Detaljplan för KV Spisen 2 och 3 mm, Motala kommun Bollplaner vid Staffanstorp

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Handlingen består av: Planbeskrivning (s 2-8) Genomförandebeskrivning (s 9-10) Plankarta med bestämmelser Samrådstid: till Detaljplan för KV Spisen 2 och 3 mm, Motala kommun Bollplaner vid Staffanstorp Centrum Planområde Motala kommun Normalt Planförfarande Kommunledningsförvaltningen/ PMN beslut, samråd Stadsbyggnad PMN beslut, utställning 2009-xx-xx PMN beslut, antagande 2010-xx-xx Laga kraft 2010-xx-xx Handläggare: Matilda Åslin, planarkitekt Telefon

2 Detaljplan för Kvarteren Spisen 2 och 3 mm, Motala kommun. Bollplaner vid Staffanstorp PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av: - Plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser samt illustrationsplan i skala 1: Planbeskrivning s Genomförandebeskrivning s.9-10 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att pröva möjligheterna att ändra markanvändningen inom avsedda område till idrottsändamål. Gällande stadsplan medger endast industriändamål vilket inte är förenligt med önskemålet. Sedan 1990-talet nyttjas området av Motala AIF vilka här bedriver fotbollsverksamhet via lov för tillfällig åtgärd (utgår ) varför ny detaljplan har aktualiserats. Den nya detaljplanen omfattar i korta drag Staffanstorps bollplaner och inrymmer två fullstora bollplaner samt yta för bebyggelse. Eftersom området utgör ett värdefullt bidrag till den tätortsnära rekreation- och frititsverksamheten redovisas även framtida möjligheter för att göra området mer tillgängligt och trivsamt FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Planområdet angränsar till Staffanstorps naturreservat, vilket klassas som riksintresse klass 1 för värdefull och skyddsvärd naturmiljö och ingår i det europeiska nätverket Natura Detaljplanen utförs med hänsyn detta närbelägna riksintresse och i förenlighet med miljöbalken. PLANDATA Lägesbestämning Staffanstorp ligger i sydöstra Motala, i anslutning till Motala tätort, knappt fyra kilometer öster om Motala centrum. Planområdet är beläget strax söder om Djurgårdsvägen som i angöringspunkten byter namn till Vedemövägen. I sydväst angränsar området till industriområde och i öster av Staffanstorps naturreservat. Mellan industriområdet och planområdet löper högspänningsledningar i nordsydlig riktning och marken används som jordbruksmark. Industrispåret till Elektrolux som löper genom Motalas södra stadsdelar (dock ej längre i bruk) har sitt avslut här. Areal Planen omfattar en areal om ca m 2 Markägoförhållanden Planområdet omfattas till största delen av fastigheterna Spisen 2 och Spisen 3. Planområdet omfattar även en liten del av Charlottenborg 2:10. Samtliga fastigheter ägs av Motala Kommun. 2

3 Grankulla Vedemövägen Djurgårdsvägen Planområde Norr Staffanstorps Naturreservat Dometic TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Området ingår i Översiktsplan för Motala Kommun ÖP 06 antagen En fördjupad anvisning för Spisen 2 och 3 saknas. Övergripande ställningstagande finns dock och i synnerhet gällande det angränsande Staffanstorps naturreservat. Av dessa ställningstaganden dras slutsatsen att naturvårdens och det rörliga friluftslivets intressen ska ges företräde framför annan användning. Utdrag ur ÖP06 s 65: En tätortsnära natur är basen för rekreation och fritid. Både Motala och Borensberg är ovanligt rikt lottade när det gäller rekreationsområden inom själva tätorten Här utövas både allmänt friluftsliv och fritidsaktiviteter i organiserad form. Det är angeläget att behålla och vårda de stora grönområdena som används av en bred allmänhet så att de upplevs som lockande, tillgängliga och säkra Samverkan med och mellan föreningar skall eftersträvas både vid lokalisering av verksamheter och i drifts- och skötselfrågor så att allmänhetens tillgänglighet till fritids- och rekreationsområden gynnas. ÖP06 uttrycker även en vilja att stödja en långsiktig utveckling av Motalas södra stadsdelar genom att bland annat (s. 88) förbättra tillgängligheten till strandområden och rekreationsområden, verka för att högspänningsledningar nära befintlig bebyggelse eller tänkbara bostadsobjekt förläggs under mark samt planera för att industrispåret till Elektrolux omvandlas till gång- och cykelstråk. Dessa målsättningar tangerar av geografiska skäl projektets målsättning att planrättsligt möjliggöra Motala AIF s ungdomsverksamhet i Staffanstorp. 3

4 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Gällande stadsplan för området (SBN 111) är fastställd 9 Mars 1966 och anger användningssättet industriändamål inom fastigheterna Spisen 2 och 3. Program för planområdet Enligt PBL 5 kap 18 skall detaljplan grundas på ett program om det inte är onödigt. Detaljplanen avser endast att bekräfta nuvarande användning och är inte av den digniteten att ett särskilt program behöver upprättas. Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning skall enligt 6 kap, Miljöbalken upprättas om en detaljplan medger betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser. Planens innehåll bedöms inte medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser varför någon miljökonsekvensbeskrivning inte upprättats. Kommunala beslut i övrigt Staffanstorps bollplaner ingår i Stadsbyggnadsenhetens inriktning och prioritering av fysisk planering daterad vilken godkändes av kommunstyrelsen FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Landskapsbild Området är del av ett mindre stycke slättlandskap som kilar in sig mellan annars avsevärt kuperad terräng, resterna av ett så kallat dödislandskap, med höjderna Staffanstorp, Dunteberget och Grankulla i omgivningarna. Slättskärvan avdelas i sin tur av ett lövträdsträdbevuxet dikesstråk, en rest av det äldre industrispåret. Detta utgör planområdets visuella begränsning mot väster. I norr ansluter dikesstråket till industrispårets vegetationskorridor. Idag utgörs själva planområdet huvudsakligen av plana gräsytor för fotbollsverksamhet. odling Norr rest av spåromr odling bollplaner värdefullt naturområde 4

5 Längs planområdets östra sida löper vägen mot Staffantorps Gård, och öster om denna har skogsområdet sin början. Gränsen mot naturreservatet går dock längre in i terrängen. Utmed planområdet utgörs vägen av en ca 6 meter bred asfaltsbelagd körbana för att i höjd med planområdets avslutning mot söder övergå till smal grusväg med betydligt mindre bredd. Planområdet mot söder Befintlig situation vid angöringspunkten Området angörs från norr via Djurgårdsvägen. Angöringspunkten är i väster relativt bearbetad med jordbruksmark. Öster om angöringspunkten är marken på ett betydande sätt oordnad och av impedimentskaraktär. Ca 20 meter söderut korsas infarten av industrispårsresten vilken tillsammans med sin vegetationskorridor bildar en naturlig port till området. Områdets ovårdade angöringssituation ger ett dåligt första intryck av såväl naturreservatet som idrottsanläggningen och motverkar på sikt kommunens visioner om tillgänglighet till friluftsliv och rekreation. Idéskisser nedan redovisar möjligheterna med att med förhållandevis lågmälda insatser skapa en tydligt annonserad angöringspunkt. Den gemensamma värdefulla resurs som naturreservatet, bollplanerna och omkringliggande frilufts- och naturlandskap utgör bör synliggöras. Djurgårdsvägen Vedemövägen P Info industrispåret mot bollplaner/staffanstorp Cykel-P mot naturstig Angöringspunkten kan omhändertas med plats för vegetation, information och viss anvisad parkering. Även bussar och lastbilar tillåts köra runt för att slippa angöra området längre in. Illustration skala 1:800 5

6 Geotekniska förhållanden Eventuella tillkommande byggnader kan komma att kräva geoteknisk utredning för att säkerställa lämplig grundläggningsmetod samt för att belysa förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten. Förorenad mark Inga kända markföroreningar finns inom området. Om misstankar uppkommer ska miljö- och hälsoskyddsenheten kontaktas för att bestämma lämpliga åtgärder. Radon Då merparten av Motala tätort utgör högriskområde för radon tillförs detaljplaner generellt en bestämmelse som medför att radonsäkrat byggande ska utföras. Fornlämningar Inga kända fornlämningar eller byggnadsminnen finns inom planområdet. Om fornlämningar påträffas i området skall arbetet genast avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet, som meddelar lämpliga åtgärder. Bebyggelseområden Egentliga bebyggelseområden saknas, men Motala AIF:s befintliga omklädningsbyggnad med byggnadsarean 231m 2 befästs i planen. Eventuell tillkommande bebyggelse koncentreras till denna norra del av området till en yta på 4000m 2. Byggnadshöjd maximeras till en våning. Ytterligare verksamhetsanknutna byggnadsdelar som exempelvis läktare bör kunna tillåtas inom ett större område. Bebyggelsen ska ges en sammanhållen karaktär avseende kulör och materialval. Det är angeläget med en samordnad och medveten gestaltning för såväl byggnader som kompletterande byggnadsdelar av karaktären läktare, skyltar, bänkar, cykelställ, sopkorgar, belysningsstolpar mm. Friytor Friytor utgör merparten av området och fritidsanläggning är planens huvudsyfte. Möjlighet att inom eller i angränsning till området utveckla intresset för natur och idrottsmiljö finns, exempelvis med äventyrslekpark. Omklädningsanläggningen skulle också kunna samnyttjas med andra organisationer/föreningar som utövar rekreation inom och i anslutning till området. Gator och trafik Vägen mot Staffantorps Gård utgör den huvudsakliga tillfartsvägen till naturreservatet. Vid Staffanstops Gård ligger naturreservatets besöksanläggning med parkering, info, wc, eldstad mm. Vägen utgör också angöringsväg för Ängstorpet strax söder om planområdet och är söder om Staffantorps Gård förbunden med Sonnorp, Vinnerstad och Vedemö. Vägen ändrar som tidigare nämnts karaktär till körbar grusväg strax söder om planområdet. I viss mån utnyttjas vägen för skogstransporter, ibland utnyttjas gärdet sydväst om planområdet som vändyta för transportfordon vilket ger påtagliga skador i marktäcket. Till vägen ansluter även den enda tillfarten till kommunal ristipp. Bebyggelse inom idrottsanläggningen ska kunna angöras med bil varför redan anlagd utfart medges i planen. Ytterligare utfarter kan bli nödvändiga med en framtida bebyggelse. 6

7 För bilister är området idag lätt att nå och vägnätet inte särskilt tungt belastat, men trafikutformningen innehåller vissa problem som motverkar kommunens målsättningar och inför en framtid bör området göras mer tillgängligt även för andra grupper. Detta särskilt för att gynna alternativa färdmedel. Idéskisser nedan belyser befintliga situationer tillsammans med framtida möjligheter. Bef HPL Befintligt GC-nät Anslutning till GC-nät norr om Djurgårdsvägen Anslutning till GC-nät söder om Djurgårdsvägen Nuvarande GC-stråk avslutas i korsningen Grankullevägen/Djurgårdsvägen ca 140 m från områdets angöringspunkt. Djurgårdsvägen utnyttjas som accelerationsfält för trafik ut mot Vedemö, och höga hastigheter gör det svårt att tryggt och trafiksäkert korsa Djurgårdsvägen. Ett mer välintegrerat GC-stråk har också möjligheten att i områdets angöringspunkt ansluta till ett framtida gångstråk på industrispåret och med befintliga leder inom naturreservatet. En anslutning mellan befintligt gång- och cykelstråk och området bör ske och avses prövas i framtida investeringsbudget. Vad det gäller områdets tillgänglighet ur kollektivtrafiksynpunkt är närmsta busshållplats belägen en bit upp på Lustigkullevägen, en halv kilometer från områdets angöringspunkt mot Djurgårdsvägen. Med en omgestaltning av angöringspunkten som skisser på s.5 redovisar finns möjlighet att på platsen anordna en hållplats. Parkering sker i dagsläget spontant och oordnat mot skogsbrynet. I samband med det successiva underhållet av infartsvägen skulle parkeringsstrukturen kunna göras mer ordnad och en mer önskvärd grusvägskaraktär framträda. Se skiss på följande sida. Grusväg i infartsvägens förlängning mot Staffanstorps Gård Den asfalterade infartsvägen (i befintligt skick) Skogsväg i naturområdet För att förstärka områdets karaktär som skogsnära friluftsområde undviks fortsatt omasfaltering. Istället skulle vägen kunna omvandlas till grusväg med dammbindande grus och minskad gatubredd. 7

8 Skiss parkeringslösning: Parkeringsfickor iordningsställs mot skogsbrynet i ett strikt system som låter skogskaraktären möta väg. Vägbredd minskas generellt. Illustration skala 1:800 skogsbryn P bollplaner P Störningar och risker De närbelägna starkströmsledningarna väster om området bör inte ha någon inverkan på planen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Dränering av bollplanerna bedöms kunna ordnas så att dagvatten tas omhand lokalt. Detta bör också gälla tillkommande bebyggelse och övriga markanläggningar. Möjligheter till anslutning av vatten- och avlopps samt även dagvattenledningar finns dock längs infartsvägen. El/data Befintlig omklädningsbyggnad är ansluten till Vattenfalls elnät i befintlig anslutningspunkt. Med största sannolikhet kommer även framtida bebyggelse att kunna ansluta till denna. Datakablar för bredband har sitt avslut öster om infartsgatans korsning med Djurgårdsvägen. Värme Som framgår av Motala kommuns klimat- och energiplan, måste klimatpåverkan pga. uppvärmning minska. Fjärrvärmen i Motala framställs med biobränsle men området ligger alltför långt ifrån befintlig bebyggelse för att anslutning skall vara aktuell. Det är därför särskilt angeläget att energisnål byggnadsteknik väljs vid komplettering av byggnadsbeståndet, gärna i form av passivhus. Att utnyttja hållbara energikällor som exempelvis solenergi är att rekommendera. Avfall Motala Kommun ansvarar för avfallshanteringen i området Administrativa frågor De administrativa frågorna utreds närmre i genomförandebeskrivningen. Genomförandetiden anges till fem år efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Den nya planen är dock anpassad till befintlig, nuvarande planstridande situation, varför ett genomförande redan är långt gånget. Konsekvenser av planens genomförande Resultatet av den nya planen är att den redan iordningställda anläggningen efter ny lovprövning bör kunna bibehållas. Att rekreationsområdet genom den nya planen förstärks bör ge en något ökad trafiktillströmning. MEDVERKANDE TJÄNSTEMAN Planens innehåll har arbetats fram av Kommunledningsförvaltningen/Stadsbyggnad, Motala Kommun, genom planarkitekt Matilda Åslin. Tjänstemän från övrigt berörda kommunala kontor har konsulterats under hand. Matilda Åslin, Planarkitekt, Motala Kommun 8