstem 4, och att bli låntagare hos Legimus 5. Biblioteket arbetar även läsinspirerande genom att anordna så kallat Bokfika vid olika tillfällen. Det sker även ett aktivt arbete att i bibliotekets lokaler ordna med mindre utställningar av litteratur som på det sättet ska fungera läsinspirerande. HelGe-biblioteken arbetar på försök med flytande bestånd 6 på bland annat litteratur som tillhör genren deckare samt ljudböcker. Samarbetet i sig innebär att det i förlängningen blir ett läsfrämjande samarbete för länets alla invånare. På HelGe-bibliotekens webbplats finns det, förutom möjligheten att exempelvis 4 En internationell standard för digitala talböcker. Syftet med formatet är att göra tryckt text tillgänglig på ett så användarvänligt sätt som möjligt för personer med läshandikapp, exempelvis synskada eller dyslexi. 5 Legimus är Myndighetens för tillgängliga mediers, MTM:s, bibliotek. MTM är en statlig myndighet som ger personer med läsnedsättning tillgång till de medier de behöver, på det sätt som passar dem. 6 Flytande bestånd innebär att ett utlånat exemplar stannar där det återlämnas. Medier och avdelningar inom en biblioteksorganisation flyter fritt mellan enheterna, materialet har ingen egentlig ägare.

7 7 (19) söka efter viss litteratur, bland annat läsinspirerande texter och lästips som publiceras med jämna intervaller. Mål för läsfrämjande insatser för vuxna Biblioteket ska med relevant bestånd och programverksamhet verka för att arbeta läsfrämjande för vuxna samt stödja vuxnas lärande. Bibliotekets bokcirklar ska bibehållas på samma nivå och antalet medlemmar ska inte minska. Bokprat för allmänheten och för andra verksamheter inom kommunen ska fortsätta att utvecklas. Läsfrämjande insatser för barn och ungdomar Folkbibliotekets samarbete med BVC, Region Gävleborg och logopeder Som en del av BVC:s föräldrautbildning samarbetar personalen på BVC med biblioteket och barnbibliotekarien. Det anordnas en träff på biblioteket där barnen, som är i åldern 9-14 månader, tillsammans med föräldern/föräldrarna får en kort sagostund, information om barnets språkutveckling samt information om biblioteket och vad som finns att tillgå för att underlätta för ett barns språkutveckling. BVC delar ut ett gåvokort när föräldern besöker BVC. Detta kort lämnas in på biblioteket och då får föräldern välja mellan Barnens första bok eller De små barnens bok att ta med sig hem. I samarbete med Region Gävleborg Kulturutveckling Regional biblioteksverksamhet, BVC och biblioteket delas ett finskt gåvopaket ut till finsktalande småbarnsfamiljer. Sedan år 2005 finns, i samarbete med landstingets logopeder, Språkpiller på HelGe-biblioteken. Språkpillermärkta böcker är ett särskilt urval böcker för förskolebarn med olika typer av språkstörningar. Det är en logoped som skriver ut ett bokrecept som ett led i behandlingen. Det är barnbibliotekarien som förser väntrummen på BVC och MVC med böcker och litteraturtips. Läsfrämjande insatser inom förskolan Förskolorna erbjuds utskick av boklådor från biblioteket. För att ytterligare stimulera till läsning skickar barnbibliotekarien ut information till förskolornas

8 8 (19) pedagoger att biblioteket exempelvis kan erbjuda sagostunder. Sagostund kan ske på biblioteket eller vid särskilda behov även på förskolan. Förskolorna kan även låna dansryggsäcken Knacka på. Ryggsäcken är ett verktyg i att låta barnen uppleva och läsa berättelser på olika sätt. Läsfrämjande insatser inom grundskolan Alla kommunens sexåringar i förskoleklass erbjuds ett så kallat Bibliotekssmyg. Bibliotekssmyget är ett besök på något av kommunens bibliotek där det ingår sagostund, information om böcker och biblioteket. Barnen får även sitt första lånekort och de får lära sig hur de lånar böcker. Vid varje terminsstart gör barnbibliotekarien ett utskick till kommunens klassansvariga pedagoger. Utskicket innehåller bland annat information om biblioteket och vad biblioteket kan erbjuda pedagoger samt elever i grundskolan. Det som erbjuds är bland annat sagostunder, bokprat, bibliotekskunskap och deltagande i projektet med Bokjuryn 7. De olika erbjudandena är framtagna och riktade mot olika årskurser. Boklådor skickas ut från biblioteket till respektive klass vid efterfrågan. Alla kommunens årskurser är välkomna till biblioteket för att låna. Läsfrämjande insatser inom gymnasiet och Komvux Gymnasieskolan och folkbiblioteket har ingått ett avtal som innebär att folkbiblioteket fungerar som gymnasieskolans skolbibliotek. I mån av tid kan gymnasieskolan och Komvux få bibliotekskunskap, biblioteksundervisning samt bokprat. Boklådor skickas ut från biblioteket till respektive skola vid efterfrågan. Biblioteket har en Skolpool 8 som är tillgänglig för kommunens elever och lärare. 7 En nationell omröstning där barn och ungdomar upp till 19 år varje år röstar fram sina favoritböcker i årets utgivning. 8 En boksamling med böcker där en titel oftast består av fler än ett exemplar. Skolpoolen är i första hand till för kommunens elever och pedagoger/lärare för att stimulera till läsning och boksamtal i skolan.

9 9 (19) Folkbibliotekets öppna verksamhet för barn och ungdomar på fritiden Sedan sommaren år 2010 anordnas projektet Sommarboken. Projektet arbetar läsfrämjande gentemot barn och ungdomar under sommarlovet för att de ska läsa under sin ledighet. Folkbiblioteket avslutar Sommarboken med en bokfest för alla barn och ungdomar som har deltagit. Sagostunder för allmänheten förekommer på biblioteket. Hofors är en mångkulturell ort. För att uppmärksamma detta arbetar barnbibliotekarien med att öka samarbetet med olika aktörer för att kunna hålla sagostunder på andra språk än svenska. Andra aktiviteter för barn och ungdomar är pyssel, utställningar, tävlingar och frågesporter. I sitt arbete utgår biblioteket från Barnkonventionen. Genom att få barns och ungdomars delaktighet samt att öka dialogen med dessa kan biblioteket ta till vara behov, önskningar och idéer från dessa grupper. Dessa behov, önskningar och idéer kan då bli vägledande i barnverksamhetens fortsatta arbete. Särskilda insatser för barn och ungdomar med funktionshinder och/eller läsnedsättning På folkbiblioteket finns en Äppelhylla med bland annat TAKK Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation; Bliss ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder; Bok & DAISY 9 och enbart DAISY. På biblioteket finns det även möjlighet för barn och ungdomar med läsnedsättning att registrera sig som låntagare för Legimus. Särskilda insatser för barn och ungdomar med annat modersmål Hofors kommun är finskt förvaltningsområde. I och med detta har det med särskilt stöd från kommunens projektledare för finskt förvaltningsområde gjorts riktade inköp av litteratur på finska för barn och ungdomar. Litteratur till andra språkgrupper erbjuds genom inlån från Internationella biblioteket samt det gemensamma bibliotekssamarbetet med HelGe-biblioteken i Gävleborgs län. Mål för läsfrämjande insatser för barn och ungdomar Biblioteket ska med relevant bestånd och programverksamhet verka för att arbeta läsfrämjande för barn och ungdomar samt stödja deras lärande. 9 En tryckt bok med en DAISY-skiva i. Låntagaren kan lyssna på boken och samtidigt följa med i texten i boken.

10 10 (19) Biblioteket ska verka för att nå alla barn och ungdomar i kommunen genom att arbeta läsinspirerande. Bibliotekets programverksamhet för barn och ungdomar ska bibehållas på samma nivå. Framtida ambitioner Bibliotek är en verksamhet som är under ständig utveckling. Från att ha varit enbart ett rum med böcker är biblioteket idag en mötesplats för samhällets alla invånare oavsett ålder och språk. Idag är det möjligt att ta till sig en text på många olika sätt. Alltifrån den fysiska boken med doften av papperslim till e-boken på en surfplatta. Läsaren är inte begränsad till bibliotekets öppettider för att få tillgång till en bok. Tillgängligheten har ökat i och med att många av bibliotekets tjänster också finns på internet. Med trådlöst nätverk på ett bibliotek är det möjligt för en besökare att ta del av information och kunskap i en större utsträckning. En distansstuderande skulle kunna följa sin webbföreläsning på sin surfplatta. En skolklass skulle på ett enklare sätt kunna hitta information om en författare, en bok eller ett ämne. Den traditionella tidningsläsaren skulle få ett ökat utbud av tidningar i e-format, framförallt på andra språk än svenska. Ambitionen om ett trådlöst nätverk är, förhoppningsvis, snart en verklighet. Bibliotek är inte enbart en plats för text i olika former. Bibliotek är en verksamhet som ständigt söker nya vägar att verka läsinspirerande och läsfrämjande. En plats för demokrati och kultur i olika former. Genom att öka samarbete mellan olika enheter inom kommunen och andra föreningar eller verksamheter, ökar också kunskapen om vad ett bibliotek kan göra. En eller flera skolbibliotekarier som bemannar kommunens alla skolbibliotek skulle också kunna utveckla samarbetet mellan bibliotek och skola. En IT-bibliotekarie skulle kunna verka för ökad kunskap hos kommunens invånare om hur exempelvis informationsteknik kan användas för lärande och inhämtning av kunskap samt hur information kan värderas och kritiskt analyseras. Biblioteket och dess verksamhet är till för samhällets invånare och användare. Med andra ord, verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Kommunens invånare, personer med eller utan svenskt medborgarskap och den årliga sommargästen. Biblioteket ska, förutom att vara tillgängligt, även vara nytänkande och inspirerande. Biblioteket ska vara en plats där användaren möts med respekt och profession. Biblioteket är en plats med aktiviteter och möten mellan människor. Varje gång en användare besöker ett bibliotek är möjligheterna till äventyr och kunskap oändliga.

11 11 (19) Bilaga 1 Bibliotekslag SFS 2013:801 Tillämpningsområde 1 I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek 2. skolbibliotek 3. regional biblioteksverksamhet 4. högskolebibliotek 5. lånecentraler, och 6. övrig offentlig finansierad biblioteksverksamhet. Ändamål 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresse för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen och de kommuner som inte ingår i ett landsting. 4. För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten. 5. För lånecentraler ansvarar staten. 6. För övrig offentlig finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt särskilda bestämmelser är huvudman för verksamheten. Om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan är huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag.

12 12 (19) 4 Bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsende ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. 9 På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagaren inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek.

13 13 (19) Regional biblioteksverksamhet 11 Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Högskolebibliotek 12 Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitet eller högskolan. Lånecentraler 13 För en kompletterande informations- och medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler. Samverkan 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 15 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande. Skyldigheten att avgiftsfritt ställa litteratur till förfogande gäller inte för folk- eller skolbibliotek. 16 Bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar hindrar inte att folk- och skolbibliotek avgiftsfritt ställer litteratur till förfogande för ett bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet som är beläget utanför kommungränsen. Biblioteksplaner 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

14 14 (19) Uppföljning 18 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.

15 15 (19) Bilaga 2 Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994 Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgår en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Unesco uttrycker i detta manifest sin tilltro till folkbiblioteken som en levande kraft för främjandet av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling. Unesco uppmanar därför stat, landsting och kommuner att stödja och att aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet. Folkbiblioteket Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och information lätt tillägnlig för sina användare. Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Särskilda tjänster skall kunna erbjudas dem som av någon anledning inte kan utnyttja det gängse utbudet, exempelvis språkliga minoriteter, personer med olika handikapp, patienter på sjukhus eller interner inom kriminalvården. Alla åldersgrupper skall kunna finna material som tillgodoser deras behov. Samlingar och tjänster skall omfatta alla slag av lämliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov skall tjäna som grundläggande princip. Samlingarn skall spegla tidsanda och samhällsutveckling men skall också tjäna som minne för mänsklig stävan och fantasi. Folkbibliotekens samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon forma av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar. Folkbibliotekets uppgifter Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att: 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet 5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig forskning och utvecklig 6. Vara öppen för alla konstnärliga uttrycksformer 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald 8. Stödja muntlig berättartradition

16 16 (19) 9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla ålders grupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet. Lagstiftning, finansiering och samverkan Folkbibliotekens tjänster skall i princip vara avgiftsfria. Folkbiblioteken är ett samhällsansvar. De bör därför ha stöd i en särskild lagstiftning och bekostas av allmänna medel. Folkbiblioteken bör ses som ett viktigt led i en långsiktig strategi för kultur, informationsspridning, utbildning och ökad läskunnighet. För att säkerställa och främja en nationell samordning och samverkan inom biblioteksområdet bör statsmakterna genom lagstiftning och biblioteksplanering fastställa en nationell bibliotekspolitik. Denna bör grundas på en samsyn och en gemensam standardnivå. Nätverket inom biblioteksområdet bör utformas med hänsyn till strukturen inom hela det allmänna biblioteksväsendet. Leding och förvaltning Ett handlingsprogram bör upprättas som utifrån lokala behov tydligt fastställer mål, prioriteringar och utbud av tjänster. Folkbiblioteket bör dessutom ha en effektiv organisation och skötas på ett fackmässigt sätt. Folkbiblioteket bör samarbeta såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt med berörda intressenter, exempelvis olika användargrupper och yrkeskategorier. Folkbibliotekets tjänster skall vara tillgängliga för alla. Detta förutsätter att biblioteksbyggnaderna är centralt belägna, att lokalerna är anpassade för läsning och studier, försedda med lämplig teknisk utrustning och har tillräckligt öppethållande för att passa användarna. Detta innebär också att biblioteket genom uppsökande verksamhet skall erbjuda sina tjänster också till dem som inte själva kan komma till biblioteket. Bibliotekets tjänster skall anpassas till lokala behov Bibliotekarien skall aktivt fungera som förmedlare av bibliotekets resurser. Grundutbildning och fortbildning för bibliotekarier är en förutsättning för en fullgod kvalitet på bibliotekets tjänster. För att alla skall kunna ta del av bibliotekets samtliga tjänster bör det upprättas program för uppsökande verksamhet och för användarutbildning.

17 17 (19) Att förverkliga manifestet Beslutfattare på alla nivåer, liksom hela biblioteksvärlden uppmanas härmed att verka för att de principer som formuleras i detta manifest omsätts i handling. Manifestet är utformat i samarbete med International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). Unescos Skolbiblioteksmanifest 1999 Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Skolbibliotekets uppgifter Som stöd för studierna erbjuder skolbiblioteket tjänster i form av informationssökning, via litteratur och andra medier. Det ger hela skolsamhället möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genom att mer effektivt kunna hantera informationskällorna. Skolbiblioteken ingår i ett omfattande biblioteksoch informationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksmanifest. Skolbibliotekets personal ger stöd vid användning av både tryckta och elektroniska informationskällor, alltifrån skönlitteratur till facklitteratur, från både egna och andras samlingar. Skolbibliotekens material är ett värdefullt komplement till läromedel och i undervisningen. Erfarenheten visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. Skolbiblioteket är till för alla i skolsamhället, oavsett ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk, befattning eller social status. Skolbiblioteket skall erbjuda alternativ för dem som inte kan ta del av gängse material och tjänster. Tillgängligheten till skolbibliotekets samlingar och tjänster bör i enlighet med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna inte underkastas någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur eller kommersiella påtryckningar. Lagstiftning, finansiering och samverkan Skolbiblioteket är en viktig del i en långsiktig utbildningsstrategi, för läskunnighet liksom för ekonomisk, social och kulturell utveckling. Då ansvaret för skolbiblioteken kan vara lokalt, regionalt och nationellt bör det ha stöd av lagstiftning och riktlinjer. Skolbiblioteken skall ha tillräckliga och varaktiga anslag för utbildad personal, material, teknik och annan utrustning. Skolbibliotekets tjänster skall vara avgiftsfria.

18 18 (19) Skolbiblioteket är en viktig del i det lokala, regionala och nationella biblioteks- och informationssamarbetet. Då skolbiblioteket delar lokaler och/eller resurser med ett annat bibliotek, t.ex. ett folkbibliotek, skall skolbibliotekets speciella behov beaktas och tillgodoses. Skolbibliotekets mål Skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmåga att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt gem dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan. Skolbiblioteket kan fullgöra dessa uppgifter genom att upprätta handlingsplaner och utveckla sina tjänster, genom urval och anskaffning av lämpliga informationskällor samt genom att erbjuda vägledning och undervisning med hjälp av utbildad personal. Bemanning Den fackutbildade skolbibliotekarien har ansvar för ledning och planering av arbetet. Skolbibliotekarien och övrig personal ansvarar även för samarbete med skola, folkbibliotek och andra aktörer. Skolbibliotekariernas roll kan variera beroende på anslag, läroplaner och undervisningsmetoder samt nationella, juridiska och ekonomiska förutsättningar.

19 19 (19) I en värld där samverkan betyder allt mer måste skolbibliotekarierna ha den kompetens som behövs för att stödja elever och lärare vid informationssökning. Skolbibliotekarierna bör därför ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. Leding och förvaltning En effektiv och åskådlig verksamhet förutsätter Att tydliga mål, prioriteringar och verksamhetsområden för skolbiblioteket anges i anslutning till läroplanerna Att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt Att skolbiblioteket är öppet för hela skolsamhället och att det är en del av det omgivande samhället Att samarbete med skola, föräldrar, andra bibliotek samt med lokalsamhället uppmuntras Kunskaper i biblioteksadministration, informationshantering och pedagogik är en förutsättning för att bedriva en effektiv skolbiblioteksverksamhet.