#biljetten. Temarapport om biljett- och betalsystem i kollektivtrafiken

Transkript

1 #biljetten Temarapport om biljett- och betalsystem i kollektivtrafiken

2 #biljetten temarapport om biljett- och betalsystem i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys Karolina Pamp-Sandgren och Johanna Pettersson September 2013

3 Förord I syfte att skapa ett hållbart samhälle är ett av de stora målen inom kollektivtrafikbranschen att öka antalet resenärer. För att detta ska kunna ske finns det många faktorer som måste samspela och här har biljettsystemens utformning en central roll. I och med att förköpsremsan försvunnit och ersatts med en ny typ av biljett reskassan har debatten om biljetter och betalsystem varit ett mycket hett ämne på sistone och engagerat många. Vår tanke med denna temarapport är att på ett enkelt och kortfattat sätt beskriva den komplexitet som omgärdar biljettsystem, dels genom att beskriva hur det fungerar runt om i Sverige, dels med en utblick mot världen.

4 Innehåll Biljett- och betalsystem 3 Kontantbetalning 4 Zonindelat 4 Gemensamma lösningar 4 Aktuellt i Sverige 6 SMS-biljetten 6 Hej då remsan, hej reskassan 6 Nya engångskort 7 Nytt system på gång hos Västtrafik 7 Biljettköp med mobilen i Skåne 8 Internationell utblick 9 Oslo 9 Berlin 9 Amsterdam 10 New York 10 London 10 Konsekvensanalys 11 Appendix I 12 Appendix II 13 Källförteckning 14

5 Biljett- och betalsystem I kollektivtrafiken finns det två tätt sammankopplade system som ofta nämns i samma andetag men som dock betyder lite olika saker, nämligen biljett- och betalsystem. Bara för att reda ut begreppen så handlar betalsystem om hur den faktiska betalningen går till, det vill säga om den görs med kontanter, kontokort eller ett särskilt framtaget betalmedel såsom SL:s Accesskort. Biljettsystemet handlar däremot om vad det är du köper det vill säga vilken sorts produkt du väljer att betala för. I SLtrafiken, Skånetrafiken och hos Västtrafik finns det över 100 olika biljettyper. I grova drag kan dessa grupperas i periodkort som lämpar sig för pendlare, biljetter riktade mot sällanresenärer och turister samt biljetter för någon specifik målgrupp såsom studenter, familjer eller pensionärer. Mer än sex av tio resor i kollektivtrafiken görs med periodkort. Något fler kvinnor än män reser med periodkort, medan männen har en större andel resor betalda med SMS. Också yngre, upp till 25 år betalar i större utsträckning än övriga åldersgrupper med SMS. Användningen av rabattkort ökar i takt med ålder. Särskilt tydligt är det i gruppen år där en av tre resor görs med rabattkort. Kontant betalning I många länder går det bra för kollektivtrafikresenärer att köpa sin biljett kontant ombord på bussen. Sedan 2007 har det dock varit kontantstopp på bussarna i Stockholmsområdet. Till grund för detta låg Arbetsmiljöverkets beslut som syftade till att trygga busschaufförernas 3

6 arbetsmiljö och minska den rånrisk som kontanterna utgjorde. Efter detta har resenärerna kunnat köpa sina bussresor med någon form av förköpt biljett såsom periodkort, remsa eller SMSbiljett. Tyvärr så vållar detta ibland problem för bland annat turister som är vana att kunna betala kontant om de inte har köpt en biljett i förväg. För att underlätta betalningar undersöks möjligheten att kunna betala med betalkort ombord. I Värmland är detta redan en realitet och systemet har varit igång sedan våren I Uppsala läns kollektivtrafik (UL) går det också bra att betala med kort ombord (se appendix I för förteckning över hur bussbiljetter kan betalas i olika städer i världen.) sedan april 2007 och innebär en prisdifferentiering beroende resans sträcka såvida resenären inte har en periodbiljett. Innan zonerna infördes hade Stockholm under en kort period enhetstaxa vilket innebar att en resa inom Stockholms län kostade lika mycket oavsett reslängd. Om vi gör en utblick utanför Stockholms län går det dock att konstatera att en zonindelad kollektivtrafik är mycket vanlig. Såväl Västtrafik som Skånetrafiken tillämpar zonindelning och i Europa finns zoner bland annat London, Paris, Barcelona och Berlin. Ett undantag är dock New York där enhetstaxa gäller. Gemensamma lösningar Under ledning av X2AB, som är ett utvecklingsbolag för kollektivtrafikbranschen, genomförs arbete för att underlätta gemensamma biljett- och betalsystem. Målet är att resenären ska uppleva att det är lika enkelt att planera och köpa sin resa i kollektivtrafiken som det är att köpa andra tjänster i samhället. I detta ingår då bland annat en överenskommelse som rör att kortbetalning ska kunna göras utan pinkod. Inom ramen för detta arbete planeras det för en ny nationell tjänst, en reseplanerare med köpfunktion som skulle möjliggöra för resenären att både få information om hela sin resa från dörr till dörr och att köpa den på samma plats. Zonindelat Under hösten 2013 har det förts en diskussion på Svenska Dagbladets debattsida angående zonernas vara eller icke vara. För att backa tillbaka bandet så kan vi konstatera att vi har haft både enhetstaxa och zoner i Stockholms kollektivtrafik. Nuvarande uppdelning med zonerna A, B och C har funnits 4

7 I dagsläget finns det flera olika samarbeten mellan olika aktörer kring biljettsystem, nedan listas ett par exempel. 5

8 Hej då remsan, hej reskassan Under våren 2012 introducerade SL en ny biljettform reskassan med syfte att ersätta den gamla förköpsremsan som tidigare använts för sällanresor. Den sista augusti 2013 försvann remsan som giltig biljett. Reskassan består av ett smartkort som laddas med pengar och som dras vid varje resetillfälle i stil med Londons Oyster Card (se sida 10) Aktuellt i Sverige P å följande sidor tar vi upp några saker som varit aktuella och rönt mycket medial uppmärksamhet under året när det gäller biljett- och betalsystem i kollektivtrafiken. SMS-biljetten I samband med kontantstoppet på bussarna började många resenärer införskaffa en SMS-biljett för sin kollektivtrafiksresa. Detta blev en populär biljett då den kunde köpas utan tillgång till ett fysiskt biljettförsäljningsställe och även med mycket kort framförhållning. I februari 2013 ändrades förutsättningarna för SMS-köp som en följd av ett EU-direktiv. I grund och botten gick detta ut på att det krävdes en särskild registrering för att genomföra ett SMS-köp. De stora teleoperatörerna i Sverige gick samman och skapade mobiltjänsten WyWallet för att lösa registeringsfrågan, men många län valde att istället upprätta egna registreringssystem. Så från att ha varit en mycket enkel biljett som krävde lite administration, behövdes nu ett annat mått av framförhållning. Som följd av detta har försäljningen av SMS-biljetter rasat. I Örebro län sågs i februari 2013 en minskning med över 80 procent och nära 70 procent i Västmanlands län. Då Stockholm är zonindelat kostar resorna olika mycket baserat på deras längd och detta löses i reskassan genom att resenären vid köpet av sitt kort får ange en så kallad standardresa det vill säga så många zoner som resan normalt sett sker i. Gör resenären en resa som avviker från standardresan så måste kortet programmeras om så att rätt mängd pengar dras. Detta har dock vållat problem för många resenärer som upplevt krångel när de ska göra en resa utanför sin standardresa. Många har också klagat över att det inte går att se hur mycket pengar som finns kvar på kortet såvida det inte finns någon automat i närheten och att det är svårt att komma ihåg då kortet används främst av resenärer som inte reser regelbundet. Detta har lyfts fram som en nackdel i jämförelse med remsan där det enkelt gick att se hur många kuponger som fanns kvar. Fiffiga utvecklare har dock löst problemet genom att ta fram olika appar för ändamålet. ResSaldo är en app framtagen för Android-telefoner och 6

9 genom att lägga sitt kort mot telefonen så visar appen hur mycket pengar som finns kvar på kortet. Bildkälla: svenska-apps.se KortKoll är en motsvarande app för iphone som gör det möjligt att snabbt se hur status för saldo och giltighetstid ser ut för SL-Accesskortet. Nya engångskort Då reskassan har upplevts som svår av vissa sällanresenärer och turister, valde SL att den 31 augusti införa nya engångskort för enkelbiljetter. Biljetterna fungerar som ett Accesskort men är gjorda i papper. Detta innebär att biljetterna kan visas i biljettautomaterna som ett vanligt Accesskort. Biljetterna kan köpas i förväg och aktiveras först vid spärrlinjen eller ombordstigning. Biljetterna kan köpas av återförsäljare och ombud, men inte i automat. Tanken är att snabba på flödet vid spärrlinjen och göra biljettsystemet enklare för resenären. Nytt system på gång hos Västtrafik 2009 var Västtrafik först ut i Sverige med ett biljettsystem som krävde in- och utcheckning. Detta går ut på att resenärerna visar sitt kort när de kliver ombord i kollektivtrafiken och även när de stiger av. Systemet var utformat som så att om en resenär bara åkte inom en zon så krävdes inte utcheckning men om resenärerna däremot passerade zongränser så skulle utecheckning göras. Om resenären då glömde att checka ut debiterades maxbeloppet för den genomförda resan, vilket skapade stor irritation. Andra problem som uppstod var trängsel vid såväl på- som avstigning, förvirring om hur maskinerna fungerade och hur mycket resan faktiskt kostat. En utredning som gjordes av Västtrafik 2010 visade att kundnöjdheten efter det nya biljettsystemet sjönk med procentenheter. Andra saker som framkom i undersökningen var att det var osäkert om betalningen blivit rätt, att det var lätt att glömma utcheckningen och att det var svårt att veta om det fanns flera zoner i en och samma kommun. Västtrafik jobbar nu med att ta fram ett nytt biljettsystem som kommer att testas ordentligt innan det tas i bruk. Bildkälla: vasttrafik.se 7

10 Biljettköp med mobilen i Skåne I mitten av juli 2013 smyglanserade Skånetrafiken en ny tjänst. Med hjälp av en smartphone och Skånetrafikens mobilapp går det numera att köpa enkelbiljetter till alla Skånetrafikens bussar och tåg. Antingen köper resenären sin biljett direkt i anslutning till själva resan eller i förväg och använder den vid ett senare tillfälle, inom sju dagar. Betalning sker via bank- eller kreditkort direkt i appen. Tjänsten har fått ett bra mottagande och hela har registrerat sig för att kunna använda tjänsten. Med tanke på att vi precis har börjat marknadsföra tjänsten är det ett mycket bra resultat, säger Pernilla Nilsson, projektledare på Skånetrafiken. Vi märker att det är en efterlängtad tjänst bland våra resenärer som kanske inte reser varje dag med oss. Det är enkelt och smidigt. Bildkälla: Array.se 8

11 Bildkälla: ruter.no Internationell utblick D et är inte helt ovanligt att höra åsikter om att det biljettsystem som finns hemmavid är krångligt och att det finns andra platser i världen där det har lösts på ett mycket bättre sätt. Här nedan beskriver vi några olika städer med olika biljett- och betallösningar. Oslo SL:s motsvarighet i Oslo heter Ruter. Med appen RuterBillett, har resenären möjlighet att köpa både enstaka och periodbiljetter (24 timmars biljett, 7 - och 30-dagars) innan ombordsstigning. Biljetten är giltig på buss, tunnelbana, spårvagn, båt och tåg i Oslo och Akershus. Biljetter betalas med kreditkort. När resenärerna köper biljetter, kan de välja att vara helt anonyma eller välja om kreditkortsnummer ska sparas i telefonen. Denna tjänst är därför anpassad för dem som reser mer sällan, som turister och andra besökare till huvudstadsregionen. Ruter biljettappen finns också i en engelsk version. RuterBillett har blivit framröstat som årets app i Norge då den är enkel att använda, löser kundernas behov, och den utnyttjar funktionerna i telefonen såsom geopositionering. Appen lanserades i december 2012 och användandet ökar stadigt. Berlin Berlins kollektivtrafik är uppdelat i tre zoner. Taxorna beror på vilken zon resenären rör sig i samt biljettens giltighetslängd. Det finns många olika sätt att köpa sin biljett. På stationerna för U-bahn och S-bahn går det att köpa sin biljett via biljettmaskiner. På bussar betalar resenären direkt till busschauffören och på spårvagnar finns det biljettautomater ombord på fordonen. I Berlin används ett så kallat öppet system vilket betyder att det inte finns några spärrar som resenärerna måste passera. Däremot finns ett valideringssystem. Valideringen går till så att efter att resenären har köpt sin biljett så måste biljetten stämplas i en särskild maskin som finns på perrongerna, i bussarna eller på spårvagnarna. Frekventa biljettkontroller genomförs och om biljetten inte är validerad är den ogiltig. Alla som påträffas utan en giltig biljett måste betala en straffavgift på 40 euro och detta gäller även dem som har en biljett men som glömt att validera den. Biljettkontrollanterna är klädda i civila kläder och reglerna gäller alla inklusive turister. Ett likadant system används i Wiens kollektivtrafik. Bildkälla: archaeology-travel.com 9

12 Amsterdam Den bekvämaste och mest prisvärda biljetten för en sällanresenär i Amsterdam är en dagsbiljett som finns i 24/48/72/96-timmarskort som ger möjlighet att resa runt i Amsterdam med spårvagnar, bussar, tunnelbana och färja. Det går även att välja ett vanligt chipkort som Amsterdamsborna gör. Oavsett vilket kort som används så ska resenära genomföra checkin/check-out. Kortet går att köpa på diverse försäljningsställen, kiosker och i andra matvarubutiker. Det är även möjligt att köpa enstaka biljetter ombord på de olika färdmedlen, men detta är dock inte ett så prisvärt alternativ. Det fungerar däremot vid enstaka resor och om det är bråttom. New York I New York råder det till skillnad från de flesta andra storstäder enhetstaxa. Det betyder att det kostar lika mycket att ta sig ett par kvarter på Manhattan som att ta sig från Brooklyn till Bronx. Biljetterna köps i regel i automater på tunnelbanestationerna och är papperskort med magnetremsor. Förutom enkel- och månadsbiljetter går det även att köpa kort med valfritt belopp och som sedan går att fylla på. När korten dras i spärren syns det tydligt hur mycket som har dragits och hur mycket pengar som finns kvar på kortet. London Londons kollektivtrafiksystem är uppdelat i sex olika zoner med olika priser baserat på resans längd. Sedan 2003 har Oyster Card använts. Oyster Card är ett smartkort och används i tunnelbanan, på bussar, spårvagnar och the Docklands Light Railway. Kortet är ett förladdat kort som drar pengar automatiskt varje gång det används, det vill säga i likhet med SL:s nyligen införda reskassa. Det som skiljer Oyster card från reskassan är hur det fungerar när en resa görs över flera zoner. Tunnelbanan, som är ett slutet system, har en avståndsbaserad taxa i kombination med check in & check out. Det innebär att resenären visar sitt kort för att komma igenom spärrarna och även för att komma ut. Systemet räknar då ut hur lång resan har varit och hur mycket den ska kosta. Vad gäller busstrafiken i London är detta ett öppet system där Transport for London har valt att sätta en enhetstaxa för busstrafiken till skillnad mot Stockholm. Detta gör att det inte är nödvändigt med en utcheckning när resenären kliver av bussen. Bildkälla: visitlondon.com Bildkälla: manhattanstyle.com 10

13 Konsekvensanalys D et finns två paroller som gärna lyfts fram i samband med kollektivtrafik, nämligen enkelt och rättvist. Det ska vara enkelt att resa, enkelt att förstå biljettsystemet och enkelt att betala. Samtidigt vill många att systemet ska vara rättvist, det vill säga att du helst inte ska betala mer än du måste och att de som nyttjar systemet mest samtidigt ska vara dem som betalar mest. För att ett system ska vara rättvist behövs det oftast göras olika begränsningar och anpassningar vilket i sin tur leder till att enkelheten försvinner. Inom kollektivtrafiksbranschen refereras det ofta till det så kallade fördubblingsmålet. Det går i korthet ut på att marknadsandelen för kollektivtrafiken ska fördubblas till För att detta ska kunna ske är det av vikt att kunna locka de som åker sällan eller inte alls. För många av dessa är biljettsystemen ett hinder och för att öka vilja att åka mer är det av yttersta vikt att hitta system som är snabba, intuitiva och lätta att lära sig. Detta är ett utmaningsområde för branschen vilket bland annat avspeglas i Kollektivtrafikbarometern, som är en marknadsundersökning som genomförs på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik. I den får påståendet det är lätt att köpa [bolagets] biljetter och kort i 2012 års mätning betyget 55 procent var betyget 71 procent vilket innebär en minskning på 16 procentenheter. Så hur ser framtiden ut? Enkelhet, smidighet och pålitlighet är de viktigaste egenskaperna hos biljett-och betalsystemen enligt resenärerna och det känns som en ganska säker gissning att mobilen kommer att vara en biljettbärare i framtiden då den redan idag fyller många funktioner för väldigt många människor. Ett fysiskt SL Accesskort är dock en form av trygghet och för många angeläget att behålla. Det finns med andra ord många aspekter att ta hänsyn till. En annan tydlig trend är det fria valet att resenären själv vill kunna välja hur hen söker information om resan, biljetten och att betalningen ska kunna ske som det passar resenären, om det så är i mobilen, på ett kort eller till exempel ett armband. Något som är säkert är att framtida systemlösningar måste utgå från olika kundperspektiv. För att koppla tillbaka till enkelheten finns det en tydlig trend att enkelhet och användbarhet är mycket viktiga aspekter i dagens samhälle. I samband med Applefieringen av våra liv där mycket sker intuitivt och omedelbart så finns det ofta inte tålamod med system som är mer komplexa och där vi behöver lära oss något nytt. Inom kollektivtrafiken är detta en stor utmaning för biljettsystemen där det även behöver finnas möjlighet för alla som vill resa att kunna resa och då måste det finnas en bred flora av biljettyper. 11

14 Bussbiljetter i olika städer Kontanter ombord: Betalkort ombord: Sms Utan registrering App Biljettautomaterna vid hållplatserna: Stad Kommentar Köpenhamn Helsingfors - - Endast metro/spårvagn Max 200-sedel tas emot som kontant. Tillägg med Oslo - 20:-/biljett för betalning ombord. App för korta som långa biljetter. Berlin - - Zürich - - London - - Endast kort betalning med contactless kort Parin - - Madrid - - Wien - - Singapore - - Tokyo - - Flera företag som sköter kollektivtrafik Seoul - - New York - - Vid vissa hållplatser finns biljettautomater Sydney - - Kontanter endast på PrePay Buses Melbourne - - Källa: PM Bussbiljetter i olika städer 18 aug 2013 från Utvecklingsdirektören SLL, Hans-Erik Malmors. Research: Ingela Erneholm Betalkort ombord på vissa trafikslag; båt och Stockholm lokalbana, ej buss. Bilj.aut finns utplacerade i/vid stationer; båt, lokalbana, pendel, Tub, ej busshlp. borttaget pga låg försäljning Skånetrafiken Kortbetalning på regionbussar, biljettautomater på tågstationer Västtrafik? Kortbetalning ej möjligt på stadsbussar eller spårvagn UL App endast för länsöverskridande 10 korts resor (Samtrafiken) 12

15 Fördelning av SL:s intäkter fördelat per biljettyp (juli 2013) 30-dagars biljetter 0,9% 2,3% 0,1% 2,1% 1,0% 90-dagarsbiljetter Säsongsbiljetter 12,2% Års-och företagsbiljetter 7-dagarsbiljett 6,3% 5,4% 1,0% 1,3% 1,7% 4,2% 2,2% 4,5% 54,8% 72-timmarbiljett 24 timmarsbiljett Skol- termins och fritidsbiljett Förköpsremsa Reskassa Kontantkupong 13

16 Källförteckning PM -Förenkling och utveckling av biljettsystem, betalsystem och öppen trafikinformationsdata, Trafikförvaltningen SLL Allt färre köper SMS-biljetter, svt.se, 25 februari 2013 Så vill Centerpartiet få fler att resa kollektivt, Metro 24 juni 2013 Främlingsfientligheten i kollektivtrafiken, Bussmagasinet, 16 mars 2013 Många är inte välkomna ombord på en SL-buss, Resenärsforum, 26 augusti 2013 Nytt SL-kort för tillfälliga resor, Norrtelje tidning, 26 augusti 2013 Bra kollektivtrafik behöver samverkan, Göteborgs Posten, 6 augusti 2012 Snart släpps det nya SL-kortet, Dagens Nyheter, 23 augusti 2013 Spärrarna bidrar till trygghet i trafiken, Svenska Dagbladet, 20 augusti 2013 Skånetrafikens nya biljett en efterlängtad succé, Skanetrafiken.se 2013 Vi tar fram fler sätt att betala på bussen, Svenska Dagbladet, 17 augusti 2013 Ingen pinkod i Värmland, Res och Trafikforums nyhetsbrev, maj 2013 Ta bort zonerna i Stockholms kollektivtrafik, Svenska Dagbladet, 18 augusti 2013 Gör det enklare att betala på buss, Svenska Dagbladet 11 augusti 2013 Nytt biljettsystem för kollektivtrafiken på gång, vgregion.se, 8 november 2012 Rättvist och enkelt med personliga zoner, Göteborgs Posten, 25 februari 2013 Så blir Västtrafiks nya biljettsystem, Göteborgs Posten, 22 augusti 2013 Västtrafik förändrar biljettsystemet igen, Sveriges radio P4, 22 augusti 2013 Utbredd ilska över trassel med SL:s Accesskort, Sveriges radio P4, 26 augusti 2013 Biljettremsan stämplar ut, Dagens Nyheter, 31 augusti 2013 Ruter.no Ilovelondon.se GVB.nl Berlin-reseguide.se Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik 14