Varför spelar man bara klassisk musik på fiol?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför spelar man bara klassisk musik på fiol?"

Transkript

1 2005:05 MUH EXAMENSARBETE Varför spelar man bara klassisk musik på fiol? IDA S. UGELSTAD Luleå tekniska universitet MUSIKHÖGSKOLAN I PITEÅ Musikpedagogik 2005:05 MUH ISSN: X ISRN: LTU - MUH /5 - - SE

2 Varför spelar man bara klassisk musik på fiol? En undersökning om vilka genrer som används i fiolundervisningen på kommunala musikskolan i Sverige av Ida S. Ugelstad. Handledare KG Johansson och Lena Weman-Ericsson. Musikhögskolan i Piteå Luleå tekniska universitet

3 - 2 - Abstrakt Syftet med det här arbetet var att undersöka i vilka genrer fiollärarna på kommunala musikskolan undervisar, och ifall de använder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar på internet och en enkätundersökning. Utifrån detta har jag gjort en liten sammanställning av fiolens historia och de genrer där den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen är en sammanställning av de enkätsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkäter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar. I dessa enkäter har jag valt att ha med fyra genrer i mina frågeställningar: klassiskt, pop/rock, jazz och folkmusik. Mina slutsatser är att den klassiska genren dominerar inom både undervisningen och det egna muciserandet, medan jazzen är den genre som utövas i minst utsräckning. Fler än hälften av lärarna improviserar själv eller använder sig av det i sin undervisning. Det är fler män än kvinnor som improviserar.

4 - 3 - Förord Jag vill tacka mina handledare för råd och tips, mamma för hjälp med översättning och Janne för allt stöd och hjälp (bl a med att bli vän med min dator).

5 - 4 - Innehåll Inledning 5 Bakgrund 6 Historisk bakgrund 6 Doldisar 7 Tidigare forskning 7 Syfte 9 Metod 9 Resultat 10 Bakgrundsfrågor Hur länge har du arbetat som fiollärare Arbetar du med något än fiolundervisning? Ägnar du dig själv åt musikerverksamhet? Vad spelar du själv, vilka genrer? Vilka genrer undervisar du i? Vilken undervisningslitteratur använder du? Finns det någon genre som du skulle vilja spela men som du inte spelar? Finns det någon genre som du skulle vilja undervisa i men inte gör? Känner du att du hittar material inom alla genrer som du vill undervisa i? Sysslar du själv med improvisation (alltifrån små improviserade ornament till helt improviserade solon)? Använder du improvisation i undervisningen, alltså att eleverna får improvisera i sitt fiolspel? Har du något övrigt att tillägga? 17 Diskussion 19 Sammanfattning och fortsatt forskning 21 Referenser 22 Bilagor Enkät

6 - 5 - Inledning Det finns två huvudsakliga orsaker till att jag har valt att skriva om fiolgenrer och fiolimprovisation. För det första har jag, som vuxen, haft stora problem med att komma över de hinder jag och min musikaliska uppfostran har skapat. Som klassiskt skolad violinist är jag van vid att alltid ha noter framför mig. Att försöka improvisera innebär för mig att jag fortfarande håller i mitt huvudinstrument, men att jag inte längre kan spela på det. Det är väldigt frustrerande eftersom jag har spelat fiol i 15 år och då är van att oftast ha något sätt att angripa de tekniska och musikaliska svårigheter som uppstår. När det kommer till improvisation är jag dock helt vilsen. Jag är övertygad om att det hade varit enklare för mig att improvisera och spela andra typer av genrer om sådant hade introducerats på ett tidigare stadium, innan alla krav på perfektionism kom. Den andra orsaken är att jag som blivande pedagog har funderat en del över hur jag vill undervisa och då ställts inför frågan om genre. Varför är den klassiska genren så dominerande i fiolundervisningen? Eller är det bara jag som tror att det är så? Om det är så att den klassiska genren är den som dominerar borde man försöka ändra på det eller ska man låta det vara? Jag tycker inte att man ska begränsa sig till enbart en genre, som jag upplever att de flesta gör. Dessutom känns det som en självklarhet att jag som blivande fiolpedagog åtminstone borde vara medveten om att fiolspel förekommer på väldigt många andra ställen än bara i klassiska sammanhang och också kunna ge exempel på detta. Under de senaste åren har man fått höra om hur kommunala musikskolor läggs ner och hur en del skolor har problem med att få elever till vissa instrument. Detta beror självklart på många olika faktorer, men när det ser ut som det gör blir man ju desto mer tvungen att anpassa det utbud man har på sin skola för att över huvud taget kunna få elever. Jag upplever det som att den klassiska kulturen har en oskriven regel, som säger att den klassiska genren är den finare och den bättre. Om man spelar klassiskt ska man heller inte syssla med andra genrer. Visserligen börjar det här bli lite gammalt idag, men det finns fortfarande mycket kvar, samtidigt som det verkar finnas många som vill bryta det. Om man tittar på musikhögskolorna i Sverige är det de klassiska inriktningarna som har funnits längst. Jazzinriktningen och folkmusiklinjerna har funnits sedan OMUS-reformen genomfördes Av alla de genrer som existerar för fiol finns det bara utbildningar inom klassisk och folkmusik på högskolorna i Sverige. Själv läser jag just nu en rockimprovisationskurs på fiol - för en elgitarrist. Det fungerar, men det optimala skulle ju självklart vara att ha en lärare som också kunde ge de fioltekniska bitarna.

7 - 6 - Bakgrund För att underlätta min undersökning och för att göra det hela åskådligt har jag valt att dela in musik som spelas på fiol i fyra olika genrer; klassisk, folkmusik, jazz och rock/pop. De som sysslar med musik brukar i allmänhet vara medvetna om skillnaderna mellan de olika genrerna, men att försöka förklara det i skrift är svårt och kräver nästan ett eget arbete. Jag hoppas att det ska framgå i min bakgrundsdel vad jag menar. I mitt arbete använder jag orden fiol och violin utan någon skillnad i betydelse eller inbördes rangordning. Ofta är det så att ordet violin används om instrumentet i konstmusiken och fiol är benämningen på instrumentet i folkmusiksammanhang, men detta är absolut ingen regel. Historisk bakgrund Man har haft ca 400 år på sig att utveckla fiolens tekniska och musikaliska möjligheter. Tanken med min historiska bakgrund är att visa en liten del av detta och att det inte bara har skett inom en genre. Det instrument man spelar på i dag är i stort sett likadant som violinen man började använda under 1500-talet, förutom vissa förändringar på bl a halsen och greppbrädan. På den tiden var det främst spelemän som spelade dansmusik. Under 1600-talet började man använda sig av violinen inom konstmusiken. Man började skriva sonater för violin i olika sättningar samtidigt som den fick en ledande roll inom operan (Sohlman, 1979, se violininstrument). Barockens kompositörer skrev allt mer virtuosa stycken och en av de främsta, J.S. Bach, skrev bl a en samling med sex sonater och partitor för soloviolin (BWV 1043) som fortfarande räknas som ett av de viktigaste verken inom den klassiska violinlitteraturen. Under wienklassicismen utvecklades symfoniorkestern med violinfamiljens instrument som stomme och även om man under senare perioder har ändrat besättningen genom att bl a lägga till fler blåsinstrument och slagverk har violinfamiljen alltid, med ytterst få undantag, haft en mycket central roll. Även inom kammarmusiken har violinen varit mycket framstående och i och med solokonserterna blev det även ett av de viktigaste soloinstrumenten (Nationalencyklopedin 1996). Violinen är ett av de instrumenten i den klassiska/västerländska konstmusiken som har flest konserter, kammarmusikstycken och andra verk skrivna för sig. Den repertoar som finns är av enorm omfattning. Folkmusiken har en mycket stark tradition i Sverige och fiolen har här haft mycket stor plats. Genren brukar kännetecknas främst av att det är en muntlig tradition och att man lär låtar på gehör från person till person, men som med allt annat finns här många undantag av nedtecknad och inspelad musik (Ling, 1980). Under beteckningen folkmusik återfinns också t ex indisk konstmusik. Detta kommer sig av att den indiska konstmusiken liksom folkmusiken är gehörsmässigt baserad och användandet av noter är lite eller ej förekommande (Nationalencyklopedin 1991). Även om det i Sverige nog mestadels spelas svensk folkmusik så innefattar ju titeln även andra länder. Den icke-svenska folkmusik som jag själv har stött på eller hört talas om, där fiolen förekommer regelbundet är: - Norsk och finsk folkmusik, som påminner mycket om den svenska. - Irländsk folkmusik. - Country, som spelas mest i USA. - Zigenarmusiken, som man hittar mest i Ungern och Rumänien. - Indisk konstmusik.

8 - 7 - Många av de slavar som fanns i Amerika i början av 1900-talet spelade fiol. De spelade för sitt eget nöje, för att få tiden att gå eller för någon gårdsherre. Dessa var betydelsefulla i utvecklandet av bluesen. Några blev duktiga i sitt spel och kunde så småningom livnära sig på musiken. På 1920-talet var de mest eftertraktade arbetena för en violinist att spela till stumfilmer, men 1929 kom den första filmen med ljud till ( The Jazz Singer ) och det fanns inte längre behov för några musiker i biosalongen. Efter det försvann de flesta violinisterna eftersom svarta musiker inte var tillåtna att spela i de vita orkestrarna och med en fiol hade man ingen chans att konkurrera med blås och kompband som är mycket ljudstarkare (Wigestrand 1999). På 1930-talet dyker det upp fyra jazzviolinister: Joe Venuti, Eddie South, Stuff Smith och Stephane Grappelli. Efter dem har det kommit många fler violinister som har inriktat sitt spel på jazz. Att spela jazz, blues, pop/rock eller andra genrer med kompband och blås, är idag fullt möjligt. Teknikens utveckling har medfört att det går att både förstärka det akustiska ljudet med hjälp av mickar eller att spela på ett elektriskt instrument med elförstärkning (Wigestrand 1999). Förutom jazzen så har man använt sig av fiol eller andra stråkinstrument på flera håll i pop-/rockmusiken. 1 Exempel på detta är Mahavishnu Orkestra, Dave Matthews Band, Svante Henrysson, Apocalyptica och Fläskkvartetten. Förutom dessa finns det t ex band som spelar en blandning av folkmusik och rock där fiol ofta finns med. Hoven Droven, Den Fule, Garmarna m fl är exempel på detta. Vanessa Mae och The Great Kat är två artister som har valt att spela den klassiska musiken på sitt eget sätt med elförstärkta instrument. Listan kan göras mycket längre än så här poängen är att det finns oändligt mycket fiolmusik av olika slag om man bara letar lite. Doldisar I stort sett alla lärare, studenter och musiker med vilka jag har diskuterat frågan varför inte fler improviserar och spelar jazz eller pop/rock på fiol, är överens om att det beror på två saker. För det första är fiolen ett bandlöst instrument 2 vilket gör att man kan ha svårigheter att hitta tonerna och att intonera. 3 Den andra orsaken är att i de flesta jazz- och pop- /rocksammanhangen är instrumenten i ensemblen elförstärkta, vilket leder till att en akustisk fiol inte skulle höras. Trots detta finns det mängder med violinister som både improviserar och spelar jazz, pop/rock och massa andra typer av musik som inte är renodlat klassisk eller folkmusik. Problemet är att de inte syns. Jag har hittat ett forum på nätet för violinister av alla slag där det diskuteras teknik, stilar, utrustning mm. ( Där finns idag (den 28 januari 2004) 889 medlemmar som kommer från alla delar av världen. En fråga som kom upp där var: Vilken är din favorit? Dvs. favorit av jazzviolinister. När jag kollade senast fanns det minst 24 namn som enligt någon eller många skulle vara en bra jazzviolinist. Många av de här namnen har jag hittat på andra ställen och ett flertal finns utgivna på skiva. Tidigare forskning Att hitta tidigare forskning inom området fiolimprovisation och spel inom andra genrer än klassiskt är svårt. Det finns nästan ingenting, men jag har hittat ett examensarbete. Det heter Fiolinen og jazzen En studie av fiolinens potensiale innenfor jazzmusikken och är skrivet 1 Med detta menas inte stråkmattor och liknande, utan ett enskillt instrument som en del i bandet. 2 Instrument utan band på greppbrädan 3 Detta kan ses som lite paradoxalt, eftersom man på ett bandlöst instrument kan ha lättare för att spela de blå tonerna (tonhöjder mellan den kromatiska skalans tonsteg), som är typiska just för jazzen, bluesen och rocken.

9 av Stig Roar Wigestrand. Han sitter just nu på Musikhögskolan i Oslo och skriver en avhandling om Didier Lockwoods speciella teknik. Lockwood är en fransk jazzviolinist som använder sig av en vänsterhandsteknik som skiljer sig från den klassiska skolan. Den liknar mer en gitarrists sätt att använda vänsterhanden. I sitt examensarbete gör Wigestrand först en överblick över jazzfiolens historia. I sin undersökande del går han igenom de olika tekniska delar som är speciella just för fiolen, t ex klangen, att det är ett bandlöst instrument, stråkteknik mm. Efter att ha redogjort för detta i ca 40 sidor har han en konklusjon (ung. slutsats, sammanfattning) där han menar att han har lyckats visa att fiolen ägnar sig mer än väl att spela jazz på. Han skriver också om attityden kring improvisation. Det jeg skulle ønske, var en noe mer positiv holdning til fenomenet improvisasjon blant fiolinlærere rundt omkring i landet Det ær ikke usannsynlig at en lærers gjentatte korrigering av buens plassering på strengen, hvor vidt vibratoen er tilfredsstillende og om antall sammenbundne noter per strøk er korrekt, kan ta fra noen og enhver opplevelsen av følelsesmessige relasjoner til musikken som spilles. Unge fiolinstuderende vil etter min mening kunne oppleve enda mer på ett følelsesmessig plan, hvis evnen til jazzimprovisasjon også dyrkes fram. 4 Når man da har valget mellom én retning hvor undervisningsinstitusjonene nær sagt finnes over alt, og en annen retning hvor ingen kan hjelpe med noenting, sier det seg selv at de aller fleste vil styre mot den første løsningen. 5 (Wigestrand, 1999) 4 Det jag skulle önska, var en något mer positiv hållning till fenomenet improvisation bland fiollärare runt omkring i landet (Norge) Det är inte otroligt att en lärares upprepade korrigering av stråkens placering på strängen, huruvida vibratot är tillfredsställande och om antalet sammanbundna noter per stråk är korrekt, kan ta ifrån vem som helst upplevelsen av känslomässiga relationer till musiken som spelas. Unga violinstudenter kommer enligt min mening kunna uppleva ännu mer på ett känslomässigt plan, om förmågan till jazzimprovisation också odlas. 5 När man då har valet mellan en inriktning där undervisningsinstitutionerna i princip finns överallt, och en annan inriktning där ingen kan hjälpa till med någonting, säger det sig själv att de allra flesta kommer att vända sig mot den första lösningen

10 - 9 - Syfte Mitt syfte är att undersöka vilka genrer fiolpedagoger verksamma i Sveriges musikskolor använder sig av i sin undervisning och i vilken mån de låter sina elever spela musik som innehåller moment av improvisation. Metod Min metod är litteraturstudier, sökningar på internet och en enkätundersökning till fiolpedagoger. Enkäten skickades till 100 kommunala musik- och kulturskolor i Sverige slumpvis utvalda från SMoKs (Sveriges Musik och Kulturskoleråds) adresslista och var adresserade till Fiollärare. 48 svar kom in. Jag har valt att presentera resultatet först och diskussionen efteråt, men jag har ändå följt ordningen på frågorna i min diskussion för att man lätt ska kunna hitta.

11 Resultat Av 100 utskickade enkäter har jag fått tillbaka 48 svar, varav 1 var utan svar pga. att det inte fanns någon fiollärare på den skolan. För att kunna se exakt hur de olika personerna har svarat, har jag inte sammanfattat alla textsvaren. De siffror som anges i procent är alla avrundade till en decimal. I vissa frågor har inte alla givit svarsalternativ eller kryssat mitt emellan, vilket medför att siffrorna inte visar en slutsumma på 100 % av de tillfrågade. Två personer har inte angivit ålder och en person har inte angivit kön. Bakgrundsfrågor Kön Män 15 st. 32,6% Kvinnor 31 67,4% Ålder Totalt -30: 6 st : : : : Män -30: 31-40: 41-50: : : 1 Kvinnor -30: : : : : Den totala medelåldern är 43 år. Männens medelålder är 49,3 år. Kvinnornas medelålder är 40,1 år. Utbildning Totalt Akademisk: 45 95,7% Icke akademisk: 2 4,3% Män Akademisk: 14 Icke akademisk: 1 (Instruktörsexamen från folkhögskola)

12 Kvinnor Akademisk: 30 Icke akademisk: 1 (folkhögskola och privat) Utbildningsort och skola (Flera har angivit flera alternativ,1 - ej svarat) Totalt Göteborg: 4 st. 8% Ingesund: 9 18% Malmö: 6 12% Piteå: 5 10% Stockholm: 18 36% Örebro: 3 6% Utomlands: 5 10% Jobbar du (Trots att jag skrev att endast ett alternativ skulle väljas har 4st valt fler. Jag har valt att ta med dessa svar.) i storstad ( eller mer) 3 st. i mellanstor stad ( ) 7 i liten stad ( ) 19 i stort samhälle ( ) 14 i samhälle ( inv.) 2 på landet 6 1. Hur länge har du arbetat som fiollärare? Totalt - 5år: 9 st : : : : : : 3 2. Arbetar du med något annat än fiolundervisning? Ja: 36 st. 76,6% Nej: 11 23,4% Av dem som svarar ja är det endast fyra som skriver att de jobbar med något som inte handlar om musikundervisning eller eget musicerande. De fyra arbetar med massage, musikskolans expedition och AV-centralen, administration, studieledare. 3. Ägnar du dig själv åt musikerverksamhet? Totalt Ja: 41 st. 87,2% Nej: 6 12,8%

13 Om du svarade Ja, skriv här vilken typ av verksamhet och hur mycket tid du ägnar åt den. Svaren är allt ifrån symfoniorkesterspel till coverband och kyrkospelningar. Många spelar flera timmar i veckan medan andra har några få spelningar per år. Det handlar både om jobb och egna fritidsaktiviteter. Några mönster gällande genreval går inte att se här mer än vad som syns i svaren på de övriga frågorna. De som spelar klassiskt spelar ofta i orkester, de som spelar jazz och pop/rock förekommer i den sortens grupper, medan folkmusikerna spelar i folkmusikgrupper. 4. Vad spelar du själv, vilka genrer? (Då det var möjligt att ge fler än ett alternativ blir summan av procenttalen högre än 100.) Totalt Klassiskt: 45 st. 93,5% Pop/rock: 13 28,3% Jazz: 9 19,6% (10 st. har i fråga nr 10 svarat att de improviserar i stilen jazz) Folkmusik: % Män Klassiskt: 14 93,3% Pop/rock: 4 26,7% Jazz: 5 33,3% Folkmusik: % Kvinnor Klassiskt: 29 93,5% Pop/rock: 9 29% Jazz: 4 12,9% Folkmusik: 25 80,6% 5. Vilka genrer undervisar du i? Totalt Klassiskt: 46 st. 100% Pop/rock: 20 43,5% Jazz: 4 8,7% Folkmusik: 42 91,3% Män Klassiskt: % Pop/rock: 5 33,3% Jazz: 3 20% Folkmusik: % Kvinnor Klassiskt: % Pop/rock: 15 48,4% Jazz: 1 3,2% Folkmusik: 27 87,1%

14 Vilken undervisningslitteratur använder du? Här har jag gjort en lista ut ifrån de svar jag har fått, men då några bara skrivit titeln eller författare är en del böcker ospecificerade med enbart en titel eller ett namn. I övrigt har jag verifierat titlarna på och Suzuki Violin, Suzuki 23 st. Jag lär mig spela fiol, Åsberg 16 Fiolskolan, Jöneteg 14 Min fela, Fjällström / Larsson, 12 Små låtar för små stråkar, Bogren 7 Låtboken, folkmusik 5 Spela fiol, Kullberg 5 Vi spelar fiol, Agnestig 3 Stråkett och stråktvå, Utbult 3 Barbara Barbers 2 Fiolpop, Dahl 2 Fiolen min, Eriksson 2 Spela på fela, Fülep 2 Keyser 2 Kreutzer 2 Sheila Nelson 2 Sevcik 2 Regnbågen fiolbok, Tilling Gratte 2 Flesh 1 Hej violin, Gårsjö 1 Violin playtime studies, Keyser 1 Mazas 1 Rieding 1 Tuarg 1 Musse combo 1 Disney (Solos for violin?) 1 I can read Music 1 Play along: charthits 1 Övrigt (andra böcker, lösblad, folkmusik m.m.) Finns det någon genre som du skulle vilja spela men som du inte spelar? Totalt Ja: 25 st. 53,2% Nej: 22 46,8% Män Ja: 6 40% Nej: 9 60% Kvinnor Ja: 18 58,1% Nej: 13 41,9%

15 Om du svarade Ja, skulle jag vilja veta vilken/vilka genrer och varför du inte spelar inom den/de genrerna? (Nytt svar markeras med semikolon ;) Jazzimprovisation jag håller på men skulle vilja gå kurs ; Mer av övriga genrer brist på tid; Irländsk folkmusik, ev Jazz; Ibland har jag lust att lära mig jazz- och popspel men tiden räcker inte till; Jazz. Finns ingen som spelar jazz på fiol; country o western, jazz, improvisation. Vet inte; jazz, tidsbrist; Har inte haft tid och tillräckligt intresse; Cajun, har inte haft tid; Jazz. Tiden räcker inte till; har inte tid och ork (Klassiskt. Fiol) eller piano + det finns ingen ork här; Pop/rock, jazz. Är i grund och botten klassisk violinist inser min begränsning; Pop, jazz. Tiden är en faktor, samt självförtroende att våga ta tag i den biten; Pop/rock, jazz, osäker på stilen; Jazz, vet ej; Etno, jazz, mer aktuell poplistemusik. Saknar enkelt grundmaterial och utbildning; Pop/rock känner att jag inte behärskar det; country- har inte tagit mig tid; Jazz och improvisation; Jazz. Har inte blivit så, men nå n gång ska jag ta mig tid att lära mig; Improvistation. Jag kan inte tillräckligt för att kunna göra det. Har bara provat lite, men det gav mersmak; Jazz, svårt att få det att funka, hur börjar, känner mig inte så förtrogen med spelsättet; Jazz okunnighet; Jazz behärskar den för dåligt. 8. Finns det någon genre som du skulle vilja undervisa i men inte gör? Totalt Ja: 17 st. 37,8% Nej: 28 62,2% Män Ja: 5 35,7% (1 svarade ej men skrev på följdfråga Om du svarade Ja... ) Nej: 9 64,3% Kvinnor Ja: 12 38,7% Nej: 19 61,3% Om du svarade Ja, skulle jag vilja veta vilken/vilka genrer och varför du inte undervisar inom den/de genrerna? (Nytt svar markeras med semikolon;) Irländskt, Jag har inte någon större egen tradition att falla tillbaka på; Jazzviolin (finns inget intresse); country o western, jazz, improvisation. Vet inte; Jazz, jag tycker man själv ska utöva för att kunna ge bra undervisning; Har inte kunskap; Jazz. För dåligt på fötterna; jazz, har för närvarande inga elever som är intresserade av det; Klassisk piano. Det är så få som vill spela klassiskt; Pop/rock för att kunna möta eleverna med den genren som de lyssnar på hemma. Finns inte så mycket material för lägre stadier; Pop, jazz. Tiden är en faktor, samt självförtroende att våga ta tag i den biten.; Pop/rock, jazz, osäker på stilen; Ethno. Skulle vilja använda det i min undervisning. Ethno, jazzfiol/bluegrass. Utländsk folkmusik/ethno ligger på sätt och vis nära egen genre, men ändå ganska långt ifrån. Annan rytmik/ annan ackordik/ annan teknik. Ethno ligger i tiden och är nåt jag skulle vilja kunna mer om. Lika gäller om bluegrass. Skulle vilja kunna mer om det mest för min egen skull (kul att spela), men tidsbrist

16 hindrar mig att förkovra mig; Etno, jazz, mer aktuell poplistemusik. Saknar enkelt grundmaterial och utbildning; Pop/rock känner att jag inte behärskar det; Jazz och improvisation; Improvisation; Samma som fråga 7 ( Jazz, svårt att få det att funka, hur börjar, känner mig inte så förtrogen med spelsättet ),det hänger helt enkelt ihop; Jazz kan för lite; Mer avancerad folkmusik, går just nu o fortbildar mig på det. 9. Känner du att du hittar material inom alla genrer du vill undervisa i? Totalt Ja: 30 st. 68,2% Nej: 14 31,8% Män Ja: 12 85,7% Nej: 2 14,3% Kvinnor Ja: 18 60% Nej: 12 40% (2 ej svarat;1 ej kryssat men svarat på följdfråga om man svarade Nej) Om du svarade Nej inom vilka genrer saknar du material? (Nytt svar markeras med semikolon ;) Irländskt, var börja leta?; nybörjarorkestermaterial som är roligt mer än Utbult. Symfoniorkester på lägre stadium; improvisation; lite mer jazz, rock, irländsk folkmusikmaterial saknar jag; Nyaste nytt; Pop/rock, jazz. Framför allt nybörjarskolor med cd, typ Blåsbus ; Ethno. Hittar enstaka låtar men inget ped. material/ ingen användbar låtsamling; aktuella hitlåtar (pop/rock) arrade för elevork ex; pop/rocklåtar för stråkinst. Vettiga arr; Pop Rock; Bra Pop rock material och Folkmusikmaterial. Improvisation; just jazz; Jazz; Den nyaste musiken till ensembler, men man kan ju alltid arra själv; Svårt att hitta roliga och bra klassiska arr för mina ensembler. 10. Sysslar du själv med improvisation (alltifrån små improviserade ornament till helt improviserade solon)? Totalt Ja: 29 st. 64,4% Nej: 16 35,6% Män Ja: 11 78,6% (1 kryssat mellan Ja och Nej men skrivit på följdfråga om stil) Nej: 3 21,4% Kvinnor Ja: 17 56,7% (1 kryssat både Ja och Nej och strukit under små Nej: 13 43,3% improviserade )

17 Om du svarade Ja vill jag veta i vilken stil/vilka stilar? I frågan gavs inga alternativ för att svaren inte skulle vara begränsade till vissa genrer. Jag har gjort listan utifrån de som svarade med att ge konkreta genrer/stilar. Folkmusik: 24 Jazz: 10 Klassiskt: 5 Rock: 4 Barock: 3 Blues: 3 Pop: 2 Spelstämmor: 2 Bluegrass: 1 Tidig musik: 1 Salsa: 1 Fri imp: 1 Hur mycket/ hur ofta? Här varierar svaren mycket. En del improviserar alltid andra i vissa stilar. Några improviserar till sina elever medan ett antal skriver att de improviserar sällan eller allt för sällan. Varför varför inte? (Nytt svar markeras med semikolon ;) Tillför musiken större variation och uttryck; tycker jag är dålig på det; Man kan inte kunna o vara intresserad av alla stilar; Roligt att smycka ut; Tiden räcker inte till; en slags vidareutveckling av eget spel; Det ingår i den genrebilden (folkmusik); det är kul; Det är bra att frigöra sig från notläsningen och våga vara kreativ. Skapa något eget; Tiden!; kan inte genren; Jag kan inte själv; Kan inte tillräckligt mycket själv om improvisation; Vet inte; Utvecklande, lärorikt, roligt; Kan ej; Har barn (4, 6 år) familj, hus o jobb, något får man dra ner på; Behöver i så fall mer tid för att förkovra mig i det; Berikar musicerandet; Hinner inte, dålig planering, men vill lära mig; okunnighet; Jag har ej hittat min nisch där; Har inte tid att spela ute nu för tiden; Det är det musikaliska uttryck jag ägnat mig åt; För att jag själv kan för lite; Vet ej, kanske för att jag inte är intresserad, eller brist på kunskap? Jag upplevde inte ämnet improvisation som lustfyllt i min utbildning; Känns inte som något behov; För de elever som vågar. En del vägrar; Det är svårt eftersom jag är präglad på exakt klassiskt notspel. 11. Använder du improvisation i undervisningen, alltså att eleverna får improvisera i sitt fiolspel? Totalt Ja: 26 st. 57,8% Nej: 19 42,2% Män Ja: 11 73,3% Nej: 4 26,7%

18 Kvinnor Ja: 14 48,3% Nej: 15 51,7% I vilken/vilka stilar? Här svarar majoriteten att eleverna får improvisera i folkmusiken eller att de på nybörjarstadiet får spela så kallade fråga svar melodier. Klassiskt, barock, jazz, blues och fritt är annat som nämns. Flera svarar att det ej handlar om stilbunden improvisation. Hur mycket/ hur ofta? De flesta skriver att det sker då och då eller väldigt lite. Många nämner att det är de äldsta eller de duktigaste eleverna som får prova på, samtidigt som andra får improvisera lite under de först åren och sedan inte mer. Varför varför inte? (Nytt svar markeras med semikolon ;) kan inte genren; Mitt ständigt dåliga samvete Svårt att hitta bra material; De äldre har ofta en mer komplex läxa Typ. Eget solostycke, Några duetter (som vi jobbar med) Orkesterstämmor, Morgonsamlingslåtar. Mer inriktad undervisning för att klara fler olika uppdrag. Biblioteket, sjukhemmet, vår höstkonsert, Morgonsamlingar, elevaftnar. Tiden känns då väldigt knapp; behärskar det dåligt; Man kan inte kunna o vara intresserad av alla stilar; Roligt att visa hur man kan göra om eleverna faller för det; Musikaliskt utvecklande och frihet spelet; Är inte så bra på det; Viktigt att våga prova (för eleverna alltså); det utvecklar gehör, fantasin och självkänsla, timing; Det finns inte tid, jag prioriterar att utveckla teknik, musicera, träna notläsningsförmågan och samspelet; Min egen okunskap i stilen ( Hur ofta... : Ja, men sällan); Utvecklande, lärorikt, roligt; Det är mycket man ska hinna med - man vill ge dem en bred bas noter, gehör, improvisation, god teknik, samspel, social färdighet att samarbeta i grupp etc etc; har inga elever som är intresserade av just den sortens musik; Jag kan inte själv; Upplevde att eleverna tyckte det var svårt (vågade ej?); Svårt att fullföja i högre stadier på grund av min ovana vid improvisation; Kan inte tillräckligt mycket själv om improvisation; Vet inte; Provar ibland men hittar ingen kontinuitet; Beror på elevens motivation o intresse för improvisation; Svårt att hinna med i undervisningen; Utvecklande; För sällan av tidsbrist; Det är häftigt tycker eleverna; Dom har inte kommit upp i den nivån; Bra för frihet i spel, uttryck, självförtroende. Bra att släppa krav på att spela rätt. För att bli bättre violinister med större bredd som vågar släppa notbilden. Även bra för gehöret; När vi försöker blir det ganska kul, man tyvärr sätter ofta glömska och alla måsten krokben; Tidsbrist på lektionen, dålig planering och för lite erfarenhet av det själv; okunnighet; Jag känner mig inte hemma i det spelsättet, och kan inte hitta rätt undervisningsmaterial. 12. Har du något övrigt att tillägga? (Nytt svar markeras med semikolon ;) Jag önskar tiden tillät mer gehörsspelning. Det skulle ge självklara färdigheter på sikt. Och säkert gladare musiker också. Intonation, stilkänsla, rörelseschema (hur hantera Instrumentet) skulle läras in på ett mer lekfullt och naturligt sätt; Det finns för lite av roliga nybörjarböcker för fiol; bra frågor; Thomas Nyström (Skellefteå) har kommit ut med ett improv.-material (med cd-skiva) som är för

19 nybörjare och till avancerade; Har egentligen för lite notmaterial. För lite pengar att kopiera för, för lite fortbildning; Kom i kontakt med ett intressant material i Edgar Gabriels String Groove. Är man inte uppväxt och fostrad i en sådan miljö med improvisation har man många barriärer att överbygga. Bland annat känner jag att jag ska komma så långt med improvisationen att jag: - känner mig trygg med det jag gör, - ska gilla det jag gör. Så långt har inte jag kommit. Kanske String Groove kan hjälpa mig med det!?; På min skola är vi 80 musiklärare i alla genrer, så eleverna kan själva önska vad de vill ha för inriktning; keep swinging!; (Hur mycket improvisation i undervisningen..)väldigt lite, egentligen bara efter stråkdagarna i Göteborg okt - 03 som var otroligt inspirerande. Jag köpte Edgar Gabriels material och använde det själv och på en del högstadie o gymnasieelever veckorna efter, men sen kom annat emellan och jag lade det åt sidan. Det är faktiskt svårt att täcka in alla genrer. Man skulle vilja ha tidsbegränsade projekt med mindre grupper med blandade instrument, men mycket lägger hinder i vägen bl. a. schemat; Välkommen in i ett trevligt arbete. Tyvärr har elevernas resultat dalat betänkligt sista 10 åren pga den splittrade situation de flesta befinner sig i.

20 Diskussion Innan jag gjorde min undersökning trodde jag att den klassiska genren skulle vara den dominerande. Så var det också; 100 % av de svarande undervisar i klassiskt fiolspel och 93,5% spelar klassiskt själva. Den genren som fått minst plats (av klassisk, pop/rock, jazz, folkmusik) i dagens fiolundervisning på kommunala musikskolan är enligt denna undersökning jazzen. Eftersom min enkät inte skickades till alla musikskolor (detta av praktiska skäl) och jag endast fick svar från knappt hälften av de jag skickade till (48 av 100) så minskas tillförlitligheten på siffrorna. Trots detta kan man se vissa mönster som kan ge riktlinjer för hur det skulle kunna se ut om undersökningen gjordes på alla Sveriges musikskolor. Pop/rock och improvisation förekommer i större utsträckning än jag trodde, men man bör ta hänsyn till att siffrorna inte talar om i vilken grad eller utsträckning genren och improvisation förekommer. Detta kan medföra att siffrorna blir missvisande, men de kan vara intressanta ändå. Det är stor skillnad på att bara hålla sig till en genre och att faktiskt spela annat, även i liten skala. Min uppfattning är att attityden har förändrats och fiolpedagoger är om inte annat intresserade i allt större grad av att lära sig om fler genrer. Detta står i enlighet med vad som sker på den kommersiella musikmarknaden, där fler och fler violinister och andra stråkmusiker dyker upp i olika sammanhang som inte är klassiska. Det gäller bara att hänga med, både på kommunal nivå och på högskolorna. Bakgrundsfrågor och frågorna 1-3. De frågor som behandlar kön, ålder och arbetssituation är ju mest till för att avgöra vilken typ av personer som svarar på frågorna. Av de fakta som kommit fram här har jag inte så mycket att säga, förutom att 2/3 är kvinnor och 1/3 har vid något tillfälle studerat på Musikhögskolan i Stockholm. Jag tror att antalet kvinnliga representanter i denna enkät kan påverka resultatet, eftersom de flesta som spelar pop/rock och jazz överlag är män. Men samtidigt verkar det ju vara flest kvinnliga fiolpedagoger och det är ju de som också kommer att bedriva undervisning. 4 och 5. Vad spelar du själv, vilka genrer? och Vilka genrer undervisar du i? När man jämför svaren på dessa frågor kan man se att folkmusiken nästan är lika stor som den klassiska genren. Detta förvånade mig; Jag visste att den var vanligt förekommande men inte i så stor grad. Man ser också vissa skillnader mellan frågorna; Tre av fyra genrer har högre andel i undervisningen än i eget spel. Detta innebär att vissa lärare undervisar i genrer de inte spelar själva. Hur kan det komma sig? Är eleverna intresserade av att spela andra genrer eller tror lärarna att man bara kan undervisa sina elever i en viss genre eller beror det på något helt annat? Slutligen kan här sägas att om man vill lära sig spela pop/rock kan man få göra det hos hälften av dessa lärare men om man vill spela jazz kan man få leta länge, antagligen efter en man. Åter igen bör man tänka på att siffrorna inte säger i hur stor grad genren utövas eller undervisas. 6. Vilken undervisningslitteratur använder du? De tre vanligaste fiolböckerna är enligt min uppfattning inriktade på traditionellt klassiskt fiolspel, samtidigt har nästan alla skrivit att de använder så kallat bredvidmaterial som skulle kunna vara vad som helst. Därför kan jag inte dra några andra slutsatser än att fiolskolorna av Suzuki, Åsberg och Jöneteg är de som förekommer hos flest av dessa pedagoger men det finns mycket annan litteratur av olika slag som används.

21 Finns det någon genre som du skulle vilja spela men som du inte spelar? Att det är så många som 24 av 46 som skulle vilja spela någon mer genre, gör att den här undersökningen får lite större betydelse trots allt. Det finns intresse, särskilt för jazz och improvisation, och det är kanske läge att anordna mer fortbildning inom detta. Att 3/4 av dessa är kvinnor kan bero på att de är mer intresserade av att lära sig eller mindre kunniga, men samtidigt är kvinnorna flera i undersökningen vilket medför att det egentligen inte blir så stor skillnad mellan könen. 8. Finns det någon genre som du skulle vilja undervisa i men inte gör? De genrer som pedagogerna skulle vilja undervisa i är i princip samma som på fråga 7. Alltså vill många lära sig spela en genre för att sedan kunna lära ut den. Antalet Ja i fråga 8 är färre än i fråga 7. Detta borde betyda att det inte är riktigt lika intressant att undervisa i samma genre som man själv vill spela, i alla fall så finns det de som enbart vill lära sig en ny genre för eget musicerande. 9. Känner du att du hittar material inom alla genrer du vill undervisa i? De flesta hittar vad de behöver, men de som inte gör det nämner ofta samma genrer som i föregående frågor, vilket ytterligare pekar på att det finns ett behov för mer kunskap och litteratur om dessa genrer. 10 och 11. Sysslar du själv med improvisation (alltifrån små improviserade ornament till helt improviserade solon)? Och Använder du improvisation i undervisningen, alltså att eleverna får improvisera i sitt fiolspel? Något som dessa pedagoger verkar ganska oense om är huruvida improvisation är någonting för en nybörjare eller en äldre och duktigare elev. Själv tycker jag att det inte alls borde vara någon skillnad, eftersom man kan improvisera på alla nivåer. Att det dessutom skulle vara något exklusivt för de duktiga verkar ologiskt. Enligt flera är improvisation något som förbättrar gehör, teknik och ger frihet åt spelet. Alltså borde man låta de svagare eleverna få improvisera mer. Ingen säger egentligen att improvisation är dåligt. De som inte improviserar säger oftast att det beror på tidsbrist eller okunskap. Alltså kan man dra slutsatsen att de flesta av dessa pedagogerna tycker att improvisation är något positivt även de som inte sysslar med det själva. Siffrorna blev här något högre än jag hade väntat mig, men det kan också bero på att jag inte närmare har specificerat vad som menas med improvisation. Man kan se att det är fler män än kvinnor i den tillfrågade gruppen, som improviserar.

22 Sammanfattning och fortsatt forskning Jag kan inte säga att resultatet av min undersökning är särskilt revolutionerande; det blev i stort sett som jag hade väntat. Frågan är om man ska ändra på något eller om det är bra som det är? Något man skulle kunna forska i framöver är vad eleverna tycker och hur de som inte spelar så många genrer skulle reagera på att få prova på nya. Vill eleverna komma och spela fiol och den gamla musiken eller vill de spela hitsen som de hör på radion, vilket de ju kan får göra idag i och med ny playalonglitteratur som börjar finnas allt mer på marknaden. Den klassiska skolan är så inriktad på de instrumentaltekniska svårigheterna och perfektionism i musiken att eleverna lätt blir låsta och tappar lusten. Både Wigestrand och flera svar i undersökningen bekräftar detta. Varför kan man inte musicera mera redan från början? Borde man inrikta sin utbildning på detta? Finns det högskolor som gör det? Jag tycker att man borde börja anamma ett bredare tänkande gällande genre, i alla fall för de som vill och börja utbilda fiollärare med inriktning på fiol och inte på klassiskt. Jag anser att jag med mitt arbete har visat på att det finns andra genrer än den klassiska där fiolen är en viktig del och att många av dagens lärare inte har någon grund för att undervisa inom dessa, men att intresset finns.

23 Referenser Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitterarur ISBN Ling, J. (1980). Svensk folkmusik. Prisma, Stockholm ISBN X Nationalencyklopedin band 6 (1991), 10 (1993), 11 (1993), 15 (1994), 19 (1996), Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Sohlmans musiklexikon del 5 (1979), se violininstrument, Sohlmans Förlag AB, Stockholm. Wigestrand, S. R. (1999). Fiolinen och jazzen En studie av fiolinens potensiale innenfor jazzmusikken. Oslo: Norges musikkhøgskole. Hovedfagsoppgave våren den 28 januari 2004 (Detta är en sida som kräver inloggning. Vem som helst kan registrera sig. Klicka sedan vidare på överskrifterna Fiddle, Playing styles and Music och Blues, Jazz, Rock and more. Där finns ett inlägg som kallas Jazz Violinists som är den sida som används som referens.)

24 Enkät Hej, jag heter Ida Ugelstad och studerar mitt sista år på musiklärarprogrammet i Piteå. Som examensarbete gör jag en undersökning med fiolpedagogisk anknytning och skulle vara mycket tacksam om du fyllde i denna enkät. Dina svar kommer att hanteras och redovisas anonymt. Lägg enkäten i svarskuvertet, märk kuvertet Ida Ugelstad och posta det senast den 18:e februari Man [ ] Kvinna [ ] Ålder: år Utbildning: Utbildningsort och skola: Jobbar du [ ] i storstad ( eller mer) (kryssa endast i ett alternativ) [ ] i mellanstor stad ( ) [ ] i liten stad ( ) [ ] i stort samhälle ( ) [ ] i samhälle ( inv.) [ ] på landet 1. Hur länge har du arbetat som fiollärare? 2. Arbetar du med något annat än fiolundervisning? 3. Ägnar du dig själv åt musikerverksamhet? [ ] Ja [ ] Nej Om du svarade Ja, skriv här vilken typ av verksamhet och hur mycket tid du ägnar åt den. 4. Vad spelar du själv, vilka genrer? [ ] Klassiskt (Kryssa i alla som passar.) [ ] Pop/rock [ ] Jazz [ ] Folkmusik 5. Vilka genrer undervisar du i? [ ] Klassiskt (Kryssa i alla som passar.) [ ] Pop/rock [ ] Jazz [ ] Folkmusik 6. Vilken undervisningslitteratur använder du? 7. Finns det någon genre som du skulle vilja spela men som du inte spelar? [ ] Ja [ ] Nej Om du svarade Ja, skulle jag vilja veta vilken/vilka genrer och varför du inte spelar inom den/de genrerna?

25 Finns det någon genre som du skulle vilja undervisa i men inte gör? [ ] Ja [ ] Nej Om du svarade Ja, skulle jag vilja veta vilken/vilka genrer och varför du inte undervisar inom den/de genrerna? 9. Känner du att du hittar material inom alla genrer du vill undervisa i? [ ] Ja [ ] Nej Om du svarade Nej - inom vilka genrer saknar du material? 10. Sysslar du själv med improvisation (alltifrån små improviserade ornament till helt improviserade solon)? [ ] Ja [ ] Nej Om du svarade Ja vill jag veta i vilken stil/vilka stilar? Hur mycket/ hur ofta? Varför varför inte? 11. Använder du improvisation i undervisningen, alltså att eleverna får improvisera i sitt fiolspel? [ ] Ja [ ] Nej I vilken stil/ vilka stilar? Hur mycket/ hur ofta? Varför varför inte? 12.Har du något övrigt att tillägga? Tack på förhand! /Ida

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan Vårspel 2016 vecka 10-16 Kulturskolan Under våren får du chansen att spela mycket mer hos oss utan att det kostar något extra. I stället för vanlig lektion får du vara med i olika ensembler och grupper.

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete Språkäventyret Mål Sammanfatta hur jag gjorde spelet Språkäventyret på Fronter. Verktyg Fronters provverktyg Inledande arbete Fundera över dessa saker innan du börjar: 1. Vilken del av det centrala innehållet

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH !"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004

Läs mer

Välkommen till Ale kulturskola!

Välkommen till Ale kulturskola! Välkommen till Ale kulturskola! Ale kulturskola erbjuder undervisning i estetiska ämnen och undervisar nybörjarelever såväl som elever som vill fortsätta att fördjupa sig inom ett konstnärligt område.

Läs mer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,

Läs mer

Att välja instrument

Att välja instrument 1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det

Läs mer

Boken om svenska för 3:an

Boken om svenska för 3:an Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. 2016-05-22 Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 101 föräldrar har svarat på enkäten. 1. Har du och ditt barn

Läs mer

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31 KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Välkommen till Eskilstuna musikskola

Välkommen till Eskilstuna musikskola Välkommen till Eskilstuna musikskola Vi vill stimulera flickor och pojkar till eget skapande och bidra till ett rikt och varierat musikliv i Eskilstuna. Musikskolan är en frivillig skolform som vill ge

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Undervisa i världens största språk - musik

Undervisa i världens största språk - musik Joel Johansson 24 år Ämneslärarprogrammet Undervisa i världens största språk - musik Institutionen för Musik, Pedagogik och Samhälle KMH:s ämneslärarprogram KMH:s ämneslärarprogram i musik med inriktning

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo 284 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 99 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Vi har gjort roliga och väldigt varierade saker! - För att

Läs mer

2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF

2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF 2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING Move it Bag UF Innehållsförteckning: 1. VD har ordet..sid 1 2. Förvaltningsberättelse.sid 2 3.

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

John Cage. Bozzinikvartetten. 30 och 4 och 1 av 44. Clemens Merkel, Alissa Cheung violin. Obs! Nytt datum:

John Cage. Bozzinikvartetten. 30 och 4 och 1 av 44. Clemens Merkel, Alissa Cheung violin. Obs! Nytt datum: i samarbete med Caroli församling John Cage 30 och 4 och 1 av 44 Freeman Etudes, nr 5 (1977 80) Thirty Pieces for String Quartet (1983) paus Four (1989) 44 Harmonies, nr 20 (1976) Bozzinikvartetten Clemens

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling. Grundsunda RKE 121101 Hej! Hoppas att du upplevde studiedagen med Christian Lundahl som givande. Denna gemensamma utbildningsdag får nog anses vara startskottet på BFL-arbetet i kommunen och i resp. upptagningsområde.

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening. Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag 2014-08-10 Svenska Web Voice Annika Elgeskog www.webvoice.se +46 725 861010 presenterar Företagarens guide till framgång på Instagram.

Läs mer

Efter många år på arenor, festivaler och andra events så har vi insett vad våra kunders behov är dvs vad som triggar dem att vilja ha hörselskydd.

Efter många år på arenor, festivaler och andra events så har vi insett vad våra kunders behov är dvs vad som triggar dem att vilja ha hörselskydd. SÄLJGUIDE Behovspyramiden. Efter många år på arenor, festivaler och andra events så har vi insett vad våra kunders behov är dvs vad som triggar dem att vilja ha hörselskydd. Det finns huvudsakligen 3 behov:

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

The Pirate Bay-rättegången, dag 6 Fritt nedtecknat

The Pirate Bay-rättegången, dag 6 Fritt nedtecknat The Pirate Bay-rättegången, dag 6 Fritt nedtecknat PB Pirate Bay TBP The Pirate Bay M Vittne, Jurist vid IFPI, Magnus Mårtensson Å Åklagare, med inriktning på IT-relaterade brott, Håkan Roswall t0 + 00:15:35

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Slutrapport för Pacman

Slutrapport för Pacman Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

BORGERLIG BEGRAVNING HELT EFTER DINA PERSONLIGA ÖNSKEMÅL

BORGERLIG BEGRAVNING HELT EFTER DINA PERSONLIGA ÖNSKEMÅL BORGERLIG BEGRAVNING HELT EFTER DINA PERSONLIGA ÖNSKEMÅL BEGRAVNINGEN ÄR DET SISTA AVSKEDET Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en borgerlig

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Roligaste Sommarjobbet 2014

Roligaste Sommarjobbet 2014 Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde

Läs mer

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 4: Bibeltelefonen Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 4 Bibeltelefonen Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Utvärdering 2015 målsman

Utvärdering 2015 målsman Utvärdering 2015 målsman 284 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Jag upplevde en god organisation och intresserade ledare.

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för Musik & Kulturskolan

Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för Musik & Kulturskolan 2003-12-19 Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för Musik & Kulturskolan A: Ansvarsområden Musik och Kulturskolan undervisar elever från 9 19 år på 22 olika instrument. För

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen

Läs mer

Robert Johnson (blues)

Robert Johnson (blues) 1 Robert Johnson (blues) Elvis Prestley (rock) The Beatles (pop) Populärmusikens ursprung All pop, rock, jazz, soul, rap, techno och annan populärmusik kommer ursprungligen från samma källa. Samlingsnamnet

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

Hitta kunder som frilansare

Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare 4 Att livnära sig som frilansare, genom att ta långa- eller kortsiktiga uppdrag, är en allt vanligare arbetsform. På Billogram träffar vi många frilansare,

Läs mer

2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det?

2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det? Manus för inbjudan till affärspresentation: 1. Hejsan (förnamn). 2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det? 3. Vad bra. Jag

Läs mer

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin! Hallojs! En reseberättelse om Irland Jag heter Fabian, går tredje året på Datateknik ute i Kista och tänkte berätta om min förra höst, då jag var i Irland och lekte runt! Varför Irland kanske man frågar

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer