JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Gabriel Rudbeck. Svenska Girot. Svenska Girot

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Gabriel Rudbeck Svenska Girot - konkurrensrättsliga aspekter på den planerade fusionen mellan Bankgirot och Postgirot Svenska Girot -aspects of competition law in a planed merger between two national payment systems in Sweden Examensarbete 20 poäng Handledare: Lars Gorton Ämnesområde: Konkurrensrätt HT 2002

2 Sammanfattning Den 31 augusti 2000 ingick Svenska Girot AB, tidigare Bankgirot, ett avtal med Postgiro Bank AB. Avtalet innebar att Svenska Girot skulle förvärva samtliga aktier i Postgiro Bank AB. Avtalet anmäldes till Konkurrensverket. Efter en särskild undersökning stämde Konkurrensverket Svenska Girot inför Stockholms Tingsrätt. Konkurrensverket krävde att koncentrationen skulle stoppas då Konkurrensverket ansåg att den uppfyllde de krav som är satta i 34 Konkurrenslagen för att förbjuda koncentrationer. Svenska Girot hade under undersökning argumenterat för att koncentrationen skulle tillåtas. Främst genom att visa att Bankgirot och Postgirot inte befinner sig på samma relevanta produktmarknad, då Postgirot är en bank med interna distansbetalningslösningar och Bankgirot säljer distansbetalningstjänster. Svenska Girot ser stora skalfördelar med affären, som dem menar kommer att komma kunderna till godo. Konkurrensverkets inställning är att företagen befinner sig på samma relevanta produktmarknad. Detta får till följd att koncentrationen skapar en monopolställning för Svenska Girot. Konkurrensverket anser att detta, samt vissa andra omständigheter, ska leda till att koncentrationen förbjuds. Jag anser att det inte finns någon anledning att frångå Konkurrensverkets bedömning. Det synes för mig vara klart att Bankgirot och Postgirot ska anses utbytbara och därmed befinna sig på samma relevanta produktmarknad. Jag ser heller inga andra anledningar till att sammanslagningen skulle tillåtas. 2

3 Sammanfattning 1.1 Förord Syfte Metod Disposition Det svenska betalningssystemet RIX Postgirot Historia och utveckling Hur fungerar Postgirots betalningssystem? Kronologisk beskrivning av en Postgirobetalning Bankgirot Historia och utveckling Hur fungerar Bankgirot Kronologisk beskrivning av en Bankgirobetalning Privatgirot Fusionen Bakgrund till fusionen Svenska Girot Nordea köper Postgirot Den svenska koncentrationskontrollen Bakgrunden till den svenska koncentrationskontrollen Processuella och materiella regler för en koncentration Hur Konkurrensverket behandlar ett koncentrationsärende Begreppet relevant marknad Hur definieras dominerande ställning? Kollektiv dominans Definitionen av konkurrenstest och skadlighetsrekvisitet Failing firm doktrinen Naturligt monopol Oumbärliga resurser doktrinen Svenska Girots analys Svenska Girots marknadsdefinitioner Svenska Girots syn på produktmarknaden för distansbetalningstjänster Svenska Girots syn på produktmarknaden för tekniska tjänster för produktsystem Relevanta marknaden som argument Svenska Girots syn på den geografiska marknaden Svenska Girots syn på den dominerande ställningen Svenska Girots konkurrenstest Konkurrensverkets analys Marknadsdefinitioner Konkurrensverkets syn på produktmarknaden för distansbetalningar Produktmarknaden för bearbetning av distansbetalningsuppdrag Konkurrensverkets syn på den relevanta geografiska marknaden Konkurrensverkets syn på den dominerande ställningen på marknaden för system för distansbetalning Konkurrensverkets konkurrenstest

4 6.4 Konkurrensverkets syn på den dominerande ställningen på marknaden för bearbetning av distansbetalningsuppdrag Konkurrensverkets slutsats Analys Analys av distansbetalningsmarknaden Relevanta produktmarknaden Relevanta geografiska marknaden Dominerande ställning Konkurrenstest Analys av marknaden för bearbetning av distansbetalningsuppdrag Analys av den relevanta produktmarknaden Analys av den relevanta geografiska marknaden Analys av den dominerande ställningen Konkurrenstest Slutsats...60 Källförteckning 4

5 1. Inledning 1.1 Förord Varför en uppsats i konkurrensrätt? Det självklara svaret är att konkurrensrätten idag borde anses som ett av de mest dynamiska rättsområdena. Nils Wahl, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms Universitet, ser konkurrensrätt som en brytpunkt mellan juridik, ekonomi och politik. Det är denna blandning som gör konkurrensrätten så spännande. Det finns väldigt sällan självklara svar. Konkurrensrätten ger ett mycket stort utrymme till argumentation. Den svenska konkurrensrätten består i huvudsak av två delar. Den första större delen är förbjudna konkurrens begränsningar. Det är här man finner förbuden mot olagliga samarbeten, såsom karteller, och missbruk av dominerande position. Ett kännetecken för dessa områden är att en olaglig handling måste ha utförts innan Konkurrensverket kan agera. Man kan på så sätt säga att det finns likheter med straffrätten. Den andra delen av konkurrensrätten är koncentrationskontroll. Det är genom koncentrationskontroll som Konkurrensverket kan förbjuda en fusion (eller dylikt) om den anses få negativa följder för konkurrensen. Detta innebär att man förbjuder en handling, fusionen, som inte med säkerhet kan avgöra hur den kommer att påverka konkurrenssituationen. Fusionskontroll är ett område ständigt utsatt för diskussion, främst från företagen som anser att kontrollen inskränker på den fria marknaden och hämmar den ekonomiska utvecklingen. Om man ska studera koncentrationskontroll är det bra att titta på de fall som förbjuds, för det är först i de fallen som man kan se hur parterna argumenterar. Det blev på så sätt naturligt för mig att skriva om Svenska Girot-fallet. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är beskriva de båda parterna i fallets argument och peka på dess styrka och svagheter. 5

6 1.3 Metod Största materialkällan till uppsatsen är Konkurrensverkets akt i ärendet och Konkurrensverkets stämningsansökan till Stockholms tingsrätt. Ambitionen har sedan varit att studera hur Konkurrensverkets och Svenska Girots versioner avspeglas i praxis, förarbeten och litteraturen. Det bör påpekas att en stor del av Konkurrensverkets akt är sekretessbelagd. Detta har förhindrat mig från att ta del av allt material jag har varit intresserad av. Jag anser dock inte att det skadat uppsatsen i någon större grad, både Svenska Girots och Konkurrensverkets grundläggande argumentation framgår tydligt i det material jag har befogat över. Jag har till viss del använt mig av Internet för att söka information. Den information jag funnit via Internet är till största del företags och institutionsinformation. För att vara säker på den information jag använt mig av ska var källkritisk tolerant har jag bara använt mig av sådant material som jag funnit på respektive företag eller institutioners officiella hemsidor. Jag har därmed inte hämtat någon andrahandsinformation från Internet. 1.4 Disposition Uppsatsen är uppdelad i sju delar. I den första delen (andra kapitlet) finns beskrivningar av Bankgirot och Postgirot, men även en kortare förklaring av hur RIX fungerar. Denna första del är till för att ge en bild av hur de olika systemen fungerar, såväl på egen hand som sinsemellan. Det tredje kapitlet beskriver också hur själva affären mellan Svenska Girot, Postgirot, Bankgirot och Privatgirot skulle genomföras. Det fjärde kapitlet innehåller en beskrivning av hur fusioner behandlas på Konkurrensverket och en beskrivning av konkurrensrättsliga relevanta regler. 6

7 Det femte kapitlet beskriver hur Svenska Girot ser på sammanslagningen. Kapitlet är ingen analys av Svenska Girots argumentation, utan ska ses som en sammanställning av deras åsikter och juridiska argument. Det sjätte kapitlet beskriver hur Konkurrensverket argumenterar för att sammanslagningen ska förbjudas. Återigen saknas det en analys ifrån författarens sida. Konkurrensverkets argumentation får i uppsatsen betydligt mer utrymme. Detta är inte ett, i från min sida, att försöka gynna deras version. Jag har istället tagit tillfället i akt att visa hur en konkurrensprövning fungerar och därför följt Konkurrensverkets beslut steg för steg. I det sjunde kapitlet finns analysen av Konkurrensverkets beslut och Svenska Girots argumentation. I det åttonde kapitlet finns författarens slutsatser. Detta kapitel är mer fritt skrivet och är meningen är att ge utrymme åt mer personliga åsikter. 2. Det svenska betalningssystemet 2.1 RIX Det finns idag inget heltäckande betalningssystem i Sverige. Vi har dock ett system kopplat direkt till Riksbanken. Detta system, Riksbankens clearing- och interbanksystem, RIX, fungerar som ett paraplysystem till de övriga betalningssystemen. 1 De underliggande systemen är Postgirot, Bankgirot, VPC, OM och Bankernas Dataclearing. Dessa system använder dagligen RIX-systemet för att avveckla transaktioner. De viktigaste av dessa system är Post- och Bankgirot. Dessa står för cirka 90 procent av det totala transfererade värdet, exklusive alla interbankbetalningar, det vill säga betalningar som sker mellan konton i samma bank. 2 1 Andersson s. 79 7

8 RIX, som ägs och drivs av Riksbanken, kan anses var knutpunkten i det svenska betalningssystemet. Alla betalningar som sker mellan banker kommer slutligen att gå igenom RIX:s system. Detta innebär att alla betalningar som sker inom till exempel bankgirot alltid går igenom RIX-systemet. 3 RIX används av aktörerna av tre anledningar: 4 -för att registrera clearingsummor. -för att följa den egna aktuella kontoställningen. Riksbanken har möjlighet att kontrollera alla medlemmars kontoställning. -för att göra transaktioner med varandra. Avveckling av betalningar i RIX sker enligt principen om bruttoavveckling i realtid eller Real Time Gross Settlement, RTGS. I korthet betyder detta att betalningarna mer eller mindre sker direkt. Vid betalningar mellan olika konton i RIX sker överföringarna elektroniskt. Detta får till följd att avvecklingarna sker en och en och direkt. Deltagarna har därmed alltid kontroll över var betalningen är någonstans. Man skulle kunna säga att med hjälp av den nya tekniken så karaktäriseras en betalning genom RIX idag av den liknar en kontant betalning: betalningen sker direkt med hjälp av RTGS-tekniken och man har full kontroll över var pengarna finns. 5 Sedan 1999 har RIX även kunnat avveckla betalningar som sker i Euro. Det är ett led i att anpassa RIX till EMU. Eftersom Sverige inte är medlem i EMU har det fått till följd att det finns två system inom RIX. K- RIX för avveckling av betalningar i svenska kronor och E-RIX för avveckling av betalningar i Euro Postgirot 2 Andersson s Andersson s

9 2.2.1 Historia och utveckling Postgiro Bank AB är idag Postgirots officiella namn. Namnet tillkom samtidigt som Postgirot blev bank. Detta skedde samtidigt som Posten AB bolagiserades Idag är Postgirot Bank AB ett helägt dotterbolag till Posten AB. Postgirot används fortfarande som varumärke, synonymt med Postgiro Bank AB. 7 Postgirot är Sveriges äldsta betalningssystem. Det grundades 1925 för att skapa ett system för att handha statens betalningar. Anledningen till att man då ville skapa ett sådant system var den tidens lågkonjunktur. Man ansåg att genom att minimera antalet transaktioner kunna bespara staten utgifter. Postgirot var en omedelbar framgång och det öppnades under sitt första år cirka konton. 8 Idag står Postgirot för en stor del av statens betalningar. Även kommunerna och länen använder sig till största del av Postgirot. Detta har sin största förklaring i att alla offentliga myndigheter var tvungna att använda Postgirot, både vid utbetalningar och inkommande betalningar. Monopolet upphörde Postgirot är det största av de två girosystemen. I dagsläget har Postgirot cirka 65 procent av marknaden Hur fungerar Postgirots betalningssystem? Nedan följer en beskrivning av hur Postgirot eget betalningssystem fungerar. Det är viktigt att inte blanda ihop detta system med de tjänster som Postgiro Bank kan utföra. Postgiro Bank har under senare år utvecklats mer till en vanlig bank än vad Postgirot tidigare var. Detta har medfört att Postgiro Bank idag kan utföra tjänster som sträcker sig utanför vad Postgirots egna interna system kan göra. Det kan till exempel vara att utföra överföringar till andra banker genom bilaterala avtal med andra banker eller de nya tjänster som nu tillkommit i och med Postgiro Banks anslutning till Bankgirot. Postgirot fungerar på ett enkelt sätt. När betalningsavsändaren vill betala betalningsmottagaren så skickar han Postgirot ett betalningsuppdrag. Postgirot kontrollerar att betalningsavsändaren har täckning för

10 betalningen och för sedan över pengarna från avsändaren till mottagaren. Slutligen skickar Postgirot en bekräftelse till betalningsavsändaren och betalningen är klar. 9 För att detta system ska fungera krävs dock att både betalningsavsändaren och betalningsmottagaren har konton inom Postgirot. Eftersom både avsändaren och mottagaren har konton inom Postgirot så minimeras Postgirots risker vid betalningen. Detta eftersom Postgirots kunders totala fordran gentemot Postgirot inte ändras vid en betalning. Därför kan Postgirot betraktas som ett trepartsförhållande, där de tre parterna är betalningsmottagaren, betalningsavsändaren och Postgirot. Eftersom systemet bygger på att både betalningsmottagaren och betalningsavsändaren måste inneha konton i Postgirot för att en betalning ska kunna genomföras innebär det att systemet är slutet Kronologisk beskrivning av en Postgirobetalning 1.Fakturering : Betalningsmottagaren skickar en faktura till betalningsavsändaren. 2. Bearbetning: Postgirot förhandsförbereder betalningsordern, till exempel kontrollerar att kunden är solid för uppdraget och omvandlar informationen till maskinläsbar form. 3. Betalningsuppdrag: Betalningsmottagaren skickar betalningsuppdrag till Postgirot. 4. Debitering: Postgirot debiterar betalningsavsändarens bankkonto i Postgirobank eller betalningsavsändarens konto i annan bank. 5. Kreditering: Postgirot krediterar betalningsmottagarens bankkonto eller betalningsmottagarens konto i annan bank. 6. Kreditredovisning: Postgirot skickar kreditredovisning till betalningsmottagaren enligt avtal om kreditredovisningstjänster. 9 Arnesdotter s. 135 ff 10

11 7. Debetredovisning: Postgirot skickar debetredovisning till betalningsmottagaren enligt avtal om debetredovisningstjänster. 8. Kontoredovisning: Postgirot skickar kontoredovisning till de kunder som har bankkonto i Postgirobank. 2.3 Bankgirot Historia och utveckling Bankgirot AB, ofta förkortat BGC (Bankgirocentralen) bildades Företaget var ett konsortium fram till 1986, då det ombildades till aktiebolag. Anledningen till att konsortiumet bildades var att man ville skapa ett effektivt system för distansbetalning inom banksektorn. Detta skulle i sin tur, indirekt, öka bankernas totala inlåning. Bankerna såg också hur Postgirot hade tagit stora transaktionsvolymer, då de hade monopol på de statliga betalningarna. 10 Bankgirot AB ägdes vid tidpunkten för den tänkta fusionen mellan Postgirot och Bankgirot enligt nedan redovisad ägarstruktur. I dagslägget håller Nordea på att avyttra en del av sina aktier till följd av deras köp av Postgirot. Utöver dessa banker är de flesta andra bankerna anslutna till Bankgirot. Ägarstruktur: 11 Skandinaviska Enskilda Banken AB 33,1 % Nordbanken AB 27 % Svenska Handelsbanken AB 25,5 % FöreningsSparbanken 12,2 % Den Danske Bank a/s 1,7 % SkandiaBanken AB 0,3 % Matteus JP Bank AB 0,2 % Länsförsäkringar Bank AB 0,1 % 10 Andersson s KKVs akt nr. 49 s. 3 11

12 Bankgirot är mindre än Postgirot, både räknat till antal transaktioner och till värdet av dessa transaktioner. Sett till antal transaktioner har Bankgirot 35 procent av marknaden avseende distansbetalningar. Sett till värdet av dessa transaktioner har Bankgirot 42 procent av marknaden avseende distansbetalningar. 12 Bankgirots omsättning år 1999 uppgick till 796 miljoner kronor. Bankgirot är ett öppet system. Detta innebär att samtliga som uppfyller Bankgirots kriterier för medlemskap har rätt att ansluta sig till systemet, direkt eller indirekt. 13 De nuvarande kriterierna för medlemskap är att medlemmarna skall: - Inneha oktroj i Sverige. - Ha tillstånd att delta i riksbanksavvecklingen. - Ha eget aktiekapital på minst 100 miljoner kronor (under ändring till 50 miljoner kronor). - Acceptera att Bankgirot är ett öppet system Hur fungerar Bankgirot Bankgirot är administrativt system. Med detta menas att Bankgirot i sig inte har egna transaktionskonton. Vid en betalning finns alltid pengarna antingen hos betalningsavsändaren, avsändarens bank, mottagaren eller mottagarens bank. Vid ett betalningsuppdrag ger betalningsavsändaren ett uppdrag till sin bank. Banken debiterar avsändarens konto med betalningsuppdragets belopp. Samtidigt ges betalningsuppdraget till Bankgirot. 12 KKVs stämning s KKVs akt nr. 49 s KKVs akt nr. 49 s. 5 12

13 Bankgirot uppgift är att sammanställa dem uppgifter som behövs för att betalningen ska kunna ske och cleara summan vilket uppdraget var på mellan avsändarens och mottagarens bank hos Riksbanken. Bankgirot skickar sedan avi till avsändarens bank. Avsändarens bank för över pengarna till mottagarens bank, som i sin tur för över pengarna på mottagarens konto. Den stora skillnaden mellan Postgirot och Bankgirot är att Bankgirot är en förmedlingstjänst mellan de olika bankerna. Betalningar, dvs de pengar som transfereras, finns alltid hos en av bankerna. Bankgirots roll är istället att administrera betalningarna, och därmed säkerställa att betalningarna sker på ett smidigt och säkert sätt Kronologisk beskrivning av en Bankgirobetalning 1. Fakturering. Betalningsmottagaren skickar en faktura till betalningsavsändaren. 2. Betalningsuppdrag: Betalningsmottagaren skickar betalningsuppdrag till sin bank, till exempel SHB, SEB, FöreningsSparbanken eller Nordea. 3. Bankens bearbetning. Respektive bank förhandsförbereder betalningsordern, till exempel kontrollerar att kunden är solid för uppdraget och sedan omvandlar banken eller underleverantör informationen till maskinläsbar form. 4. Inlämnande av uppdrag. Banken skickar uppdraget till BGC, bankgirocentralen. 5. BGC:s bearbetning. BGC behandlar uppdraget. 6. Avisering. BGC sänder en avisering till den betalandes bank. 7. Clearing. Uppdraget clearas dagligen hos Riksbanken. 15 Arnesdotter s. 139 ff 13

14 8. Informering. Betalningsavsändare och mottagare informeras. 2.5 Privatgirot Bankerna är Privatgirots kunder. Åt dem utför Privatgirot en tjänst som innebär att bankernas kunder kan samla ihop samtliga räkningar och skicka dem till samma mottagare, dvs en del av p. 2 för Postgirot och p. 3 för Bankgirot i figuren. När Privatgirot samlat in betalningsuppdragen granskas de. Privatgirot överför all relevant information till maskinläsbar form. Man låter sedan bankerna täckningskontrollera uppdragen. Därefter skickas uppdragen i elektronisk form vidare till antingen Bank- eller Postgirot. Underlag för att debitera kundens konto skickas därefter till banken. 16 Privatgirot fungerar på så viss som en förinstans till Bankgirot, som ej utför sorteringsarbeten utan har en ren administrativ roll. Privatgiros aktieägare är följand 17 : Svenska Handelsbanken AB 29 % Skandinaviska Enskilda Bank AB 24 % FöreningSparbanken AB 22 % Nordiska Banken AB 22 % Den Danske Bank 2,5 % Matteus JP Bank AB 0,4 % Länsförsäkringar Bank AB 0,1 % Privatgirot AB har således en lik ägarstruktur till den som finns i Bankgirot. 3. Fusionen 16 KKVs akt nr. 19 s. 3 14

15 3.1 Bakgrund till fusionen Den 31 augusti 2000 ingick Svenska Girot AB ett avtal med Postgiro Bank AB. Avtalet innebar att Svenska Girot skulle förvärva samtliga aktier i Postgiro Bank AB. Avtalet anmäldes till Konkurrensverket. Konkurrensverket påbörjade en undersökning av avtalet. Konkurrensverket ansåg att det fanns tillräckliga skäl för att undersöka fallet ytterligare, varvid man den 30 oktober beslöt om särskild undersökning. Bakgrund till att avtalet kom till stånd var följande. Under våren 1999 sökte regeringen tillstånd av riksdagen att Posten AB skulle få sälja Postgirot AB. Man erhöll sådant tillstånd av riksdagen den 27 januari Posten AB påbörjade sedan ett anbudsförfarande. Enligt Posten AB:s VD Lennart Grabe fanns det ett antal, både inhemska och utländska, intressenter. Anbudsförfarandet vanns dock av det nyskapade bolaget Svenska Girot AB. Köpeskillingen uppgavs till fyra miljarder kronor. Samtidigt som Svenska Girot AB slöt avtal med Postgiro Bank AB av om köpa samtliga av deras aktier, förvärvade även Svenska Girot AB, genom apportemission, 97,7 procent av aktierna i Bankgirocentralen och 97 procent av aktierna i privatgirot. Denna koncentration lämnade Konkurrensverket utan någon anmärkning Svenska Girot Svenska Girot bildades för att vara ett moderbolag för de tjänster som skulle ha erhållits av vad som nu är Bankgirot AB, Postgiro Bank AB och Privatgiro AB. Aktieägare i Svenska Girot är de fyra stora svenska affärsbankerna, Skandinaviska Enskilda Banken AB, FöreningsSparbanken AB, Nordbanken AB och Svenska Handelsbanken AB. De övriga aktieägarna i 17 KKVs akt nr. 49 s KKVs akt nr. 49 s KKVs akt nr. 49 s. 1 15

16 Bankgirot AB och Privatgirot AB skulle enligt Svenska Girot få ha rätt att byta sitt innehav av aktier i Bankgirot AB och Privatgirot AB mot aktier i Svenska Girot. 20 I och med att Svenska Girot sammanslagning med Postgirot förbjöds av Konkurrensverket bedriver Svenska Girot idag ingen verksamhet. Bankgirot fortsätter sin verksamhet som vanligt. 3.3 Nordea köper Postgirot Sommaren 2001 köper Nordea AB, fd Nordbanken AB, Postgirot. 21 På grund av Nordeas finansiella storlek hade uppköpet gemenskaps dimension. Detta ledde till att affären anmäldes till Europa kommissionen och inte till Konkurrensverket. Kommissionen hade först invändningar mot affären. Dem ansåg att Nordea skulle genom förvärvet tillskansa sig en kontrollerande position i både Postgirot och Bankgirot, i vilket bolaget är en av huvudägarna. Förvärvet skulle därmed kunna leda till en olaglig koncentration. Efter diskussioner med kommissionen kommer parterna fram till att Nordea ska sänka sitt aktieinnehav i Bankgirot AB med tio procent samt sälja samtliga sina aktier i Privatgirot. Efter försäljningarna anses Nordea ej längre ha en sådan position i Bankgirot att Nordea anses ha kontroll över Bankgirot Den svenska koncentrationskontrollen 4.1 Bakgrunden till den svenska koncentrationskontrollen 1925 kom den första svenska konkurrenslagstiftningen, en lag om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar. Denna lag ersattes av lagen (1946:448) om övervakning av konkurrensbegränsningar inom näringslivet, som i sin tur ersattes av lagen (1953:603) om motverkande i Europa kommissionens beslut 13.59, 8 november

17 vissa fall av konkurrensbegränsningar inom näringslivet ersattes även denna lag av Konkurrenslagen (1982:729). I och med Konkurrenslagen tillkom även den första förvärvskontrollen. 23 Gemensamt för den äldre, ovan nämnda, konkurrenslagstiftningen är att den byggde på den så kallade missbruksprincipen. Missbruksprincipen innebar att det inte fanns några handlingar som i sig själva, som idag, är förbjudna. Utan, till exempel, en kartell skulle först visa sig innebära negativa effekter innan konkurrenslagen kunde användas. Detta innebar att den tidens konkurrenslagstiftning inte var lika effektiv som dagens. Den nya Konkurrenslagen (1993:30I) kom att innebära stora förändringar, främst innebar den att den svenska konkurrensrätten kom att närma sig EG:s konkurrenslagstiftning. Detta innebar bland att annat man införde strängare förvärvsregler, med EG:s koncentrationsregler som förebild, dock med vissa skillnader för att anpassa reglerna till svenska förhållanden. 24 En av de större förändringar som skett de senaste åren, efter medlemskapet i EG, är att man ändrat de konkurrensrättsliga förvärvsreglerna, KL 34, genom att införa koncentrationsregler, KL 34, 34a och 37. Förändringen är ett ytterligare ett steg för svensk konkurrensrätt att närma sig EG:s konkurrenslagstiftning. Skillnaden mellan den juridiska termen förvärv och koncentration består till största del av termernas bredd. Med förvärv menas just förvärv och inget annat. Detta betyder att koncentrationer som tillkommer utan att ett förvärv skett inte faller inom den förvärvskontrollens ram. Det nya koncentrationsbergreppet innebär att även sådana koncentrationer som inte var till följd av ett förvärv kan stoppas av lagen. Dessutom innebär det nya begreppet att man kopplar företag till vem som kontrollerar dem, juridiska såsom fysiska personer. Fördelarna med det nya systemet är att Konkurrenslagens fusionskontroll får större möjligheter att verka. Systembytet innebär också en harmonisering gentemot EG, som också använder sig av koncentrationsbegreppet. Nackdelen består främst i att det är till viss del svårare att definiera en koncentration än ett förvärv. 25 Man kan i svensk rätt direkt tillämpa artikel 81 och 82 EG-fördraget. 26 Dessa artiklar är utgångspunkten för EG:s konkurrensregler. 81 och 82 är dock i sin utformning ej anpassade att 23 Carlsson s. 19 f 24 Gustafsson s SOU 1998:98 s. 12 f 26 SOU 2000:4 s

18 användas som koncentrationskontroll. 81 innehåller regler för olagliga samarbeten och 82 innehåller regler om dominerande position. Det fick till sin följd att en speciell koncentrationsförordning 27 togs fram. Förordningen gäller för koncentrationer på gemenskapsnivå. Med koncentrationer på gemenskapsnivå menas koncentrationer som med sin storlek anses kunna påverka EU. Det i sin tur innebär att visa tröskelvärden, för de bolag som är involverade i koncentrationen, måste uppnås. Tröskelvärdena är så pass höga att endast koncentrationer med större företag kan komma anses befinna sig på gemenskapsnivå, förordningens artikel 1.2. I förordningens artikel 21.1 står att Europa kommissionen har exklusiv rätt att fatta beslut med stöd av förordningen, det vill säga kommissionen har exklusiv rätt att handha koncentrationsärenden på gemenskapsnivå. Detta innebär även att kommissionen, förutom ett undantag 28, ej har rätt att ingripa mot koncentrationer utan gemenskapsnivå. Enligt artikel 21.2 ska nationella myndigheter ej använda sig av förordningen. Det är meningen att de nationella myndigheterna ska använda sig av nationella lagar. De nationella myndigheterna, i Sverige är myndigheten Konkurrensverket, kan dock använda sig av artikel 81 och 82 i EG-fördraget. 29 En fördel med att man ytterliggare närmat sig EG:s konkurrensregler är att skillnaden mellan hur en koncentration på svensk nationell nivå och på gemenskapsnivå ska materiellt vara marginell. Detta innebär att den koncentrationsprövning som görs av Europa kommissionens konkurrensmyndighet, DG IV, skiljer sig inte, i princip, från den prövning som svenska Konkurrensverket gör. Det finns dock vissa små materiella skillnader, främst att DG IV ska väga in hur koncentrationen påverkar EU som helhet. Konkurrensverket ser bara på hur koncentrationen påverkar Sverige. 4.2 Processuella och materiella regler för en koncentration Hur Konkurrensverket behandlar ett koncentrationsärende. För att man i Sverige ska kunna förbjuda en koncentration måste de företag som ingår i koncentrationen befinna sig på samma relevanta marknad. Därefter följer tre rekvisit som måste uppfyllas för ett förbud ska kunna infalla: en dominerande position måste skapas eller stärkas; ett konkurrenstest; samt att 27 Förordning 4064/89 28 Europa kommissionen har möjlighet att ingripa mot koncentrationer utan gemenskapsnivå genom att åberopa EGfördragets artikel 85, SOU 2000:4 s

19 koncentration måste anses skadlig ur allmän synpunkt. Prövningen sker enligt en trappstegsmodell, dvs man måste först pröva dominansen innan man går vidare till konkurrenstestet. På samma sätt måste konkurrenstestet utfalla negativt för att en skadlighetsprövning ska görs. Detta innebär att en koncentration som både påverkar konkurrensen negativt samt är skadlig ur allmän synpunkt inte kan förbjudas om en dominerande position inte skapas eller förstärks. Företagssammanslagningar och dylika företeelser har, som tidigare nämns, i Konkurrenslagen fått benämningen företagskoncentrationer. Vad som är en företagskoncentration definieras i Konkurrenslagens 34. Enligt KL föreligger en koncentration när 1. två eller fler tidigare självständiga företag slås samman, eller 2. en eller fler personer, som redan kontrollerar minst ett företag, eller ett eller flera företag genom förvärv av värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på annat sätt direkt eller indirekt får kontroll över ett eller flera företag eller delar därav. Huruvida en koncentration ska anmälas till Konkurrensverket eller inte framgår av KL 37. Enligt huvudregeln ska koncentrationen anmälas om företagen tillsammans har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder. Och minst två av de berörda företagen driver verksamhet i Sverige och den svenska verksamheten för vardera av företagen har en omsättning som föregående räkneskapsår översteg 200 miljoner kronor. Konkurrensverket kan dock ålägga en part i en koncentration att anmäla koncentrationen om kriteriet i första stycket är uppfyllt, det vill säga att företagen tillsammans har en omsättning på fyra miljarder. Om koncentrationen ska anmälas skickar de inblandade företagen in en K2-blankett till Konkurrensverket. K2-blanketten ska innehålla information om koncentrationen och företagen. 30 Efter anmälan avgör Konkurrensverket huruvida de ska lämna anmälan utan anmärkning eller ej. Om de tror att sammanslagningen kommer att påverka konkurrensen negativt och uppfyller Konkurrensverket krav som finns i Konkurrenslagen 34 a, så stämmer Konkurrensverket bolagen inför Stockholms tingsrätt. Man kan därmed säga att Konkurrensverkets beslut, om det utfaller negativ, består av en stämningsansökan och ej ett beslut i egentlig mening. 29 SOU 200:4 s Gustafsson s

20 4.2.2 Begreppet relevant marknad En betydande del av den diskussion som fördes mellan Konkurrensverket och Svenska Girot, innan Konkurrensverket kom med sitt beslut, handlade om hur den relevanta marknaden skulle definieras. Allmänt kan sägas att denna definition är av stor vikt. Det är den relevanta marknaden som sätter upp de yttre gränserna för koncentrationskontrollen. Det vill säga om två bolag som ämnar att gå samman inte befinner sig på samman relevanta marknad kan de omöjligt påverka konkurrensen och skall därför alltid tillåtas. Den relevanta marknaden delas in i två delar, dels produktmarknaden och dels den geografiska marknaden. För att Konkurrensverket skall kunna stoppa en fusion med hjälp av koncentrationsreglerna måste de sammangående bolag tillhöra både samma geografiska marknad och samma produktmarknad. 31 Under den diskussion som framled till Konkurrensverkets beslut var både Konkurrensverket och Svenska Girot överens om hur den geografiska marknaden skulle definieras. Det finns därför ingen större anledning att i denna uppsats göra en längre beskrivning av denna. Inom EG-rätten ses ofta en medlemstat eller ett land som den relevanta geografiska marknaden, detta var till exempel fallet i det i Sverige mycket uppmärksammade fallet med Volvo och Scania. Att så har blivit fallet är naturligt då länder fortfarande anses som homogena marknader. Det finns dock fall då den geografiska marknaden har ansetts som betydligt mindre, som exempel kan nämnas att en flygplats har i ett fall ansetts som en geografisk marknad. EG-rätten är restriktiv till en vidare definition av den relevanta geografiska marknaden (se Volvo-Scania) även om det inte finns regler som förhindrar detta. I och med valutaunionen och kommissionens vilja att öka integrationen mellan medlemstaterna finns det en möjlighet att man i framtiden blir mer öppen till en större differens för den relevanta geografiska marknaden. 32 Diskussion kom istället att till stor del att handla om hur den relevanta produktmarknaden skulle definieras. Det är därför i detta fall av största vikt att se hur man definierar den relevanta produktmarknaden. Det har och är fortfarande inte helt lätt att definiera produktmarknaden. För att bemöta denna osäkerhet har kommissionen framställt ett tillkännagivande, Europeiska kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning, 33 vars mål är att försöka skapa en mer enhetlig bild av den relevanta markanden. Kommissionen understryker att tillkännagivandet ska ses som en 31 Carlsson s Goyder s EGT nr. C 372,

21 sammanställning av praxis. Tillkännagivandet ska därmed inte förändra synen på den relevanta marknaden, utan bara förtydliga den. Kommissionen börjar med att peka på att det finns olika sorters konkurrens. Konkurrens från efterfrågesidan. Med detta menas den direkta konkurrens som finns i nuläget. Konkurrensen från utbudssidan, med detta menas företag som inte idag direkt konkurrerar med ett företag, men med enkla medel kan ställa om sin produktion så att direkt konkurrens uppstår. Kommissionen menar att man främst ska se på konkurrenssituationen på efterfrågesidan när man ska avgöra hur den relevanta markanden ska se ut. Dock kan det i vissa situationer även finnas möjlighet att dessutom räkna med konkurrensen från utbudssidan. Den generella metoden man ska använda sig av är det så kallade SSNIP-testet, small but significant nontransitory increase in price. Denna metod går ut på att man gör ett hypotetiskt test, genom att anta att man höjer priset på den produkt som de berörda företagen tillhandahåller. Den hypotetiska höjningen ska vara liten, cirka fem till tio procent, och varaktig. Poängen är sedan att analysera hur konsumenterna skulle reagera till denna höjning i pris. Om konsumenterna trots den relativt lilla prishöjningen går över till en annan produkt ska den produkten anses tillhöra den relevanta produktmarknaden, dvs produkterna är utbytbara. 34 Kommissionen syn på hur den relevanta produktmarknaden skall definieras är relativt smal. Detta kan ses i bland annat i fallet Aerospatiale-Alenia/De Havilland 35. Där delade Merger Task Force, den enhet inom EG:s konkurrensmyndighet, DG IV, som arbetar med fusionskontroll, in produktmarknaden för mindre passagerarplan i tre olika klasser: passagerare, passagerare och 60 passagerare och över. Man lät sedan varje klass var en egen produktmarknad Effekten i nämnda fall blev att ett antal aktörer på den relevanta produktmarknaden blev betydligt färre än i det fall om samtliga producenter av passagerarflygplan skulle räknas in i samma relevanta produktmarknad. Ett annat bra exempel på hur även svenska Konkurrensverket använder sig av dessa smala relevanta marknader är det så kallade Astrid Lindgren-ärendet 36. I beslutet kom Konkurrensverket fram till att Astrid Lindgren-köpvideofilmer var en 34 Carlsson s Mål IV/M053 (1991) 4 CMLR M2 36 AB Svenska Filmindustri, Konkurrensverkets beslut den 20 maj 1996 ( dnr. 660/95) 21

22 egen relevant produktmarknad, pågrund av sin särart inom barnfilmsmarknaden, och därmed inte befann sig på samma relevanta produktmarknad som till exempel Walt Disney-köpfilmer 37. Anledningen till att man använder sig av smala relevanta produktmarknader är att det ger en större chans att ingripa mot förestående uppköp, fusioner eller dylikt. Om den relevanta produktmarknaden skulle ha varit bred skulle det ha inneburit att fler företag skulle finnas inom samma relevanta marknad. Marknadsandelarna skulle därmed spridas och varje enskilt företag skulle få färre marknadsandelar. Det skulle innebära att det skulle bli svårare att visa att fusion eller dylikt skulle skapa eller förstärka en dominerande ställning (om dominerande ställning se nedan) Hur definieras dominerande ställning? Det är från konkurrensrättslig synpunkt bara intressant att stoppa koncentrationer som skapar eller förstärker en dominerande ställning. EG-domstolen har definierat dominerande ställning som en stark ekonomisk ställning hos ett företag som gör det möjligt för företaget att hindra att effektiv konkurrens upprätthålls på en relevant marknad genom att medge företaget att i betydande omfattning agera oberoende av sina konkurrenter och kunder och i sista handkonsumenterna. 39 Vid fusioner eller dylika förfaranden ser man icke de fusionerande bolagen som enskilda enheter utan det viktiga är hur bolaget skulle se ut efter fusionen. En indikator på huruvida en fusion skapar eller förstärker en dominerande position är de fusionerande bolagens procentuella marknadsandelar. Marknadsandelarna utgör dock bara en fingervisning huruvida en dominerande position skapas eller ej. Förenklat kan man säga att det inom EG-rätten framkommit genom praxis en fyrgradig skala för hur ett företags procentuella marknadsandel ska väga i en dominansprövning. Under 20 procent borde ej kunna frambringa dominans 40. Mellan 20 och 40/45 procent ska inte vidare räknas som dominans utan kan uppbringa dominans pågrund av andra faktorer 41. En marknadsandel på 37 Gustafsson s Goyder s. 396 f 39 Mål 85/76 (Hoffmann- LaRoche) (1979) s Carlsson s Mål 27/76 (United Brands) (1978) 22

23 runt 50 procent presumeras vara dominans men kan motbevisas av de inblandade företagen. En procentandel på över 60 procent borde det vara mycket svårt att motbevisa en dominerande ställning. 42 Man bör dock inte bara se till vilka marknadsandelar företagen har, i ett ärende hos Konkurrensverket från 1994 beslutades att en marknadsandel om 75 procent trots allt inte skulle ses som en dominerande ställning 43. En dominansprövning innebär även att man ska se till vilka marknadsandelar som övriga aktörer har på den relevanta marknaden. Om de övriga aktörerna på den relevanta marknaden är många till antalet och ingen har någon större marknadsandel, ska det ses som ett tecken på att en lägre total marknadsandel ska kunna anses uppfylla kravet på dominerande position Kollektiv dominans På vissa marknader där det antingen finns ett duopol och oligopol finns det risk för att de företagen på dessa marknader agerar samordnat utan att kontakter eller avtal. Genom detta outtalad parallella beteende skapas en marknad med en kollektiv dominans. En marknad med kollektiv dominans kännetecknas av att företagen kan fungera som om de hade en dominerande ställning och effekten blir ofta den samma som om det hade funnits ett illegalt samarbete. Då detta beteende ej föregås av några som helst avtal kan de ej anses som förbjudna enligt Konkurrenslagen. 44 Det är ur konkurrenshänsyn ej önskvärt att skapa nya sådana marknader. Man har därför inom Europeiska kommissionen och inom EG-domstolen börjat ta hänsyn till den kollektiva dominansen. I EGdomstolsmålet Kali und Salz 45 kom EG-domstolen till att skapandet av en kollektiv dominans ska omfattas av koncentrationsförordningen. Dock ställde domstolen väldigt höga krav på när den ska tillämpas, domstolen krävde att det ska finnas strukturella bindningar mellan de bolag som bildar den kollektiva dominansen Carlsson s Konkurrensverkets beslut den 17 mars 1994 (dnr. 1766/93) (Candelia) 44 Carlsson s Förenade målen C-68/94 och C-30/95 46 Carlsson s

24 4.2.5 Definitionen av konkurrenstest och skadlighetsrekvisitet Om det kan bevisas att en dominerande position skapas eller förstärks är inte heller det ett bevis på att koncentrationen är olaglig. Man ska först göra ett så kallat konkurrenstest. Målet med konkurrenstestet är att se om effekterna av koncentrationen är en negativ konkurrenssituation. En dominerande ställning i sig anses inte skapa en negativ konkurrenssituation. Av naturliga skäl är dominansprövningen och konkurrenstestet tämligen intimt sammankopplade. Och en koncentration som skapar en mycket stark dominerande ställning har givetvis ett mycket sämre utgångsläge än en koncentration där dominerande ställningen är procentuellt sett låg. Konkurrentestets uppgift är att se vilka effekter en koncentration har på konkurrensen. Man ska i testet därmed medräkna både positiva effekter av koncentrationen och negativa. I propositionen till Konkurrenslagen 47 pekas på ett antal faktorer som ska vägas in i konkurrenstestet. Dessa kriterier är: nationell konkurrens; konkurrens från utlandet; marknadens strukturer; företagets marknadsställning och finansiella styrka; valmöjlighet och tillgång till leveranser eller marknader för leverantörer och konsumenter; rättsliga eller andra hinder för inträde på marknaden; tillgång och efterfrågan på aktuella varor och tjänster; av nämnda intressen i mellanliggande och slutliga distributionsled; utveckling av tekniskt och ekonomiskt framåtskridande. Om det efter en genomgång av ovan nämnda faktorer inte framkommer att koncentrationen i väsentligt hämmar konkurrensen ska den tillåtas. Lägg märke till att en koncentration måste väsentligt hämma konkurrensen 48 och inte endast hämma konkurrensen som vid tillämpningen av 6 KL 49, kraven på negativa effekter är alltså högre vid koncentration. Om man efter konkurrenstesten kommer fram till att koncentrationen väsentligt hämmar marknaden är detta i sig inte grund för att förbjuda koncentrationen. Man behöver även visa på att koncentration är skadlig ur allmän synpunkt, det så kallade skadlighetsrekvisitet. Att en koncentration väsentligt hämmar konkurrensen borde i de flesta kunna anses som bevis för att en koncentration är skadlig. 50 Det kan dock finnas faktorer som väger upp de negativa följderna av att konkurrensen minskar. Fusioner som innebär att 47 Prop. 1992/93:56 s Carlsson s KL förbjuder, som huvudregel, sammarbeten som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen och handlar således om konkurrensbegränsande sammarbeten och ej om fusionskontroll. 24

25 svenska företag skulle få en bättre internationell konkurrenskraft och därmed i förlängningen ge den svenska industrin en starkare ställning skulle kunna vara ett exempel på vad som skulle kunna anses vara en koncentration som inte är skadlig ur allmän synpunkt. 51 De måste dock poängteras att sådana fall är mycket sällsynta, bland annat för att även helt svenska koncentrationer av det större slaget ska prövas enligt EG:s konkurrensregler och dessa givetvis inte ser till Sveriges utan till unionens bästa, ett bra exempel är Volvo/ Scania-fallet Failing firm doktrinen Failing firm -doktrinen har utvecklats i U.S.A och har sedan till viss del även använts inom EG-rätten 52 och svensk rätt. 53 Doktrinen ger ett företag som är på väg att gå i konkurs tillåtelse att bli uppköpt av ett företag med en dominerande position. Tanken med failing firm doktrinen är att man ska undvika de höga kostnader som en konkurs innebär, samt att man därmed kan behålla den produktion företaget fortfarande har. 54 I de av de amerikanska konkurrensmyndigheters skapade riktlinjerna för företagsfusioner finns fyra krav för ett failing firm-scenario. Det påstådda konkursfärdiga bolaget ska, inom en snar framtid, inte kunna fullfölja sina finansiella åtaganden. Det ska inte vara möjligt att göra en företagsrekonstruktion. Det ska ha gjort uppriktiga försök att hitta en annan köpare som både behåller företagets tillgångar på den relevanta marknaden och är mindre skadligt ur konkurrenshänsyn. Och att företagets tillgångar skulle försvinna från den relevanta marknaden om inte köpet genomfördes. 55 Failing firm-doktinen ska användas och har inom amerikansk rätt, användas mycket restriktivt, vilket bevisas av att en failing firm-argumentation har misslyckas i de flesta fall där en sådan förts inom amerikansk rätt Naturligt monopol 50 Prop. 1992/93:56 s Carlsson s Förenade målen C-68/94 och C-30/95 (Kali und Salz) 53 Konkurrensverkets beslut 12 april 1995, dnr. 427/95 54 Hovenkamp s Horizontel Merger Guidelines, p

26 Det finns marknader som endast är ekonomiskt effektiva med en aktör. Företag på dessa marknader kräver en marknadsandel på över femtio procent för att långsiktigt kunna överleva. Utmärkande är att det oftast behövs stora investeringar på marknaden. Dessa investeringar är även inriktade på ett specifikt behov som inte kan uppfyllas utan att investeringarna görs. Om ytterliggare aktörer skulle ge sig in på marknaden kommer investeringarna, för en av parterna eller båda, ej att kunna ge tillräckligt med avkastning, utan innebär en förlust affär. Exempel på naturliga monopol är hamnar, broar, flygplatser eller pipelines. Naturliga monopol är dock monopol. Detta innebär att de negativa följder som sker på en monopolistisk marknad givetvis kan ske inom det naturliga monopolet. Detta har fått till följd att de naturliga monopolen ofta är statligt reglerade. Naturliga monopol är också ofta en oumbärlig resurs(se nedan) Oumbärliga resurser doktrinen Det finns på vissa monopolistiska marknader resurser som är så viktiga för konkurrensen på andra marknader att det monopolistiska företaget är tvunget att låta konkurrerande bolag använda sig av resursen. Ett exempel är att Telia. Telia är företag som befinner sig på ett flertal olika marknader. Bland annat har företaget ett legalt monopol på att äga och driva de markbundna telenät, en marknad som är ett naturligt monopol. Företaget befinner sig dock också på marknaden för telefonoperatörer, en marknad som ej är ett naturligt monopol. Om Telia inte hade låtit andra företag använda sig av deras telenät hade företaget givetvis även haft monopol på operatörsmarknaden. Nu är dock Telia tvungna att låna ut telenätet till konkurrenter inom marknaden för telefonoperatörer. Telenäten är en så kallad oumbärlig resurs, även kallad nödvändig facilitet eller på engelska essential facility. Andra exempel på oumbärliga resurser är hamnar och flygplatser. Vanligen är en oumbärlig resurs av en infrastrukturell karaktär, men även reservdelar till bilar har klassats som en oumbärlig resurs. Det ska också uppmärksammas att oumbärliga resurser ofta sammanfaller med vad som är ett naturligt monopol. På så sätt motverkas till viss del även de, för det allmänna, negativa fördelarna som finns för företag i en monopolställning. Doktrinen utvecklades inom amerikansk anti-trust-praxis. Redan i ett mål från använde sig den amerikanska högsta domstolen av en oumbärlig-resursargumentation. Teorin utvecklades sedan i 56 United States v. Terminal R.R. Assn. 224 US 383 (1912) 26

27 amerikansk praxis genom bland annat mål som MCI Oumbärlig-resursdoktrinen har sedan används inom både EG-rätten och svensk rätt. Att en resurs blir klassad som en oumbärlig resurs innebär en stor inskränkning för företaget som äger den. Bland annat förlorar han en stor del av sin självbestämmanderätt. På grund av de stora inskränkningar som sker ska doktrinen om oumbärlig resurs behandlas med stor restriktivitet. 5. Svenska Girots analys 5.1 Svenska Girots marknadsdefinitioner I K2 blanketten, dvs Svenska Girots ansökan om företagskoncentration, uppger Svenska Girot vilka marknadsdefinitioner som de använder sig av. Svenska Girot delar in produktmarknaden, som Bankgirot och Postgirot agerar på, i två helt separata delar, dels distansbetalningstjänster, dels tekniska tjänster. Man anser att dessa produkter varken är jämförbara eller utbytbara utan istället att de kompletterar varandra Svenska Girots syn på produktmarknaden för distansbetalningstjänster Den relevanta produktmarknaden avseende distansbetalningstjänster till bankkunder anser Svenska Girot omfattas av giro, Autogiro, elektroniska banktjänster och betalning över disk. 60 Svenska Girot anser sig finna stöd till denna uppfattning i ett av Europeiska kommissionens meddelande beslut. I Nederlandse 57 MCI Communic. Corp v. AT & T 58 Hovenkamp s KKVs akt nr. 49 s KKVs akt nr. 49 s

28 Vereniging van Banken-beslutet 61 angav kommissionen även vilka betalningssätt som i princip kan klassas som distansbetalningar. Dessa är giro, check, elektronisk banktjänster och direct debit dvs Autogiro. 62 Kommissionen ansåg dock att man i Nederländerna skulle utesluta checkar från den relevanta produktmarknaden. Denna analys stödjer Svenska Girot och anser att man även i Sverige kan utesluta checkar från produktmarknaden, då checkar i Sverige får anses ha begränsad användning. 63 Kommissionen ansåg också att man i Nederländerna skulle utesluta de elektroniska banktjänsterna i den relevanta produktmarknaden. Detta anser Svenska Girot att man inte ska göra på den svenska marknaden, eftersom Sverige idag måste anses vara mer utvecklat inom IT-sektorn än vad Nederländerna kan anses ha varit. Bl a pekar Svenska Girot på den stora del av svenskar som redan har tillgång till Internet samt det redan idag finns 1,6 miljoner användare till Internetbanktjänsterna i Sverige Svenska Girots syn på produktmarknaden för tekniska tjänster för produktsystem Svenska Girot ser dessa tjänster som typiska för marknaden: a) insamlandet av betalningsuppdrag, dvs. mottagandet av betalningsuppdrag på papper eller elektronisk form; b) fysisk eller elektronisk sortering av betalningsuppdrag; c) inmatning i datorer av betalningsuppdrag i pappersformat, genom OCR/ICR-scannning eller manuell inmatning, omvandlande av betalningsuppdrag till maskinläsbar form; och d) behandling av betalningsuppdrag, inklusive täckningskontroll och debet-/kreditinformation 61 Kommissionens beslut den 8 september 1999 i ärende IV/34010, Nederlandse Verening van Banken, EGT L 271, , s. 28, p KKVs akt nr. 49 s KKVs akt nr. 49 s KKVs akt nr. 49 s