Arbetsförmedling inom kulturoch mediaområdet 1999

Transkript

1 Ain 2000:1 Arbetsförmedling inom kulturoch mediaområdet 1999 AMS Informerar Rapporten ingår i serie Ain som utges av AMS Enhet för arbetsmarknadsservice

2 Arbetsmarknadsservice Specialförmedlingar Christina Nylén Arbetsförmedling inom kultur- och mediaområdet Inledning Organisation och resurser Redogörelse från regionansvariga kontor..2 Södra regionen: Af Kultur Media Malmö.2 Mellersta regionen: Af Kultur Media Örebro...3 Västra regionen: Af Kultur Media Göteborg 3 Östra regionen: Af Kultur Media Stockholm 3 Norra regionen: Af Kultur Media Umeå Rapporter till regeringen kulturområdet Idèa 5 6. Internetsatsningar. 5 Bild- och konstnärsbanken.5 Kultur- & Nöjesbanken AMS Kulturdelegation Arbetsmarknadsläge och verksamhetsresultat....7 Arbetsmarknadsläget sammanfattning.7 Redovisning av arbetsmarknadsläget...8 Svag minskning av arbetslösa kultur- och mediaarbetssökande Långtidsarbetslösa av arbetslösa Långtidsinskrivna kultur- och mediaarbetssökande minskar..12 Nyinskrivna kultur- och mediaarbetssökande. 13 Kultur- och mediaarbetssökande som fått arbete..14 Inkomna platser och uppdrag Anvisningsgrad för avrapporterade platser..16 Bilaga 1: Resultat fördelat på yrkesnivå, 3 sidor.

3 1. Inledning Under några år har AMS årligen producerat en verksamhetsberättelse över arbetsförmedling inom kultur- och mediaområdet. Från och med i år kommer rapporterna att ingå i AMS rapportserie AMS informerar. Syftet med verksamhetsrapporten är att ge en lägesbeskrivning samt redovisa arbetsförmedlingens arbete inom kultur och media, ett yrkesområde med stora obalanser vad gäller efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden. I rapporten finns också en statistisk sammanställning över arbetsförmedlingens resultat inom området. Innehållet i rapporten grundar sig på material från regionansvariga läns rapporteringar, ansvariga personers redovisning av sina ansvarsområden samt AMS databaser. Arbetsmarknaden för kultur och media präglades under 1999, liksom tidigare år, av en obalans mellan utbud på arbetssökande och efterfrågan på arbetskraft. Relationstalet antal arbetssökande i förhållande till antal inkomna platser och uppdrag till förmedlingen var för samtliga arbetssökande 21:1 och för kultur- och mediaarbetssökande 69:1. Den allmänna uppgången på arbetsmarknaden har dock haft positiva effekter på kultur- och mediaarbetssökandes situation, både vad gäller arbetssökande som fått arbete och minskad långtidsarbetslöshet. Utöver de ordinarie verksamheterna inom AMV gällande kultur- och mediaområdet har ytterligare fokus satts på kultur och mediaarbetsmarknaden i och med att regeringen ålagt AMS tre uppföljningsuppdrag under 1999 och halva De första två har omfattat utvärdering av centrumbildningarnas försöksverksamhet med förstärkt arbetsförmedling samt utvärdering av TeaterAlliansens verksamhet. Det tredje regeringsuppdraget var att begränsa oetablerade kulturarbetssökandes tillgång på arbetsmarknadspolitiska åtgärder in mot kulturarbetsmarknaden. Tillsammans med regeringens utfärdade avgränsningskriterier och två kontorsvisa uppföljningar har sökandegruppens förutsättningar uppmärksammats och kunskapen och medvetenheten om gruppen ökat inom AMV:s organisation. 2. Organisation och resurser Arbetsförmedlingen Kultur Media är en rikstäckande organisation uppdelad i fem regioner. Varje regionansvarigt län har ett regionkontor, ytterligare finns det 6 länskontor. Enligt AMS uppdrag ska varje region har egna regionala planeringsgrupper med representanter från regionens länsarbetsnämnder samt regionala samverkansgrupper med parterna på arbetsmarknaden. Centralt ligger frågorna kring kultur och media på AMS enhet för Arbetsmarknadsservice 1

4 Region Östra Södra Västra Mellersta Norra Omfattar län AB, C & I G, H, K & M F, N & O D, E, S, T, U & W X, Y, Z, AC & BD Regionansvarigt län Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Örebro län Västerbotten Ansvarig länsarbetsdirektör Lars Sjöström Bernt Åke Pettersson Rolf Nord / Birgitta Johansson Per Hallström / Agneta Roström Lena Liljebäck / Jan- Olof Dahlgren Regionkontor Af Kultur Media Stockholm Af Kultur Media Malmö Af Kultur Media Göteborg Af Kultur Media Örebro Af Kultur Media Umeå Chef regionkontor Anita Zalamans Bengt Frostmo Malcom Hermansson Mats Gustafsson Anita Berg Länskontor Uppsala & Visby Helsingborg Halmstad Linköping Luleå Matris 1:Regionuppdelning Kultur Media 1999 För budgetåret 1999 tilldelades 5 regionansvariga län drygt 25 miljoner kronor i förvaltningsmedel och 75 miljoner kr i programmedel från AMS. Fördelning av resurser utgör en grund för den regionala verksamheten. Utöver detta avgör varje länsarbetsnämnd hur mycket som ytterligare måste tillföras verksamheten för att erbjuda en godtagbar service. Eftersom inte varje län har en egen Af Kultur Media utgör regionkontoren kompetenscentra för förmedlare på övriga kontor i regionen. Inför år 2000 har förtydliganden om regionansvariga läns arbetsuppgifter gjorts. Regionansvarigt län är värdlän för regionens kompetenscentrum inom kultur och media området och ska: Göra marknadsbedömningar för regionen Tydliggöra verksamhetens mål och inriktning utifrån AMS riktlinjer Samverka med övriga länsarbetsnämnder i regionen Initiera och samordna länsövergripande insatser Ge service till övriga län i regionen Finna effektiva former för samverkan med regionens af kontor Ha formaliserad samverkan med parterna på kultur och mediearbetsmarknaden. Följa upp verksamheten och förse AMS med erforderligt underlag för samordning av verksamheten på riksnivå. 3. Redogörelse från regionansvariga kontor Södra regionen: regionansvarigt län: Af Kultur Media Malmö Under året har en omorganisering genomförts som resulterat i att endast etablerade kultur- och mediaarbetssökande är inskrivna på Af Kultur i Malmö. Kontoret har bytt lokaler och personalstyrkan har minskats. I Helsingborg har en filial till Af Kultur Media upprättats. Möten med kontaktombuden på övriga arbetsförmedlingskontor i regionen har genomförts. Konsultation via telefon, e- mail och fax har varit en grundsten i det regionala arbetet. Handläggare från Af 2

5 Kultur Media i Malmö har besökt kontoren i regionen för att bl.a. gå igenom sökandeblanketter. En stor insats gjordes vid H99-utställningen, bostadsmässan i Helsingborg där flera arbetstillfällen skapades åt kulturarbetare inom alla kategorier i hela regionen. Andra projekt där Af Kultur deltagit var Kulturnäring en affärsidé i Blekinge, Viserums konsthall och Boningens hus på Öland, Musik i glasriket i Kronobergs län samt Lunds konsthall i Skåne. Även föreläsningar om arbetsmarknaden på kulturområdet har hållits vid Litteraturvetenskapliga institutionen på Lunds universitet. Mellersta regionen: regionansvarigt län: Af Kultur Media Örebro Arbetet på Af Kultur Media i Örebro har under året till stor del präglats av verksamheten kring projekt Kulturriket där ett stort antal konstnärer utsmyckat närmare femtio rastplatser i regionen. Ytterligare ett tiotal större konstnärliga projekt som genomförts under året i de olika länen har fått stort genomslag bland allmänhet och i media. På mediasidan har en fortsatt satsning på utbildningar inom webbkompetens och digital trycksaksframställning genomförts. Detta har bl.a. resulterat i att fler sökande har startat egna företag inom branschen. En ökad geografisk rörlighet inom reklambranschen har varit märkbar och då det gäller informatörer så har flytten till framförallt Stockholm varit märkbar. På scen- och tonområdet kan läget betecknats som status quo då antalet inskrivna varit i stort sett oförändrat och antalet förmedlade uppdrag varit likartade med tidigare år. Ett par uppmärksammade teaterprojekt i Örebro och Dalarna har haft mycket samarbete med Af Kultur Media. Västra regionen: regionansvarigt län: Af Kultur Media Göteborg För att förbättra kontakterna och arbetet med arbetsgivare har personalen fått tillgång till utbildningen Kraftsamling med huvudsakligt syfte att förbättra företagsbesök och komma fram till en överenskommelse med arbetsgivaren för fortsatt samarbete. Verksamheten för arbetssökande har också omfattat flera utbildningar bl.a. Euriadne, en EU-finansierad utbildning för etablerade musiker från olika kulturer. Målet är att på musikhögskolan utbilda dem till musiklärare. En annan kurs omfattade ett års utbildning på Högskolan för Journalistik och Masskommunikation även den riktades till personer med olika kulturella bakgrunder. Knappt 50 personer har deltagit i kursen Marknadsföring för kulturarbetare vilken genomförts två gånger under året och varit både uppskattade och gett goda resultat. Ytterligare har kursen Dekorativt måleri på tre terminer, avslutats under året. Östra regionen: regionansvarigt län: Af Kultur Media Stockholm En enmansutredning har under hösten sett över organisationen på Af Kultur Media i Stockholm. Den utmynnade i att fr.o.m startar två förmedlingskontor - Af Kultur som blir en uppdragsförmedling och Af Media som blir en yrkesförmedling. Stockholms län har arrangerat en arbetsvägledar- 3

6 konferens för samtliga vägledare på Af Kultur i landet. Af Kultur Media i Stockholm har även deltagit i länets infocenterprojekt och har under mellandagarna marknadsfört sin verksamhet samt Kultur och nöjesbanken i Kungsträdgården i samband med millenniefirandet. Flera projekt har bedrivits i regionen under året bland annat ett framgångsrikt AHA-projekt (arbetslösa hjälper arbetslösa) för långtidsarbetslösa samt EUprojektet Konstprenörerna. En arbetsmarknadsutbildning kopplad till Idéa på Internet samt ett projekt i samarbete med Journalistförbundet har också arbetats fram. Andra aktiviteter har omfatta marknadsföring av Bild och Konstnärsbanken riktad till arbetsgivare samt förberedelse av en mediapool. Som avslutande aktivitet fick Af Kultur Media i uppdrag från Stockholms 18 stadsdelsnämnder att hjälpa till med artistbokningar inför millenniefirandet. Region norr: regionansvarigt län: Af Kultur Media Umeå Det regionala arbetet har under året pågått i flera former främst med information och rådgivning via telefon och övrig kommunikationsteknik. Även personliga besök på förmedlingarna i länen har genomförts där information har spridits samt träffar för sökande hållits. Enskilda sökandesamtal har också förekommit. Besök vid arbetsmarknadsutbildningar, kulturprojekt, ateljéer och på kulturförvaltningar inom kommun och landsting har förekommit. Projekt med inriktning på marknadsföring av kulturkompetens till näringslivet har startat i regionen efter ett liknande lyckat projekt i Östersund, Kultur till Näringslivet. Regionens utbildningar har också fått positiv massmedialuppmärksamhet, bland annat en utbildning i offentlig utsmyckning och en utbildning i eldskulptur. Under året har även seminarium för kontaktpersonerna på övriga arbetsförmedlingar hållits där programmet bestod av föreläsningar/information om kulturmarknaden, samarbetsformer, diskussioner om begränsningen av program inom kulturområdet m.m. Västerbottens län har också påbörjat ett arbete för att ge arbetsförmedlingarna arbetsformer och stöd för vägledningsinsatser för kulturarbetare. 4. Rapporter till regeringen - kulturområdet Under 1999 har regeringen gett AMS tre utvärderingsuppdrag inom kulturområdet. Uppdragen har omfattat utvärdering av förstärkt arbetsförmedling vid centrumbildningarna och utvärdering av försöksverksamheten vid TetaterAlliansen. Det tredje uppdraget omfattar uppföljning av i vilken utsträckning etablerade och oetablerade konstnärer får tillgång till arbetsmarknadspolitiska program riktade in mot kulturarbetsmarknaden. Uppdragen kring TeaterAlliansen och uppföljningen av arbetsmarknadspolitiska program för etablerade och oetablerade kulturarbetssökande har avrapporterats i oktober 1999 samt i februari Uppföljningen av centrumbildningarna avrapporterades 1 februari Ett slutgiltigt avrapporteringstillfälle för samtliga regeringsuppdrag på området infaller i slutet av augusti För mer information 4

7 om utvärdering av centrumbildningarna och TeaterAlliansen hänvisar vi till rapporterna. Den tredje rapporten rörande uppföljning av kulturarbetssökande vid vanliga arbetsförmedlingar Avgränsning av mottagargruppen av arbetsmarknadspolitiska program med riktning mot kulturarbetsmarknaden, delrapport 2 redovisar resultatet av tillämpningen av de fastlagda avgränsningskriterierna för sökande till program riktade in mot kulturarbetsmarknaden. Två uppföljningar har gjorts under året, en i maj och en i november. Andelen oetablerade kulturarbetssökande i program riktade in mot kulturarbetsmarknaden har minskat mellan de två undersökningstillfällena, från 22 procent till 18 procent. Inräknat sökande vid af Kultur Media sjunker andelen oetablerade i program i november till 11 procent. Totalt utgjordes oetablerade kulturarbetsökande i program in mot kulturarbetsmarknaden av 276 personer. Antalet var för lågt för att kunna vara orsaken till den rådande obalansen på kulturarbetsmarknaden. Övriga mål gällande minskning av antalet kulturarbetssökande i program, minskade kostnader för programmen och minskade kostnader för arbetslöshetsersättning har uppnåtts. 5. Idéa 1993 startade kvartalstidningen Idéa som ett stockholmsprojekt vid Af Kultur Media, bekostat av AMS. Tidningen Idéa syftar till att generera uppdrag åt professionella inom kultur- och mediaområdet genom att ge idéer till arbetsgivare om betydelsen av att satsa på kultur. Varje nummer skapas av olika redaktioner (med undantag av chefredaktören) och varje nummer får olika form. Upplagan ligger på och tidningen sänds gratis till näringsliv, kommuner och andra organisationer i Sverige. Under 1999 har den skriftliga tidningen kompletterats med en Internettidning vilken är kopplad till en utbildning i webbpublicering för arbetssökande. Möjligheten att som kursdeltagare få göra en riktig tidning på nätet är unik och har visat sig vara både uppskattat och värdefullt när det gäller anställningar efter kursens slut. Med utgången av 1999 hade 70 olika medarbetare och 27 olika redaktionsgrupper arbetat med den tryckta versionen av Idéa. Millenniets sista nummer, 4/99, var ett temanummer om design som blev mycket lovordat och efterfrågat av både näringsliv och myndigheter. 6. Internetsatsningarna (Av Mikael Berntson) Bild- och konstnärsbanken Bild- och Konstnärsbanken har under 1999 ytterligare stärkt sin ställning som en Internetbaserad förmedlingstjänst av konstnärlig kompetens. Antalet konstnärspresentationer har under året ökat med 25 procent och i december fanns det i banken drygt bilder eller ca 1500 konstnärspresentationer. Detta gör banken till ett av de allra största digitala offentliga bildarkiven och samtidigt en unik sajt över svensk samtida konst. Banken har under året haft mellan

8 besök på vardagar och något lägre på helger. Under hösten har banken marknadsförts via en broschyr som distribuerats som bilaga i ex i olika tidskrifter. En del förändringar har kommit till stånd under året. Kravet att konstnärer som önskar lägga in bilder i banken måste vara inskrivna vid arbetsförmedlingen har tagits bort. Konstnärerna och bilderna ska dock godkännas av Af Kultur Media. Vidare infördes möjligheten för konstnärer, att själva registrera och uppdatera uppgifter i banken. Själva bildinläsningen sker fortfarande via Af Kultur Media. I september företogs en första kundundersökning gällande banken, dvs. ett statistiskt urval på 600 konstnärer som hade bilder inlagda i banken blev intervjuade. Av svaren framgick att ca 15 procent hade fått en eller flera kontakter via banken. Ca 9 procent hade fått en eller flera kontakter med uppdragsgivare. Slutligen hade 7 procent fått ett eller flera uppdrag via banken. Sammanfattningsvis visade kundundersökningen att banken bidragit till en ökning av antalet uppdrag inom området och en breddning av själva uppdragsbasen. Noteras kan exempelvis att 1/5 av de som fått uppdrag förmedlat via banken hade fått ett eller fler uppdrag från privata uppdragsgivare. Även uppdrag utanför Sveriges gränser har förekommit. I kundundersökningen framkom brister och kritik gällande främst information, bildkvalité och rutiner. Dessa frågor kommer stå i fokus under 2000 då AMS även kommer satsa på ytterligare marknadsföringsinsatser samt vidta en ny kundundersökning riktat mot uppdragsgivarna. Den engelska versionen av banken har av olika skäl blivit fördröjd och förväntas lanseras under Kultur- & Nöjesbanken Under året har AMS utvecklat ett nytt internt system för förmedling av kultur- och underhållningsprogram. Detta system, Kultur- & Nöjesbanken, är en Webapplikation som ersätter det programbokningssystem som ingick i AMV:s gamla förmedlingssystem Af 90. Banken innehåller uppgifter om programutbud och programansvariga och ger administrativt stöd vid bokningar. Kulturskapare som önskar registrera sitt programutbud kan göra detta vid någon av arbetsförmedlingens kundarbetsplatser. Varje nyregistrerat program granskas av Af Kultur Media. Först därefter kan programmet bli sök- och förmedlingsbart. Systemet togs i bruk i december efter att aktuella program från det gamla programbokningssystemet hade förts över. Banken innehöll vid årets slut drygt 800 olika kultur- och underhållningsprogram. 7. AMS Kulturarbetsdelegation Hos AMS finns en kulturarbetsdelegation. Den är rådgivande och skall följa utvecklingen samt överväga åtgärder som kan förbättra förhållandena på kulturarbetsmarknaden. Ordförande är AMS generaldirektör. Under 1999 har hela delegationen träffats två gånger. Vid mötena har den aktuella situationen på arbetsmarknaden diskuterats liksom AMS regeringsuppdrag på kulturområdet. 6

9 Utöver delegationsmötena deltar flera av medlemmarna i de 6 arbetsgrupperna som finns inom kultur och mediaområdet. Dessa arbetsgrupper har under 1999 haft 25 sammanträden. Förutom AMS ingår representanter från följande organisationer i Kulturarbetsdelegationen (sammansättning jan 2000): Statens kulturråd Utbildningsdepartementet Skolverket Landstingsförbundet Svenska kommunförbundet Folkbildningsförbundet TCO Teatrarnas Riksförbund Folkparkerna KLYS: KRO, Journalistförbundet, SMF-frilans, Dramatikerförbundet, Teaterförbundet, Sveriges Fotografers Förening, Svenska Tecknare, SKAP, SYMF, Svenska Konstnärsförbundet. I delegationen ingår också AMS personalrepresentanter från SACO, ST och SEKO. 8. Arbetsmarknadsläge och verksamhetsresultat Arbetsmarknadsläget 1999 sammanfattning Generellt sett råder stor obalans på arbetsmarknaden för kultur och media där utbudet (vid förmedlingen inskrivna arbetssökande) är större än efterfrågan (inkomna platser och uppdrag till förmedlingarna). Resultatet för hela arbetsmarknaden under 1999 visade dock på ökad sysselsättning, minskat obalanstal (öppet arbetslösa samt arbetssökande i program och utbildning) och ökad efterfrågan på arbetskraft, en utveckling som till viss del även haft effekt på kultur- och mediaarbetssökandes situation. Flödet av nyinskrivna arbetssökande minskade totalt med 6 procent jämfört med Skillnaden för antalet nyinskrivna kultur och mediaarbetssökande var lägre endast -2 procent. Flödet av nyinkomna platser och uppdrag inom kultur- och mediaområdet låg också på ungefär på samma nivå som under 1998, till skillnad för samtliga platser som ökade med 13 procent. Vid granskning av platser och uppdrag är det dock viktigt att komma ihåg att arbetsförmedlingens marknadsandelar inom kultur- och mediaområdet var och är låga och många platser tillsätts via personliga kontakter utan arbetsförmedlingen som rekryteringspartner. 7

10 Trots obalansen vad gäller utbud och efterfrågan har antalet långtidsarbetslösa kultur- och mediaarbetssökande minskat i högre utsträckning än vad samtliga arbetssökande gjort i genomsnitt. Likaså gäller det antalet som fått arbete under året. Här har antalet minskat med en procent för samtliga sökande medan det ökat med 9 procent för kultur- och mediaarbetssökande. En förklaring till detta kan vara den ökade efterfrågan inom andra områden som bidragit till att kultur- och mediaarbetssökande anställts utanför sitt eget yrkesområde. Under lågkonjunkturens 90-tal saknades detta utbud av lediga platser. Antalet långtidsinskrivna kultur- och mediaarbetssökande har däremot inte minskat i samma utsträckning som för övriga arbetssökande. En av orsakerna var naturligtvis obalansen i utbud och efterfrågan men den största orsaken var troligen de arbetsförhållanden som råder på kultur- och mediaarbetsmarknaden. Korta uppdrag och projekt dominerar framför fasta anställningar och har så gjort under flera år. Detta påverkar resultatet för kultur och mediaarbetssökande då det krävs att den arbetssökande är anställd minst 30 dagar för att långtidsinskrivningen ska brytas. Trots ovanstående positiva utveckling minskade dock inte antalet öppet arbetslösa i någon större utsträckning under Varken för samtliga arbetssökande eller för kultur- och mediaarbetssökande. Orsaken till den svaga nedgången av antalet arbetslösa var dels en bantning av volymerna för arbetsmarknadspolitiska program men också att det statistiska arbeslöshetsbegreppet utvidgades from december Redovisning av arbetsmarknadsläget 1999 För att redovisningen av arbetsmarknadsläget ska bli överskådlig presenteras resultaten på gruppnivåer för yrken, sammanlagt 7 olika grupper. För utförligare presentation se bilaga 1 där resultatet förevisas uppdelat per yrke. I gruppen Media/bild ingår yrkena webbdesigner, art director samt originalare, yrken som både är kopplade till mediaarbetsmarknaden och till marknaden för bild- och formkonstnärer. Under de senaste åren har antalet sökande och platser inom dessa yrken ökat kraftigt vilket påverkat resultatet för den grupp där yrkena ursprungligen hört hemma (bild och form). För att inte ge missvisande resultat har vi därför valt att bryta ur dessa yrken och presentera dem i en separat grupp. I genomsnitt per månad var sökande (samtliga kategorier) inom kulturoch media inskrivna vid landets arbetsförmedlingar. Det var en minskning med 1 procent jämfört med Totalt utgjorde gruppen 3,7 procent av samtliga inskrivna vid förmedlingarna. Största sökandegruppen inom kultur och media var sökande till området ord och media. Minsta enskilda grupp var arbetssökande inom scenteknik. 8

11 Inskrivna arbetssökande inom kultur och media i genomsnitt per månad % % % % % % % Ord och Media Scen Bild och Form Media/bild Musik Foto Scenteknik Diagram 1: Fördelning kvarstående arbetssökande inom kultur och media. Källa: AMS. Av samtliga arbetssökande inkom kultur och mediayrken var 35 procent inskrivna vid specialförmedlingarna Af Kultur Media. Andelen var densamma som under Region Kvarstående i genomsnitt/mån Andel av tot Inskrivna vid Af KM Andel vid Af KM av samtliga i regionen Östra % % Mellersta % 159 4% Södra % % Västra % % Norra % 5 0% Totalt % % Tabell 1: Samtliga kvarstående (arbetslösa, i program/utbildning, arbete samt övriga) kultur- och mediasökande i genomsnitt per månad vid landets förmedlingar, uppdelat på region och Af Kultur Media. Källa: AMS Svag minskning av arbetslösa kultur- och mediaarbetssökande Antalet öppet arbetslösa (d.v.s. inskrivna arbetssökande som kan ta arbete direkt, är i behov av vägledning eller väntar på beslutad program eller utbildning) i genomsnitt per månad bland kultur- och mediasökanden minskade under 1999 med 2 procent jämfört med Det var något lägre än för samtliga arbetssökande. På yrkesnivå bland de mer frekvent förekommande yrkena var den andelsmässiga ökningen av arbetslösa störst bland webbdesigner och art directors. Mest minskade arbetslösa bland filmfotografer och journalister. 9

12 Yrkesgrupp Differens Ord och Media % Scen % Bild och form % Media/bild % Musik % Foto % Scenteknik % Kultur och media % Övriga yrken % Totalt % Tabell 2: Antal arbetslösa i genomsnitt per månad 1998/1999. Källa: AMS Arbetslösa utgör endast en kategori av samtliga arbetssökande inskrivna vid förmedlingarna. Övriga kategorier är sökande i arbetsförmedlingarnas program och utbildningar, sökande i arbete (både tillfälliga och fasta) med önskan om nytt jobb eller andra anställningsformer samt övriga arbetssökanden som bland annat omfattar arbetssökande tillfälligt förhindrade att ta ett arbete. 100% Arbetssökande vid Af 1999 fördelat på olika kategorier 80% 60% 40% 20% 0% Övriga yrken Musik Ord & media Foto Scenteknik Bild & form Media/bild Scen Arbetslös I arbete I program/utb Övriga Diagram 2: Kvarstående arbetssökande fördelat på sökandekategori. I kategorin i arbete ingår även arbetssökande med egna företag. Källa: AMS Gruppen musiker var den grupp med högsta andelen i arbete av de inskrivna, 47 procent medan media/bild hade lägsta andelen på 22 procent. Förhållandena var omvända vad gäller inskrivna sökande i program/utbildning. I vilken grad får arbetsökande inom kultur och media del av de arbetsmarknadspolitiska programmen? Nedanstående diagram presenterar gruppernas andel av samtliga arbetslösa samt andelen av samtliga i program. 10

13 1,4% Kultur och mediaarbetssökande vid Af 1999 Andel av samtliga arbetslösa samt andel av samtliga i program. 1,2% 1,2% 1,2% 1,0% 0,9% 0,9% 0,8% 0,7% 0,7% 0,7% 0,6% 0,4% 0,2% 0,4% 0,5% 0,4% 0,4% 0,4% 0,2% 0,2% 0,0% Ord och Media Scen Bild och form Media/bild Musik Foto Scenteknik arbetslösa andel i program Diagram 3: Kultur- och mediaarbetssökandes andel av arbetslösa samt i program. AMS I stort överensstämde gruppens andel av arbetslösa med gruppens andel av program. Undantagen var arbetssökande inom scen och musik som fick en lägre andel av programmen i förhållande till sin andel av de arbetslösa medan sökande inom media/bild fick en något större andel. Långtidsarbetslösa av arbetslösa Ett av verksamhetsmålen under 1999 var att minska antalet långtidsarbetslösa på förmedlingarna. Jämfört med 1998 har antalet långtidsarbetslösa kultur- och mediasökande i genomsnitt per månad minskat med 5 procent, en större minskning än för samtliga långtidsarbetslösa. För att kunna jämföra situationen mellan yrkesgrupper på arbetsmarknaden studeras andelen långtidsarbetslösa av kvarstående arbetslösa per yrkesgrupp. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen långtidsarbetslösa av arbetslösa 1999 per kvartal Ord & media Scen Bild & form Musik Media/bild Foto Scentekniker Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Övriga yrken Diagram 4: Andelen långtidsarbetslösa kultur och mediasökande fördelat på yrkesgrupper kvartal Källa: AMS 11

14 Vid jämförelse mellan de fyra kvartalen 1999 framkommer att andelen ökat under sista kvartalet. En avgörande orsak var de återtagna medel för konjunkturberoende program som medförde att kontoren inte kunde erbjuda utbildning och program i samma utsträckning som tidigare. Detta fick fullt genomslag under hösten. I samtliga grupper inom kultur och media ökade andelen långtidsarbetslösa av arbetslösa. Sökande inom bild och form samt media/bild ökade med 6 procentenheter från första till sista kvartalet. Motsvarande skillnad för samtliga arbetssökande var 8 procentenheter. Långtidsinskrivna kultur- och mediaarbetssökande minskar Ett annat verksamhetsmål var att minska antalet långtidsinskrivna arbetssökande. Definitionen av långtidsinskrivna arbetssökande är arbetssökande som varit inskrivna vid förmedlingen i mer än två år utan att under den tiden haft ett längre (över en månad) reguljärt arbete som brutit långtidsinskrivningen. Yrkesgrupp Differens Ord & media % Scen % Bild & form % Musik % Media/bild % Foto % Scenteknik % Totalt Kultur & Media % Övriga yrken % Samtliga % Tabell 3: Antal långtidsinskrivna i genomsnitt per månad 1998/1999. Källa. AMS Antalet långtidsinskrivna kultur- och mediasökande minskade med 2 procent under 1999 jämfört med Minskningen var lägre än för övriga sökande i genomsnitt. En förklaring till att antalet inte minskat i samma utsträckning som för övriga arbetsökande var obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Den huvudsakliga orsaken var troligen särdragen på kulturarbetsmarknaden där korta uppdrag är standard bidrar till att långa inskrivningstider för arbetssökande blir det normala. Under året 1999 har antalet långtidsinskrivna kultur- och mediasökande minskat med 16 procent under perioden januari till december. Resultatet var dock fortfarande lägre än för samtliga arbetssökande. Att antalet långtidsinskrivna kultur- och mediaarbetssökande ändå minskat kan vara ett resultat av en ökad efterfrågan på andra delarbetsmarknader. Utvecklingen för långtidsinskrivna kultur- och mediaarbetssökande gällde samtliga regioner utom norra regionen. 12

15 1500 Långtidsinskrivna kultur och mediaarbetssökande jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Östra Mellersta Södra Västra Norra Diagram 5: Utvecklingen under 1999 för regionernas långtidsinskrivna kultur och mediaarbetssökande. Källa: AMS Störst förändring hade den expansiva östra regionen (Stockholm) med 33 procent. Detta styrker föreställningen att kultur och mediaarbetssökande kan ha fått arbete inom andra yrkesområden. För övriga arbetssökande hade antalet långtidsinskrivna under perioden minskat med 21 procent i riket. Nyinskrivna kultur & mediaarbetssökande Flödet av nya arbetssökande till förmedlingarna benämns som nyinskrivna sökande. Definitionen omfattar arbetssökande som varit avaktualiserade från förmedlingen eller aldrig tidigare varit inskrivna vid förmedlingen. Östra Mellersta Västra Södra Norra Totalt I genomsnitt per månad 1999 Differens jmf med 1998 Ord & media 38% 13% 20% 17% 11% 100% 653-5% Scen 54% 8% 20% 14% 5% 100% 340-1% Bild & form 34% 13% 26% 17% 10% 100% % Musik 33% 12% 24% 21% 10% 100% % Media/bild 37% 14% 24% 16% 8% 100% % Foto 35% 15% 23% 17% 10% 100% 217-7% Scenteknik 39% 15% 22% 13% 11% 100% 128-2% Andel av tot 39% 13% 22% 17% 9% 100% % Tabell 4: Regionens andel av nyinskrivna kultur- och mediaarbetssökande 1999 samt skillnaden mot 1998 av nyinskrivna per grupp. Källa: AMS Den regionala fördelningen av nyinskrivna sökande såg i stort sett likadan ut som föregående år. Störst inflöde hade östra regionen med totalt nyinskrivna. Lägst antal nyinskrivna hade norra regionen med 2582 sökande. Uppdelat på yrkesgrupper ökade antalet sökande inom media/bild med 27 procent. Samtidigt minskade nyinskrivningen av sökande inom bild och form samt musik med 10 procent. Samtliga nyinskrivningar i riket minskade med 6 procent. 13

16 Kultur- och mediaarbetssökande som fått arbete Att sökande fått arbete avser såväl tillsvidare- och tidsbegränsade anställningar som deltidsanställningar. Att ha fått arbete innebär inte nödvändigtvis att sökande fått arbete inom det yrkesområde man söker till utan inbegriper alla sorters arbete. Antalet som fick arbete ökade under 1999 för samtliga grupper inom kultur och media med undantag för gruppen musiker. Totalt ökade antalet arbetssökande inom kultur och media som fått arbete under 1999 med 9 procent. Motsvarande för sökande inom övriga yrken var 2 procent. Yrkesgrupp Differens Ord & Media % Scen % Bild & Form % Musik % Media/bild % Foto % Scenteknik % Totalt kultur media % Övriga yrken % Totalt % Tabell 5: Antal sökande inom respektive grupp som fått arbete 1998/1999 i genomsnitt per månad. Källa: AMS Ett annat sätt att mäta vilka arbetssökande som fått arbete är att se antalet i relation till alla som var aktuella under gällande period, den så kallade sökandeomsättningen till arbete. Aktuella under perioden räknas som samtliga som är kvar på förmedlingen vid månadens slut samt de som blivit avaktualiserade under perioden. Under 1999 uppgick sökandeomsättningen till arbete för kultur och mediasökande till 7 procent vilket var en procentenhet under omsättningen för övriga yrken. Omsättning till arbete bland kultur och mediaarbetssökande med fler än 300 kvarstående per månad Skulptör Författare Art Director Journalist Dansare 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% Diagram 6: Omsättning till arbete 1999, andel som fått arbete av aktuella. Källa: AMS 14

17 På yrkesnivå för yrken med fler än 300 aktuella sökande per månad var sökandeomsättningen högst bland dansare, skådespelare och journalister och lägst bland målare, översättare och skulptörer. En felkälla i denna statistik är de anställningsförhållanden som råder på kulturarbetsmarknaden med många korta arbeten. Om den arbetssökande i början av månaden är arbetslös men får ett kort uppdrag samma månad och därefter åter står arbetslös i slutet av månaden registreras inte detta som om den sökande fått arbete. Detta indikerar att sökandeomsättningen till arbete troligen blir högre för kulturarbetssökande om det var möjligt att räkna med alla dessa korta uppdrag. Inkomna platser och uppdrag Ett sätt att visa på obalansen på kultur- och mediaarbetsmarknaden är att se till antalet sökande per ledig plats anmäld till arbetsförmedlingen vilket är avsevärt fler än för samtliga arbetssökande, 69 jämfört med 21. Antal arbetssökande Samtliga yrken Arbetssökande per plats i genomsnitt per månad 1998 & 1999 Kultur & Mediaarbetssökande samt samtliga Ord och Media Scen Totalt kultur/media Media/bild Musik Scenteknik Foto 171 Bild och form Diagram 7: sökande per plats i genomsnitt per månad Källa: AMS I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att arbetsförmedlingarnas marknadsandelar inom området var och är förhållandevis låga. Detta gäller framförallt inom kultursektorn där många av de lediga uppdragen tillsätts via informella kontakter mellan arrangör och kulturskapare. Under 1999 har antalet kultur och mediasökande per plats minskat med två personer. Störst förändring var det för gruppen bild och form som minskat med 11 personer per plats. Musiker var den yrkesgrupp där antalet sökande per plats ökade mest. Resultaten skall ses mot bakgrund av att Stockholm under 1998 var kulturhuvudstad vilket då påverkade antalet nyanmälda platser positivt. Utan kulturhuvudstadsåret hade skillnaderna mellan åren troligen varit större. 15

18 Yrkesgrupp Östra Mellersta Västra Södra Norra I genomsnitt per månad 1999 Differens jmf med 1998 Ord och media 51% 10% 13% 14% 13% % Scen 68% 8% 12% 11% 2% 64-20% Bild & form 38% 17% 27% 11% 8% 26-1% Media/bild 43% 10% 20% 21% 6% 70 31% Musik 35% 19% 18% 16% 12% 57-24% Foto 40% 13% 15% 18% 13% 19-1% Scenteknik 45% 12% 13% 12% 18% 11-15% Regionens andel av alla nyanmälda platser 49% 11% 15% 15% 10% 444 1% Tabell 6: Nyanmälda platser/uppdrag och regionens andel av dessa samt differensen mellan 1998 och 1999 per yrkesgrupp. Källa: AMS Efterfrågan på arbetskraft mäts genom antalet nyanmälda platser/uppdrag vid de offentliga arbetsförmedlingarna. Totalt ökade antalet platser/uppdrag inom kultur och media med 1 procent under 1999 jämfört med Det var lägre än för samtliga yrken som ökade med 13 procent. I första hand ökade antalet platser inom nyare yrkesområden som media/bild (webbdesign, art director och originalare) samt inom ord och media. Platser för journalister ökade med totalt 214 stycken. Webbdesignplatser ökade med 73 procent, motsvarande 134 platser. De yrken där antalet platser minskat mest till antalet var sångare ( 206) samt varietéartister ( 46). Anvisningsgrad för avrapporterade platser Ett verksamhetsmål gällande platser under 1999 var att 90 procent av anmälda platser skulle fått lämpliga sökande anvisade. Platser inom kultur och media hade totalt under 1999 en anvisningsgrad på 91 procent. Avrapporterade Avrapporterade med anvisning Anvisningsgrad Ord & media % Scen % Bild & form % Media/bild % Musik % Foto % Scenteknik % Totalt Kultur Media % Totalt alla platser % Tabell 7: Anvisningsgrad för avrapporterade platser Källa: AMS Några av undantagen med en förhållandevis låg anvisningsgrad bland yrken med fler än 80 platser avrapporterade var teknikinformatör, varietéartister och sångare. 16

19 Bilaga 1 Bild & Form Totalt Varav bl.a.: Attributmakare Formgivare Illustratör Nyanmälda platser Skillnad Nyanmälda sökande Skillnad Arbetslösa Skillnad Andel långtidsarbetslösa av arbetslösa 27% 26% 25% 22% 20% 29% 18% 29% 20% 20% 15% 32% 32% 25% Skillnad %-enhet % 7% -1% -2% 1% 1% -1% 0% 0% -2% -6% 1% 1% -4% Fått arbete Skillnad Industriformgivare Inredningsarkitekt Konservator, konst Konstgrafiker Konsthantverkare, textil, läder Konsthantverkare, trä Kostymtecknare Målare, konstnär Skulptör Teatermålare Musik Totalt Varav bl.a.: Dirigent Kompositör Kyrkomusiker Musiker, bleckblåsarinstrumen t Musiker, bälginstr. Musiker, klaverinstr. Musiker, knäppinstr. Musiker, populärmusik Musiker, slagverksinstr. Nyanmälda platser Skillnad Nyanmälda sökande Skillnad Arbetslösa Skillnad Andel långtidsarbetslösa av arbetslösa 24% 32% 32% 17% 22% 25% 26% 26% 24% 20% 22% 20% 21% 24% Skillnad %-enhet % 11% -5% -1% -3% -1% -4% -1% -2% -5% -4% -4% -2% 0% Fått arbete Skillnad Musiker, stråkinstr. Musiker, träblåsinstr. Sångare Sångare, populärmusik

20 Bilaga 1 Scenteknik Totalt Varav bl.a.: Nyanmälda platser Skillnad Nyanmälda sökande Skillnad Arbetslösa Skillnad Bildingenjör Bildmixer Ljud och bildtekniker Ljudtekniker Ljussättare Ljustekniker Scannertekniker Scenmästare TOM, Technical Operation Andel långtidsarbetslösa av arbetslösa 21% 0% 11% 30% 23% 14% 20% 34% 8% 18% Skillnad %-enhet % 0% -8% 20% 2% -9% -3% 3% -6% -1% Fått arbete Skillnad Media/bild Totalt Art Director Originalare Webdesigner Nyanmälda platser Nyanmälda platser Skillnad Skillnad Nyanmälda sökande Nyanmälda sökande Skillnad Skillnad Arbetslösa Arbetslösa Skillnad Skillnad Andel långtidsarbetslösa av arbetslösa 18% 17% 22% 17% Andel långtidsarbetslösa av arbetslösa 22% 22% 19% 22% Skillnad %-enhet % 0% 0% 0% Skillnad %-enhet % -3% 2% 1% Fått arbete Fått arbete Skillnad Skillnad Foto Totalt Varav bl.a.: Filmfotograf Filmredigerare Stillbildsfotograf