l l l Nr 1 februari 2015 Får vi presentera SRATs nya medlemsgrupp: Logopederna

Transkript

1 l l l Nr 1 februari 2015 Får vi presentera SRATs nya medlemsgrupp: Logopederna

2 INNEHÅLL 1 Tema Logoped Slof: Nu drar vi igång på allvar...4 Alla skolbarn ska ha möjlighet att nå sin fulla potential...6 Intresset för rösten kom via sången...8 Fingerfärdig logoped gillar utmaningar På scenen är rösten en arbetsmiljöfråga I varje nummer: Ledare... 3 ************** Fråga & Svar Nytt år nya vanor Så här behåller du dem...14 Deltidsfällan slår hårdast mot privatanställda...18 Fackets roll ökar på hemmaplan Behåll dina nya vanor 10 steg för att nå ditt mål Fokusera på det du vill ha mer av i ditt liv - istället för att älta det du INTE vill. 1 Se över din situation - bli medveten om vilken typ av tankar du haft fokus på tills nu. Spalta upp vad som är bra och vad som inte är bra. Summera allt som är positivt och som du är nöjd med. Summera det som du vill förändra. Vad kan vara ett första steg i rätt riktning?!? ordet Arbetsrätt Gästkrönika Student... Känns det motigt? 23 Ta hjälp av en coach eller en tanke-pt som stöttar och ser till att du med framgång tar dig till nästa steg. Aktuellt från föreningarna Korsord Skriv ner vad du vill med hälsan, jobbet, relationer och ekonomi. Vad du hittills gjort på alla områden och vad det gett för resultat. Vad är du nöjd med? Vad vill du förändra? OM DU TRILLAR DIT. Deppa inte ihop. Ta nya tag imorgon istället. Acceptera att det vissa dagar kan vara svårt med motivationen. Tänk istället: Hur kan jag inspirera mig själv att hålla mig kvar på min nya väg? Vad kan jag göra annorlunda nästa gång? Att lägga om livsstil handlar inte om att helt sluta med gamla vanor. Om du själv bestämmer när du vill bryta mot dina nya vanor, har du fortfarande kontroll på situationen. Släpp skuldkänslorna! Njut på vägen till målet! Belöna dig själv. 9 8 Gör som elitidrottarna affirmera! Slut ögonen och måla upp bilden hur du uppnått det du vill. Flera gånger om dagen. Skaffa dig förebilder som kan inspirera dig att uppfylla dina mål. Sök upp personer och platser, läs tidningar och böcker som peppar dig. Boosta dig själv varje dag med positiva saker som gör dig glad, harmonisk och stark. Påminn dig ofta om målet - varför är det viktigt för dig? Ha fullt fokus på det du vill. Felet vid en nystart är att tankarna ofta fokuserar på det du INTE ska göra. Tänk lustfyllt och inte på måsten. 4 För att nå dina mål dela upp dem i mindre delmål. Sätt en deadline. Skapa lustfyllda mål som håller dig på banan. Låt fantasin flöda. Tillåt dig att drömma om hur ditt liv ska vara? Vad vill du jobba med? Nu, om 3, 5 och 10 år. Lek med tanken hur det kommer att kännas när du är där. 24 Fackets roll ökar på hemmaplan. Om lokalt fackligt arbete SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, Kommunikatör/redaktör Marie Norell, Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, Förbundsjurist Sophie Silverryd, Förhandlare Mia Axelsson, Martin Berndtsson, Lena Busck, Mats Eriksson, Ann Garö, Linda Lekander, föräldraledig Emil Pettersson, Maria Yngvesson, IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, SRAT-informationen nr

3 Ledare Små steg och stora framsteg För de allra flesta av oss rusar arbetsdagarna iväg. Vi pustar ut när vi har klarat en svår uppgift och suckar efter en dag då det känns som om det mesta har gått oss emot. Men hur ofta avsätter vi tid för egen reflektion, för att fundera på det vi har åstadkommit och hur vi vill forma arbetet framöver? Min egen erfarenhet är att det är alldeles för sällan. De flesta jobbar lojalt på för att klara av sina arbetsuppgifter, och känner att de inte har den där extra tiden för eftertanke. Det är synd, för genom att summera och värdera det man har gjort tidigare får man bra vägledning för hur man ska planera sin framtid. Då kan också man se att de där små vardagsstegen faktiskt har lett en bit framåt, och det kan räcka för att ge lite extra energi och motivation. Det är precis det vi brukar råda medlemmar när det är dags för medarbetar- och lönesamtal eller vid andra tillfällen när de funderar över det fortsatta arbetslivet; tag dig tid för att reflektera över dina erfarenheter, hur du vill använda dem och hur du vill utöka dem! Jag konstaterade helt nyligen att det är trettio år sedan jag började arbeta på SRAT och det var uppiggande att tänka igenom allt som har hänt. Sedan dess har antalet medlemmar mer än fördubblats och många nya yrkesgrupper har tillkommit. Vi har utvecklat vår egen organisation och hittat nya arbetssätt, som i mycket högre grad tar hänsyn till medlemmarnas individuella behov. Samtidigt drar vi nytta av kollektivets styrka, att vi företräder så många och så kvalificerade företrädare för våra olika professioner. Då, när jag började arbeta här, hade vi 6000 medlemmar, de allra flesta statligt anställda. Idag är vi och ungefär lika många inom alla arbetsmarknadens sektorer. Det har bidragit till att våra åsikter fått en större tyngd och att vi numera har viktiga uppdrag i olika arbetsgrupper och styrelser. Därmed har vi kunnat skapa bra kontaktvägar, både till arbetsgivarorganisationerna och direkt in i kanslihuset. Våra åsikter tas på allvar och respekteras. Vi har förstås också haft stor nytta av samverkan och kunskapsutbyte med andra förbund inom Saco och jag är glad och tacksam över det goda samarbetsklimat vi har där. Det har blivit en vana nu, och inget vi ens tänker Telefon Vx Fax E-post fornamn.efternamn@srat.se kansli@srat.se Webbplats Post Box Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr på till vardags men det känns också bra att vi är två kvinnor som leder arbetet inom SRAT och att vi har en jämn könsfördelning i förbundsstyrelsen. Det här hade vi förstås aldrig uppnått om det inte vore för alla engagerade, kloka och inspirerande medlemmar och förtroendevalda runt om på våra arbetsplatser. Tack, alla ni, för att ni bidrar! Era insatser är oerhört viktiga. Det gäller inte minst nu, när en av våra ambitioner är att utveckla det lokala arbetet än mer, för att vi tillsammans ska skapa bättra förutsättningar för varje medlemsgrupp och på varje arbetsplats. I den här tidningen berättar några representanter för vår nya medlemsgrupp, logopederna, om sitt yrke. Det känns som en vitamininjektion att vi nu får lära känna och arbeta för och med en ny yrkesgrupp. Å hela kansliets vägnar hälsar jag er välkomna till SRAT. Ni, och alla andra medlemmar, ska veta att era frågor och synpunkter alltid är välkomna. De allra flesta problem har en lösning, de kräver bara lite olika mycket kreativitet och eftertanke. Eller som min favorit, Nalle Puh, säger; om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre. Våra åsikter tas på allvar och respekteras. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen skickas per post /e-post till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Anna Rehnberg Tryckeri Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2015 Nr 1 v.9 Nr 2 v.18 Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. MILJÖMÄRKT TRYCKSAK SRAT-informationen nr

4 Tema: Logoped Logopedernas ordförande: Nu drar vi i gång på allvar Arbetsamt, roligt och lärorikt. Så beskriver Ulrika Guldstrand, ordförande i Svenska Logopedförbundet, Slof, det gångna årets arbete inför övergången till SRAT. Men nu är de igång, både med det långsiktiga arbetet för att uppvärdera logopedyrket och med det mer vardagsnära för att stödja medlemmarna. Efter ett intensivt år med förberedelser kan Ulrika Guldstrand nu räkna in ungefär 1700 medlemmar i SRATs nya yrkesförening. Det är en siffra hon är nöjd med, särskilt som föreningen nu har fler yrkesverksamma medlemmar än före övergången. Fram tills nu har almanackorna varit fulltecknade för logopedernas företrädare. Det har varit många medlemsmöten och frågor från enskilda medlemmar om övergången. Men också innehålls- och strategidiskussioner med SRATs förhandlare och förtroendevalda för att dra upp riktlinjer för verksamheten. Och så en hel del administrativa och praktiska frågor, framför allt för att skapa säkra rutiner och se till att medlemmarnas pengar används så effektivt som möjligt. Nu drar Slof och SRAT igång det gemensamma arbetet med att uppvärdera yrkesgruppen. Yrket ska bli mer känt och professionens betydelse ska bli tydligare. Bredare arbetsmarknad, nya karriärvägar och ökad lönespridning är några av målsättningarna. Tanken är att vi, både i samtal med arbetsgivare och genom att påverka politiker och andra beslutsfattare, ska få gehör för frågor som både kommer patienter till gagn och som stärker logopedernas ställning. Vi har mycket gemensamt med förbundets fyra andra legitimationsyrken, och mycket att vinna på att samarbeta med dem. Kontaktnät och samarbete Opinionsbildning är ett långsiktigt arbete, som kräver både uthållighet och tålamod. Men det vill också till att vi är många som engagerar oss, både i professionella och fackliga frågor. Så hör av er, ni som har lust och möjlighet att påverka. Ni behövs, inte minst nu när vi också ska stärka det arbetsplatsnära arbetet och starta fler lokalföreningar. Inom förbundet brukar man säga att det är nära till SRAT. Medlemmarna arbetar på olika platser, i skiftande miljöer och utifrån olika villkor. Det är det som gör det lokala fackliga arbetet så viktigt. Det är här, nära arbetsplatserna, man har bäst inblick i medlemmarnas vardag och ser vad som behöver förändras. Nu ska vi bygga ett tätare kontaktnät och skapa ett närmare samarbete mellan medlemmar, förtroendevalda på lokal nivå och oss som arbetar riksövergripande. Individuellt stöd Det långsiktiga arbetet med att påverka arbetsgivare och beslutsfattare är alltså igång. Samtidigt pågår arbetet med att stödja enskilda medlemmar och förtroendevalda. Redan nu är det alltså nära till SRAT, på flera sätt. På kansliet är arbetet fördelat så att alla yrkesföreningar har ansvariga förhandlare. Sedan årsskiftet har tre av dem ett särskilt ansvar för logopederna. Med förhandlarna kan man diskutera det mesta som rör arbetssituationen. Om man vill ha lönerådgivning när man söker en ny tjänst till exempel, eller genomgång inför lönesamtal med chefen. Eller om man har frågor om semester, medinflytande och arbetsmiljö... Enda begränsningen är att det handlar om förhållanden på arbetsplatsen. Inställningen på förbundet är att det är lättare att förebygga problem än att rätta till dem i efterhand och att det därför är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite. Det är en bra service, säger Ulrika Guldstrand. Hon tipsar också om de förmåner som följer med medlemskapet, och som finns beskrivna på srat.se. Här ingår bland annat ett omfattande försäkringspaket, juridisk rådgivning och karriärcoachning. Mer information finns på srat.se Logopederna kommer också fortsättningsvis att få sin egen tidning, som ges ut fyra gånger om året. Från och med nu heter den Logopeden och den kommer att distribueras tillsammans med SRAT Informationen. Information som riktar sig speciellt till logopederna finns också på och srat.se/logopederna. Här finns också kontaktuppgifter, både till kansliet och till förtroendevalda inom Slof. Birgitta Jakobsson Foto: Denny Lorentzen Svenska Logopedförbundet, Slof en del av SRAT Ulrika Guldstrand Styrelsens kontaktuppgifter finns på: Ansvariga förhandlare SRAT Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Emil Pettersson emil.pettersson@srat.se 4 SRAT-informationen nr

5 Tema: Logoped SRAT välkomnar logopederna experter på röst, tal och språk Att kunna kommunicera med andra människor är en av de allra viktigaste förutsättningarna för att fungera i det sociala samspelet och för att inte hamna i utanförskap. Det är också en viktig utgångspunkt för logopederna när de utreder, ställer diagnos och behandlar olika typer av tal-, språk- och andra kommunikationssvårigheter. De allra flesta arbetar vid särskilda logopedmottagningar och med rehabilitering. Allt fler finns också inom skolan och åldringsvården, där behovet är stort. Ett fåtal arbetar på lite mer udda ställen, med röstvård för särskilt röstkrävande yrkesgrupper och retorik. På sidorna 6-13 möter ni några representanter för SRATs nya medlemsgrupp, de legitimerade logopederna. SRAT-informationen nr

6 Tema: Logoped Namn: Johanna Kristensson Antal år i yrket:tretton. Roligast: Att få arbeta utvecklande. Dessutom har jag ett omväxlande arbete med stor frihet att själv avgöra vad som behöver prioriteras. Större delen av mitt jobb går ut på att handleda skolpersonal, pedagoger och rektorer, vilket är väldigt givande. Utmaningen: Ibland blir jag otålig och vill att saker ska hända snabbt. Men även om vi har tagit fram rutiner för språkutvecklande arbetet tar det tid att vända skutan. Jag brottas med att inte bli frustrerad. Blogg: logopediskolan@blogspot.com Bok: Språk och digitala verktyg i förskolan idéer och inspiration, Nyponförlag SRAT-informationen nr

7 Tema: Logoped Alla skolbarn ska ha möjlighet att nå sin fulla potential Johanna Kristensson är logoped och brinner för språkutveckling i skolan. Arbetet med att få med alla på tåget börjar redan i förskolan. Tjugo procent av alla elever lämnar grundskolan utan att kunna läsa och förstå en dagstidning. Det är alldeles för många, konstaterar Johanna Kristensson. Hon är logoped på Kärnhuset i Halmstad ett resurscentrum för skolor och förskolor i kommunen. De senaste åren har hon främst arbetat med att utforma strategier för att kvalitetssäkra barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Ofta sätts olika insatser in alldeles för sent, kanske på högstadiet när eleverna redan har kommit efter och känner sig misslyckade. I stället vill vi att skolorna ska jobba förebyggande och ha en medvetenhet kring sitt arbetssätt redan i förskolan, alltså med barn från ett års ålder och uppåt. För att nå resultat på sikt är det viktigt att fokusera på undervisningen istället för att testa och diagnosticera eleverna menar Johanna Kristensson. Därför har hon tillsammans med en specialpedagog tagit fram rutiner för hur förskolor och skolor ska arbeta i Halmstads kommun. Rutinerna är tänkta som kunskapsstöd och inspiration och är framtagna i ett tätt samarbete med flera pilotförskolor och skolor. Att jobba språkutvecklande handlar om att ta tillvara på alla olika tillfällen att arbeta med språket. Dessutom behöver pedagogerna analysera det de gör. Som att exempelvis inte bara läsa för barnen på vilan, när de är trötta, utan också när de är pigga och alerta. Att uppmuntra dem att ställa frågor, göra jämförelser och reflektera kring innehållet. Då gäller det att pedagogerna är medvetna om betydelsen av interaktion så att de inte stoppar barnen med argumentet nu måste vi läsa klart, utan tar sig tid för att lyssna och utveckla. All forskning visar att tidiga insatser förbättrar möjligheterna för eleverna att klara skolan. Därför kan Johanna Kristensson ibland bli frustrerad över att arbetet går så långsamt. De elever som inte har lärt sig läsa på höstterminen i årskurs ett, måste få stöd direkt, uppmanar hon. Ytterst är det ett demokratiproblem menar hon. Vad händer när en stor del ungdomar inte kan göra sin röst hörd? När de inte kan ta till sig information om beslut eller politik? Det blir ett problem för samhället. För den enskilde blir konsekvensen, förutom att bära med sig ett misslyckande, att kanske inte komma in på gymnasiet eller på arbetsmarknaden. Men om eleverna inte kan läsa och skriva när de lämnat grundskolan, vilka är det som har misslyckats då? Eleverna eller skolan? Orsaken till läsoch skrivsvårigheterna kan variera. Ibland beror det på dyslexi, ibland på någon språkstörning och ibland på en omgivning som inte har varit så gynnsam. Det finns barn som börjar skolan med ett ordförråd på ord och de som börjar med ett på ord. Här har skolan en viktig uppgift att stötta dem som behöver det. Tyvärr kommer ofta inte de barnen ikapp utan avståndet ökar istället, säger Johanna Kristensson. På senare år har det kommit många digitala Logopeden Johanna Kristensson menar att det är viktigt att ge stöd tidigt om någon elev har svårt att läsa och skriva. Att jobba målmedvetet med språk-, läs- och skrivutveckling redan i förskolan minskar risken för att elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. verktyg som hjälper till att utveckla språket. Vid sidan av sitt uppdrag på Kärnhuset jobbar Johanna Kristensson på ett företag där hon utvecklar språkstöd och datorprogram på Ipads och på webben. På sin blogg Logopeden i skolan delar hon med sig av sina tips och håller koll på ny teknik. Exempelvis slår hon gärna ett slag för program med talsyntes som hon menar är bra för alla elever och inte bara för dem som har svårigheter. Talsyntes innebär att programmet ljudar och läser upp orden så att eleverna själva kan höra vad som är fel. Om eleverna exempelvis skriver bus men menar buss får de direkt återkoppling på att det låter fel och kan jobba utifrån det. En annan fördel med talsyntes är att det går att få texten uppläst vilket frigör energi och hjälper eleverna att fokusera på innehållet. Tyvärr finns det ibland ett visst motstånd hos pedagoger mot att använda teknik. En del tänker att ungdomar omgärdar sig med så mycket teknik i vardagen att den inte behöver finnas i skolan också. Det är lite synd. Tekniken kan inte stå själv, exempelvis kommer åttio procent av vårt ordförråd från böcker, men integrerad i undervisningen är den ett värdefullt verktyg för barn redan i förskoleåldern. Carina Haglind Ahnstedt Bilder: Anna Rehnberg SRAT-informationen nr

8 Tema: Logoped Namn: Elias Olson År i yrket: Två och ett halvt. Roligast: Patientkontakten. Att träffa människor och att få ta del av deras olika livshistorier och att vara en del i deras strävan av att återhämta sig. Att få jobba med att stärka dem i det skede de är. Utmaningen: Just nu är det mycket administration och mycket nytt eftersom jag jobbar med att utforma en ny tjänst. Mig veterligen är jag den enda logopeden inom primärvården i Skaraborg. 8 SRAT-informationen nr

9 Tema: Logoped Intresset för rösten kom via sången Logopeden Elias Olson ser konst och kreativitet som en tillgång i mötet med strokepatienter. Kvinnan knackar på dörren. Mannen äter banan. Barnen bråkar om ett kortspel. Elias Olson lägger fram en rad bilder på bordet. Alla illustrerar en situation, en sak eller en händelse: Bilderna är väldigt konkreta och tydliga. Patienterna kan peka och berätta utifrån bildmotiven så att jag bättre förstår deras styrkor och svagheter i kommunikationen. Just nu gör han sin första vecka på det nystartade Neuroteamet vid Närhälsan i Skövde. Tidigare har han bland annat jobbat inom slutenvården, senast på Skaraborgs sjukhus. Nu ser han fram emot att ha möjlighet att träffa sina patienter under en längre behandlingstid även efter att de har blivit utskrivna. Det finns ett stort behov av språk- och talträning inom primärvården, konstaterar han. Tyvärr får i dagsläget inte alla, som vill och behöver det, möjlighet till språkträning. Främst kommer han att arbeta med rehabilitering av vuxna patienter som har en förvärvad tal- eller språkstörning. De flesta har drabbats av stroke, men en del har också andra neurologiska skador orsakade av ALS, MS eller Parkinsons sjukdom. Symptomen på afasi skiljer sig mycket beroende på hur omfattande skadan är och var i hjärnan den sitter. En del patienter kan ha svårt att hitta olika typer av ord, som verb, prepositioner eller substantiv. Andra kan ha tappat relationen till språkets innehåll och pratar utan att säga några begripliga ord. Sväljsvårigheter, eller problem att artikulera och forma ord, är också vanliga komplikationer. När Elias Olson träffar en patient börjar han med att utreda vilka problem de har. Det görs främst genom tester och samtal. Utifrån det planerar han behandling och sätter upp delmål. För många är det en stor smärta att ha förlorat delar av sin förmåga att kommunicera med omvärlden. En del har svårt att acceptera sin skada, några är bittra och arga, andra ledsna och sorgsna. Jag möter patienter i många olika sinnestämningar, men de flesta har trots allt en stark vilja att förbättra sitt tal och sitt språk. Oftast är mitt arbete fantastiskt roligt, där vi också skrattar mycket tillsammans. Jag får träffa många olika människor och vara med när de förbättrar sin förmåga att kommunicera. Det är i grunden väldigt positivt även om omständigheterna kan vara tråkiga. Elias Olson beskriver sitt arbete som en kreativ process där relationen mellan honom och patienten har stor betydelse för hur arbetet utvecklas. Att det blir ett bra samspel och ett bra möte. Jag måste fundera vad det är som behövs för att just den personen jag har framför mig ska känna glädje i att träna. Hur jag ska bibehålla motivationen och tillhandahålla vad han eller hon behöver för att utvecklas. Det kan liknas vid glädjen att spela i ett band, eller en dans det är roligt och kreativt, men vi behöver vara i takt med varandra för att det ska bli bra. Själv har han ägnat sig mycket åt sång, musik och skådespeleri och det var hans intresse för rösten som konstnärligt uttrycksmedel, som fick honom intresserad av logopedi. Från början var hans tanke att jobba med röstträning inom musik eller teater. Men så händer saker på vägen och jag gillar verkligen det jag gör nu. Att kommunicera är en så väldigt viktig del i att vara människa. Vi fungerar inte i ett vakuum utan i en kontext. Carina Haglind Ahnstedt Bilder: Anna Rehnberg Övning med att skriva med fel hand. SRAT-informationen nr

10 Tema: Logoped Namn: Boel Forsell År i yrket: Två och ett halvt. Roligast: Att arbeta med människor, kommunikation och att få bidra till personers utveckling. Utmaningen: Att lära mig teckenspråket fullt ut för att i framtiden arbeta utan tolk. 10 SRAT-informationen nr

11 Tema: Logoped Fingerfärdig logoped gillar utmaningar Hon bytte teaterscenen mot logopedarbete. På Östervångsskolan i Lund hjälper Boel Forsell elever som är döva eller har en hörselnedsättning att kommunicera bättre. Samtidigt lär hon sig själv att språka med tecken. Boel Forsell möter mig i entrén till Östervångsskolan i Lund. Skolan drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten och är en av landets fem regionala skolor för elever som är döva eller har nedsatt hörsel. Samtidigt som hon visar runt i den vackra skolbyggnaden från 1800-talet tecknar Boel Forsell med händerna för att återge innebörden av vårt samtal. Många elever här är döva så vi använder teckenspråket i alla gemensamma ytor. Då kan alla snappa upp vad vi pratar om precis som hörande i en enspråkig miljö kan, säger hon och öppnar dörren till sitt arbetsrum. Boel Forsell växte upp i Västerbotten och bodde länge i Luleå där hon arbetade inom en fri teatergrupp som skådespelare och dramatiker med särskilt fokus på en yngre publik. Intresset för kommunikation och språk fick henne att söka sig till logopedprogrammet vid Lunds universitet där hon tog examen Under studietiden kom hon även i kontakt med teckenspråket som hon direkt fascinerades av. Att Boel Forsell sedan hösten 2013 arbetar som logoped i en teckenspråkig skolmiljö är inte så konstigt. Jag såg en röd tråd. Kommunikation och arbete med barn och unga har alltid intresserat mig, säger Boel Forsell. Eleverna på Östervångsskolan går i klasserna F-10 och kommer från Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. De får tidigt välja mellan undervisning helt på teckenspråk eller delat med talad svenska. Därför möter Boel Forsell elever med olika grader av hörselnedsättningar men också de som är helt döva. Att arbeta som logoped i en tvåspråkig miljö är en utmaning som Boel Forsell trivs med. Innan hon började sitt nuvarande arbete jobbade hon med ett projekt i Rosengård som kretsade kring ungas flerspråkighet och språkstörningar. Hon har en bra bit kvar till det flytande teckenspråket och tar därför hjälp av teckenspråkstolk till utredningar och mer formella arbetsuppgifter. För att förstå vad jag gör som logoped måste jag ha ett lingvistiskt kunnande om teckenspråket och hur det skiljer sig från talspråket. I början kändes det lite läskigt att kliva in i ett språk som jag inte hade full kompetens i, säger Boel Forsell. För att bli bättre på teckenspråket tar hon lektioner varje vecka, tecknar så mycket som möjligt med sina kollegor och tittar på teckentolkade tv-nyheter. Det som vi logopeder brukar kalla för att språkbada försöker jag göra själv. Jag känner igen många termer från logopedin i min egen inlärning av teckenspråket. Det är en nyttig erfarenhet, säger Boel Forsell. Hon beskriver sitt arbete som varierande. Till arbetsuppgifterna hör bland annat att göra språkliga bedömningar, handleda skolpersonal Trots att Boel Forsell bara varit yrkesverksam logoped i några år har hon redan arbetat inom kommunen, landstinget och nu också på en statlig skola. och planera åtgärder som hjälper elevernas språkliga utveckling. Boel Forsell stöttar barnen inom liknande områden som logopeder arbetar med när det gäller fullt hörande barn. Det kan till exempel handla om ämnen som grammatik, ordförråd samt läs- och skrivförmåga. Däremot är det extra viktigt att arbeta med den auditiva och visuella miljön. Till sin hjälp har barnen med hörselnedsättning bland annat hörslingor som förstärker talet och minimerar bruset. Klassrummen är också utformade så att alla eleverna ska se läraren tydligt. Personalen har också på sig mörka, enfärgade kläder på överkroppen så att händerna ska framträda tydligt. Vi påminns om den visuella miljöns betydelse då en lampa i arbetsrummet börjar att blinka gult. Det är ingen fara, det betyder bara att det är någon som ringer på porten. Hade den röda lampan blinkat hade det varit brandlarmet, säger Boel Forsell. Trots att hon arbetade 15 år inom teatern trivs hon i sin nya yrkesroll. Bland annat tycker hon om samarbetet med resten av skolans personal och att få vara delaktig i elevernas utveckling. När jag ringat in vad en person behöver och ser att de metoder och verktyg som jag ger fungerar, det är en härlig känsla, säger Boel Forsell. Text och bilder: Jonatan Jacobson SRAT-informationen nr

12 Tema: Logoped Namn: Åslög Rosén. Antal år i yrket: Drygt trettio. Roligast: Variationen i arbetet och mötet med skådespelarna. Utmaningen: Att fullt ut integrera röstergonomin på Dramaten 12 SRAT-informationen nr

13 Tema: Logoped På scenen är rösten en arbetsmiljöfråga Du behöver öka röstvolymen när du står där. Kan du säga den där repliken på ett annat sätt? Vad händer om du betonar lite annorlunda där? Ungefär så kan det låta efter en genomdragning på någon av Kungliga Dramatens scener. Åslög Rosén, logoped och SRAT-medlem, sitter i salongen med anteckningsbok och penna. Jag lyssnar, också på det jag inte hör, säger hon. Sedan drygt tio år tillbaka har Åslög Rosén en halvtidstjänst på Dramaten, med uppgift att stötta skådespelarna så att de hörs och så att rösterna håller. Hon är delaktig i varje produktion, från första kollationeringen fram till genrep. Och det är alltså i teatersalongerna hon utför en del av sitt arbete, på olika platser för att försäkra sig om att orden når fram till hela publiken. Men hon har också ett vackert arbetsrum i närheten av stora scenen. Hit kommer skådespelarna för att få individuellt stöd, till exempel när de ska öva in särskilt röstkrävande avsnitt, lära sig att inte belasta rösten för hårt eller för att läsa sina repliker. Någon kanske ska skrika som en galning från scenen, säger hon. Då kan vi öva på det härinne. Det är stenväggar, så vi kan ta i... Att hon själv är sångutbildad och har sjungit i några av landet mest kända körer är förstås en tillgång i arbetet. Viktig arbetsmiljöfråga Det finns idag en hel del forskning om arbetsrelaterade röststörningar. Åslög Rosén ser det som en av sina viktiga uppgifter att sprida och dra nytta av de kunskaperna. Det är en viktig hälso- och arbetsmiljöfråga eftersom skådespelare ju har ett så oerhört röstkrävande yrke. Men dålig röstergonomi kan också få ekonomiska konsekvenser. Om skådespelarna får sådana problem att de inte kan genomföra en föreställning, till exempel. Eller om publiken inte hör vad de säger och väljer att inte komma tillbaka. För ett par år sedan presenterade Arbetsmiljöverket en kunskapsöversyn om yrkesrelaterade röstproblem. I den lyfter man fram vikten av ökad kunskap och förebyggande åtgärder på arbetsplatser, där en fungerande röst är en viktig del av jobbet. Röstergonomi ska därför ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är så Åslög Rosén arbetar på Dramaten. Hon är stolt över sitt röstergonomiska dokument, som nu implementeras i hela organisationen för att ingå som en del i arbetsmiljöarbetet. Men det skulle behövas mer än en halvtidstjänst, konstaterar hon. Varje föreställning innebär en ny arbetsmiljö och inför varje produktion har man därför en skyddsrond som rör alla inblandade skådespelare, sufflörer, ljussättare, scenbyggare Här är också både skyddsombud och företagshälsvård representerade. Röstergonomin är alltså en del av det totala arbetsmiljöarbetet, på samma sätt som andra säkerhetsfrågor som att undvika att skådespelarna halkar eller snubblar över något på scenen eller skadar sig om de ska klättra eller hoppa. För rösten är damm och torr luft några av riskfaktorerna i den fysiska miljön. Det gäller alltså att skapa miljöer med så god luftkvalitet som möjligt. Men rösten påverkas också av det adrenalinpåslag som det innebär att ställa sig på en scen, av stress och av för korta perioder av återhämtning efter en ansträngning. Så det gäller, precis som vid allt annat arbetsmiljöarbete, att se till helheten. Det är också en ledstjärna i allt Åslög Roséns arbete. Helhetssyn och bemötande Utifrån sin gedigna kunskapsgrund hon är utbildad lärare, legitimerad logoped och legitimerad psykoterapeut har hon envist hävdat nödvändigheten av att integrera olika professioner och synsätt. Att hon själv har tre akademiska utbildningar är ingen tillfällighet, utan resultatet av ett målmedvetet yrkesval och stor kunskapstörst. Redan när jag gick i gymnasiet fick jag rådet av en sångpedagog, som tyckte att yrket skulle passa mig, berättar hon. Så jag arbetade ett år som logopedassistent och tyckte det var livet på pinne! Men kön för att komma in på logopedutbildningen var lång, så det gällde att hitta en annan väg. Min gick via lärarutbildningen och några år som lärare. När jag sedan kom in, det var underbart! Det var senare, när hon gick påbyggnadsutbildningen, som hon blev så inspirerad av en kurs i logopedens terapeutiska arbetssätt att hon skaffade sig sin tredje utbildning, den som psykoterapeut. Vid sidan av halvtidstjänsten på Dramaten utövar Åslög Rosén sitt yrke vid den egna kliniken i Täby, strax norr om Stockholm. Här arbetar hon framför allt med patienter som har röstbesvär eller neurologiska problem som påverkar språket. För mig är mötet med och bemötandet av patienterna, och deras närstående, centralt. Jag försöker se hela människan. Då känns det tryggt att ha stabil teoretisk grund att stå på. Birgitta Jakobsson Bilder: Denny Lorentzen SRAT-informationen nr

14 Nytt år - nya vanor! Så här behåller du dem... Dags att rivstarta det nya året med nya goda föresatser. Här är tipsen hur du får de nya vanorna att hålla. Ett nytt år kan vara startskottet för nya vanor, sluta röka, börja träna, skaffa nya matvanor eller förändra gamla rutiner på jobbet. Det gäller bara att hitta motivationen som håller. Misslyckanden är sällan brist på karaktär. Studier visar att varannan som börjar träna lägger av inom sex månader. Om du verkligen vill förändra något måste du ha en stark övertygelse om att det är viktigt just för dig. Det räcker inte att du borde bli smal till beach En yttre motivationskälla fungerar sällan i längden, säger Lili Öst, motivationsföreläsare och tanke-pt, personlig tanketränare. För att bryta ett oönskat beteende måste vi först bli medvetna om hur vi tänker och vad det genererar. Det gäller att få nya insikter om dig själv och ditt fokus. Ofta behövs en aha-upplevelse för att få kraft att förändra, lägga om livsstil och börja göra medvetna val. Felet vid en nystart är att man ofta fokuserar på de beteenden man vill sluta med. Ett helt galet fokus. En riktig förändring måste bottna i lust, inte ett måste. För att nå ett mål måste du ha koll på vad du hittills fokuserat på i tanke och känsla, och som gett dig oönskade resultat. De flesta, menar Lili Öst, tror att det räcker med att vara en positiv människa. Du drar till dig det du lägger energi på, exempelvis vad du saknar och irriterar dig på. Beteenden förändras inte över en natt. Ofta har man ägnat ett antal år åt att bygga upp vanor som inte är bra. Men en livsförändrande aha-upplevelse kan ta tre sekunder. Lili Öst Därefter kan det ta tid att medvetet ersätta gamla beteenden med nya sunda vanor. Första steget är att byta fokus från vad man inte vill, till att ta reda på och fokusera på vad man vill. Ställ frågor som: Vad är viktigt för mig?, vad gör mig glad? och har jag tillräckligt av det i mitt liv? Om inte, vad kan jag göra för att få mer av det? Sätt upp personliga mål. Ta ut en riktning och ta sedan ett första steg. Och ett steg till. Det funkar inte att gå direkt från A till Ö. För att lyckas måste tanke, handling och övertygelse stämma överrens. Låt dig inspireras av andra som nått dit du vill. Bli medveten om var du har ditt mesta dagliga tanke- och känslofokus. Kom ihåg att goda tankar är färskvara, precis som motion. Du har allt att vinna på att tänka snällt om dig själv. Se och bekräfta alla små och stora saker du är bra på. Saker i livet som fungerar. Margaretha Eldh Illustration: Johan Jarnestad Foto: Sofia Jini 10 steg för att nå ditt mål Fokusera på det du vill ha mer av i ditt liv - istället för att älta det du INTE vill.!? 1 Se över din situation bli medveten om vilken typ av tankar du haft fokus på tills nu. Spalta upp vad som är bra och vad som inte är bra. Summera allt som är positivt och som du är nöjd med. Summera det som du vill förändra. Vad kan vara ett första steg i rätt riktning? 2 Skriv ner vad du vill med hälsan, jobbet, relationer och ekonomi. Vad du hittills gjort på alla områden och vad det gett för resultat. Vad är du nöjd med? Vad vill du förändra? 14 SRAT-informationen nr

15 OM DU TRILLAR DIT. Deppa inte ihop. Ta nya tag imorgon istället. Acceptera att det vissa dagar kan vara svårt med motivationen. Tänk istället: Hur kan jag inspirera mig själv att hålla mig kvar på min nya väg? Vad kan jag göra annorlunda nästa gång? Att lägga om livsstil handlar inte om att helt sluta med gamla vanor. Om du själv bestämmer när du vill bryta mot dina nya vanor, har du fortfarande kontroll på situationen. Släpp skuldkänslorna! 10 Känns det motigt? Ta hjälp av en coach eller en tanke-pt som stöttar och ser till att du med framgång tar dig till nästa steg. 9 Påminn dig ofta om målet varför är det viktigt för dig? Njut på vägen till målet! Belöna dig själv. 8 Gör som elitidrottarna affirmera! Slut ögonen och måla upp bilden hur du uppnått det du vill. Flera gånger om dagen. Skaffa dig förebilder som kan inspirera dig att uppfylla dina mål. Sök upp personer och platser, läs tidningar och böcker som peppar dig. Boosta dig själv varje dag med positiva saker som gör dig glad, harmonisk och stark. Ha fullt fokus på det du vill. Felet vid en nystart är att tankarna ofta fokuserar på det du INTE ska göra. Tänk lustfyllt och inte på måsten. 4 För att nå dina mål dela upp dem i mindre delmål. Sätt en deadline. Skapa lustfyllda mål som håller dig på banan. 3 Låt fantasin flöda. Tillåt dig att drömma om hur ditt liv ska vara? Vad vill du jobba med? Nu, om 3, 5 och 10 år. Lek med tanken hur det kommer att kännas när du är där. SRAT-informationen nr

16 Egenföretagare Inspirationsdagar Att driva företag Vårens kvarvarande dagar: 15 april, kl i Göteborg 6 maj, kl i Umeå Läs mer i kalendariet på Inspiration Kvinnliga entreprenörer som borde vara med i historieböckerna Webbplatsen Driva Eget vill gärna dra sitt strå till stacken för att lyfta kvinnorna som skolböckerna har glömt bort. Framförallt de som genom tiderna bidragit med sin entreprenöriella uppfinnar- eller företagaranda. Vi på SRAT hjälper gärna till att sprida den informationen. Här kommer nummer ett och två på listan: Maria Sofia de la Gardie ( ) Grevinna, bruksägare och överhovmästarinna hos drottning Kristina och har kallats Sveriges första kvinnliga storföretagare. Från Tyresö slott drev hon både stor industriell verksamhet och jordbruk på båda sidor Östersjön. Gabrielle Coco Chanel ( ) Först med att göra sportkläder för kvinnor, och den enda modedesignern som finns med på Time Magazines lista över 1900-talets hundra mest inflytelserika människor. Källa: Driva Eget Chef Inspirationsdagar Ny som chef Vårens kvarvarande dagar: 15 april, kl. 11:30-14:30 i Göteborg 6 maj, kl. 11:30-14:30 i Umeå Läs mer i kalendariet på Chefsnätverk Under våren startar SRAT upp chefsnätverk tillsammans med några andra Sacoförbund på följande orter: 18 mars i Linköping 24 mars i Umeå 25 mars i Göteborg 20 april i Malmö 27 april i Stockholm 28 april i Luleå Du som har anmält till SRAT att du är chef (anmäl detta på kansli@srat.se) kommer att få inbjudan via e-post, aktiviteterna finns också i kalendern på Personligt brev FRÅGA: Jag söker jobb och tycker att det är svårt att veta hur jag ska skriva mitt personliga brev för att det ska locka arbetsgivaren att vilja träffa mig för en intervju. Hur ska jag tänka? SVAR: Till att börja med är det viktigt att tänka på att ditt brev inte blir en upprepning av ditt CV. Se din ansökan som två delar; ditt CV som beskriver dina meriter och ditt personliga brev som du kan använda som en brygga mellan annonsen för jobbet du söker och ditt CV. I det personliga brevet är det bra om du inte är alltför personlig, se det istället som ett professionellt och säljande brev där du beskriver varför du passar för tjänsten. Försök undvika floskler som till exempel jag är flexibel eller jag är glad och positiv genom hela brevet och försök istället att skriva direkt ur hjärtat. Undvik att börja brevet med Hej, jag heter och inled istället slagkraftigt och säljande. Har du funderat ut en säljande mening om dig själv? Försök annars att tänka utifrån arbetsgivarens perspektiv, vad behöver de och vad kan du erbjuda? Beskriv även gärna tidigare situationer där du bidragit med resultat som inneburit mervärde för tidigare arbetsgivare och Utbildningsdagar Akademiker- Kompetens AkademikerKompetens erbjuder rikstäckande utbildningsaktiviteter om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation. Detta är en kostnadsfri medlemsförmån för dig som är medlem i SRAT. Du har också möjlighet att med dig en person som inte är medlem i förbundet. Vårens kvarvarande datum 17 mars i Malmö 8 juni i Halmstad Läs mer i kalendariet på SRATs karriärstöd försök gärna även koppla detta till de krav som finns specificerade i annonsen. Stäm av kravlistan i annonsen mot ditt brev så att du får Fråga & Svar med alla delar. Avrunda med att skriva ett par, tre meningar om dig som person där du med fördel till exempel kan beskriva ett fritidsintresse. Vill du ha med en bild så se till att det är en professionell bild, att det bara är du på bilden och att den är av god kvalité. Har du ingen sådan bild och inte har möjlighet att ordna en så är det bättre att låta bli att ta med någon bild alls. Avsluta starkt med en uppmaning som till exempel att du gärna tar nästa steg mot en intervju. Håll ditt brev kort, max en A4 och be någon korrekturläsa för att undvika stavfel eftersom sådant drar ner helhetsintrycket. Sedan slutligen och viktigast av allt är att du kommer ihåg att ta med dina kontaktuppgifter. Lyckat till! Mia Axelsson, Förhandlare & Karriärcoach SRAT kansli@srat.se 16 SRAT-informationen nr

17 Den goda dialogen» Med logopederna företräder nu SRAT fem legitimationsyrken «Det har gått ett år sedan Svenska Logopedförbundet, Slof, fattade beslut om att ingå i SRAT. Sedan årsskiftet är övergången genomförd och jag är glad och hedrad över att kunna hälsa närmare 1700 logopeder välkomna till förbundet. Vi har förberett oss väl för att få övergången att gå så smidigt som möjligt för alla nytillkomna medlemmar. Jag tycker att vi har lyckats bra. Vi kan vara mer än nöjda med det effektiva och välfungerande samarbetet mellan alla inblandande från DIK, som tidigare organiserat logopederna, vårt eget förbund och förstås logopederna själva. Alla har månat om att det ska bli så bra som möjligt för medlemmarna och samarbetet har varit befriat från prestige och revirtänkande. Det kallar jag för ett modernt fackligt ledarskap. Tack alla ni som har bidragit till det! Jag har haft förmånen att lära känna logopedernas företrädare sedan tidigare, bland annat under många års samarbete inom Saco hälso- och sjukvård, och framför allt under det gångna året då våra kontakter har varit täta och givande. SRATs arbetssätt, att integrera de professionella frågorna med de fackliga, har varit framgångsrikt. Nu ska vi dra nytta av de erfarenheterna i arbetet med att stärka logopedernas ställning, visa professionens samhälls- och patientnytta och öka yrkets status. Med logopederna företräder SRAT nu fem legitimationsyrken, och det ger oss en än starkare ställning, särskilt inom den landstingskommunala sektorn. Den goda dialog som vi på förbundet har haft med logopedernas företrädare har bäddat för ett fortsatt bra samarbete med Slof, som alltså numera är en av förbundets yrkesföreningar. Det är just dialogen både att lyssna på och reflektera över andras erfarenheter och att ordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se uttrycka sin egen mening som är grunden för all positiv utveckling. Det gäller både i de stora samhällsfrågorna och i de mindre sammanhangen. Det är naturligtvis långt mellan en terrorattack och våra vardagsproblem. Men vår grundlagsskyddade rätt att yttra oss fritt är värd att uppmärksammas också i vår, för det allra mesta, så trygga värld. Det är därför manifestationerna för och debatterna kring yttrandefriheten efter de hemska händelserna i Paris berör oss alla, som medborgare och demokrater. De väcker frågor som vi också kan och bör ha med oss till vardags, på våra arbetsplatser och i vår egen fackliga organisation. Ibland krävs både mod och tålamod för att stå upp för sina värderingar, att protestera och att slå larm om missförhållanden. När patientgrupper kommer i kläm för att organisationerna är för hårt slimmade. När arbetskamrater mobbas på arbetsplatsen. När fackliga företrädare eller yrkesutövare utsätts för hot och hat. Det är en viktig uppgift, för oss i de fackliga organisationerna och för arbetsgivarna, att bidra till ett klimat där alla kan och vill säga sin mening. Inom Saco har vi, i likhet med en rad andra fackliga organisationer, länge krävt att privatanställda ska ha samma rätt som offentliganställda att påtala brister på arbetsplatsen och i arbetsorganisationen. Det arbetet fortgår förstås. Men jag vet att många, också i den offentliga förvaltningen, känner den mentala munkaveln. Rädslan för att uppfattas som obekväm och hamna i onåd, att missgynnas i löneförhandlingar eller att inte komma ifråga för karriärtjänster är mänsklig och begriplig. Men den är verkligen inte bra! Alla vill ha rätten att säga och höra saker som bekräftar de egna åsikterna. Men yttrandefrihet kräver saker av dig också. Att du ibland får höra, läsa eller se saker som du inte håller med om. Orden är Jonathan Lundqvists. Han är ordförande för organisationen Reportrar utan gränser och han var en av talarna vid manifestationen i Stockholm efter terrordådet i Paris. Resonemanget är användbart i vårt eget interna arbete i förbundet och yrkesföreningarna! Det handlar om hur vi informerar varandra. Hur vi kallar till och organiserar medlemsmöten, så att alla har möjlighet att delta och säga sin mening. Hur vi hanterar obehagliga frågor och personer som anses besvärliga. Hur vi hjälper varandra, både professionellt och i sådant som rör villkoren på arbetsplatserna. Det är lätt att prata om yttrandefrihet. När man bryter ner den till vardagsfrågorna kan det krävas civilkurage. Då är det en styrka att vara många tillsammans, som stöttar varandra och som både lyssnar och talar. Så låt oss göra det! n n n SRAT-informationen nr

18 Deltidsfällan slår hårdast mot privatanställda Jobbar du deltid? Det kan få stora konsekvenser för din framtida pension. En privatanställd tjänsteman som går ner i tid med 25 procent kan gå miste om två tredjedelar av tjänstepensionen, visar en rapport från Saco som även producerat filmen "Deltidsfällan" för att sätta fokus på pensionsfrågan. Nästan hälften av alla kvinnor med barn i åldern 3-5 år arbetar deltid, enligt Statistiska Centralbyrån. Deltidsarbetet fortsätter långt efter det att barnen lämnat förskolan och en tredjedel av mammorna jobbar deltid efter det att barnen fyllt elva år. Det kan få stora konsekvenser på den framtida pensionen, visar Sacos genomgång av de största kollektivavtalen på arbetsmarknaden. Hårdast slår deltidsarbetet mot tjänstemän i privat sektor. En privatanställd tjänsteman med en månadslön på kronor som går ner i tid med 25 procent går miste om två tredjedelar av tjänstepensionen. Deltidsarbetet är förrädiskt eftersom det ofta får mycket större effekter på pensionen än vad som syns i lönekuvertet, säger Ossian Wennström, pensionsexpert på Saco och författare till rapporten Föräldraledigheten och den framtida pensionen. Saco lanserar även filmen Deltidsfällan för att informera landets arbetstagare om de negativa effekter som deltidsarbetet kan få på pensionen. Budskapet i filmen är angeläget. Det är viktigt att ha koll på villkoren i kollektivavtalet. Inte minst för att slippa negativa överraskningar den dagen du går i pension, säger Jenny Rydstedt, kommunikatör på Saco och ansvarig för filmsatsningen. Vill du veta mer om hur deltidsarbetet påverkar pensionen och vad som gäller för anställda i olika sektorer? Länk till filmen samt till tips och råd finns på foraldraledig. Källa: Saco Arbets Rätt Vad händer när 6 juni är en lördag? Sedan några år tillbaka är nationaldagen den 6 juni en röd dag och därför en ledig dag. Samtidigt som detta infördes togs Annandag pingst bort som röd dag. Men eftersom Annandag pingst alltid är på en måndag och nationaldagen ibland på helgen så har man i en del kollektivavtal kompenserat för detta. För de som arbetar inom kommun, landsting eller region gäller att de som kompensation får en ledig dag under 2015 att lägga ut i samråd med sin chef. För de som arbetar inom statlig sektor skall de lokala parterna ha kommit överens om hur kompensationen skall ske. Om de lokala parterna inte har kommit överens skall de anställda få ledighet motsvarande en arbetsdag. Ledigheten förläggs under 2015 i samråd med chef. Liknande lösningar finns även inom privat sektor på ett flertal kollektivavtal, till exempel för tandhygienister och flygtekniker. Sophie Silverryd, förbundsjurist SRAT-informationen nr

19 Tillväxt & robotar Det senaste året har robotarna spökat i debatten om framtidens sysselsättning. Andra debattörer har talat om tillväxten som hot. I historiens perspektiv är det mest trams. Rädslan för tillväxt och robotar är sällsynt illa grundad. Dagens tillväxtkritik har mycket lite med framsteg och reformer att göra. Tvärtom: tillväxten förlöste det civiliserade samhället. Även om idéhistoriker ibland kan spåra frihet, jämlikhet och broderskap långt tillbaka, så var det först under 1800-talet som de började tillämpas i stor skala. Den franska revolutionens idéer har industrialiseringen att tacka för sitt genomslag. Samtidigheten är ingen slump. Länge växte ekonomierna mycket långsamt, om ens något. Klimatförsämringar och epidemier slog sönder vad som gnetats ihop under årtionden och sekler. Det var långtifrån säkert att nya generationer skulle få det bättre än de gamla. Med industrialiseringen skedde en radikal förändring. Handeln, arbetsdelningen och rationaliseringarna fick produktionen att explodera. Varje nytt år skapade den ekonomiska utvecklingen nya resurser som de berörda länderna kunde förfoga över. Därmed fick även staterna större ekonomiskt svängrum. Alla skatter och tullar som vilade på handel och produktion växte i värde. Nya resurser gick enklare att omfördela än gamla. Pengar som ingen ännu hade haft i sin hand var lättare att lägga beslag på för gemensamma ändamål än de som ägarna redan hade vant sig vid. I de nya parlamenten dök det upp politiska liberaler. Tack vare de herrelösa skatteintäkterna kunde de omsätta de revolutionära idéerna praktiken. Obligatorisk folkundervisning, vaccinationer, sjukhus, socialförsäkringar, renhållning, avlopp och rent vatten gjorde verklighet av friheten, jämlikheten och broderskapet. Sambandet förstärktes under 1900-talet. När ekonomierna växte kunde de stora reformerna tänkas, utformas och genomföras. Under recessioner och kriser stannade reformerna av, men högkonjunkturer blev välfärdsstaternas skördetid. Inget talar för att det skulle vara annorlunda nu. Kraftfulla klimatinsatser, en värdig ålderdom, kortare arbetstid: allt förutsätter tillväxt. Om tillväxten stannar av, bits hästarna i krubban och då tar de civiliserade värdena stryk. Det är viktigt att styra hur tillväxten utformas men utan nya resurser kan nog både jämställdheten och järnvägarna hälsa hem. Lika egendomlig är återkommande rädslan för robotar. Visst nya språng i den tekniska utvecklingen betyder att många jobb förstörs och försvinner. I min samhällskunskapsbok på 1960-talet hörde stansoperatriser till de tio vanligaste yrkena. Idag finns de inte ens på Skansen. Om fotomodellerna skulle försvinna handlar det om långt färre. Det är lika ointressant. Rationaliseringen betyder dels att våra löner köper mer, dels att vi unnat oss att jobba minde kortare arbetstid, pension, semester och föräldraförsäkring. Den frigjorda köpkraften har blivit de nya branschernas viktigaste näring, och skapat jobb som vi för tjugo år sedan inte kunde föreställa oss. Det handlar inte bara om det privata näringslivet. En stor del av de frigjorda resurserna har vi använt för att förstärka välfärden, med många nya yrken och arbetstillfällen som följd. Det var inte många som förstod hur viktiga logopederna skulle bli på en rad olika områden, när den svenska utbildningen började Ingenting talar för att den utvecklingen skulle brytas framöver uppblåsta spådomar om att teknisk utveckling skulle slå ihjäl sysselsättningen har hittills alltid kommit på skam. n n n Krönika GÄST Gunnar Wetterberg, författare och föreläsare SRAT-informationen nr

20 Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT men inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor*/värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv-, olycksfallsförsäkring samt sjukkapital ingår i 3 månader 4 Loss of License för flygtekniker 4 Sjukkapital för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA) 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring för audiononomer, logopeder, optiker och tandhygienister 4 Hem- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök marknadens bästa lönestatistik! Seminarier 4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs webbplats Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt till rabatterade priser 4 Medlemslån & bolån 4 Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av kostnadsfria avtal genom Avtal24 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare 4 Ledarskapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar * Max kronor/värvare Läs mer på 20 SRAT-informationen nr