Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 9, december 2015

Transkript

1 Innehåll Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 9, december Brev från ordföranden Julhälsning från Lena 2. Kansliet informerar HSO önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Nytt på HSO:s kansli Fyllnadsval till hälso- och sjukvårdsförvaltningens samverkansråd Val av HSO:s representanter i ny arbetsgrupp(basgrupp) ehälsa Folkhälsorapport 3. Trafik Vilka hjälpmedel får du ta med på buss och spårfordon? Test av ny spärr på Mariatorget Dubbelpipet vid visering av accesskortet Varför kan man visera Norrtäljebussarna i bakre ingången, men inte i andra bussar? Chaufförerna röker nära bussingången 4. Hälso- och sjukvård Seminarium: Vilka pusselbitar återstår att lösa inför inflyttningen på Nya Karolinska? Studiebesök på Södersjukhuset 5. Locum Samverkan med Locum 6. Landstingsstyrelsen Internationella funktionshindersdagen Från program till verkstad Samverkan med Landstingsstyrelsens politiker HSO:s samverkan med Landstingsstyrelsens politiker 7. I blickfånget Praktikplatser i landstinget Brev från ordföranden Julhälsning från Lena Sankta Lucia och Nu har vi jul här i vårt hus tonar ut på många arbetsplatser just nu när vi snart ska stänga igen för att fira en efterlängtad juloch nyhårshelg. Men inte alla har en arbetsplats att gå till och inte alla får uppleva en fröjdefull jul. För en del ser den ena dagen ut som den andra och ensamheten är det sällskap man har. Ett påpekande som vi gjorde i samband med att landstinget lade fram sin folkhälsorapport. Vi hävdade då i ett pressmeddelande att de aktiviteter som patientföreningarna arrangerar kan bryta den sociala isolering som en person med en kronisk sjukdom eller funktionedsättning lever i. Det är bevisat att människor mår bra av att ingå i ett socialt sammanhang. Våra föreningar behövs i allra högsta grad och behöver också ekonomiska resurser för dessa insatser! Den 3 december, som är den Internationella funktionshindersdagen, bjöd

2 2 landstinget tillsammans med HSO, SRF och DHR in till ett seminarium som var tänkt att behandla det nya delaktighetsprogrammet uppdateringen av mer än bara trösklar. På grund av ett antal missar från landstingets sida så fanns inget nytt program att diskutera. Eventuella politiker befann sig på ett annat stort seminarium om RUFS och de ansvariga chefstjänstemännen lyste med sin frånvaro. Vi ca 40 personer som var där kom så gott som alla från funktionshindersrörelsen. Så vi får hoppas att SLL tar lärdom och att det i nästa år blir bättre. I dagarna delades också 2015 års bemötandepris ut. Det gick i år till Astrid Lindgrens Barnsjukhus, barnmedicin 3, neuropediatrik där man behandlar barn med neurologiska sjukdomar och andra funktionsnedsättningar. Mottagningen arbetar ofta i team för att kunna ge så bra och komplett vård som möjligt, med barnet i centrum. I teamen ingår läkare, specialistsjuksköterska, psykolog, sjukgymnast, logoped, kurator, arbetsterapeut och specialpedagog. Motiveringen för priset är att mottagningen arbetar i ett projekt för att förbättra det akuta omhändertagandet av barn med flera funktionsnedsättningar. Dessa barn har oftast en omfattande och komplex kontakt med sjukvården, möten med många olika specialister och ett flertal besök på akutmottagningar. Projektet syftar till att ge alternativ till besök vid akutmottagningar för att öka barnets trygghet, samt ge ett bättre omhändertagande. Astrid Lindgrens barnsjukhus, barnmedicin 3, neuropediatrik, tilldelas bemötandepriset 2015 för sitt arbete med att förbättra omhändertagandet för barn med flera funktionsnedsättningar i syfte att underlätta för patienternas vardag samt för det etiska förhållningssätt som genomsyrar arbetet. Priset är på kronor plus en statyett (replik) av Carl Milles. Det får avsluta mina funderingar för det här året. Tack alla ni som bidragit till att vi har ett så gott rykte i landstinget. Jag får ofta höra att vi är uppskattade för att vi är kunniga och kan beskriva hur verkligheten ser ut för våra medlemmar, det vill säga landstingets patienter och resenärer. Så sträck på er och så tar vi nya tag 2016! God Jul och Gott Nytt År Önskar Lena Ringstedt 2. Kansliet informerar HSO önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År! HSO:s kansli är stängt under jul- och nyårhelgen 23 december 6 januari Vid akuta ärenden kontakta ordförande Lena Ringstedt mail: lena.ringstedt@hsostockholmlan.se eller kanslichef Helén Johansson mail: helen.johansson@hsostockholmlan.se

3 3 Nytt på HSO:s kansli Lena Svantesson kommer from att på deltid att sköta HSO:s mötesservice inför seminarier, styrelsemöten mm. Lena är kvar på RBU och sitter också kvar i samma kontorsrum. Alma Asic är anställd som ny handläggare (Trafik) from Hon kommer att ersätta Bengt Jansson som går i pension sista mars. Fyllnadsval till hälso- och sjukvårdsförvaltningens samverkansråd Britt Berg, HL utsågs till ordinarie ledamot och Berit Hagström HiSL till ersättare i samverkansrådet med HSF. Val av HSO:s representanter i ny arbetsgrupp(basgrupp) ehälsa Styrelsen beslutade att utse följande personer till arbetsgruppen för ehälsa: Andreas Knutsson, Stockholms Stamningsförening Helena Lif, Epilepsiföreningen i Stor Stockholm Karin Ekhammar, Reumatikerdistriktet i Stockholms län Lena Ringstedt som är samordnare för det strategiska ehälsa arbetet under innovationsberedningen (och samverkansrådet med Landstingsstyrelsens politiker) blir också sammankallande för arbetsgruppen som samverkar med 1177 invånartjänster. Uppdraget innebär bl a samverkan med invånartjänster 1177 och ska i ett första skede arbeta fram förslag på hur uppdraget ska se ut så att det blir ett bredare upplägg, där vi inom funktionshindersorganisationerna kan komma in i ett tidigare skede och vara med och testa, granska och ge synpunkter på layout, design mm. Över tid kommer uppdraget att innebära att vi behöver flera representanter engagerade (resursgrupp) och att representationen i bas/arbetsgruppen kommer att förändras. Uppdraget kommer att pågå under en kortare period, beroende på vad som ska belysas och testas. Till resursgruppen ehälsa har följande personer utsetts: Britt-Marie Olsson, HOBS Eva Lagging, SSDF Gunnel Klernäs, Afasiföreningen Hjalmar Friberg, FHDBF Jesper Sellerberg, Personskadeförbundet RTP- S Jonas Sahlberg, Hörselskadades distrikt Sven Arnehed, Neuroförbundet Tommy von Hellens, Hjärnkraft Folkhälsorapport Stockholms läns landsting presenterade i mitten av november Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län i landstingssalen. HSO i

4 4 Stockholms läns ordförande Lena Ringstedt närvarade vid presentationen och kunde konstatera att en viktig grupp sakades i rapporten, nämligen personer med funktionsnedsättning. Mot bakgrund av detta skickade HSO på onsdagen ut ett pressmeddelande som du kan läsa här. Mer information om Folkhälsorapport 2015 finns på skrev HSO i Stockholms län tillsammans med SLL avsnittet Folkhälsa och funktionsnedsättning. 3. Trafik Vilka hjälpmedel får du ta med på buss och spårfordon? Det finns väl beskrivet vad du får ta med dig för hjälpmedel i kollektivtrafiken på SL:s hemsida, men det kan var lite svårt att hitta. Klicka på denna länk: Klicka sedan på Det här får du ta med på resan, därefter på rubriken Barnvagn, rullstol och rullator. Här kan du bland annat läsa att Maxvikt för person plus rullstol på alla sorters fordon är 300 kg. Största mått för rullstolar på bussen är 120 cm långa och 75 cm breda. Största mått för barnvagnar på bussen är 120 cm långa. Ingen begränsning på breddmåttet. Största rekommenderade mått för rullstolar och barnvagnar på tåg och spårvagnar är 130 cm långa och 90 cm breda. Bredden styrs av att bredaste spärren är 90 cm. Du får aldrig ta med en elmoped med styre på bussen. Du får alltid ta med dig en rullator. Den uppfyller alltid storlekskraven. Du får aldrig ställa barnvagnen så att den blockerar mittgången i bussen. Gången måste vara fri i den händelse bussen måste utrymmas. Använder du rullstol ska du för din säkerhets skull ställa den så att du inte välter under färd. Det brukar vara säkrast att ställa den med ryggen mot färdriktningen på rullstolsplatsen. Många bussar har även säkerhetsbälte som du kan använda. Test av ny spärr på Mariatorget I samverkansrådet med Trafikförvaltningen (TF) har HSO länge drivit att man borde sätta in spärrar med valideraren på en lägre höjd och gärna vertikal, vilket skulle underlätta för dem som exempelvis är rullstolsburna. Nu har TF satt upp en sådan vid Mariatorget Södra (Torkel Knutssonsgatan). Valideraren sitter lite vinklat på lägre höjd, ca 80 cm från golvet. Man har kravställt både kant nedtill och taktil avläsare, men den som nu är monterad har inte dessa funktioner ännu. Åk gärna till Mariatorget och testa. TF vill väldigt gärna ha återkoppling och synpunkter innan validerarna monteras på fler stationer. Skicka era synpunkter till HSO. Den nya utrustningen kommer

5 5 till att börja med monteras på alla nya spärrar. Dubbelpipet vid visering av accesskortet En del av personer känner sig utpekade när deras SL Accesskort piper två gånger vid passering av spärr eller i buss. Dubbelpipet hörs när man har en biljett för reducerat pris, det vill säga biljetter för barn, unga, studerande, pensionärer och färdtjänstresenärer. HSO har frågat om detta dubbelpip har någon praktisk betydelse, eftersom chauffören eller spärrvakten i många fall inte kan se på en person om hen tillhör någon av dessa kategorier. Trafikförvaltningen medger att dubbelpipet troligen inte fyller någon funktion, men tar med dessa synpunkter i en utredning de nu håller på med kring intäktssäkring och återkommer i frågan till våren. Varför kan man visera Norrtäljebussarna i bakre ingången, men inte i andra bussar? Att stiga på en buss i innerstaden kan ta lång tid eftersom alla måste gå in i den främre ingången på bussen. På bussarna till Norrtälje däremot finns valideringsmöjligheter både fram och bak i bussarna. Att Norrtäljebussarna har möjlighet till visering både fram och bak beror på att Nobina, som kör bussarna, själva har valt detta. Enligt avtal får Nobina och många andra bolag betalt per påstigande (VBP - verifierande, betalande, påstigande). Efterson 676 är en pendlingsbuss, tar Nobina risken att inte alla viserar sin biljett när de stiger på i bakre dörren. Det är viktigt att på- och avstigande går fort och effektivt. Inget annat bolag har kommit med ett liknande önskemål. Där har man istället löst det på de mest frekventa linjerna genom att ha en extra person som viserar när man stiger in En aspekt på detta är att om man kan visera i den bakre dörren, försvinner problemet med hundar som ska vara längst bak. Idag måste ju hundarna gå igenom hela bussen, förbi eventuella allergiker, för att kunna lägga sig längst bak. Chaufförerna röker nära bussingången HSO har väckt frågan om busschaufförernas rökning utanför bussens ingång. Chauffören tar med sig röken in i bussen, vilket är otrevligt i största allmänhet, men framförallt förödande för dem som har allergiska besvär. Bussförtagen har svarat så här: Keolis: Det gäller generellt rökförbud i våra depåer förutom på anvisade platser och vissa nya depåer, t.ex. Gubbängen är helt rökfria. Ett av Keolis ledord är att ta hänsyn och respektera varandra och i vårt möte med resenärer är detta också mycket viktigt. Vi har en önskan att all personal skall ta hänsyn och vara professionell men vad gäller rökning som sker på allmän plats och övriga miljöer där det inte är rökförbud är förstås svårt att styra över. Keolis har inga specifika regler men följer gällande lagstiftning och har även haft en

6 6 Antirökkampanj riktad till personalen. Arriva: Vi kan inte bestämma över vad våra förare gör när de har rast men vi är väldigt tydliga att förarna inte få röka i bussen eller vid dörren då cigarettlukten kan komma in i bussen. Våra enhetschefer tar alltid samtal med förarna om det kommer in kundsynpunkter. Vi tar givetvis vissa etikfrågor som självklara som att man inte skräpar ner osv. Nobina: Det vi tar upp om rökning görs på introduktionsutbildningen på depån, där vi går igenom var man får röka samt att vi inte röker i bussarna eller i anslutning till dörrarna så röken kommer in. Det står även om detta i vår bok I Kundens Tjänst som alla förare får. Där tar vi upp att vi inte ska röka när vi har kundkontakt, dvs vi står inte utanför bussen och röker och vinkar in passagerare. Det är således ganska tydligt vad bolagen kräver av chaufförerna och ändå händer det att man röker där man inte ska. Ser du någon som gör det ring SL och klaga! 4. Hälso- och sjukvård Seminarium: Vilka pusselbitar återstår att lösa inför inflyttningen på Nya Karolinska? Den 24 november gästade Stanley Holsteiner, chef för programkontoret på Nya Karoliska, HSO:s sista seminarium för året. Stanley gav oss en presentation fullmatad med den senaste informationen om utvecklingen på Nya Karolinska Solna. På tisdagen var det inte mindre än 289 dagar till dess att landstinget får nycklarna till de två första huskropparna (av totalt fem) i huvudbyggnaden och planeringen är i full gång. Stanley berättade att tiden efter att landstinget fått tillgång till lokalerna och fram till den första patienten flyttar in väntar olika former av förberedelser. Det vill säga installation av den nya högteknologiska utrustningen, personalutbildning samt att organisera verksamheterna på avdelnings- /kliniknivå. Den medicintekniska utrustningen är upphandlad för cirka tre miljarder kronor. Landstinget har valt att tillämpa så kallad innovationsupphandling, vilket innebär att leverantörer tillsammans med personalen fortsätter att utveckla utrustningen efter installation. De första verksamheterna som flyttar in på NKS är tema hjärta/kärl och tema barn. Detta eftersom att dessa verksamheter idag är lokaliserade i nuvarande Thorax-huset och Astrid Lindgrens barnsjukhus, som ska renoveras under för att sedan ingå i NKS. Stanley berättade att av sjukhusets totalt 4000 rum är det i nuläget ett tiotal rum, främst vård- och behandlingsrum, som är en utmaning. När den första patienten kommer att flytta in på NKS är ännu inte fastställt, men det blir någon gång mellan det tredje och det fjärde kvartalet 2016.

7 7 Stanley berättade att en viktig pusselbit vid inflyttningen är att styra kapaciteterna. Genom avtal kommer de övriga akutsjukhusens kapacitet att tillfälligt ökas under denna period och patienter kommer att dirigeras om. Varje enhets eller avdelnings flyttprocess beräknas ta 1-2 veckor. Själva flytten av patienterna kommer att ske över en dag. Merparten av patienterna kommer att transporteras via kulvertarna mellan det gamla och det nya sjukhuset. Vissa patienter med förhöjd risk för komplikationer under överflytten kommer att flyttas med hjälp av ambulanstransporter. Stanley avslutade sin presentation med att kort informera om utvecklingen av Nya Karolinska Huddinge (NKH). På grund av NKS högspecialiserade uppdrag från och med 2018 kommer även NKH att få ett förändrat uppdrag. Den 20 oktober fattades ett genomförandebeslut i Landstingsfullmäktige för CHOPIN (Centrum i Huddinge för operation och intervention). Det är en helt ny byggnad som uppförs på Huddinge-tomten. Förutom avdelningar för operation och intervention pågår en utredning om huruvida den nya byggnaden även kommer att kunna inrymma röntgenavdelning. Efter Stanleys presentation fick deltagarna på seminariet möjlighet att ställa sina frågor. Många av dem kluriga och Stanley gjorde sitt bästa för att besvara dem. Bland annat ställdes frågor om kompetensförsörjning och gränsdragningarna i det högspecialiserade uppdraget. Lena Ringstedt tackade Stanley för ett intressant föredrag genom att överräcka en gåva med bland annat en HSO-nyckel, som Stanley kan låsa upp sjukhuset med. Studiebesök på Södersjukhuset Den 16 november gjorde HSO:s ledamöter i samverkansrådet med hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) ett studiebesök på Södersjukhuset. Syftet var att lära oss mer om hur ett akutsjukhus kan fungera i praktiken, samt hur sjukhuset arbetar med att förbereda sig inför de förändringar som Framtidsplanen för hälso- och sjukvården (FHS) medför. Från sjukhusets huvudentré, via kulvertarna, guidade Södersjukhusets patientombudsman Pål Björkman gruppen till det första stoppet medicinavdelning 83 Gastroenterologi/Hepatologi. På den nyrenoverade avdelningen är merparten av patientrummen enkelsalar och både patienter och personal upplever en lugnare miljö. Därefter fick vi en presentation av hur avdelning 83, genom två olika projekt, arbetat med att förbättra arbetssättet kring ronder och utskrivningar. Målen för de båda projekten var att skapa jämnare flöde och arbetsfördelning över dygnet, samt att öka patientdelaktigheten. Framöver kommer avdelningen att arbeta med att interagera arbetssätten med personcentrerad vård. De nya lokalerna med enkelrummen och användandet av modern teknik är två centrala faktorer i utvecklingsarbetet. Nästa stopp var vid Årstavikens hotell. Hotellet har varit öppet i drygt två år

8 8 och tar emot gäster från Södersjukhuset innan eller efter de blir eller har varit patienter, men har även vanliga hotellgäster. 18 av hotellets 72 rum är avsedda för det så kallade BB-hotellet. Till BB-hotellet kommer nyförlösta kvinnor och familjer som inte längre är i behov av förlossningsvård, men som ännu inte är utskrivningsklara. Astrid, som är en av barnmorskorna på BB-hotellet, berättade att kvinnorna och familjerna i lugn och ro kan få återhämtning och omvårdnad av barnmorskor under dygnets alla timmar innan det är dags för utskrivning. Studiebesöket avslutades med en presentation av det nya arbetssättet på akutmottagningen för vuxna. Chefläkaren Marie Bennemo berättade att utvecklingen på Södersjukhuset pågår för fullt. Jenny Liu, projektledare och läkare på akutmottagningen, berättade att till skillnad från tidigare arbetssätt arbetar de nu mer flödesorienterat. Syftet med det nya arbetssättet är att korta ner väntetiderna och få ett mer strukturerat omhändertagande. Det är även en förberedelse inför Södersjukhusets uppdrag i samband med Framtidsplanen för hälso- och sjukvården (FHS) och med driftstart av Nya Karolinska Solna Det nya arbetssättet innebär att personalen arbetar i moduler. En modul består av sju personer, som sedan är indelade i tre mindre team. I teamen arbetar sjuksköterskor och läkare tillsammans i samma team under hela arbetspasset. HSO:s representanter tackade Pål Björkman och hans kollegor för ett intressant och givande studiebesök. Efter besöket höll HSO sitt förmöte inför samverkansrådet med HSF. 5. Locum Samverkan med Locum Terminens tredje samverkansråd med Locum hölls den 8 december. Rådet inleddes med att utse vilka av HSO:s representanter som ska delta i granskningen av ledstråk, samt för Chopinbyggnaden på Huddinge sjukhus (HS). HSO fick också en inbjudan att medverka i Locums kommande chefsutbildning i tillgänglighet. Därefter arbetade rådet med Locums konceptprogram för receptions- och kassadisk som ska revideras inom kort. Mötet avslutades med besök av Lars Netzell och Emma Söderström som arbetar med ombyggnationen av Södersjukhusets akutmottagning, parkering och entrétorg. Rådet fick information om att ombyggnationen ligger bra till i tidsplan och att akuten beräknas att öppna i början av Rådets ledamöter delgav synpunkter på att bland annat parkeringsplatserna blir färre på Södersjukhuset, att handikapplatserna är för få och att tillgänglig personalparkering saknas i den nuvarande planeringen. Samverkansrådet avslutades traditionsenligt med att Locum bjöd på en julsmörgås och delade ut julklappar. HSO i Stockholms län tackar Anna Bergqvist, Thomas Ahlberg och Jenny Svärd på Locum för ett gott samarbete under 2015!

9 9 6. Landstingsstyrelsen Internationella funktionshindersdagen Från program till verkstad Den 3 december bjöd Stockholms läns landsting in politiker, tjänstemän och funktionshindersrörelsen för att fira den internationella funktionshindersdagen. Eftermiddagen inleddes med att Maria Fälth (KD), ordförande i samverkansrådet med landstingsstyrelsens politiker, hälsade alla varmt välkomna. Därefter lämnades ordet över till finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M), som höll ett inledningsanförande. Torbjörn berättade kort om landstingets historiska satsning på både hälso- och sjukvård och kollektivtrafik samt om Nya Karolinska Solna. Vidare betonade Torbjörn att kontakten med funktionshindersrörelsen är värdefull och att synpunkterna gör skillnad. HSO:s ordförande Lena Ringstedt agerade moderator och guidade oss genom programmet. Journalisten och idé- och strategiutvecklaren Edna Eriksson höll en presentation om mänskliga rättigheter. Edna talade om den universella betydelsen i mänskliga rättigheter och hur de tar sig uttryck i Sverige. Vidare fördjupade hon diskussionen kring rätten att bli värdigt bemött men även att bemöta andra med värdighet och att rätten är oberoende av kultur, religion, ålder, kön, etnicitet eller funktionsförmåga. Edna framförde att det inte är våra värderingar som spelar roll, utan det är handlingarna som är baserade på värderingarna som är det viktiga. Från tre av landstingets förvaltningar kom tjänstemän och berättade om hur respektive förvaltning arbetar med att omsätta delaktighetsprogrammet Mer än bara trösklar till verklighet. På plats fanns även representanter från DHR, HSO och SRF för att ge sina perspektiv av hur förvaltningarnas arbete påverkar personer med funktionsnedsättning i praktiken. Hjärt-kören, med medlemmar från Länsföreningen HjärtLung Stockholm, underhöll med julsånger och en trio från Synskadades riksförbund Stockholm Gotland framförde två egenkomponerade låtar. Dagen avslutades med att Maria Fälth tackade för en intressant och givande eftermiddag och uppmanade till fortsatt samverkansarbete. Tyvärr var uppslutningen från politiker och landstingets tjänstemän låg, men flera av HSO:s medlemsföreningar var representerade. Samverkan med Landstingsstyrelsens politiker Terminens tredje samverkansråd med landstingsstyrelsens politiker hölls 26 oktober. Inbjuden till mötet var bland annat Eva Ljung från Patientnämndens verksamhet. Patientnämnden representerar en del av landstinget, är en politisk nämnd och lyder under en patientnämndsverksamhet. Patientnämnden är en opartisk länk mellan patienten och vården. Förvaltningen handlägger bland annat ärenden som rör:

10 10 landstingets hälso- och sjukvård, privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller en kommun, kommunernas hälso- och sjukvård i till exempel särskilda boenden, folktandvården och den tandvård som finansieras av landstinget, privata tandhygienister och tandvård hos ett par privata tandvårdsbolag enligt speciellt avtal. Till samverkansrådet var också Anders Nyström, direktör för strategisk IT, inbjuden. Landstingets IT-verksamhet ska samordnas genom att ett funktionsområde inrättas inom landstingsstyrelsens förvaltning för att styra och samordna IT för vården. Utöver detta ska arbetet påbörjas med att införa ett nytt systemstöd för hantering av vårdinformation inom landstinget. Under diskussionen framförde HSO, DHR och SRF att de överlämnat en skrivelse till innovationslandstingsrådet om funktionshinderrörelsens önskan om deltagande i utvecklingen av framtidens ehälsa. Under punkten övriga frågor lyfte HSO frågor kring Att funktionshindersrörelsen ej tillfrågats i beredningen kring Digital agenda för Stockholms län. Trots önskemål från LSF har funktionshindersrörelsen ej tillfrågats i granskningsprocessen gällande ombyggnation av Danderyds sjukhus. Istället har tillgänglighetskonsulter anlitats. Locumgruppen vill vidarebefordra frågan om möjlighet att välja utformning på kallelse till vårdinrättning, exempelvis brev, brev med större text, elektroniskt etc. Framfördes att kallelser ofta utformas på ett sådant sätt att det är svårt för många med funktionshinder att ta del av dem, att lämna återbud etc. Hjälpmedel till asylsökande. Förslag framfördes att bjuda in landstingsdirektören till ett kommande sammansträde för att diskutera samverkansprocesser. HSO:s samverkan med Landstingsstyrelsens politiker Terminens fjärde samverkansråd med landstingsstyrelsens politiker hölls 30 november. Inbjuden till mötet var bland annat Fastighets- och investeringslandstingsråd Paul Lindquist (M) som informerade om sitt uppdrag och om arbetet som Locums styrelseordförande. Lindquist presenterade vilka lagar och riktlinjer som styr Locums arbete samt hur företaget arbetar i samverkansråd med funktionshindersrörelsen för att tillhandahålla hög tillgänglighet i landstingets fastighetsbestånd. Samverkansrådet är ett forum för information och kunskapsutbyte om funktionsnedsattas behov och villkor. I rådet finns HSO, DHR och SRF representerade. Samverkansrådets representanter deltar med sin specifika kunskap i byggprojekt och vid granskning av de handlingar som Locum utarbetar som stöd för tillgänglighetsarbetet. Exempel på lagar och föreskrifter som Locum följer är bland annat; SLL:s mål för tillgänglighet Mer än bara trösklar. Locums Tillgänglighetsstrategi: Locums byggnadsmiljöer ska vara

11 11 användbara, tillgängliga och säkra för besökare, patienter och personal. Myndigheten för delaktighets skrift Riv hindren Plan och Bygglagen (PBL) Diskrimineringslagen Som utmaningar framöver ligger enligt Lindquist att samverka med funktionshindersrörelsen tidigare i byggnationsprocesserna, tillse att arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning tillåter arbeta i lokalerna på lika villkor samt att få ihop befintliga byggnader med nybyggnation vad gäller tillgänglighetsaspekten (flöden, skyltning, passage/förflyttning inom objektet, orientering etc). Vidare presenterade innovationslandstingsrådet och samverkansrådets ledamot Daniel Forslund (FP) hur arbetet med 3R projektet, framtidens vårdinformationsmiljö fortskrider. Förändringsarbetet omfattar verksamhet, informatik och teknik och ska stödja kommunikation och samarbete mellan vårdgivare genom att; Förbättra patientens rörlighet, delaktighet och säkerhet Förbättra professionens rörlighet och kunskapsutbyte Driva på för modernisering av lagar och regelverk Skapa arena för utveckling mellan kommuner och landsting Bidra till och stödja nationella initiativ på ehälsoområdet Bidra till en anpassning till internationell standard 3R-samarbetet syftar till att ge; invånaren en ökad tillgänglighet till och enklare kommunikation med vården invånaren möjlighet till att ta aktiv del i och ansvar för sin hälsa och sjukvård vårdverksamheten tillgång till en användarvänlig informationsmiljö kvalitetssäkrad information för att kunna utveckla vårdens processer och arbetssätt förutsättningar för arbetet med en gemensam informationsstruktur verktyg för forskning, utveckling, innovation och utbildning verktyg som underlättar arbetet. Mer information om projektet finns på websidan 7. I blickfånget Praktikplatser i landstinget 2016 Under kan verksamheter i landstinget erbjuda praktikplatser till personer med funktionsnedsättning. Nu tar de emot ansökningar för 2016 som börjar behandlas i slutet av januari. Praktiken kan vara två månader eller längre med kollektivavtalsenlig lön. Praktiken är en möjlighet för dig att få erfarenhet och kunskap som kan vara värdefull när du söker ordinarie

12 12 anställning hos landstinget eller någon annan arbetsgivare. Fyll i intresseanmälan och skicka den via e-post till charlotte.ovefelt@sll.se. Bifoga gärna även ett CV och ett personligt brev. Mer info hittar du på: God jul & Gott nytt år önskar vi på HSO! HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i samverkan S:t Göransgatan 84, 3 tr, Stockholm Tfn: , Fax: , Texttel: Webbplats: E-post: info@hsostockholmlan.se