Förstudie om arbetskraftsförsörjningen i Småland och Blekinge

Transkript

1 Förstudie om arbetskraftsförsörjningen i Småland och Blekinge Författare: Ana Emilia Klasson, Regionförbundet i Kalmar län, Sida 1 av 45

2 Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning... 5 Analys och rekommendationer 5 Bakgrund Projektbeskrivning Syfte 11 Mål. 12 Målgrupp 12 Avnämare Organisation Omfattning och avgränsning Metod och genomförande 14 Workshop.. 14 Systemöversyn - internationella studenter. 15 System för högre utbildning i Sverige Universitetskanslersämbetet (UKÄ).. 15 Universitets- och högskolerådet (UHR) Nationell politik och målsättningar beträffande internationella studenter. 15 Insatser för att uppmuntra tredjelandsmedborgare att studera i Sverige 17 Studieavgifter. 17 Internationella studenter vid högskola och universitet i Småland och Blekinge 19 Systemöversyn - nyanlända akademiker 21 Regeringens styrning.. 21 Arbetsförmedlingen 22 Kommunerna.. 22 Utbildning i svenska för invandrare (SFI). 22 Samhällsorientering 23 Kommunala vuxenutbildningen (Komvux) Kommunala arbetsmarknadsinsatser.. 23 Länsstyrelsen.. 24 Asylsökande Riksrevisionen 25 Sida 2 av 45

3 Kartläggning i Småland och Blekinge 26 Målgrupp internationella studenter 26 Målgrupp nyanlända akademiker.. 27 Etablering i Småland och Blekinge. 29 Arbetsmarknaden. 29 Arbetsmarknaden i Småland och Blekinge 32 Kalmar län.. 32 Kronobergs län Jönköpings län Blekinge län Regionernas bostadssituation.. 40 Workshops. 41 Referenser.. 42 Bilagor 43 Sida 3 av 45

4 Förord Den här rapporten är resultatet av en förstudie som genomförts i Småland och Blekinge inom ramen för regionernas kompetensförsörjningsarbete. Ett uppdrag som inte kunnat genomföras utan bidrag från medarbetare vid olika organisationer som på olika sätt jobbar med frågor kring målgrupperna internationella studenter och nyanlända akademiker. Ni som deltagit i projektgruppen och som genomfört förstudien vill jag tacka för ert arbete och engagemang, samt övriga som bidragit med underlag som gjort arbetet möjligt. Jag vill också önska er lycka till i det fortsatta arbetet. Det övergripande målet i det arbetet är en hållbar utveckling och tillgång till människor med utländskbakgrund som resurser i det regionala tillväxtarbetet. För att regionerna i Småland och Blekinge ska vara attraktivt i en internationell konkurrens och motorn i Sverige krävs att allas resurser tas till vara. Vi behöver arbetskraftsdeltagandet öka. Inom många företag och branscher verksamma i regionen råder det arbetskraftsbrist samtidigt som det finns grupper i samhället som står utanför arbetsmarknaden. Som ett led i arbetet med hållbart regional tillväxt har inom områdena entreprenörskap och arbetsmarknad goda exempel genomförts som syftar till att utveckla och genomföra insatser som bidrar till att sysselsättningsgraden för utrikes födda ökar samt att fler utrikes födda kommer in på arbetsmarknaden. Rapporten belyser hur de regionala aktörernas arbete kan utvecklas för att bidra till en ökad sysselsättningsgrad samt företagandegrad för utrikesfödda i Småland och Blekinge region. Rapporten är framtagen av Ana Emilia Klasson i nära samarbete med en arbetsgrupp bestående av representanter från Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, Region Jönköpings län, Region Blekinge, Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping, Blekinge Tekniska Högskola. Ana Emilia Klasson Projektledare Sida 4 av 45

5 Sammanfattning Föreliggande rapport presenterar resultaten från en förstudie och analys av det interregionala arbetet om arbetskraftsförsörjningen internationella studenter och nyanlända akademiker i Småland och Blekinge. Förstudien har genomförts av Ana Emilia Klasson, projektledare på Regionförbundet i Kalmar län. Förstudien administreras av Regionförbundet i Kalmar län på uppdrag från styrgruppen för Småland-Blekinges Europakontor i Bryssel 1. Förstudien finansieras av Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, Region Blekinge och Region Jönköpings län. Förstudien och kartläggningen ska medverka till framtagande av gemensamma insatser för arbetskraftsförsörjning i regionerna med konkreta insatser parallellt, och integrerat med, ett mer långsiktigt strategiskt arbete som vilar på tre ben: ett övergripande gemensamt strategiskt arbete, kompetensspecifik gemensam rekrytering, ett aktivt tillvaratagande av den kompetens och de människor som redan finns i våra regioner. Förstudieuppdraget har i huvudsak omfattat tre delar; 1) att analysera det regionala arbetet ur ett integrationsperspektiv, 2) att beskriva förutsättningarna för internationella studenter och nyanlända akademiker att etablera sig i regionen samt systemets styrkor och svagheter och 3) att ta fram rekommendationer för hur regionerna och organisationer kan utvecklas ur ett integrationsperspektiv samt hur internationella studenter och nyanlända akademiker kan integreras i det regionala tillväxtarbetet. Förstudien har genomförts genom en kombination av metoder, dokumentstudier, intervjuer och workshops. Analys och rekommendationer Huvudproblemet som analyserats i förstudien har varit utmaningen att få internationella studenter som studerat på Smålands och Blekinges lärosäten att etablera sig i regionen efter utbildningen samt att få nyanlända akademiker, utifrån egen kompetens och arbetsmarknadens behov, att etablera sig på arbetsmarknaden inom regionen. Med syftet att identifiera vilka insatser som görs inom etableringsprocesser och arbetsmarknads-området med koppling till målgrupperna har intervjuer och frågeställningar gjorts med nyckelpersoner på strategisk nivå kombinerat med dokumentstudier av statistik och rapporter samt genomförda workshops. Kartläggningen visar att de två målgrupperna har olika ingångar till det svenska samhället men att båda grupperna är en viktig resurs i frågan kring hållbar tillväxt och regional kompetensförsörjning. Olika regelverk styr respektive grupps möjligheter till att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. För internationella studenter erbjuds enstaka regionala insatser under studietiden för att underlätta etablering. Dessa insatser är dock alltför begränsade för att kunna uppnå ett långsiktigt resultat. Ytterligare en faktor som påverkar processen att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är att efter studietiden har internationella studenter endast möjlighet att stanna i Sverige ytterligare sex månader. Denna tidsperiod är för kort för att kunna resultera i en etablering. 1 Småland-Blekinges Europakontor i Bryssel är kontaktlänken mellan regionen och Bryssel. Kontoret agerar dörröppnare och är regionens förlängda arm i Bryssel. Den främsta uppgiften är att bevaka regionens intresse i EU-relaterade frågor. Sida 5 av 45

6 Målgruppen nyanlända akademiker är beroende av andra processer för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Etableringsprocessen passerar genom ett flertal olika myndigheters regelverk. Ytterligare en svårighet som denna grupp vanligtvis möter är problemet med att validera individens tidigare utbildning samt yrkeserfarenhet. För att kunna möta de utmaningar som dessa grupper ställs inför kan ett samverkansarbete mellan regionala och lokala aktörer i Småland och Blekinge spela en viktig roll. Det finns redan idag etablerade forum inom det interregionala arbetet kring arbetskraftsförsörjning. I dessa forum finns möjligheter till att utveckla samarbetet för att även gälla etableringsprocesser som berör målgrupperna. För ett gemensamt och strategiskt arbete kring arbetskraftsförsörjningen i Småland och Blekinge rekommenderar arbetsgruppen följande insatser fördelade på de båda målgrupperna. Insatserna baseras på analysen av insamlat material samt workshops med deltagare från aktörer som har ansvar för de processer som berör möjligheten till målgruppernas etablering på den svenska arbets-marknaden. Målgrupp 1 - Internationella studenter Individens möjligheter för en framgångsrik etablering på arbetsmarknaden Information om svensk arbetsmarknad är en viktig faktor för att internationella studenter ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Det behövs sammanställning av information till studenterna genom folders, hemsidor, appar och dylikt med målet att öka kunskapen hos studenterna kring svenskt entreprenörskap och kompetensförsörjning. Bättre koordinering för lärosätenas samverkan med näringslivet såsom praktikplatser, arbetsförlagt lärande, studiebesök i Småland och Blekinge (koordinerade och anpassade för målgruppen med existerande insatser som exempelvis studentmedarbetare). Visa på vikten av att lära sig svenska språket samt stärka möjligheterna till att lära sig svenska. Utöka utbudet av internetbaserade kurser i svenska som kan påbörjas innan ankomst och även under studietid. Inkludera kunskap om svensk kultur och samhälle för de internationella studenterna genom att skräddarsy SO-kurser (samhällsorientering) och komplettera dessa med sociala aktiviteter kopplade till kursen. Tillgång till bostad för att kunna etablera sig i regionen. Det behövs ett närmre samarbete mellan aktörer såsom fastighetsägare, kommunala bostadsbolag, kommuner och lärosäten för att kunna matcha tillgången på bostäder i förhållande till ankommande studenter. Det behövs också ett påverkansarbete gentemot myndigheter, intresseorganisationer med flera för att öka byggnationen av bostäder för grupper med begränsad ekonomi. Sida 6 av 45

7 Högskolor och universitet; underlätta för internationella studenter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden Ökad anpassningsbarhet av lärosätenas utbildningsutbud och arbetssätt med mer frekvent översyn av befintliga program så att de marknadsanpassas. Erbjuda möjlighet till komplettering av utländsk utbildning samt information om utbildningsinnehåll till näringslivet. Det behövs en analys av regleringsbreven till högskolorna och involvering av näringslivet redan i programutvecklingsfasen. Det skulle öppna möjligheter till individualiserade program. Förtydliga och eventuellt utöka lärosätenas ansvarsområde till att innefatta anställningsbarhet genom att mäta antalet etableringar/anställningar av internationella studenter i Småland och Blekinge. Dessa mätningar bör publiceras för jämförelse mellan lärosätena, med kopia på engelska för tillgång till studenterna. En omvärldsanalys borde göras med fokus på hur andra länder hanterar kompetensflykt. Öppna upp för lärlings- och traineekoncept för att öka internationella studenters attraktion samt ge förslag till regeringen om att skriva om uppdraget för svenska lärosäten till att inkludera en behovsanpassad högskola. Arbetsgivare och deras förutsättningar och intresse av att anställa internationella studenter Öka företags och organisationers efterfrågan på internationella studenters kompetens och öka antalet träffytor mellan arbetsgivare och studenter genom bland annat informationsträffar, där företag får större kunskap om eventuell nytta och ekonomisk vinning av att använda internationella studenter. Stimulera näringslivet och organisationer att erbjuda praktikplatser för internationella studenter. Det behövs en översyn av regelverk, anställningsavtal och försäkringar samt gemensamma system för uppföljande mätningar av vad internationella studenter gör efter avslutad svensk examen. Målgrupp 2 - Nyanlända akademiker Individens möjligheter för en framgångsrik etablering på arbetsmarknaden Viktiga förutsättningar för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden såsom boende, hälsa, skola, barnomsorg, fritid och språk. Det behövs stärkta förutsättningar till gott stöd för att uppnå god hälsa och en givande fritid genom att anordna kompetenshöjande insatser för mottagande organisationer. Skapa en arbetsgrupp som kan definiera typer av utbildningar och deltagare. Använda beprövade metoder som inspirerar och informerar nyanlända som en del i deras etableringsplan 2. Stärkta förutsättningar för individen att hitta ett boende genom dialogmöten med politiken, kommuner, fastighetsägare (privata och offentliga) och arbetsgivare för att underlätta matchning. Undersöka möjligheter till att finna fler vägar till en bostad och samverka kring bostäder så att Arbetsförmedlingen kan matcha mot lämpligt arbete. 2 Landstinget i Kalmar län har exempelvis en utbildning för hälsoinspiratörer som går ut på att utbilda nyanlända som är intresserade av hälsofrågor och som kan inspirera andra i målgruppen. Sida 7 av 45

8 Utveckla, etablera och öka kontaktytor och sociala nätverk för nyanlända akademiker genom att utveckla NAD-modellen (Nätverk/Aktivitet/Delaktighet). Stärka förutsättningar för nyanlända att ta del av en fungerande barnomsorg genom att kartlägga och sprida goda exempel, genomföra föräldrautbildning (Barnen i våra hjärtan) och utveckla aktiviteter för föräldrar till barn 0-5 år, ex öppen förskola. Samverkan mellan aktörer för stöd till målgruppen med syftet att underlätta individens etablering på arbetsmarknaden Stärka möjligheter att så tidigt som möjligt, gärna redan under asyltiden, kartlägga individernas kompetens. Utveckla samverkan och tydliggöra ansvar och roller kompetensbank. Synliggöra data från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Bättre kunskap om lokala arbetsmarknaden för framtida kompetensförsörjningsbehov (kort och lång sikt). Involvera arbetsmarknadens parter och koordinera arbetsmarknaden mellan regionerna. Tydliggöra rollerna för alla aktörer i asylkedjan, utveckla arbetet med RÖK 3 och LÖK 4 samt involvera fler aktörer i det arbetet. Arbetsgivare och deras förutsättningar för och intresse av att anställa Förbättra kunskapen om nyanlända akademikers kompetens hos arbetsgivare för att stärka möjligheterna till anställning samt informera om vilka stöd som kan erhållas av företagen vid en anställning. Utveckla SPOC (Single Point of Contact) för arbetsgivare praktiksamordning (gränsgångare, spindel i nätet, etc.) för att minska tid för nyanlända för att få kontakt med och kunskap om arbetsmarknaden. Ökade insatser för att få individer att förstå kompetensgapet mellan sin kompetens och den regionala arbetsmarknadens behov. Stimulera arbetsgivare till att ta emot studiebesök av nyanlända akademiker (via SPOC). Bättre inventering av regionala arbetsmarknadens behov och matcha med de nyanländas kompetensprofil. Skapa gemensamma forum och mötesplatser inom de olika regionerna, exempelvis inom branschkluster och företagsgrupper. Att få fler nyanlända att stimuleras till eget företagande genom att utveckla och anpassa befintliga metoder för nyföretagande för nyanlända akademiker. Utnyttja befintliga utvecklings- och innovationsmiljöer som stöd för nyföretagande samt utveckla mötesplatser (befintliga eller nya) för att stimulera till ett hållbart företagande. 3 RÖK - regionala överenskommelser 4 LÖK- lokala överenskommelser Sida 8 av 45

9 Bättre möjligheter till kompetenskompletteringar för nyanlända akademiker för att matcha mot företagens behov genom språkutbildningar anpassade till specifika behov, t ex för att klara särskilda krav och rutiner i respektive bransch. Även om målgruppen är akademiker torde möjligheten till arbete öka om fler valde en YH-utbildning. Komplettering av kompetens genom lärande i arbete. Validering och högskolors och universitets möjligheter att vidareutbilda Snabb och korrekt validering av tidigare studier och färdigheter (med dokumentation). Migrationsverket förbereder individen genom att informera om vilka handlingar som krävs samt gör ansökan för validering. Snabb och korrekt validering av tidigare studier och färdigheter (utan dokumentation). Migrationsverket förbereder individen genom att informera om vilka handlingar som krävs samt gör ansökan för validering. Skapa och utveckla metoder för att verifiera de professionella kunskaperna. Utveckla praktiska tester som bygger på identifierat behov från arbetsgivare. Näringslivet behöver stödjas i möjligheten att vara aktivt i valideringen (mot ersättning). Kartlägga befintliga valideringsmetoder för olika yrken och domäner. Kurser på andra språk vid högskolorna genom att öppna upp för grundläggande utbildningar på engelska. Flerspråkig undervisning med början på hemspråk och/eller engelska och som slutar på svenska. Yrkesinriktade språkkurser (svenska). Arbetet med förstudien har visat på att regionerna har styrkor men att det i nuläget också finns utmaningar i arbetet med att integrera internationella studenter och nyanlända akademiker i det regionala tillväxtarbetet. Det finns ett utvecklat arbete i Småland och Blekinge när det gäller att forma strategier för att integrera människor med utländsk bakgrund men inte någon specifik strategi för internationella studenter och nyanlända akademiker i det regionala tillväxtarbetet. Däremot finns det intresse av att utveckla detta inom det regionala utvecklingsarbetet. Det finns även underlag i form av insatser, kartläggningar och studier som sammantaget skapar en plattform för framtida insatser i regionerna. Dock saknas mer omfattande studier av kommunens arbete i varje region och analyser av olika insatser. Det finns generellt bra statistik gällande mottagning av målgrupperna men det saknas en samlad bild av hur olika insatser i regionerna följs upp och utvärderas. Regioner och lärosäten har kommit en bit på vägen i arbetet med att rikta uppmärksamhet på internationella studenter och nyanlända akademiker. För det fortsatta arbetet i närtid (starten under hösten 2015) föreslår vi tre följande insatser: - Projektet från Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Partnerskap för företag och internationella studenter (se bilaga 1) bör kompletteras med samhällsorientering (SO) samt utvecklas i samverkan mellan lärosäten och arbetsgivare i Småland och Blekinge. - Valideringsprocessen av nyanlända akademikers kunskaper och färdigheter behöver vidareutvecklas. En arbetsmodell bör tas fram av lärosätena och arbetsgivare för att kvalitetssäkra matchning av tillgång och utbud på arbetsmarknaden. Sida 9 av 45

10 - Stimulera nyanlända akademiker till eget företagande genom att utveckla och anpassa befintliga metoder till målgruppen inom SFI/Komvux, exempelvis UF-modellen (Ung Företagsamhet). Samtidigt behövs mer resurser och insatser även utanför det ordinarie arbetet inom regionerna och lärosätena. Inom olika områden sker satsningar på målgrupperna i olika former men fler aktörer inom näringsliv, det offentliga och idéburna sektorn bör engageras. Ovanstående rekommendationer förutsätter ett nära samarbete mellan Regionförbundet/ Regionerna, lärosätena, arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och övriga som berörs av föreslagna insatserna. En mer detaljerade beskrivning av insatser med förslag på ansvarsfördelning finns i bilagor 2 och 3. Sida 10 av 45

11 5. Bakgrund Hur våra regioner framåt ska lyckas förse arbetsmarknaden med den kunskap och kompetens den behöver är en av sydöstra Sveriges största gemensamma utmaning. Småland och Blekinge har mycket att vinna på att arbeta tillsammans i denna fråga. Att medarbetare och studenter med internationell bakgrund kan bidra till regional utveckling är samtidigt ett mervärde som behöver synliggöras. Styrgruppen för Småland-Blekinges Europakontor i Bryssel har beslutat att Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, Region Jönköpings län, Region Blekinge samt Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Blekinge Tekniska Högskola ska genomföra en förstudie om gemensamma insatser för arbetskraftsförsörjning i regionerna med fokus på internationella studenter och nyanlända akademiker. Definition av arbetskraft- och kompetensförsörjning: Huruvida privat och offentlig verksamhet lyckas få tag på arbetskraft med rätt kompetens d.v.s. rätt kompetens på rätt plats. (2010:06, Tillväxtanalys dnr 2009/278). Projektbeskrivning Förstudien ska ta fram förslag till konkreta insatser integrerade i ett mer långsiktigt strategiskt interregionalt samarbete inom Småland och Blekinge som står på tre ben; 1. Ett övergripande gemensamt strategiskt arbete. Att skapa en tydlig ram för vårt gemensamma arbete. Visioner, mål, gemensamma aktiviteter, finansiering (möjlig EU-finansiering). 2. Kompetensspecifik gemensam rekrytering. Samverkan möjliggör volym på antalet inflyttade personer som i sin tur gör det möjligt att kunna tillhandahålla särskild service. 3. Ett aktivt tillvaratagande av den kompetens och de människor som redan finns i våra regioner. Projektperiod Förstudien har genomförts under perioden november 2014 juni Syfte Förstudien ska identifiera behov, samarbeten och insatser för att: - få fler internationella studenter att stanna i regionen - säkra kompetensförsörjningen för regionens företag - öka insikten om, behovet av och kunskapen om nyttan av att anställa internationell kompetens i företagen - bygga samverkan och gemensamma system kring studenters och nyanländas etablering i regionernas näringsliv och offentlig sektor Sida 11 av 45

12 Mål Målet är att ta fram konkreta förslag på hur regioner och lärosäten kan samverka för att ta tillvara på kompetenser från internationella studenter och nyanlända akademiker. Målgrupp Avnämare Organisation - internationella studenter vid lärosäten 5 (betalande studenter, freemover) 6 - nyanlända akademiker inom ramen för etableringsreformen 7 - Företagen i regionen relaterat till kompetensbehov, utvecklingsbehov och breddad teknisk kompetens - Offentlig sektor kompetensbehov, arbetskraftsförsörjning - Universitet och högskolor potential i ökat antal av betalande studenter samt i intäkter/student. Projektägare är Regionförbundet i Kalmar län. Beställare är styrgruppen för Småland- Blekinges Europakontor i Bryssel. Parter är Region Blekinge, Region Kronoberg och Region Jönköpings län samt Linnéuniversitetet, Blekinge Tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Organisationen utgörs av projektledare, intern arbetsgrupp på Regionförbundet i Kalmar län, chefsgrupp för Småland-Blekinges Europakontor i Bryssel, projektgrupp och referensgrupp. Projektledare - Ana Emilia Klasson, Regionförbundet i Kalmar län. Intern arbetsgrupp Regionförbundet i Kalmar län - Charlotte Alidzanovic områdesansvarig, Befolkning och Välfärd. - Camilla Håkansson tf. områdesansvarig, Näringsliv och Tillväxt. - Lennart Werner områdesansvarig, högskole- och universitetsfrågor. 5 Internationella studenter definieras som de studenter som läser delar eller hela sin eftergymnasiala utbildning i ett annat land än det egna hemlandet. Avtal mellan lärosäten möjliggör för utbytesstudier där studenten är fortsatt registrerad vid hemuniversitetet. En free mover har själv sökt till utlandsstudier, dessa kan vara finansierade europeiska eller avgiftsskyldiga utomeuropeiska studenter. Källa: BTH, Sedan höstterminen 2011 var internationella studenter avgiftsskyldiga från länder utanför EU/ESS och Schweiz (Sveriges officiella Statistik, 2014). Målgruppen definierades som de betalande internationellt födda studenter som invandrat till Sverige för att läsa hela, eller delar av, sin eftergymnasiala utbildning här, utan att ha tagit del av ett utbytesprogram (SCB, 2015). Dessa har själva sökt sina studier och är alltså avgiftsskyldiga utomeuropeiska studenter vid de svenska lärosätena, gruppen kallas även freemover studenter (Parusel, 2012). 7 Nyanlända akademiker inom ramen för etableringsreformen. Det har skett en bristande etablering av utlandsfödda akademiker, varför de hade det svårare att komma ut på den svenska arbetsmarknaden gentemot svenska akademiker. Sysselsättningsgraden skiljde sig upp mot 10 procent mellan svenska och utländska akademiker i sysselsättning (Rir, 2014). Sedan december 2010 har arbetsförmedlingen tagit över etableringsuppdraget från de enskilda kommunerna. Etableringsreformen innebar för målgruppen att de nyanlända akademikerna i arbetsför ålder (20-64 år) och med ett svenskt uppehållstillstånd skulle få en förkortad väg till arbete. Detta med hjälp av interregionala och interorganisatoriska samarbeten vilket skulle förkorta vägen till etablering; arbete, bostad, barnomsorg, utbildning och försörjning (Migrationsinfo, 2015). Sida 12 av 45

13 Projektgruppen har bestått av representanter från samarbets-/partnerorganisationer: - Regionförbundet i Kalmar län Lennart Werner, områdesansvarig, högskole- och universitetsfrågor - Region Kronoberg Diana Unander Nordle, samordnare kompetensförsörjning Jonas Mokvist - samordnare arbetsmarknadsfrågor - Region Jönköpings län Johanna Sjöström, strateg - Region Blekinge Katarina Johansson, Kompetensförsörjning - Linnéuniversitetet Lina Mann, internationell koordinator - Högskolan i Jönköping Anna Blombäck, utbildningschef Lars Niklasson, prorektor - Blekinge Tekniska Högskola Kennet Henningsson, universitetsadjunkt Gurudutt Velpula, projektledare, Blekinge Tekniska Högskola - Praktikant - Linnéuniversitet Lovisa Tuijnman hennes roll har varit att aktivt delta i planering av aktiviteter inom projektet samt ansvara för datainsamling från aktörer som direkt berör de båda målgrupperna. Praktiken pågick under perioden 20 januari till 21 maj 2015 (ej under hela projektperioden). Referensgruppen har bestått av representanter från olika organisationer som jobbar direkt eller indirekt med målgrupp 1 och 2: - länsstyrelsen Kalmar län - länsstyrelsen i Kronobergs län - länsstyrelsen Blekinge län - länsstyrelsen i Jönköpings län - arbetsförmedlingar i Småland - arbetsförmedlingar i Blekinge - företagare - studentorganisationer Omfattning och avgränsning Förstudien avser regionalt reglerad verksamhet med syfte att tillvarata och utveckla kompetensen hos i första hand internationella studenter och nyanlända akademiker som omfattas av etableringsuppdraget. Förstudiens fokus ligger inte på insatser för gruppen Övriga anhöriginvandrare. Sida 13 av 45

14 Syftet med jämförelserna av statliga insatser i första delen av rapporten är att belysa olika regler och insatser samt etableringsprocessen för de två målgrupperna. Ett annat syfte är att belysa vissa konsekvenser av nuvarande indelning i målgrupper. Förstudien fokuserar på insatser inom arbetsmarknads- och utbildningsområdena. De statliga reglerade insatser som ingår i förstudien behandlas endast avseende deras betydelse för att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens. Organisationer såsom kommuner ideella föreningar och privata företag ingår inte i förstudien. En snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden ställer även krav på annan samhällsservice såsom bostäder, hälso- och sjukvård, barnomsorg etc. Om sådan grundläggande samhällsservice inte fungerar för den nyanlände och dennes familj är risken stor att inte heller övriga insatser fungerar effektivt. Statens insatser för att tillvarata och utveckla de nyanländas kompetens är således beroende av att även andra åtgärder fungerar. Sådana indirekta och förutsättningsskapande insatser ingår emellertid inte i förstudien. Projektgruppen diskuterade och undersökte möjligheten till att intervjua fokusgrupper men vi lyckades inte komma fram till en gemensam lösning gällande tid och finansiering. Metod och genomförande I förstudien kombineras intervjuer och dokumentstudier på regional nivå med statistisk analys, inklusive aktstudier på nationell nivå. Intervjuer har genomförts med företrädare för regioner, lärosäten, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna i Småland och Blekinge. De metoder som använts är dokumentstudier, intervjuer och workshops. Dokumentstudier I första steget av förstudien genomfördes en analys av strategier och styrdokument i det nationella och regionala tillväxtarbetet, rapporter från tidigare samt relevanta studier, bland annat en OECD-rapport för Småland och Blekinge (2012). Detta fungerade som underlag för kartläggningen med representanter för Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och lärosäten. Via kartläggningen identifierades enstaka projekt och aktiviteter med koppling till målgrupperna. Intervjuer med regionala aktörer och lärosäten En intervjuguide för strukturerad kartläggning framtogs av projektgruppen och intervjuerna genomfördes under januari mars Syftet med kartläggningen har varit att ta fram ett mer detaljerat underlag som visar på vilket uppdrag de olika aktörerna har i frågor som berör förstudien. Analyser av materialet Resultaten av dokumentstudier och enkäter analyserades med syftet att i så hög utsträckning som möjligt kunna säkerställa relevans vad gäller förslag och rekommendationer, strategier, arbetssätt, praktiker och insatser. Workshop Den 19 och 20 mars 2015 genomfördes två dagars workshop på Stufvenäs Gästgiveri Söderåkra med deltagare från ett flertal organisationer från Småland och Blekinge (se deltagarlista i bilaga 4). I workshops presenterades preliminära resultat från förstudien och deltagarna fick möjligheter att reflektera kring mål, resultat, styrning och rekommendationer. Sida 14 av 45

15 Systemöversyn - internationella studenter Systemet för högre utbildning i Sverige Myndigheter I Sverige har riksdag och regering det övergripande ansvaret för högre utbildning och forskning. De bestämmer vilka regler som ska gälla inom högskoleområdet och lägger fast mål, riktlinjer och resursfördelning för området. Det finns ett flertal myndigheter som verkar inom högskolesektorn med ansvar för olika områden, bland annat: Universitetskanslersämbetet (UKÄ) Universitetskanslersämbetet ansvarar för: kvalitetsutvärdering av högre utbildning samt examenstillsåndsprövning juridisk tillsyn av högre utbildning uppföljning, analys och omvärldsbevakning av frågor inom myndighetens ansvarsområde Universitets- och högskolerådet (UHR) Universitets- och högskolerådet ansvarar för: antagningsregler och antagning till högskola högskoleprovet och information om högskolestudier bedömning av utländsk utbildning information om och stöd för internationellt samarbete och utbyten inom hela utbildningsområdet nordisk och europeisk utbytestjänstgöring för statstjänstemän samt utbildning inför EU:s uttagningsprov motverka diskriminering, främja lika rättigheter och möjligheter samt främja breddad rekrytering Prövning och validering av behörighet Universitets- och högskolerådet bedömer utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning och akademisk utbildning. Ansökan om bedömning görs på Sökande behöver inte först ha en bedömning av UHR för att sedan söka om legitimation av ett reglerat yrke eller anmäla sig till högskolan. Har den sökande en utländsk utbildning görs en bedömning av behörigheten i samband med antagningen till en utbildning. Nationell politik och målsättningar beträffande internationella studenter Riksdagen och regeringen, med övergripande ansvar för högre utbildning och forskning i Sverige och för styrningen av internationell migration, ser positivt på framväxten av en globaliserad utbildningssektor, konkurrens mellan framgångsrika svenska och utländska universitet och en ökad internationell rörlighet av studenter, lärare och forskare. I princip all högre utbildning i Sverige är öppen för internationella studenter. Det gäller såväl så kallade freemovers 8 som studenter som vill studera här inom ramen för olika utbytes- och stipendieprogram. Villkoren för inresa och vistelse för studier regleras i utlänningslagen och utlänningsförordningen. 8 Freemover-studenter ordnar sina utlandsstudier på egen hand, jämför med studenter i utbytesprogram Sida 15 av 45

16 En tredjelandsmedborgare 9 som har antagits till en högskoleutbildning och som även uppfyller övriga villkor om uppehållstillstånd för studier, exempelvis kravet på försörjning och sjukförsäkring i Sverige, ska beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Vid behov kan tillståndet förlängas. Då tillkommer ett krav på godtagbara studieresultat under föregående tillståndsperiod. Tredjelandsstudenter har under sin tid i Sverige full tillgång till arbetsmarknaden. En tredjelandsmedborgare som vill ha uppehållstillstånd som gäststuderande måste i princip ha för avsikt att återvända hem efter studietidens slut. Om studenten har ett arbete i Sverige, och under vissa andra omständigheter, är det dock möjligt att byta spår och att få uppehållstillstånd för andra ändamål än studier. Om studenten har avslutat sina studier kan studenten söka ett uppehållstillstånd på sex månader för att stanna i Sverige efter avslutade studier och söka arbete. Sedan den 1 juni 2011 blev svenska studier avgiftsbelagda för internationella freemoverstudenter från länder utanför EU/ESS-länder och Schweiz 10. I och med att studieavgifterna infördes innebär antagningskravet att delavgiften måste vara betald för att antagningen ska anses slutlig. Dessförinnan är den bara preliminär och det är inte tillräckligt för att antagningskravet ska vara uppfyllt. Enligt praxis krävs dessutom att studierna ska bedrivas på heltid. Det krävs också att studierna fordrar studentens närvaro här i landet. Antagningen till högskola eller universitet och ansökan om uppehållstillstånd är annars helt separerade processer. Tredjelandsmedborgare som vill bedriva studier som faller utanför ramen för universitet- och högskoleutbildning kan få uppehållstillstånd för studier med stöd av den allmänna bestämmelsen i utlänningslagen 11. Det kan exempelvis gälla studier vid folkhögskolor och gymnasier liksom hantverksutbildningar och studier med religiös inriktning. Ansökan om uppehållstillstånd och målsättning Migrationsverket handlägger och beslutar om ansökningar om uppehållstillstånd från tredjelandsstudenter. Regeringen har i sitt regleringsbrev till Migrationsverket uttalat att följande mål gäller för studerandeärenden: I ärenden som rör studerande ska tiden från ansökan till beslut göras så kort som möjligt med hänsyn till sökandens behov. Beslut ska dock fattas senast inom tre månader 12. För att underlätta för inresande studenter har under senare år insatser gjorts för att påskynda handläggningen, tillhandahålla lättillgänglig information och göra det möjligt att ansöka elektroniskt på internet. Ett annat prioriterat område är att intensifiera samarbetet med lärosätena och Universitets- och högskolerådet (UHR). Processen för prövning av ansökan om uppehållstillstånd är lika för alla sökande, om en student har fått ett stipendium eller inte har ingen betydelse för handläggningen hos Migrationsverket. Handläggningen kan dock gå fortare för studenter som deltar i utbytesprojekt eller fått ett stipendium eftersom det är lättare för dessa studenter att visa att försörjningen är tryggad. 9 Person med medborgarskap i stat utanför EU/EES eller Schweiz 10 Lag 2014:1579. Kap kap.10 UtlL 12 Regeringen/Justitiedepartementet: Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Migrationsverket, 22 december Sida 16 av 45

17 Information gällande reglerna och proceduren för att få uppehållstillstånd finns på portalen Study in Sweden ( samt på Migrationsverkets webbplats ( I samband med avgiftsreformen föreslogs en rad insatser för att främja rekryteringen av utländska studenter, bland annat förbättrat samarbete mellan olika myndigheter, nya stipendieprogram samt informations- och marknadsföringsinitiativ. Insatser för att uppmuntra tredjelandsmedborgare att studera i Sverige Marknadsföring, information och rekrytering I marknadsföringen av Sverige som studiedestination är olika aktörer inblandade, däribland lärosätena, Sveriges ambassader och konsulat samt Svenska institutet. Marknadsföringen sker bland annat genom deltagande i utbildningsmässor i utlandet, webbaserad information om Sverige som studiedestination och utlandsmyndigheternas främjandearbete. Vissa lärosäten satsar på agenter i olika ursprungsländer som får i uppdrag att rekrytera internationella studenter. I samband med införandet av studieavgifter 2011 intensifierade många lärosäten sina informations-, marknadsförings- och rekryteringsinsatser för att möta den förutspådda minskningen av antalet tredjelandsstudenter 13. Stipendier Ett flertal aktörer erbjuder stipendier för inresande studenter från tredjeland 14. Lärosätena tilldelas stipendiemedel från regeringen för att stödja rekryteringen. Stipendierna används till att täcka studieavgiften. Vissa lärosäten kan även disponera privata stipendiemedel. Utöver de enskilda lärosätena har Svenska Institutet flera stipendieprogram för utländska studenter. I samband med avgiftsreformen 2011 inrättades dessutom ett nytt stipendieprogram. Detta är riktat till särskilt kvalificerade studenter från de tolv länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med 15 och som vill studera på avancerad nivå. Studieavgifter I samband med att avgiftsreformen infördes 2011 fick lärosätena själva bestämma storleken på avgifterna, men om avgiften inte täcker verksamhetskostnaden måste lärosätet bära restkostnaden. Det innebär att fullkostnadstäckningen för internationella studenter är ett krav sedan Införandet av studieavgift orsakade ett trendbrott vid antalet internationella studerande i Sverige. Internationella utbytesstudenter som inte berördes av studieavgiften ökade i antal gentemot de avgiftsbelagda freemover-studenterna. Läsåren 2009/10 fanns det totalt internationella studenter vid svenska högskoleutbildningar varav var utbytesstuderande och var freemovers 16. Då detta jämfördes med läsåret 2013/14 hade antalet utbytesstuderande minskat med cirka 150 studenter medan antalet freemover-studerande hade sjunkit markant med omkring 9200 individer. Trots den införda studieavgiften 2011 så var fortfarande de inresande studenterna 13 Se bl.a. universitetens och högskolornas årsredovisningar samt t.ex. Svenska Institutet 2012 för detaljer och exempel. 14 Se 15 Bangladesh, Bolivia, Burkina Faso, Kambodja, Etiopien, Kenya, Mali, Moçambique, Rwanda, Tanzania, Uganda och Zambia 16 SCB, 2014 Sida 17 av 45

18 fler än antalet utresande svenska studenter. Under de tre år som internationella studenter (utom EU/ESS och Schweiz) varit avgiftsbelagda hade andelen betalande studenter stigit varje år. Det finns ett antal studentgrupper inom definitionen internationella studenter (se figur nedan). De nationellt populäraste programmen som läses av internationella studenter var 2013/14 samhällsvetenskapliga program (5118 studenter) följt av teknik- och tillverkningsprogram (4018 studenter). Dessa följdes sedan av naturvetenskapliga program (1980 studenter) vilka i snabb takt följdes av humaniora och konst samt av hälso- och sjukvård samt social omsorg. Avgiftsbelagda freemover-studenter skiljde sig från trenden då en majoritet läste teknik- och tillverkningsprogram (573 studenter) läsåret 2013/14. Detta följdes av samhällsvetenskapliga program, naturvetenskapliga program, hälso- och sjukvård samt av social omsorg och sist humaniora och konstnärliga program 17. Av de internationella studenter som studerade i Sverige var det omkring 20 procent som avslutade sina studier med en examination vid ett svenskt lärosäte. Enligt Saco kostade en svensk akademiker ungefär 2,45 miljoner kronor från förskola till och med akademiska utbildning, snittad på 4,5 år 18. Internationella studenter var därmed en förhållandevis billig källa till högutbildad arbetskraft SCB, Edström, OECD, 2010 Sida 18 av 45

19 Internationella studenter vid högskola och universitet i Småland och Blekinge Bilden nedan visar hur det ser ut för de tre lärosätena i Småland och Blekinge med hänvisning till de avgiftsbetalande internationella studenterna. Utifrån bilden utläses det att förstudiens tre lärosäten tillgodosåg sig med omkring 16 procent av Sveriges totala avgiftsbelagda studenter under läsåret 2013/14. Detta uppskattas öka under det läsår som förstudien pågick. I Smålands och Blekinges lärosäten var det fler internationella studenter som var män än kvinnor på två av lärosätena. Högskolan i Jönköping var det mest jämställda lärosätet mellan de internationella studenterna som helhet, medan Linnéuniversitetet hade minst skillnad mellan könen inom freemover-studenterna SCB, 2014 Sida 19 av 45

20 Examination Som bilden nedan visar examinerades totalt 836 internationella studenter vid de tre lärosätena läsåret 2013/14. Den största andelen examinerade kom ur studentgruppen avgiftsbelagda freemover-studenter. Fram till införandet av studieavgifter läsåret 2011/12 ökade antalet examinerade internationella studenter på lärosätena i Småland och Blekinge med en topp år 2012/13. Sedan dess har antalet examinerade internationella studenter i regionen sjunkit med cirka 10 procent, vilket kunnat jämföras mot det nationella droppet på 86 procent. Sida 20 av 45

21 Systemöversyn - nyanlända Regeringens styrning Sedan december 2010 har det så kallade etableringsuppdraget 21 trätt i kraft. Regeringen har föreslagit och vidtagit ett flertal åtgärder, bland annat i syfte att åstadkomma ett bättre tillvaratagande av nyanländas kompetens och en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Bland annat lyfter regeringen fram följande: - Krav på nyanlända att acceptera lämpligt arbete. Rätten till etableringsplan och etableringsersättning ska upphöra för den nyanlända invandrare som utan godtagbara skäl tackar nej till erbjudet lämpligt arbete Bibehållen etableringsersättning vid arbete. För att ytterligare minska marginaleffekterna togs avräkningen på etableringstillägg och bostadsersättning bort för den som har inkomst av arbete. - Folkhögskolor får tillhandahålla särskilda utbildningar. I syfte att införa fler målgruppsanpassade insatser för nyanlända, särskilt personer med kort utbildningsbakgrund, gavs folkhögskolor rätt att ta fram särskilt utformade utbildningar för målgruppen. Det handlar bl.a. om sammanhållna utbildningar med svenska samt orienterande och arbetsförberedande insatser. - Förlängd etableringstid för föräldralediga på deltid. För att stärka jämställdheten och förbättra utrikes födda kvinnors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska nyanlända som är föräldralediga på deltid kunna få sin etableringsplan förlängd med högst åtta månader så att den effektiva tiden motsvarar maximalt två års heltidsinsatser Bättre frånvarostatistik. I linje med Statskontorets utvärdering av myndigheternas genomförande av etableringsuppdragen (2012:22) deklarerade regeringen att man skulle se över möjligheten att utveckla statistiken över nyanländas frånvaro och dess orsaker. - Ändrad starttid för etableringsplanen. I syfte att få en effektiv och sammanhållen etableringstid flyttades startpunkten för etableringsplanen fram för nyanlända i anläggningsboende till dess att de blivit mottagna i en kommun Utvidgad målgrupp för etableringsuppdraget. Regeringen föreslog att den tid inom vilken en anhörig ska ha ansökt om uppehållstillstånd skulle förlängas från två till sex år från det att anknytningspersonen togs emot i en kommun. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag Praktiskt basår och arbetsträning. För att stärka fokus på arbetsmarknaden i etableringsprocessen har regeringen infört två målgruppsanpassade insatser med koppling till arbetslivet. 21 Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare innebär att ansvarsfördelningen mellan myndigheter och kommuner har blivit tydligare. Etableringsuppdraget innebär också ett ökat egenansvar och valfrihet för deltagaren. 22 Förslag ingår prop. 2013/14:104. Förslag ikraftträdande 1 augusti Förslag ingår prop. 2013/14:104. Förslag ikraftträdande 1 augusti Gäller från 1 april Prop. 2012/13:188, bet. 2013/14:AU1, rskr. 2013/14:110. Sida 21 av 45

22 Arbetsförmedlingen Enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 26 har Arbetsförmedlingen ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna och ska tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda etableringen i arbetsoch samhällslivet. Förordningen om etableringssamtal 27 och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare innehåller bestämmelser om Arbetsförmedlingens uppgifter i samband med sådana aktiviteter. Av lagen framgår också att Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla arbetsförberedande insatser, beräkna och besluta om etableringsersättning och, vid behov, anvisa plats för bosättning till personer som har rätt till etableringsplan och deras familjemedlemmar. Vidare ska myndigheten tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja etableringslots. Lotsen är en fristående aktör som under etableringsperioden ska vara stödjande och pådrivande och tillsammans med den nyanlände utveckla etableringsplanen. Utrikes födda som inte ingår i etableringsuppdraget ska få stöd och service utifrån sin situation och inom ramen för de generella insatser och program som Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande. Deltagande i insatser är ingen rättighet utan omfattning och innehåll bygger på en individuell behovsprövning av Arbetsförmedlingen 28. Kommunerna Kommunerna ska tillhandahålla svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering (SO) för nyanlända invandrare som omfattas av etableringsreformen. Även nyanlända som inte omfattas av etableringsuppdraget är berättigade till SFI. Den första maj 2013 utvidgades målgruppen för samhällsorientering. I likhet med vad som gäller för alla kommuninvånare har kommunerna ett ansvar även för de nyanländas bostadsförsörjning samt för skola och förskola (se bilaga 5, statistik över kommunmottagna 2015 enligt ersättningsförordningen i Småland och Blekinge). Utbildning i svenska för invandrare (SFI) Det övergripande målet för SFI är att vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar 29. Hemkommunen är skyldig att se till att SFI erbjuds dem som har rätt att delta i utbildningen. Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt. Om det inte finns särskilda skäl, ska utbildningen påbörjas inom tre månader (från det att rätten har inträtt). Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av etableringsuppdraget kan påbörja utbildningen inom en månad från anmälan. Varje kommun ska också aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen 30. De flesta kommuner bedriver SFI i egen regi, men ibland har tjänsten upphandlats från enskilda leverantörer eller bedrivs som en kombination av båda 31. Utbildningen ska i princip vara lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 27 Förordning om etableringssamtal (2010:409) 28 Arbetsträning med handledare, praktiskt basår och etableringslots kan bara ges till etableringsdeltagare kap. 2 skollagen (2010:800) kap skollagen (2010:800). 31 SOU 2013:76, Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, s procent drivs i kommunal regi, 13 procent av enskilda anordnare och 11 procent i kombination av båda. Sida 22 av 45

23 avgiftsfri och eleverna ska ha fri tillgång till läromedel. I genomsnitt under en fyraveckorsperiod ska utbildningen omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Omfattningen får dock minskas om eleven så begär och om huvudmannen anser det förenligt med utbildningens syfte. Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven får möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att SFI kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete. För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna 32. Samhällsorientering Enligt lagen om etablering av vissa nyanlända invandrare är varje kommun skyldig att se till att nyanlända erbjuds samhällsorientering och att etableringsplanen ska omfatta samhällsorientering. Av lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare 33 framgår att främst nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd eller så kallat uppehållskort som anhörig med anknytning till en person som har rätt att vistas i Sverige också har rätt till samhällsorientering. För att omfattas ska den nyanlände vidare ha fyllt 18 men inte 65 år och vara folkbokförd i kommunen. Regeringen har utfärdat en förordning om samhällsorienteringen. Av denna framgår att samhällsorienteringen syftar till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet, samt att ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Regeringen har också bestämt att omfattningen ska vara minst 60 timmar och att samhällsorienteringen ska gå att kombinera med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet34. Kommunala vuxenutbildningen (Komvux) Den som är äldre än 20 år och anländer till Sverige har möjlighet att läsa inom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux). I skollagen anges att kommunerna har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Även landsting får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom naturbruk och omvårdnad, och efter överenskommelse med en kommun får de tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden 35. För varje elev ska det utarbetas en individuell studieplan. Den ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Planen ska utarbetas i samverkan med eleven, och studie- och yrkesvägledning ska också erbjudas 36. Skollagen öreskriver även att elever i kommunal vuxenutbildning ska ges möjlighet att få sina kunskaper och sin kompetens validerad och den kompetens den besitter skriftligt dokumenterad. Kommunala arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadspolitiken är huvudsakligen ett statligt ansvar och formellt sett är kommunernas ansvar begränsat. Kommunerna har dock ett omfattande samarbete med Arbetsförmedlingen SOU 2013:76, s Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare 34 Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. 35 Skollagen (2010:800), 20 kap. 4, 17, 18 och Skollagen (2010:800), 20 kap. 3, 4, 8, 11, SKL (2011a), Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken, s.23. Sida 23 av 45

24 Samarbetet handlar bland annat om att utveckla den lokala arbetsmarknaden och insatser för olika arbetslösa. Kommunerna spelar också en viktig roll som arbetsgivare när det gäller subventionerat arbete eller arbetspraktik. Kommunerna kan få ersättning från Arbetsförmedlingen för vissa åtgärder, till exempel arbetsträning och praktiskt basår 38. Arbetsförmedlingen kan också bevilja olika stöd i samband med en anställning i kommunen, exempelvis lönebidrag, instegsjobb, nystartsjobb och särskilt anställningsstöd. Länsstyrelsen Länsstyrelserna ska medverka till att det ska finnas beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända respektive ensamkommande barn 39. Dit hör bland annat att teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av nyanlända 40. Länsstyrelserna ska även verka för att öka regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, organisationer och företag som anordnar aktiviteter för nyanlända, främja och stödja samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen samt att följa upp verksamheten 41. Vidare ska länsstyrelsen följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och lokal nivå 42. Länsstyrelserna kan också lämna ersättning till kommuner och kommunalförbund för insatser för beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan, samt sedan 2013 lämna ersättning till kommuner för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter 43. På sin webbplats formulerar länsstyrelsen sina relevanta uppgifter i sammanhanget. Asylsökande Idag bor utlandsfödda personer mellan år i Sverige. Av dessa har drygt en tredjedel en akademisk bakgrund från ett annat land 44. Utbildning är en viktig del av etableringsprocessen och till arbetsmöjligheter men utrikes födda har dock svårare än inrikes födda med motsvarande utbildningsnivå att etablera sig på arbetsmarknaden. Sedan 2010 har antalet asylsökande i Sverige mer än fördubblats och enligt prognos från Migrationsverket är huvudscenariot för 2015 omkring asylsökande. Ett av Migrationsverkets uppdrag är att erbjuda boende under väntetiden till de som ansöker om asyl i Sverige, så kallade asylboenden. De asylsökande erbjuds i första hand lägenheter, men även tillfälliga boenden så som vandrarhem och stugbyar ingår i begreppet anläggningsboende (ABO). Med eget boende (EBO) menas att den asylsökande ordnat boende på egen hand, exempelvis hos släkt eller vänner. 38 Dessa möjligheter ser olika ut beroende på vilken målgrupp den sökande tillhör förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion respektive Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende länsstyrelserna, uppdrag Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt 62 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion och 37 a förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Sida 24 av 45

25 Vid årsskiftet 2015 var cirka personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem, varav drygt hade giltigt uppehållstillstånd. Asylsökande ska ingå i Migrationsverkets mottagningssystem tills de fått ett beslut på sin ansökan, därefter ska personer som fått uppehållstillstånd flytta från asylboendet och ingå i en kommuns folkbokföring. Myndigheten varnar för brist på bostäder och långa handläggningstider. Riksrevisionen Riksrevisionen har granskat statens insatser för att tillvarata och utveckla de nyanländas kompetens. Syftet har varit att undersöka om insatserna är effektiva och möjliggör en snabb och ändamålsenlig etablering på arbetsmarknaden. Granskningen avser insatser för i första hand nyanlända inom etableringsuppdraget. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns effektivitetsbrister i statens insatser för de nyanlända. Bland annat utgår insatserna inte i tillräcklig utsträckning från den enskildes förutsättningar och behov och de erbjuds heller inte tillräckligt snabbt. Några av de problem som lyfts fram i granskningen handlar om brister i utbud och kvalitet i de upphandlade insatser som erbjuds de nyanlända samt om för få möjligheter till tidiga kontakter med arbetslivet. Dessutom visar granskningen på ett otillräckligt utnyttjande av validering och vuxenutbildning. Riksrevisionen anser att regeringen mer aktivt än idag bör verka för ett bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och näringsliv. Regeringen bör också pröva om de samlade resurserna kan omfördelas för att påskynda de nyanländas etablering. Vidare bör Arbetsförmedlingen utvärdera olika sätt att organisera etableringsuppdraget samt verka för ett systematiskt lärande och erfarenhetsutbyte kring framgångsrik etablering. Arbetsförmedlingen bör också vidta åtgärder för att öka nyanlända kvinnors deltagande och etablering på arbetsmarknaden. Även om man tar hänsyn till att förutsättningarna är olika finns det stora variationer i hur etableringen av nyanlända lyckas i olika kommuner. Enligt Riksrevisionens mening talar detta för att det finns ett påtagligt utrymme för de lokala aktörerna att påverka utfallet, exempelvis genom hur man organiserar och bedriver verksamheten samt hur man samverkar med varandra. Sida 25 av 45

26 Kartläggning i Småland och Blekinge Målgrupp internationella studenter Lärosäten Via enkätfrågor som skickades ut till Linnéuniversitetet, Blekinge Tekniska Högskola samt Högskolan i Jönköping har vi undersökt vad som görs idag för att attrahera internationella studenter till regionerna samt om det finns särskilda insatser riktade mot att få målgruppen att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Se hela kartläggningen i bilaga 6. Lärosätten arbetar med marknadsföring för att attrahera internationella studenter. Arbetet görs genom ett internationellt råd respektive en central marknadsenhet med främsta fokus på mastersstudenter. Alla tre lärosätena, Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Blekinge Tekniska Högskola arbetar med kartläggningar och studier kring internationella studenter. Marknadsföring görs exempelvis kataloger, hemsidor, mässor- och konferenser deltagande över hela världen Linnéuniversitetet hade 1900 internationella studenter 2014 varav ungefär 400 var betalstudenter. Utav dessa studerade 106 individer på en avancerad nivå. Högskolan i Jönköping hade 1500 internationella studenter varav 312 var avgiftsbelagda och 235 studerade på avancerad nivå. Blekinge Tekniska Högskola hade 370 betalande studenter vilka främst kom från Indien och Kina. Alla tre lärosäten påpekar att Kina skickar de största studentgrupperna. De tre lärosätena har allmänna projekt riktade till studenter för att skapa en internationalisering. Däremot är detta inget som görs specifikt för de internationella studenterna utan snarare för alla studenter. Det finns arbetsmarknadsdagar på alla tre lärosäten men inte heller dessa är anpassade till internationella studenter. Högskolan i Jönköping har påbörjat en internationalisering genom ansatsen att öka mängden engelskspråkiga program. Studentföreningen, Young entrepreneurs & associates, kopplade till Linnéuniversitetet, anordnade hösten 2014 ett internationellt projekt då de genomförde Swedish Orientation for International Students (Youngea, 2015). Blekinge Tekniska Högskola är i startgroparna för ett projekt som strävar efter överbryggandet av eventuella kompetensbrister hos utländska studenter genom projektet Partnership for International Students. Inget av lärosätena har något organiserat samarbete med näringslivet med syftet att få internationella studenter att stanna i regionen. De näringslivsanknytningar som erbjuds på lärosätena är allmänna och inte specifika för målgruppen, som till exempel arbetsmarknadsdagar. Ingen kartläggning eller statistik har ännu tagits fram kring hur många av lärosätenas internationella studenter som har valt att stanna i regionen för att arbeta efter avlagd examen. Under tiden för förstudiens genomförande fanns det inte några särskilda introduktionsinsatser till det svenska samhället liknande samhällsorientering för de internationella studenterna. Däremot erbjuds internationella studenter att delta i lärosätenas studentföreningars Sida 26 av 45

27 introduktionsveckor. Alla tre lärosätena erbjuder de internationella studenterna grundläggande samt avancerad svenskundervisning, men enbart Linnéuniversitetet erbjuder en gratiskurs. Gratiskursen är inte poänggivande och anordnas av Folkuniversitetet på universitetets regi. Organisationer Kartläggningen av etablering av internationella studenter i Småland och Blekinge genomfördes även med intervjufrågor till Region Blekinge, Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län och Region Jönköpings län. Frågorna gällde om det finns någon kartläggning eller förstudie som visar hur respektive organisation jobbar för att attrahera internationella studenter till etablering i regionen efter avslutade studier. Ingen av de fyra organisationerna hade före denna förstudie gjort någon kartläggning eller liknande för att undersöka hur organisationen har arbetat och arbetar med att attrahera internationella studenter för att stanna i regionen. Ingen av organisationerna har arbetat specifikt med frågor kring internationella studenter, vilket inte föranlett till att ta fram någon kartläggning. Däremot finansieras projekt som kan ha bäring på internationella studenter. Målgrupp nyanlända akademiker Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, Region Jönköpings län och Region Blekinge har olika erfarenheter av insatser inom integrationsfrågor. Vad det gäller omvärldsanalys för att se på hur den egna organisationen arbetar med nyanlända akademiker är det endast Regionförbundet i Kalmar län som har påbörjat arbetet kring kartläggning. Alla organisationer förutom Region Blekinge har en integrationsstrategi för sin region. I alla regioner, förutom Region Jönköpings län, uppger man att man för närvarande har pågående projekt inriktade på arbetskraftsförsörjning med koppling mot internationella studenter och/eller nyanlända akademiker (se hela kartläggningen i bilaga 7). I dagsläget är det enbart Regionförbundet i Kalmar län som ansvarar för regional samhällsorientering (SO) för nyanlända inom etableringsreformen. Vad det gäller anpassad SFI för akademiker är svaren lite oklara men i Växjö har kommunen ett anpassat program som upphandlas genom SFI. Region Kronoberg jobbar med frågorna som ett horisontellt spår med koppling till utbildning och arbetsmarknadsfrågor. Exempel på en insats är Korta vägen via Linnéuniversitet och Montico AB. Ingen av regionala organisationerna har utvecklat något samarbete mellan det regionala näringslivet och nyanlända akademiker inom ramen för etableringsreformen. Organisationerna ser dock positivt på ökat samarbete och samverkan med andra aktörer där aktiviteter med kompetensförsörjning riktat mot nyanlända akademiker bedrivs. Länsstyrelserna i Kalmar, Jönköpings, Kronobergs samt Blekinge län har inte genomfört någon kartläggning eller förstudie som visar på hur man jobbar för att attrahera nyanlända akademiker till att stanna i regionen. De har inte heller tagit fram någon integrationsstrategi specifikt riktad till målgruppen. Se hela kartläggningen i bilaga 8. Sida 27 av 45

28 Länsstyrelserna har en regional överenskommelse om mottagande av alla nyanlända, dock inte någon specifik för nyanlända akademiker. Man arrangerar inte heller specifika aktiviteter kopplade till näringslivet med fokus på målgruppen. De intervjuade personerna anger att de är delaktiga i ett flertal nätverk som arbetar med integrationsfrågor och vanligtvis är Länsstyrelsen i respektive län sammankallande. De påpekar med tydlighet att det finns ett behov av att ytterligare utveckla samarbeten med andra aktörer inom integrationsarbetet. Inte minst efterfrågas fördjupat samarbete med civilsamhället och näringslivet. I arbetet gentemot nyanlända akademiker påtalar Regionförbundet i Kalmar län behovet av att utveckla SFI för akademiker så att man kan genomföra utbildningen på kortare tid än idag. I Region Jönköpings län anser man att man bör kartlägga behovet från näringslivet med den kompetens som finns bland nyanlända akademiker. Arbetsförmedlingarna i Småland och Blekinge har tillgång till statistik över nyanlända akademiker, till exempel över in- och utflyttning i regionen (se bilaga 9). Alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen erbjuds validering av tidigare utbildning och översättning av betyg. Inför introduktion till arbetsmarknaden erbjuder arbetsförmedlingarna i Småland och Blekinge kontakter med privata och offentliga arbetsgivare i samband med språkpraktik och anställningar. Bristande språkkunskaper anges ofta som ett hinder för etablering. Sida 28 av 45

29 Etableringen i Småland och Blekinge Antal personer som söker asyl i Sverige har ökat de senast tiden och det innebär att olika aktörer som ansvarar för målgruppen så som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommuner, länsstyrelserna och Försäkringskassan har i uppdrag att arbeta med etablering av nyanlända. I Småland och Blekinge under perioden jan-apr 2015 visar Migrationsverkets statistik att det totalt mottagits 2730 personer, varav den största gruppen kommit från Syrien, 1634 personer (60 %). Även gruppen Statslösa uppvisar ett förhållandevis högt mottagningstal, 309 personer (11 %). De flesta i statistiken över kommunmottagna härrör från gruppen Personer från eget boende (EBO)i Migrationsverkets mottagningssystem (se bilaga 10). Samverkan blad olika aktörer är avgörande för att åstadkomma en sammanhållen och överlappande etableringsplanering för nyanlända arbetssökande, och därmed ge individen möjlighet att snabbt hitta arbete. Arbetssökande som medverkar i upprättande av sin etableringsplan kan, efter ansökan, beviljas Etableringsersättning. När en etableringsplan är upprättad har den arbetssökande rätten till etableringsersättning under deltagande i aktiviteter i etableringsplan, under förutsättning att etableringsplanen fullföljs. Ersättningen kan reduceras på grund av arbete eller att etableringsplanen är på deltid. Deltagarens etableringsplan ska omfatta aktiviteter under högst 24 månader (ramtid på 36 månader) och bland annat innehålla Svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter. Etableringsplanen ska utformas tillsammans med deltagaren och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Etableringsplanen ska i normalfallet omfatta heltidsaktiviteter. Om deltagaren på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning inte kan delta i etableringsinsatser på heltid kan planen omfatta aktiviteter på 75, 50 eller 25 procent av heltid. Bilaga 11 visar statistik från arbetsförmedlingar i Småland och Blekinge på etableringar av nyanlända med eftergymnasial utbildning, uppdelad på ålder och kön. Arbetsmarknad Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har på uppdrag av regeringen utvecklat strategier för regional kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Arbetet har utmynnat i rapporten Strategier för regional kompetensförsörjning (2013). Rapporten lyfter fram följande fem strategier: kompetensutveckling ökat arbetskraftsutbud inpendling inflyttning invandring De två första strategierna (kompetensutveckling och ökat arbetskraftutbud) syftar till att bättre ta tillvara den arbetskraft som redan finns i regionerna. Ökat arbetskraftsutbud kan enligt Sida 29 av 45

30 rapporten uppnås genom en snabbare genomströmning i utbildningssystemet samt att människor arbetar högre upp i åldrarna. I rapporten framgår också att regionernas arbetskraftsutbud inte kommer att tillgodose efterfrågan, därav strategierna 3-5 (inpendling, inflyttning och invandring) där inflyttning och invandring kräver att regionerna blir attraktiva platser att flytta till. De regionala aktörerna har en viktig roll i detta arbete enligt rapporten och kan fungera som katalysatorer för kompetensbehov på lokal och regional nivå med direkt koppling till nationell nivå. Som exempel på pådrivande insatser nämns att uppmuntra samverkan, skapa mötesplatser och arenor för diskussion om kompetensförsörjningsfrågor samt vara kunskapsspridare som lyfter fram nya idéer och arbetssätt. Rapporten tar även upp förutsättningar för att man på regional nivå ska kunna lyckas med uppdraget. Den kanske viktigaste förutsättningen är att uppnå en fungerande flernivåstyrning, vilket regionerna, enligt rapporten, generellt har svårt att uppnå. Lösningen på bristerna är att skapa en tydligare struktur för samverkan. I Småland och Blekinge har det funnits samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor i form av nätverk och riktade insatser. Exempel på det är gemensamt Brysselkontor samt framtagning av OECD-rapport OECD beskriver Småland och Blekinge som en av ländernas hälsosammaste regioner för att turista, bo och etablera företag i. Däremot är behovet av att utvecklas genom innovation och kompetens stort eftersom yngre, högutbildade (främst kvinnor) flyttar från regionerna. Den kompetensflykt som skett när internationella studenter flyttar efter sina avslutade studier har gjort att Sverige, och regionerna, gått miste om en värdefull arbetskraftskompetens. OECD, 2012 OECD påpekar också att Småland och Blekinge har utmaningar med en näringslivsstruktur som till stor del består av tillverkningsindustri där kompetensförsörjningen är en nyckelfråga. För att lyckas behålla utbildad arbetskraft krävs satsningar för att inkludera unga, kvinnor och invandrare på arbetsmarknaden. I rapporten Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick (2014) beskrivs den svenska arbetsmarknaden 2015 som fortsatt stark med arbetsgivare som planerar nyrekrytering, både inom privat och offentlig sektor. De starkaste arbetsmarknaderna förväntades bli hotell, restaurang och storhushåll samt tekniskt arbete (inklusive ingenjörer). Fortsatt tillväxt förväntades även i pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård samt inom området försäljning, inköp och marknadsföring (se nedan bild). Sida 30 av 45

31 Tillverkningsindustrin var den största sysselsättande industrin i de fyra länen - Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Blekinge (Rapport kompetensbehov, 2012). Nationellt var detta en arbetsmarknad som gått i en negativ riktning, men i regionerna var det däremot fortfarande en industri med positiv tillväxt (OECD, 2012). Följande avsnitt visar Arbetsförmedlingens prognoser för jobbmöjligheter Undersökningarna är baserade på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning från hösten På grund av minskad internationell efterfrågan på svensk industri förväntades yrken inom industriell tillverkning gå i en negativ riktning. (Hörnsten, Berglind och Gustavsson, 2014). Sida 31 av 45

32 Arbetsmarknad i Småland och Blekinge Kalmar län Det förväntas ske en försiktig återhämtning på Kalmar läns arbetsmarknad under 2015 efter den internationella lågkonjunkturen, inom både privat och offentlig sektor. Exempel på yrkesområden med en ökad positiv chans till arbete var bland branscherna hälso- och sjukvård, data/it, utbildning och bygg- och anläggning. Det är hälso- och sjukvård och sociala arbeten som har flest anställda i länet, tätt följt av yrken inom försäljning, hotell samt restaurang och service. Naturbruksindustrier som jord- och skogsbruk har minst antal anställda i länet och prognosen ses som medelgod för sökande med eftergymnasiala kompetenser. Hälso- och sjukvård har fortsatt bra möjligheter till anställning inom både privat och offentlig sektor för de sökande med en vidareutbildning, erfarenhet eller kompetens. Försäljning, hotell, restaurang och service yrken kännetecknas av att de sällan krävt en eftergymnasial utbildning, har hög personalomsättning och av att vara ett ingångsjobb. Det finns en brist på specialkompetenser inom livsmedel och den som har yrkeskunskap och utbildning har goda jobbmöjligheter. Tillverkning, drift och underhåll samt bygg och anläggning är industrier med goda arbetschanser för vidareutbildade sökande. Det finns fortsatt brist på arbetssökande till arbetsledande positioner och högskoleutbildade tjänstemän. Antalet arbetstillfällen ökar generellt men det råder brist på lärlingsplatser inom snickeri och el vilket gör det svårt för nyutbildade. Sida 32 av 45

33 Ekonomi-, administrations-, kultur- och media-yrken berörs inte lika mycket av konjunktursvängar som andra yrkesområden. Inom de flesta yrkesgrupperna i sektorn behövs en eftergymnasial utbildning och som nyexaminerad kan man behöva ta ett arbete med lägre kompetenskrav för att få erfarenhet. Utbildningssektorn har goda framtidsutsikter, bäst chans finns för gymnasielärare i yrkesämnena språk och naturvetenskapliga ämnen. Branschen kräver en eftergymnasial utbildning samt lärarlegitimation. Data, teknik och naturvetenskapliga arbeten har haft bra förutsättningar för nyanställningar och personer som söks har främst haft erfarenhet, spets- och yrkeskompetens eller eftergymnasial utbildning. Den internationella konkurrensen har varit stor. Sida 33 av 45

34 Kronobergs län I Kronobergs län bedöms att en stark inhemsk efterfrågan på varor och tjänster i kombination med en förbättrad internationell konjunktur ska leda till en ökad sysselsättningsgrad i länet. Arbetsmarknadsprognoserna visar att både privata och offentliga sektorer kommer behöva nyanställa under Samtidigt visar undersökningar på en kompetensbrist. Konkurrensen om arbeten spås, å andra sidan, vara fortsatt hård vilket kommer kräva fortsatt aktivt sökande samt något längre erfarenhet eller utbildning. Yrkesområden med god möjlighet till arbete i framtiden är inom branscher som hälso- och sjukvård, data/it, utbildning och bygg- och anläggning. Hälso- och sjukvårds yrken har en mycket god möjlighet till arbete för sökande med vidareutbildning i ryggen. Det råder brist på arbetssökande till legitimationsyrkena. Försäljning, hotell, restaurang och service yrken har traditionellt sett en låg medelålder och flexibla anställda som oftare byter jobb. Detta skapar en bra arbetsomsättning och chanserna till ingångsjobb har varit stor. På grund av säsongsberoende är det hård konkurrens vid lågsäsong och en utbildning är meriterad. Tillverkning, drift och underhållsindustrin har haft minskat antal lediga jobb på grund av en ökad automatisering Detta har lett till en ökad konkurrens inom sektorn. Goda möjligheter till jobb finns bland sökande med spetskompetens. Bygg- och anläggningsyrken ökar på grund av ett ökat bostadsbyggande. Data, teknik och naturvetenskapliga sektorn har generellt fortsatt goda möjligheter till arbete, däremot finns en högre konkurrens om naturvetenskapliga yrken. Erfarenhet, spetskompetens och högre utbildning är i hög utsträckning önskvärt. Nyexaminerade möter fler svårigheter. Sida 34 av 45

35 Ekonomi, administration, kultur och mediasektorn har hård konkurrens även för sökande med en eftergymnasial utbildning. Nyexaminerade kan därför få det svårt att hitta ingångsjobb. Utbildningssektorn har goda förutsättningar till jobb för sökande med högskoleutbildning på grund av ökat behov av legitimerad personal. Sida 35 av 45

36 Jönköpings län Många av Jönköping läns arbetsgivare har räknat med att rekrytera under året 2015 och har en positiv tro på framtiden. I alla branscher ökar jobbmöjligheterna, utom i den industriella sektorn, vilken räknar med en mindre minskning. Minskningen beror till större delen på industriernas beroende på export till övriga Europa, med svagare ekonomi. Många nya tjänster kommer att bero på ersättandet av anställda i pensionsålder. Majoriteten av Jönköpings befolkning arbetar inom tillverkning, hälso- och sjukvård samt inom försäljning, hotell, restaurang och service. Tillverkning, drift och underhåll är en sektor med ökad automatisering och minskad efterfrågan vilket gjort att det är en stagnerande bransch som har haft en minskad anställningsbarhet länge. Sökande personer med vidareutbildning och spetskompetens ökar sina chanser till arbete. Hälso- och sjukvård samt socialt arbete har mycket bra jobbmöjligheter för Med en eftergymnasial- eller specialistutbildning finns det mycket goda förutsättningar för anställning. De yrken som har lägre utbildningskrav har större konkurrens och söktryck, men även en högre personalomsättning som skapar jobböppningar. Försäljning, hotell, restaurang och service är en sektor som anställer många yngre och fungerar ofta som ett ingångsjobb då många yrken inte kräver utbildning eller erfarenhet. Däremot är det hård konkurrens om de lediga platserna och allt större efterfrågan finns på spetskompetens. Ekonomi, administration, kultur och media är yrkesgrupper som 2015 i ökad takt kräver en eftergymnasial utbildning. Inom en del yrkesgrupper är det fortsatt hård konkurrens om anställningar, även för akademiker. Sida 36 av 45