I detta nummer:

Transkript

1 I detta nummer: Den nya strafflagen och datorbrott 3 Modembanken, hemanvändningen 4 Internet-uppkopplingar via modem 5 Överbelastade datorresurser 9 Hur gick det med den stora datoranskaffningen? 10 Nätfax 10 Om användarrättigheterna på datorerna, användarnamn och lösenord 12 Vad är Finger? 16 Institutionernas adb-kontaktpersoner 19 Vem gör vad på DC? 21 Labbets debitering 25 PC-spalten Nätverks in- och utveckling samt en del trassel 27 Windows 95 och ÅA:s datoromgivning 32 Licensnytt 34 Övriga nyheter 38 Printning från en ethernetkopplad dator 42 Datakommunisterna ATM - mera än en förkortning 45 Andra tekniker 45 Allmänt 46 Växlar 47 Celler 47 Lokalnätsemulering 48 Sammanfattning 49 Nytt under solen Mailinglistor 54 Skyddskoder 56 AutoCAD R12 60

2

3 3 Den nya strafflagen och datorbrott stigo Den trädde en ny version av strafflagen i kraft. En del av de såkallade datorbrotten blev där specificerade noggrannare än förut. Nedan några plock ur 38 kap Om informations- och kommunikationsbrott Om brott mot brevhemligheten (även elektronisk post) och om avlyssning av datakommunikation 3 "Den som obehörigen 1) öppnar ett brev eller annat tillslutet meddelande som är adresserat till någon annan eller genom att bryta ett säkerhetsarrangemang skaffar uppgifter om ett meddelande som har upptagits elektroniskt eller med någon annan sådan teknisk metod och som är skyddat mot utomstående,... 3) eller skaffar uppgifter om innehållet i samtal, telegram, text-, bild- eller dataöverföring eller något annat motsvarande telemeddelande som förmedlas genom telenät eller om avsändande eller mottagande av ett sådant meddelande, skall för kränkning av kommunikationshemlighet dömas till böter eller fängelse i högst ett år" 4 "Om vid kränkning av kommunikationshemlighet... 2) gärningsmannen använder ett för begående av brottet planerat eller omvandlat databehandlingsprogram eller tekniska specialanordningar eller om brottet annars begås särskilt planmässigt... och kränkningen av kommunikationshemligheten även bedömd som en helhet är grov, skall gärningsmannen för grov kränkning av kommunikationshemlighet dömas till fängelse i högst tre år. Försök är straffbart. Om dataintrång (såsom cracking, missbruk av lösenord eller användarnamn): 8 "Den som genom att göra bruk av en användaridentifikation som han inte har rätt till eller genom att annars bryta säkerhetsarrangemang obehörigen tränger in i ett datasystem där data behandlas, lagras eller överförs elektroniskt

4 4 eller med någon annan sådan teknisk metod eller i en särskilt skyddad del av ett sådant system, skall för dataintrång dömas till böter eller fängelse i högst ett år. För dataintrång döms också den som utan att tränga in i datasystemet eller en del av detta med tekniska specialanordningar obehörigen tar reda på information som finns i ett sådant datasystem som avses i 1 mom. Försök är straffbart. Denna paragraf tillämpas endast på gärningar för vilka inte stadgas strängare eller lika strängt straff på något annat ställe i lag." Modembanken, hemanvändningen buc, jens, nigi, stigo Användningen av modembanken har sakta rullat igång under sommaren. Servicen blev avgiftsbelagd den Avgiften, trots att den är liten (5p/min) jämfört med telefonkostnaden, har i alla fall visat sig utgöra en (önskad) tröskel. Akademins modemanvändning har faktiskt minskat. Tyvärr har TuY inte ännu kunnat införa sina avgifter, så det är tillsvidare inte dags för någon slutanalys. Mycket problematiskt har det visat sig vara att få tilläggslinjer till TuY:s telefonväxel, som nu utgör flaskhalsen (modem finns det gott om, bara de kunde anslutas!). Akademins Vasa-modem är också numera anslutna till modemservern via Funet. H:fors-modemen kommer att kopplas på motsvarande sätt. Avgifter Priset för all modemanvändning (ÅA-personal och studeranden) via modembanken kostar för nuvarande 5 p./min. mellan kl och 4 p./min. övriga tider. Observera att du betalar minuttaxan + en lokalsamtalsavgift. Användningen faktureras via elektronisk post, för tillfället varannan månad. Observera att vi inte skickar ut fakturor som underskrider 10 mk. Dessutom nollställs räknaren när faktureringsperioden är slut, så med föga användning kan du klara dig helt utan räkning... Vi bibehåller oss rätten att ändra på förfarandet om dylikt behov uppstår. Du kan kolla din användning för aktuell faktureringsperiod med kommandot:

5 5 modeminfo när du är inloggad på Aton. Mera info Info om modemsituationen (bl.a. modemstyrdatorns hjälptexter, modembankens modemnummer och -hastigheter samt statistik över användningen) vid Åbo-högskolorna hittar du under: Internet-uppkopplingar via modem Paket för MS Windows-miljö buc,jens Internet-uppkopplingar via modem baseras ofta på SLIP- (Serial Line Internet Protocol) eller PPP- (Point to Point Protocol) teknik. Ett alternativt sätt att komma åt Internettjänster i grafisk omgivning är att använda sig av pseudo-slip -program. För dem är konfigurationen enklare än för normala SLIP-program. Den gemensamma faktorn för alla dessa nätverksprogram är att de utnyttjar sig av TCP/IP-protokollet (Transmission Control Protocol/Internet Protocol). Det är TCP/ IP som är grundförutsättningen för att du från din hemma-pc via modem skall kunna använda grafiska Internetklientprogram (t.ex. Eudora för elektronisk post eller Netscape för WWW-läsning). I DC-papperet nr. 48 skrev vi om några program som kan användas för att grafiskt komma åt Internet hemifrån. Nästan ett halvt år senare (och klokare?) har det hänt en del på den fronten. Det omtalade Internet-hemmapaketet (baserat på TwinSock) har varit tillgängligt för Microsoft Windows-miljö sedan sommaren. Nu kommer även ett paket för Mac-användare (baserat på MacTCP) att introduceras. Mera info om det senare i denna artikel. För MS Windows-miljö är det för nuvarande gratisprogrammet TwinSock som gäller. TwinSock är ett slags pseudo-slip-program, en typ av nätverksprogramvara som utnyttjar sig av en kommunikationsmetod kallad "socket proxy". TwinSock står till tjänst med winsock ABI (Application Binary Interface) som Winsock-klientprogram (t.ex. Netscape) behöver för att fungera. Det hela görs så att klientprogrammen via den lokala delen (klientdelen)

6 6 av TwinSock-paketet (twinsock.exe, winsock.dll), som finns på användarens PC, förmedlar socket requests till den del av TwinSock-paketet (tshost), som finns på serverdatorn (Aton). Resultaten från serverdatorn transporteras tillbaka till klientprogrammet via klientdelen av TwinSock. Observera alltså att all trafik som härstammar från din PC med modemuppkoppling går ut på Internet via Aton. Detsamma gäller också för den trafik som kommer in. Därför har din hemma-pc ingen egen IP-adress och inget eget namn - det är Atons uppgifter som används. Paketet består förutom av TwinSock även av ett antal Internet-klientprogram. De är: - Netscape för World-Wide Web - Eudora för att skicka och ta emot elektronisk post - WS_FTP för filöverföring - WSGopher för Gopher - WinVN för News. Programmen och medföljande dokumentation distribueras som ett fristående paket. Distributionen i elektronisk form är kostnadsfri, medan avgiften för ett paket, där disketter och guider ingår, kostar 150 mk för ÅA-anställda och studenter. Avgiften består av material-, kopierings- och distributionskostnader, dvs. de program som ingår i ÅA:s Internet-hemmapaket för MS-Windows miljö är gratis. I elektronisk form kommer man åt paketet på PCAPP (P-skivan) under: \pub\internet\twinsock\disk1 och \disk2 eller med anonym ftp till: ftp://ftp.abo.fi/pub/pc/internet/twinsock/ Hur är det med Windows 95 då? Paket för Macintosh-miljö Windows 95 innehåller en hel del intressanta saker för modemanvändaren, kolla gärna in skild artikel om Win95 annorstädes i detta DC-papper! En ny version av TwinSock är också på kommande. Det kommer att handla om en 32-bitars applikation, närmast avsedd för Windows 95-bruk. Versionsnumret blir bitars versionen av TwinSock (v.1.4) kan även köras under Windows 95 om man håller sig till 16-bitars klientprogram. För att kunna köra Internet-applikationer på sin Macintosh över en telefonlinje behöver man:

7 7 Installation av Internetpaketet - Ett modem (helst 9600 baud eller snabbare) - MacTCP-programvara. - PPP- eller SLIP-programvara. - Lämpliga Internetklienter. Datacentralen har just fått klart ett Internetpaket för ÅA:s Macintosh-användare. I paketet ingår: - MacPPP programvara - Netscape (Web browser) - Eudora Light (E-post) - Anarchie (Archie & FTP) - NCSA Telnet Konfiguration av Internetpaketet Information om hur du kommer åt paketet får du genom att kontakta Jens Granlund (Jens.Granlund@abo.fi) i Vasa. Vad som saknas i paketet är MacTCP. MacTCP är en kommersiell produkt som säljs av Apple Computer. MacTCP ingår i System de som har annan systemversion måste köpa programmet. MacTCP rekommenderas och de som har en äldre version av MacTCP kan få version via Internet eller från Datacentralen. Det är lämpligt att börja med att installera MacTCP. Själva installationen går till så att man drar och släpper MacTCPsymbolen på systemmappen. MacTCP hamnar automatiskt på rätt ställe (i mappen inställningar). Då man installerar MacPPP drar man symbolerna PPP (systemtillägg) och Config PPP (inställningar) till systemmappen. Netscape installeras genom att klicka på Netscape 1.1N Installer. Eudora installeras genom att klicka på Eudora153.sea. Anarchie och Telnet applikationerna kan man dra från disketterna och släppa i lämplig mapp på hårdskivan. För att kunna köra MacPPP behöver man ett IP-nummer. Om man har ett användartillstånd till ÅA:s datorer kan man få ett IP-nummer som fungerar vid SLIP- och PPPkontakt via modembanken genom att skicka ett mail till hostmaster@abo.fi och begära en adress. MacTCP konfigureras genom att man väljer MacTCP från installningar i Äppelmenyn. Följande tre saker bör vara rätt inställda. - PPP som nätverksdriver - Obtain IP address from server

8 8 Användning av MacPPP - Nameserver-adressen bör vara korrekt angiven ( ). Då MacPPP-sessionen startas får din Mac ett IP-nummer. Routerns IP-nummer och Subnetmasken från modemstyrdatorn Odie. MacPPP bör också vara rätt konfigurerat. Detta görs via Inställningar/Config PPP i äppelmenyn. I detta skede rekommenderas det att man använder manuell inloggning till Odie via ett terminalfönster. Man bör välja rätt hastighet (beror på ditt modem) och hårdvaruhandskakning CTS/ RTS. Mera information om hur man konfigurerar programvaran finns i det medföljande readme-dokumentet. MacPPP används så att man väljer Inställningar/Config PPP från Äppelmenyn. I dialogrutan som dyker upp klickar man på Open-knappen,verefter ett terminalfönster dyker upp. I fönstret kan man ge nödvändiga kommandon för att ringa upp Odie. Normalt endast atdt samt telefonnummret. Vid Odies modemprompt loggar man in med username@abo.fi och anger lösenordet. Då Odie godkänt lösenordet kan man starta PPP (förutsatt att man fått ett IP nummer av hostmaster) med kommandot PPP. Efter detta klickar man på OK-knappen varvid terminalfönstret försvinner. MacPPP och Odies PPP-programvara kommer överens om diverse saker och din Mac får din tilldelade IP nummer mm. Efter att MacPPP meddelar Network kan du starta upp dina Internet-klienter och surfa på! Då man vill bryta kontakten avslutar man sina klienter och switchar över till Config PPP och väljer SoftClose. Mera info TuY har sammanställt en del information om MacPPP. Det kan man med fördel läsa från: Det mesta i dokumentet gäller även för oss, förutom att vi inte använder oss av dynamiska IP-adresser. Vi har gått in för statiska adresser.

9 9 Överbelastade datorresurser Vilken lösning siktar vi emot? Vad gör DC nu på kort sikt? stigo Så som du märkt har datoranvändningen kraftigt grötat ihop sig nu när terminen kört igång på allvar. Orsaken är den starkt ökande datoranvändningen, de nya pentiumarna, snabbare och mera datakommunikation osv. Akademins gemensamma adb-resurser är helt enkelt för knappa. Ethernet-tekniken, den centrala routern, serverdatorerna och datorklasserna håller inte längre för belastningen (för att inte nämna DC:s personresurser...). Allt tycks samtidigt nå bristningsgränsen. Beträffande stamdatanätet har den nuvarande ethernetbaserade arkitekturen nått sitt tak, hur strukturerad vi än gör den. Nästa arkitektur grundar sig på ATM-teknologin. Den är dock inte helt färdig. Vi hoppas att den kan börja hjälpa upp stamnätets kapacitetsproblem nångång under Men tidigast om ett halvt år. Igen en gång (liksom i medlet på 80-talet) är Akademins datakomm-behov ett steg före teknologins utveckling... Du kan läsa mera om ATM och datanätplanerna längre fram i DC-papperet. Beträffande serverdatormodellen är den nuvarande arkitekturen ok. Det behövs dock flera serverdatorer, ju förr desto bättre. Vi söker nödlösningar för att klara de närmaste månade na. Bl.a. flyttar vi ut serverfunktioner närmare användarna, dubblerar ethernetportarna i vissa servers, och organiserar om routern. Du kan läsa mera om det här jobbet i en efterföljande artikel. Dessa nödlösningar hoppas vi att minskar stamnätets belastning (resp. ökar kapaciteten) med några 10-tals %. Tyvärr misstänker vi att det finns en backlogg med ny datanätanvändning, som snabbt äter upp eventuella förbättringar. Vi hoppas därför att du ännu har litet tålamod med eventuella trögheter i datanätet under dessa lama -tider.

10 10 Hur gick det med den stora datoranskaffningen? buc, stigo Tack bra, Även de sista pentium-datorerna är installerade, nästan inom tänkt tidtabell. Litet töjdes den på grund av att institutionerna för egna pengar passade på att beställa ytterligare c:a 50 maskiner utöver de 210 som ingick i planerna. Macarna beställdes i månadsskiftet september-oktober, från Vasa-butiken DataInfo. De blir 47 till antalet. Här beslöt vi, efter att ha konsulterat berörda institutioner, att vänta på Apples nya modeller, som är baserade på Power-cpu:n och som använder samma PCI-buss som pentiumarna (samma buss betyder att samma tilläggsutrustning i princip passar såväl pc:s som macar). Vi valde slutligen modell 7200 som standardmaskin. Macarna blev betydligt billigare än planerat, i själva verket av samma prisklass som pentium-datorerna, så de inster som valde macar behövde inte betala den uthotade mellanpengen. Ett kapitel för sig är de begagnade 486-pc:na, som skulle roteras vidare till andra institutioner. De har droppat in i egen takt till DC, alla har vi inte ännu heller fått, och deras skick har varit milt sagt varierande. Rotationen har alltså förorsakat oss mycket jobb, och alla 486:or är ej ännu utplacerade. Problemen ja, också sådana har förekommit... Såsom det att Nokias monitorer har haft en ganska hög felprocent. De som fungerat har vi dock hört bara gott om... Dessutom fick vi några fel-leveranser av Pinus-datorer, som förorsakade en hel del extra jobb. Axelias pc-klass hade mera otur. Förutom några söndriga monitorer, råkade den ut för en maskin med felaktiga setupinställningar, och för en söndrig maskin. En har ett i skrivande stund olokaliserat fel och kommer att bytas. Nätfax matti Det har installerats ett faxmodem i Åbo Akademis datanät som kan användas för att skicka fax Mottagning lyckas inte. Faxmodemet kan användas på tre olika sätt. Det primära användningsområdet är att skicka som fax. Det enda

11 11 som behövs är alltså att starta Eudora, Pine, Elm eller något motsvarande program och börja sända mail till mottagaren fax med information om den mottagande faxapparatens nummer. Man kan inkludera bl.a. textfiler, Post- Script-filer, TIFF-filer och Sun raster-filer i sin sändning. Om man har tillgång till en Unix arbetsstation eller kör Micro X-Win på PC kan man använda ett par grafiska användargränssnitt mot fax programmet. Programmen är FAXbook för att samla information om de vanligaste mottagarna, FAXsend med vilken man enkelt kan skicka filer som fax, och FAXtool för "visuell" konstruktion av fax. Det tredje sättet är att skicka utskrifter direkt från olika applikationsprogram som fax. Detta kan göras från FrameMaker på en Unix arbetsstation samt från de flesta Macintosh- och PC-applikationsprogram (t.ex. WP och Word). Ifall dokumentet kan skrivas ut på någon av Akademins laserskrivare så kan det också skickas som fax. Det enda som i princip behövs är att man installerar faxmodemet som en skrivare och addresser utskriften till fax-modemet istället för till en vanlig skrivare. För Macintosh krävs operativsystemversion 7.1 eller 7.5. PC-programvaran är tyvärr inte riktigt stabilt ännu. Efter sändning av en fax får man alltid ett meddelande via om huruvida faxet blev sänt eller inte Servicen går över DC:s telefonlinje och är därför tillgänglig endast för personal vid Åbo Akademi. Användningen är bunden till ett fax-lösenord. Man behöver alltså ett personligt fax-lösenord för att kunna använda faxmodemet. Lösenordet får du av faxmaster@abo.fi, i utbyte mot ett mail. Användningen är tillsvidare gratis för användaren. Senare kan en överföring av telefonavgifterna på kunden bli aktuell. FAXmodem användarmanualen kan printas ut från Aton med: lpr -Pskrivare ~dc/userguides/faxmanual.ps

12 12 Om användarrättigheterna på datorerna, användarnamn och lösenord Fyll i en blankett hos Oraklet Lösenordet är hemligt Åbo Akademis allmänna datorutrustning (persondatorer, arbetsstationer,serverdatorer) kan utnyttjas av alla som är studerande eller anställd vid ÅA. MLL För att du skall kunna använda persondatorerna krävs inga speciella åtgärder, men för att du ska kunna använda arbetsstationerna eller serverdatorerna samt sända och ta emot elektronisk post (e-post, mail) krävs att du skaffar dig ett personligt användarnamn till datorn/datorerna. Användarnamnet bildas av ditt för- och efternamn, vanligtvis ett eller ett par bokstäver ur förnamnet + efternamnet, t.ex. jkarlsso, så att det inte finns någon annan inom ÅA som har samma användarnam som du. Namnet kan vara högst 8 bokstäver långt (på Linus högst 12 bokstäver). För att få ett användarnamn ska du fylla i en blankett som finns för detta ändamål och returnera den till Datacentralens dejour Oraklet. Blanketten ska vara försedd med din egen och institutionsföreståndarens underskrift. Några institutioner har överlåtit behörighetskontrollen åt Datacentralen. Kontrollera vid Oraklet hur det är med din institution. Då du undertecknar blanketten förbinder du dig att följa vissa regler för datoranvändningen. Läs blankettens baksida innan du skriver under! Om du bryter mot reglerna riskerar du att bli fråntagen rättigheterna att använda datorerna. Se även kapitlet Den nya strafflagen och datorbrott här i samma nummer av Dc-papperet. Till varje användarnamn hör ett lösenord, som du skall välja själv och hålla hemligt. Det lösenord som finns på blanketten är för första inloggningen till datorn då du ska byta det till ett eget lösenord. Försök välja ett bra lösenord, d.v.s. ett sådant som man inte enkelt kan gissa sig till. Välj inte t.ex. ditt förnamn! Och använd inte bokstäverna åäö i lösenordet. Ordentliga lösenord är nämligen det bästa sättet att skydda våra datorer från angrepp av hackers.

13 13 Välj ett "svårt" lösenord Berätta inte ditt lösenord åt någon Skriv inte upp ditt lösenord på eller under monitorn eller tangentbordet! Då kan vem som helst se vad ditt lösenord är. Inte har du väl heller koden till bankkortet antecknat på bankkortet? Det finns en massa goda och mindre goda råd om valet av lösenord, men regel nummer 1 säger: ditt lösenord ska inte gå att hitta i en ordbok. Många användare brukar välja lösenord av typen förnamn, efternamn eller namnet på hunden. Det behövs inget "knäckande" där... Använd inte samma lösenord på olika datorer och för olika funktioner. Om du har svårt att komma ihåg flera olika lösenord, välj dem t.ex. så att bara en del av lösenordet varierar, tex. abbaadda, abbaaffa, ebbeaffa. Blanda gärna bokstäver och siffror i lösenordet, t.ex. ebbe2324, 95abba96. Man hör ofta sägas att inte är det så noga, inte har jag något av värde på mitt område då man diskuterar val av lösenord. Detta är helt fel! Ifall någon kommer på ditt lösenord, kan personen ifråga t.ex. skicka osakliga mail i ditt namn. Sådant har hänt, också här vid Akademin! En riktigt skicklig hacker behöver dessutom bara komma på något lösenord för att angripa hela maskinen och göra skada på systemet eller på andras områden. Berätta alltså aldrig ditt lösenord åt någon. Lösenord sprids fortare än ett virus - har vi märkt. Är du säker på att din kompis, din släkting eller ditt barn inte vet det och råkar nämna det för någon? Det är t.ex. inte tillåtet att låta sina barn, släktingar och bekanta använda det användarnamn och lösenord man har fått till ÅA:s datorer.

14 14 Byt ditt lösenord regelbundet Barn, släktingar och bekanta kan ansöka om eget användarnamn för datorerna. Användningen är gratis för anställda och studerande vid högskolor i Finland, för övriga avgiftsbelagd. I Uppsala i höst var det ett uppmärksammat fall där den universitetsanställda hade berättat för sin son vilket användarnamn och lösenord han har till universitetets datorer. Denna hade i sin tur berättat det för sin kompis som hade gjort intrång på datorerna (Datateknik nr ). Fallet behandlades vid tingsrätten. Byt ditt lösenord med jämna mellanrum, t.ex. varannan eller var tredje månad. Lösenordet för Unix-maskinerna (Aton/Aura/Dalton) byter man med kommandot passwd (Obs! har varit yppasswd tidigare). Lösenordet på Linus byter man med kommandot set password, och lösenordet för Alma med /runx0. Linus och Alma är därtill inställda så att systemen automatiskt begär att man byter lösenordet var 3:e månad. Om du använder Eudora som mailprogram kan du byta lösenordet till mailservern (som i praktiken är samma lösenord som till Unix-maskinerna) via Eudora. Välj Special och Change password i Eudoras meny. Vid bytet ska man först ge sitt gamla lösenord och sedan det nya ordet två gånger. Lösenordet ska vara 6-8 tecken långt (ordet kan vara längre än 8 tecken, men på Unix-maskinerna är endast de 8 första tecknen relevanta). Vid bytet av lösenordet till Unix-maskinerna får man ibland ett felmeddelande om att bytet har misslyckats. Trots felmeddelandet är det högst troligt att bytet ändå har gjorts (undantag: om man gav fel lösenord som svar på frågan Old yp password: eller om man skrev fel vid frågan Retype new password:). Försök inte att genast byta på nytt om du fick ett felmeddelande utan vänta i minuter och prova sedan logga in för att se vilket lösenord som gäller. Kom ihåg att det på Unix-maskinerna är skillnad på små och stora bokstäver. Om du ger ditt nya lösenord med stora bokstäver ska du också i fortsättningen ge det med stora bokstäver. Exempel: abbaaffa är inte samma som ABBAAFFA eller abbaaffa. Genom att blanda små och stora bokstäver gör man lösenordet extra svårt att knäcka (men det kan hän-

15 15 da att man gör det extra svårt för sig själv också...). Användarnamnet ska man däremot alltid ge med små bokstäver. Om du glömmer ditt lösenord får du ett nytt av Datacentralen. Kom till Oraklet, som har öppet kl. 9-16, och ta med ett id-kort. Datacentralen behöver inte ditt lösenord Följ med användningen Inga obevakade inloggningar Lösenord för olika funktioner Det är inte speciellt svårt att skicka mail så att det ser ut att komma från någon annan än den man tror att det kommer från. Ifall någon ber dig ge ditt lösenord - gör inte det! Datacentralen vill inte veta ditt lösenord och ingen annan behöver heller få veta det. Ifall du är osäker - ring först och kolla att mailen verkligen har skickats av den person du tror. Om man får ett mail där det efter avsändarens namn står (Unverified) betyder det att mailet har skickats utan lösenordskontroll. Om mailet dessutom är av suspekt karaktär kan man reagera och ringa upp avsändaren och fråga om han eller hon verkligen har skickat ett sånt mail. På serverdatorerna får man meddelanden av typen Last login när man loggar in, dvs. information om när man senast varit i kontakt med datorn. Kontrollera ovanstående text när du loggar in! Ifall datum och klockslag för Last login inte stämmer överens med när du senast loggat in så meddela till Datacentralen (t.ex. per e-post till oraklet@abo.fi). Skriv den exakta texten du fick på din bildskärm. Logga alltid ut om du lämnar din pc/terminal, också om det bara är för en kort paus. Man kan ha lösenord till många olika system och för flera olika funktioner. De lösenord som har beskrivits ovan är lösenord för inloggningar till serverdatorer. Andra lösenord man kan ha är lösenord på skärmspararen (screen saver), boot-lösenord för pc:n och lösenord på enskilda dokument (filer).

16 16 Lösenord till nätskivor Vad är Finger? Ett lösenord på skärmspararen är en tröskel för obehöriga att sätta sig ner och arbeta med din maskin, men är i praktiken relativt lätt att komma förbi. Det här är ett lösenord som man kanske kan berätta för sina närmaste kolleger, ifall de någon gång behöver kunna jobba med maskinen. Obs! Lösenordet till skärmspararen ska inte vara samma som t.ex. lösenordet till serverdatorerna. Ett boot-lösenord ger man när pc:n bootar (startar), och kan man inte det lösenordet startar inte pc:n. Möjligheten till boot-lösenord finns på de flesta nyare pc-modeller. Ett dokumentlösenord kan man sätta på enskilda t.ex. Wordeller WordPerfect-dokument. När man senare vill öppna dokumentet frågar programmet efter det lösenord man har valt för dokumentet. Boot-lösenord och dokumentlösenord ska man ta i bruk efter stort övervägande. Om man glömmer det lösenord man har valt är man nämligen illa ute! Det finns inga sätt att komma förbi denhär typen av lösenord. Ethernetkopplade pc:n är ofta konfigurerade så att de mountar (kopplar sig till) en nätskiva. Som en kontroll på att användaren har rätt att mounta en skiva, eller en viss del av en skiva, ska man ge sitt lösenord vid mountningen. Det här lösenordet är samma lösenord som till Unix-maskinerna (dvs. samma som för inloggning till Aton och för e-post). Fastän man kanske är flera som använder samma maskin ska man inte berätta vad mountlösenordet är. Man ska i stället konfigurera pc:n så attt den bootar på olika sätt och använder olika initieringsfiler för olika användare. Nu kanske någon frågar sig varför hans eller hennes pc inte frågar efter lösenord fastän den nog är kopplad till nätskivor. De flesta program som finns på den skiva som kallas P: är tillgängliga för alla, likaså ett par CD-ROM-skivor. Dem kan man mounta utan lösenord. Men om man t.ex. har köpt licens för Microsoft Office-paketet, som också finns på P:, får man tillgång till dessa program endast genom att mounta med sitt eget namn och lösenord. MLL Finger är ett program som ger information om datoranvändare. Finger finns för de flesta datormiljöer, och vid ÅA på t.ex. Unix-maskinerna (Aton & co) och på pc:s.

17 17 Om du vill veta vilka användare som just nu har kontakt med Aton, ge då kommandot finger (du ska vara inloggad på Aton när du ger kommandot). I den lista man får som svar visar kolumen Login vilket användarnamn personen har och Where visar via vilken maskin användaren är inloggad. % finger Login Name Tty Idle Login Time Where aholm Anders Holm INF pts/126 1d Oct 4 13:48 city-32.abo.fi klindber Kim Lindberg INF pts/33 5 Oct 2 21:59 blondie.abo.fi kmaksymi Krzysztof Maksymiuk pts/13 3:38 Oct 8 11:19 ank17.abo.fi kmujunen Kaisa Mujunen TKKK pts/51 2 Oct 8 14:45 atk101.tukkk.fi Man kan också ge finger följt av ett användarnamn, t.ex. finger stigo På detta sätt får man fram mera information om användaren, samt en s.k. planfil innehållande t.ex. kalender eller annan information. Detta förutsätter att Stigo i exemplet har en fil med namnet.plan på sitt huvudområde. Texten i en användares planfil syns när användaren fingras. Om man inte vet vilket användarnamn personen har kan man skriva enbarten sträng av t.ex. för- eller efternamnet finger anette Här får man en lista på alla användare vars namn innehåller texten anette. Man kan också använda formatet fornamn.efternamn, t.ex. finger marie-louise.lindstrom Om man inkluderar optionen -s (-s står för short) till finger-kommandot syns inte planfilen, t.ex. finger -s anette Om du vill "fingra" en användare på annan maskin än Aton ska du använda kommandot så här: t.ex. finger user@dator finger virta@utu.fi Alla organisationer tillåter inte att man kan fingra på deras användare. Men t.ex Turun yliopisto (utu.fi i exemplet ovan) har inte spärrat finger-funktionen.

18 18 Med Eudora I mailprogrammet Eudora finns också finger-funktionen. Välj menyalternativet Window och Ph i Eudora. Skriv namnet på den person du vill ha finger-informationen om på Command-raden och klicka på Finger. Om hela planfilen inte syns i fönstret på en gång kan man bläddra upp och ner genom att klicka på uppåt- och nedåtpilarna till höger. Hur man skriver sin egen planfil Ibland kan man se texten Never logged in i fältet för senaste inloggning trots att personen har en aktuell planfil och annars verkar använda datorerna aktivt. Detta beror på att personen vanligen använder en annan Unix-dator än den som Finger använder. I Eudora-exemplet ovan körs Finger mot maskinen (servern) finger.abo.fi, men finger.abo.fi är en maskin som man vanligtvis inte loggar in interaktivt till. Filen heter.plan och placeras på din home directory på Aton. Gör så här om du vill skapa en egen planfil: 1. Logga in till Aton. 2. Filen skrivs med en texteditor, t.ex. Emacs. Observera punkten i filnamnet. Starta Emacs: emacs.plan 3. Skriv den text du vill ha i din planfil.

19 19 4. Spara filen med Emacs-kommandot ctrl-x s 5. Avsluta Emacs med kommandot ctrl-x ctrl-c 6. Gör filen allmänt läsbar, dvs. ändra filens skyddskoder: chmod a+r.plan 7. Ge din home directory en sådan skyddskod att Finger kommer åt filen. Det gör du med kommandot (observera punkten, den skall vara med): chmod a+x. 8. Kontrollera hur planfilen började se ut genom att fingra på dig själv : finger ditt_användarnamn Steg 6 och 7 görs bara en gång (när man skapar planfilen första gången). När du vill ändra din planfil i fortsättningen är det steg 1-5 som gäller. Om du inkluderar din kalender i planfilen är det viktigt att du uppdaterar filen ofta så att den inte innehåller felaktig information. Institutionernas adb-kontaktpersoner MLL Datacentralen strävar efter att försöka upprätthålla ett system med adb-kontaktpersoner på institutionerna och enheterna. Tanken är att kontaktpersonerna ska utgöra ett slags buffert mellan Datacentralen och alla adb-användare vid institutionen, och att man på institutionen i första hand ska kunna vända sig till adb-kontaktpersonen vid frågor och problem som gäller datan. Adb-kontaktpersonens uppgifter varierar mycket beroende på institutionens behov och möjligheter, allt från att endast agera som informationsförmedlare till att fungera som expert på och ansvarig för institutionens adb-applikationer. Det finns en mailinglista, som heter dckontakt, som adbkontaktpersonerna är med på, och som personalen på dc regelbundet använder som informationskanal. Allmännyttig information som kommer via dckontakt kan adbkontaktpersonerna gärna vidarebefordra till alla på institutionen. Om uppgifterna på listan är felaktiga och föråldrade meddela Stig-Göran Lindqvist (per e-post till stig-goran.lindqvist) om ändringar. Listan finns också i Gopher. Institution/enhet acceleratorlaboratoriet analytisk kemi Namn Jörgen Bergman Mikael Wasberg

20 20 Institution/enhet anläggningsteknik barnträdgårdslärarutbildning biblioteket biblioteksvet. & informatik biokemi biologi bioteknikcentret donnerska institutet ekonomibyrån ekonomisk geografi engelska esf:s kansli etnologi exegetik filosofi finska folkloristik fortbildningscentralen franska och klassiska fysik fysikalisk kemi företagsekonomi (tekniskt) (övrigt) förbränningsteknik förvaltningsbyrån förvaltningsämbetet geologi hf:s kansli historia iamsr-projektet informationsbehandling konstvetenskap ktf:s kansli kvinnoforskning kyrkohistoria och pr.teologi litteraturvetenskap matematik mnf:s kansli musikvetenskap, (sibeliusm.) nationalekonomi offentlig förvaltning oorganisk kemi (allmänt) (Sun, datanätet) organisk kemi papperskemi Namn Kurt Lundqvist Krister Andersson Marie-Louise Lindström Pia Södergård Jussi Meriluoto Krister Eriksson Rolf Sara Björn Dahla Mona Dahlström Monica Nyholm Tuija Virtanen-Ulfhielm Sinikka Saarinen Carita Isaksson John Hackman Karl-Gustav Sandelin Benjamin Donner Eeva Lähdemäki Lena Marander-Eklund Mårten Saarinen Birgitta Sandås Kjell-Mikael Källman Matti Hotokka Christoffer Sundqvist Birgit Lindblom Rainer Backman Solveig Nurmela Bengt Sandell Leif Bergman Maja Anckar Annette Gustafs Joakim Waxlax Mats Aspnäs Heidi Pfäffli Ulla Bäckström Maria Grönroos Birgitta Sarelin Roger Holmström Ann-Mari Dahlström Hillevi Karjalainen Ilpo Tolvas Östen Widjeskog Marina Hamberg Kaj Fröberg Clifford Ekholm Jussi Meriluoto Martti Toivakka

21 21 Institution/enhet parasitologi psykologi reglerteknik religionsvetenskap ryska rättsvetenskap samhällsvetenskaper, Vasa skogsprodukternas kemi skärgårdsinstitutet sociologi, socialpolitik specialpedagogik språktjänst adb-, AV-utr.) (Vax, datanätet) (pc:s) statistik, statskunskap studiebyrån svenska teknisk kemi teknisk polymerkemi tryckeriet tyska vårdvetenskap värmeteknik Namn Harry Björklund Benita Blomqvist Stefan Rönnblad Jan Svanberg Martina Björklund Jean Linden Göran Djupsund Jarl Hemming Carl-Johan Wikman Margareta Nybacka- Willner Karin Kvideland Birgit Häger-Nylund Kenneth Sjölund Hans Nordström Tommy Granholm Östen Widjeskog Marina Hamberg Harriet Kurten Saara Haapamäki Renate Hakkarainen Kari Eränen Carl-Johan Wikman Martti Salminen Kurt Nyholm Britt-Mari Högnabba Alf Hermanson Vem gör vad på DC? stigo Datacentralen är uppdelad på: - databassektionen - datakommunikationsgruppen - labbet - pc-sektionen - unix-sektionen - Vasa-enheten Därtill finns en byråsekreterare och en direktör. Den tidigare VMS-sektionen upplöstes i och med att Linus togs ur bruk, och resurserna sattes på pc- (Johan Boholm), unix- (Barbro Sjöblom) och datanätsidan (Kaj Häggman) i samma takt som användarna flyttade över. Häggman sköter fortfarande de återstående VMS-datorerna. Operatörstjänsten drogs in.

22 22 Databassektionen Det här sysslar vi med: Susanne Miso Margita Miso Ahle sköter om underhållet, utvecklandet och optimeringen av databassystemen Ingres, Trip och VTLS, samt om tillämpningarna som grundar sig på dessa. Även informationssystemen Gopher och WWW hör till sektionens ansvarsområde. Till Ingres-systemen hör bl.a. personalförvaltningssystemet HeVi, studiesystemen Sture, Kurre (FC) och Anne (antagningen). Ekonomisystemet Prosit är gemensamt med TuKKK och används nu av Ekonomibyrån. Prosit utvecklas så att institutionerna kan använda det i realtid. Textdatabassystemet TRIP används för informations- och litteraturdatabaser. Sektionen sköter biblioteksdatorn Bo (HP3000), dess basprogramvara, användarnamn (nu c:a st.) och rapportering, samt bibliotekssystemet VTLS med bl.a. bibliotekets huvudkatalog Alma. Datoriseringen av biblioteksfunktionerna har förbättrat tillgången till bokbeståndet och betydligt ökat utlåningsfrekvensen. Gopher är den kanske viktigaste informationskällan vid Akademin. WWW med sina bild- och hypertextfunktioner håller på att ersätta Gopher i takt med att datanätet och bordsdatorerna snabbas upp - Olin, Susanne, chefsplanerare. Chef för databassektionen, viceföreståndare. INGRES, Helmi (HeVi) - Ahlskog, Peter, äldre planerare. WWW, Gopher och Prosit. - Myllyniemi, Margita, äldre planerare. Administrativa tillämpningar, STURE, studentantagningen. - Lindström, Marie-Louise, tillämpningsplanerare för bibliotekets datatillämpningar (Alma, HP3000), TRIP. Datakommunikationsgruppen Pernilla Hege svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, protokoll och utrustning (router- och brodatorer, terminalservers, serverkontrollers, repeaters, nätanalysatorer m.m), samt för nätets kopplingar utåt mot Funet, Internet och andra. Till nätet finns kopplat c:a apparater (bords- och serverdatorer, terminaler, laserskrivare, broar och terminalservers). Chefsplaneraren är postmaster för datorposten. Nu pågår planeringen för en övergång till ATM-teknologi i vissa delar av Akademins datanät. - Sund, Pernilla, chefsplanerare. ÅA:s datanät. Anslutningarna till Funet och Internet. Datorposten (postmaster) - Häggman, Kaj, tillämpningsplanerare. Säkerhet i datanäten. Systemansvarig för VMS. Linus och VMS-stationerna.

23 23 Labbet Leif Lipton Heikki PC-sektionen Jef Jussi Micke Buc Labbet svarar för kabelnätets utbyggnad och underhåll samt för hårdvaru-underhållet av Akademins bordsdatorer, terminaler och skrivare. Kableringen av institutionernas datanät slutförs under Den ger varje institution tillgång till tunna ethernetsegment, till vilka bordsdatorerna kan anslutas direkt utan skilda terminalservers. Därefter börjar kableringsarbetet för ATM-tekniken, som på lång sikt kräver fiberkabel eller tvinnad parkabel till varje skrivbord. - Basilier, Leif, chefsplanerare. Chef för labbet. Reparationer, datanätanslutningar - Lipkin, Mats, äldre planerare. Reparation av utrustning. - Laasonen, Heikki, programmerare. Datanätanslutningar, kabelnätet. underhåller och utvecklar pc- (och mac-) serverdatorernas olika tjänster. Den rationaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genom att automatisera programuppdateringar, installationer och säkerhetskopieringar, samt erbjuder nya funktioner som institutionsgemensamma skivor, cdskivservers m.m. En helt väsentlig reform för all Akademins datoranvändning är den övergång från textbaserade terminaler/pc:s och centraldatorer till fönster- och serverbaserad användning som huvudsakligen börjar vara genomförd. En stor del av ansvaret och arbetsbördan för den ligger hos pc-sektionen. Av ekonomisk betydelse för Akademin (flera mk sparas årligen) är också campuslicens-avtalen som sektionen ordnar för institutionerna, och även åt personalen och studenterna för hemmabruk. Pc-sektionen handhar pc-rådgivningen med hjälp av institutionernas adb-kontaktpersoner. Under utveckling är att kunna sköta en större del av användarrådgivningen och åtgärdandet av fel från DC över datanätet. - Flück, Jan-Eric, chefsplanerare. Chef för mikrodatorsektionen. Pc-nät- och -serverfunktionerna. - Boholm, Johan, äldre planerare. Eudora, HGopher, Trumpet, NetScape. Pc-klasserna - Karru, Antti, planerare. Pc- och mac-rådgivning, installationer. Datanätprogramvaran för persondatorer. - Laaksonen, Jussi, äldre planerare. Pc-rådgivning, pc-programbibliotek, pc-klasserna. Institutionernas pc-anskaffningar. - Salonaho, Mikael, äldre planerare. Pc-rådgivning, tillämpningsprogrammen, virus, pc:s och datasäkerhet.

24 24 Unix-sektionen Matti Nicke Bobi Nigi Vasa-enheten Jens underhåller och utvecklar serverdatorerna, deras basprogramvara och management (bl.a. Aton, databasdatorn Aura, pc-serverdatorerna och superarbetsstationerna som betjänar institutioner med tunga beräkningar). Den stöder Akademins unix-arbetsstations- och terminalanvändare, samt ger basprogramservice åt DC:s övriga sektioner. Den svarar för Akademins datanätskrivare och för rådgivningen kring textsättningsprogramvara (TeX, FrameMaker, Post- Script). Sektionen handhar även sådana under de närmaste åren allt centralare uppgifter som utvecklandet och övervakningen av datanätets och serverdatorernas säkerhet, och rapporteringen av all datoranvändning och dess kostnader per resultatenhet. Administrationen av Akademins 5700 datoranvändare handhas av sektionen (användarnamn, filområden, mailadresser o.dyl). - Huvila, Matti, chefsplanerare. Driftchef för Unix-sektionen och maskinrummet. Akademins adb-säkerhetschef. X-tilllämpningarna, mail på Unix, datorstatistiken - Sjöström, Niklas, tillämpningsplanerare. Unix- och Solarissystemansvarig. Unix- och X-tillämpningar, Unix-serverdatorerna och -arbetsstationerna. - Talaslahti, Markus, äldre planerare. Unix-tillämpningar, TeX, PostScript, FrameMaker, laserskrivarna. - Henriksson, Niklas, planerare för höstterminen. Unix-rådgivning, användarnamnen, lösenorden. - Sjöblom, Barbro, chefsplanerare. Moderskapsledig. svarar för de lokala resurserna i Vasa och för den lokala rådgivningen med stöd av Åbo-sektionerna. Enhetens specialområde är utvecklandet av den datorstödda undervisningen och den datorbaserade multimediateknologi ii samarbete med institutionerna i Vasa, men också med Åboinstitutionerna. - Levander, Stefan, chefsplanerare. Chef för DC:s verksahet i Vasa. - Granlund, Jens, tillämpningsplanerare - Vuorinen, Petri, äldre planerare

25 25 DC:s administration består av en byråsekreterare och en direktör. Anne Stigo BTC Förutom rent administrativa uppgifter handhar byråsekreteraren förmedlingen av adb-material (disketter, laserkasetter, manualer, kedjepapper) och programvara (bl.a. MicroSofts program, WP och SPSS), samt om bokningen av datorklasser och datorutlåningen. Byråsekreteraren ger också WP-rådgivning. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar bl.a. för föredragningen inför DC:s direktion, för DC:s information, och för frågor kring Akademins adb-arkitektur och utvecklandet av den. - Adel, Anne, byråsekreterare. DC:s kansli. - Lindqvist, Stig-Göran, direktör Därtill har DC utlokaliserat en tjänst till BioCity, så att Bioteknikcentret står för tjänstens kostnader. - Kullberg, Nils, tillämpningsplanerare. Bioteknikcentrets adb (anträffbar på BTC) Nisse Labbets debitering Leif Labbets uppgift är i första hand att reparera de apparater som finns eller har funnits på rekommendationslistan. DC svarar för dessa reparationer och står för kostnaderna om de ej blir oproportionerligt höga. DC har rätt att utföra garantireparationer på alla Osborne (1995-) och Pinusapparater(1993-) och debiterar importören för dessa. Vi tillämpar tre debiteringsprinciper: Gratis Rekommenderad utrustning Apparater som finns eller har funnits på rekommendetionslistan repareras gratis under förutsättning att de finns inskrivna i utrustningsregustret "utru". Om nya delar måste inköpas för över 300 mk står institutionen för delarnas kostnader. Tanken är att institutionerna svarar för

26 26 Icke rekommenderad utrustning byte av moduler och slitna delar ( investeringar ) medan DC svarar för byte av komponenter. Apparater som inte finns på rekommendationslistan men i "utru" reparerar vi på labbet i mån av möjlighet enligt samma principer som rekommenderad utrustning, dock utan ansvar. Dessa arbeten har en lägre prioritet och labbet garanterar ej att alla fel kan åtgärdas. Vi har varken ritningar eller reservdelar. Att specialbeställa sådana kan bli dyrt och ta mycket tid. Reparation av privat utrustning 150mk/h Akademianställdas privata utrustning som används för akademiarbete repareras i mån av möjlighet för en kostnad av 150 mk/timme. Externa reparationsarbeten 240mk/h Reservdelspriser För arbeten på apparater som inte finns i "utru" och arbeten för utomstående debiterar vi 240 mk/timme. Reservdelar till olika datorer kostar olika mycket. Till standard PC- apparater får man rätt billigt delar, men till MAC och vissa pc:s med speciallösningar (såsom COMPAQ) blir delarna mycket dyrare. Exempel på reservdelspriser (utan förbindelse Diskettstation PC (1.44MB) Diskettstation COMPAQ Diskettstation Mac (1.44MB) Tangentbord Microsoft II mus 170 mk 680 mk ca 1600 mk 170 mk 250 mk Kom ihåg följande när du sänder in en apparat för reparation - Medsänd ej ström- och nätkabel - När en monitor sänds in till reparation önskar vi veta till vilken dator den hör (dvs. tillverkningsnummer) för att kunna mata in rätt uppgifter i utrustningsregistret.

27 27 PC-spalten Nätverks in- och utveckling samt en del trassel När terminen kommit igång efter sommaren har de flesta av av akademins PC-användare kunnat konstatera att kommunikationen över Anette (ÅA:s datanät) varit långsam och problematisk. Ibland har man inte kunnat skicka eller ta emot mail och printer- respetive skivmountningarna har allt emellanåt tappats bort. jef Vadå långsamt???? Problemen har inverkat speciellt på klasspc:na som saknar egna hårdskivor och istället kör både system- och tillämpningsprogam från serverdatorer över datanätet. Responsen har tidvis varit riktigt dålig, och ibland har det inte fungerat alls. Övriga PC:n som vanligen kör DOS och Windows lokalt från sin egen hårdskiva har fungerat bättre men problemen har nog märkts även här. En stor del av de vanligaste programmen såsom Word Perfect och Microsoft Office körs i hög grad från programservern PCAPP, och en stor del av tillämpningarna såsom mail, news och WWW-läsning är starkt kommunikationsrelaterade och beroende av diverse serverdatorer som betjänar dem. Konceptet med att använda diverse servers även för program medför en hel del fördelar ; man sparar skivutrymme, lättare att ta nya programversioner i bruk etc. Fördelarna blir dock rätt obetydliga om själva servicen över nätet fungerar dåligt eller inte alls. För att reda ut situatonen tillsattes en "nätanalysgrupp" bestående av Nicke, Pernilla och jef (övertecknad). Meningen var att lokalisera flaskhalsar och fel och i mån av möjlighet direkt åtgärda dem eller fundera ut lösningsförslag. Under arbetets gång har det sedan ytterligare fordrats insatser av flera personer, främst Antti och Jussi. T.o.m. personal från FUNET blev inblandad så småningom. Mera datorer löser problemen? eller var det tvärtom? Det är egentligen inte någon större överraskning att problemen uppkommit just nu.under de senaste åren har ju Akademins PC:n blivit nätkopplade direkt på ethernettråden, vilket har tillfört nya möjligheter men som förstås belastar stamnätet mera. Tidigare var det endast ett fåtal ar-

28 28 betsstationer som stod för nätbelastningen. Det övriga utgjordes av trafik från och till terminaler och skrivare,och den delen var ytterst ringa. Då nu under årets lopp det till akademin anskaffats över 250 nya kraftiga Pentium-PC:n och några alpha-superdatorer har belastningen på datanätet formligen exploderat. Vad beträffar datanätet på litet längre sikt så har vi ju ny teknik på kommande, nämligen ATM. Det innebär betydligt högre kapacitet, men det är tidigast nästa år som vi får ATM i produktion så pass mycket att det kan börja spela någon positiv roll. Problemen var så påtagliga att det inte fanns någon möjlighet att lugnt sätta sig och invänta en lösning som bygger på ATM-tekniken. Inte endast ett problem - alla får varsitt och det blir över! Redan i ett tidigt skede utgick vi ifrån att vi antagligen inte har att göra med ett enskilt problem utan att störningarna är beroende av ett flertal helt olika delproblem. En av de första sakerna som kontrollerades var belastningen på serverdatorerna. Det har varit känt att den tidvis varit hög, t.o.m alarmerande hög på en del serverdatorer. Undersökningarna visade att en del av problemen direkt kan tillskrivas överbelastade servers. Exempelvis Ra hör till de datorer som tidvis är helt överbelastad och en del av problemen med att skicka och ta emot mails beror på detta. Det blev även klart att serverbelastningen inte tillnärmelsevis var så hög att det kunde förklara alla problem, vilket gjorde att blickarna riktades mot datanätet. Belastningen på de olika segmenten följs kontinuerligt upp och vi kunde konstatera att det enskilda segment som varit mest belastat var serversegmentet, där bl.a. PC-servrarna finns. Då utnyttjandegraden av PC-servrarna kontinuerligt ökar så har de tidigt varit kandidater för att ATM-kopplas, och även förslag att dela upp belastningen på flera segment har framkastats. Dessa problem med serverdatorerna kan förklara en viss tröghet tidvis, speciellt för PC:n. Men detta kan ingalunda förklara problemen med avbrutna mountningar och att även Unix-arbetsstationernas trafik gick trögt fastän de inte trafikerade på ifrågavarande segment. Nu vidtog detaljerade datatrafiktestningar. Diverse apparatur för avlyssning och bevakning av datanätstrafiken kopplades in och vi försökte i detalj följa upp diverse problemsituationer. Datanätspaketen analyserades byte för byte och responstider och fördröjningar som räknades i millisekunder bevakades.

29 29 Som man ARP-ar får man svar Alla vägar leder till Ciscon Härvid upptäcktes att den centrala routern Passion av märket Cisco hade oacceptabelt långa svarstider på ARP- Requests. ARP står för Address Resolution Protocol och används för att datorerna skall veta vilka IP-adresser som hör ihop med vilka ethernet-adresser. ARP är en av de grundläggande funktionerna för att IP-kommunikationen över ett ethernet-nät skall fungera. Dessutom märkte vi att routern hade onaturligt mycket ARP-Requests att svara på. Detta ledde till att vi upptäckte att en del av de nätkopplade datorerna, främst Unix-burkar och klasspc:n hade en nätmask som inte stämde överens med konfigurationen på datanätet. Nätmasken är inget djur som sakteligen äter upp nätfibrerna, utan en bitmask som anger vilka delar av en IP-adress som hänför sig till subnätet respektive maskinnamnet. Det fungerade nog med denna lätt felaktiga nätmask, men det resulterade i att routern fick en oerhörd massa ARP-Requests att svara på. Då detta uppdagades vidtogs omedelbart åtgärder för att rätta till nätmasken på de aktuella datorerna och antalet ARP-Requests som routern skulle svara på minskade avsevärt. En del av problemen var lösta såtillvida att det var speciellt då routern hade oacceptabelt långa ARP-svarstider som mountningar missade och diverse problem tog sig uttryck. Symptomen visade sig alltså mera sällan fastän sjukdomen i grund och botten var obotad. Testet ovan gav dock indikationer om att routern(ciscon) hade litet väl mycket att göra. Routern är nämligen den viktigaste enskilda komponenten i akademins datanät. Den sitter mitt i nätet och all kommunikation mellan segmenten går genom den. Kapacitetsuppgifter från FUNET (som äger och sköter konfigurering och trimning av routern) gav för handen att den inte ens borde använda hälften av sin nominella kapacitet. Möjligheten framkastades att dess "hushållsprocessor" som bland annat sköter om ARP-svar i alla fall kunde varit överbelastad. Fortsatta tester visade emellertid på att routern fortfarande inte tillräckligt snabbt kunde svara på bl.a. ARP-Requests och frekvensen av missar verkade vara direkt beroende av belastningen. I samband med att FUNET-expertis var på plats i Åbo för att diskutera det kommande ATMnätet så gjordes nya tester. FUNETs routerexpert Jyrki Soini kunde då konstatera att routern faktiskt är totalt överbelastad fastän belastningen låg på avsevärt lägre nivå än det som den borde klara av. NFS som används mycket vid ÅA belastar tydligen routern avsevärt mera än "idealtra-