Förfäderna i Värend. En släktkrönika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förfäderna i Värend. En släktkrönika"

Transkript

1 Förfäderna i Värend En släktkrönika Rolf A Karlsson

2 Midsommar 1893 i Hössjö Nilsagård efter mina farföräldra Anders och Mathildas bröllop. Anders i hög hatt längs fram och till vänster grannarna från Persgård. Till höger i bakgrunden ser vi på bänken Anders mor Lena Kajsa och Mathilda. På framsidan: Den klassiska värendsdräkten är både färgglad och estetiskt tilltalande. Det rödvita bandet om håret visar att flickan är ogift. Den gifta kvinnan ska bära en vit klut som huvudbonad

3 Förord Mina förfäder levde med få undantag i Slätthögs och Moheda socknar i bondelandet Värend. Mitt släktträd sträcker sig 13 generationer bakåt och består för närvarande av 180 anor. Den äldste i trädet är Bror Persson, död omkring Från några generationer bakåt var den stora majoriteten självägande bönder på små gårdar vars levnadshistoria för de allra flesta av dem är okända. Men några undantag finns. Några bönder var relativt välbärgade vilka vi vet en hel del om liksom för några riksdagsmän och krigsmän. Några hade tvivelaktig karaktär men någon fälld lagbrytare med undantag av horsbrott har inte hittats bland förfäderna. Men det förekommer både mördare och tjuvar på sidolinjerna. I denna skrift har jag valt att skriva om en handfull förfäder som är kända. Det handlar således mest om de som hade högre positioner i samhället. Inte om de som var fattiga småbönder med stora barnkullar och som arbetade hårt för sin överlevnad i en karg och stenig hembygd. Om dem finns få skildringar i de historiska källorna. Därför inleder jag mitt persongalleri med Den okända bondhustrun. Att släktforska är inget ensamjobb utan består mycket av kontakter med andra släkt- och hembygds-forskare som forskar inom samma område. Från dem har jag fått mycket information. I denna skrift citerar jag text från bl a Gustaf Hjelmgren och Ann-Mari Nilsson. Gustav Hjelmgren var bror till min farmor och skrev en släktkrönika troligen på talet. Ann-Mari Nilsson från Hjortsberga är aktiv i Norra Allbos hembygdsförening och har bl a publicerat skildringar i föreningens årskrift Värendsbygder. Från Rune Johansson i Rydaholm har jag fått utdrag från Allbo Häradsrätt domböcker. Andra personer jag citerar är min kusin Inga Johansson, hembygdsforskarna mm Alvin Andersson och G Cederth. Från konstnären och författaren Björn Gidstam har jag tagit illustrationerna från bokverket SMÅLAND Strövtåg i en gammal kulturbygd, utgiven av 1983 samt text från boken DET GAMLA LANDET, Strövtåg i Värend utgiven Två av mina mest uppskattade böcker i min boksamling. Efter varje namn är mitt släktskap angivet. Exempel : ff mf m = farfars morfars mor 3

4 Historisk bakgrund Carl Jonas Love Almqvist skriver i sin Monografi: Norden (Sverige och Norge), ensamt bland alla länder i Europa, besitter under namn av bönder en folkklass i samhällets botten som sedan urminnes tider redan åtnjuter politiska rättigheter Blendasägnen och Värendskvinnorna Enligt den omdiskuterade Bländasägnen gjorde Blända med en kvinnohär processen kort mot invaderande danskar. Efter denna händelse skapades den s. k. Värends häradsrätt som innebar att: Slätthögs kyrka Bondelandet Värend uppstod under medeltiden kring sjöarna Helgasjön, Åsnen, Salen med flera. Namner Värend anses betyda landet rikt på vatten. Kyrkan och kristendomen hade stort inflytande och redan på 1100-talet bildades Växjö stift som under medeltiden endast omfattade Värend. Vägarna gick förr vintertid främst på tillfrusna vatten. Detta förklarar tillkomsten av det egendomliga namnet Växjö, vilket tros komma från väg-sjö. Utmärkande är att milsvidda skogar bildade effektiva gränser runr hela Värend. Kulturgeografisk kan man indela det i två skilda områden: den relativt tättbefolkade centralbygden kring de stora sjöarna och den glest befolkade skogsbygden som omger denna. Mina förfäder levde och verkade som bönder i den senare. Vid arvskifte skulle syster ärva lika med broder och hustru lika med löst och fast (till skillnad mot övriga Sverige där syster ärvde hälvten). På sin bröllopsdag skulle värendskvinnan få rida till kyrkan under musik av trumpeter och pukor, som om hon drog ut i fält. Och som minne av sin tapperhet bar hon om livet fälttecknet, det breda, röda skärpet. Domböcker från 1600-talet bekräftar att denna bröllopssed då fortfarande var i bruk. Min mor Astrid lät sy upp en Värendsdräkt på 1950-talet som hon bar med stolthet vid några tillfällen. Från mina föräldrar fick jag höra talas om Bländasägnen för första gången. Linne skriver om värendskvinnornas högtidsdräkt att den är den täckaste och dyrbaraste han sett hos allmogen i riket. Och Linne var ju en av sin tids mest beresta och observerande personer. Denna prakt fulländades också genom den skönhet kvinnorna i detta land själv utsstrålade. Krok anmärkte på sin tid om qvinno-könets fägring i Värend: ty i 4

5 alla orter i Sverige som jag besett, har jag ej funnit det könet så allmänt vackert som i de socknarna. Kartan visar Värends storlek och läge i södra Sverige samt häradsindelningen.(allbo härad nr 5) talet Värend var en gränsbygd och drabbades av både dansk-krig och inbördeskrig såsom Dackefejden. Det sista var Kalmarkriget som utbröt Värendsborna gick man ur huse för att försvara sig mot ett anfall från 2000 danska soldater. Nu hände den stora katastrofen. Bönderna mejades ner. En förteckning finns över de kvinnor och barn som miste sin man resp far till följd av slaget. För Slätthögs del 30 änkor och 132 faderslösa barn. Då många ogifta karlar också strök med måste en stor del av den arbetsföra manliga befolkningen ha strukit med. Mer än 210 gårdar i Allbo härad skövlades och förstördes. I början av seklet rådde dessutom fortfarande den lilla istiden (åren ) och kampen om tillvaron var kärv. Kartan visar sockenindelningen i Värends nordvästra hörn. (Slätthög nr 45; Moheda nr 44, Härlöv nr 43, Kvenneberga med Hjortsberga nr 47) Under resten av århundradet blev klimatet bättre och folkmängden i Släthög var i slutet av seklet knappt 700 personer. Bönderna fick betala ett högt pris för kungarnas stormakts-ambitioner. Under seklet tredubblades skattetrycket. Kronobergs län bildades av Värend och det väster om liggande Finnveden. Härads-indelningen innebar att Slätthög med angränsande socknar bildade Allbo härad talet Under de första två decennierna av talet rasade Karl XII:s krig och därefter fick landet äntligen njuta av en längre fredsperiod. Under seklet fördubblades Slätthögs befolkning till ca 1400 invånare. Den har kallats frihetstiden men var en tid av tvång för bonde-befolkningen. Exempelvis kunde det bli böter om man: -högg stubbar i skogen högre än ½ aln -malde mjöl i egen handkvarn -använde manliga vallhjon pga risken för tidelag 5

6 -bar dyrbara kläder (exempelvis Värendsdräkten) -köpte sill i Blekinge svedjade sin skog för att där odla råg och senare potatis Naturasamhället drabbades periodvis hårt vid år av missväxt. År 1729 rådde torka. År 1757 skänkte ryske kejsaren mjöl som Slätthögsborna får avhämta i Norra Åreda. År 1783 var ett fasans år med regn och kyla och på våren 1784 var nöden fruktansvärd. Detta var konsekvenserna av ett stort och långvarigt vulkanutbrott på Island som skapade missväxt i hela nordvästra Europa. Boningshusen hade under 1700-talet oftast bara en våning. Husen inrymde vanligen en storstuga som ofta var sammanbyggd med visthusbod, bakstuga, brygghus och vävkammare. Alla hus framtonade i grått med gräsbevuxna tak talet 1800-talets Småland präglades av en befolkningsexplosion på landsbygden med stor barnadödlighet. Barnen som växte upp fick svårt att försörja sig som vuxna. Det byggs mängder av torp och backstugor i byarnas utmarker. Under andra halvan av seklet blev emigrationen till Amerika räddningen för mångas försörjning. Slätthögs socken ökar sin folkmängd under perioden från ca 1400 till ca invånare vilken är socknens historiska toppnotering. Därefter slår den stora utflyttningen igenom och i slutet av seklet är antalet invånare ca Under seklet drabbas man av tre svältperioder, den ena värre än den andra faller det inte en regndroppe från början av maj till mitten av september blåser det så hårt och kallt efter jul att man eldar hela nätterna och man ligger i sängen med vadmalsrock och stövlarna på. Det året regnar det oavbrutet sedan midsommar så all skörd ruttnar. Under åren inträffar den svåraste missväxten i mannaminne blir skörden sämre än vanligt på grund av mycket regn blir istället ett torkår. Från maj till september kommer det inte en droppe regn och skörden spolierades så gott som helt. Vintern rådde hungersnöd i Allbo härad. Nödbröd bakades på bokbark, halm, agnar, torkade potatisskal m.m. Det berättas om en hop barn i Moheda vilka av hunger lagt sig att, likt djur, med tungan uppsamla den mjöldoft, som kunde uppsamlas från en urskakad säck. Lokala nödhjälpskommiteer skapades för att lindra den värsta svälten. Lyckligtvis blev skörden 1869 relativt god. Ståndsriksdagen avskaffades. Folkskolan infördes. Näringslivet liberaliserades som innebar att skråväsendet och städernas monopol på handeln avskaffades. Och järnvägens tillkomst bröt så småningom Slätthögs och Mohedas isolering när södra stambanan på 1860-talet nådde Moheda kyrkby där så småningom ett stationssamhälle växte fram. Bankväsendet var inte utvecklat på landsbygden, istället var privata lån mot revers den vanliga finansieringsformen. I början av 1900-talet tog Sveriges industrialisering fart och landsbygdens befolkning började minska till förmån för de växande tätorterna. Slätthög har nu en befolkning på ca 500 personer vilket är en femtedel av toppnoteringen i slutet av1800-talet. 6

7 Den okända bondhustrun Det finns få historiska källor hur de fattigaste förfäderna levde på sina små gårdar. I synnerhet gäller detta för bondhustrurna vars arbetsbörda mellan många barnsängarna är för oss nutidsmänniskor ofattbar. Vilhelm Moberg har skildrat en av många arbetssysslor för dem i MIN SVENSKA HISTORIA : Brunnen eller källan låg ibland avlägsen där vatten till både människor och djur på gården hämtades De klev om vintern genom höga snödrivor i sträng köld. De gick med en krans av isklumpar kring kjortelfållen, de slant i halka, de gick böjda och strävade mot blåsten. Genomblöta av höstens regnskurar, svettiga i sommarens hetta, famlande i vinterns mörker alltid bar de sina tunga vattenämbar från brunnen till stugan. De unga kvinnorna blev utsläpade gummor som bar sin vattenbörda på skälvande och svullna ben och ömmande fötter. Men tystlåtna och stilla gick de med dem till slutet. Av oket märkta och krökta människokroppar lades i kista i glömda gravar. Över deras gärningar är aldrig några minnesstenar resta. 7

8 Mordet i Hullevik Jöns Uhr (- 1690) mm ff mm fm mf ff och Måns Uhr ( ) mm ff mm fm mf f Jöns Uhr var länsman och nämndeman och antagligen den man som inköpte Uragården i Hössjö och också antog namnet Uhr efter gårdens namn. En länsman var en kunglig tjänsteman som bl a bevakade kronans rätt vid ting i civiloch brottmål. Måns Uhr var son till Jöns. I hans hem skedde ett hemskt drama 1618 som slutade med döden för en ryttare. Domstolsprocessen är ett exempel på att det fanns tidigt ett fungerande rättsväsen i vårt land. Men också att i 1600-talets Allbo spelade släkten, ätten en roll som vi får gå till dagens folk från Mellersta Östern för att om möjligt förstå vidden av. I detta fall grep släkten in för de dödsdömdas stöd och löste deras liv med en stort skadestånd. Ann-Mari Nilsson skriver: Måns Jönsson Uhr och hans hustru Ingeborg i Hullevik i norra delen av Slätthögs socken ställde till med kalas strax före midsommar Onsdagen den 10 juni kom gästerna ridande i det sommarfagra landskapet. Färden gick förbi Slätthögs kyrka över Berg, Skövelåkra, Tolestorp, Kulla, Bästerna och Föreberg ner till Hullevik. Från Hössjö kom Måns far Jöns Uhr med sina två söner Jon och Jöns. De två sistnämnda bodde i Tjust men var tillfälligt hemma på besök i Hössjö. Från Spårsås i Ör kom Anders, en svärson till Jöns Uhr och svåger till Jon, Jöns och Måns. Inga kvinnor var bjudna till festen. Anders i Spårsås hade tidigare lejt en ryttare från Klasentorp som skulle tjänstgöra i hans ställe. Dagen efter att gästerna anlänt till Hullevik kom denne man ridande dit för att köpa fisk. Halsten, som han hette, blev efter att Måns rådgjort med sin far inbjuden i huset. Att Halsten tackade ja till denna inbjudan skulle visa sig vara det största misstag han någonsin gjort eftersom kalaset slutade med att han miste livet. De suto och druko och voro lustiga mot aftonen står det i beskrivningen av festen. Under dagens lopp hade Halsten klagat på tjänstgöringen hos Anders men Jöns junior menade att han fått betalt för att åta sig uppgiften och inte hade något att gnälla om. Efter hand blev männen alltmer berusade och ordväxlingen allt hetsigare och slutligen slog Jöns en yxa i bröstet på Halsten. Det första slaget följdes av ytterligare ett slag denna gång i huvudet och ett tredje slag utdelades så småningom av brodern Jon. Till allt detta råkade en stackars gammal kvinna, vid namn Ingeborg, bli vittne. Hon bodde inhyses hos Måns och hans hustru i Hullevik och svor under de förhör, som så småningom genomfördes, vid sin salighet att hon skulle berätta sanningen om hur trätan uppstått och dråpet skett. Under detta kaos var enligt redogörelsen varken fadern Jöns eller brodern Måns inne i stugan. Anders var ute för att se till hästarna. Så småningom hörde Måns skrik från stugan och gick in. Han fann då den skadade Halsten som bad att Måns gosse skulle följa honom till Bästerna. Vid denna 8

9 tid bodde en man vid namn Håkan i Bästerna. Det var troligen Halstens bror, han som längre fram representerade släkten vid tinget Halsten var dock för svårt skadad för att ta sig till Bästerna, han lades till sängs i Hullevik och dagen efter var han död. Dråparna red med sin far hem till Hössjö. Man kan tänka sig att det var ett sorgligt följe som då passerade genom byarna i Slätthögs socken. Bara någon dag tidigare hade de ridit samma väg och sett fram emot festen hos sin nära frände, nu på återvägen var två av dem dråpare och fredlösa och måste snabbt ta sig bort från socknen. Det var också vad de gjorde. Bröderna Jon och Jöns tog sin packning och gav sig iväg till Tjust där de gömde sig i skogen under en tid. Efter nyår året därpå infångades först Jon och fördes till Slätthög. Han bekände att han och brodern båda slagit Halsten. Dennes släkt fick i samma veva 100 daler i penningar som en sorts skadestånd. Ovanstående redogörelse för brottet hittar man i protokollet för sommartinget i Aringsås den 16 juni 1619, alltså nästan ett år efter att mordet ägt rum. Trots att ett helt år gått utdömdes inget straff utan istället bestämdes att hovrätten skulle pröva saken. Ärendet var knepigt och häradsrätten tyckte sig inte kunna utfärda någon dom. Halstens hustru var redan omgift och hade gifvit sig till freds. Och vem av bröderna utdelade egentligen det dödande slaget? Relativt snart efter mordet hade det dock framförts misstankar mot både Anders och Jöns Uhr senior. Kanske hade de deltagit i misshandeln av Halsten? För att få slut på dessa funderingar svor Anders sig fri med en 12-mannaed den 2 november 1618 vid tinget i Moheda. Detta betydde att tolv betrodda män intygade att han inte hade något att göra med Halstens död. Nio av edemännen var från Örs socken. De övriga tre var Måns Uhr i Hullevik, Nils i Hullevik och så Anders själv. Den 4 november 1618 vid tinget i Härlatorp svor Jöns Uhr senior sig fri med en 6-mannaed. Hans edemän var Håkan i Lätthult, Simon i Lyåsa, Måns i Hullevik, Nils i Hullevik, Henrik i Fällorna och Markus i Lyåsa. De intygade att den misstänkte aldrig var vetandes eller vållandes eller giort något samråd med sina söner då de ihiälslogo Halsten från Klasentorp. Idag tycker många att det tar för lång tid mellan att ett brott begås och rättegången äger rum. Vad sägs då om att i det här aktuella fallet meddelades inte hovrättens dom förrän den 4 augusti 1624, alltså mer än 6 år efter dråpet, vid tinget i Aringsås. Båda bröderna dömdes att utan nåder mista liffuet androm till sky och uarnagell och att ståthållaren fullfölier medh executionen utan upskof. Allbo häradsrätts bödelsyxa Denna dom kunde dock inte fullföljas eftersom Jon och Jöns inte gick att få tag i. De anhöriga till Halsten var inte heller angelägna om att dödsstraffet skulle verkställas. De hade ju fått ekonomisk ersättning och förmår icke legga ifrån sigh en penningh och för den skuld 9

10 underdånligen bedier för dråparna om det mögeligen ske kunde att de ännu till liffvet måtte benådas. I den slutliga behandling av ärendet som ägde rum 23 oktober 1626 framgick det att 400 daler hade betalats till Halstens släkt. Saligh Halstens hustru hade fått etthundrade daler dhertill kiortel, kåpa och een fyra lodh skedh. Halstens två barn, Amund och Britta hade fått dela på etthundra daler. Dessutom hade ett antal gåvor i form av silver, kläder, ett rävskinn och en bössa överlämnats till den dräptes syskon och syskonbarn. Vid detta ting, som hölls i Aringsås, representerade Halstens bror Håkan Larsson släkten och förklarade att han, på allas vägnar, gav Jöns Jönsson Uhr och Jon Jönsson Uhr fri säker vänskap för broderns död. Därmed är saken utagerad helt i strid med hovrättens dom. Jon och Jöns fick aldrig något straff för dråpet bortsett från det ekonomiska avbräck det innebar för släkten Uhr att betala mansboten. Den impotente fogden Jöns Humble (-1690) ff mf mm mf f och fm mf mm mf f Jöns Humble kan sägas vara dubbel-ana till mig. Hans söner Sven och Lars är bägge mina anfäder. Sven genom min farfar och Lars genom min farmor. En av de äldsta gårdarna i Moheda socken är Torps gård. I 1545 års jordebok står gården som Frelsis godz. Torp beboddes under en lång följd av släkten Humble som tillhörde lokalsamhällets överklass. Förutom Torps gård ägde de många andra gårdar i bygden Jöns var frälseinspektör vilket innebar att tillvarata adliga gårdsägares intressen som att inkassera arrendet från frälsebönderna och att bevaka att gårdarna inte missköttes. Jöns inspekterade egendomar tillhörande Ludwig Camerarius och hans arvingar. Denne tillhörde en berömd tysk släkt och gick i svensk diplomattjänst under 30-åriga kriget. Som erkänsla blev Ludwig adlad i Sverige och fick gårdar runt Lessebo som förläning. Han var aldrig permanent bosatt i Sverige. Jöns Humble har gått till eftervärlden som den impotente fogden. På vårtinget 1685 i Allbo härad är Jöns beskylld för olovligt umgänge och barnavlande med unga Ingred Jonasdotter som är dennes svågers dotter. Han nekar och ord står mot ord. Han blev frikänd trots starka indicier eftersom han påstod sig vara impotent. Det svenska rättsväsendet var i allmänhet välfungerande men i detta fall kan nog sägas att Jöns utnyttjade sin ställning i samhället för att bli frikänd. Rättegången behandlas utförligt i Släktforskarnas årsbok

11 Den hårdföre fogden Sven Humble ( ) ff mf mm mf Sven Humble var son till Jöns Humble ovan och var liksom denne frälseinspektör eller frälsefogde på de camerariska godsen. Utöver bostället Torps gård ägde han ett flertal gårdar som utarrenderades. År 1701 förvärvades Vitteryd Södregård i Moheda socken och 1704 ett rusthåll i Vegby då ägaren inte kunde betala en skuld. Han ägde även Persgård i Hössjö under några år på 1720-talet. Den är granngården till min fars släktgård Nilsagård. Sven förekommer på ett flertal ställen i Allbo härads domböcker angående fastighetsaffärer men också i samband med slagsmål vilket tyder på att han var en hårdför frälsefogde. Herredagsmannen som skulle avsätta kung Karl XII Anders Gudmunsson (1650?-1736 mf mfmm fm f Anders Gudmunsson var riksdagsman som då kallades Herredagsman för bondeståndet. Han bodde och ägde en gård i Exhult och blev tidigt utnämnd till nämndeman. År 1686 köpte han Hela Uhragården i Hössjö, Slätthög av sin svärfar Nils i Sutarekullen för 100 silvermynt. År 1713 korades han av Allbo, Kinnevads och Norvidinge härader till att vara bondeståndets ombud vid en av Kungliga rådets beslutad sammankomst i Stockholm. Frågan var då, om man skulle avsätta Karl XII som satt fånge i Bender nere vid Svarta Havet. I fullmakten tillförsäkrades Anders respengar, 65 riksdaler, "att njuta av i dessa svåra tider". Under tiden bodde familjen på Uhragården. Riksdagen upphörde av sig själv i april 1714 sedan Karl XII skriftligt uttryckligen meddelat riksrådet att det var förbjudet att sammankalla riksdagen och att ständerna omedelbart skulle skickas hem. 11

12 Släktens förste ägare till Nilsagård Pehr Pehrsson ( ) ff mf ff f Nilsagårds manngårdsbyggnad på 1960-talet Pehr Pehrsson är den förste ägaren bland anfäderna till släktgården Nilsagård i Hössjö i Slätthögs socken. Gården har sedan gått i arv inom släkten fram till nutid. I jordeboken för Allbo Härad år 1701 finns för Hössjö Nilsagård noterat följande: Förmedlat mantal 3/8, antal bondehushåll 2, kronans dispositioner kavalleriaugment. Pehr köpte gården 1704 enligt fastebrev till höger ( köpekontrakt/lagfart) registrerat i häradsrätten). Säljare var Jonas Törelsson. Enligt jordeboken från år 1701 finns två bönder på gården, kanske var de Jonas Törelsson och Pehr Pehrson. Jonas Törelsson var egentligen styv-svärfader till Pehr Perssons hustru Ingeborg Persdotter. Möjligen kan Ingeborg tidigare ha varit gift med Per Lång som hade köpt del av gården år Pehr och Ingeborg fick minst tre barn, sönerna Nils och Jonas samt dottern Anna. Uppbud 10 oktober 1704 Pehr Pehrsson i Hössiö låter upbiuda 3/8 i bemälte Nilsagårdh i Hössiö, som han Kiöpt af sin Swärfader Jonas Törelsson i Herlatorp för 30 Dr Smt. Dito af sin Swåger Mattes Pehrsson för 10 Dr Smt, af sin hustrus Syster Kerstin Pehrsdotter i Hössiö för 10 Dr Smt. to hafwer han ärft uti bemälte gårdh 10 Dr Smt så att Summan blifwer 60 Dr Smt 12

13 Karoliner-ryttaren Olof Elmgren ( ) fm mf mm f som i Helsingborg hade förlorat sin häst och sin personliga utrustning där och stupade själv några veckor senare vid Lund. Kavalleriets anfallstaktik var att rida mycket nära varandra, knä mot knä. I fullt fart framåt med dragna värjor. I närstriden användes sedan även pistolerna. Det svenska kavalleriet under stormaktstiden var en mycket fruktad krigsmaskin. Det krävdes mycket övning och mod för både ryttare och hästar att i stridslarmet kunna attackera fienden i full fart tätt i bredd. I Smålands kavalleriregementes generalmönstringsrulla från 1712 står det: Olof Elmgren 26 års ålder född vid Calmare, är antagen i Skåne 2 november Han tillhörde Sunnerbo kompani, första kopralskapet i regementet. Rusthållet kallades nr 3 Elmhult och dess ryttartorp låg i Rothässle, Slätthög. Efter svenska armens undergång vid Poltava 1709 stampades det snabbt fram en ny arme i landet. Den sattes in vid slaget vid Helsingborg 1710 för att där mintegöra danskarnas återerövring av Skåne. Olof ersatte ryttaren Jonas Persson Under hans tjänstgöringstid var regementet stationerad i Sverige med undantag av de två misslyckade kampanjerna i Norge 1716 respektive 1718 där Karl XII stupade. Inför denna mobilisering noterades i Slätthögs kyrkbok: "Den 29 september 1718 lämnar friskytten Jonas Anders(son) från Hössjö, ryttarna Sven Svendberg, Sven Humble, Olof Elmberg och Daniel Lundberg sina gåvor till Slätthögs kyrka. Det är den sista stora hären Karl XII nu samlar mot Norge". Det gällde att stå väl till med de högre makterna inför detta farliga äventyr. I rullorna beskrivs hästarna mer utförligt än ryttarna. Där är noterat att hans vitgrå häst kasserades vid 19 års ålder 1724 och att han fick på grund av sjuklighet interimsavsked 1732 vid 47 års ålder. Olof Ryttare köpte på äldre dar ett hemman i den närliggande byn Skog i Moheda socken. Bostadshuset flyttades senare ut från byn, finns kvar än idag. Det benämns fortfarande som Ryttarens och finns angivet på kartan på sista sidan. Enligt obekräftade uppgifter i Gustav Hjelmgrens släktkrönika var Olofs far tulltjänsteman i Riga som var svenskt fram till ryssarnas erövring av staden Och att han gifte sig med en livländsk kvinna som blev Olofs mor. Men trots försök har inga dokument hittats som kunnat verifiera detta. 13

14 Horsbrott och skilsmässa Sven Nedalin ( ) ff mf mm f Maria Humble ( ) ff mf mm m Förutom skamstraffet på kyrkan torde Sven fått böta ett ansenligt belopp. Att han blev dömd för horsbrott och att Maria fick den 5 mars 1735 skilsmässa och vårdnaden av deras gemensamma dotter torde påverkats av påtryckningar från Marias far, den hårdföre Sven Humle. Pliktpall eller som ovan skamstock användes vid skamstraff Sven Nedalins titel var uppbördsman. Han var son till Sueno Nedalin som blev pastorsadjunkt i Kvenneberga 1679 och kyrkoherde i Hjorsberga Denne var inte populär när han tjänstgjorde i Kvenneberga. Församlingen ville ge honom en årslön för att bli av med honom. Men fick inget stöd för detta hos biskopen. Giftemål skedde 1723 mellan Sven Nedelin och Maria Humle. De fick dottern Christina (Stina) Maria var dotter till Sven Humble ( Den hårdföre fogden enligt ovan). Sven blev instämd i tinget år Anledningen till stämningen var att han var anklagad för att i juni månad 1730 haft umgänge med löskonan Kierstin Jönsdotter i Löasentorp och med följd av att ett barn blev fött. Efter ett antal turer dömdes den 22 oktober 1731, Sven och Kierstin att stå på pliktpallen tre söndagar uti Kvenneberga kyrka. Pliktpallen var en upphöjning i kyrkan, varpå den som ådragit sig straff för stöld eller otukt m.m., hade att stå under högmässan en eller flera söndagar å rad enligt 1686 års kyrkolag. Sven gifte om sig med Britta Svensdotter, flyttade till Kängshult och bodde där till sin död. Maria gifte om sig med fänriken Johan Hafverin omkring 1737 och flyttade till Moheboda i Slätthög. Hon blev änka 1755.Bouppteckning efter Marias 2:a man: Åhr 1755 den 4 April Infunno sig underteckande delningsmän efter Wederbörlig kallels af Enkan Madame Maria Humble i Moheboda Norregård att lageligen Inventera och dela den qwarlåtenskap, som finnas kan efter dess afledne Man Fändriken Herr Johan Hafverin, som afled den 3 Januarii sistlidne, emellan bemälte Madame Humble och dess 3:nne Omyndige barn, dottern Ingeborg Maria 17 år, Caisa på 15:e året och Sonen Bengt på tolfte året gammal samt dottern wid förra giftet, (tillsammans) med (sin make) Anders Jonsson, Körkjoherden Wäl Ehrewyrdige ich Höglärde Herr magister Santhe Anders Santhesson och Herr Häradsskrifwreb Daniel Hallin, som hustrun woro nära Warande å ömse sidor. Då ägendommen efter skedd förmaning om dess rättrådiga upgifvande som under förmälts befants. Bouppteckningen omfattar 21 sidor. 14

15 Gravstenarna på Slätthögs kyrkogård Gudmund Amundsson ( ) mm ff mm f Carl Pehrsson ( ) mm ff mf Vid Slätthögs kyrka finns 2 gravstenar som är bland de äldsta på kyrkogården och är kulturminnesmärkta. De är minnesmärken över 2 välbärgade bönder : Gudmund (Gume) Amundsson och hans svärson Carl Pehrsson. Ann-Mari Nilsson skriver: Gudmund Amundsson själv begav sig på friarstråt till en ung flicka i Tolestorp vid namn Maja Isacsdotter. Hon var enda barnet till Isac Persson och Britta Larsdotter. Tio dagar efter bröllopet firade bruden sin fjortonårsdag. Gudmund hade samma år fyllt trettio år och var bara några få år yngre än sin svärmor Britta. Det nygifta paret bosatte sig hos Majas föräldrar på gården i Tolestorp. Här på gården fick Gudmund och Maja leva tillsammans i nästan 50 år. Här fostrade de sina barn och här slutade de sina liv, först Maja och några år senare Gudmund. Vi kan nog anta att paret var välbärgat ochrespekterat. I husförhören ser man att det fanns ett stort antal drängar och pigor sysselsatta på gården. Man kan lätt föreställa sig Gume som en betydelsefull man, familjefar, hemmansägare och arbetsgivare. Det dröjde gott och väl tre år efter bröllopet innan deras första barn föddes strax för julen Dottern döptes till Catharina. Gudmund Amundsson och hans hustru Maja fick 6 barn och minst tjugofem barnbarn och även om flera dog som små så har han med säkerhet ett stort antal nu levande ättlingar. Året 1791 blev Gudmund änkling och själv dog han den 14:e oktober 1798 och begravdes på Slätthögs kyrkogård. Förstfödda dottern Catharina gifte sig 1772 med Carl Liungesson från Mosshult. De fick 3 barn. Efter förste makens död gifte Catharina om sig med Carl Pehrsson från Wret i Mistelås socken. I samband med giftemålet flyttade de 1784 till Mosshult. På gården i Mosshult fanns då också Catharinas åttaårige son Amund från 15

16 hennes första äktenskap. Carl och Catharina fick inte leva länge tillsammans. På nyårsdagen 1786 födde Catharina deras enda gemensamma barn, Maja. Bara några veckor senare dog Catharina och Carl stod ensam med pojken Amund och spädbarnet Maja. Året därpå på hösten 1887 gifte han om sig med den tjugoåriga Anna Görandotter från Sjuhult i Hjortsberga socken. Anna fick nu ta hand Amund och Maja och så småningom föddes det tre pojkar till på gården Peter, Jonas, och Anders. Carl Pehrsson dog Han blev 57 år gammal. Han efterlämnade änkan Anna Göransdotter, en dotter från första äktenskapet och tre söner från andra äktenskapet. Med hjälp av hans bouppteckning går det att få en viss kunskap om hur de levde på gården. Det var ett rikt hem. På den tiden hade bondehemmen vanligtvis bara de nödvändigaste tingen för att klara av sin vardag. Och att ha egen häst med åkvagn var förunnat bara de rikaste i samhället. fyra skjortor i blaggarn, byxor i ljusblå och i grå vadmal, tre par byxor i bockskinn, hatt och handskar, en näsduk, två par stövlar och två par skor. Snusade gjorde han och dosan var av mässing. Drack starkt gjorde han och brännvinsredan var av koppar. På gården fanns en rödbrun häst, en grå gällad stut, sex kor, får och två baggar, två bockar och en get och fyra bikupor med bi uti. Carl körde antingen enbets eller tvåbetsvagn när han skulle uträtta ärenden till exempel hämta vadmal som lämnats in i Växjö för färgning. Efter att Carl avlidit var det sonen Peter som ordnade med begravningen. I bouppteckningen skulle Peter ha 34 riksdaler för begravningskostnader. Kanske ingick kostnader för gravstenen på Slätthögs kyrkogård. Inne i stugan fanns det en nio alnar lång takduk uppspänd. Denna duk fästes upp i taket ovanför matbordet för att förhindra att skräp ramlade ner i maten. I skänken fanns ett tennstop, tre tennfat, sex tenntallrikar och sex porslinstallrikar. I storstugan fanns också fyra ljusstakar i mässing utplacerade och på hedersplats fanns det två silverbägare på sex respektive fem och ett kvarts lod silver. I köket fanns det fyra kopparkittlar i olika storlekar. Här fanns också 24 trätallrikar och 48 matskedar av trä. Carl Pehrsson var en välklädd man. Han hade inte mindre än en ljusblå kapprock, tre ljusblå långrockar, två skjortor i lärft, 16

17 Svåger-tvisten vid Allbo häradsrätt Jöns Jonasson ( ) ff mf f Jöns Jonasson och Katarina Jonasdotter var barn till Jonas Pehrsson som ägde Nilsagård i Hössjö. Efter hans död 1766 delades gården och Jöns och Katarina ärvde var sin halva. Brodern Jöns var gift med Catharina Andersdotter som var dotterdotter till Maria Humble vars levnad är skildrad i ett tidigare avsnitt. Syster Katarina gifte sig med Jonas Olofsson som kom från Moheda. Efter en tid blir stämningen inte bra mellan de två ägarfamiljerna och år 1773 stämmer svågrarna Jöns Jonasson och Jonas Olofsson varandra till Allbo häradsrätt (hösttinget 25/ ). Att processa vid tinget var inte ovanligt i bondbyarna, till exempel när man trätte och slogs, kastade sten på grannarna eller beskyllde varandra för stöld och tjuvjakt. Jonas hävdar att Jöns satt upp ett hus söder om Jonas lada som tvingar Jonas att ta en omväg vid inkörning av sitt hö. Jöns hävdar i sin tur att Jonas stängt vägen till Jöns boningshus och badstuga samt på ett annat ställe till kålgården. Vidare att Jonas borttagit ett stycke av gärdesgården samt intagit ett stycke mark som ägs gemensamt. På tinget beslutades att nämndemännen Gumme Arnesson och Swen Carlsson i Härlatorp skulle företa syn och medla mellan parterna. Om inte överenskommelse träffas skulle ärendet på nytt tas upp i rätten. Någon anteckning om detta ärende i senare ting har inte hittats så man får förmoda att förlikning träffas. Några år senare flyttade Jonas Olsson med familj till Hössjö Norregård som de förvärvat och sålder sin del av Nilsagård till Jöns som härigenom blir ägare av hela gården och slipper vidare konflikt med svågern. Säkert en bra lösning för bägge parter. Soldaten som drunknade Johan Brodd ( ) fm mm ff 7 december 1787 drunknade soldaten Johan Brodd på väg från sitt torp till Fredriksbergs gruvområde där han arbetade som bruksmed. Vägen var 7 km lång och när han genade över Skirsjöns is brast den under honom. Han efterlämnade hustru och 7 minderåriga barn där sonen Jakob var 14 år och äldst. Enligt gällande reglemente måste familjen avflytta från soldattorpet vilket innebar en ytterst svår situation för änkan och barnen. Johan var indelt soldat vid Kalmer regemente för Broddatorps rote i Ramkvilla socken. Enligt generalmönstringsrulla 1783 var han 5 fot 8 ¼ tum lång 17

18 Betjänten och tullmästaränkan Jakob Brodin ( ) fm mm f och Helena Lindholz ( ) fm mm m som också var från Slätthög. Vid giftermålet var Magnus tullskrivare i Eksjö. Vid den tiden existerade lilla tullen i Sverige. Städerna hade monopol på handeln och vid infarten till städerna fanns tullhus där tullavgift måste erläggas för varorna som skulle säljas. Den tidens motsvarighet till våra dagars MOMS. Jakob Brodins födelseplats, Broddatorps soldattorp i Ramkvilla sn. Endast stenhögen efter skorstenen finns kvar I Eksjö fick de en dotter 1791 som avled som spädbarn. Kort därefter flyttade paret till Linköping där Magnus blev tullmästare. Men året därpå drabbades Helena av ännu en tragedi då Magnus avled. Gustaf Hjelmgren skriver : Jakob Brodin blev faderslös vid 14 års åldet när hans far, soldaten Johan Brodd drunknade i Ramkvilla socken i Jönköpings län. ( se ovan). Kom redan i 14-års ålder i tjänst först hos en bonde i 3 år och sedan som betjänt hos överste Strochkirk vid säteriet Åkershult i Korsberga socken. Som 25-åring fick han en son med pigan Catharina Jonsdotter vid säteriet. De gifte sig 3 månader efter födseln. Året efter dog Catharina. Vad som hände med sonen är fortfarande en gåta trots mycket forskande. Några år efter att Jakob blivit änkling tog han tjänst på Hallsnäs herrgård i sin födelsesocken där han träffade Helena Lindolz. Helena Lindholz var bonddotter från Bredahorva i Slätthög. Hennes första gifte var med tullmästaren Magnus Lindholz Hon uppmanades då att ej gå och sörja utan ge sig ut och taga tjänst. Hon fick plats som hushållerska på Hallsnäs herregård i Ramkvila socken. Där träffades Jakob Brodin och Helena Lindholz och bröllop stod snart mellan betjänten och den 10 år äldre tullmästaränkan. Efter giftemålet flyttade de till Hagelsrum i Kalmar län där Jakob fick plats som mjölnare och smed vid en herrgård. Hans hustru trivdes emellertid inte riktigt bra i Hagelsrum utan längtade till sin hemtrakt. Hon uppmanade därför sin man att resa till hemtrakten och köpa en mindre gård i Moheda eller Slätthög. Denne begav sig åstad och såg på gårdar som var till salu men fann ingen som han tyckte om och bestämde sig därför inte för någon. Vid sin återkomst hade han med sig en kaka bröd som han köpt i Moheda och visade den för sin hustru sägande: 18

19 "Se här ser du hurudant bröd de har i din hemtrakt. Då har vi allt bättre bröd här i Kalmar län och därför tycker jag vi bör stanna här". Kakan var nämligen bakad av sammalet havremjöl, som då allmänt bakades i Moheda. Hustrun genmälde emellertid, att det kunde inte hjälpas hur hårt och magert brödet än var i hemtrakten, så smakade det mycket bättre än här. Hon gav sig inte heller förrän han slutligen köpte en gård 7/48 mtl Åkhult i Moheda, varefter de flyttade dit. De bodde där sedan i många år ända till sin död. När han kommit till Åkhult gödslade han upp ett åkerstycke rikligt bra med gödsel som han brutit upp ur båsarna i ladugården. Sedan skaffade han sig råg och sådde. Rågen kom på hösten vackert upp. Grannarna blev nyfikna och kommo dit och tittade. "Ja, det ser väl grannt ut nu," sade de, men vänta till nästa år så får du allt se dig om om du får någonting i axen.". "Å, vi skall väl hoppas på det ", mente Jakob, och hans hopp kom inte heller på skam. Skörden blev verkligen vacker och hustrun slapp från den dagen att baka bröd av enbart havremjöl utan kunde blanda den med rågmjöl. Grannarna som nu såg att det verkligen gick att odla råg på de magra tegarna om man blott gödslade och skötte dem ordentligt började nu följa exemplet. Detta var i början av 1800-talet. När han blev gammal och orkeslös tog han arrendator på gården. Han levde som änkeman de 10 sista åren och bodde då ensam i en undantagskammare i Åkhult. Hans enda dotter Katarina,, som då var gift i Skog gick emellertid ofta hem till honom och hjälpte honom med småsysslor kärnade smör åt honom, bakade våfflor o. d. Han blev mellan 70 och 80 år gammal och har fått en grav på Moheda kyrkogård. " Hjelmgren skriver också att Jakob Brodin var stor och grov till växten samt ovanligt stark vilket ju hade hög status i dåtidens samhälle. Jakob och Helena var unika i bondesamhället med utsocknes erfarenheter. Människorna levde isolerat inom socknen och giftemål över sockengränserna var ovanliga. Trots att Jakob hade växt upp bara 7-8 mil från Åkhult norr om länsgränsen trodde grannarna att han talade värmländska. Följande står att läsa om honom i Värendsbygder årgång 1942: Brodén: Han var värmlänning och kom lodande. Han kunde mycket som andra ej kunde. Han var smed, snickare, målare m.m. Genom giftermål blev han ägare till Karl Anderssons nuvarande gård i Åkhult. Hans värmländska dialekt var främmande på orten. Dessutom hade han vandrat vida omkring och lärt sig ordfraser. Han satte därför flera ordstäv i traktens dialekt. Ofta var det en ren tillfällighet som var en upprinnelse till dem. Här är ett : Gabriel i Skog gick till hans dotter. Denna blev kärlekstokig och yr. Brodén sade med anspelning härpå: Har man en galen käring, får en tokiga ungar " 19

20 Hundraåringen som bara var i 3 socknar under sin levnad Lisbet Andersdotter ( ) fm mf m Lisbet Andersdotter levde på släktgården i Skog under hela sitt 100-åriga liv. Hon var dotterdotter till ryttaren Olof Elmgren. Gustaf Hjelmgren skriver: "Född i Skog. Stor till växten och mycket korpulent. Blev 101 år 2 m. och 20 dagar gammal. Var blind de 5 eller 6 sista åren. Hon hade inte varit i mer än 3 socknar under sitt levnad, i Moheda, Aneboda och Slätthög. Hade i sin krafts dagar varit arbetsam och hållit huset i ordning. Hade enl. anteckning i kyrkboken god förmåga att läsa samt god kristendomskunskap. Kunde många psalmer utantill och hade god sångröst. På sin höga ålderdom hade hon mistat alla sina tänder och det mesta av sitt hår men det märkliga inträffade att under hennes sista år började håret åter växa ut och blev så långt att det kunde flätas varjämte hon fick en ny tand framme i munnen. Under de år som hon var blind hade hon god hörsel och kunde på rösten höra vem som talade med henne. Den dag hon fyllde 100 år hade Gabriel Månsson och hans hustru bjudit dit grannarna och släktingarna till att fira denna enastående högtid. Dessutom kom herrskapet på Torps gård Major Bengt Liliecreuts med fru och inspektor samt informatorn Sven Leander. De kommo dit av nyfikenhet att se den gamla samt lyckönska henne på hennes märkesdag. När de kommo sade majoren: "Vi komma några stycken som gärna vilja se hur en hundraåring ser ut": " Ja, då får i allt se ett konterfej?", svarade den gamla. "Men I skall inte komma och göra narr av mig för att jag blivit gammal". " Vi skall inte göra narr av er" svarade majoren, "utan istället så gott vi kunna bevisa er heder". Majoren höll därefter ett vackert tal och han föreslog 100-åringens skål, som dracks i portvin. I sitt tal nämnde han bland annat, att utanför stugan äro vi själva gubbar och gummor, men här inne äro vi alla barn i förhållande till den gamla. Inspektorn gjorde en vacker teckning av den gamla, som var så kry att hon kunde sitta uppe på en stol. Hon var ganska korpulent, något framåtlutad men ej särdeles skrynklig i ansiktet. På teckningen syntes även stolen, en gammal rococomöbel samt en blåmålad dalaklocka. Denna teckning reproducerades sedan i åtskilliga exemplar av morbror Daniel men hava tyvärr nu alla förkommit. Gabriel Månsson har skrivit upp åtskilligt om hennes härstamning och levnadsomständigheter, vilka uppgifter han lämnade till pastor Dahlstedt som också var närvarande. Denne å sin sida lämnade den till en Växjötidning, som sedan i en spaltlång artikel beskrev den märkliga födelsedagen. Något över ett år därefter dog Elisabet Andersdotter av ålderdomssvaghet. Hon ligger begraven på Moheda kyrkogård. 20

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Anfäder Gustaf Henrik Petersson

Anfäder Gustaf Henrik Petersson Anfäder Gustaf Henrik Petersson Gustaf Henrik Petersson Snickare Född 1886-05-22 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 1) Bosatt 1890 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 2) Bosatt 1900 Öjaby Postgård Fridhem,

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. 2014-09-30 Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. av Åke Öster Johan Hägg kommer från gården Tomasbol i Tydje församling, som senare slogs samman med Tösse församling. Ingår

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Flyttade 1853 från Nilsagård till Hjortsberga församling i samband med giftemål, närmare bestämt till hustruns fädernegård Dalbygård i Hjortsberga.

Flyttade 1853 från Nilsagård till Hjortsberga församling i samband med giftemål, närmare bestämt till hustruns fädernegård Dalbygård i Hjortsberga. Probandus Johan (Jon) Andersson. Torpare. Born 26 NOV 1829. Died 16 DEC 1911. Flyttade 1853 från Nilsagård till Hjortsberga församling i samband med giftemål, närmare bestämt till hustruns fädernegård

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Johan Petter Johansson Kumling föddes på Stora Åby

Johan Petter Johansson Kumling föddes på Stora Åby Originalet Bose-Johan Johan Petter Johansson Kumling föddes på Stora Åby häradsallmänning 15/11 1821. Fadern var häradsmästare och avdragaren Johannes Jansson Kumling född 1797 i Ödehög. Modern var Anna

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

ENAMN1 FNAMN1 BORN DEAD ANM ENAMN2 FNAMN2 ENAMN3 FNAMN3 TEXT1 SOCK1 SOCK2 SAK Månsdotter Marit 1688-1758-03- Bondehustru från Stommen? Måns?

ENAMN1 FNAMN1 BORN DEAD ANM ENAMN2 FNAMN2 ENAMN3 FNAMN3 TEXT1 SOCK1 SOCK2 SAK Månsdotter Marit 1688-1758-03- Bondehustru från Stommen? Måns? ENAMN1 FNAMN1 BORN DEAD ANM ENAMN2 FNAMN2 ENAMN3 FNAMN3 TEXT1 SOCK1 SOCK2 SAK Månsdotter Marit 1688-1758-03- Bondehustru från Stommen? Måns? Kerstin Död av ålderdom Nilsson Lars 1668-1758-08- Bonde från

Läs mer

Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka.

Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka. Sara Ranta Rönnlunds berättelse om "Monkka" Salomon Johansson Stålnacke. Att människorna hade det tufft både i brukssamhället Svappavaara och i övriga Lappland förtäljer historien nedan som jag hämtat

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Fångtransporten sköttes av gevaldigerna Åström och Oden. Häradshövdingarna domarna voro Cawallin och Sundqvist och åklagare (actor) länsman Hamrin.

Fångtransporten sköttes av gevaldigerna Åström och Oden. Häradshövdingarna domarna voro Cawallin och Sundqvist och åklagare (actor) länsman Hamrin. I Håsjö församlings kyrkobokföring finnes följande anteckning för år 1831. Den 21 september avrättades vid blandstenen bonden Nils Håkansson i Håsjö vilken hade förgiftat sin hustrus farmoder Brita Pehrsdotter

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Anfäder Lars Bernhard Hast

Anfäder Lars Bernhard Hast Anfäder Lars Bernhard Hast Lars Bernhard Hast. Vägarbetare. Född 1889-08-15 Kilbo, Färila (X) 1). Bosatt Stocksbo 7:10, Färila (X) 2). Döpt 1889-08-17. Död 1964-03-01 Stocksbo, Färila (X) 3). Begravd 1964-03-08

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kungsgatan - funderingsfrågor, tips på högläsning och fördjupningsuppgifter Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Anfäder Karl Hjalmar Fahlgren

Anfäder Karl Hjalmar Fahlgren Anfäder Karl Hjalmar Fahlgren Karl Hjalmar Fahlgren. Teol Dr, präst, lektor, rektor, redaktör och författare. Född 1900-12-21 Varuträsk 3, Skellefteå lfs, Skellefteå sn 1). Levde 1910 Varuträsk 3, Norrgården,

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet.

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. Nilsbygget??????? Horveryds Västragård Sida 201 År Boende Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. 1892 Grenadjär Klaes Emil Gustavsson Gräns. Flyttade hit från

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Statens Indelningsverk beslutade år 1686 att varje hemman av viss omfattning skulle tillhandahålla bostad och ett jordbruk för en soldats försörjning.

Läs mer

källa: protokoll från Hjelmseryds skolstyrelse " finns ej i Åres hfl för 1884-1893" källa.rolf A karlsson (Father 1:1, p 10, Mother 1:2, p 19)

källa: protokoll från Hjelmseryds skolstyrelse  finns ej i Åres hfl för 1884-1893 källa.rolf A karlsson (Father 1:1, p 10, Mother 1:2, p 19) Probandus Mathilda Karolina Andersdotter (9). Lärarinna. Born 1862-08-31 in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (husförhörslängd). Died 1932-07-03 in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G). Buried 1932-07-10 in Slätthög

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Den dumma. bondpojken

Den dumma. bondpojken q Den dumma bondpojken d Sagan är satt med typsnittet Odense Neon, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde 12.1.1. (Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde Känslor. Det mesta handlar om känslor. Det som berör. Jag kan verifiera något på en sorts vetenskaplig grund och argumentera utifrån detta.

Läs mer

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter...

Läs mer

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN Jan Moberg Jan.moberg.nykoping@telia.com Bygden kring Österhagen är mycket gammal För över 10 000 år sedan kom de första invånarna till våra trakter.

Läs mer

Castman i Vimmerby. Släktutredning

Castman i Vimmerby. Släktutredning Släktutredning Castman i Vimmerby Sammanställd av Daniel Johnsson, Vimmerby Sommaren 2015 Äldsta kända anfader för Castmansläkten är Anders Arvidsson Castman som troligen var av bondesläkt och kom från

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2014-05-31 Anor från norra Småland Sida 1 Proband Sven Magnus (Svante) Ekelund. Kronofogde i V Ingelstad. Född 1832 i Lilla Ekesås, Svenarum (F). Gift 1866 i Västra Ingelstad (M) med Salomina (Mina) Johanna

Läs mer

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda dotter. Inte så långt från honom bodde en fattig torpare. Torparen hade en son, som var jämnårig med den rika mannens dotter. De båda barnen tyckte om

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning

Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning Borgeby C:3 1848-61 Döda 1848 i Borgeby Jan 9-23 Juli d 27 aug 3 Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning Torp.

Läs mer

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö Det bibliska landet Pilgrimsvandring på Tosterö Det bibliska landet Vid starten: Visa mig Herre din väg, och gör mig villig att vandra den. (Heliga Birgitta) Betlehem: Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer