RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti

Transkript

1 RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti

2 2 3 Gottegrisar är vi allihopa Julen närmar sig med stormsteg och då om inte förr kryper pralinaskarna fram i godishyllorna. Det är egentligen obegripligt hur snabbt en ask slinker ner i korgen och när den väl är där så har den oerhört svårt att komma sig därifrån före man plockar upp den på kassabandet och tar hem den. Det är väl det där som kallas karaktär Karaktär eller ej, hur som helst visar undersökningar att finländarna äter alltmer choklad. I vårt avlånga land äter vi mellan sex - sju kilo choklad per person och år. Trenden är att vi konsumerar allt mera choklad med hög kakaohalt samtidigt som vi matas med rapporter om den mörka chokladens positiva hälsoeffekter så som att den kan sänka blodtrycket, göra folk piggare o.s.v. Choklad är först och främst en njutningsprodukt och julen handlar mycket om njutning. En annan sak som varit en njutning för min egen del, är att arbetet med RondEllen nummer 2 förflutit mycket bra. Vi har ett gäng på redaktionen som ställer upp då man behöver dem. Goda arbetskamrater skall man ta vara på, samtidigt som man själv också skall försöka vara en. Jag vill här offentligt tacka redaktionen för gott arbete under 2008 men jag vill dessutom tacka våra läsare för all respons vi fick på det första numret av RondEllen, jag säger som ett utländskt ordspråk: Vi kommer genast att göra allt som är möjligt. Det som är omöjligt kommer att ta lite längre tid. Ett förslag som vi genast verkställt är distributionen till pensionärerna. De som vill har möjlighet att hämta ett exemplar av tidningen från alla stadens tre bibliotek d.v.s. centrum, Jeppo och Munsala. Dessutom är ju många av dagens pensionärer riktiga datagurus så tidningen kommer naturligtvis även att finnas på stadens hemsida så att alla kan läsa den där. Gunilla Lillbacka, chefredaktör och gottegris Herkkusuita oomme kaikki Joulu lähestyy hurjaa vauhtia ja silloin viimeistään tulevat konvehtirasiat makeishyllyihin. On oikeastaan aika uskomatonta kuinka nopeasti rasia livahtaa ostoskoriin ja kuinka hankala se on sieltä ottaa pois ennenkuin se jo poimitaan kassanauhalle ja sieltä kotiin. Se on ehkä juuri se mitä kutsutaan luonteeksi... Luonnetta tai ei, tutkimukset osoittavat kuitenkin että suomalaiset syövät yhä enemmän suklaata. Meidän pitkässä maassamme syödään 6-7 kiloa suklaata asukasta kohden. Suuntauksena on että me kulutamme yhä enemmän paljon kaakaota sisältävää suklaata, samanaikaisesti kun meille ilmoitetaan tutkimustuloksia tumman suklaan terveysvaikutuksista kuten että se alentaa verenpainetta, tekee ihmiset pirteämmiksi jne. Suklaa on lähinnä nautintoaine ja jouluhan on nautinnon aikaa. Toinen asia mikä on tuottanut minulle nautintoa on että työ RondEllen numero kahden kanssa on sujunut erittäin hyvin. Meillä on toimituksessa jengi joka auttaa aina kun heitä tarvitaan. Hyvistä työkavereista täytyy pitää huolta samalla kuin itse yrittää olla sellainen. Haluan tässä julkisesti kiittää toimitusta hyvästä työstä vuonna 2008 mutta haluan myös kiittää lukijoitamme kaikesta RondEllenin ensimmäisen numeron saamasta vastakaiusta, sanon niinkuin ulkolaisessa sananlaskussa: Tulemme heti tekemään kaiken mikä on mahdollista. Se mikä on mahdotonta tulee kestämään jonkun aikaa. Ehdotus jonka me tulemme heti toteuttamaan on lehden jakelu eläkeläisille. Ne jotka haluavat saavat hakea lehden jostain kaupungin kolmesta kirjastosta: keskustasta, Jepualta tai Munsalasta. Monet eläkeläiset ovat sitäpaitsi nykyään niin taitavia tietokoneen käyttäjiä että löytävät lehden myös kaupungin kotisivulta mistä kaikki voivat sen lukea. Gunilla Lillbacka, päätoimittaja ja herkkusuu Käännös: Marianne Blomqvist Vi på redaktionen vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År Koko toimituksen väki toivottaa teille kaikille oikein Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta- Vuotta Redaktionen/toimitus Tfn Mathias Backman 216, Barbro Julin 401 Christina Sundqvist 543 Nina Myrskog 251 Gunilla Lillbacka 115, Benita Fors / Kristina Backlund 119 Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab Upplaga / painos: 750 Pärmfoto / kansikuva: Barbro Julin Goda arbetskamrater skall man ta vara på...

3 4 5 Intervju med Gösta Willman Alfred Backlund ställer kvistiga frågor åt stadsdirektören Intervju med Gösta Willman, del två. Reportrar: eleverna Vincent Kengo, Sonja Katajamäki, Jesper Blomqvist, Jonas Sund, Sofia Häggblom och Alfred Backlund från Skogsparkens förskola och skola. Frågorna har hela skolan hittat på. Vad skulle du göra om du inte var stadsdirektör? Länge trodde jag att jag skulle bli bonde i Purmo. Någon gång har tänkt att det skulle vara intressant att vara journalist eller präst. Men jag tänker nog inte byta Vad är roligt och vad är svårt i ditt arbete? Det som är svårt och viktigt - är att vara rättvis mot alla. Det som är roligt är att se att saker och ting fungerar och att man kan tycka att man gör ett bra jobb. Vad gör du när du är sjuk? Har du någon vikarie? Jag har haft turen att få vara frisk, jag har inte många sjukdagar. Stadssekreteraren fungerar som min vikarie. Hur långa arbetsdagar har du? Jag har egentligen kansliarbetstid, dvs kl , men pga av möten och andra tillställningar jobbar jag också andra tider. Min arbetsdag är i medeltal timmar. Har du mycket papper på ditt skrivbord? Ofta alltför mycket. Jag är en mittemellan person, har varken riktigt städat skrivbord eller riktigt råddigt skrivbord. Om jag har mera stress så hinner jag kanske inte reda upp skrivbordet hela tiden. Behöver du kunna räkna matte i ditt arbete? Det är alltid bra att kunna matte, det är viktigt med siffror och att få inkomster och utgifter att gå ihop. Inte räknar jag så mycket, men det är viktigt att förstå sig på matematik. Hur tycker du att Nykarleby ska se ut? Egentligen tycker jag att det ska se ut ungefär som det gör idag. Vi har en bra stad idag, visserligen kan saker förbättras, men jag är nöjd Vad gillar du för djur? Vi har en labrador som heter Vera och är 2 år. Hon är en snäll och fin hund. Jag har alltid tyckt om hundar. Jag har också haft islandshästar med mina äldre flickor. Vad gör du på din fritid? I vintras skidade jag ganska mycket. Jag deltog i två långlopp i vintras, i Vasaloppet och i ett i Italien. Nu har jag också köpt en cykel så i sommar har jag cyklat. Jag läser tidningar och nu och då en bok och så tycker vi om att resa. Vi har en husbil, som vi bland annat rest till norra Italien med. Varför har vi inte simhall i Nykarleby? Jag skulle också tycka om en simhall, men det är dyrt att bygga och hålla igång en simhall. Vi måste nog simma i Jakobstad åtminstone några år till. Har du fått böter nån gång? Faktiskt fick jag böter för en tid sedan, jag körde för hårt på 60 område. Jag har tidigare fått böter kanske 2-3 gånger, men jag har ändå haft körkort i 30 år och kör km per år. Nu ska jag försöka så att det inte blir fler gånger. Varför måste glasskiosken stänga när det blir höst? Då skulle ju glassen klara sig bättre. När det blir kallt slutar vi att köpa glass. Skulle vi fortsätta köpa glass skulle de väl fortsätta att ha kiosken öppen. Kan du visa när du tämjer en späckhuggare? Mycket kan jag, men inte tämja en späckhuggare. Barbro Julin Gösta Willman haastattelussa Kaupunginjohtaja Gösta Willmanin haastattelu, osa kaksi. Toimittajina seuraavat Skogsparkenin koulun ja esikoulun oppilaat: Vincent Kengo, Sonja Katajamäki, Jesper Blomqvist, Jonas Sund, Sofia Häggblom ja Alfred Backlund. Kysymykset ovat koulun kaikki oppilaiden keksimiä. Mitä tekisit, jos et olisi kaupunginjohtaja? Pitkään uskoin, että minusta tulisi maanviljelijä Purmolle. Joskus olen ajatellut, että olisi mielenkiintoista olla toimittaja tai pappi. Mutta en aio vaihtaa alaa Mikä työssäsi on hauskaa ja mikä vaikeaa? Vaikeaa ja tärkeää - on olla oikeudenmukainen kaikkia kohtaan. Hauskaa on nähdä asioiden toimivan ja että voida uskoa tekevänsä hyvää työtä. Mitä teet kun sairastut? Onko sinulla sijaista? Onneksi olen saanut olla terve, en ole ollut sairaana montakaan päivää. Kaupunginsihteeri toimii sijaisenani. Kuinka pitkiä sinun työpäiväsi ovat? Työaikani on virastotyöaika klo , mutta kokouksista ja muista tilaisuuksista johtuen työskentelen myös muuna aikana. Työpäiväni on keskimäärin tuntia. Onko sinulla paljon papereita kirjoituspöydälläsi? Usein aivan liian paljon. Minun kirjoituspöytäni ei ole oikein siisti, mutta ei myöskään aivan sekaisin, vaan jotain siltä väliltä. Kun on enemmän paineita en ehkä ehdi aina järjestää pöytääni koko ajan. Täytyykö sinun osata matematiikkaa työssäsi? Aina on hyvä osata matematiikkaa, numerot ovat tärkeitä ja on tärkeää saada tulot ja menot kohdalleen. En laske kovin paljon, mutta on tärkeää ymmärtää matematiikkaa. Millaiselta Uudenkaarlepyyn pitäisi näyttää sinun mielestäsi? Oikeastaan mielestäni sen pitäisi näyttää suurin piirtein sellaiselta kuin se nykyään onkin. Meillä on hyvä kaupunki, tietysti asioita voidaan parantaa, mutta minä olen tyytyväinen. Varför har vi inte simhall i Nykarleby...? Mistä eläimistä pidät? Meillä on kaksivuotias labradori, jonka nimi on Vera. Se on kiltti ja hieno koira. Olen aina pitänyt koirista. Minulla on ollut myös islanninhevosia vanhempien tyttärieni kanssa. Mitä teet vapaa-ajallasi? Viime talvena hiihdin aika paljon. Olen osallistunut kahteen pitkänmatkanhiihtoon, Vaasahiihtoon ja erääseen hiihtoon Italiassa. Nyt olen ostanut pyörän ja olen pyöräillyt kesällä. Luen lehtiä ja silloin tällöin kirjan. Meistä on myös mukavaa matkustaa. Meillä on asuntoauto, jolla olemme matkustaneet esimerkiksi Pohjois-Italiaan. Miksi Uudessakaarlepyyssä ei ole uimahallia? Minäkin pitäisin uimahallista, mutta sen rakentaminen ja käyttäminen on kallista. Meidän täytyy uida Pietarsaaressa vielä ainakin muutaman vuoden ajan. Oletko koskaan saanut sakkoja? Itse asiassa sain sakot jonkin aikaa sitten, ajoin liian kovaa vauhtia 60 alueella. Tätä ennen olen saanut sakot 2-3 kertaa, mutta minulla on ollut ajokortti 30 vuotta ja ajan km vuodessa. Tästä lähtien yritän ajaa saamatta useampia sakkoja. Miksi jäätelökioski pitää sulkea syksyllä? Silloinhan jäätelö säilyisi paremmin. Emme osta enää jäätelöä kun tulee kylmä. Jos jatkaisimme jäätelön ostamista, kioski pidettäisiin varmaankin avoinna. Voisitko näyttää miten kesytät miekkavalaan? Monenlaista osaan, mutta en kesyttää miekkavalasta. Barbro Julin / Käännös: Pirkko Rantanen Hela skolan är samlad i gymnastiksalen för att lyssna på när Gösta blir intervjuad av klasskompisarna

4 6 7 Granskärsstugan och Soltorpet fina utflyktsmål för stadens personal Nykarleby stad har två fritidsstugor som kan användas som tillfälliga utflyktsmål för dagen, eller som övernattningsställen. För några är de här stugorna bekanta, men de flesta kommer nog inte ihåg dem när man planerar utflyktsrutten. Stugorna är låsta och vill man in i dem kan man på förhand hämta nyckel från byggnadskontoret. Granskärsstugan Granskärsstugan är från början en stuga som tjänat som härbärge åt skogshuggare i skärgården. Den ligger skyddad från nordanvindar med stranden mot sydväst i Granskärssundet och nås endast med båt eller vintertid över is. Stugan är spartanskt inredd med bord, stolar, två högsängar och en eldstad. Inget lyxhärbärge, men alldeles lagom om man efter en vandring på Torsön vill komma under tak och göra upp eld. Senaste sommar byggdes det en veranda med tak vid stugan, så nu får man skydd från regn även om man inte har med sig nyckeln till stugan. På utsidan finns också en enkel grillplats. Vattnet vid stranden är rätt djupt och det finns en brygga som man lätt kan ta i land vid med båt. Storslagen natur på Torsön Den som vill göra en lite längre vandring i fin natur kan styra stegen norrut från Granskärsstugan. Granskär och södra halvan av Törsön består av helt vanlig ekonomiskog, men den norra delen av holmen ingår i Natura 2000-programmet och är till stora delar orörd. Landskapet är omväxlande med karga berghällar, odikade mossar och öppna träsk, med andra ord fina områden för den som vill plocka hjortron eller tranbär. På Torsön har man också stor chans att få se älg, vitsvanshjort och havsörn. På de mindre holmarna och skären mellan Törsön och Hällgrund kan den fågelintresserade under rätt årstid spana in bl.a vitkindade gäss, tordmule och skräntärna. Soltorpet Många har säkert sett Soltorpet, stadens andra fritidsstuga, som ligger i Andra sjö-skogen intill elljusspåret. Stugan är vackert placerad på ett bergigt område omgiven av renlav, ljung och tvinväxta tallar. Stugan har två rum, en sovkammare samt ett allrum med bord och eldstad. Utanför stugan finns en grillplats med bänkar som är bra om man bara vill stanna upp en stund och vila under promenaden längs eljusspåret. Soltorpet ligger enklare till än Granskärsstugan när det inte behövs båt för att ta sig dit och man kan t.ex en vinterdag använda stugan att dricka kaffe och grilla korv i om man är ute och skidar, promenerar eller ränner pulka i andrasjöskogen. Både Granskärsstugan och Soltorpet är utrustade med gasspis. Mathias Backman Granskärin mökki ja Soltorpet hienot retkikohteet kaupungin henkilökunnalle Uudenkaarlepyyn kaupungilla on kaksi vapaaajan mökkiä, joita voidaan käyttää tilapäisinä retkikohteina päiväksi tai yöpymispaikkana. Joillekin nämä mökit ovat tuttuja, mutta useimmat eivät muista niitä kun retkireittiä suunnitellaan. Mökit ovat lukittuina ja jos haluaa päästä niihin sisälle voi avaimen hakea rakennuskonttorista etukäteen. Granskärin mökki Granskärin mökki on alunperin toiminut metsureiden majapaikkana saaristossa. Mökki sijaitsee pohjoistuulilta suojattuna lounaisrannalla Granskärin salmella ja sinne päästään ainoastaan veneellä tai talvisin jään ylitse. Mökki on spartalaisesti sisustettu, pöytä, tuolit, kaksi kerrossänkyä ja tulisija. Ei mikään loistomaja, mutta aivan sopiva jos vaeltelun jälkeen Torsönillä haluaa päästä katon alle ja sytyttää tulen. Viime kesänä mökille rakennettiin veranta, jossa on katto, niin nyt saadaan suoja sateelta myös vaikka avainta ei olisikaan mukana mökille. Ulkopuolella on myös yksinkertainen grillipaikka. Vesi rannalla on melko syvää ja siellä on laituri, josta voidaan helposti nousta maihin veneellä. Torsönin suurenmoinen luonto Se, joka haluaa tehdä vähän pitemmän vaeltelun hienossa luonnossa voi ohjata askeleensa Granskärin mökistä pohjoiseen päin. Granskärin ja Torsönin eteläinen puoli koostuu täysin tavallisesta talousmetsästä, mutta saaren pohjoinen puoli sisältyy Natura 2000-ohjelmaan ja on suurimmalta osaltaan koskematon. Maisema on vaihtelevaa, karuja kalliopaaseja ja ojittamattomia suoalueita ja avoimia lampeja, toisin sanoen hienoja alueita sille, joka haluaa poimia lakkoja tai karpaloita. Torsönillä on myös suuret mahdollisuudet nähdä hirviä, valkohäntäpeuroja ja merikotkia. Linnuista kiinnostunut voi pienemmillä saarilla ja saaristossa Torsönin ja Hällgrundin välillä oikeana vuodenaikana bongata m.m. valkoposkihanhia, ruokkeja ja räyskiä. Soltorpet Monet ovat varmasti nähneet Soltorpetin, kaupungin toisen vapaa-ajan mökin, joka on Toisveden metsässä valaistun ladun lähellä. Mökki on sijoitettu kauniisti kallioiselle alueelle poronjäkälien, katajien ja kitumäntyjen ympäröimänä. Mökissä on kaksi huonetta, yksi makuuhuone sekä olohuone, jossa on pöytä ja tulisija. Mökin ulkopuolella on grillipaikka, jossa on penkit, joka on hyvä jos haluaa pysähtyä huilaamaan hetkeksi kun kävelee valaistua latua pitkin. Granskärsstugan, i folkmun även kallad Stadsbaracken, fick veranda sommaren 2008 Soltorpet sijaitsee helpommalla paikalla kuin Granskärin mökki kun ei tarvitse venettä päästäkseen sinne ja voi esim. talvipäivänä käyttää mökkiä kahvin juomiseen ja makkaran grillaamiseen kun on ulkona hiihtämässä, kävelemässä tai laskemassa pulkalla Toisveden metsässä. Sekä Granskärin mökki että Soltorpet ovat varustettu kaasuliedellä. Mathias Backman / Käännös: Jaana Sund Soltorpet Toisveden metsässa Stor chans att få se älg, vitsvanshjort och havsörn

5 8 9 Favoritrecept Sik med senap och honung à la bildningsdirektören 4 personer 4 medelstora sikfiléer 3 dl vispgrädde 1 tsk honung 2 knippor dill söt senap salt och peppar smör ströbröd Gör så här: Salta och peppra filéerna och pensla dem med senap. Doppa dem sedan i ströbröd. Under tiden sätts en gjutjärnspanna på spisen. Upphetta smöret under stark värme tills det blir gulbrunt. Lägg i sikfiléerna och stek dem tills de är nästan färdiga. Tag upp fisken och lägg den på en varm tallrik under lock. Bryn den finklippta dillen i smör och rör sedan ned vispgrädden och honungen samt smaksätt med salt. Detta får sedan sjuda ihop. Lägg sedan filéerna i pannan. Låt puttra i ca. 5 min. under lock på svag värme. Servera på rotsaksbädd med citronklyftor och grönsaker. Chokladmousse 4 dl mjölk 1 dl grädde gr mörk choklad minst 70% (beroende på tycke och smak) 3 msk mörk Muscovadoråsocker 1 tsk vaniljsocker 1 krm salt gelatinblad (se beskrivning på påsen) Garnering: vispad grädde chilipeppar Gör så här: Hacka chokladen i små bitar. Häll mjölk och grädde i en liten kastrull. Hetta upp det. Tillsätt choklad, vaniljsocker, muscovadoråsocker och salt. Rör om så att chokladen smälter. Blanda i gelatin, slå upp i portionsglas och sätt i kylen tills stelnat. (Kan smaksättas med 4 cl mörk rom per 5 dl. Fördela då romen i glasen och häll den varma blandningen över. ) Vid serveringen toppa med vispad grädde och dofta över lite chlilipeppar. Tips! Kan också göras som varm dryck, då utan gelatin. Boris Sundell Suosikkiresepti Sinappi-hunaja siikaa à la sivistystoimenjohtaja 4 annosta 4 keskikokoista siikafilettä 3 dl vispikermaa 1tl hunajaa 2 nippua tilliä makeaa sinappia suolaa ja pippuria voita korppujauhoja Ohje: Suolaa ja pippuroi fileet, voitele ne sinapilla ja pyöräytä korppujauhoissa. Lämmitä voi kuumassa valurautapannussa kunnes voi on kullanruskeaa. Paista siikafileet miltei kypsiksi ja nosta lämpimälle lautaselle kannen alle. Ruskista pieneksi leikattu tilli voissa ja lisää vispikerma ja hunaja ja mausta suolalla. Anna seoksen kiehua kasaan. Lisää siikafileet paistinpannuun ja aina kiehua kannen alla miedolla lämmöllä n. 5 min Tarjoile juurespedillä sitruunalohkojen ja vihannesten kera. Suklaamousse 4 dl maitoa 1 dl kermaa 60-80g tummaa suklaata vähintään 70% 3 rkl Muscovadoruokosokeria 1 tl vaniljasokeria 1 maustemitta suolaa liivatelehtiä (lue ohje paketista) Läkare/lääkäri kl tel Tandläkare/hammaslääkäri kl tel Telefontider / Puhelinajat Koritsteluun: vaahdotettua kermaa chilijauhetta Tidsbeställningar / Ajanvaraukset Rådgivning kl tel / / Neuvola Jeppo rådgivning kl tel / Jepuan neuvola Munsala rådgivning kl tel / Munsalan neuvola Företagshälsovården kl tel / Työterveyshuolto Socialarbetare kl tel / / Sosiaalityöntekijä Ambulans / Socialjour (nödcentralen) 112 Ambulanssi / Sosiaalipäivystys (hälytyskeskus) Ohje: Hakkaa suklaa pieniksi paloiksi. Kaada maito ja kerma pieneen kattilaan ja lämmitä seos. Lisää suklaa, vaniljasokeri, muscovadoruokosokeri ja suola. Sekoita, jotta suklaa sulaa. Lisää seokseen liivate ja jaa seos annonsmaljoihin. Laita suklaamousse jääkaappiin jähmettymään. (Voidaan maustaa 4 cl tummaa rommia/ 5 dl. Jaa rommi annosmaljoihin ja kaada lämmin seos rommin päälle.) Tarjoiltaessa lisää annoksen päälle kermavaahtoa ja ripaus chilipippuria. Vinkki! Voidaan myös valmistaa lämpimänä juomana, mutta ilman liivatetta. Boris Sundell Käännös: Laura Holm Under tiden sätts en gjutjärnspanna på spisen...

6 10 11 Legorobotarna anfaller! NaturligtVis-projektets uppgift är att väcka intresse för och stimulera undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i de olika utbildningsstadierna och att även engagera näringslivet i skolvärlden. Projektet har nu pågått ett tag och det är dags att ta en titt på ett par av de konkreta resultaten hittills. Under försommaren inleddes ett intressant samarbete mellan NaturligtVis och Nykarleby Kraftverk. NaturligtVis-projektet hade en vision om att skapa en ny lärmiljö, där eleverna får vara aktiva, göra saker och ge utlopp för sin kreativitet. Samtidigt fanns en önskan från Nykarleby Kraftverks sida att få liv och verksamhet i den gamla kraftverksbyggnaden i stadens centrum. Förutsättningarna för att skapa ett nytt klassrum i en spännande och inspirerande miljö var alltså perfekta. Kraftverket har stått för renoveringen av utrymmena och det mesta av inredningen hittades lämpligt när gymnasiet tömdes för den pågående renoveringen. Under hösten har de första verksamhetsidéerna börjat ta form och förhoppningsvis kommer utrymmet att kunna användas för många olika ändamål. Redan nu finns intresse från flera håll att bekanta sig med utrymmet och t.ex. personaldagar för företag, med uppgifter och tävlingar kring naturvetenskapliga teman har nämnts som en intressant möjlighet. På så sätt kunde en koppling mellan näringslivet och skolvärlden skapas, som båda parterna har nytta av. Legorobotar utmanar elevernas kreativitet Ett exempel på den verksamhet som inletts i kraftverket är de två kurser i robotprogrammering med legos Mindstorm NXT, som pågår på tisdagskvällar. I samarbete med Ung Arbis startade i oktober en kurs för åldern år och en kurs för gymnasieelever. Konceptet med Mindstorms NXT innebär att man bygger robotar i lego och sedan programmerar dessa robotar att utföra olika uppgifter. NXT:n är en liten dator till vilken motorer och sensorer kopplas (bl.a. ljus-, ljud-, ultraljuds- (avstånds), och trycksensorer). Via programvara på en vanlig dator bestäms hur dessa motorer och sensorer ska reagera på information och vilka uppgifter roboten ska utföra. Konceptet används i flera andra länder i den vanliga skolundervisningen eftersom byggandet och programmeringen stimulerar eleverna (och lärarna) inom ett brett område. Logik, matematik, dataprogrammering, kreativitet, upptäckarglädje, samarbetsförmåga, design och produktutveckling är några ord som lätt kan förknippas med Mindstorms NXT. Elever från Topeliusgymnasiet och Rostock samlade kring sina robotar efter en intensiv kväll av byggande och programmerande Går man in i NXT-världen är det nästan svårt att slita sig därifrån. Speciellt deltagarna i den yngre gruppen verkar ha så roligt att tiden går alldeles för fort. Kreativiteten flödar och nya idéer testas och förbättras. Heureka intresserat av samarbete Robotprogrammeringen har väckt intresse även på annat håll och i december inleds tillsammans med Heureka i Vanda och Resurscentret för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan en studiecirkel för lärare som vill få en introduktion i legoprogrammering. Från Heureka har man visat intresse för flera av de idéer som är på gång inom NaturligtVis och detta är det första konkreta samarbetet. Under våren kommer Heureka att testa NXT under ett par dagar, där bl.a. elever från Nykarleby deltar som testgrupp. Ett liknande tillfälle, där även lärarstuderanden deltar kommer att ordnas i Vasa. Hög koncentration och samarbete Utrymmet i gamla kraftverket har också besökts ett tiotal gånger av skolklasser och bl.a. en del av den nyskapade gymnasiekursen kring fukt, mögel och hälsosam inomhusluft kommer att hållas i utrymmet. Kursen är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia i Vasa, Topeliusgymnasiet och Ingenjörsbyrå Kronqvist i Nykarleby och är ett typexempel på hur näringslivets kunskap kan användas i gymnasiet. Eleverna får bl.a. lära sig olika mätmetoder för att bestämma fukt och mögel och även se hur denna kunskap används inom byggbranschen. Kursen kan av eleverna tillgodoräknas i vidare studier via Öppna Yrkeshögskolan och på schemat finns också ett besök i Technobothnias laboratorier i Vasa. Vill du ha mer information kring NaturligtVis-projektets verksamhet eller boka utrymmet i kraftverket går det bra att ta kontakt med någon av projektkoordinatorerna, Niklas Storbacka eller Patric Sjölander. Niklas: , niklas.storbacka@novia.fi Patric: , patric.sjolander@novia.fi Ett tips för inspiration kan vara att besöka och skriva in mindstorm. Där hittas olika robotar som byggts med Mindstorms NXT. Lisa Palm och Erika Julin verkar nöjda med sin robot Rostockprojektet i Topeliusgymnasiet Sedan många år tillbaka har Topeliusgymnasiet en vänskola i Rostock i Tyskland. Rostockprojektet är ett samarbetsprojekt i ämnena fysik och tyska. Lektorn i tyska Carina Hautanen och lektorn i fysik Kerstin Karlström håller i trådarna. I en kurs i tyska studerar eleverna bl.a. tysk kultur och de lär sig att berätta om vår skola och stad på tyska. I fysik kommer man i vardera skolan överens om ett gemensamt tema. Ett år handlade det om vindkraft. I Rostock byggde man ett miniatyrkraftverk och i Topeliusgymnasiet mätte man vindstyrkan i en mast i Vexala. I år är det Lego Mindstorm som gäller. Eleverna bygger och programmerar robotar. Vecka 43 besökte elever och två lärare från Rostock Topeliusgymnasiet. Deras program under veckan bestod bl.a. av robotbygge, rundvandring i skolan och på stan med våra elever som guider, besök till Kuddnäs, KWH Mirka i Jeppo, Nautor i Jakobstad, utställning om landhöjningen i Österbottens museum i Vasa och vinterbad i Larsmo. Eleverna bodde hos värdeleverna, som de haft kontakt med via e-post. I slutet av januari åker elever och lärare på svarsbesök till Rostock. Då skall de bland annat besöka universitetet i Rostock och ta del av Lego Mindstorm- robotar. Projektet har finansierats av Svenska Kulturfonden, Svenska tekniska Vetenskapsakademien i Finland samt Utbildningsstyrelsen. Kerstin Karlström...så roligt att tiden går alldeles för fort...

7 12 13 Pensionsavgången i kommunerna tilltar Nykarleby når kulmen år 2016 Kommunernas pensionsförsäkringsprognos för tiden 2008 till 2025 visar att över hälften av de kommunalt anställda går i pension fram till år Uppgifterna baserar sig på Kommunernas pensionsförsäkrings forskning och prognoser, där pensionsavgången inom kommunsektorn under åren utreds. Pensionsavgången inom kommunsektorn ökar kraftigt under de närmaste åren. Fram till år 2025 övergår totalt kommunanställda med pension, vilket är över hälften av kommunernas nuvarande antal anställda. År 2000 avgick endast personer per år med pension från den kommunala sektorn. Nu har antalet stigit till personer, och fram till år 2014 uppgår antalet redan till närapå personer. Efter det börjar antalet småningom sjunka, tills de stora åldersklasserna börjar nå sin pensionsålder. Största pensionsavgången i basserviceyrken stora skillnader i antal landskapsvis Pensionsavgången i de olika yrkena varierar från 35 % till 71 % då man ser på en tidsperiod på 15 år. Den största pensionsavgången uppvisar avdelningsskötare och städare, av vilka över 70 % går i pension fram till år Andra yrken som har en stor pensionsavgång är sjukhus- och vårdbiträden, hemvårdare och hemhjälpare, familjedagvårdare och fastighetsskötare. Av dem går över 40 % i pension under de kommande tio åren. Antalet anställda som går i pension skiljer sig markant enligt landskap och kommun och statistik visar att endast en tredjedel av kommunerna är beredda. Då antalet personer som går i pension jämförs landskapsvis, kan man se att mest går folk i pension i Kajanaland och Lappland, där över 60 % av de kommunalt anställda övergår till pension fram till år Den andra ytterligheten representeras av Åland, där knappt hälften av de kommunalt anställda går i pension fram till år Motsvarande siffra för Nykarlebys del är ca 52 %. I Nykarleby kulminerar pensionsavgången enligt statistiken år 2016 och Fram till år 2016 förlöper pensioneringarna i jämn takt med att ca 20 personer årligen avgår med pension. Efter år 2020 sjunker pensionsavgången märkbart och i dagsläget har vi indikationer på att mellan 10 och 15 personer per år kommer att gå i pension mellan åren Ser man på den sektorsvisa fördelningen kan konstateras att över 60 % av de personer som hör till den allmänna branschen kommer att avgå med före 2025 medan bildningsbranschen i Nykarleby har den yngsta personalen och är den sektor där antalet pensioneringar är som minst. Samtidigt som antalet anställda som går i pension kraftigt ökar, åtstramas konkurrensen om arbetskraft med den privata sektorn och mellan kommunerna. Djungelns lag råder och konkurrenskraftiga kommuner kommer att vinna kampen om arbetstagarna. Källa: Gunilla Lillbacka Eläkkeelle siirtyminen lisääntyy Uusikaarlepyy saavuttaa huippukohdan v Kuntien eläkevakuutuksen ennuste ajalle osoittaa että yli puolet kuntien henkilöstöstä siirtyy eläkkeelle vuoteen 2025 mennessä. Luvut perustuvat Kuntien eläkevakuutuksen tutkimuksiin ja ennusteisiin, joissa eläkkeelle siirtymistä kunta-alalla vuosina selvitetään. Eläkkeelle siirtyminen kunta-alalla lisääntyy voimakkaasti lähivuosina. Vuoteen 2025 mennessä kaikkiaan kunta-alan työntekijää siirtyy eläkkeelle, ja se on yli puolet kaikista nykyisistä työntekijöistä. Vuonna 2000 ainoastaan henkilöä vuodessa siirtyi eläkkeelle kunta-alalta. Nyt luku on kasvanut henkilöön, ja vuoteen 2014 mennessä luku on jo lähes Sen jälkeen määrä pikkuhiljaa laskee, kunnes suuret vuosiluvut alkavat saavuttaa eläkeiän. Suurin eläkkeellesiirto peruspalveluammateissa suuria eroavaisuuksia maakunnittain Eläkkeelle siirto eri ammateissa vaihtelee 35 prosentista 71 prosenttiin kun katsoo 15 v. ajanjaksoa. Suurin ryhmä on osastonhoitajat ja siivoojat, joista yli 70 % siirtyy eläkkeelle vuoteen 2025 mennessä. Muut...kilpailukykyiset kunnat tulevat voittamaan... ammatit suurella eläkelähdöllä on sairaala- ja hoitoapulaiset, kotiavustajat ja kodinhoitajat, perhepäivähoitajat ja kiinteistönhoitajat. Näistä yli 40 % siirtyy eläkkeelle 10 vuoden sisällä. Eläkkeelle siirtyvien määrä vaihtelee suuresti maakunnissa ja kunnissa ja tilaston mukaan vain kolmasosa kunnista ovat valmistautuneet. Kun eläkkeelle lähteviä verrataan maakunnittain voi nähdä että eniten eläkkeelle siirtyviä on Kajaanin kunnassa ja Lapissa, joissa yli 60 % kunta-alan työntekijöistä siirtyy eläkkeelle vuoteen 2025 mennessä. Uudenkaarlepyyn osalta vastaava luku on 52 %. Uudessakaarlepyyssä eläkkeellelähtö huipentuu tilastojen mukaan v ja Vuoteen 2016 saakka eläkkeellelähtö on tasaista, noin 20 henkilöä vuodessa siirtyy eläkkeelle. Vuoden 2020 jälkeen eläkkeelle siirto vähenee merkittävästi ja tällä hetkellä näyttäisi siltä että henkeä vuosittain siirtyy eläkkeelle vuosina Jos katsoo toimialan mukaan voi todeta että yleisen alan henkilöistä yli 60 % lopettaa ennen 2025 kun taas Uudenkaarlepyyn sivistysalalla on nuorin henkilöstö ja sen sektorin eläkkeelle siirtyvien määrä on vähin. Samalla kun eläkkeelle siirtyvien henkilöiden määrä lisääntyy voimakkaasti, kilpailu työvoimasta kiristyy julkisen sektorin ja kuntien välillä. Viidakon lakia noudatetaan ja kilpailukykyiset kunnat tulevat voittamaan kilpailun työvoimasta. Lähde: Gunilla Lillbacka / Käännös: Paula Bonäs Illustratör: okänd

8 14 15 Full fart i Stjärnhallen Kristin Siegfrids tuffar till det i showdans Äntligen har Nykarleby fått en egen allaktivitetshall! Det var hösten 2006 som Stjärnhallen invigdes med pompa och ståt. Nu två år senare är det full fart! De personer du oftast möter innanför dörren till Stjärnhallen är nyanställda hallmästare Peter Back eller övervakare Emil Wingren. De ser till att allting fungerar som det ska och håller koll på bokningar och tider. Mikael Eklund är idrottsledare och ansvarig för den allmänna idrottsverksamheten. Han är också övervakare vid stjärnhallen och alla tre turas om med dejoureringen. Här jobbar också Kristian Perämäki och Robert Nordberg. Att allt hålls rent och snyggt sköter Anna-Lena Björkman om. I Stjärnhallen finns två stora salar. Stora Björnen är en fullstor spelplan med läktare, den går även att dela in i tre mindre spelplaner. Lilla Björnen har en scen och lämpar sig bra för gympa och dans. Sen finns även Bellatrix som är en spegelsal och Gym Herkules där vikter och maskiner samsas med de som vill bygga muskler. För närvarande är ca 400 poletter utgivna till gymmet, men det är inte fullt så många som är aktiva gymanvändare. Systemet med poletter underlättar användningen av gymmet eftersom du kan komma och gå när det passar dig. Kameraövervakning har installerats för att hålla ett vakande öga över lokalerna. Ett konferensutrymme finns tillgängligt på andra våningen, där föreningarna kan hålla sina styrelsemöten. Det är många föreningar som är verksamma vid Stjärnhallen, bl.a. Blue Fox, NIK, IFN och NGF. Sporter som utövas är bl.a. innebandy, futsal, handboll, badminton volleyboll och friidrott. Arbis har också omfattande kursverksamhet i Stjärnhallen. Nykarleby Stad håller motionsgymnastik varje vecka för stadens anställda. Att innebandyn är stor i Nykarleby går inte att ta miste på då man ser alla juniorer och äldre som spelar regelbundet. Läktaren är fullsatt och stämningen på topp då seniorerna spelar match. Det är turneringar och matcher nästan varje helg. Den 4 oktober var det danskonvent i Nykarleby. Annika Sjöö från Sverige lärde ut dansen jive till härlig musik. Under dagen blev det flera dansklasser och en föreläsning av Lars Losvik. Det serverades god näringsrik mat av Lasse Forsman. Mellan dansklasserna fanns det vatten och frukter att njuta av. Det var med leenden på läpparna som deltagarna lämnade stjärnhallen efter en hel dag av dans. Arbis arrangerade konventet tillsammans med NFG. Stjärnhallen är också ett ställe där ungdomar håller till efter skolan. Innanför huvuddörrarna finns en kaffeautomat och en godis- och mellanmålsautomat som är i flitig användning. Ramperna, för skateboard och cykelkonster, som under sommarhalvåret funnits invid Stjärnhallens bilparkering har varit ett populärt tillhåll för ungdomar på kvällarna. Men det är inte bara sport i Stjärnhallen! Både dansband och rockband har spelat här och flera teateruppsättningar har också varit hit på besök. Arbis håller sina större torsdagsföreläsningar här. Stället är fräscht och både ljus- och ljudanläggningen är nya. Det är oftast Emil som sköter om ljus och ljud och ser till att allt fungerar som det ska. Det är mycket som händer vid Stjärnhallen. Verksamheten är i full gång och i framtiden kanske vi även får se större mässor och olika konserter. Ni som ännu inte har besökt Stjärnhallen är varmt välkommen! Öppet vardagar kl Helgerna enligt bokningar Besök gärna Nina Myrskog Vauhti päällä Tähtihallissa Vihdoinkin Uusikaarlepyy on saanut oman monitoimihallin. Syksyllä 2006 Tähtihalli vihittiin käyttöön, ja nyt kaksi vuotta myöhemmin on hallissa täysi vauhti päällä. Tähtihallissa tapaat usein ensimmäiseksi vastavalitun hallimestarin Peter Backin tai valvoja Emil Wingrenin. Heidän tehtävinään on aikavaraukset sekä ylläpito. Urheiluohjaaja Mikael Eklundin vastuulla on yleinen urheilutoiminta, hän osallistuu myös Tähtihallin valvontaan. Kristian Perämäki, Robert Nordberg ja Anna-Lena Björkman työskentelevät myöskin hallissa. Tähtihallissa on kaksi suurta salia. Isossa Karhussa on täysimittainen pelikenttä, joka voidaan myöskin jakaa kolmeen pienempään kenttään sekä katsomotilat. Pienessä Karhussa on näyttämö, ja se soveltuu hyvin jumppaan ja tanssiin. Näiden kahden suuren salin lisäksi hallissa on myöskin peilisali, nimeltään Bellatrix, ja kuntosali nimeltään Gym Herkules. Kuntosalissa sovelletaan ns. polettijärjestelmää, mikä mahdollistaa harjoittelun myöskin silloin kun halli on kiinni. Tällä hetkellä noin 400 polettia on käytössä. Hallissa ja hallin ulkopuolella on käytössä kameravalvonta. Hallin toisessa kerroksessa on kokoustilat, joita esim. eri urheiluseurat käyttävät kokouspaikkanaan. Monet kunnan urheiluseurat, mm. NIK, Blue Fox, IFN ja NGF, ovat ottaneet Tähtihallin omakseen. Salibandy, lentopallo, sulkapallo, yleisurheilu, futsal, kaikkia näitä voi harrastaa Tähtihallissa. Työväenopistolla on kattava kurssitarjonta Tähtihallissa. Uudenkaarlepyyn kaupunki järjestää työntekijöilleen viikottaisen kuntojumpan hallissa. Annika Sjöö visar stegen i dansen jive Tansseja, konsertteja ja erilaisia teatterinäytöksiä... Salibandy on suuri urheilulaji Uudessakaarlepyyssä. Junioritoiminta on vilkasta, otteluita ja turnauksia on lähes joka viikonloppu. Kun Blue Foxin edustusjoukkue pelaa on katsomo tavallisesti täynnä ja tunnelma katossa. Neljäs lokakuuta Uudessakaarlepyyssä oli tanssijuhlat. Ruotsalainen Annika Sjöö opetti eri tanssilajeja ja Lars Losvik piti luennon. Lasse Fosman tarjoili hyvää ja terveellistä ruokaa ja eri tanssilajien välissä tarjoiltiin hedelmiä ja vettä. Tapahtuman järjesti työnväenopisto yhdessä NGF:n (Uudenkaarlepyyn voimisteluseura) kanssa ja osallistujat lähtivät päivän jälkeen hymyssäsuin kotiin. Myöskin nuoriso kokoontuu halliin koulun jälkeen. Aulassa on kahvi- ja välipala-automaatti, jota käytetään hyvin ahkerasti. Parkkipaikan vieressä sijaitsevat rampit ovat kesäiltaisin nuorten rullalautailijoiden ja pyörätemppuilijoiden ahkerassa käytössä. Mutta Tähtihalli on muutakin kuin urheilua. Tansseja, konsertteja sekä erilaisia teatterinäytöksiä on järjestetty hallissa. Työväenopisto järjestää torstailuentonsa täällä. Halli tuntuu raikkaalta ja Emil huolehtii siitä, että sekä valo- että äänilaitteistot toimivat moitteettomasti. Tähtihallissa tapahtuu aina jotain. Tulevaisuudessa hallissa voitaisiin järjestää myöskin konsertteja ja messuja. Olet lämpimästi tervetullut Tähtihalliin. Avoinna arkisin klo Pyhisin varausten mukaan Nina Myrskog / Käännös Pekka Siekkinen

9 16 17 Utviket att vi gymnastiserar med åldringarna så att de ska klara sig hemma längre och bibehålla sin rörlighet. En gammal fördom är att vi endast utför städning hos åldringarna i hemmen, men den tiden är längesen förbi. Vad har du för fritidsintressen? I Utviket presenterar vi i varje tidning en av våra medarbetare... Att få var med mitt barnbarn. Att sjunga! Har varit med i damkören ända sen starten Stavgår. Vem är du? Mitt smultronställe? Marianne Backlund 50+ (tidigare Sund) född, uppvuxen och bosatt i Nykaabi. Gift med Sören, också nykaabibo. Familjen består också av sonen Didrik, 17 år som studerar i Topeliusgymnasiet och dottern Jenny, 28 år som arbetar på daghem, hennes sambo Daniel och barnbarnet Kasper 4 år. Helt klart Andra sjön. Vem vill du se på utviket i nästa nummer? Fysioterpeut. Beskriv dej själv med tre ord! Glad, positiv och flexibel! Hemservice Vad jobbar du med? Jag jobbar som närvårdare inom hemservice i centrum. Utbildade mej till hemvårdare i Hindhår, Borgå i tiderna, senare utbildat mig till närvårdare. Min huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med barnfamiljer, specialbarnfamiljer, missbrukare men även med lätt handikappade på boende och åldringar i hemmen. Behoven är så olika inom barnfamiljer, jag ska främst finnas till för barnen samt finnas till för att avlasta mammorna. Hur länge har du jobbat för Nykarleby Stad? Åtminstone 30 år! Ordinarie från 1 november Vad är det bästa med ditt jobb? Att få träffa så många intressanta och olika människor, glädjen och tillfredsställelsen över att känna att jag hjälper andra. Speciellt att barnfamiljer blir glada av min hjälp. Vad är det sämsta med jobbet? VINTERN! Halkan, kölden, snön och sätta sig i en kall och igenfrusen bil. Att bli svettig och kall om vartannat, vilket ofta resulterar i förkylning. Berätta om en arbetsdag! Ingen dag är den andra lik. Jag arbetar i tvåskift mellan kl eller ingår också helgarbete. Oftast börjar dagen med ett besök hos en åldring som behöver hjälp med uppstigning, påklädning, tvätt och att göra i ordning frukost, oftast att koka gröt eller bara fråga hur natten har varit. Även tillsynsbesök för olika saker, ex se till att personen tar sin medicin mm. Under dagen besök hos barnfamilj. På kvällen tillsynsbesök hos åldring och hjälpa till med kvällssysslor inför natten. Vi är med i ett projekt som heter Balans och vardagskraft tillsammans med folkhälsan, vilket betyder I förra utviket med Catrin Wiik i huvudrollen frågades efter skillnaden mellan hemhjälpare och hemvårdare. Kortfattat kan det beskrivas enligt följande: Behörighetskrav för hemhjälpare är att man gått i hemhjälparkurs eller att man genom arbetserfarenhet erhållit kunskaper. Tidigare utbildades även hemvårdare, det är en examen som inte längre finns att fås utan numera utbildas alla till närvårdare. Behörighetskraven för närvårdare är närvårdarexamen, gärna med inriktning på äldreomsorg eller rehabilitering. Närvårdarna och hemhjälparna jobbar i team inom respektive arbetspunkter. I och med att närvårdarna har en längre utbildning, har de större ansvar inom vissa arbetsuppgifter i hemservicen. Dock får hemhjälparna regelbundet skolning så att också de är behöriga att t.ex. ge insulin, lättare sårvård. Hemservice enheter: Hemservice Centrum Hemservice Munsala Hemservice Jeppo Personal: 16 närvårdare och 10 hemhjälpare Carita Andersson Gun-Helen Isaksson..ett projekt som heter Balans och vardagskraft

10 18 19 Aukeama Jokaisen numeron Aukeamassa esittelemme yhden työntekijöistämme. Kuka sinä olet? Marianne Backlund 50+ (os. Sund) syntynyt, varttunut ja asun Uudessakaarlepyyssä. Naimisissa Sörenin kanssa, joka on myös uusikaarlepyyläinen. Perheeseeni kuuluu poika Didrik 17 v, joka opiskelee Topelius lukiossa sekä tytär Jenny 28 v joka työskentelee päiväkodissa, sekä hänen avopuolisonsa Daniel ja lapsenlapsemme Kasper 4 v. Luonnehdi itseäsi kolmella sanalla! Iloinen, positiivinen ja joustava. Mitä teet työksesi? Työskentelen keskustan kotipalvelussa lähihoitajana. Kodinhoitajaksi valmistuin aikoinaan Porvoossa ja myöhemmin olen hankkinut itselleni lähihoitajan koulutuksen. Pääasiallinen työtehtäväni on lapsiperheiden, erikoislapsiperheiden, väärinkäyttäjien, lievästi vammaisten sekä vanhusten auttaminen kodeissa. Lapsiperheiden tarpeet ovat niin erilaisia, tehtäväni on lähinnä olla avuksi lapsille mutta myös keventää äitien kuormitusta. Kuinka kauan olet työskennellyt Uudenkaarlepyyn kaupungissa? Ainakin 30 vuotta! Vakinaisena 1 marraskuuta 1978 lähtien. Mikä on parasta työssäsi? Että saan tavata niin paljon mielenkiintoisia ja erilaisia ihmisiä, ilo ja tyytyväisyys tuntea että autan muita. Erityisesti että lapsiperheet iloitsevat avustani. peseytymisessä ja aamiaisen valmistamisessa, useimmiten puuron keittämisessä tai vain kysyn miten yö on mennyt. Käyn myös erilaisilla tarkistuskäynneillä, esim. että henkilö on ottanut lääkkeensä jne. Päivän aikana käynnit lapsiperheiden luona. Iltaisin tarkistuskäynnit vanhusten luona ja samalla auttaa heitä ilta-askareissa. Olemme mukana projektissa Balans och vardagskraft Folkhälsanin kanssa, mikä käytännössä tarkoittaa että voimistelemme vanhusten kanssa jotta he pärjäisivät kauemmin kotona ja säilyttäisivät liikkuvuutensa. Vanha ennakkoluulo on että me vain siivoamme vanhusten kotona, mutta se aika on ollut ohi jo kauan sitten. Mitä vapaa-ajan harrastuksia sinulla on? Että saan olla lapsenlapseni kanssa. Laulaa! Olen ollut naiskuorossa mukana alusta asti vuodesta Sauvakävelen. Minun mansikkapaikkani? Ilman muuta Toisvesi. Kenet haluaisit nähdä seuraavan numeron aukeamassa? Fysioterapeutti Käännös: Marianne Blomqvist Kotipalvelu Edellisen numeron aukeamassa Catrin Wiik tiedusteli kotiavustajan ja kodinhoitajan eroa. Lyhyesti sen voi kuvata seuraavasti: Kotiavustajan pätevyysvaatimuksena on kotiavustajan kurssin käyminen tai työkokemuksen kautta hankitut taidot. Aikaisemmin koulutettiin myös kodinhoitajia, mutta sitä tutkintoa ei nykyään enää ole sillä nyt kaikki koulutetaan lähihoitajiksi. Lähihoitajan pätevyysvaatimuksena on lähihoitajantutkinto, mielellään suuntauksena vanhustenhuolto tai kuntoutus. Lähihoitajat ja kotiavustajat työskentelevät tiimissä kussakin työpisteessä. Koska lähihoitajilla on pidempi koulutus, on heillä suurempi vastuu tietyissä kotipalvelun työtehtävissä. Kotiavustajat saavat kuitenkin jatkuvasti koulutusta jotta heilläkin on pätevyys esim. antaa insuliinia, helpompaa haavanhoitoa. Sjukintyg Hemma med sjukt barn Ring respektive rådgivningsbyrå på telefontid kl Arbetstagarens sjukintyg Observera att inga sjukintyg utskrivs i efterskott, kontakta respektive rådgivningsbyrå, på telefontid kl gärna första insjukningsdagen, gällande förkylningar, influensa och magsjuka. Förmannen har rätt att godkänna 2 sjukdagar, därefter krävs intyg av hälsovårdare eller läkare. Observera, inga sjukintyg skrivs i efterskott. Christina Sundqvist Sairastodistukset Kotona sairaan lapsen kanssa Soita neuvolaasi puhelinaikana klo Työntekijän sairastodistus Huomioi että sairastodistuksia ei kirjoiteta jälkikäteen, ota yhteys neuvolaasi, puhelinaikana klo mieluimmin jo ensimmäisenä sairaspäivänä koskien vilustumista, influenssaa ja vatsatautia. Esimiehellä on oikeus hyväksyä kaksi sairaspäivää, sen jälkeen vaaditaan todistus terveyshoitajalta tai lääkäriltä. Huom! Todistuksia ei toimiteta jälkikäteen. Christina Sundqvist Käännös: Paula Bonäs Mikä on huonointa työssäsi? TALVI! liukkaus, pakkanen, lumi ja kylmään ja jäiseen autoon istuminen. Että on vuorotellen hikinen ja kylmissään mistä on usein seurauksena vilustuminen. Kerro työpäivästäsi! Kahta samanlaista päivää ei ole. Työskentelen kahdessa vuorossa klo tai , myös viikonloppuisin. Aloitan päiväni usein vanhuksen luona joka tarvitsee apua ylösnousemisessa, pukeutumisessa, TALVI! Liukkaus, pakkanen, lumi ja kylmä auto... Kotipalvelu yksiköt: Kotipalvelu keskusta Kotipalvelu Munsala Kotipalvelu Jepua Henkilöstö: 16 lähihoitajaa ja 10 kotiavustajaa Carita Andersson Gun-Helen Isaksson Käännös: Marianne Blomqvist Min man och jag har gemensamt bankkonto. Och det fungerar bra? Ja då, han sätter in och jag tar ut!

11 20 21 Politikerprao på Nykarleby Kraftverk TET-päivä Uudenkaarlepyyn Voimalaitoksella Gunilla Södergård förbereder sig för dagens uppgifter Klockan åtta på morgonen infann jag mig på Kvarnvägen 20. Jag möttes av idel glada och välkomnande ansikten med Nina Myrskog, kanslist och min ciceron för dagen, och direktör Tony Eklund i spetsen. Kommunpolitikerns prao-dag på Nykarleby Kraftverk, en once in a lifetime - upplevelse, hade börjat. Redaktionen föreslog ett tvåspråkigt reportage. Toimituksen pyynnöstä käytän molempia kieliä kirjoittaessani TET-päivästä. bl.a. Håll i gång -projektet med aktiviteter helt utanför det dagliga arbetet. Håll i gång handhas av en styrelse. Man träffas en gång i veckan efter arbetstid för gemensamma fysiska aktiviteter som t.ex. volleyboll, stavgång och go-carting. Det har gett goda resultat. Ungefär hälften av personalen deltar regelbundet. Under årens lopp har det tillkommit ny personal som av naturliga skäl genast funnit sig tillrätta i organisationen. På den årliga höstfesten njuter man också av varandras sällskap och livskamraten är välkommen med. Voimalaitoksen henkilökunnan kokemukset osoittavat selvästi että erilaisten työkulttuurien yhdistämisessä on erityisen tärkeätä panostaa henkilöstön työhyvinvointiin. Uudenkaarlepyyn Voimalaitoksen taloustilanne on hyvä. Laitoksella ei ole lainkaan lainoja ja investoinnit tehdään tätä nykyä omilla varoilla. Tämän hetken suurin meneillään oleva investointi on 4 miljoonan euron kaukolämpöhanke. Kaupungin tilinpäätökseen voimalaitos myötävaikuttaa vuosittain n eurolla (6 % peruspääomasta). Elektricitet Sähkö Efter förmiddagskaffet var det dags att dra på sig arbetsoverall och sätta elmontörernas blå hjälm på huvudet. Nina ja minä saimme luottamuksen astua koriin ja ihan omin päin toimia nosturinkuljettajina. Meidän piti ohjata kori ylös tolpan huipulle poistamaan poikkileikattu vaijeri. Se oli kivaa ja vähän jännittävääkin. Gråsötien toimenpide oli täten loppuun suoritettu. Sen enempää en sekoittunut asentajien työhön joten lukijat voivat nukkua yönsä rauhallisesti. Det finns c. 750 km elledningar och 170 km vägbelysning. Eldistributionen är oftast uppbyggd enligt ringmatningsprincipen, vilket betyder att hela elnätet är sammankopplat. Elektriciteten kan därför köras olika vägar och i båda riktningarna längs linjerna. Ringmatningen innebär att sannolikheten för att vi ska råka ut för katastrofalt långvariga och omfattande elavbrott som i t.ex. Sverige är minimal. Uppstår det ett fel någonstans på någon linje kan elen skickas en annan väg till kunderna och avbrottet påverkar bara de kunder som bor i närheten av det ställe där felet uppstod. De här distributionsförändringarna fjärrstyrs från Kvarnvägen. Fel som uppstår registreras och dejouren alarmeras automatiskt. Oftast visar det sig att det är fåglar eller träd som kommit i beröring med elledningarna. Pohjoismaiden sähköpörssiä seurataan jatkuvasti. Kun on kalliit hinnat, nostetaan oman voimalaitoksen tuotantoa. Oman tuotannon nostaminen oikeaan ajankohtaan voi säästää satoja euroja vuorokaudessa. Produktionsförändringarna innebär reglering av vattennivån i älven, vilket gör att det vintertid kan vara livsfarligt att röra sig på älven, fastän isen ser stark ut. Energiansäästöviikko käynnistettiin TET-päivänä. Kuntalaisten kaikista energiansäästötoimenpiteistä huolimatta uusikaarlepyyläisten energiankulutus totaalisesti katsoen koko ajan nousee. Suurin syy tähän on vapaa-ajan asuntojen sähköistäminen. Ihmiset haluavat viettää yhä pidemmän ajan vuodesta mökillään, sanoo sähkönjakelusta vastaava teknikko Rainer Johnson. Ekonomi Pekka Siekkinen esitteli Myllytien työ- ja varastotiloja. Vuonna 1990 rakennetut tilat ovat viime vuosina osoittautuneet liian ahtaiksi. Ensi vuodeksi on suunnitteilla rakennuksen kunnostamista ja laajentamista, jotta se paremmin vastaisi liiketoiminnan ja 23 hengen henkilökunnan tarpeita. Kaupungin sähkö-, vesi- ja viemäritoiminnot yhdistettiin kunnalliseksi liikelaitokseksi vuonna Siihen aikaan pesulaitoskin oli mukana kuvissa. Sähkölaitos oli toiminut itsenäisenä yksikkönä omine lautakuntineen vuodesta 1926 saakka. Muut yksiköt kuuluivat teknisen lautakunnan alaisuuteen. Det var svårt för den fusionerade personalen att hitta en vi-känsla. För att stärka gemenskapen startades Vi åkte ut till ett arbete på högspänningslinjen vid Gråsövägen. En elstolpe skulle förses med en stötta. En grävmaskin med lyftkran och arbetskorg hade hyrts in. Elmontörerna Roland Blomqvist och Peter Lassila var i full gång med arbetet. Av säkerhetsskäl skall elmontörerna alltid jobba i par. Arbetet förutsätter fullständigt ömsesidigt förtroende. Elarbetsledare Ulf Sundvik, som planerat arbetet, är också med och övervakar att allt går enligt planerna. Han ser också till att elsäkerhetsföreskrifterna följs. Allt från jordningen före och avslutandet av arbetet dubbelcheckas och bekräftas per GSM-telefon eller över Kraftverkets egen radiokommunikationslinje. Driftsövervakaren kopplar till slut på strömmen. Den egna radiokommunikationslinjen är viktig, eftersom GSM-telefonin slås ut vid ett längre elavbrott. Peter Lassila instruerar Nina Myrskog och Gunilla Södergård i manövreringen av personliften km elledningar och 170 km vägbelysning...

12 22 23 Den el som Nykarleby Kraftverk säljer är till 50 % s.k. utsläppsfri el. Kraftverket är delägare i vatten- och vindkraft och biogasproduktion. Kraftverket ingår i Katternökoncernen. Vi kunder kan glädja oss åt, att elpriset ligger under landets medelnivå. Detta tack vare att Kraftverket med den egna produktionen kan påverka elpriset till kundernas fördel. Fjärrvärme Kaukolämpö Lounaan jälkeen oli kaukolämpöprojektin vuoro. Siitä vastaa yksin Janne Öhman. Työaika kuluu suunnitteluun, asiakas-kontakteihin, ja urakoitsijoiden valvontaan. Urakoitsijoita on ja heidän kanssaan Janne tekee koko ajan yhteistyötä. 90 prosenttia tämän hetken kaukolämpöasiakkaista on asuntoyhtiöitä. Kävimme Tähtihallin tekniikkatilassa ja siellä totesimme että kaikki toimi niin kuin piti, 85-asteista vettä sisään tulevassa putkessa ja 55-asteista vettä paluuputkessa. Tehtaankadun hakelämpökeskus valmistuu loppuvuodeksi. Tavoitteena on käyttää vähintään 95 % lähellä tuotettua polttoainetta. Lämpökeskuksen vieressä on kaiken varalta raskasöljypannu. Tällä hetkellä koulualueen lämpökeskus tuottaa tarvittavan lämmön. För en egnahemshusägare betyder fjärrvärmen en investering på totalt c (inklusive värmeväxlare, som anskaffas av kunden). Uppvärmningskostnaderna torde gå på ungefär /år, varav 397 är grundavgift. Avläsning och fakturering kommer att ske fyra gånger per år. Det skickas inte några uppskattade fakturor utan man betalar för verklig förbrukning varje gång. Så bör det naturligtvis vara om man vill öka energisparmedvetenheten hos folk. Kylmänä vuodenaikana Voimalaitoksen kirjekuoren avaamisesta tulee ehkä pieni jännityksen hetki. Se voi hyvinkin johtaa siihen että asiakas välittömästi käy laskemassa huonelämpötilaa yhdellä tai parilla asteella ja hakee kaapista lämpimän villapuseron ja villasukat. Tavoitteena on kaukolämmön hinta, joka on vähän alle maan keskiarvon. Vatten och avlopp Vesi ja viemäri Kun iltapäiväkahvit oli juotu, Ben Ingman vei meidät katsomaan Forsbyhyn rakenteilla olevaa pumppuasemaa. Ben vastaa vesi- ja viemäriosastosta. Vesiasiakkaita on noin ja viemäriasiakkaita noin Keskustan ja kyläkeskusten alueilla maan alta löytyy 400 km päävesijohtoja (yhtä paljon kuin Tampereella!) ja 100 km liittymäjohtoja sekä noin 100 km viemärijohtoja. Vattenverken i Kovjoki och på Kangholmen förses med grundvatten från Hysalhedet, Socklothedet och Kainuunkangas. Ett 20-tal pumpstationer för vardera vatten och avlopp sköter om, att du och jag har ett tillräckligt kraftigt vattentryck, när vi öppnar kranen i köket eller badrummet. Avloppsvattnet skickar vi till grannen, Jakobstad. Avloppsröret, som i folkmun i tiden kallades Intershity, håller ingen intercityhastighet precis. Det tar två dygn för avloppsvattnet att ta sig från Nålörens pumpstation till reningsverket i Jakobstad! Förvånande var att det var nästan luktfritt vid Nålörens pumpstation. Det beror på att avloppsvattnet syresätts. Pumpstationerna fjärrövervakas på Kvarnvägens dataskärmar. En person kollar ändå dagligen, att allt ser ut och låter som det skall. seen kiitos sähkölaskusta! Mutta kanslistit eivät tätä sure. He kehuvat Voimalaitoksen hyvää työilmapiiriä. Kraftverkspersonalen verkar trivas. Det visade också stadens senaste stora personalundersökning. Tony Eklund säger att det säkert väldigt mycket beror på att personalen oftast jobbar med tydligt avgränsade, konkreta mål. Peter Lassila och Roland Blomqvist upplever omväxlande arbetsuppgifter, de olika årstiderna med sina olika förhållanden samt den goda kamratandan som mycket positiva faktorer för arbetstrivseln. Enligt driftstekniker Tony Forsbacka inverkar också arbetsplatsens litenhet och det faktum att arbetstagarna kan påverka sitt eget arbete. De akuta utryckningarna bidrar på sitt sätt till den goda sammanhållningen. Under en utryckning läggs allt annat åt sidan och man kämpar tillsammans. Efter utfört värv känns det gott att vara. Vi klarade det! Marknadsföringen är viktig. Kraftverket verkar i en konkurrensutsatt bransch. Det ska synas att det är vi som är Kraftverket. Samtidigt som man syns utåt stärks den inre gemenskapen. Voimalaitos on mitä tärkein osa elämäämme. Se on mukanamme kaikkialla, kotiaskareissa, työpaikalla... Tätä ei usein ajattele. Juoksevaa vettä ja sähköä pidetään nykyään itsestäänselvyyksinä. Mutta tetpäivä pani kyllä miettimään Voimalaitoskin on uusikaarlepyyläisten perusturvaa. Bastrygghet är inte enbart social- och hälsovård. Kraftverket är också en viktig del av nykarlebybornas bastrygghet. Roland Blomqvist, Peter Lassila och Gunilla diskuterar dagens arbete Kiitos mielenkiintoisesta ja antoisasta päivästä! Tack för en lärorik dag, ert engagemang och fina bemötande! Gunilla Södergård, stadsfullmäktig, kaupunginvaltuutettu P.S. Besök gärna Nykarleby Kraftverks hemsidor. Du kan spara pengar! Käymällä Voimalaitoksen kotisivuilla voit säästää rahaa! Ben Ingman och Gunilla vid vattenpumpstationen i Forsby Kansliet Kanslia Kanslifunktionen i Kvarnvägens utrymmen är gemensam för hela Kraftverket. Det kräver i sin tur en hel del av kanslisterna, som ska veta litet om det mesta. En kanslist är oftast den som kunden först möter i sin kontakt med Kraftverket. Hon samlar på sig en hel del sådan information och lokalkännedom, som normalt inte sätts till pappers eller sparas på någon hårdskiva, men som kan vara nog så viktig. Mycket av den kunskapen försvinner i och med att Anna-Lisa Söderbacka inom kort går i pension. Kanslistit saavat harvoin palautetta työstään asiakkaiden taholta. Yleensä asiakas soittaa vasta kun hän haluaa tehdä esim. vikailmoituksen. Ja kuten Nina naurahtaen sanoi: Eihän kukaan soita vain sanoak- Tomrum Lilla Britta har ätit lite dåligt och klagar över att hon har ont i magen: Det är för att magen är tom, förklarade hennes mamma. Om du hade något i den skulle du må bättre! På eftermiddagen kommer en bekant på besök. Plötsligt säger han att han har ont i huvudet. Då lyser Britta upp och utbrister: Det är för att det är tomt, hade du haft något i det skulle du må bättre! De akuta utryckningarna bidrar på sitt sätt...

13 24 25 Talvilukemista kirjastosta pimeitten iltojen ratoksi Kun illat pimenevät ja sää kylmenee, on mukava iltaisin käpertyä huovan alle sohvaan ja lukea hyviä kirjoja. Tässä muutama kirjavinkki! Historia Antti Tuurin Surmanpelto-kirjan päähenkilö on Lapuan yhteiskoulun 17-vuotias abiturientti Pauli Kniivilä. Paulilla on halu päästä rintamalle, mutta hänet komennetaan vartijaksi Uuteenkaarlepyyhyn vuonna 1918 perustetulle vankileirille. Piikkilankaaidattuun seminaarirakennukseen on ahdettu 2000 sotavankia, lähinnä venäläisiä sotilaita ja aliupseereita, jotka elävät likaisissa ja nälkäisissä olosuhteissa. Kun senaatti tiukentaa elintarvikesäännöstelyä, vangit uhkaavat nälkälakolla. Päällystön tuomio on ankara ja nälkälakon johtajat määrätään ammutttaviksi ja koulupoika Pauli joutuu tämän kauhean näytelmän todistajaksi. Mielenkiintoinen kirja Uudenkaarlepyyn vankileirin tapahtumista vuonna 1918! Pirjo Tuomisen viihdyttävä ja romanttinen romaani Kotiopettaja aloittaa uuden historiallisen sarjan. Kirja vie lukijansa 1800-luvun ruukkikylään, jossa toimii vaarallinen ruutitehdas. Kirjan päähenkilö Pontus Palen on jättänyt yliopisto-opintonsa ja aloittanut työn kotiopettajana kauppaneuvos Deckerin perheessä. Pian hän huomaa joutuneensa keskelle räjähdysherkkää perhetilannetta. Kuolemantapauksia sattuu ja ruutitehtaan läheisyys on pysyvä uhka. Porilaiseni on helppolukuinen kirja kaikille maamme historiasta kiinnostuneille. Jännitys Väärän jäljillä rikosromaanissa Leena Lehtolaisen suosittu hahmo Maria Kallio palaa Espoon poliisiin. Ensin Kallio on toimistotehtävissä, mutta tositoimien alkaessa, Kallio saa poliisitehtävän, josta hän ei voi kieltäytyä. Ensin on outo autokolari, sitten kuolemantapaus kahvikutsuilla ja kohta räjähtää eräällä aukiolla. Väärän jäljillä pitää jännityksen yllä loppuun asti. Trillereistään tunnettu Tapio Soinivaara on kirjoittanut kaksitoista jännittävää rikoskertomusta. Kirjassa Rikollisen kaunis tavataan myös Soinivaaran romaaneista tutut hahmot, ylietsivä Arto Ratamo ja hänen entinen esimiehensä Jussi Ketonen. Tarinat ovat kiinnostavan erilaisia ja tunnelmat vaihtelevat kauhusta huumoriin. Elämäkerrat Katarina on vain 11-vuotias, kun hän ensimmäisen kerran sairastuu anoreksiaan. Lyhyen sairaalassaolon jälkeen hän paranee, mutta sairastuu jälleen muutaman vuoden päästä. Pitkän taistelun jälkeen löytyy toimiva hoitomuoto ruotsalaisessa anoreksiaklinikassa. Siellä hän syö ensimmäisen kerran lähes vuoteen pienen maissinjyvän. Marianne Käckon kirja Tapa minut äiti on tärkeää ja koskettavaa luettavaa. Maikki Harjanteen luoma tuttu kuvakirjahahmo Minttu täyttää tänä syksynä 30 vuotta. Syyskuussa ilmestyi myös Maikki Harjanteen ensimmäinen kirja aikuisille Ilmaiset monot. Kirja on hänen omaelämänkertansa ja kertoo sotaorvosta Maija-Liisa Saksmanista. Hän kuvaa elämäänsä sodanjälkeisessä Suomessa ja samalla suurten ikäluokkien kokemuksia. Helposti lähestyttävä muistelmateos koostuu pienistä, humoristisista tarinoista, jotka ovat totta. Kirsi Piha viettää perheensä kanssa lähes neljäsosan vuodesta Italiassa Marchen maakunnassa. Hän rakastaa Italiaa, tunnustaa olevansa subjektiivinen Italia-hullu. Kirjassaan Medicien naapurissa hän kuvaa italialaista elämänmenoa. Italiassa cappuccinon tilaaminen ruoan jälkeen on lähes anteeksiantamaton rikos ja kaupasta saa ostaa tomaatteja vasta selvitettyään mitä aikoo niistä tehdä. Hyvä kirja kaikille nojatuolimatkailijoille ja niille, jotka jo tuntevat Italian. Elämäkertaromaanissaan Minua ei omista kukaan Åsa Linderborg muistelee yksinhuoltajaisänsä kuoleman jälkeen heidän yhteistä elämäänsä. Hänen äitinsä lähti toisen miehen perään ja Åsa jäi yksin asumaan alkoholisti-isänsä luo. Kirja ei kuitenkaan ole kuvaus onnettomasta lapsuudesta vaan rakkaudentunnustus isälle, joka rakasti tytärtään yli kaiken. Kirja, joka jää mieleen! Tervetuloa kirjastoon! Autamme sinua mielellään löytämään hyviä kirjoja! Liselotte Harjulin Hej. Jag heter SANERFRID och är Kanäs Grotte-Tomte. Jag har levt en ganska behaglig och lugn tillvaro som Grotte-Tomte i Kanäsgrottorna i 50 år. Allt prat om kärnkraft gjorde mej knärro och jag tyckte att det var dags att komma upp ur mörkret. Efter att Nykarleby har köpt området har jag sakta men säkert blivit på bättre humör. Klimatet har blivit så pass bra nu att även frugan TUNNEL-ELLEN vågat sig fram ur grottorna. God jul! Porilaiseni on Tuure Vierroksen vauhdikas historiallinen romaani Suomen sodan ajoilta. Kirjan näkyvin hahmo on Georg Carl von Döbeln, josta Vierros piirtää mielenkiintoisen ja modernin henkilökuvan...autokolari, sitten kuolemantapaus kahvikutsuilla.. Skapare av SanerFrid och Tunnel-Ellen heter Solveig Fågelbärj-Hannula

14 26 27 Bra sittställning framför datorn Hyvä istuma-asento tietokoneen edessä Lyssna på kroppen sitt inte för långa stunder i samma arbetsställning lyft blicken från skärmen och kolla in vädret stå upp, sträck armarna över huvudet luta dig framåt och sätt armbågarna på bordet eller luta dig bakåt och knäpp händerna bakom nacken flytta ut printern ur arbetsrummet (om det är möjligt), för att stiga upp och hämta utskriften stå upp under tiden du pratar i telefon kom ihåg att dricka vatten, vätska behövs för att stimulerar nervsystemet, datorarbete torkar ut förebygg genom att motionera, ha bra ergonomisk utrustning Lilian Libäck-Skrifvars och Christina Sundqvist Kuuntele kehoasi älä istu liian kauan samassa asennossa nosta katsetta näyttimestä ja tarkista säätä nouse ylös ja venytä käsiä ylöspäin kumarru eteenpäin ja nojaa kyynärpäät pöytää vasten tai kumarru taaksepäin ja laita kädet ristiin niskan taakse siirrä tulostin pois huoneestasi (jos mahdollista), niin sinun on noustava ja haettava tulosteet nouse seisomaan kun puhut puhelimessa muista juoda vettä, nestettä tarvitaan hermoston virkistämiseksi, tietokonetyö kuivattaa ehkäise liikunnalla, ole varustettu hyvillä ergonomisilla laitteilla. Käännös: Paula Bonäs Pausgymnastik Mikropausrörelser / Taukojumppa Mikrotaukoliikkeitä Sträck på dig genom att dra ihop skulderbladen, för armarna bakåt, vrid tummarna utåt. Håll korsryggen fast i ryggstödet. Andas in. Slappna av andas ut, 3-4 gånger. Venyttele itseäsi vetämällä lapaluut yhteen, vie kädet taaksepäin, käännä peukalot ulospäin. Pidä ristiselkä tuolin selkänojaa vasten. Hengitä sisään rentoudu hengitä ulos, 3-4 kertaa Stig upp. Töj underarmarna mot skrivbordet enligt bilderna. Samtidigt kan du passa på att töja vaden genom att pressa hälen mot golvet och föra fram höften. Nouse seisomaan. Venytä kyynärvarsia kirjoituspöytää vasten kuvan mukaan. Samalla voit venyttää pohjetta painamalla kantapään lattiaa vasten ja viemällä lantion eteenpäin. Lilian Libäck-Skrifvars / Käännös: Paula Bonäs Källa: Arbetshälsoinstitutet/Työterveyslaitos Lyft blicken från skärmen och kolla in vädret...

15 28 29 Dataprogram Tietokoneohjelmat Gratis eller betala? Måste man betala för alla program i hemmadatorn? Är de stora kommersiella programpaketen de enda rätta? Nej! Det finns massor av gratisprogram (freeware). Urvalet är stort, många gratisprogram kan vara t.o.m. bättre än de kommersiella. Man ska dock vara medveten om att använder man gratisprogram så gör man det på egen risk. Det finns sällan några garantier och man kan heller inte räkna med att få någon support. Nedan listas ett urval bra och gratis program som du kan ha nytta och glädje av. Fritt fram att ladda ner, installera och testa men bara på hemmadatorn (inte på arbetsdatorn). Ilmainen tai maksullinen? Onko maksettava oman tietokoneen kaikista ohjelmista? Ovatko suuret kaupalliset ohjelmapaketit ainoat oikeat? Ei! On paljon ilmaisia ohjelmia (julkisohjelmafreeware). Valikoima on suuri, monet julkisohjelmat voivat olla jopa parempia kuin kaupalliset. On kuitenkin muistettava että käyttäessä julkisohjelmia sen tekee omalla vastuulla. Harvoin niillä on takuu eikä tukea yleensä ole saatavana. Alla luetellaan valikoima hyviä julkisohjelmia joista voit hyötyä ja iloita. Voit vapaasti imuroida, asentaa ja testata mutta ainoastaan kotitietokoneeseen (ei työpaikan koneeseen). Filkomprimering- Tiedoston tiivistäminen 7-Zip CD/DVD-bränning- CD/DVD-polttaminen CDBurnerXP ImgBurn Filöverföring (FTP)- Tiedostonsiirto (FTP) FileZilla Filhantering - Tiedostonhallinta FreeCommander Minnesanteckningar (mind-mapping) - Muistimerkinnät (mind-mapping) FreeMind php/main_page Projekthantering - Projektikäsittely Gantt Webbläsare - Selain Mozilla Firefox Opera Safari Dessa program ser på ytan ut att var nyttiga... E-post-klient - Sähköposti-asiakas Mozilla Thunderbird Webmail - Webposti GMail Texteditor (alternativ till Notepad/Anteckningar) - Tekstieditori Notepad++ Kontorssvit (Office) - Konttorisarja (Office) OpenOffice Skapa PDF-fil - PDF-tiedoston luominen PDF Creator PDF-dokumentläsare - PDF-lukija Acrobat Reader acrobat/readstep2.html Foxit Reader Fotoeditor - Valokuvaeditor Photo Filtre Fotoorganisering - Kuvaorganisointi Picasa Mediaplayer VLC Sidbrytning (tidningstillverkning) - Sivun taittuminen (sanomalehdet) Scribus AntiVirus AVG Anti-Virus Free Avira AntiVir Personal avast! 4 Home Edition Spywarerensning - Spyware-puhdistaminen Ad-Aware Spybot index.html Webbportal (kräver hemsidesplats) - Webbportaali (vaatii kotisivutilan) CMSimple FreeGuppy Knut Häggman / Käännös: Paula Bonäs Vad är vad? Freeware Gratisprogram, är upphovsrättsskyddad programvara som är kostnadsfri att använda. Dessa får användas så länge du har lust och du får sprida programmen vidare till andra. Men ibland kan andra regler gälla om programmet används i kommersiellt syfte. Shareware Spridningsprogram. Får kopieras och spridas obegränsat. Men det betyder inte att det är ett helt datorprogram gratis. Shareware är bara ett smakprov som gör det möjligt att kostnadsfritt titta lite närmare på ett program under en begränsad tid oftast 30 dagar men i bland även 14, 45 eller 90 dagar. Brukar sluta fungera eller påminna dig kontinuerligt om att det är dags att betala för att få en full version efter att tiden gått ut. Demoprogram Ett litet gratis smakprov av ett större program eller spel. Warez Detta är samlingsbeteckningen för alla piratprogram. Warez är olagligt kopierad mjukvara som hämningslöst säljs vidare till största möjliga förtjänst. Det kan röra sig om kopior av registrerade sharewareprogram - alltså de fullständiga versionerna som kostar pengar, eller så rör det sig om kopior av program som säljs i butikerna. Vill du hålla dig inom lagens råmärken ska du tacka nej om du blir erbjuden ett sådant program. Spyware Spionprogram är program som oftast följer med mindre pålitliga program och ingår i kategorin malware (sabotageprogram). Dessa program ser på ytan ut att var nyttiga och/eller roliga, de distribueras oftast som gratisprogram, men inbyggt finns funktioner för att snoka i användarens dator, antingen enbart för att till exempel rapportera användarens surfvanor på Internet för upprättande av statistik vars syfte ofta är direktreklam. Finns även mer illasinnade ändamål, som att snappa upp till exempelvis inloggningsuppgifter, kontonummer och kreditkortsnummer som sedan skickas till upphovsmakaren eller annan intresserad. Även tracking cookies går ibland under benämningen spionprogram, trots att de inte handlar om programvara. Istället handlar det om textfiler med information om vilka internetsidor som användaren besökt. Företag kan använda sig av tracking cookies för att kartlägga surfvanor hos enskilda användare. Man kan skydda sig genom att använda en brandvägg på sin dator. Dessa ger dock inte något fullständigt skydd och bör därför kombineras med program som förhindrar många spionprogram. Mikä on mikä? Freeware Julkisohjelma, tekijänoikeussuojattu ohjelmisto jota saa käyttää ilmaiseksi. Näitä saa käyttää niin kauan kuin haluaa ja niitä saa välittää toisille. Mutta joskus muut säännöt voivat olla kyseessä jos ohjelmaa käytetään kaupallisessa tarkoituksessa. Shareware levikkiohjelmat. Saa kopioida ja levittää rajattomasti. Mutta tämä ei tarkoita että kokonainen tieto-ohjelma on ilmainen. Shareware on vain makupala joka mahdollistaa että maksuttomasti tutustuu ohjelmaan rajoitetun ajan sisällä, useimmiten 30 päivää, joskus 14, 45 tai 90 päivää. Ohjelma ei sen jälkeen enää toimi ja muistuttaa sinua jatkuvasti siitä että on aika maksaa jotta saat koko version kun aika menee umpeen. Demo-ohjelma Pieni ilmainen makupala isommasta ohjelmasta tai pelistä. Warez Tämä on yhteisnimike kaikille piraattiohjelmille. Warez on laittomasti kopioitu ohjelma jota estottomasti edelleen myydään mahdollisimman suurella voitolla. Kyseessä voi olla rekisteröity sharewareohjelma siis täydellinen ohjelmaversio joka on maksullinen, tai kopio ohjelmasta joka on myynnissä kaupoissa. Jos haluat pysyä laillisuuden raameissa, sano ei kiitos jos sinulle tarjotaan sellaista ohjelmaa. Spyware vakoiluohjelma joka usein on mukana vähemmän luotettavissa ohjelmissa ja kuuluu kategoriaan malware (sabotaasiohjelmat). Nämä ohjelmat antavat vaikutelman että ne ovat hyödyllisiä ja /tai hauskoja, niitä levitetään usein ilmaisohjelmana, mutta niissä on toimintoja jotka mahdollistavat urkkimisen käyttäjän tietokonekäytöstä, esim. tarkoituksella raportoida käyttäjän internet-tapoja tilastoja varten suoramainonnalle. Myös pahalaatuisempia tarkoituksia on, kuten käyttäjätunnusten, tilinumeroiden ja luottokorttinumeroiden sieppaaminen, ja tiedot lähetetään laatijalle tai muulle kiinnostuneelle. Myös tracking cookies nimitetään joskus vakoiluohjelmaksi, vaikka ei ole kyseessä ohjelmistosta. Kyse on tekstitiedostosta josta ilmenee millä nettisivuilla käyttäjä on ollut. Yritykset voivat käyttää trackin cookies kartoittaakseen yksittäisten työntekijöiden nettikäyttöä. Tietokoneen voi suojata jos käyttää palomuuria. Tämä ei kuitenkaan anna täysisuojaa ja sen tulee yhdistää ohjelmiin jotka estävät useita vakoiluohjelmia. Knut Häggman / Käännös: Paula Bonäs

16 30 31 Nyutnämningar / Vastanimitetyt Välkommen / Tervetuloa Ofta ställda frågor och svar Usein kysyttyä ja vastaukset Benita Finne Skolgångsbiträde/ koulunkäyntiavustaja Skogsparkens skola Jeanette Ehrström Skolgångsbiträde/ koulunkäyntiavustaja Normens skola Margareta Jakobsson Serviceförman/ palveluesimies Kristina Backlund Personalsekreterare/ henkilöstösihteeri Marina Westerholm Närvårdare/ lähihoitaja Hagalund/ Hakalehto Birgitta Nygård Närvårdare/ lähihoitaja Hagalund/ Hakalehto Stina Sandström Sjukskötare/ sairaanhoitaja Hagalund/ Hakalehto Nina Blomqvist Närvårdare/ lähihoitaja Hemservice/ kotipalvelu Anita Kirsilä Närvårdare/ lähihoitaja Hagaborg Pia Renvaktar Familjedagvårdare/ perhepäivähoitaja Flodhästen gruppfamiljedaghem Gun-Britt Nystedt Barnskötare/ lastenhoitaja Trollebo gruppfamiljedaghem Peter Back Hallmästare/ hallimestari Stjärnhallen/ Tähtihalli Jag är deltidsanställd och deltar i en dagskurs som är längre än min arbetstid. Får jag ersättning för tilläggstimmarna? Kurstiden räknas ytterst sällan in i arbetstiden. Kurstid är arbetstid bara om man inte kan vägra delta i kursen och om arbetsgivaren själv har ordnat den och om innehållet direkt anknyter till uppgifterna. Utbildning som bara indirekt ansluter sig till tjänste- /arbetsuppgifterna inräknas utbildningstiden inte i arbetstagarens arbetstid. Utbildningen är således inte utförande av arbete i den meningen att den skulle ge rätt till ersättning för tillläggs- och övertidsarbete. Olen osa-aikatyössä ja osallistun päiväkurssiin joka on pidempi kuin työaikani. Saanko korvausta lisätunneilta? Kurssiaikaa ei yleensä lasketa työaikaan. Kurssiaika on työaikka vain jos ei voi kieltäytyä osallistumisesta ja jos työnantaja itse on järjestänyt sen ja sisältö suoraan liittyy työtehtäviin. Virka/työtehtäviin vain epäsuorasti liittyvää koulutusta ei lasketa työntekijän työaikaan. Koulutus ei siis ole työntekoa sillä tarkoituksella että siittä saa korvausta lisä- ja ylityöstä. Hur intjänas pensionen efter pensionsreformen 2005? Pensionsintjäningen börjar vid 18 års ålder och intjäningen är 1,5 % per år. I åldern år är pensionsintjäningen 1,9 % av förvärvsinkomsterna och i åldern år 4,5 % av förvärvsinkomsterna. Tillväxten i pensionsskyddet från 18 års ålder kommer inte att ske retroaktivt. Lönen är alltid större än pensionen. Redan en kort senareläggning av pensioneringen ökar pensionen. Palkka on aina suurempi kuin eläke. Jo pienikin eläkkeelle jäämisen myöhentäminen kasvattaa eläkettä. Hur skall en deltidspensionär veta hur mycket förvärvsinkomster han får ha? Kommunernas pensionsförsäkring skickar ett brev till alla deltidspensionärer vid årets slut, av vilka framgår hans eller hennes inkomstgränser. Miten osa-aikaeläkeläinen tietää kuinka paljon ansiotuloja hänellä saa olla? Kuntien eläkevakuutus lähettää kirjeen kaikille eläkettä saaville vuoden lopussa henkilön tulorajoista. Kan man återgå till heltidsarbete från deltidspension? Ja det kan man. Utbetalning av deltidspension upphör när deltidsarbetet ändras till heltidsarbete. Först skall man komma överens med arbetsgivaren om återgång till heltidsarbete och sedan meddela till kommunernas pensionsförsäkring. Voiko osa-aikaeläkkeeltä siirtyä takaisin kokoaika työhön? Kyllä voi. Osa-aikaeläkkeen maksaminen lopetetaan kun siirrytään takaisin kokoaikatyöhön. Ensin tulee sopia työantajan kanssa kokoaikatyöhön siirtymisestä ja sitten ilmoittaa muutoksesta kuntien eläkevakuutukselle. Benita Fors Käännös: Paula Bonäs Göran Näs Närvårdare/ lähihoitaja Hagalund/ Hakalehto Kristina Björklund Närvårdare/ lähihoitaja Hagaborg Miten ansaitaan eläkettä vuoden 2005 eläkeuudistuksen jälkeen? Eläkkeen ansaitseminen alkaa kun on täyttänyt 18 vuotta ja kertyminen on 1,5 % vuodessa ikäisillä eläkeansaitseminen on 1,9 % ansiotuloista ja vuotiailla 4,5 %. Eläketurvan kasvu 18 vuotiaasta lähtien ei ole taannehtiva. Eläkkeen ansaitseminen alkaa kun on täyttänyt 18.. Varför håller du boken så långt ifrån dig? Jag läser på distans!

17 Det händer i Nykarleby... Uudessakaarlepyyssä tapahtuu... Torsdagsföreläsningar i Arbis / Arbiksen torstailuennot (ruotsiksi) Mia Törnblom självkänsla som färskvara / itsetunto tuoretavaraa Tina Nordström pratar mat / puhetta ruoasta Rådhusgalleriet utställningar / Raatihuonegalleria näyttelyt Vecka 3-5 Vecka 6-8 Vecka 9-12 Vecka Vecka Vecka Juni Johan Waselius Fotoklickarna Viktoria Svanbäck, skulpturer / veistoksia Joakim Finholm, målning/fotografier / maalauksia/valokuvia Konstringen årsutställning / vuosinäyttely Arbis vårutställning / Arbiksen kevätnäyttely Arbis barnkonstskolans utställning / lasten taidekoulun näyttely Antti Hernesniemi Evenemang i staden / Tapahtumia kaupungissa Joulua odotellessa yhteislauluilta, Kuddnäs / Finska julsånger på Kuddnäs Jul på museet, Nykarleby museum / Museon joulu, Uudenkaarlepyyn museo Julmarknad i Munsalagården / Joulumarkkinat Munsalagårdenissa Julkonsert i St Birgitta kyrka, Nykarleby Manskör och Nykarleby Damkör / Joulukonsertti Pyhän Birgitan kirkossa Julbastu i Stjärnhallen / Joulusauna Tähtihallissa Julgröt för stadens personal på Juthbacka / Henkilökunnan perinteinen joulupuuro Juthbackalla Topeliusfesten Idrottsgala / Urheilugaala Lådbilsrally / Mäkiautoralli Närmare uppgifter om evenemangen hittar du på Lisätiedot tapahtumista löydät osoitteesta