Kongresshandlingar 2012

Transkript

1 Kongresshandlingar 2012 Lördag 7 juli kl Lugnetgymnasiets aula, Falun

2 Norrköping SSF:s distriktsförbund, styrelseledamöter, m.fl. Kallelse till Sveriges Schackförbunds ordinarie kongress lördagen den 7 juli 2012 i Falun Sveriges Schackförbund kallar härmed till 2012 års ordinarie kongress som äger rum på Lugnetgymnasiets aula, Falun, lördagen den 7 juli kl Följande handlingar biläggs denna kallelse: a) Förslag till dagordning (bilaga 1) b) Protokoll från föregående ordinarie kongress (bilaga 2) c) Sveriges Schackförbunds verksamhetsplan 2012 (bilaga 3) d) Sveriges Schackförbunds verksamhetsberättelse 2011 e) Propositioner 1. om medlemsavgifter för verksamhetsåret 2013 (bilaga 4) 2. om förtydligande av medlemsbegreppet i stadgarna (bilaga 5) f) Motioner 1. från Stockholms SF angående utseende av SM-arrangör (bilaga 6) 2. från Stockholms SF angående nominering till ordförande och styrelse (bilaga 7) 3. från Säffle SK angående Allsvenska serien (bilaga 8) 4. från Södra Sandby SS/SK Bara Bönder angående bidragssystemet (bilaga 9) g) Kongressuppdrag 1. Femårsplansutredning (bilaga 10) 2. Medlemsbegreppet (bilaga 11) h) Bidragssystemet (bilaga 12) i) Valberedningens förslag (bilaga 13) j) Ombudsfullmakter, som ifyllda ska vara förbundskansliet tillhanda snarast möjligt, dock senast onsdagen den 27 juni. Jag vill samtidigt hemställa om namnuppgifter m.m. på medlemmar som avlidit sedan föregående kongress och som bör bli omnämnda vid parentationen på årets kongress. Dessa uppgifter emotses snarast till förbundskansliet, adress Kabelvägen 19, Norrköping, eller per kansliet@schack.se. Med schackhälsningar och välkomna till Falun! Sveriges Schackförbund Anil Surender Ordförande

3 Bilaga 1

4 Förslag till dagordning vid Sveriges Schackförbunds kongress i Falun den 7 juli Kongressens öppnande 2. Upprop av kongressombuden 3. Justering av röstlängden 4. Fråga om stadgeenlig kallelse 5. Val av kongressordförande 6. Val av protokollförare 7. Val av två justerare tillika rösträknare att jämte ordföranden justera protokollet 8. Fastställande av dagordningen 9. Protokoll från föregående ordinarie kongress 2011 (bilaga 2) års verksamhetsberättelse inklusive resultat- och balansräkning 11. Revisionsberättelse (i verksamhetsberättelsen) 12. Fastställande av resultat- och balansräkning samt fråga om ansvarsfrihet 13. Kongressuppdrag a. Femårsplansutredning (bilaga 10) b. Medlemsbegreppet (bilaga 11) 14. Presentation av bidragssystemet (bilaga 12) 15. Propositioner a. om medlemsavgifter för verksamhetsåret 2013 (bilaga 4) b. om förtydligande av medlemsbegreppet i stadgarna (bilaga 5) 16. Motioner a. från Stockholms SF angående utseende av SM-arrangör (bilaga 6) b. från Stockholms SF angående nominering till ordförande och styrelse (bilaga 7) c. från Säffle SK angående Allsvenska serien (bilaga 8) d. från Södra Sandby SS/SK Bara Bönder angående bidragssystemet (bilaga 9) 17. Verksamhetsplan (bilaga 3) och budget (i verksamhetsberättelsen) 18. Presentation av nominerade styrelse- och revisorskandidater 19. Val av ordförande i styrelsen (bilaga 13) 20. Val av övriga ledamöter i styrelsen (bilaga 13) 21. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter (bilaga 13) 22. Fastställande av antal ledamöter i valberedningen samt val av valberedning och sammankallande i denna 23. Övriga frågor 24. Kongressens avslutande

5 Bilaga 2

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 Bilaga 3

18 Sveriges Schackförbunds verksamhetsplan 2012 Sveriges Schackförbund (SSF) ska organisera, utveckla och främja schackspelet med huvudinriktning på ungdomsverksamhet och breddschack. Förbundet ska särskilt verka för att engagera fler ungdomar, med inriktning på bland annat underrepresenterade grupper såsom flickor, handikappade och invandrare. I hela sin verksamhet ska förbundet och dess organ verka för en demokratisk fostran och jämställdhet mellan kön och olika grupper. Schackspelet ska bedrivas och organiseras på ett sådant sätt att det fördjupar de mänskliga relationerna genom ett sportsligt och kamratligt utbyte, såväl nationellt som internationellt. SSF ska också verka för att samla alla former av schackspel inom förbundet. Kongressen är SSF:s högsta beslutande organ och anger förbundets verksamhetsinriktning. Styrelsen ska enligt stadgarna och kongressens beslut på ett ändamålsenligt sätt organisera den centrala, regionala och lokala verksamheten samt i övrigt främja och utveckla schackspelet. Styrelsen ska med särskild tyngdpunkt på ungdomsverksamheten främja medlemsrekryteringen regionalt och lokalt. För 2012 års verksamhet har styrelsen prioriterat följande områden: Ekonomin Målet är att återigen visa ett positivt ekonomiskt resultat och därmed börja bygga upp det egna kapitalet till en nivå runt 2,5 miljoner kronor över en åttaårsperiod. Med tanke på att en stor del av kostnaderna för nyetableringsstöd och fadderbidrag för skolschackklubbarna som startats 2011 kommer att belasta 2013 och 2014 års ekonomiska resultat, är det också tvunget att generera ett betydligt större överskott under Detta åstadkommer vi genom att fortsätta att reducera kostnaderna för vårt internationella turneringsdeltagande och för Schackfyran, i huvudsak på riksfinalen. Skolschackklubbar Fortsätta den positiva utvecklingen på skolschackssidan, både i form av att starta ytterligare skolschackklubbar, men främst säkerställa att klubbar som startats under 2010 och 2011 fortsätter att bedriva regelbunden verksamhet.

19 Bilaga 4

20 Proposition om medlemsavgifter för verksamhetsåret 2013 Förslag till beslut SSF:s styrelse föreslår att kongressen 2012 beslutar - att höja medlemsavgiften för seniorer från 160 kr till 180 kr - att fastställa avgiften för ungdomsmedlemmar upp till och med 25 år till oförändrade 10 kr Motiv Sveriges Schackförbunds bidragsberoende ses av den av 2011 års kongress utsedda femårsutredningsgruppen och styrelsen som ett långsiktigt problem. Reglerna för bidrag från Ungdomsstyrelsen förändras frekvent och antalet organisationer som delar på bidraget från Ungdomsstyrelsen växer. Framtidens bidrag har en osäker framtid och förbundet måste säkra att egenfinansieringen når en nivå som ger stabilitet på lång sikt. Vid förra kongressen presenterade styrelsen ett vägval; antingen höja medlemsavgiften kraftigt vid ett tillfälle eller att höja medlemsavgiften lite under ett antal år för att långsiktigt minska bidragsberoendet. Kongressen valde då att höja medlemsavgiften med 20 kr, vilket styrelsen tolkar som en signal att fortsätta den successiva långsammare linjen. Då bidragen minskar blir det mer rimligt att jämföra våra medlemsavgifter med de hos våra nordiska grannar. Detta ger en uppfattning om hur pressad Sveriges Schackförbunds budget är idag. Följden av Sveriges Schackförbunds minskade resurser blir att viktig, men dock mindre prioriterad, verksamhet får stå tillbaka. Sverige 160 kr för seniorer Norge 510 kr för seniorer (440 NOK) Danmark 640 kr för seniorer (540 DKK) Finland 530 kr för seniorer ( 60) Styrelsen föreslår därför att avgiften för seniorer höjs från 160 kr till 180 kr. Norrköping Sveriges Schackförbunds styrelse

21 Bilaga 5

22 Proposition om förtydligande av medlemsbegreppet i stadgarna Förslag till beslut SSF:s styrelse föreslår att kongressen 2012 beslutar att lägga till följande text i 4 i stadgarna: För att som enskild föreningsmedlem godkännas som medlem i Sveriges Schackförbund krävs: att personuppgifter är registrerade i SSF:s medlemsregister enligt vad som föreskrivits av styrelsen. att det går att styrka att personen inte har registrerats utan sin vetskap eller mot sin vilja. Motiv Vid styrelsens utredning av medlemsbegreppet, se bilaga 11, framkom att det finns en otydlighet i stadgarna om vad som gäller för en enskild föreningsmedlem. Styrelsen vill därför förtydliga medlemsbegreppet i stadgarna och även införa en formulering som är i linje med vad Ungdomsstyrelsen kräver för våra medlemsskap. Definitionen av enskild föreningsmedlem finns reglerat i 4 i stadgarna, och där är kravet enbart att individen är medlem i en klubb som är ansluten till SSF. Detta är definitionen som används för att räkna ut röstetal för distrikten vid kongressen. 6 i stadgarna reglerar å andra sidan vad som gäller för betalning av medlemsavgifter till SSF och och vilka medlemmar vi anmäler till Ungdomsstyrelsen som underlag för vår bidragsansökan. Detta är också underlaget för bidragen som SSF betalar ut till distrikt och klubbar. Här är kravet att klubben uppger det underlag för beräkningen och redovisningen av medlemsavgifterna som styrelsen kräver. Styrelsen ser ingen anledning att hålla isär dessa begrepp, samma medlemsbegrepp borde gälla i bägge fallen och vara underlag för såväl bidrag som röstetal, vilket också underlättar vår administration av medlemmarna. Eftersom vi dessutom har ett starkt beroende till Ungdomsstyrelsen och de bidrag vi erhåller från staten, föreslås att utformningen av stadgetexten sammanfaller med kraven som finns på oss från Ungdomsstyrelsen. Norrköping Sveriges Schackförbunds styrelse

23 Bilaga 6

24 STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Hornsgatan 82 B, Stockholm. Tel Postgiro Bankgiro Org-nr Motion till Sveriges Schackförbund Stockholm Utseende av SM-arrangör En av Sveriges Schackförbunds viktigaste uppgifter är att arrangera SM. Stockholms Schackförbund anser på förekommen anledning att utseende av SM-arrangör inte är en styrelsefråga utan en kongressfråga. Stockholms Schackförbund yrkar därför att utseende av SM arrangör ska avgöras av kongressen med god framförhållning - lämpligen två år. Styrelsens uppgift är att ta fram beslutunderlag. Detta innebär att arrangör för SM 2013 och 2014 beslutas av kongressen 2012.

25 Styrelsens yttrande över motion från Stockholms SF angående utseende av SM-arrangör Förslag till beslut SSF:s styrelse föreslår att kongressen avslår motionen. Motiv Styrelsen delar motionärens uppfattning om att beslutet om SM-arrangör är ett av de viktigaste som förbundet tar under året, det är därför viktigt att beslutet får diskuteras djupgående och från olika perspektiv. Processen med att utse en SM-arrangör börjar redan hos de olika arrangörerna, oftast mer än 2 år i förväg. Arrangörerna ställer frågor kring vad som förväntas, vilka ekonomiska förhållanden som gäller (bekostnad av SM-gruppen mm.) och utifrån detta lämnas en ansökan in. Styrelsen, genom Tävlings- och Regelkommittén (TK), för sedan djupare diskussioner med de tänkta arrangörerna för att få en totalbild över ekonomiska krav, resurskrav och tidsmässiga krav. Efter denna genomgång gör styrelsen en samlad bedömning och utser därefter SM-arrangör. Val av SM-arrangör kan i vissa fall påverka budgeten för hela SSF, något som styrelsen tar i beaktande vid sitt beslut. Efter att SM-arrangören är utsedd påbörjas detaljplaneringen. Arrangören bokar in lokal, avtal skrivs mellan SSF och SM-arrangören och därmed regleras de sista detaljerna. Senast i februari året som SM arrangeras godkänner även styrelsen inbjudan till tävlingen. I denna informeras om spelregler, spelformer mm. Samma personer har oftast deltagit i hela processen, från ansökan, beslut och till verkställighet och processen går därför smidigt. Även om kongressen är SSF:s högsta beslutande organ så är det inte rimligt att kräva att kongressen enbart ska ta ansvar för en del av processen, nämligen beslutet, och styrelsen för resterande del. Om kongressen enbart är med och beslutar om arrangemanget, kan det uppstå situationer när styrelsen efter beslutet diskuterar om vilka villkor som gäller (avtalsskrivningen). En arrangör kan då strikt hävda att eftersom de fått arrangemanget är det de som bestämmer villkoren och att det måste till en extra kongress för att bestämma om det blir ändring av spelordning (extra ronder, annan betänketid mm.). Idag är detta inget problem och styrelsen, eller TK, kan enkelt avhandla och diskutera frågor kring spelregler med arrangören. Från arrangörens sida är det troligen också bra att kunna få snabba svar från en styrelse, något som inte är möjligt om kongressen äger frågan. En annan effekt som uppstår om kongressen utser arrangör är att det leder till kampanjarbete och troligen dragkamp mellan olika distrikt under kongressen. De distrikt där tävlingen kan komma att läggas kommer, naturligt, rösta för att tävlingen läggs i det egna distriktet. Således uppstår en situation där en del av distriktsombuden blir partiska. I en styrelse uppstår inte en sådan situation då ledamöter sitter på personliga mandat och har till uppgift att tillvarata riksförbundets intressen. I de fall en ledamot är personligen engagerad i arrangörsarbetet avstår denna alltid från sin rösträtt i styrelsen.

26 Till sist finns även ett praktiskt problem med att låta kongressen utse SM-arrangör. Motionären föreslår att detta ska göras två år i förväg, vilket innebär att ansökningshandlingar måste vara inne ca 2,5 år i förväg för att styrelsen ska hinna bereda dem. Att begära in ansökningshandlingar, som kan ses som bindande, ca 2,5 år i förväg är i dagsläget orealistiskt och styrelsen bedömer att det kommer vara mycket svårt. Detta innebär att varje kongress kommer att ställas inför faktum att inga ansökningar har kommit in och behöva skjuta på beslutet till året efter, alternativt kalla till en extra kongress när ansökningar har kommit in. Styrelsen är givetvis väl medveten om att kongressen är högsta beslutande organ i förbundet, men att ta över vissa beslut från styrelsen är att ta saken för långt. Det mandatet och beslutsrätten kongressen har bör istället ägnas åt att diskutera/besluta vilka kriterier som styrelsen ska eller bör ta hänsyn när denna utser SM-arrangör. I konkreta termer kan det innebära t ex att kongressen bestämmer att styrelsen ska lägga arrangemangen på orter som har stor potential att nå många deltagare alternativt att styrelsen åläggs att sprida SM-arrangemanget till olika ställen runt om i landet. Norrköping Sveriges Schackförbunds styrelse

27 Bilaga 7

28 \> STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Hornsgatan 82 B, Stockholm. Tel Postgiro Bankgiro Org-nr Stockholm Motion till Sveriges Schackförbund Nominering till ordförande och styrelse. Nuvarande stadgar för Sveriges Schackförbund tillåter inte att nomineringar till ordförande och styrelse sker från golvet. Endast förnominerade kandidater kan komma ifråga. Detta är ett i föreningssammanhang mycket ovanligt och knappast demokratibefrämjande förfarande. Undantag gjordes dock för sjukdom och avsägelser vid den senaste stadgerevisionen. Konsekvenser av den kritik som kan komma fram i samband med styrelsens verksamhetsberättelse kan således inte medföra personförändringar. Detta kan innebära att konsekvensen av eventuella ekonomiska oegenfligheter inte kan hanteras på ett för kongressen tillfredsställande sätt. Det är inte heller stadgemässigt möjligt att en nuvarande styrelseledamot eller nominerad ledamot kan inträda som ordförande. Ordföranden väljs separat. Stockholms Schackförbund anser att det inte finns skäl att begränsa nomineringsrätten inom Sveriges Schackförbund. Stockholms Schackförbund yrkar därför att stadgarnas paragraf 16 ändras enligt följande. Texten fr.o.m. "Eventuellamotförslag..." föreslås utgå!

29 Styrelsens yttrande över motion från Stockholms SF angående nominering till ordförande och styrelse Förslag till beslut SSF:s styrelse föreslår att kongressen avslår motionen. Motiv Utdrag ur 16 i stadgarna: Valberedningens förslag bifogas kallelsen till kongressen. Eventuella motförslag skall vara Förbundet tillhanda senast två veckor före kongressen för att omgående tillställas anmälda kongressombud. Om av valberedningen nominerad kandidat på grund av sjukdom, avsägelse eller liknande anledning inte står till förfogande äger kongressen välja annan kandidat trots att ovan föreskriven tid för nominering löpt ut. Nuvarande stadgar föreskriver att motförslag till valberedningens förslag ska vara förbundet tillhanda två veckor innan kongressen. Styrelsen anser att denna formulering ger distrikten tillräckligt med tid att reagera på information i verksamhetsberättelsen och valberedningens förslag till kandidater. Dessa handlingar skickas ut sex veckor innan kongressen vilket således ger distrikten knappt fyra veckor på sig för att ställa motförslag om man anser att valberedningens förslag inte är tillfredsställande. Att ha en tvåveckorsgräns innebär också att övriga distrikt får tid på sig att överväga motförslagen, vilket borgar för bättre kvalitet i de beslut som fattas. Styrelsen noterar också att denna fråga varit uppe till behandling på tidigare kongresser, bland annat i samband med den senaste stadgerevisionen vid kongressen 2005 där man beslutade att behålla nuvarande formulering. Vi ser ingen anledning att ändra den hållningen utifrån de personval som gjorts sedan dess och föreslår därför att kongressen avslår motionen. Norrköping Sveriges Schackförbunds styrelse

30 Bilaga 8

31 Sveriges Schackförbund Kabelvägen Norrköping Långserud den 30 mars 2012 Motion till Sveriges Schackförbunds kongress 2012 Undertecknad klubb, Säffle SK, vill härmed inkomma med följande motion att behandlas vid Sveriges Schackförbunds ordinarie kongress Anledning, Om man studerar statistiken för de senaste årens allsvenska serier kan man konstatera en ökning av de matcher som spelas med inslag av w.o vid de lägsta borden. Många klubbar kan alltså inte skrapa ihop 8 spelare trots att man kanske har tillgång till ett tjugotal registrerade spelare. Vi anser att detta problem har sin grund i alltför långa resvägar, som ger avskräckande restider och därmed också avskräckande kostnader. För att mildra effekten har det börjat spelas helgsammandragningar med flera matcher. Detta leder i vissa fall till tveksamt utnyttjande av spelarmaterialet för klubbar som spelar med mer än ett lag i serierna. Om förstalaget redan har spelat sin match före utsatt datum har andralaget tillgång till betydligt mer spelare. Vidare omöjliggör de långa restiderna användandet av unga juniorspelare. Vi tror inte det finns många föräldrar som accepterar att barnen startar sin söndag vid fyratiden på morgonen och återvänder vid 22-tiden på kvällen. Ett sätt att minska resornas längd kunde t.ex. vara att minska antalet lag i varje serie vilket förmodligen minskar det geografiska avståndet. Antalet matcher kunde kompenseras genom dubbla möten. För att försöka komma till rätta med ovanstående problematik vill vi; Att kongressen beslutar att tillsätta en oberoende kommitté som utreder möjligheterna att minska resvägarna till maximalt mil enkel resa per match. Att samtliga seriematcher i de lägre serierna (div 1, 2, 3) spelas samtidigt. Säffle Schackklubb Björn Wiklund Enligt uppdrag

32 Styrelsens yttrande över motion från Säffle SK angående Allsvenska serien Förslag till beslut SSF:s styrelse föreslår att kongressen avslår motionen. Motiv Styrelsen har diskuterat motionärens två önskemål, dels kring möjligheten att minska reseavståendet för de allsvenska lagen, men också frågan om slopade helgsammandrag i de lägre serierna. Redan idag utförs, i samband med lottningen, ett betydande utredningsarbete före säsongen för att minimera reseavstånden och därmed underlätta för klubbarnas ekonomi. Resultaten från föregående års allsvenska serie, samt intressen från vinnare av distriktsserier mm. utgör grunderna för serieindelningen men stor hänsyn tas också till de geografiska avstånden och de totala effekterna för alla lag i samma division, alltså inte bara i den indelade gruppen. En regel om maximalt reseavstånd på 22 mil skulle omöjliggöra allsvenskt schack. Norrlandslag och Gotlandslag skulle t ex tvingas till att skapa en egen serie utanför det allsvenska systemet. Styrelsen gör bedömningen att det inte går att sätta något absolut tak för reseavstånd, bedömning får göras från fall till fall och med de förutsättningar som finns. Resebidragssystemet finns också för att mildra de ekonomiska effekterna av de långa reseavstånden. Den sportsliga rättvisan uppnås genom en så korrekt fördelning som möjligt mellan hemma- och bortamatcher. Vidare skriver motionären att helgsammandragen kan medföra att vissa klubbar tvingas spela med sitt andralag före förstalaget har spelat. Motionären har rätt i att det mest sportsliga borde vara att slopa alla helgsammandrag och således spela ronderna i ordning. Ett helgsammandrag innebär dock i många fall betydande besparingar för klubbarna, med färre resor mm. Styrelsen har gjort bedömningen att de ekonomiska faktorerna för klubbarna är viktigare än att ronderna spelas i strikt ordning. Sist då frågan kring utredning av ovanstående. Utredning av de olika faktorerna, kortast möjliga reseavstånd samt helgsammandrag görs redan i dagsläget av en oberoende Tävlings- och Regelkommitté. Denna representerar inte någon specifik förening, utan har som uppgift att främja det allsvenska spelandet och väger in samtliga åsikter från lag runt om i Sverige. Således anser styrelsen att denna kommitté räcker som oberoende kommitté och uppmanar klubbar och lag att skicka in synpunkter direkt till denna. Norrköping Sveriges Schackförbunds styrelse

33 Bilaga 9

34 Lund, 7 april 2012 Södra Sandby SS/ SK Bara Bönder S S S S Motion till Sveriges schackförbunds kongress 2012 Under föregående år aviserades förändringar i bidragssystemet relaterat till ändrade statliga bestämmelser. Vi blev ändå förvånade när vi i januari läste följande i SSF-Nytt: 12 januari - Nytt bidragssystem Sveriges Schackförbund har tagit beslut om ett nytt bidragssystem. Ändringarna har föranletts framför allt av tre saker. De förändringar som gjorts i det statliga bidragssystemet och som vi tidigare har informerat om (krav för att räknas som ungdomsklubb, formerna för medlemsrapportering, etc). Det senaste decenniet har det statliga bidraget varierat kraftigt. Först kraftiga ökningar och sedan kraftiga minskningar. I en sådan osäker miljö anser SSF:s styrelse att det är olämpligt med ett internt bidragssystem med fasta belopp. En önskan hos SSF:s styrelse att underlätta framtida budgetarbete. Detta har åstadkommits genom att de bidrag som betalas ut till klubbar och distrikt inte bestäms genom fasta belopp per medlem, klubb och aktivitet utan genom en procentsats av det statliga bidraget. Detta är en process som liknar den då SSF får sina bidrag från staten. Till detta fanns en bilaga, som jag inte kunde ladda hem just då, och jag hade lite svårt att genomskåda vad det nya systemet skulle innebära för våra klubbar, varför jag skickade några mail med frågor till kansliet och jag fick en del svar: Fråga: Har detta beslut på något sätt diskuterats med klubbar eller distrikt? Eller vid 2011 kongress? Jag har i alla fall helt missat det? Svar: Bidragsbeslutet har fattats efter diskussioner i styrelsen under hösten, initierade bland annat av Ungdomsstyrelsens förändrade bidragsregler och osäkerheten kring framtida statliga bidrag. Fråga: Vad betyder tävlingsaktiviteter? Betyder det att våra vanliga "träningar" inte räknas? I samband med ansökningar till landsting (motsv) får ju inte ordet "tävling" ens antydas. Jag förstår inte tankegången. Är det att klubbarna inte skall få några bidrag, eller att vi skall sluta träna och bara tävla (vad nu tävla betyder?)? Svar: Ja, träningar räknas inte utan ersätts av tävlingstillfällen enligt definitionen i beslutsmeddelandet: Varje deltagande av en bidragsberättigad medlem i en av följande SSF-tävlingar räknas som en bidragsberättigad aktivitet: Skol-SM, SM, Kadettallsvenskan, Juniorallsvenskan, Talangjakten, Flick-SM Tanken är att tävling är ett bra mått på aktivitet och dessutom någonting som är möjligt att kontrollera och administrera utan att det behövs ett ansökningsförfarande. Fråga: Om SSF inte känner till klubbarnas aktiviteter (klubbarna behöver inte söka), hur kan man då betala ut aktivitetsstöd? Svar: SSF vet redan vilka spelare som deltar i SSF-tävlingarna. Fråga: Vilken är den exakta definitionen av "bidragsberättigade aktiviteter"? Svar: Se ovan Så småningom fick jag tag i pdf-filen och kunde läsa innehållet (den bifogas) och skrev ett nytt mail: (4)

35 Lund, 7 april 2012 Södra Sandby SS/ SK Bara Bönder S S S S Frågor: Jag har ägnat lite tid åt att läsa och jag känner stor osäkerhet inför vad jag läser. Motivet att göra en ny principen för fördelning av anslag har jag absolut inget att invända mot; pengar in = pengar ut, gör det enkelt för SSF, men givetvis lite osäkrare för klubbarna. Men motiven bakom procentfördelning mellan medlemmar och verksamhet känns dunkla. Om jag fattar rätt menar styrelsen att distriktens och klubbarnas tävlings- och träningsverksamhet är helt ointressanta. Jag känner mig mycket störd över detta, ofta ligger många SSF-tävlingar i mellansverige, och det är både kostsamt och tidskrävande att delta i dom. Vi hade tex 9 deltagare i skol-sm i Säffle med stora kostnader för klubben, medan vi hade nästan det dubbla i Svedala utan några större kostnader. Men vi skulle fått mer pengar för deltagandet i Svedala än för Säffle. Jag ser ett försök från SSF att försöka öka intresset för rikstävlingarna med ekonomiska medel istället för att analysera varför allt fler tycks välja bort tävlingarna. Vad händer när skol-sm hamnar i Norrland? Det hade varit häftigt med lågprisflyg från Malmö, Göteborg och Stockholm tex, men att underlätta deltagandet tycks inte intressera SSF. Det enda som kommer till klubbarnas verksamhet är det sk klubb-bidraget som verkar bli en mindre del av bidraget men förhoppningsvis betyder mer för en skolschackklubb än en aktiv ungdomsklubb - för det stora klubbarna blir det "ett spott i havet". Att den största delen av bidraget skulle gå till medlemsantal känns som en återgång till gamla tider när avslöjanden om medlemsfusk med jämna mellanrum gjorde oss seriösa ledare lätt förbannade. De nya reglerna för medlemsregistrering kommer givetvis att göra det möjligt för en klubb med låga avgifter att få stort medlemsantal trots liten aktivitet. Det känns oetiskt. Och jag hoppas att för de flesta klubbledare "aktiva medlemmar" är ett högre mål än "många medlemmar". Skåne har en stor och bra tävlingsverksamhet på ungdomssidan och det har vi även på klubbnivå i kombination med våra löpande träningsaktiviteter, träningstävlingar typ Barometer, minior-km, poängjakt och liknande. Tävlingar som Västkustspelen, MSF open, Köpenhamns skolschack, vår Ungdomsserie med 200 deltagare senast och vår GP-serie mm i närområdet kan vi då också räkna bort ur bidragssynpunkt. Liksom Allsvenskan (SSF arrangerar!?) och distriktsserierna... Kvalen till skol-sm, kadettallsvenskan och talangjakten såg jag inte heller på din eller på beslutets lista? För åtminstone vad gäller skol-lag-dm har aldrig individuella deltagare rapporteras vidare, men självklart låter det sig göras. Och de båda andra kvalen har förbundet redan kontroll på. Det vore heller ingen konst att rapportera distriktets tävlingar, jag tycker att det vore rimligt att åtminstone i någon mån gynna aktiva distrikts verksamhet. Argumentet att minska det administrativa arbetet för klubbarna köper jag inte. Vi (dvs klubbarna) gör i de flesta fall samma jobb gentemot kommunernas bidragsregler. Svar: Jag vidarebefordrar dina synpunkter till SSF:s ordförande Anil Surender. Mvh /Niklas Sidmar Jag fick ett svar från kansliet på en fråga som jag strukit ovan, men efter snart tre månader har inget svar kommit från SSF-ordföranden. Detta har föranlett mig att ta upp frågan i styrelserna för Södra Sandby SS och SK Bara Bönder. På klubbarnas uppdrag vill jag framföra följande. Frågan om storlek och fördelning av bidrag till klubbarna är definitivt en ekonomisk fråga, som påverkar förbundets budget. Siffran 25% (som i 25% av det statliga bidraget) är i sammanhanget väsentlig, eftersom då givetvis 75% dyker upp som intäkter i förbundets budget och som behålls till förbundets verksamhet. Jag har inte hört siffran tidigare, och det vore intressant att veta hur den beräknats samt en analys av vad den innebär jämfört med tidigare fördelningssystem. 2(4)

36 Lund, 7 april 2012 Södra Sandby SS/ SK Bara Bönder S S S S Några kommentarer till huvuddragen i det nya bidragssystemet: *Endast klubbar med minst 60 procent medlemmar i åldern 6-25 år är bidragsberättigade. En märklig princip som försvårar för klubbar med lägre procent ungdomsmedlemmar att satsa på mer ungdomsverksamhet. *Det nuvarande bidragssystemet med fasta bidragsbelopp per ungdomsklubb respektive ungdomsmedlem samt per aktivitet försvinner. Förändringen av bidraget anser vi vara en kongressfråga. *Istället avsätts varje år 25 procent av det statliga bidrag SSF får från Ungdomsstyrelsen. Detta belopp minskas med det belopp som har betalats ut i nyetableringsstöd och återstoden fördelas i sin tur på Medlemsbidrag (65%), Klubb-bidrag (20%) och Aktivitetsstöd (15%). Hur har denna fördelning beräknats? Hur motiveras de olika bidragen? Varför skickas klubb-bidraget till distrikten när det fördelas på samtliga bidragsberättigade klubbar? Ytterligare frågor har ställts ovan både om medlemsbidrag och aktivitetsstöd. Det är dessutom svårt att diskutera storleken på respektive bidrag eftersom inga motiv framförts till att siffrorna ser ut som de gör. Nyetableringsstödet och Fadderbidraget nämns i detta sammanhang. Frågan dyker då upp om dessa ingår i de 25 procenten eller inte? *Från och med 2013 gäller det nya systemet fullt ut. Utbetalningen i början av 2013 kommer att grunda sig på medlemskap och aktiviteter under Detta faktum gör det möjligt att diskutera och förändra systemet redan vid sommarens kongress! Det är inte svårt att instämma i de tre saker som föranlett förändringarna (se ingressen ovan). Det är intressant att konstatera att ingen av de tre saker som föranlett förändringarna kräver nya fördelningsprinciper, utan systemet med medlemsbidrag, klubb-bidrag och SSFtävlings-aktivitetsstöd tycks ha ett annat och oklart ursprung. Om man vill gynna skolschackklubbar och schackfyranklubbar med medlemsavgift, varför motiverar man inte detta? Om man vill betala stöd för deltagande i förbundstävlingarna kan man väl berätta det? Och varför skall klubb-bidraget fördelas till distrikten? Och varför svarar inte ordföranden på frågor? Våra klubbar (SSBB) jobbar med tre olika kommuner, Lund, Staffanstorp och Svedala - som alla har traditionella klubbaktivitetsberäkningar som grund för bidragsberäkning. En av kommunerna kräver dessutom att en medlem skall ha varit närvarande vid minst 10 aktiviteter för att räknas som medlem. Men i förbundssammanhang vill man varken gynna lokala aktiviteter eller aktiva medlemmar. Trots växande problem i ett ständigt minskande antal klubbar. Man också fråga sig: Varför vill styrelsen inte värdera distriktens och klubbarnas verksamhet? Inte ens kvaltävlingarna till SSF-tävlingar nämns i styrelsens beslut. Varför ställer styrelsen till exempel inte högre krav på sina egna förbundstävlingar? (ett exempel, talangjakten spelades i år i otillräckliga lokaler och utan överdomare det lockar inte till fortsatt deltagande). Det finns fler 3(4)

37 frågor men inga svar. Lund, 7 april 2012 Södra Sandby SS/ SK Bara Bönder S S S S Yrkanden: Vi begär att styrelsen redovisar hela bakgrunden till de nya fördelningsprinciperna i handlingarna till sommarens kongress, samt att kongressen beslutar att den procentuella fördelningen av bidraget från Ungdomsstyrelsen skall fastställas av kongressen i samband med budgetbehandlingen, att kongressen beslutar att principiella förändringar av fördelningsprinciperna skall behandlas av kongressen, samt att kongressen beslutar att de av styrelsen beslutade förändringarna av fördelningsprinciperna på lämpligt sätt diskuteras med distrikt och klubbar och upptas till ny behandling vid 2013 års kongress. Yrkandena är inte beroende av varandra och vi begär därför att de behandlas var för sig. På uppdrag av SK Bara Bönder och Södra Sandby SS Roland Thapper Roland Thapper 4(4)

38 Styrelsens yttrande över motion från Södra Sandby SS/SK Bara Bönder angående bidragssystemet Förslag till beslut SSF:s styrelse föreslår att kongressen bifaller första yrkandet att styrelsen redovisar bakgrunden till bidragssystemet. SSF:s styrelse föreslår att kongressen avslår övriga yrkanden i motionen. Motiv Styrelsen har diskuterat motionärens yrkanden och erkänner att kommunikationen kring beslutet om det nya bidragssystemet och argumentet för ändringarna kunde ha hanterats bättre från vår sida. Vi är övertygade om att de principer och detaljer som legat till grund för det nya systemet är de rätta och att systemet i sig är rätt väg framåt, men att detta inte åskådliggjorts tillräckligt väl för våra distrikt och klubbar. Vi hoppas att diskussionerna under årets kongress kommer att leda till en bättre förståelse för det nya bidragssystemet och förtroende för styrelsens agerande. Därmed är vi också positiva till motionärens första yrkande, dvs att styrelsen redovisar bakgrunden till bidragssystemet. En utförlig beskrivning återfinns i bilaga 12 och vi hänvisar generellt till denna bilaga för detaljerna kring bidragssystemet. Motionärens fjärde yrkande, att ärendet återupptas på 2013 års kongress efter diskussion med distrikt och klubbar, handlar enligt vår uppfattning också om kommunikation kring denna fråga. Här anser dock styrelsen att den diskussion som förs vid årets kongress är fullt tillräcklig, men välkomnar naturligtvis synpunkter från distrikt och klubbar. Styrelsen har förståelse för att kongressen, som högsta beslutande organ, känner att ändringar i fördelningsprincipen, inklusive procentsatsen som betalas ut, är av så principiell natur att dessa borde fastställas av kongressen. Men vi anser att detta skulle ta bort den nödvändiga flexibiliteten och generera alltför stora praktiska problem för styrelsen i det dagliga arbetet. Med tanke på vilka kraftiga svängningar som förekommit i de statliga bidragen de senaste åren ser vi ett behov av att kunna genomföra justeringar vid dramatiska förändringar, såväl uppåt som neråt. Annars är risken stor att vi, vid kraftigt reducerade statliga bidrag, tvingas genomföra än mer drastiska förändringar i övriga delar av verksamheten eftersom styrelsen inte hinner vänta in nästa kongress. Norrköping Sveriges Schackförbunds styrelse

39 Bilaga 10

40 Femårsplansutredning Bakgrund Sveriges Schackförbund har de senaste åren valt att genomföra flera satsningar på stora utvecklingsprojekt, främst gäller detta Schack i skolan och Schackfyran. Dessa satsningar har medfört stora initiala kostnader och syftat till att bygga upp en verksamhetsmässig och ekonomisk bas för framtiden. Sveriges Schackförbunds ekonomi är idag i huvudsak uppbyggd kring de statliga bidragen. I korthet är bidragssystemet utformat så att vi får bidrag i följande former: En summa per ungdomsmedlem, en summa per ungdomsklubb samt ett grundbidrag som är oberoende av antalet medlemmar och klubbar. De senaste åren har bidraget per medlem och klubb minskat kraftigt, vilket har fått till effekt att vårt bidrag har minskat trots att vår verksamhet har ökat. Minskningen av bidragen beror på att: Den totala bidragssumman har minskat Fler organisationer har blivit bidragsberättigade, vilket betyder att fler grundbidrag betalas och det blir mindre att fördela på medlemmar/klubbar Organisationerna har blivit bättre på att organisera sig på ett optimalt sätt ur bidragssynpunkt Uppdrag Med anledning av den minskande egna kassan gavs styrelsen uppdraget att göra ta fram en femårsplan med avseende på den egna ekonomin av kongressen Styrelsen valde även att följa ett önskemål från kongressen att tillsätta en utredningsgrupp med representanter från distrikten. Styrelsens budgetarbete hösten 2011 Under hösten 2011 började styrelsen arbetet med budgeten för 2012 parallellt med att målet med femårsplanen diskuterades samt gruppen tillsättes. Det gjorde att femårsgruppen fick ta del av styrelsens fortlöpande arbete kring ekonomin vid femårsutredningens start. Att bygga upp den egna kassan ser styrelsen som ett övergripande prioriterat mål. För att nå det målet kommer man i budgeten för 2012 (och framåt) att ta följande åtgärder: Förändrat bidragssystem till klubbar och distrikt. En renodling av bidrag med långsiktighet i fokus Reducera kostnaderna för de nordiska skoltävlingarna Reducera kostnaderna för internationella ungdomstävlingar Reducera kostnaderna för de internationella senior(vuxen)tävlingarna Fortsätta reduktionen av Schackfyrans kostnader, främst för riksfinalen

41 Femårsutredningsgruppen Styrelsen utsåg följande till personer att arbeta i femårsgruppen: Peter Halvarsson Skattmästare styrelsen. Sammankallande Niklas Sidmar Kansliet. Sköter bokföringen Sven-Olof Andersson Distriktsrepresentant Jämtland-Härjedalen SF Lars-Erik Åberg Distriktsrepresentant Stockholms SF Frågor för femårsplansgruppen De punkter styrelsen uppdrog åt utredningsgruppen att utreda var följande: Mål eget kapital. Förbundet har idag ett eget kapital på cirka en halv miljon vilket inte är tillfredsställande för att bedriva en stabil verksamhet. Frågan är vilken nivå på eget kapital förbundet bör ha? Med vilken tidshorisont bör målet eget kapital uppnås? Åtgärder för att säkerställa stabilare och balans i ekonomin En bakgrund att beakta i denna fråga är att anledningen till att förbundets ekonomi idag är urholkad är att offensiva satsningar gjorts för att öka verksamheten i förbundet. Åtgärder som också lyckats sett verksamhetsmässigt. En följd har dock varit att allt eftersom bidragen förändrats har förbundets ekonomi inte hängt med. Styrelsen har identifierat och planerar att genomföra förändringar i bidragssystemet mot klubbar och distrikt, där bidragen till klubbar/distrikt följer storleken på bidrag som förbundet får från Ungdomsstyrelsen. Detta för att ge en stabilare grund för förbundets ekonomi. Bidragen ut följer bidragen in. Styrelsen ser detta som en grundbult i en stabilisering av förbundets ekonomi med en horisont på fem år. Femårsplansgruppen får gärna komplettera med en analys. Hur och i vilken takt ska egenfinansiering av verksamheten öka? Inkomsterna för förbundet minskar samtidigt som man bedriver offensiv verksamhet för att erbjuda bättre tävlings och utvecklingsmöjligheter för sina aktiva medlemmar. Samtidigt har man en jämförelsevis låg medlemsavgift för sina aktiva medlemmar. Frågan är vilket/vilka sätt som är att föredra för att öka egenfinansieringen i förbundet? - Tävlingslicens? - Öka medlemsavgiften? - Ta ut avgifter av distrikt/klubbar/tävlingar för tjänster? -? Ifall att förbundets bidragsintäkter krymps mer än styrelsen beräknat de kommande fem åren, vilka åtgärder finns att ta? - Elitsidan. Ytterligare neddragningar på elitsidan ( kr/år) - Schack i skolan. Minskning av resurserna på projektet Schack i skolan ( kr/år) - TfS. Nedläggning av TfS alternativt endast ge ut TfS på nätet skulle spara ( kr/år) -? Gruppens arbete Gruppen tilldelades ovannämnda frågor av styrelsen, de senaste verksamhetsberättelserna samt resurser från kansliet för att vid behov utreda konkreta frågor. 2 telefonmöten hölls om cirka två timmar vardera utöver e-post korrespondens i frågorna. I slutet av gruppens arbete avgick Lars-Erik Åberg från

42 gruppen, dock hade konsensus kring frågorna redan nåtts. Gruppens resultat presenterades till styrelsen vid mötet i februari Resultat ekonomisk femårsplan Styrelsen kan konstatera att femårsgruppens och styrelsens samlade bild av ekonomin nu och framåt är helt överensstämmande. Därav väljer styrelsen att presentera sin bild av de närmaste fem åren ur ekonomisk synvinkel utan att redovisa exakta svar på frågorna från femårsgruppen. Mål eget kapital Ett tydligt mål för kommande styrelser att arbeta mot är att det egna kapitalet ska uppgå till 2,5 miljoner kronor givet den verksamhet förbundet har idag. Det egna kapitalet bör arbetas upp på en tidsperiod om 8 år. Detta för att inte belasta verksamheten för hårt. Detta då det idag, som styrelsen bedömer det, inte finns enkla besparingar att göra för att snabbt öka det egna kapitalet. Slår man ut 2,5 miljoner mot den dryga halva miljonen kronor som fanns 2011 ger det att förbundet ska gå plus kr per år i genomsnitt, vilket bedöms som rimligt. Åtgärder för att säkra stabilitet och balans i ekonomin När de offensiva satsningarna Schackfyran och Schack i skolan har genomförts har antaganden gjorts om bidragsutvecklingen från Ungdomsstyrelsen som visat sig vara felaktiga. Dock så har förbundet i förväg lovat klubbar och distrikt fasta summor pengar för de ungdomar de registrerat. Denna kombination har gjort att kassan sinat. För att säkerställa att förbundets kassa inte dräneras vid framtida förändringar av bidragsregler och bidragens storlek har styrelsen redan verkställt att göra bidragssystemet transparent. Dvs förbundet delar ut bidrag till klubbar och distrikt i förhållande till de pengar de får av ungdomsstyrelsen. Det är ingen önskvärd effekt för klubbar och distrikt men effekten för förbundet är ohanterlig vid stora avvikelser i bidrag. Riktlinjerna för denna åtgärd arbetades fram av styrelsen innan femårsgruppen inlett sitt arbete, dock så önskade styrelsen gärna kommentarer på denna strukturella åtgärd som femårsgruppen ställde sig bakom. Egenfinansiering Både styrelsen och femårsgruppen har haft omfattande diskussioner om metoder för att förbättra egenfinansieringen som belysts som ett problem av både kongresser och tidigare utredningar. Ett par områden som diskuterats är: Erbjuda domare/tävlingsfunktionärer Tar SSF på sig sådana arbetsuppgifter måste de antingen utföras av anställd eller arvoderad personal. I viss mån förekommer detta redan. Till SM 2011 hyrdes Jesper Hall ut som kommentator och troligtvis blir det en liknande uppgörelse med Falun Denna typ av personaluthyrning är förstås tänkbar, men eftersom den personal vi har redan är fullt sysselsatt är det svårt att se att det skulle gå att göra i någon större utsträckning. Vinsten av detta är svårbedömd, mest aktuellt är det förmodligen om SSF kan utnyttja personal som SSF normalt ändå har på plats i olika sammanhang (Jesper hade exempelvis förmodligen varit på SM 2011 ändå, för Schack i skolan-seminarier etc). - Uppskattad vinst: Max kr/år, troligen mindre Distriktshjälp Schack4an Under 2011 har SSF haft kostnader på ca för att hjälpa distrikt och klubbar med Schackfyran. I och med uppsägningen av Per Hultin kommer dessa kostnader att minska rejält, uppskattningsvis till ca

43 hälften under Att i högre grad ta betalt för den hjälp SSF ger distrikten är tänkbart, och idag tar SSF redan ut en subventionerad avgift från distrikt som får mycket hjälp av SSF (utnyttjandet av detta är dock marginellt). Detta skulle man kunna göra i högre grad, men då handlar det snarare om att börja ta betalt för tjänster som SSF redan erbjuder än att ta betalt för förbättrad service. - Tänkbar intäkt: Någonstans mellan 0 och kr/år. Ta betalt för utbildning av Schack i skolan-pedagoger 2011 utbildades 600 pedagoger. Risken med att ta betalt är att antalet pedagoger som utbildas minskar, vilket vore fatalt för projektet. Dock så skulle SSF kunna pröva att ta ut en mindre avgift, säg 500 kr av varje deltagare. - Tänkbar intäkt: kr/ år. Höjd medlemsavgift När det gäller medlemsavgiften är det bara att räkna hur mycket en avgiftshöjning innebär med ca seniorer och juniorer. Man får dock ta hänsyn till risken för medlemstapp om man höjer avgiften för kraftigt. - En mindre höjning av senioravgiften med 50 kr skulle ge kr/år. Tävlingslicens Om SSF skulle införa en tävlingslicens skulle man istället fördela kostnaden på de aktiva spelarna. Idag finns ca spelare på SSF:s rankinglista, varav ungefär är juniorer, men det är inte troligt att alla dessa skulle registreras om det medförde en extra kostnad. - En grov uppskattning är att en tävlingslicens om ca 50 kr skulle ge kr/år. Det är styrelsens bedömning att alternativen: Höjd medlemsavgift Pröva att ta betalt för utbildning av Schack i Skolan-pedagoger som är huvudalternativen. De ger mest intäkter och är högst rimliga att genomföra. Möjliga kortsiktiga besparingar Den verksamhet som bedöms som möjlig att skära i ifall bidragsintäkterna sjunker kraftigt under de kommande fem åren är enligt både femårsutredningsgruppen och styrelsen: Internationella åtaganden elitsidan kr/år Minskning stöd SM-gruppen kr/år Nedläggning av TfS kr/år Minska resurserna i Schack i Skolan-projektet kr/år Norrköping Sveriges Schackförbunds styrelse

44 Bilaga 11

45 Medlemsbegreppet Bakgrund Styrelsen fick i uppdrag av kongressen 2010 att se över medlemsbegreppet och särskilt medlemsavgift på lokal nivå för ungdomar. Den främsta anledningen var att ekonomilösa klubbar hade införts som begrepp och kongressen uttryckte en oro över om hanteringen stred mot medlemsbegreppet i stadgarna och ville därför att styrelsen skulle utreda ärendet. Begreppet ekonomilösa klubbar infördes som en del av Schack i skolan projektet när detta testades under våren Anledningen till att detta introducerades var för att övertyga personal på skolorna om att starta upp skolschackklubbar. Det största hindret som framfördes från personalen var kring administrationen och framför allt ekonomihanteringen när man drev en schackklubb. Därför togs det fram en modell där skolschackklubbarna kunde slippa den ekonomiska hanteringen, men å andra sidan inte var berättigade till bidragspengar från SSF. Detta visade sig vara ett väldigt framgångsrikt koncept och utan det ekonomilösa alternativet hade vi inte varit i närheten av de 250 skolschackklubbar som vi hade vid senaste medlemsregistreringen. Det ekonomilösa konceptet Begreppet ekonomilösa klubbar är delvis missvisande. Det är inte fråga om en ny sorts klubbar, utan samtliga s.k. ekonomilösa klubbar är knutna till SSF på exakt samma sätt som övriga, mer traditionella klubbar, och har därmed även exakt samma rättigheter och skyldigheter, i enlighet med SSF:s stadgar. De enskilda medlemmarna i ekonomilösa klubbar är också enskilda medlemmar i SSF på exakt samma sätt som individuella medlemmar i traditionella klubbar. Det ekonomilösa konceptet bör istället ses som en modell som SSF erbjuder klubbar som uppfyller vissa villkor, främst att man uppfyller definitionen av en bidragsberättigad klubb (60% av medlemmarna är 6-25 år). Om en klubb godkänns för att vara ekonomilös innebär detta att SSF tar över ansvaret för alla (med vissa förbehåll) medlemsavgifter som klubben erlägger till distriktet. I utbyte mot detta får klubben inte ta del av bidragen som normalt tillfaller bidragsberättigade klubbar från SSF. Vinsten för den enskilda klubben är att man då slipper all form av ekonomisk hantering, både gentemot sina medlemmar (insamlande av medlemsavgifter) såväl som mot distriktet (betalning av medlemsavgifter). Men i gengäld får man inte heller intäkterna som man skulle erhålla om man inte var klassad som ekonomilös. Det är viktigt att poängtera att erbjudandet inte innebär att SSF efterskänker några medlemsavgifter för medlemmarna i de ekonomilösa klubbarna. Alla medlemsavgifterna från klubben gentemot distrikt, och därmed vidare till SSF, betalas vid samma tidpunkt och enligt samma avgifter som för övriga, traditionella klubbar inom distriktet. Den enda skillnaden är att SSF går in och sköter betalningen till distriktet istället för att klubben genomför detta.

46 Slutsats Styrelsens slutsats är att det ekonomilösa konceptet inte bryter mot stadgarna, eftersom både de individuella medlemmarna och klubbarna i en ekonomilös hantering erlägger de avgifter som beslutas på kongressen, och att både medlemmar och klubbar hanteras enligt begreppen i 4 i stadgarna utan några undantag. Norrköping Sveriges Schackförbunds styrelse

47 Bilaga 12

48 Bidragssystemet SSF:s styrelse beslutade i början av 2012 att ändra det bidragssystem som ligger till grund för utbetalningar till klubbar och distrikt. Bakgrund Anledningarna till ändringen var framför allt följande: Förändringar i det statliga bidragssystemet som behövde reflekteras gentemot klubbarna (ändrad definition av vad som är en ungdomsklubb, former för medlemsrapportering, etc). Att minska effekten på SSF vid kraftiga ändringar av de statliga bidragen. Med fasta bidragsbelopp till klubbar och distrikt tar SSF hela smällen när bidragsnivåerna sänks. Att få en bättre koppling mellan de statliga bidragen vi erhåller och de bidragsbelopp som betalas ut till klubbar och distrikt. Det nya bidragssystemet Endast klubbar med minst 60% medlemmar i åldern 6-25 år är bidragsberättigade. Nuvarande bidragssystem med fasta bidragsbelopp per ungdomsklubb, respektive ungdomsmedlem samt per aktivitet försvinner. Varje år avsätts 25% av det statliga bidrag SSF får från Ungdomsstyrelsen. Detta belopp minskas med det belopp som har betalats ut i nyetableringsstöd och återstoden fördelas på Medlemsbidrag (65%), Klubb-bidrag (20%) och Aktivitetsstöd (15%). Medlemsbidrag betalas ut till bidragsberättigade klubbar och grundas på samtliga bidragsberättigade ungdomsmedlemmar (6-25 år) i bidragsberättigade klubbar (minst 60% ungdomsmedlemmar). Medlemsbidrag för en klubb = Medlemsbidragspotten * antalet bidragsberättigade ungdomsmedlemmar i klubben / totala antalet bidragsberättigade ungdomsmedlemmar Ekonomilösa klubbar får inget medlemsbidrag. Men deras medlemsavgifter som SSF betalar till distrikten dras ifrån den totala medlemsbidragssumman. Därefter fördelas det återstående beloppet på de klubbar som inte är ekonomilösa. Klubb-bidraget betalas ut till distrikten och grundas på antalet bidragsberättigade ungdomsklubbar. Klubb-bidrag för ett distrikt = Klubb-bidragspotten * antalet bidragsberättigade ungdomsklubbar i distriktet / totala antalet bidragsberättigade ungdomsklubbar Aktivitetsstödet betalas ut till bidragsberättigade klubbar och grundas på samtliga bidragsberättigade aktiviteter. Varje deltagande av en bidragsberättigad medlem i en av följande SSF-tävlingar räknas som en bidragsberättigad aktivitet: Skol-SM, SM, Kadettallsvenskan, Juniorallsvenskan, Talangjakten, Flick-SM Aktivitetsstöd för en klubb = Aktivitetsstödspotten * antalet bidragsberättigade aktiviteter i klubben / totala antalet bidragsberättigade aktiviteter Nyetableringsstödet till nybildade klubbar finns kvar i sin nuvarande form. Ungdomsklubbar är berättigade till ett startpaket bestående av utbildningsmaterial och schackspel. Fadderbidraget tas bort.