Arbetsmarknadstorget Skellefteå

Transkript

1 Arbetsmarknadstorget Skellefteå Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen Skellefteå och Skellefteå Kommun (gm. Kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning, Gymnasiekontoret, Socialkontoret - Individ- och familjeomsorgsavdelningen) samt Försäkringskassan och Västerbottens Läns Landsting Delårsrapport Rapporten sammanställd av: Lotta Tjärnkvist Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå, Lokala Samverkansgruppen. 1

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER

3 1. Sammanfattning Bakgrund Arbetsmarknadstorget Skellefteå är ett samverkansprojekt med Arbetsförmedlingen (AF) som projektägare. Projektets uppkomst har sin grund i en hög ungdomsarbetslöshet och att ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Man saknar ofta arbetslivs - erfarenhet, kontaktnät och har ofta ingen eller bristande gymnasieutbildning. Förändringar sker på Arbetsmarknaden som medfört att samarbetsaktörer har försvunnit och AF svarar idag själv för fler insatser. Programmet Jobbgaranti för ungdomar har en utökad målgrupp från 16 till 25 år och mer begränsade resurser. Genom samverkan över myndighetsgränser kan behov och samordnade insatser bidra till att ungdomar kortar sin tid i arbetslöshet, utanförskap och bidragsberoende. Syfte Genom tidig samverkan möjliggöra så att fler ungdomar kommer ut i arbete, egen försörjning eller avslutar/ påbörjar studier. Men även att tiden i utanförskap och ev. bidragsberoende avkortas. Deltagaren ska kunna känna ett ökat medinflytande, ett eget ansvar över sin situation och i förlängningen bli aktiv och delaktig i samhället. Med hela landet som arbetsmarknad, ska projektet verka för en ökad geografisk rörlighet. AMT ska även utgöra en förstudie för att finna former och underlätta för en framtida verksamhet enligt principen En- Dörr- In. Mål För individen: Att deltagandet i AMT har lett till en förbättrad livssituation, samt upplever sig ha ett större inflytande och ökad möjlighet att kunna påverka sin egen livssituation. För Myndigheter: Att 60 % av en tänkt volym på 100 deltagare, avslutas mot arbete eller studier. Minst 80 % av deltagare med aktivitetsersättning påvisas en ökad arbetsförmåga i samband med förlängningsbeslut. Ökad samsyn och ett tydligt, systematiskt samverkansarbete kring ungdomar. Metoden ska vara väl dokumenterad och kunna utgöra ett bra underlag för en framtida implementering i ordinarie verksamhet. Samhällsekonomiskt: Minska beroendet av offentlig försörjning för deltagarna. Målgrupp Målgruppen är unga vuxna mellan år som står utanför arbetsmarknaden och har behov av utökat stöd för att nå arbete eller avsluta/påbörja utbildning. Målgruppen omfattar även andra unga vuxna med som riskerar långtidsarbetslöshet, utanförskap eller långvarigt behov av olika offentlig försörjning. Projektgenomförande Projektets handläggare är samlokaliserade i Arbetsförmedlingens lokaler och arbetar i 2 team med tidiga gemensamma, samordnade insatser och aktiviteter för deltagaren. Projektet jobbar utifrån ett individbaserat och lösningsfokuserat arbetssätt och utifrån deltagarens behov sätts lång- och kortsiktiga mål med Jobblinjen i fokus. Det regelverk och metodstöd som projektet jobbar utifrån har sin grund i Jobbgaranti för Ungdomar. Resultat och slutsatser Uppstart och samlokalisering blev klar i mitten av september. Efter att handläggargruppen blev fulltalig i slutet av september gjordes en första rekrytering av 50 deltagare. Fram till 3

4 har projektet jobbat med 73 deltagare. Vi jobbar aktivt med 63 deltagare just nu, och har efter nyår ett 10 tal nya deltagare på ingång till projektet. Tillgänglighet, täta träffar och uppföljningar är en framgångsfaktor. Handläggarna får snabbt en bra kunskap om behov samt att förtroende skapas hos deltagaren. Projektet nyttjar sig av insatser både via AF och Skellefteå Kommun för att verka för målet arbete/studier för deltagaren. Att matcha till lediga jobb, arbetspraktik/arbetsprövningar, JSU, studiebesök, vägledningsinsatser, kortare utbildnings- och lärlingsinsatser är delar av innehållet som erbjudits denna grupp. 3 deltagare har avslutats helt för arbete, 15 deltagare jobbar tim/deltid. 21 deltagarna har haft/är på praktik. 5 deltagare går SRY utbildning, 3 deltagare går Test och kartläggning på Lernia, 2 deltagare påbörjade lärlingsutbildning under hösten. 9 deltagare har sökt utbildning (FHS/VUX, Högskola). Hösten 08 drabbades hela svenska arbetsmarknaden av en djup lågkonjunktur. I Skellefteå har det satt tydliga spår för deltagarnas möjligheter till arbete. Detta har bidragit till att utflöde till arbete varit lägre än förväntat för våra deltagare. Olika vägledningsinsatser i höst har haft positiv respons, och ett flertal har därför även sökt olika utbildningar med start i januari 09. Vi kommer därför att lägga tonvikt på studievägledande insatser även under våren 09. Att nå uppsatt mål på 60 % arbete/studier kan bli svårt utifrån rådande arbetsmarknadsläge och den korta projekttiden kopplat till det. Projektet upplever att vi jobbar med rätt målgrupp men vi bedömer utifrån deltagarnas behov, att tid i projektet kan bli avgörande för deras fortsatta väg att nå utbildning eller arbete. 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar Projektets målgrupp är ungdomar i åldern år som står utanför arbetsmarknaden och behöver stöd och coachning för att finna, få och behålla ett arbete eller avsluta/påbörja utbildning. Målgruppen består främst av unga arbetslösa som är inskrivna i Jobbgaranti för Ungdomar vid Arbetsförmedlingen. Även andra ungdomar som bedöms riskera långtidsarbetslöshet eller långvarigt behov av offentliga försörjningsformer kan erbjudas plats. De flesta deltagarna har identifierats av ungdomshandläggarna på Arbetsförmedlingen som bedömt att individen haft behov av ett förstärkt stöd och därför remitterats till Arbetsmarknadstorget. Samverkan mellan berörda myndigheter och nära coachning/stöd krävs för att uppnå önskvärda resultat. Individens möjlighet att på egen hand komma ut på arbetsmarknaden är begränsad. Ett stort antal av ungdomarna saknar gymnasieutbildning och har liten arbetslivserfarenhet från anställningar. De har inte heller tillgång till de informella kontakter som genom forskning och erfarenhet visat sig vara centrala i chansen till arbete. Ungdomarna upplevs också många gånger ha en bristande förmåga att interagera med arbetsgivare och kollegor. Drivkraften och initiativförmågan är oftast låg var 63 deltagare inskrivna. Sedan projektstart har 73 deltagare hanterats. Många av dem har låg utbildningsnivå. Av de deltagare som totalt hanterats har 39 slutbetyg från gymnasium, resterande har olika betygsdokument såsom samlat betygsdokument, grundskola eller utländska betyg. 4

5 Många av deltagarna har medverkat i olika arbetsmarknadsåtgärder under flertalet år. Trots detta har ungdomarna inte fått någon förankring på arbetsmarknaden. De yngre deltagarna har endast varit ute på praktik eller liknande i mycket ringa omfattning. Här kan ibland olika regelverk och förordningar bidra till att det ser ut så, då det sedan 2008 finns begränsningar kring hur snabbt praktikinsatser kan sättas in i planeringen för deltagaren. Av det totala antalet deltagare bor 48 stycken i eget boende och 25 deltagare bor hemma hos sina föräldrar. Könsfördelning är ojämn, 51 är män och 12 är kvinnor. Detta kan bero på att kvinnor oftare arbetar tim och deltid och på detta sätt inte kvalificerar sig in i projektet. 10 deltagare är utrikes födda, varav två är kvinnor och 8 är män. 2.2 Genomförande och process I AMT arbetar handläggarna tillsammans i team, en från respektive organisation. Genom ett samordnat arbete över myndighetsgränserna med kartläggning, upprättande av individuell handlingsplan, vägledning, studiebesök och praktik i arbetslivet ska deltagarna i projektet snabbare nå varaktig egen försörjning. Vid första mötet med deltagaren ges en information angående projektets innehåll och syfte. Därefter görs en individuell kartläggning och planering med både kort- och långsiktiga mål som sätts upp gemensamt med deltagaren. Vid varje möte ligger fokus på att hitta individens egen väg till arbete eller studier. Insatserna utformas efter varje deltagares behov och önskemål. Arbetssättet är täta kontakter och veckouppföljningar på aktiviteter och stor vikt läggs vid att skapa en relation till ungdomar vi möter. I detta nära samarbete så ser vi att möjlighet till förändring sakta växer fram. När vi möter och skapar en relation till dessa ungdomar och synliggör deras livssituation, så öppnas ofta nya tolknings- och handlingsmöjligheter till förändring. Vi tror också att det är ungdomen själv som sitter på makten till förändring och med stöd från oss via ett lösningsfokuserat arbetssätt och en bra/nära relation så skapas många möjligheter. För ungdomen innebär de täta kontakterna att de tidigt kan känna förtroende och tillit. De blir mer inriktade på att det är de själva som ska styra sitt liv, mer ansvarstagande och mer inriktade på arbete. De får ökad insikt, bättre självförtroende och ökad självkänsla. Stöd ges till ungdomarna vid jobbsökeri, JSU, arbetsgivarkontakter och intervjuförberedelser. Praktik används i vägledande eller inskolande syfte för ökad anställningsbarhet. Merparten av praktikplatserna har ackvirerats av handläggarna då deltagarna haft svårigheter att själv kunnat hitta lämpliga platser. Kortare utbildningsinsatser som SRY (Sveriges yrkestekniska rengöringsnämnd), lärlingsutbildning samt genomförda yrkesanalyser (Test och Kartläggning) via Lernia har även genomförts. 2.3 Resultat och effekter Målsättningen är att minst 60 % av deltagarna ska gå till arbete på öppna arbetsmarknaden, med eller utan samhällsstöd, eller har påbörjat/avslutat studier efter deltagandet i Arbetsmarknadstorget. Behovet av offentlig försörjning ska minska och deltagarna ska uppleva att insatsen ökat dennes möjlighet till inflytande och förbättra den egna livssituationen. Förväntningarna är att metoden ska visa sig vara så framgångsrik och väl dokumenterad att en stabil långsiktig samverkan säkerställs och att den utgör ett gott underlag för framtida beslut om implementering i reguljär verksamhet. Projektet har till stor del lyckats nå rätt målgrupp i form av unga arbetslösa som är inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar vid Arbetsförmedlingen. Vi har dock upptäckt svårigheter att fånga upp ungdomar som inte blivit inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar men fortfarande bedöms riskera långtidsarbetslöshet och har ett behov av offentlig försörjning. Många av 5

6 deltagarna har arbetats med på traditionellt vis under flertalet år av olika myndigheter, men inte lyckats åstadkomma positivt resultat. Vi tror att det är möjligt att nå ett bra resultat men är rädda att projekttiden på elva månader är för kort då många av deltagarna har en komplex problembild. När det gäller deltagarnas delaktighet i processen och deras upplevelse av förbättrad livskvalitet och hälsa, så upplever vi i dagsläget att det är svårt att uppskatta detta. Eftersom resultatet mäts då deltagarna avslutas. En del av deltagarna har dock uttryckt en förbättrad livssituation under deltagandet i AMT och i kontakterna med samarbetspartnern Ungdomshälsan. Vi kan i nuläget se en tydlig genusfördelning bland våra deltagare. Det är en tydlig majoritet av män. Detta är något som projektet bevakar löpande vid intag av nya deltagare. Att det är färre kvinnor upplever vi kan bero på att projektet vänder sig till helt arbetslösa unga vuxna. Över tid kan vi inom Arbetsförmedlingen se att kvinnor är mer benägna att ta deltids/ timtidsanställningar. Denna grupp arbetssökande är inte vår målgrupp. Sedan projektstart har vi arbetat med 73 ungdomar i arbetsmarknadstorget. Idag är 63st inskrivna. (Per ) Åldersfördelning: 19 år år år år år år- 6 25år- 6st Kodade med funktionshinder: I projektet finns 6 personer med ett dokumenterat funktionshinder. Med ganska hög sannolikhet finns det troligtvis ytterligare ett antal personer med funktionshinder som ännu inte är dokumenterade. Antal deltagare med försörjningsstöd: 20 Antal deltagare med slutbetyg: 39 Resterande 34 deltagare har olika typer av betygsdokument, från grundskola, samlat betygsdokument eller utländska betyg. Aktiviteter för våra deltagare: 15 arbetar tim/deltid: 21 deltagare har haft praktik, varav tre av deltagarna haft 2 praktik tillfällen 5 deltagare går SRY utbildning (Statens rengöringstekniska yrkesnämnd) 3 deltagare går Test och kartläggning på Lernia 2 deltagare påbörjade lärlingsutbildning 12 deltagare medverkat på studiebesök vid Medlefors folkhögskola. Där information angående Allmän linje gavs. (2 deltagare går förberedande utbildning) 6

7 Våra praktikplatser är fördelade på olika branscher i näringslivet: 6 i handel 2 i restaurang 4 i servicesektorn 3 i industrin 3 i lokalvård 3 i äldreomsorgen 3 annat Antal deltagare som sökt utbildning med start vårterminen 2009: Folkhögskola/Vuxenutbildning: 6 Högskola/Universitet: 3 Avslutade deltagare: Återkallade beslut i Jobbgaranti för ungdomar: 5 Annan orsak: 2 Arbete: 3 Utgångspunkten i projektet är att ungdomarna ska vara delaktiga i sin process när det gäller val av aktiviteter. 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Personalen i projektet Arbetsmarknadstorget består av 2 personer från vardera Arbetsförmedlingen och Skellefteå Kommuns arbetsmarknadsavdelning. Rekryteringen till projektet har skett internt hos resp. myndighet via intresseanmälningar under våren 2008 och stod klart i juni Det var förbestämt att projektledaren skulle tillsättas med någon av de två från Arbetsförmedlingen. Alla fyra projekthandläggare har sedan tidigare lång erfarenhet av att arbeta med arbetssökande ungdomar med varierande behov. Tidigare erfarenhet av samverkan finns också mellan handläggarna från den tid då AF och Kommunen haft avtal för samverkande programinsatser inom de Kommunala ungdomsprogrammen, KUP (Kommunalt ungdomsprogram) och UNG (Ungdomsgarantin) samt andra gemensamma projektaktiviteter. Alla fyra har även sedan tidigare varierande arbetshistorik och erfarenheter från arbete inom olika myndigheter som Kommun, Landsting, Polismyndighet såväl som från privata sektorn. Under hösten 2008 har projektet dessutom haft en Socionomstudent, Frida Renström, som gjort sin 20 veckor långa praktik på Arbetsförmedlingen och med handledning från en av Arbetsförmedlingens projekthandläggare. Frida har under hösten bidragit med värdefulla reflektioner och synpunkter samt olika aktivitetsinsatser som projektet haft stor nytta av. Frida avslutar sin praktik på Arbetsförmedlingen Personalen från Arbetsförmedlingen: Lotta Tjärnkvist, projektledare/ projekthandläggare och Per Åström, projekthandläggare, rekryterades från den arbetsgrupp som jobbar med programmet Jobbgaranti för Ungdomar (UGA). Båda två jobbar sedan ett antal år tillbaka som arbetsförmedlare/ 7

8 ungdomshandläggare på AF, och har också tidigare erfarenhet av att jobba i samverkan med Kommunen i samband med de kommunala ungdomsprogrammen, KUP och UNG. Båda har bred arbetslivserfarenhet från olika branscher via tidigare anställningar i andra myndigheter resp. privata sektorn, samt erfarenhet av arbete inom AF med samma målgrupp som projektet vänder sig till samt ett stort kontaktnät bland arbetsgivare. Personal från Kommunens Arbetsmarknadsavdelning/ KLK: Monica Mårtensson, projekthandläggare och Conny Karlsson, projekthandläggare, rekryterades från KLK. De jobbar sedan ett antal år tillbaka som arbetsmarknadskonsulenter och har också tidigare erfarenheter av att jobba i samverkan med Arbetsförmedlingen i samband med de kommunala ungdomsprogrammen, KUP och UNG. De har även jobbat inom kommunens Aktivitetsprogram och är väl förtrogna med socialkontorets rutiner och kartläggning för prövning av försörjningsstöd samt andra kommunala kanaler som projektet kan vara behjälpta av. Båda har erfarenhet av arbete med samma målgrupp som projektet vänder sig till samt ett stort kontaktnät bland arbetsgivare runt om i Skellefteå Kommun. 3.2 Genomförande och process Samlokaliseringen skapar många fördelar. Vi har aldrig långt till stöd av varandra. Vi nyttjar kontaktnäten i resp. hemorganisation men även externa kontakter bland andra myndigheter. En annan fördel för detta projekt är den ökade mängden av arbetsgivarkontakter. Samverkan sker även utifrån att vi tillsammans försöker bygga upp nya kontakter som vi under hösten märkt ett behov av, t ex vårt utvecklade samarbete med Ungdomshälsan, behovet av kontaktpersoner inom Psykiatrin (BUP/KKBC) och Försäkringskassan. Då projektet omfattar ett för målgruppen förhållandevis stort antal deltagare (100 st), har vi valt att jobba i 2 team. En personal, man/kvinna från resp. myndighet finns representerade i varje team. Denna indelning är inte statisk utan kan variera utifrån hur deltagarens behov ser ut. Syftet är även att få bättre täckning för varandra vid ev sjukdom, semester m.m. Medinflytandet bland projekthandläggarna är stort och det råder stort utrymme för gruppen att planera, pröva och genomföra olika aktiviteter. Vi träffas tillsammans vid Måndagsmöten varje vecka för projektavstämning, uppkomna frågor, ärendedragning, planerar aktiviteter och fördelar arbetsuppgifter mellan varandra. Den Stora Projektgruppen, med deltagare från Socialförvaltningen, Försäkringskassan och Gymnasiekontoret träffas regelbundet 1 gång/månad och vid behov tätare än så. Härigenom får projektet ett vidgat kontaktnät och ett bra bollplank för att lyfta frågor och hitta lösningar och få tips på utveckling för projektets arbete. Projektledarträffar med Samordningsförbundets representant Stellan Berglund hålls regelbundet. Det har varit ett positivt inslag dels för erfarenhetsutbyte men även för att få inblick i Samordningsförbundets rutiner och dess olika samverkansprojekt. 3.3 Resultat och effekter Målbeskrivning: Berörd personal hos respektive myndighet upplever att det finns en ökad samsyn om rehabiliteringsprocessen för ungdomar. Personalen i projektet har genom tidigare erfarenheter av samarbete och samverkan, haft en gynnsam start att komma igång i projektet. Samlokalisering och driftstart kunde kortas ner 8

9 betydligt i tid. Vi har idag även fått en större insyn och förståelse våra respektive myndigheters olika arbetskulturer, arbetssätt och ledningsstrukturer. Men även hur vi jobbar utifrån våra respektive uppdrag, förordningar och regelverk. Alla känner varandra väl och känner även till varandras styrkor, vilket vi försökt att dra nytta av när det gäller arbetsfördelningen inom gruppen. Vi har tillsammans ökat våra kontaktnät och hittar idag vägar till fler lösningar med stöd av varandra. Vi har funnit en bra form för deltagarens första kontakt med projektet via kartläggningsträffarna. Här har vi tagit fasta på ett bra grundmaterial från Kommunen som vi reviderat något och fått klartecken att nyttja oss av i projektet. För att möta behovet hos deltagare som har ett sämre mående av olika skäl, har vi upparbetat kontakter för att fånga upp snabbt kunna få till stånd en bra och framåtskridande planering för deltagaren. Här har projektet via samverkan och studiebesök hittat en utmärkt partner i Ungdomshälsan. Deras arbetssätt och lättillgänglighet har spelat en avgörande roll för flera av våra deltagare under hösten. Samt att de finns lokaliserade i en neutral byggnad och miljö i Ungdomens Hus, E - Fyran. Vi har provat lite olika kontaktformer i vårt samarbete men har nu funnit en flexibel arbetsform som gör att behovet/ stödet till deltagaren helt kan individanpassas. Denna positiva erfarenhet har vi även spridit vidare i våra hemorganisationer utifrån att ungdomar idag ofta helt väljer bort att ta hjälp och stöd om man måste söka sig till psykiatrin eller socialkontoret, steget blir för stort. Till detta samarbete har projektet även byggt på med ytterligare kontaktpersoner för att hitta bra och smidiga ingångar till BUP, samt Klockarbergets kris och behandlingscenter, KKBC. De framgångsfaktorer vi sett kring samverkan så här långt handlar mycket om just samlokaliseringen och att vi i projektet kan erbjuda enskild handledning, coachning till deltagarna samt täta uppföljningsträffar. Vi jobbar i mesta möjliga mån i team med resp. deltagare vid uppföljningarna. Detta till trots, tror vi dock på att en lokalisering utanför AF skulle kunna gynna formerna i vår samverkan, men även för deltagaren. Det vi tydligt kan se är att projektet Arbetsmarknadstorget blir detsamma som AF för deltagaren, Kommunens handläggare likställs också med AF-handläggare. Deltagaren har svårt att se skillnaden här. När det gäller lokaler så ser vi även en viss trubbighet i att kunna finna lediga samtalsrum för besök, vissa svårigheter att komma åt lediga grupprum m.m. Det senare har sin förklaring dels i omvärldsförändringar som påverkat kundtillströmning till Arbetsförmedlingen som myndighet. En Dörr In konceptet blir alltså inte helt tydligt. Med anledning av detta ser projektgruppen ett värde att besöka andra samverkansprojekt för att få se goda exempel på hur man jobbar enligt En-Dörr-In och vilka framgångsfaktorer, resp. riskfaktorer man stött på. Hittills under hösten har detta inte hunnits med men finns som en prioriterad gemensam kompetensutveckling för personalen i projektet under kommande projektperiod. Projektledaren och operativa projektgruppen upplever även ett stort stöd från SO-förbundet och Stellan Berglund, när frågetecken har uppkommit under resans gång. Gemensamma utbildningar där vi deltar tillsammans från respektive myndigheter har också genomförts via våra olika hemorganisationer samt via Samordningsförbundet. Bidrar till ny och ökad kompetensutveckling och större samsyn kring gemensamma frågor. 9

10 Medbedömare till projektet har inte fastställts ännu. Pågående dialog förs kring denna fråga med Samordningsförbundet. 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Projektorganisationen: Projektet Arbetsmarknadstorget Skellefteå är ett samverkansprojekt med finansiering från Samordningsförbundet i Skellefteå, tillika uppdragsgivare. Arbetsförmedlingen Skellefteå är projektägare och styrgruppen utgörs av Lokala Samverkansgruppen (LSG). Samverkande parter inom projektet är Arbetsförmedlingen, Skellefteå Kommun genom kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning, Gymnasiekontoret, Socialkontorets individ- och familjeomsorgsavdelning samt Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting. Projektledare och projekthandläggare kommer från AF och Kommunens arbetsmarknadsavdelning. Projekttiden löper under perioden Lokaliteter: Projektet har sin samlokalisering i Arbetsföremedlingens lokaler på Kanalgatan 52 i centrala Skellefteå. Projektledare och projekthandläggarna har sina arbetsplatser i ett delat öppet kontorslandskap, som vi delar med fyra andra AF-handläggare som jobbar inom programmet Jobbgaranti för Ungdomar. Projektet har tillgång till bokningsbara samtalsrum och grupprum. Maskinell utrustning som finns på Arbetsförmedlingen kan projektet nyttja obehindrat. Som stöd för projektets ekonomi, löpande redovisning och uppföljning finns personal med ekonomi och budgetansvar från både Arbetsförmedlingen, Marianne Burlin och från Kommunledningskontoret, Inger Nilsson tillgängliga. Vi får här ett fint stöd och kan även göra löpande avstämningar vid olika aktiviteter och insatser. Projektbudgeten utgörs av ekonomiskt stöd från Samordningsförbundet med kronor. Arbetsförmedlingen och Skellefteå Kommun bidrar med ytterligare vardera, totalt kronor, som medfinansiering av lokaler, teknisk utrustning som IT/telefoni m.m. Samt för aktivitetskostnader, utbildningsinsatser, busskort, bilhyra m.m. för såväl personal som deltagare. De kostnader som belastat projektet fram till årsskiftet 08/09 har i huvudsak utgjorts av fasta kostnader och löner i projektet. Samt att påbörjade aktiviteter och utbildningsinsatser fortfarande pågår och kommer som kostnader efter årsskiftet. 4.2 Genomförande och process Projektet fick sitt Uppdragsavtal klart först en bit in på hösten, mot slutet av september. Detta medförde att projektet initialt upplevde en viss otydlighet i projektuppdraget. Tillsammans med Uppdragsgivaren, Samordningsförbundet och Stellan Berglund genomfördes därför ett flertal avstämningsmöten gällande målgruppsbeskrivning och dess rekryteringsområden. Projektet har regelbundna avstämningar med vår projektägare AF, när det gäller nulägesbeskrivningar, förändringar i förutsättningar utifrån uppdragsbeskrivningen, samt löpande gruppträffar med chef för AF resp Kommunens arbetsmarknadsavdelning. Här lyfts frågor, regelverkstolkningar i syfte att finna olika ingångar där just samverkan visat sig vara vägen till framgång och lösningar för deltagaren. 10

11 Samarbetet och samverkan för AF/Kommunen via samlokaliseringen fungerar bra. Vi kan snabbt lösa problem som uppstår. Vår projektgrupp med övriga samverkansparter är idag inarbetad och vi finner här ett bra utbyte och ett utökat lärande om resp. organisation. Kortar även ner kontaktvägarna vid situationer där vi behöver gå vidare. Vi har utifrån höstens samarbete också knutit an andra aktörer, t e x Ungdomshälsan, där vi sett behov som behöver fångas upp tidigt och där vi själva inte besitter rätt kompetenser. Projektet har även samarbete med andra handläggare inom Arbetsförmedlingen med specifika kompetenser och specialistfunktioner (arbetspsykologer, arbetskonsulenter, AR-handläggare ) där deltagarna har behov av utredningar (*RA - tester, **APU utredningar m.m.), för handläggarkonsultationer och genomförande av riktade arbetsprövningar. Vi har idag i projektet att förhålla oss till regler och förordningar inom Arbetsförmedlingens olika arbetsmarknadspolitiska program, bl.a. Jobbgaranti för Ungdomar, som i sig tidsbegränsar insatser som praktik, arbetsprövningar, utbildningsinsatser till i normalfallet 3-4 månader. Vi har även begränsningar på 90 dagars inskrivningstid på AF, innan vi får sätt in aktiviteter och programinsatserna över huvud taget. Här ser vi idag ett hinder till att möta målgruppen tidigt och kunna jobba individuellt och lösningsfokuserat mot arbete el studier. Regelverket styr också till att vi ibland tvingas bryta för korta arbetsinsatser på 4 veckor, eller längre. Vi som handläggare har här ingen möjlighet till avsteg. Att få gå till arbete är en enormt viktig händelse för individen som stärkts, fått ytterligare en erfarenhet på sitt CV, men kanske inte kommit så mycket närmare en långsiktig lösning. Oftast innebär det dessutom att personen kommer åter till bl.a. Arbetsförmedlingen strax efter för återinskrivning. Återgång till program, nya handläggare och risk för att tappas bort från redan startad planering. Här ser vi ett riskmoment att åter hamna mellan stolarna i stora organisationer. * Riktad anlagstest ** Arbetspsykologisk utredning 4.3 Resultat och effekter Målbeskrivning: Berörd personal hos respektive myndighet upplever att det finns en etablerad, systematisk samverkan mellan samtliga samverkansparter. Metoden ska visa sig vara så framgångsrik och väl dokumenterad att en stabil långsiktig samverkan säkerställs och att den utgör ett gott underlag för framtida beslut om implementering i reguljär verksamhet. Projektet har utifrån försenad höststart och kort tid i arbete med deltagare och samverkande parter, svårt att göra en bedömning över projektets kostnadseffektivitet så här långt. Det får därför utvärderas närmare i samband med kommande slutrapport i juni Vi har även noterat att redovisningssystemet SUS inte heller fångar upp projektets mål eller målgruppens situationer. Mycket beroende på att Arbetsmarknadstorget är ett arbetsmarknadsprojekt mer än ett rehabiliteringsprojekt och att SUS bygger på en plattform inom Försäkringskassan och deras rehabiliteringsuppdrag. Vår målgrupp är inte ny för någon av projektets olika samverkansparter. Vi har alla, var för sig i våra hemmaorganisationer, mött dem. Det vi är helt överens om är att många i målgruppen vandrat ut och in i olika myndigheters system och inte alltid får den rätta insatsen som individen behöver. När så sker befästs individens situation med både större utanförskap men även en hopplöshet inför sin egen situation och många gånger en oförmåga att se en 11

12 framtida förändring till självständighet och egen försörjning. Vi ser därför att samverkan mellan myndigheterna är en viktig förutsättning för att tidigt kunna fånga upp situationer, behov och lösningar för vår målgrupp. Att rätt resurser läggs på just rätt insatser. Här har alla myndigheter i samverkan en vinning och vi minskar risken för att deltagaren snurrar runt mellan myndigheterna, eller faller mellan stolarna. Med höstens etablerade kontaktnät och upparbetade metoder i samarbetet med ex. Ungdomshälsan, bedömer projektet att vi kommit en bit på väg när det gäller bra och lättillgängliga kanaler för samverkan kring projektets målgrupp. Just denna kontakt är något vi tidigare saknat och idag ser som ett starkt komplement projektets arbete med motivationssamtal, hälsa/sömn/kost som ofta är bidragande orsaker till brist på drivkraft, motivation och låg självkänsla. Kan alltså bidra till att deltagaren snabbare kommer till ett jobb/studiefokus och blir bättre medveten om sin egen roll i sin situation och lösning. 4.4 Förutsättningar för implementering Målbeskrivning: Metoden ska visa sig vara så framgångsrik och väl dokumenterad att en stabil långsiktig samverkan säkerställs och att den utgör ett gott underlag för framtida beslut om implementering i reguljär verksamhet. Tiden som projektet kunnat arbeta aktivt med uppdraget och med deltagarna är förhållandevis kort. Den utvärdering vi hittills kunnat göra stärker oss i tron att samverkan och även en form av samlokalisering är rätt metod för att samordna insatser för unga vuxna med perioder av längre utanförskap och arbetslöshet. Det vi kan notera är att vi i ett arbetssätt med samverkan ser fördelar med att vara samlokaliserade. Det bör däremot ses över var denna samlokalisering finns. I nuläget är vi benägna att tro att en neutral lokalisering vore det bästa. Skulle t.ex kunna vara i Ungdomens hus med nära koppling till Ungdomshälsan, Ungdomsmottagningen, aktivitetshuset E- Fyran eller liknande. Här möter projektet deltagaren i en för dem, mer van miljö. Det kan i sig vara vinnande då dialog, förhållningssätt blir mer naturligt och projektet kan därmed se tidsvinster i samverkan kring planering och lämpliga insatser. Projektet kommer under våren titta närmare på den här delen och bl.a. via studiebesök försöka finna och få se fler modeller av En-Dörr-In konceptet. 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut Mini-Kick-off: Första träff för dialog kring upptakten i augusti och kommande samlokalisering. Flertal planeringsmöten för samlokalisering, interna AF utbildningar, teknisk utrustning, terminalkort, behörigheter Planeringsmöten med SO - förbundet/stellan Berglund inför färdigställande av Uppdragsavtalet (beslutat ). 4 träffar: 4/8, 13/8, 28/8, 3/9 Aug 08 Okt

13 Informationsträff om projektet till Gymnasiekontoret SUS: Information på Socialkontoret med övriga SO projekt 29/8, Träff med Stellan Berglund Gruppinformationer på AF/projektrekrytering av 50 deltagare , , Informationsträff på AF för kontorets handläggare Informationsträffar Kommunen/ KLK via APT Conny/Monica Oktober December Informationsträff Kyrkogårdsförvaltningen/Alhem - Landsförsamlingen Information om projektet till SO-förbundet samt kommunen i Kramfors och Sollefteå på Expolaris Information Tekniska kontoret: samverkan/samarbete kring ungdomsaktivitet, ev inskolningspraktiker våren 09 Möten + skriftligt underlag för avstämning/uppföljning med projektägare AF/ Kommunen KLK: 5 tillfällen 15/9, 30/9, 24/10, 4/11, 3/12 Projektledarträffar med SO-förbundet/Stellan Berglund: 4 st: 3/9, 2/10, 10/11, 18/12 Måndagsmöten. Handläggargruppen (AF-KLK): Under perioden har vi haft 14 måndagsmöten innan jul , Projektgruppsmöten: 3 träffar: 7/10, 4/11, 3/ Reflekterande team: Som metod för projektgrupp/ projektdeltagare till planerade aktiviteter för våren 09. Handledare: Eva Ungh/AF Studiebesök: Hösten 2008 Handläggargruppen besöker Ungdomshälsan, Skellefteå Besök på Klockarbergets Kris och Behandlingscenter Oktober november Per Åström Handläggargruppen besöker Medlefors: Studieinformation om möjlighet till kompletterande studier/läsa in gymnasiebehörighet eller annan utb. via Folkhögskolan. Handläggargruppen besöker Försäkringskassan, Skellefteå. Informerar om projektet och möjliga utbyten

14 kring info/samverkan. Utbildningstillfällen/ Konferenser: Hösten 2008 * Matchning av funktionshindrade med SIUS/SIN metodik: Föreläsare Bengt Eklund * Augusti/Oktober 2008: tillfällen för internutbildning i AFs interna system för Kommunens projekthandläggare. (Johan Ögren, AF = utbildare) * Gemensam Kompetensutvecklingsinsats för Samverkande personal, Expolaris *Föreläsning: Förhållningssätt, samtal med personer med ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Föreläsare Agneta R Lindegren. * Seminarium: Ungdomsarbetslösheten i Skellefteå, Expolaris Aug 2008 Okt Faktaruta Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor Antal i arbete efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor Kommentar Antal i studier efter projektstart (2) Män Kommentar: Vi har 9 deltagare som sökt utbildning (VUX/FHS/HÖGSKOLA) med start i januari 09. Projektet har vid delrapportens uppförande inte fått besked om de antagits eller ej. Tas därför med i kommande slutrapport Kvinnor Kommentar Antal deltagare med studiestart vt -09 Högskola: 3 män Folkhögskola/Vuxenutbildning: 1 kvinna, 3 män Män Kvinnor Antal som avbrutit planerat efter projektstart (3) Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som avbrutit oplanerat efter projektstart (4) Män Kvinnor Män Kvinnor Antal kvar i projektet Män Kvinnor Män Kvinnor ** Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen. Ange Alla 14

15 genomsnittspoäng. (5) ** Vilket betyg gav individen insatsen. Ange genomsnittspoäng. (5) Alla ** Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller Alla förbättrats. Ange genomsnittspoäng. (5) ** Fram till årsskiftet har projektet haft ett lågt utflöde av deltagare till arbete/studier. Endast 2 ex av M2/självskattningsblanketten från deltagare har kommit in varför genomsnittspoängen inte lämnas i detta skede. Följs upp i samband med slutrapporten. I januari 2009 väntar vi ett utflöde, varför nya underlag är på ingång. 7. Slutsatser/Avvikelser Så här långt in i projekttid kan vi i Arbetsmarknadstorget konstatera att vi möter en målgrupp som utifrån dagens arbetsmarknadspolitik och insatser för unga vuxna har lätt att hamna i skuggan. De insatser som bl.a. Arbetsförmedlingen kan nyttja sig av idag, bygger just mycket på egen drivkraft, god självkänsla, mod, tydliga målbilder mot jobb/studier. Det förutsätter ofta att man har en bra grund, både socialt, med vänner, en stöttande familj och en avslutad gymnasieutbildning. Vår målgrupp ser oftast helt annorlunda ut. Vägen till en målbild om arbete/studier kan tyckas avlägsen eller så helt obefintlig. Inte helt sällan förkommer även ett dåligt mående, dokumenterade eller dolda funktionshinder, ibland även någon form av missbruk. Utifrån detta ser vi i projektet en oerhörd nytta av att just kunna samarbeta och samverka i frågor som på olika sätt kan stärka och leda dessa deltagare framåt. Arbetsmarknadstorget ska jobba med ca 100 deltagare under projekttiden. Projektet upplever att vi får rätt målgrupp till oss. Behovet av stöd varierar, men gemensamt för deltagarna är en eller annan form av längre utanförskap, bidragsberoende, bristande utbildning, liten/ingen arbetslivserfarenhet. Utifrån begränsad projekttid och tyngden på vår målgrupp, kan vi idag se att numerären är väl stort. Detta inte minst utifrån det satta målet på 60 % arbete/studier. Vi möter den här reaktionen även bland våra samverkansparter som har erfarenheter av att arbete i olika insatser med liknande målgrupper. Det vi kan befästa och som vi vet sedan tidigare men även fått förstärkt i våra dialoger med samverkande parter, är att denna målgrupp kräver tid. Tid att bygga upp ett förtroende, tid att bryta olika former av mönster, vanor, isolering, inaktivitet. När detta kan ges är våra gemensamma erfarenheter att vi också kan nå bättre resultat. Vi ser att det finns stort behov i att samverkande insatser helt enkelt inte regleras av olika tidsbegränsningar. Deltagarna i projektet ingår oftast i Jobbgarantin för Ungdomar och det medför att projektet lyder under programmets förordning och regelverk. Detta reglerar både möjligheter och sätter begränsningar, vilket ibland också styr vilka insatser vi verkligen kan gå in med men också hur långa insatserna kan vara. Det kan alltså försvåra den gemensamma planeringen kring deltagaren och där kan inte heller samverkan alltid vara en lösning. Projektet vill trots detta påvisa att vi når framgångar också, vi ser att vi stärker individer och slussar dem till bra och ofta rätt kontakter. Hittills har vi coachat flera individer till studier och breddat jobbsök, även geografiskt. Ett antal är avslutade för arbete. Vi hoppas på en kommande period som visar en lättnad på arbetsmarknaden under våren. Det kan då öppna jobbchanser för våra deltagares åldergrupp och där vi av erfarenhet vet att fler lågtröskeljobb brukar komma ut. Vi kommer att fortsätta studievägledande insatser då vi även sett att detta landar rätt för en del som aldrig trott sig kunna återgå till skolans värld. 15

16 Omvärldsförändringar som påverkar arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken är faktorer som ligger utanför vår möjlighet att kunna påverka, men som har direkt inverkan på hur vi i projektet kan jobba, samt samverka med andra parter. Det här har vi märkt av under höstens gång och det har även lett till interna omorganisationer i våra egna myndigheter. Inte minst inom Arbetsförmedlingen har senaste 2 åren inneburit 2 olika påbörjade omorganisationer. Dels på myndighetsnivå men naturligtvis påverkar det i rakt nedstigande led till lokal nivå. För projektet har det under hösten inverkat i form av att verklig arbetstid i projektet minskat i perioder för att möta upp i ordinarie verksamhet i hemorganisationen. Under hösten 2008 genomgick just arbetsmarknaden en stor förändring beroende på förändringar i världsekonomin som fick omedelbar genomslagskraft på svenska arbetsmarknaden. Olika snabbspår har lagts till i olika arbetsmarknadsinsatser för varslade/uppsagda nyarbetslösa, men dessvärre har dessa inte varit tillgängliga för projektets målgrupp. Projektet upplever detta till trots att vi har bra kontakt med arbetsgivare och att vi har lyckats med att ackvirera praktikplatser, prövningsplatser. Vi försöker även nyttja olika insatser som inskolningspraktik inför anställning, Nystartsjobb m.m. i deltagarens marknadsföring, där vi kan skönja anställningsbehov. Vi upplever att arbetsgivarna är positiva till att ta emot våra deltagare och vi ser även vikten av att jobba med uppföljningar av dessa insatser och då både med arbetsgivaren resp. deltagaren. Detta för att få kvitto på var individen befinner sig i sin process. (socialt, samverka med kollegor, tider, ansvar, ta till sig information inför arbetsuppgifter, ev referenser m.m.). Slutligen så upplever vi handläggare att ett samverkansprojekt som Arbetsmarknadstorget har en viktig roll att fylla. Vi tror att det med en formatering över tid, kan innebära en bra samverkansform. Vi har bl.a. upparbetat goda metoder i vårt samarbete med Ungdomshälsan, en aktör som vi som jobbat mycket med unga vuxna tidigare har saknat. Vi har tillsammans i projektet ett mycket bra samarbete med arbetsgivare och breddat det kontaktnätet väsentligt sedan starten i höstas. Det är också en viktig faktor i vårt arbete för rekrytering och olika arbetspraktiker för olika syften. Vi är även övertygade att det på sikt är en resursbesparing för samverkande parter och att projektet kan stärka individen till att bli en aktiv person med möjlighet att göra skillnad och kunna påverka sin egen situation, och på sikt nå en hållbar lösning med egen försörjning. Vi har även i samband med avslut av deltagare fått en fin återkoppling på att vi idag har hittat ett bra sätt att jobba på. Att vi kan ge just utrymmet för individen i fokus och där hitta individuella lösningar. Kommande utmaningar: Den största utmaningen för oss just nu är hur vi utifrån rådande lågkonjunktur kan fortsätta finna ingångar till lediga jobb men även arbetsplatsförlagt lärande för vår målgrupp. Arbetsförmedlingen Skellefteå kommer våren 2009 att få tillgång till externa kompletterande aktörer. Vi utgår från att dessa kan komma att innebära nya möjligheter till stödjande insatser för våra deltagare. Vi ser även en utmaning i att vidareutveckla och prova nya arbetsmetoder inom projektet. Medbedömarnas synpunkter: Då Samordningsförbundet inte har hunnit få klart med medbedömare till projektet Arbetsmarknadstorget innan , lämnas denna punkt tills vidare. 16