Behandling av kronisk hepatit B infektion hos vuxna och barn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av kronisk hepatit B infektion hos vuxna och barn"

Transkript

1 Behandling av kronisk hepatit B infektion hos vuxna och barn Rekommendationer Hepatit B virus infektion hos vuxna Förekomst Hepatit B virus (HBV) infektioner utgör ett stort globalt hälsoproblem. Cirka 1/3 av jordens befolkning har varit eller är infekterade och cirka 400 miljoner är kroniska bärare. I Sverige anmäls årligen cirka patienter med kronisk HBV-infektion samt drygt 200 med akut hepatit B. Under perioden rapporterades till Smittskyddsinstitutet (SMI) sammanlagt fall av kronisk hepatit B infektion. Mörkertalet är emellertid stort och det verkliga antalet kroniskt infekterade personer i Sverige är således inte känt. Enligt en försiktig uppskattning kan upp till 20% av individer med kronisk HBV-infektion i Sverige komma att utveckla allvarlig leversjukdom under sin livstid. I andra delar av världen, såsom Sydostasien, är denna siffra betydligt högre. Majoriteten av individer med kronisk HBVinfektion i Sverige är av utländsk härkomst, och sannolikt smittade tidigt i livet. Vid akut HBV-infektion är den dominerande smittvägen i Sverige via sexuella kontakter eller intravenöst missbruk. Naturalförlopp Akut HBV-infektion läker vanligtvis ut hos immunkompetenta vuxna personer och endast några få (<5%) utvecklar kronisk hepatit. Hos barn och sannolikt även äldre vuxna personer ses ett annorlunda förlopp. Kronisk infektion utvecklas hos omkring 90% av de barn som smittas perinatalt och enligt en rapport även hos en stor andel av dem som smittats när de är över 75 år. Kronisk HBV-infektion karakteriseras av att förloppet genomgår olika stadier. Detta är särskilt tydligt vid perinatalt förvärvad infektion. Stadier: Det första stadiet, toleransstadiet, kännetecknas av hög virusreplikation och obetydlig leverinflammation. Detta stadium kan pågå från något år till flera decennier och övergår i merparten av fallen till en immunaktiv fas med en ökad inflammatorisk reaktion i levern. Denna fas följs i gynnsamma fall av ett lågaktivt stadium med låg virusreplikation och ringa leverinflammation (se Faktaruta 1). Mutationer: Mutationer i HBV-genomet detekteras i regel ej under toleransstadiet, utan framför allt under den immunaktiva fasen då upp till 1% av nukleotiderna kan vara förändrade. I vad mån mutationer påverkar det kliniska förloppet och terapisvaret är ännu oklart. Detta gäller även så kallade precore-mutanter som har ett stoppkodon i den gen som kodar för HBeAg. Denna mutation medför att HBeAg inte uttrycks trots att hepatit B-virus bildas, vilket har klinisk betydelse eftersom tolkningen av HBeAg/anti-HBe försvåras. En del patienter med precore-mutant kan ha höga virusnivåer och vara smittsamma även om HBeAg inte påvisas i blodet. Merparten av patienterna med precore-mutant har dock låga HBV-DNA-nivåer och mild leverinflammation. Prognos: Störst risk för att utveckla allvarlig leversjukdom i form av levercirrhos och hepatocellulär cancer (HCC) föreligger hos de personer som inte når en varaktig immunologisk kontroll utan uppvisar kontinuerlig eller intermittent immunaktivering. Behandling av kronisk HBV-infektion syftar till att minska risken för leverskada hos dessa patienter. Cirka 2% av patienterna med kraftig leverinflammation utvecklar årligen cirrhos. Femårsöverlevnaden vid kompenserad cirrhos är cirka 80%, medan den vid dekompenserad cirrhos bara är 35%. Smittsamhet: Smittsamheten hos kroniskt HBV-infekterade patienter korrelerar till virusnivåerna i plasma. Påvisande av HBeAg innebär alltid hög virusmängd (i allmänhet >10 7 HBV-DNA kopior/ml plasma*) och således hög smittsamhet. Även anti-hbe-positiva patienter kan vara smittsamma, speciellt om de bär på virus med precore-mutation och har höga virusnivåer i plasma. Info från Läkemedelsverket 4:2001 5

2 Faktaruta 1. Karaktäristik och stadieindelning av kronisk hepatit B infektion Faktorer Immunologiskt stadium Immuntolerans Immunaktivering Immunologisk övervakning Viremigrad Hög (>10 7 ) Sjunkande Låg <10 5 (HBV-DNA (från >10 7 till 10 5 ) kopior/ml plasma) * Leverinflammation Minimal eller Mild till svår Minimal eller ingen ingen S-ALAT Normal eller Kontinuerligt eller Normal eller lätt förhöjd lätt förhöjd intermittent förhöjd HBeAg Positiv Positiv eller negativ Negativ Prognos Osäker Initialt god, men vid I regel god, eventuellt (gynnsam för utdragen inflamma- ökad risk för HCC efter de flesta) tionsfas risk för cirr- tidigare långdragen inflamhos och HCC mation Smittorisk Hög Hög, sjunkande Låg *Nivåerna kan vara metodberoende. Här refereras till kvantitativ PCR (Amplicor, (Roche)) Utredning för att fastställa och bedöma prognosen vid kronisk HBV-infektion Personer med misstänkt kronisk hepatit B, det vill säga HBsAg-positiva patienter utan tecken på akut infektion utreds enligt följande (Faktaruta 2). Faktaruta 2. Primär utredning för att fastställa diagnos och stadium av HBV-infektionen Vid första besök: Anamnes och klinisk undersökning Blodstatus: B-Hb, B-leukocyter, B-trombocyter samt S-albumin, S-IgG Leverstatus: S-ASAT, S-ALAT, S-ALP, S-bilirubin, PK (INR) HBV virologi: HBsAg, HBeAg, anti-hbe, anti-hbc Övrig virologi: Serologi för hepatit A, C, D och HIV Efter tre månader: S-ASAT, S-ALAT, PK (INR) Övrig provtagning med ledning av fynd vid första besöket Efter sex månader: S-ASAT, S-ALAT, PK (INR), B-trombocyter HBsAg, HBeAg, anti-hbe HBV-DNA-kvantifiering kan övervägas Infektionen betraktas som kronisk om patienten är fortsatt HBsAg-positiv efter sex månaders uppföljning. Fortsatt uppföljning sker enligt nedan (se Faktaruta 3). 6 Info från Läkemedelsverket 4:2001

3 Bedömning av utredningsresultat, handläggning och uppföljning A. Patient med normalt leverstatus HBeAg-positiv: Patienter som är HBeAg-positiva och har normalt leverstatus är sannolikt i immunologisk toleransfas och rekommenderas ej antiviral behandling. Uppföljning en till två gånger per år rekommenderas för att upptäcka en övergång till immunaktiveringsfas (se Faktaruta 3). HBeAg-negativ: Patienter som är HBeAg-negativa och har upprepade normala leverstatus är sannolikt i immunövervakningsfas och har god prognos, varför antiviral behandling ej rekommenderas. Fortsatt årlig uppföljning bör dock ske. En liten del av dessa patienter kan ha intermittent inflammation och andra kan ha en kompenserad inaktiv cirrhos. Vid misstanke om cirrhos, det vill säga förekomst av lågt PK (högt INR), låga B-trombocyter och/eller lågt S-albumin bör leverbiopsi utföras. Uppföljningen kan avbrytas efter ett par år om den kliniska bilden och laboratorieprover är utan anmärkning samt kliniska och/eller laboratoriemässiga tecken på cirrhos saknas. Faktaruta 3. Uppföljning och provtagning vid kronisk HBV-infektion Immunologiskt stadium Immuntolerans Immunaktivering Immunologisk övervakning Uppföljning en till två gånger två till tre gånger en gång per år** per år per år* Provtagning S-ASAT/S-ALAT, S-ASAT/S-ALAT, S-ASAT/S-ALAT, PK (INR), B-trom- S-albumin, PK (INR), PK (INR), B-trombocyter, bocyter, HBeAg/ B-trombocyter, HBeAg/anti-HBe HBsAg, anti-hbe HBeAg/antiHBe, (eventuellt anti-hbs) eventuellt HBV-DNA * Patienter med cirrhos följs dessutom två gånger per år med ultraljud samt alfa-fetoprotein för påvisande av eventuell HCC och vart tredje år med avseende på utveckling av esofagusvaricer. ** Individer med lågaktiv infektion utan tecken på leverskada (dokumenterat med stabilt låg HBV- DNA-nivå och upprepade normala leverstatus), sk friska HBV-bärare, kan efter några år avskrivas från fortsatt uppföljning. B. Patient med patologiskt leverstatus Patienter med förhöjda levervärden eller kliniska tecken på leversjukdom är i regel i immunaktiveringsfas. Utvidgad utredning med leverbiopsi och HBV-DNA-kvantifiering (om detta inte redan gjorts) för bedömning av behandlingsindikation och prognos rekommenderas. Prognostiskt ogynnsamma faktorer sammanfattas i Faktaruta 4. Vid påvisad levercirrhos bör patienterna övervakas med alfa-fetoprotein samt ultraljudsundersökning av levern halvårsvis för tidig diagnos av eventuell primär levercancer (alfa-fetoprotein har lägre sensitivitet). Påvisad cirrhos motiverar också endoskopi med frågeställning behandlingskrävande esofagusvaricer. Om sådana inte påvisas bör endoskopin upprepas vart tredje år. Info från Läkemedelsverket 4:2001 7

4 Faktaruta 4. Faktorer som innebär ökad risk för utveckling av progressiv leversjukdom Utdragen immunaktiveringsfas (>2 år) eller upprepade reaktiveringar Hög HBV-DNA-nivå * Samtidig annan infektion framför allt hepatit D, HIV Immunsuppression Hög alkoholkonsumtion Manligt kön * Risken för progressiv leverskada är hos HBeAg-negativa patienter liten om HBV-DNA <10 4 kopior/ml och relativt stor om HBV-DNA >10 6 kopior/ml. För HBeAg-positiva har virusnivån ingen dokumenterad betydelse för skaderisken. Antiviral behandling av kronisk hepatit B Övergripande mål Förhindra fortsatt progress av leverskadan Förhindra senkomplikationer (cirrhos och HCC) Minska smittsamheten Direkta behandlingsmål Minskad inflammation och fibros i levern Normalisering av S-ALAT-nivåer Serokonversion från HBeAg till anti-hbe Eliminering av HBV-DNA eller reduktion av HBV-DNA-nivån Behandlingsförutsättningar Kronisk HBV-infektion utredd enligt faktaruta 2, och med HBV-DNA-kvantifiering och leverhistologi Bedömning av andra bidragande orsaker till leverskadan (exempelvis HCV, HDV, alkohol) Uteslutande av kontraindikationer för behandling (enligt Faktaruta 8) Behandlingsindikation Behandling rekommenderas på medicinska grunder till patienter i immunaktivt stadium det vill säga med: 1. Förhöjda S-ALAT-nivåer vid upprepade tillfällen 2. Aktiv virusreplikation (HBeAg och/eller positiv HBV-DNA (i regel >10 5 kopior/ml) 3. Tecken på påtaglig leverskada bedömd med histologi (se Faktaruta 5) Vid bedömning av behandlingsindikation för kronisk hepatit B skall förutom leverskadans svårighetsgrad och förväntat naturalförlopp, sannolikheten för terapisvar och risken för biverkningar och resistensutveckling vägas in. (Se faktaruta 5, 6). Dokumentation för antiviral behandling vid akut hepatit B oavsett svårighetsgrad saknas. Patienter med fulminant hepatit skall handläggas i samråd med transplantationsenhet. Faktaruta 5. Patientgrupper för vilka antiviral terapi bör övervägas Patienter med avancerad fibros, stadium 3 (i en histologisk 4-gradig skala) och pågående inflammation samt aktiv virusreplikation bör behandlas Patienter med måttlig/kraftig inflammation, oberoende av fibrosstadium, bör i regel behandlas om förloppet är utdraget Patienter med mindre avancerad sjukdom men med positiva prediktiva faktorer för terapisvar (se Faktaruta 7) 8 Info från Läkemedelsverket 4:2001

5 Faktaruta 6. Patientgrupper för vilka antiviral terapi inte rekommenderas Patienter med kontraindikation för behandling med aktuella antivirala läkemedel Patienter i immuntoleransfas, på grund av att sannolikheten för behandlingssvar är låg Patienter i immunövervakningsfas eftersom prognosen utan behandling är god Patienter med ringa fibros och inflammationsgrad vid histologisk bedömning Patienter med påtaglig risk för bristande behandlingsföljsamhet Läkemedel Det finns idag två läkemedel med olika verkningsmekanismer som är godkända för behandling av kronisk hepatit B, alfa-interferon (IFN) och lamivudin. IFN ges subkutant och är immunmodulerande med antiviral, antiproliferativ och antifibrotisk effekt. Varaktigt terapisvar (inkluderande serokonvertering till anti-hbe) uppnås hos cirka 30-40% av HBeAg-positiva patienter. Däremot är effekten av IFN-behandling vid HBeAg-negativ hepatit mer svårbedömd. Här ses ofta ett sämre bestående terapisvar på grund av fler återfall efter avslutande av behandling. Lamivudin ges peroralt och är en nukleosidanalog (cytidin) med direkt antiviral effekt mot HBV genom hämning av DNA-polymeras och därmed blockering av virusförökningen. Terapieffekter som låg virusnivå, histologisk förbättring och HBeAg-seokonversion ses under pågående lamivudinterapi, men varaktigheten av terapisvaret efter behandlingens avslutande är ofullständigt belyst. Alfa-interferon Rekommenderad dos av IFN är 5 miljoner IE dagligen subkutant eller (5-)10 milj IE tre gånger per vecka under en behandlingsperiod omfattande (fyra till) sex månader. Vid utebliven antiviral effekt, dokumenterad som oförändrade HBV-DNA-nivåer efter fyra månader, kan avbrytande av terapin eventuellt övervägas. Kort sjukdomsduration och även kvinnligt kön är associerade med bättre behandlingssvar men har mindre prediktivt värde än ovan angivna faktorer. Samtidig annan infektion (HIV, HDV) eller immunsuppression är ofördelaktiga faktorer. Eftersom biverkningarna är påtagliga och ofta besvärande bör i första hand patienter med hög sannolikhet för behandlingssvar behandlas med alfa-interferon. Kontraindikationer för IFN anges i Faktaruta 8 och interferonbiverkningar i Faktaruta 9. Faktaruta 7. Faktorer som indikerar ett fördelaktigt svar på alfa-interferonbehandling HBeAg-positiv infektion med HBV-DNA-nivå <1-5 x 10 8 kopior/ml* Hög S-ALAT-nivå (>2-5 ggr över normalvärdet) Aktiv inflammation i levervävnaden * motsvarar <100 pg med Abbots hybridiserings-test Info från Läkemedelsverket 4:2001 9

6 Faktaruta 8. Kontraindikationer för alfa-interferon Dekompenserad leversjukdom eller avancerad cirrhos Autoimmuna sjukdomar, främst autoimmun hepatit Immunsupprimerade patienter som genomgått organtransplantation Pågående eller nyligen avslutat missbruk Neutropeni (B-leukocyter <1,5 x 10 9 /L, granulocyter <0,75 x 10 9 /L) Trombocytopeni <50 x 10 9 /L (relativ kontraindikation) Svår neuropsykiatrisk sjukdom (depression) Epilepsi Hjärtsjukdom Faktaruta 9. Biverkningar av alfa-interferon Allmänna Feber, trötthet, huvudvärk, myalgi, atralgi, illamående, diarré, håravfall, dermatit, viktnedgång, överkänslighetsreaktioner Neuro-psykiatriska Yrsel, tinnitus, dimsyn, kramper Depression, oro, irritabilitet, koncentrationsstörningar, konfusion, insomnia Hematologiska Leuko/granulocytopeni, trombocytopeni, måttlig anemi Autoimmuna/immunologiska Hypothyreos, hyperthyreos, diabetes mellitus, autoimmun trombocytopeni, SLE-liknande sjukdomar Övriga Exacerbation av leversjukdom, hjärtarytmi, pneumonit, njurinsufficiens Behandlingskontroll Kontroll av leverenzymer (S-ALAT) skall ske regelbundet under pågående samt efter avslutad behandling (se Faktaruta 10). Stegrade enzymer (sk flare reaktion) under behandlingen eller inom sex månader efter avslutad behandling tyder ofta på fördelaktigt behandlingssvar. Flare reaktion anses indikera aktivering av individens immunsvar. Behandlingsresultatet bör följas med leverstatus; HBeAg/anti-HBe och HBV-DNA före och under behandlingen samt vid uppföljningen efter avslutad behandling (Faktaruta 10). 10 Info från Läkemedelsverket 4:2001

7 Faktaruta 10. Behandlingskontroller vid alfa-interferonbehandling Provtagning före behandling Blodstatus: B-Hb, B-leukocyter (poly/mono eller motsvarande), B-trombocyter Leverstatus: S-bilirubin, S-ALP, S-ASAT, S-ALAT, S-albumin, PK (INR) Virologi: HBsAg, HBeAg, anti-hbe och HBV-DNA-kvantifiering Övrigt: S-IgG, S-TSH, S-fritt tyroxin, S-ANF*, S-SMA** Provtagning under behandling Klinisk undersökning (inklusive vikt) Var tredje månad Blodstatus: B-Hb, B-leukocyter (poly/mono), B-trombocyter Var fjärde vecka (initialt även vecka två) Leverstatus: S-bilirubin, S-ASAT/S-ALAT Var fjärde vecka Virologi: HBeAg, anti-hbe, HBV-DNA-kvantifiering Var tredje månad Övrigt: S-TSH, S-fritt tyroxin Var tredje månad Provtagning 1, 3, och 6 till 12 månader efter avslutad behandling Blodstatus: B-Hb, B-leukocyter (poly/mono), B-trombocyter Leverstatus: S-bilirubin, S-ASAT/S-ALAT Virologi: HBsAg, HBeAg, anti-hbe, HBV-DNA-kvantifiering * S-ANF = antinukleärfaktor ** S-SMA = smooth muscle antibodies Förbehandling med kortikosteroider Förbehandling med steroider, (så kallad steroid-priming), och efterföljande IFN-behandling tycks kunna öka chansen till HBeAg-serokonversion hos en del patienter. Steroid-priming har dock inte entydigt visats ha effekt och kan vara riskfylld hos patienter med avancerad sjukdom hos vilka den kan provocera leversvikt. Denna behandlingsmodell bör därför utvärderas i ytterligare kliniska studier innan detaljerade riktlinjer kan ges. Lamivudin Rekommenderad dos av lamivudin är 100 mg peroralt en gång dagligen. Virusmängden reduceras i allmänhet kraftigt inom åtta veckor efter insatt behandling. Det råder dock oklarhet om hos hur stor andel av patienterna virusmängden sjunker ända ner till icke-detekterbar nivå (<100 kopior/ml). Lamivudinbehandling rekommenderas under minst ett år eller tills serokonversion från HBeAg till anti-hbe uppnåtts i två på varandra följande plasmaprover (med 3 månaders mellanrum). Enhetliga riktlinjer för behandling av patienter som ej uppnår serokonversion inom ett till två år finns ännu inte. Hos HBeAg-negativa patienter med precore-mutant är den optimala behandlingstiden inte heller väl definierad. Vid uteblivet terapisvar med förnyad stegring av leverenzymer och HBV-DNA-nivåer under pågående behandling bör utsättning av lamivudin övervägas. Hos patienter med avancerad cirrhos och/eller dekompenserad leversjukdom skall behandling inte avbrytas på grund av risk för svår leversvikt i samband med stigande virusnivåer. Här saknas för närvarande behandlingsalternativ och fortsatt behandling med lamivudin måste därför övervägas hos denna patientgrupp. Resistensutveckling En stor nackdel med lamivudinbehandling är resistensutveckling med mutationer i YMDDmotivet i DNA-polymerasgenen. Patienter som utvecklar YMDD-mutanter får ofta något förhöjda S-ALAT- och HBV-DNA-nivåer, som dock vanligen ligger lägre än innan terapistart. Patienterna kan ha nytta av fortsatt behandling då HBeAg-serokonversion till anti-hbe kan uppnås även hos denna grupp. Om detta är förenat med en histologisk förbättring på sikt är ofullständigt dokumenterat. Vissa patienter kan försämras i sin leverfunktion på grund av flare-reaktion i samband med uppkomsten av resistens, ett fenomen som tycks vara vanligare hos immunsupprimerade. Enhetliga riktlinjer för behandling av patienter med YMDDmutant saknas. Info från Läkemedelsverket 4:

8 Faktorer som indikerar ett fördelaktigt svar på lamivudinbehandling är desamma som för alfa-interferon det vill säga låg HBV-DNA-nivå, höga S-ALAT-värden och aktiv leverinflammation (se Faktaruta 7). Kontraindikationer Inga kända kontraindikationer finns, förutom överkänslighet mot lamivudin. Dosen reduceras vid kreatininclearence <50 ml/minut. Vid samtidig HIV-infektion bör risken för resistensutveckling av HIV mot lamivudin beaktas och lamivudin bör då ges i dosen 150 mg x 2 dagligen som del i en kombinationsterapi mot HIV. Möjligheten för läkemedelsinteraktioner bör beaktas och samtidig behandling med zalcitabin och lamivudin rekommenderas ej. Behandlingskontroll Kontroll av leverenzymer bör ske regelbundet under behandlingen, minst var tredje månad. HBeAg, anti-hbe (om patienten primärt är HBeAg-positiv) samt HBV-DNA kontrolleras var sjätte månad. Rutinmässig bestämning av eventuell resistensutveckling anses idag inte motiverad. Vid bristfällig effekt, dokumenterad som stigande HBV-DNA- och S-ALAT-nivåer under pågående behandling, bör dock analys avseende YMDD-resistens och utsättning av lamivudin övervägas. Undantag är dekompenserade patienter som i regel kräver fortsatt terapi då det idag råder brist på behandlingsalternativ. Avslutande av terapi Efter utsättande av lamivudin kan försämrad leverfunktion med stegring av S-ALAT och bilirubin förekomma (sk flare reaktion). I sällsynta fall kan allvarliga reaktioner uppkomma, och patienterna bör därför följas upp under minst fyra månader efter utsatt behandling. Flare reaktioner drabbar särskilt immunsupprimerade patienter, varför man hos dessa patienter måste överväga fortsatt terapi. Överväganden vid val av läkemedel IFN-behandling begränsas av preparatets biverkningar, och att det inte kan ges till patienter med avancerad cirrhos och/eller redan utvecklad leversvikt. Effekten är dock god hos vissa patientgrupper (Faktaruta 5 och 7) och ett positivt terapisvar blir som regel bestående. Behandlingsperioden är tydligt definierad. Lamivudin har jämfört med IFN få biverkningar och kan användas även till svårt leversjuka patienter. Den optimala behandlingstiden är inte definierad och osäkerhet råder om hur länge uppnådd behandlingseffekt kvarstår efter utsättandet av terapin. En stor nackdel med lamivudinbehandling är resistensutveckling med YMDD-mutationer. Resistensutvecklingen blir virologiskt och kliniskt mätbar först efter sex månaders terapi och ökar sedan i frekvens med behandlingstidens längd. Bland patienter med stor sannolikhet att svara på IFN-behandling bör denna föredras framför behandling med lamivudin då behandlingsperioden är avgränsad och terapisvaret oftast kvarstår efter avslutad terapi. Rekommendation Ingen behandling Immuntoleranta patienter som är HBeAgpositiva och har normala leverenzymer Patienter med kronisk hepatit B och obetydlig histologisk leversjukdom, oberoende av HBeAg/anti-HBe-status. Alfa-interferonbehandling HBeAg-positiva patienter med påtaglig leverskada men utan tecken på dekompensation särskilt om prediktiva faktorer indikerar stor sannolikhet för behandlingssvar (Faktaruta 7). Lamivudinbehandling Nedan angivna kriterier är medvetet restriktivt hållna i avvaktan på resultat från pågående kontrollerade studier. Mot bakgrund av erfarenheter från HIV-behandling bör monoterapi av HBV-infektion endast ske i begränsad omfattning för att minska risken för resistensutveckling. HBeAg-positiva patienter med påtaglig leverskada och där IFN ej bedöms lämpligt. HBeAg-negativa patienter med förhöjt S- ALAT, avancerad fibros och påvisbart HBV- DNA, i regel >10 5 kopior/ml. Dekompenserade patienter med påvisbart HBV-DNA. Patient som är transplantationskandidat skall på ett tidigt stadium handläggas i samråd med transplantationsklinik. Behandlingens start måste samordnas så att risken för uppkomst av resistenta mutanter minimeras innan transplantationen genomförs (se nedan). 12 Info från Läkemedelsverket 4:2001

9 Lamivudin- alternativt alfa-interferonbehandling HBeAg-negativa patienter med kraftig inflammation och ringa fibros, men med långdragen dokumenterad aktiv HBV-infektion, i regel med HBV-DNA >10 5 kopior/ml. Värdet av behandling av denna patientgrupp är dock ej tydligt visad och huruvida lamivudin eller IFN är att föredraga är oklart. En individuell bedömning rörande för- och nackdelar med behandling får göras i samråd med patienten. Kombinationsbehandling och andra framtida behandlingsstrategier Pegylerade interferoner, som medger dosering en gång per vecka, förväntas ersätta dagens IFN-beredningar, då behandlingsstudier för kronisk hepatit C visat ökad effektivitet. Motsvarande resultat kan förväntas även vid behandling av kronisk HBV-infektion. Ett flertal nukleosidanaloger med effekt på vildtypvirus samt lamivudinresistenta mutanter är under utveckling och utprövning i kliniska studier. Kombinationen av flera nukleosidanaloger har i pilotstudier visat additiv till synergistisk effekt. I framtiden förväntas antiviral kombinationsbehandling förbättra behandlingsresultaten ytterligare. Preliminära resultat från studier av kombinationsbehandling med IFN och lamivudin under 12 månader tycks visa på en ökad frekvens av HBeAg-serokonversion jämfört med monoterapi med IFN. Även andra immunmodulerande terapier (terapeutisk vaccination, cytokiner) är under utvärdering. Hepatit B virus infektioner hos barn/ungdomar Förekomst Hepatit B hos barn/ungdomar i Sverige förekommer framför allt hos individer som är födda i eller har en förälder från hög- eller mellanendemiska HBV-områden såsom Sydostasien, subsahariska Afrika, Östeuropa, Mellanöstern och Balkan. Totalt finns idag (år 2000) cirka barn rapporterade till smittskyddsmyndigheterna i Sverige. Naturalförlopp Barn smittas i allmänhet av modern i samband med förlossning (vertikal smitta) eller under småbarnsåren (horisontell smitta). Vid mor-tillbarnsmitta är risken 90% för att utveckla en kronisk hepatit B. Risken för kronisk infektion avtar därefter och är från tidig skolålder samma som hos vuxna, det vill säga endast några procent. Barn i Sydeuropa (till stor del horisontellt smittade) serokonverterar spontant med avseende på HBeAg (det vill säga övergång i övervakningsfas) i drygt 80% av fallen före vuxen ålder. Den spontana HBeAg-serokonversionen är betydligt lägre hos barn i Kina (vertikal smitta). Det är ovanligt med symtomgivande sjukdom under barnaåren, men cirrhos och hepatocellulär cancer kan förekomma i enstaka fall. Utredning och uppföljningskontroller av barn med kronisk HBV-infektion Avsikten med uppföljningskontrollerna är att kontinuerligt värdera och informera om smittsamhet, samt att identifiera leverpåverkan och eventuellt behandlingsbehov. Vid nyupptäckt infektion: Blodstatus: B-Hb, B-leukocyter, B-trombocyter samt S-albumin Leverstatus: S-ASAT, S-ALAT, S-bilirubin, PK (INR) HBV virologi: HBsAg, HBeAg, anti-hbe samt eventuellt kvantitativt HBV-DNA Övrig virologi: Serologi för hepatit A, C, D eventuellt HIV Analyser vid fortsatta uppföljningskontroller: Barn i toleransfas Följs en gång per år med provtagning enligt Faktaruta 3. Kontrollerna under toleransfasen syftar till att identifiera övergång till immunaktiveringsfas. Barn i immunaktiveringsfas Kontroller varje halvår med HBeAg, anti-hbe, S-ASAT, S-ALAT, S-bilirubin, PK (INR). Kvantitativ HBV-DNA-analys efter ett år kan övervägas för att värdera graden/reduktion av virus- Info från Läkemedelsverket 4:

10 replikation. Kontroller under immunaktiveringsfas syftar till att identifiera barn/ungdomar med behandlingsbehov respektive spontan övergång till övervakningsfas. Barn i immunövervakningsfas Provtagningskontroll med HBeAg, anti-hbe, S- ASAT, S-ALAT, PK (INR) och kvantitativ HBV- DNA-analys som upprepas efter ett år. Uppföljningen av barn/ungdomar i immunövervakningsfas syftar till att identifiera eventuell reaktivering eller att kunna smittfriförklara de som blir HBsAg-negativa. Vid oförändrad bild med upprepat normala leverenzymer bedöms patienten vara i stabil immunövervakningsfas eller sk frisk bärare. Patienten kontrolleras därefter vartannat år under uppväxten med HBsAg, HBeAg, anti-hbe, S-ASAT, S-ALAT, S-bilirubin och PK (INR). Alla ungdomar skall erhålla upprepad information om smittsamhet och smittvägar samt informeras om att särskilda åtgärder kan bli aktuella i framtiden, såsom vaccinering av fast sexualpartner och framtida barn. Utredning inför ställningstagande till behandling Vid utdragen immunaktiveringsfas (>1-2 år) eller upprepade reaktiveringar hos barn bör behandling övervägas. Den krävande behandlingen med interferon kan emellertid inte alltid genomföras på grund av livssituationen eller att barnet inte samtycker till behandlingen. Dessa aspekter bör därför värderas redan innan leverbiopsi genomförs. Behandling kan övervägas om histologisk klassificering visar mer än mild hepatit eller mild hepatit med måttlig fibros. Prediktiva faktorer för ett fördelaktigt behandlingssvar är desamma som för vuxna, det vill säga förhöjt S-ALAT, lågt HBV- DNA eller hög grad av inflammation i leverhistologi. Behandlingsregim Rekommenderad behandling är 5 milj IE/m 2 alfa-interferon subkutant tre gånger/vecka i sex månader. Förbehandling med prednisolon rekommenderas ej. Utredning inför behandlingen är densamma som hos vuxna. Behandlingen monitoreras också som hos vuxna (Faktaruta 10). Vikt och längdtillväxt bör följas. Kriterier för bestående behandlingseffekt utgörs av ett virologiskt svar i form av HBeAg-serokonversion till anti-hbe och/eller kraftigt minskad virusreplikation till nivå minst jämförbar med friska bärare samt normalisering av leverstatus som kvarstår ett år efter avslutad behandling. Lamivudinbehandling av barn är ännu på försöksstadiet och bör ske inom ramen för kliniska studier. Uppföljning efter behandling Behandlingen bör följas upp med kontroller vid en, tre, sex till 12 och 24 månader efter avslutad terapi. Kontrollerna bör inkludera leverstatus och HBeAg, anti-hbe och eventuellt HBV-DNA. Om bestående behandlingssvar uppnås följs barnen därefter som i stabil immunövervakningsfas så länge HBsAg är positivt. Övriga kontrolleras som barn i immunaktiveringsfas. Risk/nytta med interferonbehandling Serokonversion av HBeAg till anti-hbe samt normalisering av leverstatus kan förväntas hos cirka 30% av behandlade barn. Dessutom försvinner HBsAg oftare hos behandlade patienter under uppföljningsperioden jämfört med obehandlade kontrollpatienter. Den högviremiska fasen förkortas med minskad risk för smitta. Långtidsvinster avseende cirrhos och hepatocellulär cancer kan ännu inte värderas på grund av för korta uppföljningstider. Interferonbehandlingen tolereras i allmänhet väl trots att den är krävande och behandlingsavbrott är sällsynta. Behandlingen leder hos en tredjedel till övergående anorexi med viktnedgång varför behandling bör undvikas under perioder med stark tillväxt. 14 Info från Läkemedelsverket 4:2001

11 Profylax och behandling av hepatit B vid levertransplantation Inledning Det har tidigare rått stor tveksamhet beträffande det ändamålsenliga i att transplantera patienter med hepatit B. Tveksamheten baserades främst på den höga risk (cirka 90%) för HBVrecidiv som föreligger vid levertransplantation om ej samtidig antiviral behandling ges. Bland de patienter som fick recidiv avled tidigare cirka hälften inom två år efter transplantationen. En bidragande faktor till det snabba förloppet vid reinfektion är att den immunosuppressiva terapin som ges efter levertransplantationen leder till ökad HBV-replikation. Under senare år har emellertid en dramatisk förändring skett genom utvecklingen av specifik antiviral och immunologisk behandling. Tillkomsten av nya läkemedel med antiviral effekt mot HBV har lett till att det idag finns möjlighet att ge såväl profylax som behandling av rekurrent HBV-infektion vid levertransplantation. Det är viktigt att understryka att prospektiva kontrollerade kliniska prövningar av behandling av hepatit B i samband med transplantation saknas. Behandling med hepatit B-immunoglobulin (HBIG) har enbart utvärderats i retrospektiva studier. Transplantationsindikation hepatit B Akut fulminant hepatit B Dekompenserad hepatit B cirrhos Annan primärorsak som föranleder transplantation hos patient som samtidigt är infekterad med HBV. Sedan 1990 har 37 patienter i Sverige genomgått levertransplantation på grund av levercirrhos orsakad av hepatit B och sju patienter på grund av akut fulminant B hepatit. Under de senaste åren har antalet levertransplantationer som utförts på indikationen av hepatit B-cirrhos ökat. Utredning inför levertransplantation Inför ställningstagandet till eventuell levertransplantation är det viktigt att utreda och karaktärisera patientens HBV-infektion för att kunna bedöma den individuella patientens prognos och risk för hepatit B-recidiv. En utredning av patienter inför ställningstagande till levertransplantation skall innefatta markörer för hepatit B, C och D (HBsAg, anti-hbs, HBeAg, anti-hbe, anti-hbc, anti-hcv, anti- HDV) samt vid påvisande av HBsAg, kvantifiering av HBV-DNA i serum med PCR-teknik. Risken för hepatit B-recidiv efter transplantation korrelerar till graden av HBV-replikation hos mottagaren vid tiden för levertransplantation. Förebyggande antiviral hepatit B behandling A Patienter med aktivt replikerande HBV-infektion (HBV-DNA-positiva) Pre-operativ behandling Eventuell antiviral behandling av hepatit B skall initieras i samråd med transplantationsklinik. Lamivudin: Behandling i dosen 100 mg x 1 peroralt dagligen bör helst genomföras under två till sex månader före levertransplantationen. Behandlingstidens längd motiveras dels av att tillräcklig effekt skall ha uppnåtts (>2 månader) och dels av att lamivudinresistens inte ska ha hunnit utvecklas (<6 mån). Effekten av behandlingen bör dokumenteras med kvantitativ HBV-DNA-bestämning varannan månad under pågående behandling. Långtidseffekten av lamivudinbehandlingen är för närvarande okänd och den gynnsamma kliniska effekt som kan ses vid inledning av terapin skall därför inte tas till intäkt för att patienten inte senare behöver genomgå en levertransplantation. Otillfredsställande antiviral effekt kan vara orsakad av att patienten inte tar läkemedlet, otillräcklig effekt av behandlingen (non-responders) alternativt utveckling av antiviral resistens (YMDD-mutanter). Hos dessa patienter skall individuellt utformad behandling övervägas. Interferon skall inte användas till patienter med dekompenserad cirrhos på grund av risken att ytterligare förvärra patientens leversvikt. Per-operativ behandling HBIG: Hepatit-B-immunglobulin (HBIG) administreras per-operativt under anhepatisk fas i en dos av IE (Aunativ 250 IE/ml, ml i.v.*) *(Ej godkänd indikation eller administreringsväg) Info från Läkemedelsverket 4:

12 Post-operativ behandling HBIG: Aunativ i dosen IE per dag ges under första veckan efter transplantation som infusion eller i.m. Intramuskulär administrering kan påbörjas vid normalt PK (INR) och B-trombocyter >50 x 10 9 /L. Hittillsvarande svensk praxis har varit att därefter ge HBIG IE så att anti- HBs-titern hålls på en nivå över 100 IU/ml. Lamivudin: Behandlingen återinsättes efter transplantationen i dosen 100 mg dagligen så snart det är praktiskt möjligt att återuppta peroral behandling. B Patienter med icke-replikerande HBV-infektion (HBV-DNA-negativa) Pre-operativ behandling Ingen behandling. Per-operativ behandling HBIG: Hepatit-B-immunglobulin (HBIG) administreras peroperativt i anhepatisk fas i en dos av IE (Aunativ 250 IE/ml ml i.v.*) *(Ej godkänd indikation eller administreringsväg) Post-operativ behandling HBIG: Aunativ i dosen IE per dag ges under första veckan efter transplantation som infusion eller i.m. Intramuskulär administrering kan påbörjas vid normalt PK (INR) och B-trombocyter >50 x 10 9 /L. Hittillsvarande svensk praxis har varit att därefter ge HBIG IE så att anti- HBs-titern hålls på en nivå över 100 IU/ml. Lamivudin: Efter transplantation insättes lamivudin i dosen 100 mg x 1 så snart det är praktiskt möjligt att påbörja peroral behandling. Placebokontrollerade studier av post-operativ behandling med lamivudin i samband med levertransplantation där recipienten har icke-replikerande HBV-infektion saknas. Öppna studier är för närvarande det enda underlaget. Baserat på teoretiska överväganden bör lamivudin kunna ges även till denna grupp. Behandlingsduration För såväl HBV-DNA-positiva som HBV-DNAnegativa patienter anses att förebyggande behandling med HBIG och lamivudin ej leder till permanent eradikering av virus utan endast till suppression av virusreplikationen. Klara riktlinjer för durationen av behandlingen saknas i nuläget. Detta är föremål för kliniska studier och resultaten inväntas. Vanligen prövas utsättning av ett av preparaten efter månaders behandling om HBV-DNA med PCR- teknik inte kan påvisas i upprepade prover. Vid persisterande HBsAg-negativitet och HBV-DNA-negativitet kan aktiv immunisering med hepatit B vaccin inför ett eventuellt utsättande av hyperimmunglobulin och lamivudin övervägas. Det skall tilläggas att kortikosteroiddosen bör hållas så låg som transplantatets tillstånd tillåter i syfte att minimera stimuleringen av HBV-replikation. C Patienter med akut fulminant hepatit B Antiviral behandling av akut fulminant hepatit B saknar idag dokumenterad effekt. Denna patientgrupp bör snarast remitteras för ställningstagande till transplantation. Per- och post-operativ behandling för denna patientgrupp följer riktlinjerna för behandling av patienter med icke-replikerande HBV-infektioner. Terapeutisk hepatit B behandling Patienter med recidiv av hepatit B efter levertransplantation Genesen till recidiv måste kartläggas. Tänkbara orsaker inkluderar bristande följsamhet till behandling, uppträdande av HBV-mutationer i surface(s)-antigenets a-determinant och lamivudinresistens. HBIG-behandling utsättes vid recidiv eftersom det saknar effekt i denna situation. Om utsättning av lamivudin skett och resistens inte föreligger, bör återinsättning av lamivudin i första hand övervägas. Vid uppkommen resistens har man funnit att dosökning av lamivudin ändå kan ha viss effekt men tillägg av andra antivirala medel bör övervägas, till exempel adefovir (licenspreparat). Recidiv av hepatit B efter levertransplantation kan leda till olika kliniska tillstånd där den kolestatiska fibrotiserande hepatiten har dålig prognos och ofta kräver retransplantation. Möjligheten till framgångsrik antiviral behandling av dessa patienter är mycket liten. Patienter med recidiv har en mycket hög smittsamhet vilket motiverar barriärvård i enkelrum. HBV i donerade organ Organ från en donator som är HBsAg-positiv användes ej. Om donatorn är HBsAg-negativ men anti-hbc-positiv kan levern användas till en recipient om behovet är akut. Lever-recipienten skall då behandlas som vid transplantation av icke-replikerande bärare av HBV. 16 Info från Läkemedelsverket 4:2001

13 Risken att en recipient får hepatit B från andra organ om donatorn är HBsAg-negativ men anti-hbc-positiv är låg. Om donatorn är HBsAg-negativ, anti-hbc-positiv och anti-hbspositiv är sannolikheten för smitta mycket låg och för närvarande praktiseras ej någon antiviral terapi till recipienten i denna situation. I fall där donatorn är HBsAg-negativ och anti-hbcpositiv men anti-hbs-negativ bör antiviral behandling till recipienten övervägas, men klara riktlinjer för denna situation saknas för närvarande. Deltagarförteckning Professor Jan Andersson Infektionskliniken Docent Jan Albert Avd för klinisk virologi F 68, Professor Björn Beermann Läkemedelsverket Box Uppsala Docent Jean-Henrik Braconier Infektionskliniken Universitetssjukhuset Lund Info sekr Christina Brandt Läkemedelsverket Box UPPSALA Senior- William Bredal Statens legemidrådgiver delverk Sven Oftedals vei 6 N-0950 Oslo Överläkare Ulrika Broomé Gastroenterologiskt centrum K 63 Dr Ann-Sofie Duberg Infektionskliniken Regionsjukhuset Örebro Överläkare Gunnar Eriksson Infektionskliniken Centrallasarettet Västerås Överläkare Styrbjörn Friman Enheten för transplantation och leverkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överläkare Marie Krantz- Barnmedicin Hjalmarsson SU/Östra Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Överläkare Gudrun Lindh Infektionskliniken Docent Magnus Lindh Viruslab Guldhedsgatan 10 B Göteborg Överläkare Susanne Lindgren Kvinnokliniken Docent Gunnar Norkrans Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra Göteborg Info från Läkemedelsverket 4:

14 Professor Rolf Olsson Medicin Div B Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Docent Olle Reichard Infektionskliniken Karolinska sjukhuset Stockholm Konsulent Heidi Reinnel Statens legemiddelverk Sven Oftedals vei 6 N-0950 Oslo Dr Per Sangfelt Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Docent Lars Ståhle Klin Farm lab Professor Matti Sällberg Avd för klinisk Virologi F 46 Docent Juliette Säwe Läkemedelsverket Box UPPSALA Professor Anders Sönnerborg Avd för klinisk Virologi F 68 Docent Ingrid Uhnoo Läkemedelsverket Box UPPSALA Professor Ola Weiland Infektionskliniken Docent Rune Wejstål Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra Göteborg Docent Johan Wiström Infektionskliniken Norrlands Universitetssjukhus Umeå 18 Info från Läkemedelsverket 4:2001

Läkemedelsverkets hemsida www.mpa.se Svensk medicinsk information på Internet www.smed.org

Läkemedelsverkets hemsida www.mpa.se Svensk medicinsk information på Internet www.smed.org ÅRGÅNG 12 NR 4 JULI 2001 F R Å N L Ä K E M E D E L S V E R K E T Behandling av kronisk hepatit B infektion hos vuxna och barn Vid kronisk hepatit B infektion bör antiviral behandling övervägas till patienter

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandlingsrekommendation Den 6 november 2003 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Referensgruppen för Antiviral terapi, RAV,

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandlingsrekommendation

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandlingsrekommendation Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV) Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn uppdatering Behandlingsrekommendation Den 19 april 2007 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Uppdaterad behandlingsrekommendation

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Uppdaterad behandlingsrekommendation Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Uppdaterad behandlingsrekommendation Den 19 april 2007 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Referensgruppen för Antiviral terapi, RAV,

Läs mer

Information. från Läkemedelsverket. Behandling av kronisk hepatit B- infektion hos vuxna och barn uppdatering. Biverkningsnytt

Information. från Läkemedelsverket. Behandling av kronisk hepatit B- infektion hos vuxna och barn uppdatering. Biverkningsnytt Information från Läkemedelsverket ÅRGÅNG 15 NUMMER 4 JUNI/JULI 2004 Behandling av kronisk hepatit B- infektion hos vuxna och barn uppdatering I november 2003 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med

Läs mer

PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT

PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT Specialitet: Infektion PM Medicinskt Textförfattare: Pär-Inge Bergkvist Faktaansvarig: Pär-Inge Bergkvist Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2009-04-05 Reviderat: 2013-06-01 Bäst före: 2015-11-30 Sökord:

Läs mer

Hur och när har HBV spridits?

Hur och när har HBV spridits? Hepatit B och C nytta av diagnostik 130312 Magnus Lindh Avd för infektionssjukdomar, Göteborgs universitet Akut Vid smitta i vuxen ålder 200-250/år i Sverige Injektionsmissbruk, sexuellt Sjuk 2-3 veckor,

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Hepatit B. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska

Hepatit B. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska Hepatit B Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska HbsAg pos (och HCV-RNA pos) PRIMÄRVÅRD FLYKTINGMOTTAGNING MÖDRAVÅRD Remittera till infektionskliniken Ge smittskyddsinformation till patienten

Läs mer

Virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska

Virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska Virala hepatiter Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska Vårdprogram för virushepatiter Syfte optimerad handläggning tydlig ansvarsfördelning beskriva vårdkedjan inblandade enheter involveras

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn

Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn Rekommendationen är framtagen i samarbete mellan Läkemedelsverket och Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV). OBS! Tillägg angående histopatologisk

Läs mer

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum

Läs mer

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom

Läs mer

Hepatit C - Handläggning och behandling

Hepatit C - Handläggning och behandling 20080701 /CN Hepatit C Handläggning och behandling Checklista för nybesök Gör sedvanlig öppenvårdsjournal, beakta särskilt följande: Klargör smittväg. Försök datera infektionen. Dokumentera hepatithistoria.

Läs mer

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle Virushepatiter i primärvården Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle Hepatit C Epidemiologi, smittvägar Globalt: 200 miljoner (iatrogen smitta vanligt) Några 100 i Gävleborg? Ca

Läs mer

Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare

Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare Risk för överföring av Hepatit B Utan profylax Upp till 90 % risk om mor HBeAg pos < 20 % risk om mor anti-hbeag pos

Läs mer

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Hepatit C Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholms Smittspårningskurs Mars 2016 Hepatit C Akut hepatit C oftast utan symtom (bara 15% blir gula) man vet inte om att man smittats! De flesta får en

Läs mer

ORDLISTA HEPATIT C (HCV)

ORDLISTA HEPATIT C (HCV) ORDLISTA HEPATIT C (HCV) Blodsmitta (blodburen sjukdom) Hepatit C är en blodburen sjukdom, det vill säga en sjukdom som överförs via blodsmitta. Vid andra virala sjukdomar, så som hepatit B eller HIV,

Läs mer

Asyl- och migranthälsa

Asyl- och migranthälsa Asyl- och migranthälsa 160919 Program 9.40-10.40 Anders Lindblom Bodil Petersén Läget i Dalarna Smittskydds PM gällande provtagning vid hälsoundersökningar Relevanta informationssidor: FOHM, Rikshandboken

Läs mer

Patientinformation. Information till patienter med kronisk hepatit C-virusinfektion (HCV) som behandlas med Daklinza (daklatasvir)

Patientinformation. Information till patienter med kronisk hepatit C-virusinfektion (HCV) som behandlas med Daklinza (daklatasvir) Patientinformation Information till patienter med kronisk hepatit C-virusinfektion (HCV) som behandlas med Daklinza (daklatasvir) Kort om det här häftet Du har fått det här informationshäftet eftersom

Läs mer

Hepatit grundkurs nov 2017

Hepatit grundkurs nov 2017 Hepatit grundkurs nov 2017 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hepatit: Provta flera, vaccinera, remittera! A: vaccinera barn inför resa till föräldrars ursprungsländer A+B: vaccinera MSM

Läs mer

2015-11-23 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Hepatit A-E. Grundkursen nov 2015. Jenny Stenkvist, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm

2015-11-23 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Hepatit A-E. Grundkursen nov 2015. Jenny Stenkvist, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hepatit A-E Grundkursen nov 2015, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Världshepatitdagen (28/7) 2013: WHO uppmanar regeringar att agera mot hepatit Världshepatitdagen 2014 (WHO) Think again about

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

RUTIN Hepatitprovtagning

RUTIN Hepatitprovtagning Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version 2015-02-04 Utfärdad av: Rune Wejstål, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef, överläkare Revisionsansvarig: Rune Wejstål, överläkare

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Hb, LPK, Diff, TPK, Klin kem flagga/labbest Lila Svart. SR Klin kem flagga/labbest Svart kork. P-PK/INR Klin kem flagga/labbest Blå kork

Hb, LPK, Diff, TPK, Klin kem flagga/labbest Lila Svart. SR Klin kem flagga/labbest Svart kork. P-PK/INR Klin kem flagga/labbest Blå kork 2011-08-18 GN/acw Hepatitrutiner Akut hepatit Patienten vårdas inneliggande eller polikliniskt. Initialt tas vid okänd etiologi s k stor hepatitrutin (se nedan). Därefter följes s k liten hepatitrutin

Läs mer

HIV och virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionsläkare Anna Hanehöj Pohjola, infektionssjuksköterska Akademiska sjukhuset

HIV och virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionsläkare Anna Hanehöj Pohjola, infektionssjuksköterska Akademiska sjukhuset HIV och virala hepatiter Anders Lannergård, infektionsläkare Anna Hanehöj Pohjola, infektionssjuksköterska Akademiska sjukhuset BMA har stuckit sig på en kanyl i en stickburk Tillbud med exposition för

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten Hepatit B och C Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan Hepatit B - epidemiologi 2 miljarder infekterade 1/3-del jordens befolkning 400 miljoner kroniska bärare av HBV 100 x fler än HIV-infekterade

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Läkemedelsbehandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn

Läkemedelsbehandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn Läkemedelsbehandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn Uppdaterad rekommendation Hösten 1999 presenterade Läkemedelsverket och Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV) behandlingsrekommendationer

Läs mer

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

2015-01-01. Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit )

2015-01-01. Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit ) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn behandlingsrekommendation

Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn behandlingsrekommendation Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn behandlingsrekommendation Samtliga läkemedel som diskuterades i det kunskapsunderlag om behandling av hepatit C som Läkemedelsverket

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Infektionssjukdomar som ger leverpåverkan. Anders Rubenson 150505

Infektionssjukdomar som ger leverpåverkan. Anders Rubenson 150505 Infektionssjukdomar som ger leverpåverkan Anders Rubenson 150505 Kaffe! Kan vara positivt på många sätt gott, uppiggande men även ha skyddande egenskaper vid leversjukdom i alla fall vid viral Infektionssjukdomar

Läs mer

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen

Läs mer

RUTIN Hepatitprovtagning

RUTIN Hepatitprovtagning Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version 2016-03-08 Utfärdad av: Rune Wejstål, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef, överläkare Revisionsansvarig: Rune Wejstål, överläkare

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn

Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn Uppdaterade rekommendationer Hösten 1999 presenterade Läkemedelsverket och Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV) behandlingsrekommendationer för

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor

Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor Behandlingsrekommendation Behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor Profylax med zidovudin och elektivt kejsarsnitt sänker risken för smittöverföring av HIV från mor till barn radikalt. Detta

Läs mer

Hepatit C behandling-revolution

Hepatit C behandling-revolution Hepatit C behandling-revolution IMB-mottagningen Infektionsmottagning 1, Karolinska Huddinge Infektion, missbruk och beroendemottagning Aktivt injektionsmissbruk, Metadon, Subutex eller ADHD medicinering

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping Barnvaccinationsprogrammet Hepatit B Folkhälsomyndigheten Utbildningsdag i Jönköping 2014-05-05 Peter Iveroth Smittskyddsläkare (ange enhet via Infoga sidfot) 2014-05-13 Hepatit B - sjukdomsbild Barn under

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-30 1805/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-30 1805/2006 BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE SERONO NORDIC AB Frösundaviks Allé 1 196 70 STOCKHOLM SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Blodsmitta stick- och skärskador

Blodsmitta stick- och skärskador Blodsmitta stick- och skärskador Blodsmitta Hiv Hepatit B Hepatit C Hiv 30-35 miljoner människor lever med hiv idag 7 000 i Sverige 400-500 nya fall per år majoriteten smittade utomlands Hiv i världen

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Hepatit C Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholms Smittspårningskurs April 2017 Hepatit C Akut Hepatit C oftast utan symtom (bara 15% blir gula) du vet inte om att du smittats! De flesta får en

Läs mer

Sticktillbud Höstmötet 2016

Sticktillbud Höstmötet 2016 Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

Förskrivning av Iscador råd och erfarenheter från Vidarklinikens läkare

Förskrivning av Iscador råd och erfarenheter från Vidarklinikens läkare Förskrivning av Iscador råd och erfarenheter från Vidarklinikens läkare Först: Lämpliga hjälpmedel: Iscador (och även Helixor) förskrivs på vanligt recept. E-recept fungerar bra. Preparaten tillhandahålls

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige Professor Anders Sönnerborg 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg 010-240 4087 Publikationsnummer: MSB1000 - april 2016 3 Förord Humant immunbrist

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

2010-12-02. AUP (SEK) Konakion Novum Injektionsvätska, 10 mg/ml Glasampull, 404939 45,21 85,50. Namn Form Styrka Förp.

2010-12-02. AUP (SEK) Konakion Novum Injektionsvätska, 10 mg/ml Glasampull, 404939 45,21 85,50. Namn Form Styrka Förp. 1 (5) 2010-12-02 Vår beteckning SÖKANDE Roche AB Box 47327 100 74 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

InfCare Hepatit, STD-511-003

InfCare Hepatit, STD-511-003 InfCare Hepatit, STD-511-003 InfCare Hepatit Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om registret Registrets namn InfCare Hepatit Registrets kortnamn Nummer 511 Startår 2009 Webbadress till registrets webbplats

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning

Läs mer

CMV - transplantation. Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

CMV - transplantation. Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala CMV - transplantation Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Disposition CMV definitioner CMV diagnostik CMV läkemedel Profylax preemptiv - strategier CMV behandling CMV framtida

Läs mer

Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn kunskapsunderlag

Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn kunskapsunderlag Kunskapsunderlag Läkemedelsbehandling av hepatit C- virusinfektion hos vuxna och barn kunskapsunderlag Utvecklingen inom hepatit-c-området går mycket snabbt. Sedan 2011 har sofosbuvir, den första RNA-polymeras-hämmaren,

Läs mer

Hepatit B 2015. Statistik

Hepatit B 2015. Statistik Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar

Läs mer

Genvoya OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Genvoya OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/661227/2015 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för, som specificerar de åtgärder som

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Observera: De relevant avsnitten av produktresumé och bipacksedel är resultatet av referral-proceduren. Produktinformationen

Läs mer

Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C

Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C Handlingsprogram utarbetat av Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra Ansvariga: Ulrica Sand-Höglund (projektledare) Johan

Läs mer

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 REKOMMENDATION Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

RUTIN Hepatitprovtagning

RUTIN Hepatitprovtagning Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version 2017-05-29 Utfärdad av: Rune Wejstål, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef, överläkare Revisionsansvarig: Rune Wejstål, överläkare

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Bakgrundsdokumentation

Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Bakgrundsdokumentation Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV) Behandling av kronisk hepatit B-infektion hos vuxna och barn Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens

Läs mer

Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM

Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM Jenny Stenkvist MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Allmänfarliga sjukdomar Hepatit A-E, TBC, hiv, flera sexuellt överförbara sjukdomar/sti

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer