Bilagor Utvärdering av projektet Mobil dokumentation Mobil dokumentation - pilotprojekt

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/211-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Mobilt arbetssätt (dokumentation) Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner bilagd tjänsteskrivelse och utvärderingsrapport samt att projektet, i och med pilotprojekten avseende elektronisk signering, är avslutat. Ärendebeskrivning Under 2014 har ett antal pilotprojekt avseende mobil dokumentation genomförts. Totalt sett har 25 sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter vid fem olika enheter deltagit. Projektet har bidragit till att identifiera ett antal förutsättningar som krävs för att få till stånd ett förändrat arbetssätt. Rapporterna som delges nämnden kommer att ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete inom ramen för mobilt arbetssätt. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 2 juli 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Utvärdering av projektet Mobil dokumentation Mobil dokumentation - pilotprojekt Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Diarienr /211-ÄN-750 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling ann.ostling@vasteras.se Telefon Mobil dokumentation - pilotprojekt Bakgrund En utveckling av mobil dokumentation har varit en av förväntningarna som staten ställt på kommunerna inom ehälsaområdet. Detta för att effektivisera arbetet och utveckla metodik, så att bland annat dokumentationen i akter och journaler kan göras tillsammans med den enskilde och gärna i dennes hem. Inom sociala nämndernas förvaltning påbörjades ett arbete med detta under senhösten Intentionerna var att genomföra ett antal pilotprojekt inom såväl hälso- och sjukvårdsdokumentation som för den sociala dokumentationen. Pilotprojekten kom dock att avgränsas till att enbart omfatta hälso- och sjukvårdsdokumentationen. Syfte och mål Syftet med pilotprojekten var att hitta modell och verktyg för att öka användningen av mobil dokumentation. Detta för att öka kvalitet och tillgänglighet i dokumentationen, bidra till en större delaktighet för den enskilda samt leda till bättre och effektivare vård och omsorg. Målen var att vården och omsorgen skulle bli säkrare och bättre då dokumentationen skulle ske i anslutning till hälso- och sjukvårdsinsatsen, dubbeldokumentationen skulle minska, den enskilde skulle kunna vara delaktig samt andelen personal som arbetar mobilt skulle öka. Planering En styrgrupp för projektet tillsattes med deltagare från flera av sociala nämndernas förvaltnings enheter, under ledning av delegerad projektägare. En projektledare tillsattes som påbörjade arbetet med en omvärlsdbevakning. I detta ingick såväl sökning i litteratur och på nätet som studiebesök och telefonkontakter. Ett antal områden identifierades som viktiga för att lyckas med mobil dokumentation. Det var attityder och inställning hos personal, juridiska aspekter, it-säkerhet samt olika frågor av mer pedagogisk karaktär. Det gjordes också en översikt/kartläggning över vilken typ av utrustning som fanns som var möjlig att använda. Beroende på behov av mobilitet, hur mycket som skulle dokumenteras samt möjlighet till koppling till befintliga eller nya system var avgörande. Fem enheter valdes ut (intresseförfrågan till verksamheterna) att delta i pilotförsöken. Det var proaros hemsjukvård, Skultuna hemsjukvård och äldreboenden, Karlslunds äldreboende, Södergårdens äldreboende samt sociala nämndernas förvaltnings hälso-

3 Västerås stad 2 (3) och sjukvårdsenhet (distrikssjuksköterskan som gör hembesök). Totalt sett var det 25 personer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster, som kom att delta. Den utrustning som valdes var surfplattor med windows 8 som operativsystem. Detta baserat på att det då var den enda surfplattan på marknaden som klarade de säkerhetskrav som ställdes. Användarna hade därmed tillgång till fem av de sex verksamhetssystem och register de använde. Den applikation för journalsystemet procapita, som utlovades från leverantör, blev aldrig färdig och har alltså inte kunnat användas. Genomförande Initialt så tecknades det kontrakt med respektive enhetschef/motsvarande. Det beskrev vad det innebar att delta i projektet och vad som förväntades. Cheferna skulle lämna regelbundna avstämningsrapporter till projektledaren, det fanns tydligt beskrivet hur surfplattorna skulle få hanteras och användarna, det vill säga de 25 sjuksköterskor, arbetaterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster, skulle också rapportera veckovis till projektledaren utifrån en i förväg bestämd frågemall. Under hela pilotprojektets gång kom också regelbundna rapporter, bland annat om hur plattorna fungerat, huruvida man ansett sig göra patienterna delaktiga, uppkopplingsproblem och andra synpunkter och förslag. Projektledaren fick många gånger under hösten rycka in och lösa akuta problem. Pilotprojekten avslutades i samband med årsskiftet Utvärdering I projektledarens uppdrag ingick att utvärdera projektet och utifrån det föreslå en implementeringsplan. Utvärdering kom av olika skäl istället, på uppdrag av sociala nämndernas förvaltning, att genomföras av Servicepartner, Konsultcenter. Utvärderingen genomfördes dels genom genomgång av veckorapporter och dels genom intervjuer med medarbetare, chefer och styrgruppen. Resultatet visar att medarbetarna ställer sig positiva till metoden mobilt arbetssätt, men allt för mycket krångel med tekniken gjorde att få använde plattorna fullt ut. I utvärderingen dras slutsatsen att mobil dokumentation, med viss utveckling, definitivt är något som Västerås och dess invånare kommer ha nytta av framöver. Utvärderingen ger också förslg på utvecklingsområden. Slutsatser Att förändra arbetssätt är en utveckling som innebär förändrade attityder och förändrat beteende. Västerås stad som organisation har ett ansvar för att främja den kulturförändring som krävs. Utvärderingen som genomförts, tillsammans med andra observationer som både styrgrupp och projektledare gjort, visar att vissa förutsättningar måste vara på plats för att lyckas med implementeringen av ett nytt arbetssätt som mobil dokumentation. En del av dessa åligger Västerås stads IT-organisation, andra är sociala nämndernas förvaltnings ansvar och slutligen har utföraren sitt ansvar för att säkerställa sina delar. De delar som identifierats är 1. Vikten av ledning och styrning, chefernas ansvar för sin verksamhetsutveckling 2. Teknik, så som IT-säkerhet, teknisk utrustning, drift och övervakning, sevice och support, verksamhetssystem samt arbetsrutiner och instruktioner 3. Syftet måste tydliggöras för alla inblandade

4 Västerås stad 3 (3) 4. Information och utbildning, definitioner av begrepp, datasäkerhet, hantering av verktyg samt konkreta tips 5. Vikten av erfarenhetsutbyte, hitta forum för diskussion och utveckling Fortsättning Inom ramen för projektet finns en plan för att låta några verksamheter testa elektronisk signering. Detta kommer att genomföras under hösten Med detta anses därmed projektet Mobil dokumentation vara avslutat. En plan kommer att presenteras för ett nytt projekt som innebär implementering av mobilt arbetssätt.

5 Utredningar & rapporter Västerås stad, Servicepartner 3 U 2015:3 Utvärdering av projektet Mobil dokumentation [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter Västerås , Hannah Lidström, Hanna Chapman, Anna Welin, Teresia Götlin, Utredningar och rapporter produceras av Servicepartner på uppdrag av Västerås stads förvaltningar och bolag.

6 Innehåll Bakgrund... 5 Projektets syfte... 5 Projektets effektmål... 5 Projektets organisation... 5 Projektets genomförande... 6 Bakgrund till den tekniska lösningen... 6 Teknisk lösning... 7 Vald säkerhetslösning... 8 Syfte... 8 Metod... 8 Resultat... 9 Dokumentation/veckorapporter augusti till december Medarbetare Användning av mobil dokumentation på pilotenheterna Delaktighet bland patienter Effektivitet i dokumentationen Kvalitet i dokumentationen Tillgänglighet till dokumentationen Övriga utvecklingsförslag Chefer Mobil dokumentation på enheterna Delaktighet bland patienter Effektivitet i dokumentationen Kvalitet i dokumentationen Tillgänglighet till dokumentationen Följdeffekter Styrgruppen Arbetssättet Mobil dokumentation Förbättringsförslag Slutsatser Uppföljning av effektmål Analys och utvecklingsförslag

7 Sammanfattning Vad är Mobil dokumentation? Projektet Mobil dokumentation har pågått som ett pilotprojekt på fem enheter inom Hälso- och sjukvården i Västerås under maj till december Mobil dokumentation innebär att journalföring görs på en surfplatta i direkt anslutning till vårdinsatsen, istället för på en dator i efterhand. Sammanlagt har 25 surfplattor delats ut till lika många pilotanvändare. Syftet med projektet är ökad kvalitet och tillgänglighet i dokumentationen, större delaktighet för individen samt en bättre och effektivare vård och omsorg. Projektets mål är: 1. Säkrare och bättre vård och omsorg tack vare mobil dokumentation. 2. Ökad andel av berörd personal inom äldreomsorgen som kan dokumentera och komma åt information mobilt. Utvärdering av projektet Konsult och service, Utredning och statistik har fått i uppdrag att utvärdera projektet Mobil dokumentation. Utvärderingen har genomförts dels genom en genomgång av de veckorapporter som medarbetare skrivit under projektets gång, och dels genom intervjuer med medarbetare, chefer och styrgrupp. Vad visar resultatet? Trots att medarbetarna som provat den nya metoden är mycket positiva till det mobila arbetssättet är det endast en person som i dagsläget använder plattan för journalföring. Samtliga pilotanvändare har gjort försök under varierande lång tid att använda den under hösten. Den primära anledningen till att få använder plattan i dagsläget är att tekniken har krånglat; det varit problem med uppkoppling till internet, program som stänger ner sig, inloggning och så vidare. Några har inte överhuvudtaget under hela testperioden kunnat komma in i journalföringssystemet för att dokumentera. Plattan har, förutom för journalföring, använts till att visa hjälpmedel för patient och som informationskälla med allt från kontaktuppgifter till tidigare journalanteckningar. 3

8 Att göra patienterna delaktiga har fungerat i varierande grad. Samtliga medarbetare har försökt, men flera har upplevt att det inte finns något intresse från patienten att se vad som dokumenteras i journalen. Däremot har det emellanåt varit användbart att dels kunna visa resultat från tidigare dokumentation och dels att tillsammans med patienten kunna välja hjälpmedel och liknande på så vis har patienterna gjorts delaktiga och varit mycket nöjda. När det gäller kvalitet och tillgänglighet kan konstateras att båda dessa är något som i de flesta fall förbättrats genom mobil dokumentation. Majoriteten av dem som deltagit i denna utvärdering anser att kvaliteten blir bättre genom att dokumentationen görs i anslutning till vårdinsatsen. Det är lättare att få med all information, och det går även att direkt citera patienten om man så vill. Tillgängligheten till dokumentationen ökar, men det är dock inte rimligt att man ska kunna sätta sig var som helst för att skriva på plattan. Att ha en ergonomisk arbetsställning är viktigt även vid dokumentering på surfplatta. Effektiviteten påverkas av att slippa åka tillbaka till kontoret, att kunna dokumentera under mötet eller i direkt anslutning till mötet och att slippa ha information i huvudet eller i ett anteckningsblock. Detta kan skapa tidsvinst enligt många, framförallt inom hemsjukvården. Det finns å andra sidan synpunkter på att det är svårt att på ett naturligt sätt ta fram en platta under ett möte med patient, samt att vissa tycker att de är mer effektiva när de i lugn och ro kan dokumentera på sitt kontor i efterhand. Slutsatser från utvärdering Det är svårt att säga huruvida projektets mål har uppnåtts eller ej, då det är få personer som under ganska kort tid testat mobil dokumentation. Att tekniken inte fungerat så bra har gjort att många inte kunnat komma igång ordentligt. Denna utvärdering visar dock att mobil dokumentation, med viss utveckling, definitivt är något som Västerås och dess invånare kommer ha nytta av framöver. Förutom att se till att de tekniska delarna fungerar är mer utbildning, tydligare styrning och ett mer involverat ledarskap utvärderingens förslag på utvecklingsområden. 4

9 Bakgrund Staten vill uppmuntra kommuner att utveckla mobil dokumentation inom både sociala och hälso- och sjukvårdsområdet. Det innebär att bärbara datorer, surfplattor, smarta telefoner m.m. behöver kunna användas av all personal inom socialtjänst samt vård- och omsorgsverksamhet. Detta för att effektivisera arbetet samt utveckla en metodik där dokumentationen i akter och journaler görs tillsammans med den enskilde och gärna i dennes hem. Västerås stad har genom statliga prestationsmedel kunnat starta projektet Mobil dokumentation och i juni 2014 började den första enheten att testa metoden. Därefter har ytterligare fyra enheter anslutit sig till projektet och sedan september 2014 har totalt fem enheter inom hälso- och sjukvården haft möjlighet att använda sig av metoden. Konsult och service, Utredning och statistik har fått i uppdrag att utvärdera projektet Mobil dokumentation. Utvärderingen ska ligga till grund för utveckling av metoden, därefter ska en plan tas fram för att föra in mobil dokumentation för all hälso- och sjukvårdspersonal inom hemsjukvård och särskilt boende, och så småningom om även för omvårdnadspersonal. Projektets syfte Syftet med projektet är ökad kvalitet och tillgänglighet i dokumentationen, större delaktighet för individen samt en bättre och effektivare vård och omsorg. Projektets effektmål 1. Säkrare och bättre vård och omsorg tack vare mobil dokumentation. Mätbarhet: Konsensus råder bland deltagare i pilotprojekten om att detta är en effekt av mobil dokumentation Bättre dokumentation då den sker i anslutning till hälso-och sjukvårdsinsatsen Ökad delaktighet för den enskilde när dokumentationen sker i hemmet Minskad dubbeldokumentation 2. Ökad andel av berörd personal inom äldreomsorgen som kan dokumentera och komma åt information mobilt. Mätbarhet: Antal personal som dokumenterar mobilt Projektets organisation Beställare/ägare av projekt Mobil dokumentation är ytterst Sociala nämndernas förvaltningsdirektör Eva Sahlén. Delegerad projektägare tillika styrgruppens ordförande är strateg Ann Östling, Sociala nämndernas förvaltning (SNF). I övrigt ingår Cecilia Tollbom Lindh (beställare/utvecklare, SNF) och Beate Stien (enhetschef Hälso- och sjukvårdsenheten, 5

10 SNF) i styrgruppen. Styrgruppen har träffats regelbundet med mellan två och fyra veckors mellanrum och haft ett nära samarbete med projektledaren. Projektledare Linnéa Norrvik (projektledare, Konsult och Service) har haft till uppgift att genomföra projektet utifrån VBU, att upprätta projektplan/ aktivitetsplan/kommunikationsplan, att kontinuerligt stämma av med styrgruppen, samt ansvara för att pilotprojekten går enligt planen. Till sin hjälp har projektledaren haft en projektgrupp bestående av de personer som är chefer för de fem pilotenheterna. Projektets genomförande För att kunna utforma projektet på ett så bra och effektivt sätt som möjligt, började styrgrupp och projektledare med att skaffa sig insikt i hur andra kommuner i Sverige använde sig av mobil dokumentation. Bland annat genomfördes studiebesök i Göteborg samt omvärldsspaning av läget i några andra kommuner. Förutom Göteborgs stad visade denna utredning att Ovanåkers och Arvika kommuner var förebilder i arbetet med mobil dokumentation. Utöver omvärldsspaning gjordes utredning kring tekniska möjligheter, juridiska aspekter och it-säkerhetsaspekter. En kravspecificering togs fram och då det endast var en modell på surfplatta som uppfyllde alla kraven valdes denna. Tjugofem surfplattor köptes in. Följande enheter valdes ut för pilotprojektet: - Skultuna hemsjukvård - proaros hemsjukvård - Attendo Södergården - Karlslunds servicehus - SNF Hälso- och sjukvårdsenhet Plattorna delades ut till mellan en och åtta personer på vardera enheten. De personer som skulle börja dokumentera med plattorna fick utbildning under två halvdagar. Utbildningen hölls av projektledaren och innehöll dels teknik och dels metodik/förhållningssätt för mobil dokumentation. Under juni 2014 satte de första enheterna igång med att dokumentera mobilt, och under hösten började de övriga. Projektledaren har fungerat som support under hela projektperioden. Bakgrund till den tekniska lösningen Möjligheten att dokumentera och komma åt information mobilt kräver en teknisk lösning som svarar upp mot krav på funktionalitet, stabilitet, användarvänlighet och säkerhet. SKL skriver i Mobil informationsåtkomst inom hemtjänst och hemsjukvård en vägledning 1 : Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga uppgifter om enskildas 1 EH docx,

11 personliga förhållanden och enskildas hälsotillstånd. Personuppgifterna omfattas till stor del av sekretess och tystnadsplikt och vid all hantering och lagring av sådan information ställs höga säkerhetskrav. När informationshanteringen sker med hjälp av IT-stöd kan riskerna öka och säkerhetsåtgärderna måste anpassas. Om informationen dessutom ska användas i verksamheter som har ett mobilt arbetssätt med surfplattor, bärbara datorer, mobiltelefoner eller andra handenheter, ökar riskerna ytterligare för att personuppgifterna kan spridas till obehöriga. Särskilda ITsäkerhetsåtgärder för att skydda uppgifterna måste därför vidtas. Verksamheterna där den mobila dokumentationen ska ske styrs av olika lagar. För kommunal hemtjänst gäller att dokumentation i personakter med IT-stöd regleras av Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454), SoL-PuL med komplettering av Personuppgiftslagen (1998:204), PuL när det gäller krav på att vidta lämpliga säkerhetsåtgärder för att skydda informationen. Inom hemsjukvården finns regler om dokumentation av patientuppgifter och behandling av sådana uppgifter med IT-stöd i Patientdatalagen (2008:355), PDL, med komplettering av Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). I 5 SOSFS står att läsa om öppna nät: 5 Om vårdgivaren använder öppna nät för att hantera patientuppgifter ska denne ansvara för att det i ledningssystemet finns rutiner som säkerställer att: 1. överföring av patientuppgifter görs på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna, och 2. åtkomst till patientuppgifter föregås av stark autentisering Känsliga personuppgifter enligt 13 personuppgiftslagen som hanteras i mobila enheter och överförs via öppet nät, t ex internet, ska förses med skydd i form av kryptering som både identifierar användaren och mottagaren. Teknisk lösning Inför pilotprojektet med mobil dokumentation gjordes vissa val avseende hårdvara, operativsystem och olika internetlösningar. Den mobila enheten som valdes var en surfplatta från Dell utrustad med operativsystemet Windows 8, vilket också är Västerås stads standardplattform. Detta var den enda platta som uppfyllde alla krav på säkerhet och som under våren 2014 fanns tillgänglig på marknaden. Surfplattorna behöver internetåtkomst vid mobil användning, och detta löstes på olika sätt. Ett sätt, det som passar bäst på särskilt boende, är genom Wifi, det vill säga lokalt trådlöst nätverk. Ett annat sätt är via en mottagare som sätts i ett USB-uttag i plattan. En sådan mottagare för mobilt bredband kallas bl.a. dongel eller sticka. Det går även att från en smart telefon dela ut internetåtkomst till en surfplatta via telefonens SIM-kort alternativt Wifi. 7

12 Flera operatörer tillhandahåller internet. Två månader in i projektet Bredbandskollen (som utfördes under ) visade sig Telenor tillhandahålla den bästa internetuppkopplingen på Västerås landsbygd. Västerås stad har dock via TDC avtal med Tele2. Vald säkerhetslösning För att svara upp till kraven på IT-säkerhet har Västerås stad valt att köpa in surfplattor förprogrammerade för bitlockerkryptering, NetID, Windows Defender, Citrix och SITHSkort. Med surfplattan konfigurerad med brandvägg, virusskydd och krypteringar är den klar att använda med de program som används i verksamheterna, det vill säga Procapita, Pascal, WebSesam, Senior Alert samt i Attendomiljön för motsvarande program. Syfte Syftet med utvärderingen är att följa upp projektets effektmål för att värdera om de uppfyllts eller ej. Utvärderingen ska även samla in förbättringsförslag för kommande dokumentation. Metod Under augusti till december 2014 fick deltagarna i projektet varje vecka skriftligen beskriva sina upplevelser av mobil dokumentation utifrån sex frågor. Svaren på dessa frågor (som var desamma under hela projekttiden) samlades under respektive månad och har sedan sammanställts. Ett antal personer som på olika sätt varit delaktiga i projektet har intervjuats. Följande intervjuer har genomförts: Intervju med styrgruppen för projektet (Ann Östling, Cecilia Tollbom Lindh och Beate Stien) Intervju med chefer för fyra pilotenheter (proaros Hemsjukvård, Skultuna, Södergården och Karlslund) Chefen för SNF sjukvårdsenhet ingår i styrgruppen, därför bedömdes att ingen ytterligare intervju med denna chef behövde göras. Fem fokusgruppsintervjuer (en per enhet) med de sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter som har använt surfplattorna. o Karlslund (tre personer) o Skultuna hemsjukvård (fem personer) o proaros hemsjukvård (en person). Två personer har besvarat mejl med frågor. o SNF hemsjukvård en person o Södergården/Attendo (fyra personer) Intervjuerna med cheferna genomfördes under vecka 10 och 11 och fokusgruppsintervjuerna genomfördes vecka Totalt har 16 medarbetare deltagit i intervjuerna alternativt besvarat frågor via mejl. Detta innebär att samtliga pilotanvändare ej deltagit i denna utvärdering; bortfallet var 9 personer. Av dessa 9 var det 6 personer som inte fanns kvar inom organisationen och 3 personer som av olika skäl inte hade möjlighet att delta vid intervjutillfällena. 8

13 Under intervjuerna användes en intervjuguide med frågor om de områden som finns i projektets syfte och mål, d v s Delaktighet, Tillgänglighet, Effektivitet och Kvalitetet. Dessutom ombads intervjupersonerna att berätta om hur de allmänt anser att den mobila dokumentationen har fungerat. Intervjuerna och spelats in, transkriberats och därefter sammanställts. Samtycke att använda citat i denna rapport har inhämtats från de intervjupersoner som skulle kunna identifieras. Resultat I detta avsnitt redovisas utvärderingens resultat. Först presenteras en sammanställning av den dokumentation i form av veckorapporter som användarna lämnat in till projektledaren. Därefter redovisas resultaten från intervjuerna med medarbetare, chefer och styrgrupp. Dokumentation/veckorapporter augusti till december 2014 Användarna har vecka för vecka under perioden augusti till december 2014 besvarat sex frågor (samt haft möjligheten att lägga till egna kommentarer under rubriken övrigt som avslutat enkäten). Frågeställningarna berör sådant som funktionaliteten i plattan, internetuppkopplingen, delaktighet med patienterna mm. Kommentarerna har samlats månadsvis och därför kan en och samma person vara representerad med sina veckovisa kommentarer flera gånger under samma månad. I sammanställningen nedan kommer dock varje kommentar beaktas separat. Augusti - Hur har surfplattan fungerat? Övervägande positiva kommentarer om att det fungerar bra och är lätt att använda. När det kommer till de negativa kommentarerna är det en användare som tillstår sin ovana, två tycker plattan är tung att bära. En person uppger att skrivbordslänken till Procapita slutade fungera. En person anger att plattan ger ologiska felmeddelanden om batteriet trots att allt fungerar som det ska. Någon upplever också att plattan laddar långsamt. - Hur har uppkopplingen till internet fungerat? De flesta användarna anser att internetuppkopplingen fungerar bra. Några har upplevt begränsad hastighet på olika platser eller att det mobila bredbandet har krånglat eller har varit svajigt. Endast en kommentar av elva säger att det varit dåligt, Ofta fungerar inte dongeln. En person tycker det tar tid då man får starta om allt så fort man viker ihop plattan. - Har du kunnat göra dina patienter delaktiga med hjälp av surfplattan (ja/nej och beskriv gärna hur/varför): Användarna har varit kluvna i frågan. Några har inte använt plattan och kan därför inte uttala sig. Någon hade väldigt sällan internetuppkoppling. De som har använt den är delade i två läger: 9

14 Dåligt: Tidbrist är en anledning till att inte använda plattan. Det tar tid att t ex logga in. De upplever att även patienterna tycker att det tar tid ifrån dem. Någon tycker det är svårt att kombinera så att patienterna blir delaktiga. Bra: De som har kunnat göra patienterna delaktiga, som en person uttryckte det: genom att formulera ordinationerna tillsammans ex. den träning som ska genomföras. En anhörig uppskattade användandet av plattan. Att ha åtkomst till Pascal, att slippa åka till kontoret mellan patienterna. - Om det under veckan uppstått en situation då du hindrats från att använda surfplattan, beskriv på vilket sätt: Internetuppkopplingen upplevs som det största problemet, särskilt ute på landsbygden. Tidsbrist är en annan anledning, samt att det inte går att logga in i Procapita. Batteriet tog slut för en person och laddaren låg på jobbet. - Nya användningsområden som jag har upptäckt: Ett nytt användningsområde noterades denna månad: Mycket bra vid olika möten - Detta vill jag få hjälp med av projektledaren: Nöjd med den löpande information jag fått. Kanske vanesak men jag ser inte vad jag skriver. Men det går ju att korrigera. Problemet med Procapita. Hjälp med dongeln. - Övrigt Väldigt dålig ergonomi vid skrivande sittandes i bil, plattan blänker även väldigt mycket när det är för ljust ute. September - Hur har surfplattan fungerat? Även i september upplever de flesta som lämnat in kommentarer att surfplattan har fungerat tillfredsställande. Den känns fortfarande tung att bära på och är långsam att starta upp samt ladda. Någon har svårt att se vad det står på skärmen samt i Procapita. Flera vill kunna (även om några till viss del redan kan) logga in i och använda program som Procapita och Pascal. Någon önskar en penna (pekdon) som hjälpmedel. Användarna har olika upplevelser om huruvida surfplattan startar långsamt eller snabbt. - Hur har uppkopplingen till internet fungerat? Skilda åsikter, och de negativa visar på skiftande täckning beroende på var man befinner sig, särskilt på landsbygden utanför Skultuna. Hastigheten varierar också. - Har du kunnat göra dina patienter delaktiga med hjälp av surfplattan (ja/nej och beskriv gärna hur/varför): 10

15 De flesta har inte gjort sina patienter delaktiga. Det beror vanligtvis på att inget önskemål har kommit från patienten att ta del av journalen. Några användare tycker det är beklagligt att de inte haft anledning att göra patienterna delaktiga. En person har beställt hjälpmedel hemma hos patienten och kunnat ge ett preliminärt leveransdatum och en har använt WebSesam hos patienten. Vårdplanering har utförts och information har hämtats från Procapita och Pascal. Om det under veckan uppstått en situation då du hindrats från att använda surfplattan, beskriv på vilket sätt: Om en användare hindrats från att använda surfplattan beror det dels på urladdade batterier, dels på att den är tung att bära runt på. Vanligaste orsaken är dock att det inte finns tid till dokumentation hos patienten. Att den kopplar ner från internet är också en orsak till att inte använda plattan. - Nya användningsområden som jag har upptäckt: Vid möte med personalen och kring Senior Alert -arbetet passar den perfekt! Bra vid träffar med mina kollegor. - Detta vill jag få hjälp med av projektledaren: Användarna är nöjda med den hjälp de har fått. - Övrigt Roligt att någon mer av kollegorna börjat använda plattan, det ger mycket mer när man kan hjälpa varandra att hitta nya användningsområden! Oktober - Hur har surfplattan fungerat? Av åtta kommentarer på denna fråga säger samtliga att den fungerat bra eller perfekt. Endast en har gjort tillägget att ibland står det att den inte har kontakt med batteriet. - Hur har uppkopplingen till internet fungerat? Sex av sju upplever att internetuppkopplingen fungerar bra. Helt plötsligt fungerar den hemma hos mig igen, kanske Telia har investerat i en ny mottagare i närheten? En person tycker dock det går långsamt. Den sjunde säger Uppkopplingen är långsam emellanåt, speciellt på Vallonen. Fixat inlogg till alla på WiFi:n där så den borde vi kunna prova under nästa vecka. - Har du kunnat göra dina patienter delaktiga med hjälp av surfplattan (ja/nej och beskriv gärna hur/varför): Några användare har precis kommit igång med plattan och har inte hunnit involvera patienter (ingen lämplig situation med platta/patient ). Några har haft stor nytta av den; kanske inte så mycket med patienten (avseende delaktighet) men i samtal med annan omvårdnadspersonal och på möten, samt att söka information. 11

16 En person uppger att den inte har haft behov av att involvera patienten men har haft nytta av plattan i journalskrivning och uppdatering. Någon har försökt men tycker att det har tagit för lång tid att komma in i systemen. En användare säger vid lugnare situationer har jag gjort det och en annan har tagit fram och berättat för en patient vad hon vägde förra gången. - Om det under veckan uppstått en situation då du hindrats från att använda surfplattan, beskriv på vilket sätt: Flera har inte haft några bekymmer att använda surfplattan. En person väljer att inte använda plattan vid stress eftersom det tar tid att komma in i Procapita. Ytterligare en upplever också att det har varit segt att komma in. En annan har försökt men upplevt tekniska problem: Försökte använda den en dag då jag ville visa en boende en journalanteckning men då svarade inte plattan som den skulle göra. Vid något tillfälle har plattan varit urladdad. - Nya användningsområden som jag har upptäckt: Har jag den med mig använder jag den, det är nog största skillnaden. - Detta vill jag få hjälp med av projektledaren: Önskar få en pek-penna då mina tjocka fingrar har svårt att pricka de små bokstäverna på skärmen. - Övrigt Vi är kort om folk och då känns det som mer jobb att använda ny teknik (speciellt som den kopplar ner hela tiden). November - Hur har surfplattan fungerat? I november handlade de flesta kommentarerna om att plattan fungerat bra. Det är skönt med informationen inom räckhåll var man än är enligt två kommentarer. De negativa sidor som rapporteras är att plattan är tung, otymplig, alternativt lite omständigt att ta med när man går runt i huset. En person anser att tangentbordet har tröga och okänsliga knappar och en annan att den ibland inte går att ladda. Andra tekniska problem har varit att den inte fungerar alls eller fungerar en kort stund och därefter kan jag inte skriva i Safedoc, den lägger ner när den åker igen så jag var tvungen att stoppa in en medicinförpackning i mellan [sic!] så att det inte skulle ske. En person blir utkastad ur citrixmiljön hela tiden, och när jag kommer in är texten borta. Några säger sig inte haft användning av plattan. Några användare har fått tips och råd och säger sig vilja prova om de fungerar. - Hur har uppkopplingen till internet fungerat? Täckningen varierar för de olika användarna. Sämre på landsbygden (i ett fall inte alls) och på vissa boenden, bättre vid stillasittande (möten) än i rörelse. Ibland tar det lång tid att koppla upp sig (bl.a. med dongel) och en person tappade uppkopplingen då den delade internet via telefonen. En person upplever att täckningen med Telia har förbättrats sedan sommaren och att det fungerar bättre i hela kommundelen. En användare tappar uppkopplingen då telefonen används. 12

17 - Har du kunnat göra dina patienter delaktiga med hjälp av surfplattan (ja/nej och beskriv gärna hur/varför): Anledningen till att inte ha gjort patienterna delaktiga har varit: För stressigt, inte haft tid, det är opraktiskt, otympligt och o-ergonomiskt. En person hade inte med sig den privata telefonen och kunde då inte logga in i attendomiljön. En användare säger att patienterna visat mycket lite intresse. Gör man snabba besök eller om man inte vill störa den boende mer än nödvändigt så känns det otympligt. Fann mig stående på knä med plattan på golvet i korridoren för att dokumentera. Ja, men hos patienten blir det dock opraktiskt att använda den, det tar längre tid, har svårt att formulera mig och blir därför onaturligt vid bemötandet. De som svarat ja har visat bilder på hjälpmedel innan beställning, svarat på frågor, skrivit epikris tillsammans med korttidspatient, inhämtat information om läkemedelsändringar och kunnat berätta om det direkt för patienten i stället för att behöva vänta på att inhämta information senare när man har en dator. En person har haft med den men mest skrivit i bilen. - Om det under veckan uppstått en situation då du hindrats från att använda surfplattan, beskriv på vilket sätt: Tidsbrist nämns som den vanligaste orsaken till att inte använda surfplattan. När ett besök behöver gå undan och man snabbt ska till nästa patient väljer man att skriva i slutet av dagen. Att det tar lång tid att koppla upp sig och logga in tycks vara en bidragande orsak. En användare berättar också att citrixmiljön försvinner ibland. Glömska och ovana är enligt två kommentarer orsaken till varför de inte använder plattan. - Nya användningsområden som jag har upptäckt: Två personer anser att det går bra att hämta och läsa information på plattan men sämre när de ska skriva på den. Plattan är behändig att använda vid möten och en annan vill fortsätta med att använda plattan för att se och utvärdera hur jag skulle kunna ha den till nytta i praktiskt arbete, som hos patienten. En användare har inte upptäckt några nya användningsområden, men de jag har är tillräckliga. - Detta vill jag få hjälp med av projektledaren: Hjälp med citrix och Safedoc. - Övrigt Synd att jag inte kan använda Prator på plattan. I perioder har jag använt plattan mycket flitigt och sedan går det en vecka utan att jag ens tittat åt den. Det handlar nog mest om att få in det i den dagliga rutinen. Saknar Prator. Pekpennan använder jag flitigt och den har underlättat arbetet betydligt. Tanken är jättebra, men den fungerar inte och det är frustrerande. 13

18 December - Hur har surfplattan fungerat? Användarna upplever att det i huvudsak har fungerat bra. Plattan används t ex vid möten och i omvårdnadssituationer. Negativa upplevelser har varit att den låser sig eller att det står att man ska ange bitlockerkod. I ett annat fall har plattan angett att den inte har kontakt med batteriet, men den fungerar ändå. - Hur har uppkopplingen till internet fungerat? Av dem som har använt plattan har endast två personer upplevt problem med internetuppkopplingen, och det ena var hemma hos användaren själv. Den andra personen beskrev det som Internet sämre av och till. Med andra ord har det fungerat för samtliga som lämnat in en veckorapport, om än inte till 100 procent av tiden. Någon har delat ut internetuppkoppling via mobilen, och det har fungerat bra. En användare upplevde att det fungerar bra, men att det tar tid med dongeln. Det har fungerat bra även på landsbygden. En person tycks ha bytt platta utifrån kommentaren "Lika god funktion på denna. - Har du kunnat göra dina patienter delaktiga med hjälp av surfplattan (ja/nej och beskriv gärna hur/varför): Jämn fördelning mellan ja och nej: Nej, inte haft tillfälle, Nej varit för stressad, Nej inte blivit av. Det som svarat ja menar: Ja, har dokumenterat en del inne hos patienten då jag har använt plattan och har sedan förfinat anteckningen efteråt, då jag har varit ensam, Ja, har beställt hjälpmedel tillsammans med patienten, Ja, har använt Pascal/för att inhämta information från Pascal. Målet har varit att visa träningsklipp / bilder och klipp för patienten. - Om det under veckan uppstått en situation då du hindrats från att använda surfplattan, beskriv på vilket sätt: Tre personer beskriver stress som en anledning att lämna plattan därhän. En person glömmer att ta med den ibland, en säger att den har varit urladdad och en person säger att det kan vara svårt att komma in i Procapita ibland. - Nya användningsområden som jag har upptäckt: Den vanligaste kommentaren är att plattan är bra att ha med på möten (3 personer) samt att inhämta information, läsa journal, Senior Alert, med mera. Plattan är även bra för dokumentation och en person har skrivit i Procapita mellan patienter och på så sätt sluppit åka till kontoret. - Detta vill jag få hjälp med av projektledaren: Vill ha hjälp med hur jag ska använda Senior Alert Jag behöver hjälp med bitlocker problemet - Övrigt Svårt att få flyt i fingrarna när jag skriver med den samt att texten blir liten. Tycker att den fungerar bra i det stora hela, upplever dock att den blir tyngre och tyngre att bära på i ryggsäcken. 14

19 Medarbetare Användning av mobil dokumentation på pilotenheterna Generellt sett har tekniken inte fungerat optimalt vilket har inneburit att få användare kunnat testa det nya arbetssättet fullt ut. För många har det endast fungerat vid ett fåtal tillfällen, och i enstaka fall inte alls. Detta innebär att intervjupersonerna inte kunnat få en helhetsbild av hur mobil dokumentation skulle kunna fungera, och de har under intervjuerna svarat på frågorna utifrån sina egna erfarenheter. Nedan beskrivs hur den mobila dokumentationen har fungerat på var och en av enheterna i pilotprojektet. Karlslund På Karlslund är det endast en av de intervjuade som har kunnat dokumentera mobilt i Procapita; övriga två har inte kunnat komma in i Procapita annat än under de första veckorna. Sjukgymnasterna/fysioterapeuterna har till följd av detta inte kunnat använda Procapita alls. De har däremot haft nytta av WebSesam, där de har kunnat visa hjälpmedel för kunden och även beställa direkt tillsammans med kunden. Den person som använt Procapita på plattan för dokumentation anser att det har fungerat okej, men har dock inte använt det så mycket på sistone. Då det är mycket saker som ska tas med vid kundbesöken blir det dock tungt att bära på plattan. För varje gång den ska användas behöver inloggning göras, vilket gör att det inte är optimalt att skriva direkt inne hos varje kund då varje inloggning tar tid. Det negativa är att det blir mycket att ha med sig och så ska man ha med den också och så åker den igen då kopplar det ner. Gör man korta insatser, fyller på dosett man vill ha den här smidigheten för då blir det nästan en belastning för då har man kortet där och allting. Nån gång fann jag mig själv dokumenterandes i korridoren och då blir inte det här ett hjälpmedel. Oftast har man inte dokumentationstillfällena hos kunden utan då är det mer kundmötet som är i fokus. En sticka med mobilt bredband har använts för att få tillgång till internet. Det finns ett trådlöst nätverk i huset, men det fungerar endast i vissa delar av huset. Tekniken har strulat mycket för några av användarna. Först var det problem med SITHS-korten och sedan gjordes en automatisk uppdatering av operativsystemet och efter det har det ej fungerat överhuvudtaget för några. Bitlockerkryptering har använts och det tog några veckor innan de fick tillgång till kod. Det har inte fungerat att komma åt alla funktioner i plattan. Alla upplever att tangentbordet har fungerat bra. Något som försvårat användandet av plattan är att den stängs av när den slås ihop. Detta har man försökt att hindra genom att stoppa in en medicin-förpackning emellan för att den inte skulle logga ut sig. Man menar att det är ok att plattan låser sig när den går ner i viloläge, men inte att man loggas ut från alla system. Det tar för lång tid att logga in igen. proaros Hemsjukvård Inom proaros hemsjukvård har det gjorts försök att använda plattorna för dokumentation, med blandade resultat. Någon har provat ett par gånger men tyckte direkt att det tog för lång tid att koppla upp och lade därefter ned försöken. En annan person provade under stor del av hösten, men fick vid årsskiftet problem med att ladda plattan, vilket gjorde att den inte gick att använda. Detta var i samband med att projektledaren blev sjukskriven och det fanns ingen 15

20 annan som kunde hjälpa till att lösa problemet. Ledningen har inte gett något stöd i själva användandet. En person använder plattan för dokumentation idag, två har återgått till dokumentation på stationär dator. Även inom proaros Hemsjukvård finns en upplevelse av att tekniken fungerat mycket dåligt, uppkopplingen har varit långsam och det är bökigt att logga in i platta, internet och i Procapita. Det blir för många steg och tar för lång tid för att det ska vara värt att logga in under ett kundbesök. Att använda telefonen som en hotspot hade varit enklare än att sätta i stickan för det mobila bredbandet varje gång plattan skulle öppnas, anser man. Det gick inte att ha stickan i plattan när den låg i väskan under transport, på grund av att den är så pass skör. När plattan har använts under längre stunder i ett sträck har det fungerat. Tangentbordet har fungerat mycket dåligt: Det var ingen styrsel i tangentbordet så det här att man skulle kunna sitta i bilen och ha den i knät det gick inte så jag fick stadga upp den med ena handen för att kunna skriva med den andra. Den är så pass liten så det blir inte ergonomi heller, det blir för smått på skärmen så då sitter man så dåligt för att kunna se. Procapita upplevs inte som användarvänligt eftersom det blir väldigt smått på skärmen. Att man loggas ut från Procapita efter en stunds inaktivitet har inget med plattan att göra, utan det sker även på en stationär dator, av sekretesskäl. Dock blir det mer påtagligt vid mobil dokumentation eftersom man då ska logga in för att dokumentera många gånger under samma dag. Man satsade stort men man gav inte rätt redskap för att genomföra det riktigt ordentligt. Det är synd. Men jag tycker ju att vi som är mobila och kan vara ute en hel dag så är det självklart att vi ska ha tillgång till information kring patient, alla system och så vidare men det är klart att jag förstår att det här är framtiden, och man har säkert en helt annan teknik i framtiden. Skultuna Inom Skultuna hemsjukvård är det fem personer som fått plattor för att prova på mobil dokumentation. Dessa personer, som representeras av både sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor, arbetar på olika sätt. Några arbetar med hemsjukvård och några finns på Vallonens servicehus; patienterna varierar mellan sjuka äldre och ungdomar med funktionsnedsättning. Samtliga personer har gjort försök att använda plattorna, men även här har det fungerat i varierande grad. Ingen har helt och hållet övergått till att dokumentera enbart på plattan, utan har använt den som ett komplement. Ingen använder plattan för dokumentation i nuläget, dels på grund av tekniska problem och dels på grund av att man tycker att den är för tung att bära med sig. Projektledaren har gett ett bra stöd i användandet och alla tycker att de har fått snabba svar på sina frågor. Man anser att det är positivt att ha plattan med sig vid kundbesök och att man genom det har tillgång till tidigare dokumentation och annan information. Uppkopplingen har dock inte fungerat särskilt bra, vilket är ett irritationsmoment. När jag var klar inne hos patienten då hade man inte ens kommit ut på nätet än. Linnea visade uppkoppling via mobilen men då hade jag redan ledsnat att bära med mig den.har 16

21 inte haft så stora behov av att veta saker så i den omfattningen, det händer väl då och då. Jag går in och gör en insats och sen pratar man lite men det har inte varit frågor som man hämtar från journal eller Pascal. Skulle ha haft nytta av Prator det man inte kan ha i dem, det skulle man ha haft mest nytta att ha under beredskapstid ifall man måste skicka patienten akut. Jag provade att köra bara den under utrullningen. Då fungerade den. Då var den väldigt bra att ha. Men irritationsnivån är ju hög när det inte funkar, men som komplement har det varit bra för jag gillar att kunna ge snabba svar. En person, som inte har en egen arbetsplats på kontoret, har använt den för att sitta hemma och skriva vilket har varit till stor nytta. Nyttan att ha den med till patient upplevs i varierande grad. Någon anser att de träffar patienterna så pass ofta att det går lätt att komma ihåg vad som hänt medan andra anser att det är väldigt bra att med hjälp av information på nätet direkt kunna svara på frågor om mediciner och dylikt. Procapita upplevs inte som ett optimalt program överhuvudtaget, det är svårt att se sammanhanget för en patient utan att gå tillbaka och läsa allt. Man tror att om det skulle fungera bättre så skulle även den mobila dokumentationen vara enklare. Tangentbordet har inte fungerat särskilt bra, det är svårt att skriva på då det blir dubbeltecken vilket gör att allt man skriver behöver kontrolleras extra noga. De hade hellre velat ha en laptop som man kan sitta med i knät. Man kan inte ha plattan i knät och skriva samtidigt. Förslagsvis hade en laptop eller en platta med tangentbord som kan kopplas till en docka och arbetsstation varit ett bra alternativ. Då skulle man kunna få till en ergonomisk arbetsställning. Man anser att det är viktigt att det finns alternativ till ergonomiska arbetsplatser även om de stationära datorerna tas bort. Arbetsmiljön får inte glömmas bort, menar man. SNF Hälso- och sjukvårdsenhet En person inom SNF Hälso- och sjukvårdsenhet har ingått i pilotprojektet för mobil dokumentation. Hon har använt plattan sedan juni 2014 och har framförallt använt sig av Procapita. Under senhösten hände något med länken till Procapita och det gick inte längre att komma åt programmet. Kort därefter blev projektledaren sjukskriven och det fanns ingen annan som hade möjlighet att hjälpa till att lösa problemet. Därför har hon ej använt plattan sedan dess. Alltså jag saknar det ju, jag saknar att kunna skriva på plats eller i bilen, så att jag liksom har gjort färdigt. Om man har två möten bokade och ett går fortare än vad man har tänkt sig så sitter man liksom och rullar tummarna och väntar in tiden för man åker ju inte till kontoret för det hinner man inte. Och det tar inte så lång tid, det tar liksom 10 min, en kvart. Ibland kan man sitta och vänta på hemtjänsten i en trappuppgång, jag menar det är ypperliga tillfällen att kunna använda sig av den tiden. Plattan använde hon olika beroende på mötets karaktär. Vid vårdplanering med till exempel hemtjänst och anhöriga gick det bra att dokumentera med detsamma under mötet medan ett enklare ingrepp såsom såromläggning, dokumenterades efteråt. 17

22 Då skulle jag inte skriva hos patienten för då blir ju såret och såromläggningen huvuddelen och sen det som man kommer överens om där det blir en väldigt kort sammanfattning och då hinner man inte logga in så då blir det ingen vinst. Då tar det alltså längre tid att hålla på att plocka fram det här materialet då. Tekniken har varit okej, det har fungerat sakta men säkert. Uppkoppling till internet har hämtats via mobiltelefon. Att ha kvar SITHS-kortet under transport går bra och därför har det inte varit några konstigheter med detta. Tangentbordet har fungerat och varit en nödvändighet eftersom Procapita som program inte är anpassat för en surfplatta, vilket innebär att plattans skrivbord hamnar ovanför själva rutan man skriver i. Detta gör att det inte går att använda plattans egna skrivbord vid dokumentation i Procapita. När det gäller program att använda på plattan är Pascal och Prator önskvärt att få tillgång till. Att kunna se förskrivna läkemedel är viktigt. Även inkontinensmaterial skulle vara positivt att kunna ha koll på, och förskriva på plats, under förutsättning att man har förskrivningsrätt. Södergården Fem personer på Södergården har fått möjlighet att använda plattor för dokumentation. Här har de fått dosor att använda som en trådlös router (hot spot), då det trådlösa närverket i huset ej fungerar tillräckligt bra. Routern måste man komma ihåg och ladda, och för att det ska fungera används en kod som man får till den privata mobilen. Tangentbortet har fungerat bra. För en person har det inte gått att använda plattan för dokumentation över huvudtaget, detta på grund av problem som att hon inte kunnat komma in i Citrix-miljön, problem med kryptering eller att det trådlösa nätverket ej fungerat. Övriga har till viss del kunnat använda journalföringssystemet Safedok, och anser att det fungerat bra när förutom när de blivit utkastade från systemet. De har dock ej kommit åt WebSesam, vilket man tycker är synd. Däremot har plattan kunnat användas i syfte att visa patienter vilka hjälpmedel som finns, genom sökningar på internet. Flera har gjort försök att använda plattan vid olika typer av möten med varierande framgång: Så den har varit med för journalföring, teamträffar och olika möten, men ibland har det fungerat någon timme och ibland inte, man får logga in/logga ut och den tappade. Men det har inte fungerat med kontakten. Fler gånger det inte fungerat än att det har fungerat. Det tar längre tid att starta upp och fylla i en åtgärd än vad det verkligen var värt. För mig fungerade det att komma in var jag än var men däremot blev man utslängd. Jag tycker inte jag har haft tiden. Jag har prioriterat bort det. Delaktighet bland patienter Personerna som använt sig av mobil dokumentation anser att de största vinsterna ur delaktighetssynpunkt är dels att de har kunnat ge information från tidigare journalföring till kunden och dels att de har kunnat titta på, och beställa, hjälpmedel direkt tillsammans med kunden. Att söka information på internet är det många användare som haft nytta av. Några av rehabiliteringspersonalen, som inte använt sin platta för journalföring, har ändå haft plattan med sig till kund i syfte att kunna visa hjälpmedel. Patienterna har varit mycket nöjda med att kunna vara delaktiga i processen kring beställning av hjälpmedel. 18