Arbets och miljömedicin Lund AMM. Rapport nr 27/2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbets och miljömedicin Lund AMM. Rapport nr 27/2011"

Transkript

1 AMM Rapport nr 27/2011 Arbets och miljömedicin Lund Exponeringsmätningar, med fokus på respirabelt metalldamm, på svetsföretag i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer 1

2 Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt Partiklar och hjärt-kärlsjukdom. Exponering för olika typer partiklar, inklusive dieselavgaser, har identifierats som en av de största framtida riskerna för yrkesrelaterad ohälsa. Yrkesmässig exponering av partikelformiga luftföroreningar, särskilt exponering för dieselavgaser, visar samband med ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. Mekanismerna för sambandet mellan exponering för fina partiklar och hjärt- kärlsjukdom är fortfarande oklara. Risken för hjärt- kärlsjukdom ökar med åldern och en möjlighet är att fina partiklar påskyndar åldrande av blodomloppet. Telomererna utgör ändarna på cellens kromosomer och är en tillförlitlig markör för biologiskt åldrande. Telomerlängden i vita blodkroppar visar på risken för framtida hjärt-kärlsjukdom: ju kortare telomerlängd desto ökad risk för hjärtinfarkt. Vår hypotes är att yrkesmässig exponering för fina metall- eller dieselpartiklar resulterar i kortare telomerer, vilket kan påskynda tidigt åldrande av blodomloppet och i sin tur hjärt-kärlsjukdom. Därför har en studie genomförts på arbetare exponerade för fina metallpartiklar för att se om yrkesmässig exponering för respirabla metallpartiklar leder till kortare telomerer, och om detta är förenat med effekter på hjärt-kärlsystemet. Syfte Syftet med denna del av studien är att undersöka arbetares yrkesmässiga exponering för respirabla metallpartiklar. Därför har personliga exponeringsmätningar av respirabelt metalldamm gjorts på svetsare för att kunna bestämma deras yrkesmässiga exponering för respirabla metallpartiklar. Svetsare Sammanlagt har 100 svetsare från tio olika företag i Södra Sjukvårdsregionen deltagit i studien. Personliga exponeringsmätningar av respirabelt metalldamm har gjorts på 70 svetsare. Information om företagen dvs. materialtyper, svetsmetoder, lokaler, allmän- och processventilation och personlig skyddsutrustning finns i Bilagorna A-J. 2

3 Metod - mätning av respirabelt metalldamm Med en pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Flödet kontrollerades regelbundet med rotameter. Provtagningen varade under hela arbetsdagen. Proven analyserades med en gravimetrisk metod på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. Mer provtagningsinformation finns i Bilagorna A-J. Resultat En sammanställning över de personliga respirabla metalldammhalterna som uppmättes på svetsarna på de tio svetsföretagen redovisas i Tabell 1. Medel- respektive medianexponeringen för hela gruppen bestämdes till 2,6 mg/m 3 respektive 1,3 mg/m 3 (range 0,1-19,3 mg/m 3 ). De fullständiga resultaten presenteras i Bilagorna A-J. Som jämförselvärde kan det hygieniska nivågränsvärdet för respirabelt oorganiskt damm, 5 mg/m 3 ( Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar ), användas. Av de 70 svetsare vars exponering mättes använde 39% (N=27) andningsskydd och 63% (N=44) punktutsug vid svets- och sliparbete. Det var 43 svetsare som inte använde andningsskydd vid svetsarbete, och av dessa var det 4 svetsare som hade en exponering överskred det hygieniska nivågränsvärdet. Kommentarer De svetsare som använde andningsskydd bedöms ha en lägre exponering än vad som redovisas eftersom mätpunkten var placerad vid kragen (i andningszonen) och inte inuti andningsskyddet. Parallella mätningar med provtagare placerad både inuti andningsskyddet och i andningszonen gjordes på 3 arbetare, vilket visade på 3-7 lägre exponeringsnivåer vid användning av fläktassisterade andningsskydd. Dessa resultat överensstämmer med resultaten från tidigare svetsstudier där parallella mätningar också gjorts och där man uppmätt att exponeringsnivåerna var mellan 3-20 gånger lägre inuti andningsskyddet. Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå, allmänventilationen i lokalen, användning och placering av punktutsug och svetsarbete i trånga utrymmen. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man ha god marginal till det hygieniska gränsvärdet (under halva gränsvärdet). 3

4 Tabell 1. Personliga halter av respirabelt metalldamm som uppmätts på 70 svetsare på tio företag i Skåne, Kronbergs län och Blekinge. Företag A B C D E F G H I J ALLA Medel (mg/m 3 ) 1,8 1,3 0,9 0,5 5,1 2,3 2,6 1,2 4,2 1,6 2,6 Median (mg/m 3 ) 0,8 0,7 0,7 0,3 3,5 2,2 1,3 0,9 2,0 0,8 1,3 Min (mg/m 3 ) 0,5 0,2 0,2 0,1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,8 0,6 0,1 Max (mg/m 3 ) 3,6 4,3 2,3 2,2 11,8 5,8 9,1 2,3 19,3 3,3 19,3 Antal undersökta svetsare Antal svetsare med andningsskydd Antal svetsare som använde punktutsug

5 5

6 Bilaga A Mätrapport Företag A Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Yrkeshygieniker Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Fackombud IF Metall Arbets- och miljömedicin, Lund

7 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag A Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässig exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning i svartplåt på företaget. Verksamhet Företag A tillverkar olika sorters X i svartplåt. Provtagningsbetingelser Den 15 april 2010 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på fem arbetare; LN, KÅE, MS, MJ och PF. De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna två stycken 15 min raster (kl samt kl ) samt 30 min lunch (kl ). Pumparna stängdes av under lunchen. Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl I princip rådde normala arbetsförhållanden under mätningen. De personliga mätningarna avslutades mellan kl En sammanställning av användning av andningsskydd respektive punktutsug redovisas i Tabell 1. Vid mättillfället stod portarna till lokalerna öppna. Temperaturen inomhus uppmättes vid mättillfället till +20 C. Utomhus var det soligt vårväder med temperatur på +14 C. Mätningen utfördes av yrkeshygieniker Maria Hedmer. Tabell 1. Användning av andningsskydd samt punktutsug. Person Fläktassisterat Punktutsug andningsskydd LN Ja Nej KÅE Ja Nej MS Nej Nej MJ Ja Ja PF Nej Nej Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm 7

8 cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Flödet kontrollerades regelbundet med rotameter. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. Mätkriterier I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar finns angivet nivågränsvärde för respirabelt damm och detta redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Hygieniskt gränsvärde Ämne Nivågränsvärde (mg/m 3 ) Respirabelt damm 5 Anm. Nivågränsvärde = högsta godtagbara genomsnittshalt (tidsvägt medelvärde) av en luftförorening i inandningsluften vid exponering under en hel arbetsdag. Resultat Resultaten från de personburna provtagningarna sammanfattas i Tabell 3. De personburna mätningar utfördes under minst 75% av arbetstiden. Tabell 3. Uppmätta halter vid personburen provtagning av damm. Person Arbetsstation Provtagningstid Luftvolym (m 3 ) Respirabelt oorganiskt damm % av nivågränsvärdet Kommentarer (min) Mängd (mg/prov) Luftkonc. (mg/m 3 ) LN Plåten 421 0,926 0,46 0,4 9 Svetsade inte vid mättillfället KÅE Maskinverkstad borrare 415 0,913 0,46 0,4 8 Svetsade endast 1 timme vid mättillfället MS Förmontering 440 0,968 0,69 0,7 13 & robotsvets MJ Svetshall ,944 2,95 2,8 56 PF Svetshall ,953 3,17 3,0 60 Kommentar Inga av de uppmätta halterna av respirabelt damm i arbetarnas andningszoner överskred det hygieniska gränsvärdet. I de flest fall (60%) var halterna under halva gränsvärdet. Den högsta halt som uppmättes var 3,0 mg/m 3, vilket motsvarar 60% av gränsvärdet. Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå och ventilation. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man därför har god marginal till det hygieniska gränsvärdet Maria Hedmer Yrkeshygieniker 8

9 Bilaga B Mätrapport Företag B Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Yrkeshygieniker Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Fackombud Arbets- och miljömedicin, Lund 9

10 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag B Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässig exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning i svartplåt på företaget. Verksamhet Företag B tillverkar olika sorters X. Provtagningsbetingelser Den 17 juni 2010 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på sex arbetare; HT, GH, JJ, SL, TB och ND (se Bilaga, Figur 1-2). De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna två stycken 15 min raster (kl samt kl ) samt 30 min lunch (kl ). Pumparna stängdes av under lunchen. Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl I princip rådde normala arbetsförhållanden under mätningen. De personliga mätningarna avslutades mellan kl En av arbetarna (TB) använde andningsskydd i form av ett fläktassisterat andningsskydd, en annan arbetare (JJ) hade punktutsug i svetshandtaget och en tredje arbetare (HT) hade en fläkt i väggen. Vid mättillfället stod portarna till lokalerna öppna. Temperaturen inomhus uppmättes vid mättillfället till +22 C. Utomhus var det vackert sommar väder med temperatur över +20 C. Mätningen utfördes av yrkeshygieniker Maria Hedmer. Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Flödet kontrollerades regelbundet med rotameter. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. 10

11 Mätkriterier I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar finns angivet nivågränsvärde för respirabelt damm och detta redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Hygieniskt gränsvärde Ämne Nivågränsvärde (mg/m 3 ) Respirabelt damm 5 Anm. Nivågränsvärde = högsta godtagbara genomsnittshalt (tidsvägt medelvärde) av en luftförorening i inandningsluften vid exponering under en hel arbetsdag. Resultat Resultaten från de personburna provtagningarna sammanfattas i Tabell 2. De personburna mätningar utfördes under minst 75% av arbetstiden. Tabell 2. Uppmätta halter vid personburen provtagning av damm. Person Arbetsstation Provtagningstid Luftvolym (m 3 ) Respirabelt oorganiskt damm (min) Mängd Luftkonc. % av nivågränsvärdet (mg/prov) (mg/m 3 ) 479 1,05 0,17 0,2 3 Kommentarer HT Norra fabriken GH Prototyp 514 1,13 0,66 0,6 12 JJ Svetsningen 505 1,11 1,55 1,4 28 Svetsade mindre än vanligt på förmiddagen SL Svetsningen 475 1,05 0,61 0,6 12 TB a Svetsningen 478 1,05 0,85 0,8 b 16 Svetsade mycket mindre än vanligt. Svetsade endast fram till frukostrasten, därefter monteringsarbete ND c Svetsningen 397 0,87 3,47 4,0 79 a Använde fläktassisterat andningsskydd b Omräknat så skulle halten av respirabelt damm vid svetsning motsvara ca 3,9 mg/m 3 c Rökare; rökte utomhus vid 3 tillfällen och då stängdes pumpen av Kommentar Inga av de uppmätta halterna av respirabelt damm i arbetarnas andningszoner överskred det hygieniska gränsvärdet. I de flest fall (83%) var halterna under halva gränsvärdet. Den högsta halt som uppmättes var 4,0 mg/m 3, vilket motsvarar 79% av gränsvärdet. Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå och ventilation. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man därför har god marginal till det hygieniska gränsvärdet Maria Hedmer Yrkeshygieniker 11

12 Bilaga bilder Figur 1. Svetsning i Norra fabriken 12

13 Bilaga C Figur 2. Svetsning i Stora hallen Mätrapport Företag C Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Yrkeshygieniker Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Skyddsombud Arbets- och miljömedicin, Lund 13

14 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag C Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning i svartplåt och rostfritt på företaget. Verksamhet Företag C tillverkar X. Provtagningsbetingelser Den 19 augusti 2010 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på sex arbetare; TV, PS, AS, FA, MB och MO. De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna två stycken 15 min raster (kl samt kl ). Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl I princip rådde normala arbetsförhållanden under mätningen, dock rapporterade två arbetare materialbrist (MB & MO). De personliga mätningarna avslutades mellan kl Alla svetsare hade tillgång och använde någon form av punktutsug. Alla var icke-rökare. Temperaturen inomhus uppmättes vid mättillfället till +21 C. Utomhus var vädret växlande sommarväder med temperatur på ca 20 C (kl ). Mätningen utfördes av yrkeshygieniker Maria Hedmer. Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Flödet kontrollerades regelbundet med rotameter. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. 14

15 Mätkriterier I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar finns angivet nivågränsvärde för respirabelt damm och detta redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Hygieniskt gränsvärde Ämne Nivågränsvärde (mg/m 3 ) Respirabelt damm 5 Anm. Nivågränsvärde = högsta godtagbara genomsnittshalt (tidsvägt medelvärde) av en luftförorening i inandningsluften vid exponering under en hel arbetsdag. Resultat Resultaten från de personburna provtagningarna sammanfattas i Tabell 2. De personburna mätningarna utfördes under minst 75% av arbetstiden. Tabell 2. Uppmätta halter vid personburen provtagning av respirabelt damm Person Arbetsstation Provtagningstid Luftvolym (m 3 ) Respirabelt oorganiskt damm % av nivågränsvärdet Kommentarer (min) Mängd (mg/prov) Luftkonc. (mg/m 3 ) TV Detaljsvets ,06 0,53 0,5 10 PS Robotsvets 487 1,07 0,19 0,2 4 detalj AS Robotsvets 485 1,07 0,16 0,1 3 detalj FA Manuell 468 1,03 0,68 0,7 13 Underhållsarbete svets MB Robotsvets 466 1,03 1,28 1,2 25 Svetsade mindre än vanligt MO Robotsvets 6 + detaljsvets (kl ) 467 1,03 2,19 2,1 43 Materialbrist Kommentar Inga av de uppmätta halterna av respirabelt damm i arbetarnas andningszoner överskred det hygieniska gränsvärdet. De uppmätta dammhalterna var under halva gränsvärdet, dvs. låga. Den högsta halt som uppmättes var 2,1 mg/m 3, vilket motsvarar 43% av gränsvärdet. Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå och ventilation. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man därför ha god marginal till det hygieniska gränsvärdet Maria Hedmer Yrkeshygieniker 15

16 Bilaga D Mätrapport Företag D Datum: Mätning av: Respirabelt damm i luft Krom och nickel i urin Utförd av: Yrkeshygieniker Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Skyddsombud Arbets- och miljömedicin, Lund 16

17 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag D Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning i svartplåt och rostfritt på företaget. Även biologisk övervakning gjordes på arbetare som svetsar i rostfritt material. Verksamhet Företag D tillverkar X. Provtagningsbetingelser Respirabel dammätning Den 26 augusti 2010 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på tio arbetare; RA, RP, MA, LA, JE, SJ, ZS, JN, FF och MS; se Bilaga, Figur 1-5. De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna 15 min rast mellan kl samt lunch mellan kl Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl I princip rådde normala arbetsförhållanden under mätningen. De personliga mätningarna avslutades mellan kl och kl Mätningen på MS avslutades dock kl eftersom han skulle vårda sjukt barn. Alla svetsare hade tillgång och använde någon form av punktutsug och alla var ickerökare. Temperaturen inomhus uppmättes vid mättillfället till +21 C. Utomhus var vädret växlande sensommarväder med blåst och temperatur på ca 17 C. Mätningen utfördes av yrkeshygieniker Maria Hedmer. Urinprovtagning Biologisk övervakning av krom och nickel i urin gjordes på sex arbetare på den rostfria avdelningen. Morgonurinprover samlades in från: RP, ND, RA, JTS, LA och MRAA. 17

18 Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Flödet kontrollerades regelbundet med rotameter. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. Analys av krom och nickel Urinproverna analyserades med induktivt kopplad plasma masspektrometri (ICP-MS) på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. Mätkriterier I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar finns angivet nivågränsvärde för respirabelt damm och detta redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Hygieniskt gränsvärde Ämne Nivågränsvärde (mg/m 3 ) Respirabelt damm 5 Anm. Nivågränsvärde = högsta godtagbara genomsnittshalt (tidsvägt medelvärde) av en luftförorening i inandningsluften vid exponering under en hel arbetsdag. För krom och nickel i urin finns biologiska riktvärden då saknas biologiska gränsvärden saknas, se Tabell 2. Tabell 2. Biologiska riktvärden Ämne Referensområde hos allmän befolkningen Biologiskt riktvärde (µmol/mol kreatinin) (µmol/mol kreatinin) Krom <1 22 Nickel <6 58 Anm. Referensområde visar det övre värdet för allmän befolkningens halter av krom resp. nickel i urin. Riktvärdet för krom och nickel är hämtat från ACGIH respektive Finska Arbetshälsoinstitutet Resultat De personburna luftprovtagningarna utfördes under minst 75% av arbetstiden och resultaten sammanfattas i Tabell 3. Resultatet från den biologiska övervakningen visas i Tabell 4. 18

19 Tabell 3. Uppmätta halter vid personburen provtagning av respirabelt damm Person Arbetsstation Provtagningstid Luftvolym (m 3 ) Respirabelt oorganiskt damm % av nivågränsvärdet (min) Mängd Luftkonc. (mg/prov) (mg/m 3 ) RA Rostfritt 472 1,038 0,09 0,1 2 RP Rostfritt 466 1,025 0,20 0,2 4 MA Twinrobot 437 0,961 0,51 0,5 11 LA Rostfritt 459 1,010 0,07 0,1 1 JE Bana ,9284 0,13 0,1 3 SJ Bana ,922 0,71 0,8 15 ZS Bana ,972 2,08 2,1 43 JN Bana 3: ,977 0,41 0,4 8 FF Bana ,988 0,41 0,4 8 MS Rostfritt 169 a 0,372 0,05 0,1 a 3 a Mätning under 35% av arbetstiden Tabell 4. Halter av krom och nickel i urinen Person Krom (µmol/mol kreatinin) Nickel (µmol/mol kreatinin) RP 2,82 5,2 ND 1,03 2,8 RA 2,04 3,4 JTS 4,28 5,4 LA 1,86 2,8 MRAA 2,28 5,5 Kommentar Respirabel dammätning Inga av de uppmätta halterna av respirabelt damm i arbetarnas andningszoner överskred det hygieniska gränsvärdet. De uppmätta dammhalterna var under halva gränsvärdet, dvs. låga. Den högsta halt som uppmättes var 2,1 mg/m 3, vilket motsvarar 43% av gränsvärdet. Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå och ventilation. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man därför ha god marginal till det hygieniska gränsvärdet. Biologisk övervakning Arbetarna på den rostfria avdelningen har en låg yrkesmässig exponering för krom. Den högsta kromhalten som uppmättes i urin var 4,28 µmol/mol kreatinin och motsvarar 19% av det riktvärde som finns för krom i urin. Alla nickelhalter i urin var mindre än 6 µmol/mol kreatinin, vilket är i nivå med halter som hittas hos den ej yrkesmässigt exponerade allmän befolkningen Maria Hedmer Yrkeshygieniker 19

20 Bilaga bilder Figur 1. Manuell svetsning på Rostfria avdelningen Figur 2. Robotsvetsning på Rostfria avdelningen 20

21 Figur 3. Manuell svetsning på Bana 3 Figur 4. Manuell svetsning på Bana 3 Figur 5. Manuell svetsning på Bana 6 21

22 Bilaga E Mätrapport Företag E Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Maria Hedmer Yrkeshygieniker, Dr Med Vet Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Skyddsombud Arbets- och miljömedicin, Lund 22

23 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag E Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning i svartplåt på företaget. Verksamhet Företag E tillverkar X. Provtagningsbetingelser Den 23 september 2010 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på nio arbetare, som arbetade på följande arbetsstationer: ramhäftning, ramsvets, detaljsvets, stativhäftning, balkautomat. Alla var ickerökare. De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna två stycken raster (kl samt kl ) samt lunch mellan kl Under lunchen stängdes pumparna av. Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl De personliga mätningarna avslutades mellan kl Mätningarna på 2 arbetare avslutades i förtid; kl respektive kl (pga sjukdom). Vid svetsarbete använde 89% av de undersökta arbetarna punktutsug och 44% använde andningsskydd. Tillverkningslokalen var stor och rymligt och hade allmänventilation av deplacerande typ. Temperaturen inomhus uppmättes vid mättillfället till +20,5 C. Utomhus var vädret växlande, soligt höstväder med temperatur på ca 20 C (kl ). Produktionsförhållande Vid provtagningen har arbetsbelastningen uppfattats som normal då ingenting anmärkningsvärt rapporterades. Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Luftflödet kontrollerades med rotameter före start, vid avstängning och några gånger under provtagningens gång. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. 23

24 Jämförselsevärde För respirabelt damm är det hygieniska nivågränsvärdet 5 mg/m 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Resultat Totalt finns 9 observationer. Medelvärde, medianvärde och range presenteras i Tabell 2. Resultaten av de personliga värdena presenteras i Tabell 3. Tabell 2. Sammanställning av uppmätta halter respirabelt damm på företag E Ämne Medel Median Range Respirabelt damm (mg/m 3 ) 4,8 3,2 0,5-10,5 Tabell 3. Uppmätta halter vid personburen provtagning av respirabelt damm Arbetsstation Antal Respirabelt oorganiskt Kommentar damm (mg/m 3 ) Stativhäftning* a 2 5,6 Detaljsvetsning** a 4 5,6 Ramhäftning 1 6,1 Balkautomat 1 0,5 Ramsvetsning* 1 3,1 Problem med klämd slang, vilket kan ha påverkat mätresultatet b *Mätt huvudsakligen utanför andningsskydd på en arbetare **Mätt huvudsakligen utanför andningsskydd på en arbetare a Medelvärden redovisas b Svetsade helsömmar i trånga utrymmen utan punktutsug. Troligtvis är luftkoncentrationen felaktigt låg. Dock använde arbetaren andningsskydd vilket gör att hans faktiska exponering är låg. Kommentar De uppmätta respirabla dammhalterna är höga. Av 9 observationer ligger 4 över gällande nivågränsvärde. Av dessa 4 värden är bara ett taget utanför andningsskydd, resten är tagna på arbetare som inte använde andningsskydd. De högsta halterna är uppmätta på arbetare som svetsade mycket. Fyra arbetare använde andningsskydd och deras uppmätta dammhalter var mellan 1,1-10,5 mg/m 3. Dessa arbetares exponering för respirabelt damm bedöms dock vara betydligt lägre, eftersom de var skyddade med fläktassisterade andningsskydd (från tidigare svetsstudier där parallella mätningar gjorts inuti och utanför andningsskydd vet vi att exponeringsnivåerna är mellan 3-20 gånger lägre). Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå och ventilation. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man ha god marginal till det hygieniska gränsvärdet (under halv gränsvärdet). För att minska exponeringen för svetsrök behövs olika förbättringar göras på företaget, t ex effektivare allmän ventilationen, förändrad svetsteknik för att minska emissionerna av svetsrök, närmare placering av punktutsug vid svetspunkten. Vid de arbetsstationerna med hög exponering för svetsrök bör fler arbetare använda andningsskydd Maria Hedmer 24

25 Bilaga F Mätrapport Företag F Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Maria Hedmer Yrkeshygieniker, Dr Med Vet Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Huvudskyddsombud Arbets- och miljömedicin, Lund 25

26 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag F Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning i svartplåt på företaget. Verksamhet Företag F tillverkar X. Provtagningsbetingelser Den 19 oktober 2010 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på nio arbetare, som arbetade på följande arbetsstationer: korgsvets, ramsvets och komponentsvets. Alla var icke-rökare. De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna två stycken kortare raster (kl samt kl ) och en längre rast kl Under den längre rasten stängdes pumparna av. Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl De personliga mätningarna avslutades mellan kl Vid svetsarbete använde 78% av de undersökta arbetarna andningsskydd (fläktassisterat andningsskydd). Tillverkningslokalen var stor och rymligt och hade allmänventilation. Temperaturen inomhus uppmättes vid mättillfället till +21 C. Utomhus var vädret mulet höstväder med temperatur på ca 5 C. Produktionsförhållande Vid provtagningen rapporterades arbetsbelastningen vara lite lägre än normalt. Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Luftflödet kontrollerades med rotameter före start, vid avstängning och några gånger under provtagningens gång. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. 26

27 Jämförselsevärde För respirabelt damm är det hygieniska nivågränsvärdet 5 mg/m 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Resultat Totalt finns 9 observationer. Medelvärde, medianvärde och range presenteras i Tabell 1. Resultaten för de olika svetsavdelningarna presenteras i Tabell 2. Tabell 1. Sammanställning av uppmätta halter respirabelt damm på företag F Ämne Medel Median Range Respirabelt damm (mg/m 3 ) 2,2 2,1 0,5-5,4 Tabell 2. Uppmätta halter vid personburen provtagning av respirabelt damm Arbetsstation Antal Respirabelt oorganiskt damm (mg/m 3 ) Korgsvets* a 6 2,4 Ramsvets** a 2 1,3 Komponentsvets 1 2,7 *Mätt utanför andningsskydd på fem arbetare ** Mätt utanför andningsskydd på en arbetare a Medelvärden redovisas Kommentar Av 9 observationer ligger 1 över gällande hygieniskt nivågränsvärde (5,4 mg/m 3 ). Detta uppmättes på en arbetare som vid mättillfället inte använde andningsskydd. På de två arbetare som inte använde andningsskydd uppmättes dammhalter mellan 1,0-5,4 mg/m 3. På de 7 arbetare som använde andningsskydd uppmättes dammhalter mellan 0,5-2,7 mg/m 3. Dessa arbetares exponering för respirabelt damm bedöms dock vara lägre, eftersom de använde fläktassisterade andningsskydd (från tidigare svetsstudier där parallella mätningar gjorts inuti och utanför andningsskydd vet vi att exponeringsnivåerna är mellan 3-20 gånger lägre). Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå och ventilation. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man ha god marginal till det hygieniska gränsvärdet (under halv gränsvärdet) Maria Hedmer 27

28 Bilaga G Mätrapport Företag G Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Maria Hedmer Yrkeshygieniker, Dr Med Vet Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Huvudskyddsombud Arbets- och miljömedicin, Lund 28

29 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag G Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning på företaget. Verksamhet Företag G tillverkar X. Svetsmetoder som används på företaget är MIG/MAG, svetsning med rörtråd, TIG och robotsvetsning. Provtagningsbetingelser Den 3 februari 2011 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på nio arbetare, som arbetade som svetsare, robotsvetsare, truckförare och plasmaskärare. Alla var icke-rökare. De personliga mätningarna startade mellan kl och kl En arbetare började arbeta efter lunch och mätningen på denne startade kl Under mätningen hade arbetarna två stycken kortare raster (kl samt kl ) och lunchrast kl Under lunchrasten stängdes pumparna av. För de andra rasterna räknades tiderna av från provtagningstiden. Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl De personliga mätningarna avslutades mellan kl Två mätningar avslutades i förtid, kl (pga. läkarbesök) samt kl (pga. skiftarbete). Vid svets- och sliparbete använde en av de undersökta arbetarna andningsskydd (fläktassisterat andningsskydd). Vid slipsarbete använde en av de undersökta arbetarna andningsskydd (halvmask). Provtagningen gjordes utanför andningsskyddet varför de uppmätta halterna är något överskattade för arbetarna med andningsskydd. Till i princip varje svetsarbetsplats fanns punktutsug, men dessa användes sällan. Tillverkningslokalen var stor och rymligt och hade allmänventilation av deplacerande typ. Produktionsförhållande Vid provtagningen rapporterades arbetsbelastningen vara lite lägre än normalt. Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Luftflödet kontrollerades med rotameter före start, vid avstängning och några gånger under provtagningens gång. 29

30 Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne i Lund. Jämförselsevärde För respirabelt damm är det hygieniska nivågränsvärdet 5 mg/m 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Resultat Totalt finns 9 observationer. Provtagningstiderna varierade mellan 129 min till 481 min. På de 6 arbetare som jobbade heltid och dagtid gjorde mätningarna under % av arbetstiden. För övriga tre utfördes mätningarna under % av arbetstiden. Mättiden bör vara minst 360 min när man ska jämföra mot hygieniska nivågränsvärden. Medelvärde, medianvärde och range presenteras i Tabell 1. Resultaten för de olika yrkesgrupperna presenteras i Tabell 2. Tabell 1. Sammanställning av uppmätta halter respirabelt damm på företag G Ämne Medel Median Range Respirabelt damm (mg/m 3 ) 2,6 1,3 0,5-9,1 Tabell 2. Uppmätta halter vid personburen provtagning av respirabelt damm Arbetsstation Antal Respirabelt oorganiskt damm (mg/m 3 ) Svetsare* a 5 3,7 Robotsvetsare 1 2,8 Plasmaskärare a 2 1,0 Truckförare 1 0,5 *Mätt utanför andningsskydd på en arbetare a Medelvärden redovisas Kommentar Av 9 observationer ligger ett över gällande hygieniskt nivågränsvärde (9,1 mg/m 3 ). Detta uppmättes på den arbetare som vid mättillfället använde andningsskydd vid svets- och sliparbete. Denna arbetares exponering för respirabelt damm bedöms dock vara lägre, eftersom han använde fläktassisterade andningsskydd. Från tidigare svetsstudier där parallella mätningar gjorts inuti och utanför andningsskydd vet vi att exponeringsnivåerna är mellan 3-20 gånger lägre. På de fyra svetsare som inte använde andningsskydd vid svetsning uppmättes dammhalter mellan 0,7-4,2 mg/m 3 (medelvärde 2,3 mg/m 3 ; medianvärde 2,2 mg/m 3 ). Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå, användning av punktutsug och allmänventilationen i lokalen. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man ha god marginal till det hygieniska gränsvärdet (under halv gränsvärdet) Maria Hedmer 30

31 Bilaga H Mätrapport Företag H Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Maria Hedmer Yrkeshygieniker, Dr Med Vet Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Huvudskyddsombud Arbets- och miljömedicin, Lund 31

32 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag H Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning på företaget. Verksamhet Företag H tillverkar utrustning till X. Svetsmetoder som används på företaget är gasmetallbågsvetning (MIG/MAG), manuell metallbågsvetsning (MMA), gassvetsning och TIG. Kolbågsmejsling används i renseriet. Materialet som används är svartplåt och rostfritt. Provtagningsbetingelser Den 30 mars 2011 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på fyra svetsare samt på en arbetare på renseriet (svetsbås bottenkross). Alla var icke-rökare. De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna två stycken raster (kl samt kl ) och lunchrast kl Under rasterna samt lunchen stängdes pumparna av. På en svetsare lossnade slangen någon gång under arbetspassets sista halvtimme, därför har detta mätvärde korrigerats och värdet bedöms som något osäkert. Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl (en arbetare slutade kl. 15). De personliga mätningarna avslutades mellan kl Vid svets- och sliparbete använde de fem undersökta arbetarna andningsskydd (fläktassisterat andningsskydd). Provtagarna placerades i andningszonen, men utanför andningsskyddet på alla fem arbetarna, varför de uppmätta halterna är något överskattade för arbetarna med andningsskydd. På två arbetare (en svetsare och en renseriarbetare) placerades även en provtagningsenhet innanför andningsskyddet, för att kunna få ett mått på andningsskyddets skyddsfaktor. Svetslokalerna (svetshallen samt svetsreparation) var stora och rymliga och hade allmänventilation. Till i princip varje svetsarbetsplats fanns punktutsug (Bild 1). Renseriet var inrymt i rymlig lokal och svetsbåset hade med processventilation (Bild 2). Produktionsförhållande Vid provtagningen rapporterades arbetsbelastningen för två svetsare vara något lägre än normalt. Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm 32

33 cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Denna provtagningsenhet användes även för provtagning under andningsskyddet för arbetaren i renseriet. För provtagningen under andningsskyddet användes för svetsaren en filterkassett innehållande ett 25 mm cellulosafilter med föravskiljare (SKC Respirable dust Aluminium Cyclone; flöde: 2,5 l/min). Provtagningsenheterna som placerades under andningsskyddet fästes i ett head-set MiniPASS (Fenix Environmental) med vävad tejp. Luftflödet kontrollerades med rotameter före start, vid avstängning och några gånger under provtagningens gång. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Labmedicin Skåne i Lund. Filterna analyserades även för mangan med induktivt kopplad plasma masspektrometri (ICP-MS) på AMM. Jämförselsevärde För respirabelt damm och mangan som respirabel dammfraktion är de hygieniska gränsvärdena 5 mg/m 3 respektive 0,1 mg/m 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Resultat Provtagningstiderna för de fyra svetsarna varierade mellan 350 min till 427 min; mätningarna gjordes under 73-89% av arbetstiden. För arbetaren i renseriet gjords endast kortare mätningar (241 min). Mättiden bör vara minst 360 min när man ska jämföra mot hygieniska nivågränsvärden. Medelvärden, medianvärden och range presenteras i Tabell 1. För arbetaren i renseriet uppmättes respirabelt damm och respirabelt mangandamm till 6,2 mg/m 3 respektive 1,1 mg/m 3 under sammanlagt 241 min mättid. Resultaten för de parallella mätningarna med provtagning både inuti andningsskydd respektive vid kragen (i andningszonen) redovisas i Tabell 2. Tabell 1. Sammanställning av uppmätta halter respirabelt damm och mangan på företag H vid svetsning Ämne Medel Median Range Respirabelt damm (mg/m 3 ) Mangan respirabelt damm 1,2 0,9 0,5-2,3 0,015 0,012 0,003-0,031 Tabell 2. Uppmätta halter vid parallell personburen provtagning av respirabelt damm och mangan Arbete Tid (min) Respirabelt oorganiskt damm (mg/m 3 ) Mangan respirabelt damm (mg/m 3 ) Beräknad skyddsfaktor Respirabelt oorganiskt damm Mangan respirabelt damm Svetsarbete (slipning, 75 8,5 0,028 svetsning)* Svetsarbete (slipning, svetsning)** 74 1,6 0,002 Renseriarbete* (slipning, 93 8,9 1,903 kolbågning, svetsning) Renseriarbete** (slipning, 92 1,2 0,015 kolbågning, svetsning) *Mätt i andningszonen, dvs. utanför andningsskydd **Mätt inuti andningsskydd

34 Kommentar Heldagsmätningarna på de fyra svetsarna överskrider inte gällande hygieniska nivågränsvärden. En något lägre arbetsbelastning för två av svetsarna rapporterades vid mätningen vilket också bör beaktas. Kortare arbetsmoment med svets- och sliparbete under 75 min visar på högre halt just då (Tabell 2), men denna arbetares genomsnittliga exponering under arbetsdagen var 2,3 mg/m 3. Alla arbetare bedöms ha fullgott andningsskydd och vilket gör deras faktiska exponering betydligt lägre jämfört med den uppmätta halten i andningszonen (mätpunkt vid kragen). De parallella mätningarna indikerar att andningsskyddens skyddsfaktorer för respirabelt damm är mellan 5-7; och det stämmer väl överens med tidigare svetsstudier där parallella mätningar också gjorts och som visade på att exponeringsnivåerna är mellan 3-20 gånger lägre för respirabelt damm. Arbetsstationen i renseriet med kolbågsmejsling var det arbete som hade högst exponering. Men på denna arbetsstation var det obligatoriskt med andningsskydd, vilket mätningarna visar skyddar arbetaren på ett bra sätt från att exponeras för höga halter av både respirabelt damm och respirabelt mangan. Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå, användning av punktutsug och allmänventilationen i lokalen. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man ha god marginal till det hygieniska gränsvärdet (under halv gränsvärdet) Maria Hedmer 34

35 Bild 1. Svetsning i svetsreparation Bild 2. Kolbågsmejsling i renseriet 35

36 Bilaga I Mätrapport Företag I Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Maria Hedmer Yrkeshygieniker, Dr Med Vet Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Huvudskyddsombud Arbets- och miljömedicin, Lund 36

37 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag I Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning på företaget. Verksamhet Företag I tillverkar X. Materialet som används är svartplåt och rostfritt. Svetsmetoder som används på företaget är gasmetallbågsvetning (MIG/MAG), manuell metallbågsvetsning (MMA) och gasvolframsvetsning (TIG). Provtagningsbetingelser Den 10 maj 2011 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på sju svetsare (SÅA, AR, LOM, JE, JAZ, SH, AV). Alla var icke-rökare. De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna två stycken raster (kl samt kl ) och lunchrast kl Under rasterna samt lunchen stängdes pumparna av. Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl De personliga mätningarna avslutades mellan kl Vid svets- och sliparbete använde fem av de undersökta arbetarna andningsskydd (fläktassisterat andningsskydd). Provtagaren placerades i svetsarens andningszon, varför de uppmätta halterna är något överskattade för arbetarna med andningsskydd. På två arbetare placerades även en provtagningsenhet innanför andningsskyddet för att få ett mått på andningsskyddets skyddsfaktor. Företaget lokal var stor och rymlig med hög takhöjd. Till nästan varje svetsarbetsplats fanns punktutsug. Produktionsförhållande Vid provtagningen rapporterades arbetsbelastningen vara normal. Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Denna provtagningsenhet användes även för provtagning under andningsskyddet för arbetaren i renseriet. För provtagningen under andningsskyddet användes för svetsaren en filterkassett innehållande ett 25 mm cellulosafilter med föravskiljare (SKC Respirable dust Aluminium Cyclone; flöde: 2,5 l/min). Den ena provtagningsenheten placerades under andningsskyddet fäst i ett head-set MiniPASS (Fenix Environmental) med vävad tejp på SÅA (Bild 1), och den andra tejpades 37

38 fast med vävad tejp inuti JAZ:s andningsskydd. Luftflödet kontrollerades med rotameter före start, vid avstängning och några gånger under provtagningens gång. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Labmedicin Skåne i Lund. Jämförselsevärde För respirabelt damm är det hygieniska gränsvärdet 5 mg/m 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Resultat Provtagningstiderna för de sju svetsarna varierade mellan 301 min till 404 min; mätningarna gjordes under 63-84% av arbetstiden (Bild 2). Mättiden bör vara minst 360 min (75%) när man ska jämföra mot hygieniska nivågränsvärden. Resultaten för de parallella mätningarna med provtagning både inuti andningsskydd respektive vid kragen (i andningszonen) redovisas i Tabell 2. Tabell 1. Sammanställning av uppmätta halter av respirabelt damm på företag I vid svetsning Ämne Medel Median Range Respirabelt damm (mg/m 3 ) 4,2 2,0 0,8-19,3 Tabell 2. Uppmätta halter vid parallell personburen provtagning av respirabelt damm Arbete Tid (min) Respirabelt oorganiskt damm (mg/m 3 ) Beräknad skyddsfaktor Kommentar Svetsarbete SÅA (slipning, svetsning)* Svetsarbete SÅA (slipning, svetsning)** 79 2,3 67 0,8 Svetsarbete JAZ ,4 (slipning, svetsning)* Svetsarbete JAZ (slipning, svetsning)** 197 <0,1 *Mätt i andningszonen, dvs. utanför andningsskydd **Mätt inuti andningsskydd 3 Resultatet överensstämmer med tidigare svetsstudier där parallella mätningar också gjorts och som visade på att exponeringsnivåerna är mellan 3-20 gånger lägre för respirabelt damm >394 Min bedömning är att något fel uppstått vid provtagningen inuti andningsskyddet, och resultatet är därför felaktigt. Kommentar Heldagsmätningarna för sex av svetsarna överskrider inte gällande hygieniskt gränsvärde för respirabelt damm. Svetsaren på arbetsstationen eftersvets montering överskred det hygieniska gränsvärdet (19,3 mg/m 3 ) men hans exponering är lägre eftersom han använde andningsskydd. Vidare har samme svetsare rapporterat att punktutsug inte alltid kan användas vid svetsning då det inte alltid finns tillgängligt, vilket kanske delvis kan förklara den höga 38

39 dammhalten. En annan trolig förklaring är svetsning i trånga utrymmen. De två svetsare som arbetade utan andningsskydd var exponerade för dammhalter mellan 0,8-0,9 mg/m 3. Svetsare som använde andningsskydd bedöms ha en lägre exponering jämfört med den uppmätta halten i andningszonen (mätpunkt vid kragen). Den parallella mätningen indikerar att andningsskyddens skyddsfaktorer för respirabelt damm är ungefär tre; och det stämmer väl överens med tidigare svetsstudier där parallella mätningar också gjorts och som visade på att exponeringsnivåerna är mellan 3-20 gånger lägre för respirabelt damm. Exponeringen för respirabelt damm varierar från dag till dag beroende på bl a produktionsnivå, användning av punktutsug och allmänventilationen i lokalen. Arbetar man oskyddad dvs. utan andningsskydd bör man ha god marginal till det hygieniska gränsvärdet (under halv gränsvärdet) Maria Hedmer 39

40 Bild 1. Placering av provtagare på SÅA vid parallell respirabel dammätning Bild 2. Svetsarbete 40

41 Bilaga J Mätrapport Företag J Datum: Mätning av: Utförd av: Respirabelt damm Maria Hedmer Yrkeshygieniker, Dr Med Vet Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Lund Original till företaget Kopia till: Huvudskyddsombud Arbets- och miljömedicin, Lund 41

42 Yrkeshygienisk undersökning utförd avseende exponering för respirabelt damm på svetsare på företag J Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt som handlar om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. En del av projektet syftar till att bestämma svetsares yrkesmässiga exponering för respirabelt damm. Syfte Syftet med mätningen var att undersöka vilka lufthalter av respirabelt damm som man exponeras för i samband med svetsning på företaget. Verksamhet Företag J tillverkar X. Materialet som används är ffa svartplåt. Svetsmetoder som används i företagets valsverkstad är smältsvetsning så som gasmetallbågsvetning (MIG/MAG), robotsvets och pulverbågsvetsning. Provtagningsbetingelser Den 8 juni 2011 utfördes dammätningar på företaget. Personburen provtagning av respirabelt damm i andningszonen utfördes på fem svetsare (MH, HS, RD, MK, CA). Alla var ickerökare. Provtagaren placerades i svetsarens andningszon (vid kragen). De personliga mätningarna startade mellan kl och kl Under mätningen hade arbetarna två stycken raster (kl samt en kortare rast kl. 21.) och middagsrast kl Under den längre rasten samt middagsrasten stängdes pumparna av. Normal arbetstid sträcker sig mellan kl till kl De personliga mätningarna avslutades mellan kl Vid svets- och sliparbete använde ingen av de undersökta arbetarna något andningsskydd. Tre svetsare rapporterade att de använde punktutsug. Företagets lokal var rymlig med hög takhöjd. Produktionsförhållande Vid provtagningen rapporterades arbetsbelastningen för en svetsare (CA) vara lägre än normalt; för övriga normal produktion. Mätmetod Mätning av respirabelt damm Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm cellulosafilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Luftflödet kontrollerades med rotameter före start, vid avstängning och några gånger under provtagningens gång. Proven analyserades med en gravimetriskt metod på Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Labmedicin Skåne i Lund. 42