B. Behandling av opåverkad patient med hyperglukemi utan ketoacidos och dehydrering.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "B. Behandling av opåverkad patient med hyperglukemi utan ketoacidos och dehydrering."

Transkript

1 33 Utdrag ur: Barn- och Ungdomsdiabetes Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes. Sture Sjöblad (red), Studentlitteratur. Dessa sidor får kopieras fritt enl. avtal med Studentlitteratur! Rekommendationer A. Intravenös insulinbehandling Intravenös insulinbehandling är en praktisk och säker behandlingsmetod. Insulinets halveringstid vid intravenös administration är cirka 4 min och steady state med terapeutiska insulinnivåer uppnås inom min vid kontinuerlig infusion. Prov för mätning av blodsocker under intravenös insulinbehandling tas kapillärt eller intravenöst ur en separat kanyl i en annan extremitet än infarten för infusion. Provtagningskanylen bör hållas hepariniserad med 0,2 ml Heparin (100 E/ml). Insulin och vätska kan sättas i samma trevägskran om insulinet ges med infusionspump. Blodsocker skall bestämmas varje timme med patientnära metod, även nattetid. Uppegående patienter kan eventuellt själva ta en del kapillära blodsocker. Sikta på blodsockernivå 4-8 mmol/l för nyinsjuknad patient utan ketoacidos och 6-10 mmol/l för patient med gastroenterit eller i samband med operation och övriga tillstånd. Patient med DKA bör ej ha blodsocker under mmol/l innan acidosen är hävd. Vid B-glukos < 2,5 mmol/l stoppas insulinet i maximalt min. Man tar sedan ett nytt blodsocker innan det intravenösa insulinet påbörjas igen. Vid längre avbrott i insulintillförseln kan nivåerna av insulin i serum sjunka så lågt att leverns glukosproduktion snabbt höjer blodsockret till höga nivåer. Insulinet ges med infusionspump. Lämplig insulinkoncentration för pumpen är 1 E/mL vilket erhålles om 100 enheter snabbverkande insulin (=1 ml av 100 E/mL snabbverkande insulin) injiceras i en 100 ml flaska 0,9 % NaCl-lösning. Albumintillsats behövs inte vid denna insulinkoncentration. Infusionspumpens räkneverk skall nollställas kl 08 (före frukost) varje morgon och given dygnsdos av insulin skall registreras. Spola igenom hela slangsystemet och spruta ut de första 10 ml så att all plast mättas med insulin.

2 34 B. Behandling av opåverkad patient med hyperglukemi utan ketoacidos och dehydrering. Även vid diabetesdebut utan ketoacidos eller dehydrering är insulinbehandling efter ett strikt schema väsentlig. Långa intervall (> 4 timmar) mellan subkutana injektioner av snabbverkande insulin ökar risken att blodglukos svänger mellan hyper- och hypoglukemi, varför intravenös infusion rekommenderas under de första 1-2 dygnen. En normalisering av blodsockret under den första vårdtiden är betydelsefull inte enbart för det akuta tillståndet utan troligtvis även för remissionsfasen. Prover Tag B-HbA1c, S-Na, S-K, vb-syra-bas status, S-CRP, B-Glukos, U- Glukos, U-Ketoner och S-Osmolalitet. Vid S-Osmolalitet > 330 mosm/kg utan acidos bör man behandla som vid HHNC. Tag blodsocker för analys både med patientnära metod för snabbt svar och för analys med referensmetod på laboratoriet (för att få ett tillförlitligt blodsockervärde i området över det som patientnära metoder visar). Vätska Om barnet är opåverkat behövs inte intravenös vätska utan barnet får äta och dricka fritt. Kolhydratrik kost ges från första dagen. Insulin Lämpligt blodsockerfall är 3-4 mmol/l/h men i praktiken är det svårt att uppnå mindre blodsockerfall än 4-5 mmol/l/h. Maxdos insulin är normalt 0,1 E/kg/h, men om blodsockret inte sjunker efter ett par timmar med 0,1 E/kg/h kan dosen tillfälligt ökas upp till 0,15 E/kg/h. När blodsockerfallet är tillfredsställande minskas åter till 0,1 E/kg/h. B-Glukos tas varje timme. Riktlinjer för intravenösa insulindoser för att uppnå blodsocker på ca 4-8 mmol/l: Måltidsdos: B-Glukos E/kg/h > 10 mmol/l 0, mmol/l 0, mmol/l 0,05 < 3 mmol/l 0,025 Vid måltider ökas insulinet till 0,10-0,20 E/kg/h precis när maten står på bordet och en timme framåt. Vid kvällsmaten ges måltidsdos i en halv timme. Tag blodsocker när måltidsdosen avslutats och anpassa därefter insulindosen. Övergång till subkutant insulin: Övergång till subkutant insulin sker lämpligen på morgonen. Den subkutana dosen ges cirka kl 08 (en halv timme före frukost). Eftersom

3 35 barnet saknar subkutana insulindepåer avslutas det intravenösa insulinet först 1½ - 2 timmar efter given subkutan insulindos. Ta B-Glukos varje halv till hel timme och anpassa det intravenösa insulinet under övergångstiden. Eventuellt kan man ge intravenös måltidsdos under ½ - 1 timme enligt ovan vid de första målen när barnet börjar äta. En subkutan membranförsedd kvarliggande kateter finns tillgänglig som hjälpmedel vid övergång till subkutana injektioner. Under första dygnet med subkutant insulin brukar barnet kräva mellan 70 och 120 % av den dygnsdos som gavs sista dygnet med intravenöst insulin (vanligen cirka 1,5-2 E/kg). Vissa barn (ofta små barn) som har haft låga blodsocker på intravenöst insulin kräver dock mindre. C. Behandling av påverkad patient med hyperglukemi, ketoacidos och dehydrering Kontakta alltid bakjouren!! Omedelbart omhändertagande Tag en noggrann anamnes inkluderande duration av diabetessymptom och förekomst av infektionssymptom. Vid medvetslöshet måste andra orsaker uteslutas. I status noteras särskilt tecken på dehydrering och acidos. Syftet med behandlingen är att via tillförsel av insulin och vätska långsamt korrigera ketoacidos och dehydrering. Dessa har utvecklats under lång tid och därför bör även restitutionen ske långsamt. Observera att syftet primärt inte är att uppnå normoglukemi! Behandlingen skall inriktas på att: 1 Motverka komplikationer, framför allt hjärnödem men även hypokalemi. 2 Återställa den perifera cirkulationen vilket ger: ökat perifert utnyttjande av glukos minskning av laktacidosen ökad frisättning av insulin från subkutana depåer hos patienter med tidigare behandlad diabetes. 3 Via insulintillförsel hämma lipolysen (och därigenom stoppa ketonkroppsbildningen) och stimulera glukosupptaget. 4 Långsamt sänka S-Osmolaliteten och korrigera elektrolytrubbningen. 5 Långsamt (max 4-5 mmol/l/h, gärna mindre) sänka B-Glukos till cirka mmol/l. Först när acidosen är hävd bör blodsockret successivt sänkas till normal nivå. Eftersom mortaliteten vid ketoacidos huvudsakligen orsakas av hjärnödem bör man i behandlingen ha en ökad observans på symptom och tecken som kan föregå hjärnödem och ha en hög beredskap att behandla ett sådant. Alla patienter med ketoacidos, även till synes opåverkade patienter, måste övervakas noga pga denna risk.

4 36 Ventrikelsond och KAD bör användas på medvetslös patient, då det finns risk för atoni i ventrikel och blåsa. Diffus blödning från ventrikelslemhinnan kan också förekomma. Patienten bör vara fastande tills acidosen har hävts. Undvik hypotona vätskor när patienten börjar dricka med tanke på risken för hjärnödem. Prover vid inkomsten: B-Glukos (både med patientnära metod och laboratoriemetod), vb-syrabas status, B-Hb, B-EVF, S-Na, S-K, S-Cl, S-Ca, S-Albumin, B-CRP, S- Kreatinin, S-Urea, S-Osmolalitet, B-HbA1c och U-Ketoner. Synpunkter på laboratorieprover: B-CRP S-Na S-K S- Osmolalitet U-Ketoner Ökad infektionsrisk föreligger vid ketoacidos på grund av störd fagocytos. B-LPK är svårbedömt eftersom katekolaminpåslag ger ökade värden. Ett högt CRP kan tala för en pågående infektion och är en bättre indikator på detta än B-Vita som kan vara falskt högt. Uppmätt värde är lågt på grund av hyperglukemi och utspädning: Korrigerat S-Na = Uppmätt S-Na + venöst B-Glukos - 5,6 K-brist föreligger på grund av intracellulära förluster trots att uppmätt S-K kan vara normalt. EKG-övervakning rekommenderas vid S-K < 3 eller > 6 mmol/l. Referensvärde mosm/kg Kan approximeras som S-Osm = 2 x (Na + K) + venöst B-Glukos + S-Urea. Ketoner kan även bidra med mosm/kg. Höga värden ger risk för hjärnödem. Värden över 330 mosm/l innebär ökad risk liksom en sänkning av S- Osmolaliteten snabbare än 5-6 mosm/h. Approximerad S- Osmolalitet kan ge lägre värden på S-Osmolalitet än uppmätt S-Osmolalitet i akutskedet vid hög S-Osmolalitet. S-Osmolalitet bör därför alltid mätas med lab-metod. U-Ketoner mäts på varje urinportion. Bara acetoacetat syns på stickor. Initialt kan stickorna vara negativa på grund av att bildningen av ß-hydroxismörsyra överväger. Provtagning initialt och varannan timme: B-Glukos analyserat på laboratoriet (för beräkning av korrigerat S-Na). B-Syra-bas, S-Na, S-K, S-Urea, B-EVF, S-Osm, U-Glukos och U- Ketoner. S-CRP endast initialt. Provtagning initialt och varje timme Patientnära B-Glukos med snabbsvar. S-Na om uppmätta värden ej ökar. S-K om < 3 eller > 6 mmol/l. 2

5 37 Vätsketillförsel 1. Vid chock eller prechock ges först Albumin 5 %, ml/kg på min. 2. Patient utan chock ges initialt en snabb men kortvarig rehydrering under 0-2 tim med 0,9 % NaCl 12,5 ml/kg/h (max 500ml/h). Korrigerat S-Na skall bestämmas med hjälp av inkomstproverna för att uppskatta vad S-Na skulle varit utan hyperglukemi. Observera att det inte finns några vetenskapligt belagda standardiserade riktlinjer för att undvika hjärnödem vid ketoacidos. Behandlingen måste alltid individualiseras och anpassas till den enskilda patientens situation. 3. Senast när patienten kissat eller blodtrycket normaliserats påbörjas den långsamma rehydreringen som ges fram till cirka 48 timmar. Den inleds med Ringeracetat. Ge underhållsdos + 5 % av kroppsvikten/24 h (kan approximeras till 4 ml/kg/h, dock max 250 ml/h). Ordinera i ml/h! Uppmätt S-Na ska stiga när B-Glukos sjunker och kan under behandlingens gång stiga upp till det korrigerade värdet vid inkomsten för att sedan sakta sjunka parallellt med serumosmolaliteten. Följ urinproduktionen varje - varannan timme. Nedsatt urinproduktion - se hjärnödembehandling. 4. Byt till Glukos 5 % (Na- och K-tillsats enligt nedan) 4 ml/kg/h när B-Glukos närmar sig 15 mmol/l. Sikta sedan på att hålla B-Glukos på ca mmol/l. Man bör även överväga tillförsel av Glukos 5 % med Na- och K- tillsats vid ett blodsockerfall > 8 mmol/l/h (efter de första 0-2 timmarna med snabb uppvätskning). När man börjar med glukoshaltiga vätskor kan 80 mmol Na/L vara lämpligt att börja med om uppmätt S-Na är inom normalområdet. Justera sedan efter provsvar. 5. Eftersträva en långsam sänkning av korrigerat S-Na (och därmed av serumosmolaliteten). Ett förhöjt S-Osm bör sjunka med högst ca 4-5 mosm/h. Vid sänkning av S-Osm < 2 mosm/h: Sänk Na-innehållet i vätskan. > 6 mosm/h: Sänk rehydreringshastigheten. Alternativt öka Na-innehållet i vätskan. Åtgärda för snabbt blodsockerfall. Se punkt 4.

6 38 6. Peroral vätska (ej hypoton - cave vatten!) kan ges när acidosen är hävd (ph > 7,30) och patienten ej mår illa eller kräks. Spädd juice eller 50 % sockerdricka/50 % vätskeer sättning kan vara bra alternativ. Minska omedelbart dropptakten motsvarande det perorala intaget. Summan av peroral och intravenös vätska bör ej överstiga den planerade mängden per timme under de 48 timmar som rehydreringen pågår. Insulin: 1 Vätskebehandling skall påbörjas innan insulin ges. 2 Bolusdos insulin ges ej. (Undantagsvis kan en bolusdos på 0,1 E/kg intravenöst ges om det dröjer innan insulininfusionen kan påbörjas t.ex. vid lång transport). 3 Insulin 0,1E/kg/h ges intravenöst via infusionspump tills acidosen är hävd, d.v.s. tills ph normaliserats. Ge glukoshaltig vätska hellre än att minska insulindosen om B-glukos faller för snabbt. Till barn mindre än 5 år är det lämpligare att börja med 0,05 E/kg/h och sedan höja vid behov. 4 Minska till 0,05 E/kg/h om B-Glukos < 8 mmol/l med Glukos 5 %. Alternativt kan Glukos 10 % ges. Ge aldrig mindre än 0,05 E/kg/h av insulinet så länge acidosen kvarstår (ph < 7,30). Det föreligger mycket sällan indikation för en insulindos större än 0,1 E/kg/tim även om blodsockret faller långsamt. 5 När ph > 7,30 siktar man på ett B-Glukos på ca 6-10 mmol/l under de följande timmarna då det fortfarande finns en viss risk för hjärnödem. Använd doserna som anges för hyperglykemi utan acidos på sidan 34 som riktvärden och justera vid behov. Ge måltidsdos på 0,10-0,20 E/kg/h under 1 timme när patienten börjar äta normalt. 6 Ca timmar efter inkomsten ges sedan intravenöst insulin (inklusive måltidsdoser) enligt de doser som anges för hyperglukemi utan acidos på sidan 34. Sikta på B-Glukos på ca 4-8 mmol/l. 7 Övergång till subkutant insulin påbörjas efter ytterligare ca 1 dygn Se hyperglukemi utan acidos (sidan 34) angående avslutning av intravenöst insulin och påbörjande av subkutant insulin. Kalium: 1 S-K är ofta normalt eller högt vid inkomsten trots en reell brist på grund av intracellulära förluster. Acidosen bidrar till ett högre uppmätt S-K 2 Tillsätt 20 mmol K/L av Addex -Kalium (1,4 mmol Ac - och 0,4 mmol PO 4 - /2 mmol K), ej Kaliumklorid, när patienten kissat eller om svar på S-K är < 5 mmol/l. S-K sjunker under behandlingen på grund av transport av kalium till det intracellulära rummet.

7 39 3 Öka till 40 mmol K/L vid S-K < 4 mmol/l. Vid behov ytterligare ökning enligt provsvar. 4 Följ EKG om S-K < 3 eller > 6 mmol/l. Acidoskorrigering: 1 Ges bara vid ph < 7,0 2 Ge enligt formeln: mmol Tribonat (0,5 mmol/ml) = 0,1 x vikt i kg x BE. 3 Ges som infusion under 2 timmar. Upprepas ej! För snabb infusion ökar risken för hypokalemi. D. Behandling av hjärnödem Man bör skilja på akut behandling för att snabbt förhindra en hotande hjärnstamsinklämning samt den mera långsiktiga behandlingen för att hålla det intrakraniella trycket nere på en icke kritisk nivå. Hjärnödemet kan utvecklas snabbt och den akuta åtgärden är omedelbar tillförsel av mannitol (1g/kg kroppsvikt) inom 10 minuter efter symptom. Dosen ges under 15 minuter. Patienten måste sedan handläggas tillsammans med omedelbart tillkallad IVA-läkare. Den fortsatta akuta behandlingen kan inkludera ytterligare en dos mannitol (1g/kg) som nu ges under 2-3 timmar med syfte att undvika rebound effekt. Vidare intubering och adekvat ventilation med inslag av hyperventilation ned till ett lägsta pco 2 på cirka 3,5 kpa. Alltför kraftig hyperventilation kan innebära risk för cerebral ischemi. Det bör påpekas att patienter med ketoacidos kan vara i en fas där de redan hyperventilerar. Intrakraniell tryckmätning är den enda säkra metoden att upptäcka ett ökat intrakraniellt tryck innan det ger allvarliga kliniska symptom. Vid misstanke på hjärnödemutveckling med kritiskt förhöjt intrakraniellt tryck bör därför den första åtgärden, om möjligt, vara ombesörjande av intrakraniell tryckmätning. Den specifika trycksänkande behandlingen styrs därefter av den uppmätta intrakraniella trycknivån där 20 mm Hg kan anses vara den högsta acceptabla gränsen innan behandlingen startar. Typen av hjärnödembehandling varierar idag mellan olika sjukhus, då det saknas konsensus om riktlinjerna. Valet av behandling vid DKA försvåras dessutom av att man dels inte känner till ödemets genes, dels inte huruvida ödemet är intracellulärt, interstitiellt eller bådadera. Angående den mera långsiktiga behandlingen se nedan. Angivna riktlinjer är exempel på en behandlingsstrategi. Allmänt vedertagna riktlinjer finns ej i denna situation.

8 40 Beredskap: 1 Noggrann neurologisk övervakning. Följ även EKG, puls, BT, SaO 2, andningsfrekvens. 2 Noggrann vätskelista. Stäm av givna mängder varje timme! Cave intag av hypoton vätska, speciellt vatten, när patienten piggnar till! Ge bara små mängder per os och minska motsvarande på droppet. Sätt en högsta mängd per timme som patienten får dricka. 3 Följ timdiures om möjligt genom att patienten kissar var eller varannan timme (minsta acceptabla urinproduktion 1,5 ml/kg/h). Sätt KAD på patienter i riskgrupp för hjärnödem enl. sidan 30. Ge eventuellt Furosemid 0,5-1 mg/kg vid nedsatt urinproduktion. 4 Ha mannitol i beredskap vid sängen under de första 36 timmarna av behandlingen! Förbered genom att se över kopplingarna och ordinera dosen mannitol som kan behöva ges. Vid klara tecken på neurologisk störning: 1 Ge Mannitol (150mg/mL) 1 g/kg (7 ml/kg av 150 mg/ml lösning) intravenöst under 15 minuter. Infusionen skall påbörjas inom 10 minuter efter tecken på hjärnödem för att ha effekt. 2 Handlägg patienten tillsammans med omedelbart tillkallad IVAläkare. En andra dos Mannitol kan anslutas till den första i avvaktan på intensivvårdsinsatsen. Ge Mannitol 1 g/kg intravenöst. Planera ge denna dos över 2-3 timmar. 3 Så snabbt som möjligt intubation, respiratorbehandling samt akut CT följt av intrakraniell tryckmätarinläggning om möjlighet till detta finns. Muskelrelaxation och sedering måste ges före intubation då hosta ger ökat intrakraniellt tryck 4 Fortsatt vätskebehandling skall sträva efter normovolemi men ändå torr patient. Detta åstadkommes med diuretika och negativ vätskebalans med ombesörjande av normalt S-Albumin (40 g/l) samt normalt B-Hb (125 g/l). Timdiures följes via KAD. 5 Normoventilation. Hyperventilation utnyttjas endast för att bryta akuta trycktoppar. 6 Thiopentalbehandling 1-3 mg/kg/h efter en inledande bolusdos på 3-4 mg/kg. 7 Minska sympathicuspådrag och blodtryck med Clonidin 0,5-1,5 µg/kg x Lumbalpunktion är kontraindicerad. 9 Acceptera upp till 20 mm Hg intrakraniellt tryck. 10 Decadronbehandling kan övervägas.

4 Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos

4 Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos 4 AKUT OMHÄNDERTAGANDE. BEHANDLING AV HYPERGLUKEMI UTAN OCH MED KETOACIDOS 41 4 Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos RAGNAR HANÅS, TORSTEN TUVEMO, JAN GUSTAFSSON, STURE

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Utdrag ur: Barn- och Ungdomsdiabetes Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes. Sture Sjöblad (red), Studentlitteratur 1996.

Utdrag ur: Barn- och Ungdomsdiabetes Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes. Sture Sjöblad (red), Studentlitteratur 1996. 24 Utdrag ur: Barn- och Ungdomsdiabetes Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes. Sture Sjöblad (red), Studentlitteratur 1996. 4. Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan

Läs mer

26. Diabetes ketoacidos, hyperglykemi och hypoglykemi

26. Diabetes ketoacidos, hyperglykemi och hypoglykemi 26. Diabetes ketoacidos, hyperglykemi och hypoglykemi TORSTEN TUVEMO, JAN GUSTAFSSON OCH RAGNAR HANÅS Två typer av akuta komplikationer förekommer vid typ 1-diabetes hos barn och ungdomar: Hypoinsulinemi

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Vätskebalans Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Introduktion till Vätskebalans Grundläggande fakta Vatteninnehåll i kroppen

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Frisk eller sjuk? Frisk Utgå från kroppens behov av mat Ta insulin till maten Använd ögonmåttet

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Å Påverkat allmäntillstånd. Å Illamående eller kräkningar som medför svårigheter med vätskeintaget.

Å Påverkat allmäntillstånd. Å Illamående eller kräkningar som medför svårigheter med vätskeintaget. ,QQHKnOO 2PKlQGHUWDJDQGHSnVMXNKXVHW... 2 + JWEORGVRFNHU... 4 /njweorgvrfnhu... 6 )HEHURFKVMXNGRP... 9 3DWLHQWHUPHGLQVXOLQSXPS... 11 0RWLRQ... 11 3DWLHQWHUVRPlUSnUHVD... 12 $FFLGHQWHOOWXSSWlFNWK JW EORGVRFNHUHOOHUJOXNRVXUL...

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011 Akut binjurebarksinsufficiens Tommy Olsson Medicincentrum 2011 (Adrenogenitalt syndrom - hög känslighet för stress/infektion) HPA-axeln Kortisolproduktion: Ca 10 mg/dygn (5,7 mg/m 2 /dygn) Under maximal

Läs mer

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi)

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Kvinnokliniken i Linköping Preoperativa rutiner 1(3) Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Ur anestesiologisk synvinkel behöver inga labprover tas på fullständigt friska patienter

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling BEHANDLINGSRIKTLINJER Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2011 Behandlingsriktlinjerna har utarbetats av Läkemedelskommitténs expertgrupp för vätske- och nutritionsfrågor. Medlemmar: Överläkare Veronika

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2012 161

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2012 161 Insulinpump Vår målsättning är att kunna erbjuda alla personer med diabetes den insulinbehandling som fungerar bäst för dem. Ibland fungerar det av olika skäl inte tillfredsställande med insulinpenna och

Läs mer

Kolhydraträkning med Animas

Kolhydraträkning med Animas Kolhydraträkning med Animas för dig som vill lära dig avancerade bolusfunktioner för optimal pumpbehandling SE-1034-140822 Krossverksgatan 5 Box 30044 20061 Limhamn Tel +46(0)40 15 54 80 Fax +46(0)40 15

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare..

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.. Allmänna principer Syrgas Vätska Antibiotika Lungröntgen Var frikostig med syrgas till alla som är påverkade. Genom hypoxemin utlöses oro, ängslan och ångest. Mät SaO2 om möjligt. Ge vid behov syrgas så

Läs mer

Diabetes under graviditet och förlossning

Diabetes under graviditet och förlossning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Diabetes under graviditet och förlossning 1(9) Diabetes under graviditet och förlossning Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt under 2:a och

Läs mer

Handledning för anestesipersonal

Handledning för anestesipersonal Organdonation från avlidna Handledning för anestesipersonal Närvaro av anestesipersonal under donationsingreppet är nödvändig fram tills det att respiratorn stängs av. Förberedelser Vid multiorgandonation

Läs mer

Barndos 2.1 2010-06-03 1. Dokumentation Version 2.1

Barndos 2.1 2010-06-03 1. Dokumentation Version 2.1 Barndos 2.1 2010-06-03 1 Dokumentation Version 2.1 Barndos 2.1 2010-06-03 2 BARNDOS 2.1 Läkemedelsdoserna avser användning i samband med anestesi eller vård under ett fåtal dagar på uppvaknings- eller

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande?

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande? Insulinbehandling Målet med all insulinbehandling är att efterlikna den friska bukspottkörtelns sätt att insöndra insulin till blodet. Normalt insöndras en liten konstant mängd insulin under dygnets alla

Läs mer

Islamiskt Informations Forum

Islamiskt Informations Forum Islamiskt Informations Forum Ramadan och diabetes - En vägledning Fastan i Ramadan har många andliga och hälsofördelar. Ramadan ger oss möjlighet att uppfylla vår plikt till Allah (HoäH), rena våra kroppar

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II Kurskod: MC1012 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-11-05 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2014 167

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2014 167 Insulinpump Vår målsättning är att kunna erbjuda alla personer med diabetes den insulinbehandling som fungerar bäst för dem. Ibland fungerar det av olika skäl inte tillfredsställande med insulinpenna och

Läs mer

Kontraindikation och försiktighet

Kontraindikation och försiktighet 1(5) Klinisk kemi Anvisning Innehåll Kontraindikation och försiktighet... 1 Princip... 1 Provtagning... 1 Kemikalieförteckning... 1 Tillbehör/utrustning... 2 Säkerhet, miljö... 2 Skyddsåtgärder... 2 Avfall...

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Viktiga säkerhetsmeddelanden. Paradigm insulinpumpssystem

Viktiga säkerhetsmeddelanden. Paradigm insulinpumpssystem Viktiga säkerhetsmeddelanden Paradigm insulinpumpssystem 5 juli 2013 Till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården Bifogat finns viktig säkerhetsinformation och rekommendationer för patienthantering

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 2 22B Diabetesketoacidos (DKA) 2 23B Diabeteskoma - hyperosmolärt 5 24B Diabetesfot 5 25B Hyperglykemi 6 26B Hypoglykemi 8 Redaktion:

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Motion och diabetes Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Fysisk aktivitet och riskreduktion Regelbunden fysisk aktivitet är minst lika viktigt som förbättrad glukoskontroll!

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

PERIOPERATIV DIABETES KONTROLL. O. Naesh, docent Anestesi-Intensivvård-Smärtenheten Helsingborgs Lasarett

PERIOPERATIV DIABETES KONTROLL. O. Naesh, docent Anestesi-Intensivvård-Smärtenheten Helsingborgs Lasarett PERIOPERATIV DIABETES KONTROLL O. Naesh, docent Anestesi-Intensivvård-Smärtenheten Helsingborgs Lasarett Ålder 2000 2010 2020 Metabolt syndr. Vi har ett problem. Diabetes 2000 2010 2020 2000 2010 2020

Läs mer

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2014 166

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2014 166 Insulinpump Vår målsättning är att kunna erbjuda alla personer med diabetes den insulinbehandling som fungerar bäst för dem. Ibland fungerar det av olika skäl inte tillfredsställande med insulinpenna och

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Innehållsförteckning: 1. Vad är typ 1 diabetes? Kan man ha ett normalt blodsocker vid diabetes? 2. Varför har vi socker/glukos i blodet? 3. Vad är socker?

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter

Läs mer

1) Elektrolytrubbningar 2) Vätskebalans 3) Syra-bas. Jonas Räf 141204

1) Elektrolytrubbningar 2) Vätskebalans 3) Syra-bas. Jonas Räf 141204 1) Elektrolytrubbningar 2) Vätskebalans 3) Syra-bas Jonas Räf 141204 1 x http://www.janusinfo.se/global/akut_internmedicin/elektrolyt_rubbning_2012.pdf http://www.internetmedicin.se 2 Distribution av elektrolyter

Läs mer

+XU GX EOLU H[SHUW Sn GLQ HJHQ GLDEHWHV

+XU GX EOLU H[SHUW Sn GLQ HJHQ GLDEHWHV Författare: Ragnar Hanås. Serieteckningar är återgivna med tillstånd av Bull s Presstjänst, PIB och Nitka. Bilder ur artiklar är återgivna med tillstånd av respektive författare/förlag som har copyright

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral ANAFYLAXI, INSEKTSBETT, ALLERGI... 2 ASTMA HOS VUXNA... 3 AKUT ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 EPIGLOTTIT... 5 GALLSTEN OCH NJURSTEN...

Läs mer