Finansiell förändring mot hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell förändring mot hållbar utveckling"

Transkript

1 Ekonomihögskolan Institutionen för Samhällsteknik Box 883, Västerås C-uppsats 10 poäng Ekologisk ekonomi seminarieversion Finansiell förändring mot hållbar utveckling En studie av medlemsbankerna JAK och Ekobanken Författare: Hanna Lunderbye Anna Puggioli Handledare: Magnus Linderström

2 Förord Vi vill tacka vår handledare Magnus Linderström för visat tålamod och stort stöd i vårt uppsatsskrivande. Vi vill även tacka våra kontaktpersoner på JAK medlemsbank och Ekobankendin medlemsbank för visat stort intresse och som även tagit sig tid att svara på våra frågor. Vi riktar även ett stort tack till övriga personer som har hjälpt och stöttat i vårt uppsatsarbete. Måndagen den 20/ Hanna Lunderbye Anna Puggioli

3 Sammanfattning Datum: Nivå: C-uppsats/Examensarbete i företagsekonomi med inriktning mot ekologisk ekonomi, 10 poäng Författare: Hanna Lunderbye(800206) Anna Puggioli (800131) Bergsgatan 17 Stora Gatan 71 A Södertälje Västerås Handledare: Titel: Problem: Syfte: Metod: Resultat: Magnus Linderström Ekobanken- Din medlemsbank & JAK medlemsbank -förändringsalternativ mot en hållbar ekonomi? Den övergripande frågan är hur banker och den finansiella sektorn kan arbeta för en hållbar utveckling. På vilket sätt kan JAK:s och Ekobankens alternativa verksamheter bidra till hållbar utveckling? Hur ser deras marknadsstrategier ut? Vad är det för skillnad mellan alternativa och traditionella bankverksamheter? Syftet med denna uppsats är att genomföra en aktörsstudie av banker som valt en alternativ strategi och marknadsföring med inriktning mot miljö, etik och socialt ansvar. Vi har därför valt att studera JAK medlemsbank och Ekobanken - Din medlemsbank. Vi har även valt att sätta in dessa aktörer i en historisk kontext samt relatera dem till ett hållbart utvecklingsperspektiv. Vi har valt att använda oss av en aktörsinriktad kvalitativ metod som innebär att vi studerat två aktörer som agerar i en för det traditionella bankväsendet alternativ kontext. Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer utförda via personlig intervju och mailkontakt. I vår uppsats har det framkommit att de alternativa banker vi studerat skiljer sig från traditionella banker i många avseenden. De har andra värderingar och grundpelare som de baserar sin verksamhet på. De profilerar sig genom olika strategier, där traditionella banker använder monetära verktyg medan de alternativa bankerna differentierar sig genom att framhäva etiska och moraliska värden. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNING MÅLGRUPP BEGREPPSFÖRKLARING DISPOSITION METOD OCH VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI METOD OCH GENOMFÖRANDE TEORI FÖRÄNDRING MOT HÅLLBARHET EKOLOGISK EKONOMI AKTÖRSSYNSÄTT BANKVÄSENDE TRADITIONELLT BANKVÄSENDE TRADITIONELLA BANKERS MILJÖARBETE BANKERNA OCH MILJÖN BAKGRUNDSBERÄTTELSE NEOKLASSISK EKONOMI UTOPISK SOCIALISM OCH INSTITUTIONELL EKONOMI RÄNTEKRITIKENS FRAMVÄXT FRÅN ANTIKEN TILL MODERN TID Antiken och medeltiden Räntekritiker under 1800-talet Räntekritiker under 1900-talet JAK- MEDLEMSBANK IDEOLOGI SYSTEM OCH ORGANISATION STRATEGIER EKOBANKEN IDEOLOGI SYSTEM OCH ORGANISATION STRATEGIER ANALYS EN JÄMFÖRELSE MELLAN JAK MEDLEMSBANK OCH EKOBANKEN DIN MEDLEMSBANK BANKERNAS SYSTEM OCH VÄRDERINGAR I JÄMFÖRELSE MED RÄNTEKRITIKERNAS TEORIER RESULTAT OCH DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING 4

5 1. Inledning Det finns olika sätt att påverka samhällsutvecklingen mot en mer hållbar sådan. Ett exempel på det är politisk påverkan vilket sker när vi röstar eller på andra sätt försöker inverka på de demokratiskt folkvalda företrädarna. Ett annat alternativ är att utöva påverkan genom sin roll som konsument. Detta kan exempelvis ske genom att bojkotta vissa företag. Ett tredje alternativ, vilket vi avser att studera i denna uppsats är att utöva förändring genom finansiell makt. Genom vårt sparkapital har vi möjlighet att bestämma hur våra pengar ska användas och vi kan på så sätt utöva inverkan på samhällsutvecklingen. Detta sker dels genom att vi genom vårt sparade kapital är delägare i olika företag och således har möjlighet att påverka hur dessa företag ska driva sin verksamhet och hur pengarna ska investeras. Dels genom att sparandet även öppnar möjligheten att påverka företag med vilka vi inte kommer i direktkontakt. 1 Bankerna är en del av samhällsstrukturen och vi påverkas alla av dem i våra olika roller i vardagsoch arbetslivet. Globaliseringen, EU och IT-revolutionen har förändrat bankernas funktioner och sätt att arbeta. Denna snabba utveckling anses vara en av anledningarna till att bankerna inte riktigt har hittat sin roll i det postmoderna samhället. Tempot i den finansiella utvecklingen har sedan mitten av 1980-talet accelererat. Konkurrensen om spararnas pengar ökar och nya kreditformer växer fram. Den traditionella bankverksamheten är utmanad från många håll; däribland olika nischbanker. 2 Förmodligen anser sig få av oss ta något ansvar för hur de pengar vi har på banken används men nästan ingen av oss är likgiltiga till hur pengarna används. Om vi kan välja mellan olika alternativ skulle vi känna ett större angagemang. De flesta skulle nog hellre bidra till att lösa världssvälten än att marknadsföra en ny ögonskugga. Dessutom finns det gränser för vad vi får tjäna pengar på medan vi kan tänka oss att stödja vissa saker för en mycket liten ersättning. De flesta reflekterar inte över vad våra pengar används till och att de har en central roll i världsekonomin. 3 Men finns det några alternativ till de traditionella bankerna? Vi har valt att studera två aktörer som kan utgöra alternativ till de traditionella banksystemet. JAK medlemsbank är en utmanare. Det är en bank som inte använder sig av räntor. Föreningens ändamål är att sprida kännedom om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering 4. Ekobanken är ännu en utmanare vars verksamhet bygger på etiskt sparande och utlåning där människan är utgångspunkten i bankens verksamhet. Ekobanken är även en ekologiskt inriktad bank där miljöaspekten är en självklar del Problemformulering Den övergripande frågan är hur banker och den finansiella sektorn kan arbeta för en hållbar utveckling. På vilket sätt kan JAK:s och Ekobankens alternativa verksamheter bidra till hållbar utveckling? Hur ser deras marknadsstrategier ut? Vad är det för skillnad mellan alternativa och traditionella bankverksamheter? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att genomföra en aktörsstudie av banker som valt en alternativ strategi och marknadsföring med inriktning mot miljö, etik och socialt ansvar. Vi har därför valt att studera 1 Pamlin, Ekman (red), 2003, s 74f 3 Ibid

6 JAK medlemsbank och Ekobanken - Din medlemsbank. Vi har även valt att sätta in dessa aktörer i en historisk kontext samt relatera dem till ett hållbart utvecklingsperspektiv. 1.3 Avgränsning Vi avser inte att studera hur de båda bankernas ekonomiska sittuation ser ut. Vi ämnar heller inte studera kundernas uppfattning om bankerna och dess system. Vidare tar vi inte upp åtgärder som kan göras på statlig eller global nivå för att förändra det ekonomiska systemet. 1.4 Målgrupp Denna uppsats riktar sig främst till kursdeltagarna och lärarna i kursen projektarbete i ekologisk ekonomi C samt andra intresserade individer. 1.5 Begreppsförklaring Eftersparande- Ett regelbundet sparande som låntagaren förbinder sig att prestera under amorteringstiden om låntagaren valt tilläggslån. Jordränta- ersättning till produktionsfaktorn mark (naturresurser) Kapitalränta- ersättning till produktionsfaktorn kapital 1.6 Disposition Det första kapitlet inleds med en bakgrund till uppsatsens ämne. Därefter tar vi upp vår problemformulering, syftet med uppsatsen, avgränsning och målgrupp. I kapitel två kommer vi först att göra en kort beskrivning av vad vetenskapsteori och metod innebär. Därefter beskrivs den metod vi har använt oss av i vårt uppsatsarbete samt hur vi har gått tillväga i insamligen av relevant information. Vi tar även upp de faktorer som kan ha påvekrat uppsatsen både positivt och negativt. I det tredje kapitlet behandlas vår förförståelse, vilken kommer att påverka vår studie. Vi tar där upp förändring mot hållbarhet, ekologisk ekonomi samt vårt aktörssynsätt. I det fjärde kapitlet behandlar vi traditionella bankers respektive alternativa bankers utformning samt traditionella bankers miljöarbete. I det femte kapitlet gör vi en historisk tillbakablick på neoklassicismens uppkomst samt utopisk socialism och institutionell ekonomi. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om räntans historia och dess krititker genom tiderna. Det sjätte och sjunde kapitlet behandlar JAK medlemsbank respektive Ekobanken- Din medlemsbank. Bankernas organisation, lånesystem samt deras ideologi och strategier beskrivs.. I kapitel åtta gör vi en jämförelse mellan de båda bankerna samt jämför hur bankernas ideologier stämmer överens med räntekritikernas teorier. Kapitlet avslutas med resultatet samt en diskussion där JAK:s och Ekobankens strategier behandlas med utgångspunkt från vår teori. 6

7 2. Metod och vetenskapsteori Detta kapitel kommer först att kort beskriva vad vetenskapsteori och metod innebär. Därefter beskrivs den metod vi har använt oss av i vårt uppsatsarbete samt hur vi har gått tillväga i insamligen av relevant information. 2.1 Vetenskapsteori Det finns ett antal olika ansatser som kan användas i en aktörsstudie. Vi har valt att utgå från en vetenskapsteoretisk beskrivning av hermenuetiken och positivismen. Positivismen har sin bakgrund i naturvetenskapen och bygger i dess renodlade form på experiment, kvantitativ mätning och logiska resonemang. Inom positivismen ligger vikten vid att beskriva och förklara utifrån allmängiltiga lagar och strukturer. Inom hermenuetiken ligger tyngdpunkten vid att förstå och tolka det som studeras. Denna helhetsförståelse för ett visst tillstånd, händelse, förlopp eller handling uppnås genom en växelvis förståelse för helheten och delarna, med utgångspunkt i en viss förförståelse. Hermenuetiken beskriva ofta som den hermeneutiska spiralen. Utgångspunkten i denna spiral är forskarens förförståelse av det som ska studeras. Med hjälp av förförståelsen utformas problem, frågor, idéer, hypoteser etc. Med bakrund av dessa börjar forskaren att bearbeta undersökningsmaterialet genom en tvåvägsprocess. Genom denna bearbetningsprocess gör forskaren en tolkning och får på så sätt ökad förståelse av det som studeras. Den ökade förståelsen leder till nya frågor, idéer mm som i sin tur leder till ny bearbetning etc. 6 Vi anser att vår studie främst lämpar sig för en hermeneutisk ansats. Metod är ett redskap som syftar till att hjälpa forskaren att uppnå de målsättningar som finns i studien. Inom samhällsvetenskapen finns det främst två olika metodologiska tillvägagångssätt för datainsamling. Dessa är ett kvalitativt och ett kvantitativt angreppssätt. 7 Båda kan användas för att ge en bättre förståelse av samhället och hur enskilda individer, grupper och institutioner handlar och påverkas av varandra. 8 I en kvantitativ metod kan det grovt sägas att information bearbetas till siffror och mängder. Utifrån dessa genomför forskaren sedan statistiska analyser. 9 Det används således systematiska och strukturella observationer som exempelvis enkäter. Målet med en kvantitativt bearbetning är att kunna generalisera de observationer som görs i urvalet till att gälla för en hel population. På så vis genomför forskaren studier av delarna som sedan ger kunskap om helheten. 10 I denna metod sker det en förklaring och beskrivning av det fenomen som studeras snarare än att det skapas en vidare förståelse för fenomenet Metod och genomförande I en kvalitativ plan är syftet att tolka och förstå det som observeras. Forskaren försöker se med den studerades ögon och sätta sig in i dennes verklighet. Teoretiska perspektiv används då forskaren ska försöka förstå den sociala verkligheten. Vidare används teorigenerering, vilket innebär att det sker ett växelspel mellan datan och teorierna. Resultatet blir en beskrivning av hur delarna och helheten hänger ihop och vilka variationer inom fenomenet som finns. 12 Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vår studie och teoretiska bakgrund främst lämpar sig till att använda oss av detta metodologiska angreppssätt. Vi har därför 6 Torsten Eriksson, Wiedersheim-Paul, Holme, Krohn Solvang, Ibid 9 Ibid 10 Frankfort-Nachmias, Ibid 12 Ibid 7

8 valt att använda oss av intervjuer samt att utföra artikel- och litteraturstuderier för att samla material till uppsatsen. Vi har även gjort sökningar på Internet samt studerat hemsidor för att finna relevant information. Vi avser att genom intervjuerna öka vår förståelse för det vi ska studera. I en intervjusittuation tolkas det som sägs och sätts in i en kontext. 13 Vår egen förmåga till förståelse samt vår och respondentens förförståelse kommer både bidra och påverka vår intervju 14. Vår intervju var 30 min lång, som hjälpmedel hade vi bandspelare och en intervjuguide bestående av ett antal områden och frågor som diskuterades. Genom denna öppna intervjuguide blev det lättare att få respondenterna att prata mer fritt och uttrycka sina åsikter samt att det blev lättare för oss att ställa motfrågor. För att få tillgång till fältet var vi tvungna att bli accepterade av respondenterna. Detta skedde genom att vi först små pratade lite så vi på så sätt värmde upp personen i fråga. 15 De första minuterna av en intervju är avgörande. Den intervjuade vill ha en uppfattning om intervjuaren innan hon tillåter sig att tala fritt och yppat erfarenheter och känslor för en främling. Intervjuaren skapar god kontakt genom att lyssna uppmärksamt, genom att visa intresse, förståelse och respekt för vad den intervjuade säger. På samma gång måste intervjuaren uppträda obesvärat och vara klar över vad han vill veta 16 Vi tog kontakt med vår respondent från JAK medlemsbank genom mail. Vi informerade vad intervjun skulle handla om, att han kunde vara anonyma samt att han kunde avbryta intervjun när han ville. Att använda sig av intervjuer som metod har både för- och nackdelar. En av fördelarna är att undersökningssittuationen liknar ett vanligt samtal. 17 Dock kan även denna situation medföra att en så kallad Hawthorneeffekt uppstår, detta innebär att personen svarar det som han/hon tror att vi vill ha till svar. Även att respondentern ljuger kan inträffa, detta kan ske medvetet eller omedvetet. Med detta menas att respondentern känner ett större engagemang när till exempel miljöfrågor tas upp, man lämnar verkligheten. Andra problem som kan uppstå är att den intervjuade är medveten om detta och agerar därför annorlunda. Även personliga faktorer kan spela in som till exempel om personen är trött eller hungrig. 18 Det ligger ett stort ansvar på oss som intervjuar eftersom vi behöver vara inlästa på ämnet, inte ställa ledande frågor och låta respondenten prata klart et cetera. Vi kan inte använda oss av så stort urval, vilket i ett längre perspektiv kan påverka vårt resultat. Därför är det viktigt att vi använder oss av de individer som kan bidra med mest relevant information i förhållande till vårt syfte med studien, samt att dessa individer har ett intresse att delge oss av sina kunskaper och erfarenheter. Detta för att vi ska kunna skapa oss en djupare och mer fullständig uppfattning om fenomenet vi studerar. 19 Ekobanken har studerats genom en representant från denna bank. Denna person besvarade frågor genom mail i stället för att delta i en personlig intervju. Vi är medvetna om att detta kan ha påverkat vår studie och därmed våra slutsatser. De nackdelar som finns vid mailkontakt är bland annat att vi inte lika lätt och spontant kan ställa motfrågor samt att vi missar andra faktorer som visar intervjuarens svar till exempel om respontenten ser besvärad ut och så vidare. En del av de fördelar som finns är att respontenten kan besvara frågorna när han vill och på så sätt kan vi minska pressen på respontenten. Vi kan även genom detta sätt minska pressen på respondenten genom att inte utsätta honom för en obehaglig situation. Litteratur- och artikelsökningar har gjorts på biblioteket vid Mälardalens högskola i Västerås. Av funnen litteratur har vi gjort ett urval, där litteratur som vi anser vara irrelevant för uppsatsen har 13 Gilje N, Grimen H, Wedin L, Sandell R, Kvale, Ibid s Wedin L, Sandell R, Kvale, Wedin L, Sandell R,

9 tagits bort. Även i den relevanta litteraturen har vi valt ut avsnitt av intresse för uppsatsen. Vi är medvetna om att detta kan medföra brister för uppsatsens trovärdighet. Vi har även genomfört sökningar på Internet, där sökorden JAK medlemsbank, JAK, Pålsson Syll, räntefri ekonomi samt Ekobanken har använts. Vi har även undersökt traditionella bankers miljöarbete genom att studera deras hemsidor. 3. Teori Inför denna uppsats har vi föreställningen att vår förförståelse kommer att påverka vår studie. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att vi förklarar vad den innebär för oss. Vi anser att förförståelsen har präglat vårt sätt att se på samhället. Vi anser således att det sker en förståelse mot bakrund av vissa förutsättningar, vi möter inte världen förutsättningslöst. 3.1 Förändring mot hållbarhet Människans existens, hennes verksamheter och handlingsmönster bidrar till påverkan på naturen, men genom att förändra dessa så kan ett mer hållbart levnadssätt utvecklas. 20 Miljöproblematiken handlar i stor utsträckning om både natur och kultur. Miljöforskning, undervisning och miljövård bör baseras både på kunskaper om naturen så väl som om samhället. Naturen är en del av samhället, och samhället är en del av naturen. Människan är således en biologisk varelse så väl som en kulturell varelse. Det är följaktligen så att miljöproblemen till stor del är samhällsproblem eftersom miljöproblemen har vävts in i samhällsstukturen, dess grundläggande sätt att fungera. 21 Det är således av vikt att kunna påverka och förändra olika samhälleliga skeenden som exempelvis ekonomin och vår egen livsstil, då dessa i hög utsträckning påverkar oss i våra olika valsituationer. Människor är olika och har olika egenskaper utifrån det perspektiv hon studeras, alla dessa egenskaper är viktiga i hennes roll att genomföra förändringar. Att vi förstör miljön har många bidragande orsaker så som en ökad befolkningstillväxt samt att vi styrs av kulturella och ekonomiska vanor. Dessa kan verka naturgivna men de går att förändra. 22 Samhället sätter gränser och styr människors agerande men det finns alltid en viss grad av frihet att agera på ett annorlunda sätt. Dessa aktiva val att agera på ett annorlunda sätt kan i ett längre perspektiv leda till samhällsförändringar som förändrar våra förutsättningar till ett mer hållbart samhälle. I vissa avseenden leder höga priser, information, rådgivning etcetera till att individer försöker att förändra omgivningsstrukturen för att kunna öka sina handlingsmöjligheter. I andra fall är det nödvändigt för andra aktörer att ta ansvar för denna förändring. 23 Människan kan således i alla sina roller sätta igång förändringsprocesser. Miljöpolitik handlar om såväl miljöavgifter och förbud som kunskaper, värderingar och ideologi. Det är viktigt att inte avvisa begränsade förändringar så länge de sker i rätt riktning. En riktlinje kan vara att göra något hellre än inget eller de små förändringarnas princip. Det finns även andra tumregler så som exemplets makt samt att en persons eller ett företags förändrade beteende kan sprida sig likt ringar på vattnet. Vidare är det även viktigt med en ideologisk omprövning. 24 Människan är i mångt och mycket beroende av naturen för sin existens. Dagens samhällssystem leder till en ökad miljöförstöring, energikriser, artutrotning och resursutarmning. Detta beror på att vi är helt beroende av icke-förnyelsebara resurser och besatta av att växa i en ändlig värld 25. Om 20 Wärneryd mfl, Lundgren, Lars J, Wandén, Wärneryd mfl, Söderbaum, Friman, 1999, s

10 produktionen och konsumtionen fortsätter att öka med nuvarande teknologi och med nuvarande ekonomiska system kommer jorden och våra livsvillkor att fortsätta att skadas och utarmas. 26 Människans begär kommer således att överskrida naturens förmåga att tillfredsställa dessa begär. Det ligger visserligen i människans intresse att utnyttja naturen på dennas villkor. 27 Varför sker då inte detta? Genom att det har utvecklats ett allt större behov av materiella tillgångar för att förenkla och effektivisera vardagen för en växande befolkning har det lett till ett allt större tryck på naturen. Detta tryck har överskridit naturens gränser vilket har lett till att förutsättningarna för naturen har förändrats. 28 Således behövs det en grundläggande förändring för att bryta denna negativa utveckling som kan få förödande konsekvenser för såväl människor som natur. 29 Förändringen måste ske genom en omvärdering av samhällets nuvarande utveckling genom att gradvis förändra de nuvarande ekonomiska och sociala systemen. Tyngdpunkten ska läggas på individen för att öppna upp dennes ögon för ett annorlunda samhälle. 30 I dagens samhälle är vi överlag inriktade på maximal tillväxt, mätt i materiella mått. Vi ifrågasätter sällan eller aldrig vad detta leder till eller om det gör oss mer tillfreds. För att uppnå ett hållbart samhälle bör vi i stället leva efter att uppnå ett optimalt levnadssätt. Vi behöver således genomföra förändringar för att vi ska kunna anpassa oss efter naturens krav och uppnå ett hållbart samhälle. 31 Med hållbart samhälle menar vi att det är den starka hållbarheten som ska råda. Stark hållbarhet är när de sociala, ekologiska och ekonomiska komponenterna var för sig är hållbara. För att hållbarhet ska råda måste således den sociala situationen likväl som den ekologiska och ekonomiska vara hållbara var för sig. I stark hållbarhet hålls dessa tre komponenter isär. Detta till skillnad mot en svag hållbarhet där det råder hållbarhet om komponenterna tillsammans uppvisar hållbarhet. Således kan den ekonomiska hållbarheten väga upp en icke hållbar ekologisk situation Ekologisk ekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskans oikos som betyder hus. Ekonomi kan även översättas till hushållning med knappa resurser. 33 Ekologisk ekonomi har vuxit fram ur en kritik av den neoklassiska världsbilden och vill förändra grunden för det ekonomiska systemet. 34 I ett ekologisk ekonomiskt synsätt ligger knappheten i naturen och miljön i fokus, medan det neoklassiska synsättet begränsar sitt fokus till knapphet inom monetärt värderade resurser. 35 I ekologisk ekonomi är grunden för ekonomin och samhället att det ekologiska systemet fungerar 36. I all ekonomisk verksamhet är målet långsiktig ekologisk hållbarhet. 37 Det är av vikt att koncentrationen ligger på att uppnå optimum- det bästa möjliga och inte maximum- det mesta möjliga 38. Ekologisk ekonomi bygger på ett tvärvetenskapligt kunskapsutveckling. Således är naturvetenskapen viktig liksom olika samhällsvetenskaper för att vi ska kunna nå ett hållbart samhälle. I ekologisk ekonomi är alltså metodisk och teoretisk pluralism och öppenhet viktigt. Detta innebär att både det positivistiska angreppssättet och det hermenuetiska finns företrädda Ibid 27 Wandén, Ibid 29 Lundberg, Olsson, Söderbaum, 2000, s. 71 ff 31 Lundberg, Olsson, Hermele, Brännlund, Friman, Söderbaum, Ibid 37 Friman, Lundberg, Olsson, Söderbaum,

11 Ekologisk ekonomi skiljer sig från neoklassisk ekonomi i synen på miljön och människan. I det förstnämnda teorin anses det att människan inte alltid är rationell i sina beslut, utan hon är mycket mer komplex och påverkas exempelvis av etik, värderingar och ideologi. Människans olika roller, aktiviteter och intressen tillsammans med hennes olika kunskaper, informationsbaser och livsstilar samt sociala och moraliska egenskaper påverkar hennes olika val i livet. Det är viktigt att det sker ett hänsynstagande till detta. Förespråkarna för ekologisk ekonomi menar att det är av vikt att det endimensionella monetära maximeringstänkandet, som genomsyrar samhället idag, förändras. 40 Detta snäva effektivitetstänkade leder till att människor och företag ska prestera mer och mer utan att ta hänsyn till konsekvenserna. Detta tänkande leder till en ökad konsumtion, som leder till miljöförstörelse i form av exempelvis utsläpp och ökade uttag av resurser. Vidare är ett stort problem att företag inte behöver räkna med miljökonsekvenserna i sina kalkyler och handlingsplaner. Vilket i sin tur bidrar till att företag kan utvecklas på bekostnad av miljön. 41 Att värdera allt i monetära termer gör att miljöeffekter kvittas mot exempelvis anläggningstillgångar, vilket i sin tur leder leder till att skillnader mellan dessa typer av effekter lätt tappas bort. Således behövs en ekonomisyn som är av mer djupgående förståelse. Det monetära i ekonomin är viktigt men det bör även kompletteras av andra aspekter så som sociala och kulturella. 42 Det ekonomiska systemet är inte ett system där tillväxt och miljö är förenligt utan är ett instabilt system som förbrukar energi och materia i en accelererande takt Aktörssynsätt Aktörssynsättet är en betydelsefull del inom ekologsisk ekonomi och vi är av den uppfattningen att detta synsätt är fruktbart för vår studie. I vår uppsats utgår vi således från Peter Söderbaums aktörsbegrepp. En aktör kan vara både en individ och en organisation. En aktör är någon som agerar, vilket innebär att individen eller organisationen är aktiv i någon mening. 44 Alla människor har en enskilt utformad världsuppfattning och ideologi som används som grund för sina värderingar och handlingssätt i samhället. En individs ideologi och världsuppfattning speglar därmed den bild individen har av samhället och således kan olika individers tolkning av samma problem skilja sig avsevärt från varandra. 45 En människa har olika roller, relationer, aktiviteter, motiv och intressen i samhället och dessa skapar tillsammans Political Economic Person, PEP. De aktiviteter individen utför återspeglar individens livsstil och individens olika roller bildar dennes identitet och alla relationer är individens nätverk. En människa är således inte en rationell nyttomaximerare utan karaktäriseras av stor komplexitet. 46 En aktör verkar även utifrån en kontext med insitutionella, sociokulturella, fysiska och ekologiska aspekter. 47 Aktören verkar på olika arenor vilka kan vara av privat eller offentligt slag. 48 Arenorna måste vara institutionellt designade för att aktörer ska kunna mötas i en öppen och transparant dialog där olika aktörers handlingar görs synliga. 49 Aktörer iträder olika roller på olika arenor och 40 Ibid 41 Kenedy, Söderbaum, Friman Söderbaum, 1993, s Söderbaum, 2000, s. 1 ff 46 Ibid, s. 32ff 47 Ibid 48 Söderbaum, 1993, s Söderbaum, 2000, s

12 har därmed olika agendor på olika spelplaner. 50 Individer, eller PEP, bygger upp organisationer och dessa kan därmed sägas vara Political Economic Organizations, PEOs. Aktörerna inom en organisation kan således ha en ideologisk orientering som till viss del skiljer sig från organisationens. Två olika aktörer, vilka kan vara både en individ eller en organisation. Relationen mellan dessa aktörer är en del av ett nätverk som aktörerna ingår i (se figur 1). 51 CONTEXT Ecological Physical, man-made Institutional Socio-cultural ACTOR A roles activities ideologicalorientation resources power Relationship part of network social aspect interaction/dialogue cooperation, conflict trust, mistrust history habits, stability incomplete information search and other transaction cost ACTOR B roles activities ideologicalorientation resources power Figur 1. Essential Aspects of Relationship between two Actors Källa: Peter Söderbaum Bankväsende I detta kapitel behandlas vår förståelse och tolkning av traditionella bankers respektive alternativa bankers utformning utifrån litteraturstudier. För att få en inblick i de traditionella bankernas miljöarbete har vi även besökt ett antal hemsidor tillhörande dessa banker. 4.1 Traditionellt bankväsende Bankerna påverkas av det ekonomiska systemets begränsningar. De följer samhällets förändringar samtidigt som samhällsförändringar till stor del är beroende av bankers aktiviteter. För att ett hållbart ekonomiskt system ska kunna uppnås krävs det att bankerna blir aktiva i den samhälleliga successionen och bryter denna onda cirkel. Då bankerna har en unik ställning som spindeln i det ekonomiska nätet kan de påverka och skapa situationer för att aktivt bidra till en hållbar utveckling. För att detta ska ske måste bankernas självuppfattning vad gäller deras betydelse för sociala processer ändras Ibid, s. 35 f 51 Ibid, s. 41 ff 52 Ibid, s. 226 f 12

13 En förenklad definition av en banks förehavanden är att banker köper in pengar via inlåning, och säljer pengar via utlåning. De distribuerar även pengar mellan aktörer i nutid, så kallad betalningsförmedling samt över tiden, det vill säga genom sparandeprodukter. Banker är i hög utsträckning begränsade och styrda av teknosfären och i denna ingår exempelvis lagstiftning, motpartsrisker och teknikberoende. De är även begränsade av institutionella synsätt som normerar hur saker och ting ska vara. 53 En bank kan ha flera olika institutionella funktioner, vilka kan delas in i insättningsinstitutioner och icke-insättningsinstitutioner. Till insättningsinstitutioner hör kommersiella banker, sparbanker och kooperativa banker och kreditföreningar och dessa lånar ut en större del av de pengar de får in i form av hypotekslån och banklån. Icke- insättningsinstitutioner omfattar marknadsäkerhetsinstitutioner, investeringsbanker, sparavstalsinstitutioner och multilaterala och statliga finansiella institutioner. Dessa institutioner finansierar sig genom kundavgifter och andelar på kapitalmarknaden. Banker som verkar inom samtliga ovanstående områden, förutom multilaterala och statliga institutioner, kallas för universella banker. Den universella banken är ordnad utifrån tre huvudaktiviteter: kommersiell och privat banktjänster; investeringar och samordning av sparavtal. 54 I dagens samhälle har vi blivit allt mer beroende av bankernas funktioner och genom bankerna är vi dagligen i kontakt med det finansiella systemet. 55 Banker påverkar även ekonomin genom att bland annat ge ut krediter vilket ger upphov till penningskapande. Genom detta penningskapande påverkar banker penningtillgången i en ekonomi och därmed också ekonomins tillväxt. I figur 1 nedan åskådliggörs bankers roll i ekonomin (banker samt andra finansiella institutioner representeras här av finansiella marknader). Pilarna visar det monetära flödet och de streckade linjerna visar relationen mellan internationella och finansiella marknader. Utbyten mellan stat, internationell handel, affärsliv och hushåll görs via finansiella transaktioner på den finansiella marknaden där banker har en avgörande roll. Bankers existens brukar förklaras med att de minskar friktioner på kapitalmarknader. Friktioner uppstår till följd av informationsbrist hos hushåll och företag angående monetära underskott och överskott. Banker försöker balansera dessa underskott och överskott genom att matcha låntagare och långivare med varandra. Dessutom förflyttar banker pengar över tid och rum, exempelvis genom att fördela pengar från en långivare i Berlin till en låntagare i Kapstaden. Banker har också större möjligeter att bedöma och sprida risker och kan därför bistå hushåll och företag med bland annat rådgivning Lundgren, 1999, s Jeucken, 2001, s. 53 f 55 Ekman (red), 2003, s Jeucken, 2001, s

14 Internationella marknader Import Stat Export Skatter sparande Finansiella marknader Investeringar Investeringar Hushåll Konsumtion Figur 1: Finansiella marknader i en ekonomi Källa: Jeucken, 2001, s. 55, egen bearbetning. Produktion Företag Tempot i den finansiella utvecklingen accelererade hastigt under mitten av 1980-talet. I slutet av talet ökade kreditgivningen kraftigt i syfte att öka ränteintäkterna och därmed även bankernas intäkter. Detta lyckades dock inte utan det slutade i en krasch på talet där en stor del av banksystemet höll på att kollapsa. Efter denna kris utvecklades det två olika strategier vars främsta syfte var att förbättra bankernas resultat. Den ena strategin gick ut på att bygga upp en försäljning av egenproducerade tjänster. Detta innebar främst förvaltning av tillgångar och försäljning av värdepapper och fonder. Den andra strategin byggde på att genom sammanslagning minska de fasta kostnaderna och därmed öka intäkterna. 57 Bankväsendet har anammat ett antal trender sedan 1980-talet. Dessa trender är bland annat avreglering, internationalisering, teknisk utveckling, konsolidering samt ett otal andra trender. En av de viktigaste trenderna är avregleringen som under 1980-talet ledde till konsolidering och koncentrering av banker. Sammanslagningar kunde först ses inom banker, men utvidgades sedan mellan banker och investeringsbanker et cetera. Liberaliseringen av kapitalmarknaden samt den allmänna internationaliseringen har också medverkat till att gränserna mellan olika finansiella institutioner har suddats ut samt att antalet banker på den globala marknaden har minskat Traditionella bankers miljöarbete I en jämförelse av bankernas hemsidor kan vi konstatera att det finns stora skillnader mellan de traditionella bankernas miljöarbete. Vissa banker har inga fakta om sitt miljöarbete eller etiska arbete på sina hemsidor medan andra har utförliga policys, strategier och ställningstaganden inom dessa områden. De banker som har ett mer omfattande miljöarbete beskriver miljöarbetet som en integrerad del av verksamheten. En av bankerna beskriver att det finns ett intresse av att visa en utökad bild av företagets verksamhet och agerande än den som traditionellt visas i års- och miljöredovisningar. 57 Ekman (red), 2003, s. 77 ff 58 Jeucken, 2001, s

15 Detta eftersom företag i allt större utsträckning granskas av sin omgivning. Affärsverksamheten ska därför bedrivas så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv. I detta arbete är det av vikt att ha ett nära samspel med kunder och övriga intressenter. 59 En annan bank beskriver att de ska medverka till en långsiktig hållbar utveckling så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt förenligt med bankens åtaganden. De ska även vidta åtgärder för att minimera sin miljöpåverkan. De menar att ett miljöarbete som är konsekvent och långsiktigt både leder till miljövinster samt kostnadsbesparingar. 60 En av de studerade bankerna beskriver hållbarhet som att ekonomi, miljö- och samhällsfrågor samverkar i en helhet. De anser att de har ett ansvar för att deras verksamhet ska verka utifrån dessa tre delar. I detta ingår att minska den negativa miljöpåverkan, sträva efter långsiktiga kundrelationer, värna om de anställda, arbeta för att förhindra brott mot de mänskliga rättigheterna, verka för bra arbetsmiljö och en god affärsetik. Denna bank anser att deras miljöarbete ska bidra till en hållbar utveckling, uthållig lönsamhet och ett stärkt varumärke. 61 De banker som har ett utvecklat miljöarbete har gjort en uppdelning mellan bankernas direkta och indirekta miljöarbete. En av bankerna skriver att deras direkta miljöarbete är begränsat men att de genom sina strategier avseende kreditgivning samt genom miljöinriktade sparprodukter kan påverka miljön. 62 En annan bank beskriver angående sin indirekta miljöpåverkan att miljöfrågorna har en central roll i kreditanalyser. Det är dock mer traditionella företagsekonomiska faktorer som ligger till grund i dessa analyser. Konkret innebär detta att det för varje kund görs en värdering av vad eventuella miljörisker kan medföra för ekonomiska konsekvenser. 63 De skriver vidare att det är alltid kunden själv som ansvarar för hur verksamheten bedrivs, men återbetalningsförmågan och därmed bankens kreditrisk påverkas av kundens vilja eller förmåga att hantera dessa risker. 64 En bank har uppsatta mål för hur den indirekta miljöpåverkan ska minskas. Detta ska ske genom ökad försäljning av miljövänliga produkter och tjänster, införa miljöbedömning vid affärs- produkt- och systemutveckling samt öka andelen miljöanalyser vid kreditgivning. 65 En annan bank avser att minska sin indirekta miljöpåverkan genom att erbjuda kunderna Internetbaserade tjänster, miljöinriktade sparprodukter som beaktar miljörisker vid kreditgivning. 66 Flera av bankerna har etiska- och miljöinriktade fonder. Detta innebär att banken erbjuder kunderna att investera i företag som förutom ekonomiska mål även har sociala mål och som strävar efter att utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt. 67 En annan bank uttrycker det som att investerare kan välja att exkludera sektorer och företag som använder sig av miljömässiga eller etiskt tvivelaktiga metoder. Denna bank ser även att både institutionella placerare samt hushållens efterfrågan på etiska placeringar fortsätter att öka. 68 De åtgärder som genomförs för att minska deras direkta miljöpåverkan är gemensam för de flesta bankerna. Det består i pappersåtervinning, utsortering av miljöfarligt avfall samt att vid inköp av bland annat el och papper välja miljömärkta varor. Flera av bankerna har även som mål att minska el och pappersförbrukningen. En bank framhåller även att de prioriterar elektronisk kommunikation

16 och videokonferenser framför resor. Denna bank menar även att IT-lösningar medför en minskad förbrukning av energi och papper. 69 En utav bankerna ställer alltid miljökrav på sina leverantörer vid upphandling av varor och tjänster. Samma bank ställer dock inga krav på leverantörer, entreprenörer, konsulter eller andra affärspartners vad gäller socialt ansvarstagande. 70 En del av bankerna följer även frivilliga överenskommelser eller är medlemmar i medlemsnätverk och organisationer. En av bankerna följer överenskommelser så som Internationella Handelskammarens Näringslivsprogram för varaktigt hållbar utveckling och Förenta Nationernas program Bankerna och Miljön 71 En annan bank är med i medlemsnätverket CSR Europé som är till för näringslivet. Deras syfte är att hjälpa företag att uppnå lönsamhet, hållbar tillväxt och ta samhällsansvar. Denna bank är även en av grundarna till Nordic Partnership, som är en organisation som består av 17 nordiska företag som delar med sig av kunskap och praktiska erfarenheter och mobiliserar fler aktörer som verkar för hållbar utveckling i näringslivet Bankerna och Miljön Tidigare har miljöfrågan inom bankväsendet setts som ett irrelevant arbete för denna sektor. Anledningen till detta var att miljöarbetet ansågs höra till tillverkande företag. Genom påtryckningar från omgivningen förändrades dock snabbt synen på miljöarbete gällande banker. Trots att miljö numera är förenat med bankväsendet så utgör de ändå två skilda diskurser. Bankdiskursen är inriktad på att uppnå så stor monetär vinst som möjligt, tidsperspektivet är kort och rummet förringas och tonas ned. Miljödiskursen å sin sida lägger tyngdpunkten vid att alla arter nu och i framtiden ska kunna leva ett fullgott liv. Dessa två diskurser har olika grundpelare att stå på och uppfattar därmed världen på olika sätt. 73 Grunden i dessa diskurser är således oförenliga men för att miljöanpassningen ska bli lättare har många banker valt att reducera miljöfrågorna till att endast omfatta ekonomiska aspekter. Risken med detta är att miljöfrågorna bara blir en fråga om ekonomisk lönsamhet och risk och att dess andemening går förlorad. Vilket innebär att ingen egentlig förändring sker utan enbart en anpassning av miljöfrågorna till bankväsendets kontext. 74 Banker var sena med att implementera miljöfrågor i sina verksamheter i jämförelse med andra företag och organisationer. En av anledningarna till detta var att de inte hade något externt tryck på sig. Detta berodde på att de inte har någon direkt miljöpåverkan utan har en indirekt påverkan som dess omgivning har haft svårt att uppfatta. 75 I mitten av 1990-talet genomsyrade större delen av samhället av miljöfrågorna, många företag hade redan börjat miljöanpassa sig. Detta fick till slut följden att även bankerna var tvungna att anpassa sig till omgivningens normer och värderingar. 76 I bankernas arbete med att implementera miljöfrågor så är medarbetarna betydelsefulla aktörer. Detta eftersom dessa måste vara mottagliga för nya idéer som de omvandlar till handling. Detta begreppsliggörande kan ske på olika sätt vilket ger olika utvägar för bankerna. Aktörerna har således i viss utsträckning ett val att tolka normer på olika sätt vilket kan vara till fördel eller nackdel för bankens verksamhet Lundgren, 1999, s. 11ff 74 Lundgren, 1999, s. 169 f 75 Lundgren, 1999, s Lundgren, 1999, s. 137 ff 77 Lundgren, 1999, s

17 En anledning till bankernas vilja att integrera hållbarhet anses vara tryck från staten, samhället, konkurrenter och kunder. Det finns även interna drivkrafter för att skapa en miljövänlig identitet. 78 Detta tror vi kommer att bli en allt viktigare strategi i framtiden. Banker tillhör inte en resurskrävande sektor men bankväsendet är så omfattande att påverkan ändå blir betydande. Problematiken ligger i bankernas indirekta påverkan. Exempelvis genom att de kan finansiera företag som bedriver en miljöfarlig verksamhet. På grund av den indirekta påverkan är det svårt att mäta hur stor miljöpåverkan banker åsamkar. Det har länge varit svårt för banker att utveckla ett väl fungerande externt miljöarbete eftersom de då måste lägga sig i kundernas förehavanden. På senare år har de tagit fram andra alternativ som kunderna kan välja. 79 Liksom alla företag påverkas banker av förändrade preferenser och världsuppfattningar i samhället, även NGOs spelar en viktig roll i detta sammanhang. Både bankernas eget agerande samt deras samröre med kunder som ger upphov till negativ miljöpåverkan har betydelse för hur bankerna uppfattas av samhället. 80 Bankprodukter är i regel homogena och därför är det svårt för banker att profilera sig. Miljöaspekten öppnar däremot upp möjligheten för banker att differentiera sig, genom att på olika sätt engagera sig i miljöfrågorna. Dock har de traditionella bankerna inte gjort några aktiva val utan har istället genomfört aktiviteter som att komplettera kriterier för kreditgivning med miljöaspekter. Men ändå tar de ingen aktiv ställning mot icke miljövänliga företag då de inte nekar sådana företag lån. Ytterligare en möjlighet som banker kan använda för att profilera sig är att skapa ett varumärke som direkt förknippas med bankens värderingar och når igenom dagens mediebrus. 81 När samhället utvecklas mot ett mer hållbart sådant uppstår en rad förändringar som bankerna kan hantera som hinder eller möjligheter. Bankerna måste först bestämma sig för om de ska komplettera med nya miljövänliga produkter eller om miljöhänsynen ska genomsyra alla produkter. 82 De hinder eller möjligheter som kommer att efterfrågas är för det första kundernas efterfrågan på produkter som försäkrar kunderna om att deras finanser investeras i projekt som har miljövänliga eller sociala ändamål. För det andra finns möjligheten för bankerna att investera i projekt som har miljövänliga avsikter. För det tredje krävs det att de satsar på långsiktiga investeringar som exempelvis solenergi. Den fjärde möjligheten är att bankerna kan utveckla rådgivande tjänster för företag vars mål är hållbarhet. För det femte kan välgörande institutioner upprättas inom bankerna för att bidra med pengar och kunskap till hållbara projekt Bakgrundsberättelse I följande kapitel har vi för avsikt att ge läsaren en bakgrund till hur dagens ekonomiska system har uppkommit och anledningar till att det finns kritik till räntesystemet. I studiet av ekonomin och den finansiella sektorn har neoklassisk teori haft en dominerande ställning. Därför har vi valt att beskriva neoklassisk ekonomi samt de två utgreningarna utopisk socialism och institutionell ekonomi och det är ur den senare som ekologisk ekonomi har sprungit fram. Då räntan har stor betydelse för det ekonomiska systemet vill vi också beskriva räntans historiska framväxt samt kritiken av densamma. 5.1 Neoklassisk ekonomi Neoklassisk ekonomi är en samhällsvetenskap som studerar hur människan använder sina begränsade resurser till att tillfredsställa sina omättliga behov. 84 Detta görs genom en monetär 78 Jeucken, 2001, s. 61 f 79 Ibid, s Ibid, s Lundgren, 1999, s. 132 ff 82 Jeucken, 2002, s Jeucken, 2002, s Pindryck, Rubinfield,

18 värdering där konsumenten ska maximera nyttan. 85 Enligt den neoklassiska teorin måste människan i varje samhälle bestämma sig för hur de knappa resurserna ska användas på bästa sätt. Med resurser avses humankapital, realkapital och naturresurser, dessa ska bidra till människans välfärd. 86 I dagens samhälle gör sig växande miljöproblem mer och mer märkbara och neoklassisk teori är inte anpassat för att handskas med denna typ av problem. 87 I början av 1870-talet då företagskapitalismens hade sin höjdpunkt började det neoklassiska synsättet göra sig gällande. Naturvetenskapen började spela en större roll än tidigare och nya vetenskapliga metoder från cartesianska idéer började tillämpas. 88 Anledningen till detta var att industrisamhällets tillväxt skapade hög välfärd för allt fler människor i samhället. Tidigare hade de klassiska ekonomerna sett på ekonomin utifrån ett makroperspektiv, men de neoklassiska ekonomerna började istället applicera ett mikroekonomisk perspektiv. De neoklassiska ekonomerna försökte förklara hur samhällsekonomin fungerade genom att studera individers, företags och konsumenters agerande för att miximera nytta. 89 Enligt tre nationalekonomiska skrifter som anses vara av central betydelse för det vetenskapliga genombrottet ( The Theory of Political Economy av William Stanley Jevon, Gründsätze der Volkwirschaftlehre av Karl Menger samt Eléments d économie politique pure av Léon Walras) ska ekonomin vara uppbyggd av en riklig mängd småproducenter och konsumenter, vilka inte i någon större utsträckning kan påverka marknaden. Slutprodukternas priser och produktionsförhållanden anses vara förutbestämda och det enda som producenterna har möjlighet att kontrollera är den egna produktionsprocessen och produktionsmängden. Hushållens uppgift är att tillhandahålla jord, arbete och kapital till priser fastställda av marknaden. Intäkterna för detta ska hushållen sedan använda till att konsumera varor och tjänster. De tre nationalekonomerna ansåg att nytta var mätbar och utvidgade därmed sina ekonomiska teorier med generella matematiska formler, som skulle påvisa sambandet mellan den nytta ett företag eller en individ uppfattar och den mängd produktionsfaktorer eller varor och tjänster som företaget eller individen förvärvar. Enligt dessa matematiska formler strävar företag och konsumenter efter att maximera sin nytta, vilket sker när nyttan av att anskaffa ytterligare en produktionsfaktor, vara eller tjänst går mot noll. För att ovanstående teori ska fungera krävs det att marknadens aktörer drivs av nyttomaximering och att staten inte lägger sig i marknaden utan låter den vara helt fri, så kallad laissez-faire. 90 Föreställningen att marknadens aktörer drivs av sitt egenintresse härstammar från Adam Smith, som åskådliggjorde denna idé under den senare hälften av 1700-talet. Smith menade att byte av varor och tjänster på marknader gynnar både köpare och säljare och att samhället upprätthålls av egenintresset hos marknadens aktörer. I anknytning till detta presenterade Smith även sin teori om den osynliga handen. Den osynliga handen är en hos marknaden inneboende kraft som ser till att allting blir rätt även om enskilda aktörer agerar utifrån sina egna intressen. Sålunda behöver staten heller inte blanda sig i marknadens skeenden. 91 Den fullständigt fria marknaden existerar inte i verkligheten och på grund av detta har många nationalekonomer sedan den neoklassiska teorins uppkomst valt att laborera med matematiska modeller vilka fungerar bäst i teorin. Dock finns det vissa neoklassiska ekonomer inom den andra och tredje generationen som har valt att förändra teorin för att bättre stämma överens med verkligheten. Uppfattningen att det råder perfekt konkurrens på marknaden hade sina svagheter. De 85 Söderbaum 1993, s. 15 ff 86 Brännlund, Kriström, Söderbaum 1993, s. 15 ff 88 Ibid, s Pålsson Syll, Hunt, 1992, s. 134 ff 91 Söderbaum 1993, s. 25 f 18

19 mest framträdande felen var: att det fanns konsumenter och producenter som var tillräckligt stora för att kunna påverka priserna; att vissa varor inte var lönsamma att sälja, utan borde användas socialt, exempelvis vägar, skolor och polis; producentens kostnad för vissa produkter (exempelvis bilar) understeg samhällets kostnad (i form av föroreningar) för varans produktion. Företagen kan göra ekonomisk vinning på att förorena luft och vatten medan samhället får betala för detta; att ett fritt marknadssystem var labilt och gav upphov till lågkonjunkturer med samhälleligt slöseri som följd. 92 Inom neoklassisk ekonomi råder det konsensus om att defekter som rubbar det annars så lönande kapitalistiska systemet förekommer. Det anses dock att problemen kan lösas genom att staten ingriper i marknadssystemet. Staten kan ingripa mot karteller, så att storföretag pressas till att agera som konkurrerande företag. Socialt konsumerade varor, som skola och polis, ska staten stå för och olika sorters skatter och subventioner ska minska skillnaden mellan privata kostnader och samhällets kostnader. Staten kan även åtgärda systemets instabilitet genom att driva en genomtänkt finans- och penningpolitik. Somliga ekonomer inom den neoklassiska teorin anser att ovan nämnda svagheter i systemet är små och flyktiga, medan andra menar att bristerna är stora och spridda. De förstnämnda anser att staten ska åtgärda problemen och sedan låta marknaden sköta sig själv genom den osynliga handen. De sistnämnda menar däremot att staten avsevärt kan behöva åtgärda det ekonomiska systemet Utopisk socialism och institutionell ekonomi Vid ungefär samma tid som den neoklassiska teorin utvecklades, dock något tidigare under talet, avvek två grenar inom nationalekonomin åt två helt andra håll. Dessa var utopisk socialismrespektive institutionell ekonomi. De utopiska socialisterna ville att de fattiga skulle få bättre levnadsvillkor. Robert Owen ( ) skapade bättre levnads- och arbetsmiljö förs sina anställda genom att köpa en textilfabrik i New Lanark i Skottland. Arbetsdagarna och barnarbetarna minskade och Owen byggde ett helt samhälle med regelsystem och straffbestämmelser för sina arbetare i närheten av fabriken. Owen påverkade på detta sätt samhällsutvecklingen. Ur den utopiska socialismen växte sedermera marxistisk ekonomi fram. Utifrån arbetsvärdeläran utvecklade Marx idéer om att kapitalägare utnyttjar sina anställda för att maximera sina vinster. Arbetsvärdeläran innebär att arbetstiden som läggs ner på en produkt är direkt sammankopplad med dess värde. Enligt Marx skiljs produktionsredskapen och slutprodukten från arbetaren, vilken då får en känsla av att stå utanför och inte kunna påverka något. Marxs menade att detta kunde motverkas genom att arbetarna organiserade sig i fackföreningar för att motverka orättvisor. Förespråkare för institutionell ekonomi ansåg att för att allmänintressen på bästa sätt ska uppfyllas är det nödvändigt för statsmakten att reglera vissa saker i samhället. 94 Inom institutionell ekonomi är det viktigt att miljöfrågor står i centrum i ekonomiska frågor och försvarare för denna skola anser även, i motsats till neoklassisk ekonomi, att naturvetenskapen inte är den enda vetenskap som är relevant för ekonomin, utan psykologi, sociologi, statskunskap och ekonomisk historia också är användbara inom ekonomisk teori. Neoklassisk ekonomi har kritiserats av den institutionella ekonomin för att vara just alltför envetenskaplig och oförmögen att hantera de miljöproblem som förekommer i samhället idag. En orsak till detta kan vara att de metoder som används för att bestämma värdet på naturtillgångar är allt för missvisande. En värderingsmetod som används för beslutunderlag inom den neoklassiska skolan idag är cost-benefit-analyser. Detta innebär att kostnader och intäkter för olika handlingsalternativ jämförs och det monetärt mest lönande alternativ blir det som genomförs. Cost-benefit-analyser används även när naturtillgångar 92 Hunt, Ibid, s. 134 ff 94 Söderbaum, 1993, s

20 ska värderas och eftersom naturtillgångarnas värde ska omvandlas till monetära termer är detta inte alltid en rättvisande metod. 95 Ett annat sätt att försöka bestämma naturtillgångars värde är att undersöka betalningsviljan för dessa. Betalningsviljan framkommer genom marknadspriser i en fulländad marknadsekonomi. Inkomsten har också en betydelse för hur stor betalningsvilja en individ har, ju större inkomst desto högre betalningsvilja föreligger för ett framlagt förslag. Om fler individer har råd att avsätta pengar för exempelvis en urskog, desto större sannolikhet är det att den samlade betalningsviljan räcker för att bevara skogen istället för att den avverkas. 96 Ett sätt att ta reda på betalningsviljan är att med hjälp av enkäter eller intervjuer fråga ett representativt urval personer hur mycket de är villiga att betala för att försöka bevara den biologiska mångfalden. Alla de värden som associeras med biologisk mångfald kan med denna metod hypotetiskt sett täckas ekonomiskt. Men det belopp som individer verkligen är villiga att betala kan i verkligheten understiga det hypotetiska beloppet avsevärt Räntekritikens framväxt från antiken till modern tid Något som tas för givet inom dagens ekonomiska system är räntor. Nedan följer en beskrivning av räntans uppkomst samt hur den har betraktats genom tiderna. Genom att räntefoten tas för given förväntas den bringa jämvikt mellan efterfrågan på lånekapital och viljan att spara pengar (utbudet). Räntefoten kan sägas vara det pris på kapital som skapas när viljan att spara och efterfrågan på lånekapital är lika stora. Räntefoten avgör villkoren för lånekapital som banker erbjuder, men räntefoten ändras ideligen och med denna ändras även villkoren för lånekapital. Benägenheten att spara är dels beroende av räntefotens förändring, men även hur stor del av sin inkomst en individ avsätter för framtida konsumtion. Om räntan är låg minskar sparandet och efterfrågan på lånekapital ökar, vid hög ränta är förhållandet omvänt Antiken och medeltiden Pengar och ränta började användas någon gång under antiken i samband med uppkomsten av patriarkat och det privata ägandet någon gång mellan 1300 och 800 före Kristus. Före denna tid präglades samhällena av matriarkat, där dotter ärvde mor, och av mansdominerade feodalsystem. Patriarkat, privategendom och penningekonomi skapades av enskilda män, eftersom det av olika anledningar, som till exempel naturkatastrofer eller överbefolkning, inte längre fanns plats för männen i matriarkatet eller feodalsystemet. De enskilda männen förenade sig och förvärvade ny mark som fördelades lika. Den enskilda individen fick fritt förfoga över sin mark och blev därigenom inte beroende av andra för sin överlevnad. I matriarkatsamhällena hjälptes alla åt med jordbruket och lånade varandra redskap. Men i patriarkaten blev männen tvungna att skuldsätta sig för att få den hjälp och de redskap de behövde. Skuldkontrakt skrevs som stipulerade omfattningen av lånet och lånen betalades tillbaka i form av ädelmetaller eller arbete motsvarande lånet. Patriarken kunde låna ut de resurser som han inte behövde, men utlåningen medförde risker för långivaren och för att jämna ut dessa användes ränta. 99 En annan förklaring till räntans uppkomst är att en individ inte kan skilja sig från det som han inte direkt behöver om inte låntagarna betalar tillbaka mer än lånets värde eller gör en arbetsinsats som motsvarar mer än det som lånades. 100 Grekland bestod under antiken av jordbruks- och handelssamhällen. Politik och statsstyre spelade en betydande roll för samhällsutformningen under denna tid och uppfattningen att 95 Söderbaum, 1993, s Brännlund, Kriström, Naturvårdsverket monitor 14, s. 252 f 98 Keynes, Gunnar Heinsohn, (Kennedy 1993, s. 124 f) 100 Paul C Martin (Kennedy, 1993, s. 125 f) 20

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid Nu ska vi utveckla Ekobanken ytterligare ett steg in i framtiden. Målet är att erbjuda fler banktjänster till alla kunder i banken. Var med och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar 1 ISO 26000 En standard om ta samhällsansvar Anna Linusson, Stockholms läns landsting, Ordförande Svenska ISO 26 000 kommittén Ordförande Internationella myndighetsgruppen 2 ISO 26000 i korthet Titel:

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Dokumentansvarig: Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Dokumentansvarig: Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet våra värdeord... 1 2.1 Engagerande...

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer