Handbok för grupphandledare

Transkript

1 Handbok för grupphandledare 2012 Uppdaterad 2012/ Antti Ahola, Riitta Aikkola, Antti Virtanen ja Hilkka Vuorensivu Översättning av uppdateringarna 2012 till svenska av Sari Isokangas Hilkka Vuorensivu

2 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 2/46 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION VERKSAMHETSMODELL FÖR HANDLEDNING VID YRKESHÖGSKOLAN INLEDANDE STUDIER FÖRSTA DAGEN Teambildande, pilotering ORIENTERANDE STUDIEPERIOD Mål, innehåll och utvärdering TUTORERNAS UPPGIFTER GRUPP-INFON ANKOMSTSAMTAL UTVECKLINGSSAMTAL STUDERANDENS HANDLEDNINGSPROCESS VID FÖRLÄNGD STUDIETID PRINCIPER MED HANDLEDNINGSDISKUSSIONER BILAGA 1A: STUDERANDENS HANDLEDNINGSPROCESS FÖRETAGSEKONOMI BILAGA 1B: STUDERANDENS HANDLEDNINGSPROCESS INFORMATIONSBEHANDLING BILAGA 1C: STUDERANDENS HANDLEDNINGSPROCESS TURISM BILAGA 2: ATT UTVECKLA STUDIEFÄRDIGHETERNA: MATERIAL FÖR LEKTIONEN BILAGA 3A: ANKOMSTSAMTAL FÖRETAGSEKONOMI BILAGA 3C: ANKOMSTSAMTAL TURISM BILAGA 3D: ANKOMSTSAMTAL - VUXENSTUDERANDE BILAGA 4A: UTVECKLINGSSAMTAL 1:A ÅRETS STUDERANDE BILAGA 4B: UTVECKLINGSSAMTAL STUDERANDE SOM FORTSÄTTER SINA STUDIER BILAGA 4C: UTVECKLINGSSAMTAL SISTA ÅRETS STUDERANDE BILAGA 4D: UTVECKLINGSSAMTAL VUXENSTUDERANDE BILAGA 4E: UTVECKLINGSSAMTAL SISTA ÅRETS VUXENSTUDERANDE BILAGA 5A: INFORMATION TILL STUDERANDEN, ÖVERLEVNADSPAKET RÅDHUSGATAN BILAGA 5B: INFORMATION TILL STUDERANDEN, ÖVERLEVNADSPAKET WOLFFSKAV BILAGA 6: ANKOMSTSAMTAL: UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSBLANKETT BILAGA 7: UTVECKLINGSSAMTAL: UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSBLANKETT BILAGA 8. INFORMATION OM VIRTUELLA STUDIER... 44

3 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 3/46 BILAGA 9: BEFATTNINGS-/UPPGIFTSBESKRIVNING Studiehandledare Grupphandledare... 46

4 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 4/46 FÖRORD Handbok för grupphandledare togs i bruk första gången hösten 2003, och nu har studiehandledarna tillsammans bearbetat handbokens uppdateringar redan för tionde gången. Fågeln på pärmen till Grupphandledarens handbok illustrerar vårt handledningssystem ur den studerandes synvinkel. Fågeln är en positiv gestalt som uttrycker en rörelse framåt. Fågelns huvud och hjärna illustrerar den studerande, som är den centrala aktören och ansvarspersonen i studierna. Fågelns kropp och stjärt illustrerar grundhandledningen, som hör till utbildningsprogrammet och riktas till varje studerande. Fågelns ena vinge illustrerar givandet av information samt rådgivning, som effektivt har arrangerats enligt självbetjäningsprincipen. Den andra vingen illustrerar fördjupad handledning, som är behovsinitierad och riktas till dem som behöver mera omfattande handledning. Handledningen differentieras i förhållandet till den handledandes sakkännedom med syfte att erbjuda tillräcklig handledning i alla skeden av studierna. Handledningen av studierna är en gemensam sak för hela personalen. Bl.a. av grupphandledarna har dyrbar feedback insamlats under vårterminerna och utgående från denna feedback har Handbok för grupphandledare kontinuerligt uppdaterats. Grupphandledningen jämte dess anvisningar är en del av vårt verksamhetsstyrningssystem. Grupphandledarna ger ofta feedback även på blanketterna för uppföljning och utvärdering i vilka ankomstintervjuerna och utvecklingssamtalen antecknas. Blanketterna returneras till studiehandledaren samt även till avdelningsföreståndaren. Kvalitet är att verksamhetsstyrningssystemet förverkligas just på den praktiska nivån. Därmed är det viktigt, att alla grupphandledare anammar handledningens betydelse och förbinder sig fullödigt till verksamheten. Grupphandledarens resurs är 2 timmar per årets studerande per läsår och 1 timme per årets studerande per läsår. Ca 90 lärare fungerar som grupphandledare och en grupphandledare har i medeltal 30 studeranden att handleda. I grupphandledarens arbetsordning bör beaktas ankomstsamtalen och utvecklingssamtalen, för att det tidsmässigt skall vara möjligt att genomföra dem. Samarbetet mellan grupphandledarna och studiehandledarna är smidigt. Syftet är, att studiehandledarens finns tillgänglig för ärenden som kräver mera omfattande handledning. Även samarbetet med hälsovårdaren är intensivt. Teambildande Teambildandet är ett experiment vars målsättning är att skapa gemenskap i inlärningsmiljön. Forskningsresultaten visar att teamarbete förbättrar den studerandes förmåga att engagera sig i sina studier och på det sättet löper studierna smidigare och man når fram till examen. På basis av ett teamrolltest delas studerandena i grupper eller team på fyra personer. I teamen finns individer, var och en med sina starka sidor.

5 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 5/46 Följande utbildningsprogram finns med i experimentet: företagsekonomi, elektroteknik, databehandling. Under experimentet granskas och förbättras teambildandets praxis och målsättningen är att få mer teamarbete till alla utbildningsprogram och årskurser. s.12 I gruppernas arbetsordningar finns i varje period en 45 min grupp-info. I den deltar förutom grupphandledaren även studiehandledaren. För nya studerande finns gruppinfon inte i första periodens schema, eftersom studiehandledarens info ingår i studieperioden Studier och informationssökning som hålls av grupphandledaren. Gruppinformationerna berör FT- och TKenheterna och utbildningen för ungdomar. På vuxensidan strävar grupphandledarna efter att passa in gruppinformationen i gruppens tidtabell och bjuder med studiehandledaren. I vårens studerandefeedback har framförts önskemål om att studiehandledaren skall delta. I TREENI-projektet har utvecklats arbetslivskontakter och färdigheter att söka jobb. Under studieperioden Studier- och informationssökning förverkligas de på förhand planerade företagsbesöken. Som stöd och hjälp för studeranden finns I Portalen samlat material som berör arbetssökandet. rekryteringstjänster/ För att effektivera uppföljningen av hur grupperna avancerar i sina studier sänder studiesekreteraren fem gånger per läsår ett Gruppens rekommendationer -dokument som skrivs ut från WinhaPro. I detta dokument finns namnen på gruppens studerande och antalet presterade studiepoäng för varje studeranden, samt gruppens bedömningslakan. Med hjälp av dessa är det lättare för grupphandledaren att följa upp hur gruppens studier framskrider och vid behov be studiehandledaren att reda ut situationen för någon studerande som inte ser ut att komma framåt i sina studier Under höstterminen vecka 38 ( ), vecka 48 ( ) och under vårterminen vecka 5 ( ), vecka 12 ( ) och vecka 21 ( ) När gruppens sista periodvisa gruppinfo skall hållas vid slutet av den sista ordinarie terminen, kan grupphandledaren be att utbildningsprogrammets ansvariga studiesekreterare informerar studerandena om ärenden som hör samman med utexamineringen. Grupphandledaren vägleder studeranden som skall få sin examen att minst två veckor före examensdag till studiebyrån lämna in blanketten för anhållan om examensbetyg samt att fylla i den riksomfattande Opala -förfrågan. I kapitel 7 i Handbok för grupphandledare beskrivs processen för handledning av studeranden som fördröjts i studierna. Det ESF-finansierade Valtti-projektet (Valmis tutkinto työelämävalttina, på svenska ungefär En färdig examen en trumf i arbetslivet) startades och projektet fortsätter till slutet av år Studiehandledare Riitta Aikkola fungerar som nyckelperson/-handledare för Valtti-projektet. Smågruppshandledningen i enlighet med projektet fortgår under hösten. I Portalen finns sidorna för studiehandledningen. Där finns samlat material som används i grupphandledningen, bl.a. kan de blanketter som används som grund för handledningssamtalen skrivas ut därifrån. De nyttiga VALTTI-arbetsböckerna som utarbetats i Valtti-projektet finns i Portalen på svenska, engelska och finska. Studiehandledarnas elektroniska tidsbokningssystem, som togs i bruk senaste läsår, har varit i flitig användning och även det finns i Portalen. Även den uppdaterade versionen av Handbok för

6 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 6/46 Grupphandledare 2012 finns på study-sidorna i delen Studiehandledning. (När man kommer in i Portalen kan man välja Studievägledning i vänstra marginalen, ö.a.) When there is a will, there is a way. Vasa Hilkka Vuorensivu

7 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 7/46 Inledning Grupphandledarens handbok, som fungerar som stöd vid handledning av studerande vid Vasa yrkeshögskolas enhet för företagsekonomi och turism, är ett utvecklingsprojekt som hör till min studiehandledarutbildning och till utvecklingen av den egna arbetsmiljön. Handledningen togs i bruk under hösten 2003 och har fått ett mycket varmt mottagande. Handboken för grupphandledare har uppstått ur principer för verksamhetsundersökning, vilka är samarbetsförmåga, demokrati och beteendeformande karaktär. Som verksamhetsforskare var min roll att verka ivrigt för förändringar, framhålla betydelsen av utvecklingsprojekt och se till att dessa genomförs. Ett uppmuntrande och ivrigt samarbete har fåtts av vår enhets prefekt, avdelningsföreståndarna, lärare och studiesekreterarna, som gett feedback angående mina planer och berikat dem med egna synvinklar. Hela processen har framskridit i en öppen och ömsesidig miljö, som gjorde att ibruktagandet av handledningen gick flexibelt. Utformningen av den gemensamma handboken för grupphandledare fick sin början genom att prefekt Raijaliisa Laakkonen drog projektet Studiernas framskridande. I arbetet deltog också lektor Tarja Launonen, lektor Riku Niemistö, lektor Tapani Esala, lektor Antti Ahola, överlärare Kari Jokinen, lektor Harri Lehtimäki, överlärare Antti Honkanen, studerande Marjut Vanha-aho, studiehandledare Riitta Aikkola, Antti Mäkelä och Hilkka Vuorensivu. Vi kom fram till en lösning som består av en gemensam handledning, med bilagor som är specifika för de olika enheterna. Den gemensamma delen består av bland annat beskrivning av orienterande studieperioder samt handledningsdiskussionsbeskrivning och uppföljnings- och feedback blanketter. Delarna avsedda för de olika enheterna består av beskrivningar av handledningsprocesser för de olika utbildningsprogrammen samt blanketter för ankomstintervjuer och utvecklingssamtal. I början av handboken för grupphandledare presenterar jag verksamhetsmodellen för yrkeshögskolans handledningstjänster, som grundar sig på vår yrkeshögskolas verksamhetskultur. Förnyande av grupphandledarverksamheten och behövliga förändringar är relativt lätta att förverkliga. Bland dessa finns sammankopplingen mellan grundhandledningen och utbildningsprogrammet och detta förverkligas vid enheten för företagsekonomi och turism bland första årets studerande. Med hjälp av handledningen som hör till utbildningsprogrammen och de systematiska handledningsdiskussionerna, stöder vi effektivt studiernas framskridande och hjälper vid behov studerande att nå fram till examen. Vasa den 10 december 2003 Hilkka Vuorensivu

8 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 8/46 1. Introduktion Grupphandledarens främsta uppgift är att introducera nya studerande i yrkeshögskolestudier, samt att följa upp studieframgångarna och hålla kontakt med sin grupp. Grupphandledaren har en viktig andel i handledningen av de studerande, för målsättningen är att studierna framskrider och den studerande får sin examen inom rimlig tid. Grupphandledaren skall fungera som en bekant och trygg person nära de studerandena, som den studerande okonstlat kan vända sig till i problemsituationer, eller då han eller hon har något att fråga. Gruppen fungerar som ett skyddsnät i det att den ger ett stöd av jämlikar, vilket ökar de studerandes välbefinnande. Grundtanken är att grupphandledaren under hela studietiden håller personliga utvecklingssamtal med varje studerande i gruppen (max 20 personers grupper rekommenderas), där man tillsammans diskuterar i vilket skede av studierna den studerande befinner sig. Under det första studieåret hålls på hösten ett ankomstsamtal och på våren ett utvecklingssamtal. Under den fortsatta studietiden är det fastslaget att 1-2 utvecklingssamtal per termin skall hållas (BILAGA 1). Den studerande erbjuds en möjlighet att diskutera sina val och kommande planer samt utvärdera sitt eget arbete tillsammans med grupphandledaren. Grupphandledaren håller alltid den orienterande studieperioden (Studier och informationssökning) för sin grupp. Handledaren koordinerar också informationstillfällen och annan handledning tillsammans med studiehandledaren. Dessa tillfällen kan vara bland annat val av inriktade studier, internationellt utbyte, praktik och information om slutarbetet. Med hjälp av grupp e-post löper kontakterna och informationen till gruppen relativt problemfritt. Grupphandledaren är med vid grupp-infon som är en sammankomst som antecknas i arbetsordningen och hålls en gång per period. I den deltar också studiehandledaren. Att handleda studerandena i grupp är effektivt och mera ekonomiskt än individuell handledning. Det är viktigt att lärarna som fungerar som grupphandledare får tillräckligt med information om regler och direktiv som hör ihop med studierna samt att de bekantar sig med det egna utbildningsprogrammet. På hösten, innan läsåret börjar, håller studiehandledaren ett informationstillfälle för grupphandledarna, där man repeterar och går igenom viktiga saker. Denna höst är tidpunkten onsdag kl RA231 och hålles en förberedelse med samma innehåll torsdag kl på Wolffskavägens campus, rum WB 106. Syftet med denna handbok är att vara till stöd och hjälp när man sköter de praktiska arrangemangen kring grupphandledningen. Kunskap är inte nog, den måste också brukas; vilja är inte nog, vi måste också handla (Goethe)

9 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 9/46 HANDBOK FÖR GRUPPHANDLEDARE MÅL: Den studerandes välbefinnande Den studerandes engagemang i yrkeshögskolestudier Befrämja studieframgång Minskande av avbrytning av studier Stöda utexaminering inom normaltid Stärkande av yrkesmässig utveckling och yrkesidentitet ÅTGÄRDER: Handbok för grupphandledare: instruktionerna samt verktyg Inledande studier, gemensamt innehåll Ankomstintervju Utvecklingssamtal, regelbundet under hela studietiden Personlig handledning i realtid enligt studerandes behov

10 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 10/46 2. Verksamhetsmodell för handledning vid yrkeshögskolan Valbarheten som ingår i studierna är bred och ger de studerande bra möjligheter att planera och förverkliga sina studier enligt egna behov och utgångspunkter. Studerande vid yrkeshögskolan är en mycket heterogen grupp med tanke på kapacitet och grundutbildning, därför bör ledningen av studierna vid yrkeshögskolan skräddarsys efter en egen verksamhetsmodell för handledning. I verksamhetsmodellen ovan är studieinformation, rådgivning och handledning uppdelad enligt expertis och har som mål att nå fram till en personlig och behovsinriktad handledning. Handledningsprocessen knyter ihop en del av varje utbildningsprogram (BILAGA 1). Till yrkeshögskolans studieplan hör inledande studieperioder. Deras innehåll kan man naturligt koppla ihop med studiehandledning, eller grundhandledning. I studieperioden Studier och informations-

11 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 11/46 sökning, 2 sp ingår orienterande studier samt den planerade systematiska handledningen och i slutet av studierna feedback från studerande som snart utexamineras, vilket är värdefull information för fortsatt utveckling. Den vägledning för lärare som presenteras i handboken för grupphandledare baseras på den här verksamhetsmodellen. Grupphandledaren koordinerar all grundhandledning för sin grupp och samarbetar med studiehandledaren, så att man kan förutse och förhindra att problemsituationer hopar sig. Handledningen görs tillsammans så att de studerande får tillräckligt med fördjupad handledning. För yrkeshögskolans behov passar det att praktik, internationellt utbyte och handledning av lärdomsprov delvis integreras med studieplanen. Självbetjänande information och råd kan ordnas effektivt genom att utveckla nättjänster. Handledningens verksamhetsmodell i praktiken ger de studerande inledande studier och sedan kan de studerande under hela sin studietid få tillräckligt med information, råd och handledning. Grupphandledningen som hör till den gemensamma studieplanen är förutseende, och den stöder effektivt studieframgångar. Fördjupad, kompletterande och personlig handledning finns att få av experter och detta kan ses som delvis korrigerande. Den studerande vet att handledning finns att få vid behov. Man stöder självlärande, vilket i sin tur stöder en effektiv självbetjäning och det är viktigt att upprätthålla informations- och rådgivningstjänster.

12 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 12/46 3. Inledande studier Till de inledande studierna hör startdagen för studierna, när alla första årets studerande inbjuds till en orienterande dag, samt en studieperiod som orienterar i YH-studier (Studier och informationssökning). Grupphandledaren tar den nya gruppen under sina vingar efter prefektens informationstillfälle. Till de inledande studierna hör också yrkeshögskolans studieperiod, Studier och informationssökning, som är 2 studiepoäng. Under kursen Studier och informationssökning, som hålls av grupphandledaren, lär grupphandledaren och de nya studerandena känna varandra. Meningen med de inledande studierna är att få fram en grupptillhörighet samt att uppnå att de studerande känner att de hör hemma i sin grupp och vid Vasa yrkeshögskola. Tutorerna är också med när nya studerande introduceras till studierna i praktiken. Lärande är en social händelse och en bra start på studierna är viktigt för engagemang i studierna Första dagen Saker som tas upp den första dagen: - Prefekten berättar allmänt om skolan (till exempel YH:s historia, system, organisation, lagstiftning, enheternas placering och utbildningsprogram). - Studiehandledaren: tar hand om studerande som flyttat över sin studierätt till Vasa yrkeshögskola - Husets seder; parkering, rökning. - Till exempel sk. ice-breaking-lekar för att de studerande skall lära känna varandra. - Tutorerna guidar de studerande och presenterar utrymmen och stöder de studerandes motivation och grupptillhörighet. - Grupphandledaren ger information åt studerandena om följande saker: - Grundläggande info om studieplanen för gruppens utbildningsprogram - gruppens arbetsordning och periodisering - överlevnadspaket (FE och RB: BILAGA 5a och IT: BILAGA 5b) - användar- och e-postanvändarnamn ges under första veckan. Samma användar-id fungerar när man loggar in på skolans datorer, i e-posten och i WinhaWille. Studeranden kvitterar med sin underskrift att han/hon har fått sin användar-id och att han/hon förbinder sig till att följa skolans adb-föreskrifter. - Att bli bekant med andra genom t.ex. speed dating. Studerandena ställer sig i två rader mitt emot varandra. Den ena raden förblir på sin plats och den andra raden förflyttar sig alltid. med en minuts mellanrum och har en minut tid att bli bekant med den studerande som står mittemot. Grupphandledaren ger en signal, t.ex. genom att klappa i händerna när det är dags att förflytta sig och bekanta sig med den följande personen Teambildande, pilotering Genom att öka gemenskap stöder vi studerandenas möjligheter att engagera sig och avancera i sina studier samt att utexamineras. Att fungera i smågrupper stöder gemenskap och som projekt

13 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 13/46 börjar vi dela in nya studerande i team på fyra studerande fr.o.m. hösten Med i projektet finns företagsekonomi, elektroteknik och informationsbehandling första dagen Inledningen med nya studerande som normalt / tidigare Lunch Utbildningsprogram som är med i teambildandet. De studerande får användar-och e-postanvändarnamn i ett adb-klassrum. Teamrolltest genomförs i adb-klassrummet. homes.jamk.fi/~huojo/opetus/iizt4010/belbin.xls Efter testet startar studeranden med tutorerna en rundtur i staden. Grupphandledaren gör gruppindelningen på basis av testet. Teamen består av grupper om 4-8 personer på det sättet att man får olika personligheter till varje grupp. Vid indelningen i team beaktas också ålder, student- och yrkesexamen samt hemkommun; Vasa trakten och andra kommuner. De här uppgifterna ger studiesekreteraren Rundtur i staden Tutorer Att bekanta sig med gruppen Ice breaking Hela gruppen bildar en kö i alfabetisk ordning enligt efternamn ( man får prata och fråga efter namnen) Lärarna är med i gruppen. Hela gruppen bildar en kö enligt födelsemånad (om flera personer är födda under samma månad ska man beakta födelsedag också/ ska också födelsedag beaktas) (Man får inte alls prata när man bildar kön). Lärarna med i gruppen. Att bilda teamen på fyra studerande på basis av föregående dagens test. Grupphandledaren gör indelningen. Teamen bildas inom grupperna. Studerandena inom utbildningsområdet (finska) företagsekonomi har indelats i fyra grupper som tidigare och de nya studerandena inom ( svenska) företagsekonomi har delats in i två grupper. På samma sätt gör man också med studerandena inom elektroteknik..

14 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 14/46 Att presentera medlemmar i grupperna Studerandena i teamen diskuterar och bekantar sig med varandra Teamen presenterar sig för andra team och berättar om varje studerande för hela gruppen, minst tre saker som man fick veta i samband med föregående uppgift Videoinspelning av teamarbetet Sivuston dialogitehtävien alkusivu on ja opas alkuun pääsyyn Vad var det viktigaste du minns av videoinspelningen vi nyss såg Lunch Teamens betydelse, varför? Grupphandledaren berättar och motiverar. Engagemang Studerandena förbinder sig till gruppen och engagerar sig i studierna. Det är möjligt att komma överens om spelregler och verksamhetsmodeller om gruppen förblir densamma Ryhmissä on eri tyyppisiä ryhmäläisiä. Grupperna består av olika personligheter Studieperiod Uppgifter, JUONNE?? Uppgifterna ska gärna planeras så att de inte är splittrade och uppgifternas omgivning ska förbli densamma t.ex. genom att använda ett CASEföretag till vilket uppgifterna hör. Duppelteam Teamen som är bildade på basis av testet skriver interna verksamhetsanvisningar vilka omfattar också behandling av konflikter. Varför görs ett grupparbete som påminner om Duppelteam? Verksamhetsmodellen lämpar sig för finländarnas sätt att arbeta.

15 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 15/46 Modellen är i bruk på många företag. Den har använts vid problemlösning och den har givit ideer till nya produkter/ politiska ställningstaganden bl.a. på Nokia och Finlands Bank. Duppelteam-grupparbetsmetoden är mycket viktig för var och en som utexamineras från en yrkeshögskola. Man vet aldrig när man uppnår en position där man ska ha ansvar för ideer, behandling av konflikter eller problemlösning i gruppen. Material: gott om A5-lappar + tuschpennor för varje arbetsgrupp + SINITARRAA Uppgiftsbeskrivningen börjar Ärendet som ska behandlas: Vilka interna verksamhetsinstruktioner vill jag ha för min studerandegrupp och hur ska konfliktsituationer lösas. Studerandena fåra5 lappar Eget arbete: först ska var och en fundera på sitt håll Hitta på 10 punkter till verksamhetsinstruktioner och behandling av konflikterna, tid 5 minuter. Arbeta i par: arbetsparen bildas Man väljer 6 viktigaste regler av de verksamhetsinstruktioner som paret just hittade, tid 4 minuter. Varje team får tuschpennor. 6 valda verksamhetsinstruktioner skrivs på lappar: En verksamhetsinstruktion per lapp med stora bokstäver. Lapparna horisontalt. Fyra personers team 6 viktigaste verksamhetsinstruktioner väljs gemensamt Verksamhetsreglerna ska vara sådana att hela teamet kan förbinda sig att följa dem, tid 6 minuter. Presentationen (15 minuter Gruppen klistrar med sinitarra de valda reglerna på tavlan Grupperna presenterar sina verksamhetsinstruktioner för andra grupper. I presentationen deltar alla teammedlemmar. Var och en berättar sitt förnamn och verksamhetsinstruktionerna presenteras av en gruppmedlem eller i tur och ordning. Teamet ska komma överens om förfarandet före presentationen. Att komplettera

16 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 16/46 Fyra personers team överväger om det är möjligt att hitta nya och kompletterande lösningar till sina egna verksamhetsinstruktioner på basis av andra gruppers presentationer, tid 6 minuter. Renskrivning Teamen går till ett adb-klassrum Teamen hittar på ett namn åt sin grupp och skriver rent sina verksamhetsinstruktioner och sparar dem så att teamet har tillgång till dem. Duppelteamuppgiften slutar Första teamuppgiften Grupphandledaren har på lappar olika mål i staden. Lapparna finns lika många som teamen. Varje team drar en lapp. Teamen har som uppgift att hitta målet och fotografera hela gruppen i målet samt skicka bilden till grupphandledaren som multimediemeddelande eller via e-post. Dessutom ska namnen på alla som finns på bilden vara med Orienterande studieperiod Studieperioden Studier och informationssökning hålls (huvudsakligen) under första perioden, och det är alltid gruppens handledare som håller kursen. I och med det här får grupphandledaren genast bekanta sig med sin grupp. Studieperioden är två studiepoäng. Undersökningar har visat att studerande får för mycket information på kort tid för att han/hon skall kunna ta in all information. Grundtanken är att de studerande får information och handledning under hela studietiden (information som rör studierna, ankomstsamtal och utvecklingssamtal), när saken är aktuell. Därtill har de studerande tillgång till studiehandledning om det uppstår problemsituationer. På skolans nätsidor finns mycket information som rör studierna och det är viktigt att de studerande lär sig använda dem. Därför är det bra att använda tid till att tillsammans med de studerande bekanta sig med och Intranet (Intra > Koulutuksen tuki > Opinto-ohjaus > Ryhmäohjaus). Grupphandledaren kommer överens med tutorer, hälsovårdaren, studiesekreterarna, praktikkoordinatorn, internationella koordinatorn och med studiehandledaren om informationstillfällen. Därtill kommer man överens med bibliotekets informatiker om presentation av biblioteket och av dess databaser. Planerarna antecknar färdigt på gruppens schema tidpunkterna för hälsovårdarens, studiesekreterarens, praktikkoordinatorns, internationella koordinatorns och studiehandledarens infotillfällen. Mål, innehåll och utvärdering De orienterande studierna (jmfr studieperioden Studier och informationssökning) stöder de studerandes engagemang i studierna, studiernas planering och de studerandes yrkesmässiga mognad. Målen är att de studerande skall:

17 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 17/46 Anpassa sig till yrkeshögskolans funktioner, läromiljö och omgivning Lära sig uppbyggnaden av utbildningsprogrammet och vad som krävs för att få examen Lära sig att använda informationssökning och informationstjänster Lära sig att planera och följa med i studieframgångarna Utvecklas till sakkunniga inom sina områden och stärka sin yrkesidentitet Få examen inom normaltid Studieperioden Studier och informationssökning har planerats att innehålla studiehelheter som förverkligas huvudsakligen under den första perioden. Bibliotekets informatiker sköter själva om informationen om biblioteket. VAMOK sköter också om sin egen presentation. Under dessa föreläsningar och presentationer är grupphandledarens närvaro viktig för att skapa en grupptillhörighet. Tutorerna kan använda sin tid till att samla gruppen och till exempel arrangera besök till yrkeshögskolans övriga verksamhetspunkter. Innhållet i studieperiodens föreläsningar är följande (ordningen kan ändras, det viktiga är att man går igenom alla saker): Kursens inledning 2 x 2 h - överblick över Vasa yrkeshögskola och närmare inblick i enhetens utbildningsutbud. - orientering till nät-sidorna och intranet. Här behöver man boka ett adbrum. - WinhaWille och skolans e-post - ADB-regler, Citrix - studiebyråns tjänster; presentera studiesekreterarna. Bekantande med studieguiden (på nätet) 2 x 2 h - studier och prestationer; utvärdering av studieperioder, omtagningar osv. - lära känna sitt eget utbildningsprogram, utbildningens uppbyggnad, - HOPS- nivåprov i förberedande kurser i språk och matematik, sk. fristående prov i FT. - val av gruppansvarig (före detta klassäldste) och reservperson; grupphandledare förmedlar namnen till studiehandledaren. Den gruppansvarige fungerar som kontaktperson till skolans administrativa personal, lärare och inom gruppen. Valet kan ske i slutet av perioden, så att de studerande först kan lära känna varandra. Biblioteket och söksystem, 2 h - Informatiker Studiehandledarens information 2 h - studietid, anmälningar - studiestödsärenden - fritt valbara studier - tillgodoräknande av studier avlagda annanstans Besök av hälsovårdaren information om hälsovårdstjänster, 30 min. Studiepastor: religiös verksamhet - praktikkoordinatorn informerar om praktiken som hör till yrkeshögskolestudierna - internationella koordinatorn informerar om studier och praktik utomlands

18 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 18/46 - virtuella studier (ansvariga för de virtuella studierna) Att lära sig att lära (Bilaga 2) 2 x 2 h - målet är att utveckla de studerandes läro- och studieförmågor, bland annat genom att studera olika lärostilar och hjälpa de studerande att hitta sin egen. Det finns ett finskspråkigt test (Millainen olen opiskelijana-testi) på nätet, se adressen De studerande gör testet och upptäcker sin egen studieförmåga, sina styrkor och svagheter. Allt för att de studerande skall kunna effektivisera, planera och ta ansvar för sina studier. Presentation av VAMOK, (VAMOK förverkligar) 15 min. En företagsrepresentants besök 2 h ( i slutet av perioden) Den orienterande studieperioden skall innehålla par- eller grupparbeten för att stärka grupptillhörigheten. Man skall försöka skapa en gruppanda så att varje studerande känner sig hemma i en grupp. Det hör också till tutorernas verksamhet att förstärka de studerandes studiemotivation och förbindelse till studierna. För att skapa gruppandan kan man också arrangera gemensamma utflykter eller idrotts- eller övriga evenemang, där tutorerna också möjligtvis deltar. Idrottssekreteraren kommer med idéer och hjälper till med praktiska arrangemang. Till den orienterande studieperioden hör också grupphandledarens information, ankomstintervju och utvecklingssamtal. Till samtalen hör alltid HOPS uppdatering och medföljande i studieprestationerna. Den orienterande studieperioden (Studier och informationssökning) bedöms med godkänt/icke godkänt på våren efter att utvecklingssamtalen har varit Tutorernas uppgifter Tutorerna är äldre studerande som har valts och utbildats av studentföreningen VAMOK. Studiehandledarna har varit med i deras skolning. Tutorerna är en viktig resurs och till deras verksamhet hör att hjälpa till i början av studierna och ge råd och information om studentföreningens verksamhet. Tutortimmarnas innehåll förverkligas enligt en skild plan, vilken använder sig av studentföreningen och möjliga utomstående experter. Tutorernas uppgifter är att: motivera nya studerande och stöda en positiv studieattityd Användning av systemet WinhaVille bidra till gruppsammanhörighet och engagemang i studierna berätta för nya studerande om husets seder och bruk hjälpa nya studerande att bekanta sig med Vasa stad hjälpa nya studerande att bekanta sig med fritidsmöjligheter

19 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 19/46 4. Grupp-infon Grupp-infon 45 min / perioden antecknas på scheman (Företagsekonomi och TK) Studiehandledaren är med. 1. årets grupper -p. Kontroll över tidsbruk. Ett par ord som inledning om betydelsen av att kontrollera sitt tidsbruk. Studerandena utför testet Aikaura i ett adb-klassrum I testet bedömer man sitt tidsbruk och vid behov gör man ändringar / korrigeringar på det. Testet och korrigeringarna renskrivs. -p. 3: Contact-rekryteringsmässa att ansöka om sommarjobb -p. 4: sommarstudier, sommarstudiestöd. Uppföljning av studiernas framskridande Situationen i Winha. Inkomsternas inverkan på studiestödet. Sommarjobb som praktik. 2. årets grupper -p. 1: rapport om praktik, studiestöd, individuell studieplan ISP, fritt valbara studier -p. 2: Företagsekonomi :ett företagsrepresentantbesök -p. 3: Contact rekryteringsmässa, att ansöka om sommarjobb -p. 4: Företagsekonomi, sommarstudier, sommarstudiestöd, uppföljning av studiernas framskridande. 3. årets grupper p. 1: Arbetslivsinfo p. 2: Företagsekonomi. Ett företagsrepresentantbesök p. 3: Contact-mässa p. 4: Sommarjobb, sommartudiestöd

20 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 20/46 5. Ankomstsamtal Som stomme för ankomstsamtalet är blanketten (BILAGA 3), som studeranden skriver ut på papper från portalen och med vilken studeranden bekantar sig före intervjun. Meningen är att hålla intervjuerna under andra perioden och till dessa reserverar planerarna tid både i gruppens och i lärarens arbetsordningar. Varje studerande kommer överens om en tid med grupphandledaren. Den studerande uppmanas att förbereda sig för intervjun genom att bekanta sig med ankomstintervjublanketten och med sitt eget utbildningsprogram samt skriva ut på papper sin individuella studieplan, ISP (HOPS) från WinhaWille. (Obs! I winhawille: utmata ISP). I början av intervjun funderar man över hur studierna kommit igång och om den studerande är nöjd (motiverad). I det här skedet är det skäl att försäkra sig om att den studerande är positivt inställd till gruppen och känner sig nöjd med studieplatsen. När den studerande själv skall utvärdera sitt eget arbete, erbjuds han/hon en chans till självutvärdering/bedömning. Här kan man också fastställa eventuellt behov av tilläggsundervisning eller eventuella läs- och skriv- eller andra inlärningssvårigheter. Under studieperioden Studier och informationssökning kontrollerar grupphandledaren att den studerande känner till sin egen studieplan, ISP. Den studerande skriver själv ut ISP innehåll från WinhaWille. Med hjälp av studieguiden kontrolleras att ISP (HOPS) är rätt. I ISP innehåll syns studerandens hela studieplan, där står också utförda kurser med vitsord och anmälningar osv. Det är ett viktigt mål med handledningsdiskussionerna att studeranden lär sig kolla att ISP innehållet har uppdaterats. Vid ankomstintervjun tar man också upp till diskussion valet av inriktade studier. En del studerande behöver mera information och hjälp vid valet av inriktningsalternativ (huvudämne). För yrkeskunnandet är det viktigt att den studerande får ett tillräckligt djupt kunnande inom sitt specialområde. Han/hon har också möjlighet att fundera över vilka saker som borde förstärkas med tanke på sitt framtida arbetsliv. Ankomstintervjun skall ta cirka minuter och grupphandledaren gör egna anteckningar på en speciell blankett, som förvaras i grupphandledarmappen. På denna uppföljningsblankett kan grupphandledaren pricka av hållna intervjuer och deras längd. Uppföljningsblanketten sammanställs av studiebyrån och studiesekreterarna delar ut dem till grupphandledarna i början av perioden. Då kan man vara säker på att alla intervjuer hålls. För att främja studieframgångarna är det under handledningsdiskussionerna viktigt att följa med och se hur den studerandes studieplan, ISP (HOPS) förverkligas. Grupphandledaren märker i på studieplanen eventuella fel och ändringar. Att ta i beaktande är dock att de studerandes kursval kan ändras under studietiden. Det är viktigt att grupphandledaren efter handledningssamtalen (ankomstintervju och utvecklingssamtal) för studerandes ISP innehåll blanketterna till studiebyrån om det har visat sig behövas uppdateringar. På det viset hålls alla uppgifter i Winha uppdaterade. Om den studerande själv inte bokar tid till diskussionerna, skall grupphandledaren göra det. Om saken inte då heller går framåt, kan grupphandledaren ta kontakt med studiehandledaren som i sin tur kontaktar den studerande. Om det under samtalen kommer fram att den studerande är i behov av

21 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 21/46 mera och djupare information och hjälp, kan grupphandledaren be att den studerande kontaktar studiehandledaren. När ankomstintervjuerna har hållits, sänder grupphandledaren uppföljningsblanketten till studiehandledaren, som på detta sätt får kännedom om situationen i gruppen och får del av grupphandledarens idéer och förslag till utvecklandet av verksamheten. En kopia av uppföljningsblanketten ges till avdelningsföreståndaren. En central målsättning med handboken för grupphandledare är, att minska antalet studerande som avbryter sina studier, och för detta behövs ett fungerande samarbete. Grupphandledaren bör vid behov ta kontakt med studiehandledaren, avdelningsföreståndaren eller hälsovårdaren. På detta sätt kan vi snabbt ta tag i saker och i förväg förhindra att problemen hopar sig.

22 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 22/46 6. Utvecklingssamtal Ett utvecklingssamtal skall räcka i cirka minuter och det är den studerande som själv bokar tid med grupphandledaren. På läsordningen finns reserverad tid för samtalen. Mål med utvecklingssamtalen är att motivera och uppmuntra de studerande utvärdera tillsammans med den studerande hans/hennes prestationer följa med i studieframgångar, i praktiken antalet studieveckor ge stöd angående underkända/outförda prestationer/ uppgifter och planera deras utförande diskutera med de studerande om val och planer Som grund för utvecklingssamtalen finns en färdigt utformad blankett (BILAGA 4) som de studerande kan skriva ut från Portalen. Grupphandledaren påminner studeranden om att de skall ha WinhaWille-dokumentet ISP innehåll med sig. För att följa med hela gruppens studieframgångar begär grupphandledaren från studiebyrån dokumentet Ryhmän suoritukset som fås från WinhaPro och är en sammanställning där hela gruppens studerande samt deras antal studieveckor finns med. Under höstterminen, vecka 38 ( ), vecka 48 ( ). Under vårterminen vecka 5 ( ), vecka 12 ( ) och vecka 21 ( ). Under utvecklingssamtalet utvärderar man hur studierna har framskridit och hur motiverad den studerande är. Det är bra att den studerande själv utvärderar sina egna prestationer; vad som har lyckats och vad som kunde förbättras. Med hjälp av ISP innehåll och studieguiden kan den studerande hela tiden följa med sin egen situation. Det är bra att tillsammans fundera ut en tidsplan inom vilken underkända tenter och icke-inlämnade uppgifter skall utföras. Det är naturligt att ISP (HOPS) ändras och det är bra att det uppdateras regelbundet. Vid val av de inriktade studierna kan de studerande göra egna, personliga val enligt behov och intresse. Utformning av framtiden är ett viktigt delområde i diskussionen. De studerandes yrkesidentitet är i utvecklingsstadiet och det är viktigt att de egna studierna och valen överensstämmer med det kommande arbetslivet. Sommarjobb och framförallt praktiken hjälper till att göra arbetslivets krav och förväntningar klarare. Det är också bra att diskutera militärtjänstgöringens tidpunkt. På samma sätt som efter ankomstintervjun, för grupphandledaren efter utvecklingssamtalen de studerandes ISP innehåll till studiebyrån om det har kommit ändringar i dem. Det är också viktigt att pricka av varje samtal i uppföljningsblanketten. Om det under samtalet kommer fram ett behov av djupare handledning, kan grupphandledaren uppmuntra den studerande att ta kontakt med studiehandledaren (eller med praktikkoordinatorn eller internationella koordinatorn om det klart är frågan om praktik eller ett internationellt ärende). För att följa med i hur grupphandledningen förverkligas skall grupphandledaren vid läsårets slut rapportera gruppens situation, samt utvärdera hur grupphandledningen har fungerat. Här skall framkomma hur många som studerar i normaltakt/tid, hur många som har problem, vad som kan ha orsakat problemen och vad det behövs för speciella åtgärder. Rapporten ges både till avdelningsföreståndaren och till studiehandledaren. Specialproblem skall direkt meddelas för att så snabbt som möjligt kunna tas itu med. På vårterminen samlar de studerande ihop feedback angående

23 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 23/46 studiehandledning, och där ingår även grupphandledningen. Under diskussionernas lopp kan varje studerande känna att man är intresserad av honom/henne. Det gör att studierna känns säkra och den studerande förbinder sig till studierna och tar ansvar för det egna arbetet.

24 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 24/46 7. Studerandens handledningsprocess vid förlängd studietid S l u t s p u r t När Mål Hur och vem Sista terminen under stadgeenlig studietid Utexaminering tillsammans med den egna gruppen Rapport över gruppens situation, Gh > information åt avd.f. och sth. Avd.f. meddelas om fördröjda lärdomsprov. Utvecklingssamtal, Gh: Uppdatering av HOPS: Plan för slutförande av studierna. Examensskede: kartläggning i slutet av terminen. Gh. U p p f ö l j n i n g +1 år 1. Terminen 2. Terminen Utexaminering Utexaminering Rapport över gruppens situation (efter ledigheten), Gh > information åt avd.f. och sth. Avd.f. meddelas om fördröjda lärdomsprov. Utvecklingssamtal, Gh: Uppdatering av HOPS (avd.f. + lärdomsprovets handledare) Examensskede: kartläggning i slutet av terminen. Gh Rapport över gruppens situation, Gh > information åt avd.f. och sth. Avd.f. meddelas om fördröjda lärdomsprov. Utvecklingssamtal, uppdatering av HOPS, Gh: (avd.f. + lärdomsprovets handledare, sth) a v Examensskede: kartläggning i slutet av terminen. Gh. s l u t f a s e n Tillläggs tid 1. Terminen 2. Terminen Utexaminering Utexaminering Rapport över gruppens situation, Gh > information åt avd.f. och sth. Avd.f. meddelas om fördröjda lärdomsprov. Utvecklingssamtal, Sth: uppdatering av HOPS (av.f. + lärdomsprovets handledare) Examensskede: kartläggning i slutet av terminen. Sth Rapport över gruppens situation, Gh > information åt avd.f. och sth. Avd.f. meddelas om fördröjda lärdomsprov. Utvecklingssamtal, Sth: uppdatering av HOPS (av.f. + lärdomsprovets handledare Examensskede: kartläggning i slutet av terminen. Sth Grupphandledningen effektiveras i slutet av studierna för att stöda utexaminering. I slutet av sista terminen av stadgeenlig studietid kartlägger grupphandledaren examensskedet hos sin grupps studerande på basen av hållna utvecklingssamtal. Rapporten ges till avdelningsföreståndaren och studiehandledaren. Målsättningen är att studerande gör upp en realistisk plan för slutförandet av sina

25 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 25/46 studier. Vid behov kan grupphandledaren uppmuntra den studerande att ta kontakt med studiehandledaren. Grupphandledaren fortsätter som grupphandledare för den studerande under + 1 år efter stadgeenlig studietid och håller utvecklingssamtal för att stöda den studerandes utexaminering. Grupphandledaren kallar studerande med förlängd studietid till utvecklingssamtal en gång per termin. Under utvecklingssamtalen uppdateras den studerandes planer för slutförandet av sina studier. I slutet av båda terminerna kartlägger grupphandledaren gruppens examensskede. Ifall studierna inte ännu är slutförda efter + 1 år, bör den studerande anhålla om tilläggstid för att slutföra sina studier. Till anhållan bifogas en realistisk plan för slutförandet av studierna. Anhållan riktas till prefekten, som begär ett utlåtande i ärendet av avdelningsföreståndaren. Prefekten gör en föredragning åt rektorn angående beviljande av tilläggstid. Rektorn beviljar enligt prövning tilläggstid för högst ett år. Studiehandledaren handleder studerande som anhåller om tilläggstid med planeringen av deras studier samt för vid behov handledningsdiskussioner för att studerande skall kunna utexamineras. I alla handledningssituationer är det viktigt att ta hänsyn till den studerandes livssituation och vid behov föreslå att den studerande frånvaroanmäler sig. Ifall den studerande har ett mycket belastande skede i arbetslivet, kan det löna sig för den studerande att frånvaroanmäla sig. Den studerande har rätt att anmäla sig som frånvarande högst för två år (dock för ett år i gången). Tiden för frånvaron minskar inte på studerandes rätt till studietid (examen med 240 sp 4 år + 1 år och examen med 210 sp 3,5 år + 1 år). Notera även att den studerande har rätt att lyfta sjukdagpenning. FPA:s rekommendation är att om den studerandes sjukledighet fortsätter över 2 månader skall den studerande anmäla sig som frånvarande. Då har den studerande rätt att få sjukdagpenning i stället för studiestöd. I dylika fall kan grupphandledaren be den studerande kontakta studiehandledaren. I Valtti-projektet strävar man efter att nå de studerande, som av en eller annan orsak har fallit bort från processen för handledning av förlängda studier. Ofta upplever den studerande både skam och en känsla av att vara dålig, pga. att studierna inte har fortskridit. Valtti har som målsättning att uppmuntra och stöda den studerande på slutrakan av studierna och hjälpa honom/henne att få nya krafter (fi: voimaantua, eng: empowerment). Att få nya krafter innebär i detta sammanhang att den studerande får tillbaka sitt självförtroende och aktivt agerande slutför sina studier. Betydelsen för skolans ekonomi av antalet avlagda examina har ökat avsevärt. I Valtti-projektet bildar man för dem, vars studier har fördröjts, Valtti-grupper (max. 10 pers.), i vilka man i gruppform stöder studiernas framskridande. Under höstterminen är det tänkt att följande Valtti-grupper skall bildas (kolla upp med Riitta eller Hilkka ang. svenskatalande studerande, ö.a.): Tarja Launonen: Matematiikan työpaja (FT-enheten) Riitta Aikkola:Good Move 1 sp.

26 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 26/46 8. Principer med handledningsdiskussioner Med handledningsdiskussioner menas ankomstsamtalet och utvecklingssamtalen. Dessa diskussioner skall hållas på ett lugnt och tyst ställe, där man kan koncentrera sig utan störningar. Det finns reserverat tid och rum i läsordningen. När eventuella mobiltelefoner är avstängda kan dialogen ske under lämpliga förhållanden. Ankomstsamtalet och utvecklingssamtalet är strukturerade: som underlag finns en blankett med frågor som berör vissa ämnesområden och deras fortlöpningsordning. Med hjälp av blanketten bör diskussionerna löpa enligt dess syfte och grupphandledaren kan hålla den i sina händer, så att den inte svävar iväg. Blanketten fungerar också som en kom ihåg lista över saker som skall diskuteras och den innehåller viktig information om den studerandes studier som läraren antecknar. Om den studerandes studier verkar vara i skick och han/hon inte har några frågor kan ledningsdiskussionerna vara kortare. Grupphandledaren bör ge positiv feedback och beröm för bra utfört arbete åt den studerande. Detta för att öka motivationen hos den studerande. För att uppnå lyckade handledningssamtal är det viktigt att skapa ett förtroende och en trygg miljö, där både grupphandledaren och den studerande är mentalt närvarande och fokuserar på den studerandes saker. Den studerande måste känna att grupphandledaren är verkligt intresserad och engagerad. Det är förutsättningarna för en lyckad diskussion. - Förberedelser grupphandledaren har nödvändigt material med: - blanketten som fungerar som underlag - studerandes ISP innehåll (från WinhaWille) och - studieguiden - Fokusering: grupphandledaren är helt med och lägger undan alla andra saker och tankar (mobiltelefoner, också den studerandes). Mental närvaro är mycket viktig. - Skapande av riktig kontakt: respekt, empatiskt mottagande (lyssna, prata och påverka). Intrycket att den studerande är värd att lyssna på. Empati begränsas inte enbart till att känna sympati, det viktiga är den studerandes välbefinnande. - Lyssna: lyssna och var uppmärksam, avbryt inte, den studerande är kärnan i diskussionen. Tveka inte med att ställa undersökande frågor, när du märker vad den studerande försöker berätta. Målet är att den studerande pratar mer än hälften av diskussionstiden. - En handledningsdiskussion i en trygg miljö gör att saker kan undersökas och klaras upp. Den som skall handledas kan känna sig trygg, när den hittar en människa som lyssnar, respekterar och erbjuder eventuella lösningar på problem (handledaren). Handledaren har kunskap om olika tillvägagångssätt, och ger tillfälligt emotionellt stöd. En trygg miljö betyder också förtroende, och de studerande skall kunna lita på att inte blir utskrattade. - Uppföljning: - ISP innehåll blanketter returneras till studiebyrån, om det behöver göras ändringar - hållna samtal prickas av på uppföljningsblanketten - om det finns behov av mera omfattande handledning uppmanas den studerande kontakta studiehandledaren (även grupphandledaren kan få information från studiehandledaren). KÄLLMATERIAL:

27 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 27/46 Helander, Jaakko och Seppo Seinä. Opetusmoniste Opinto-ohjaajat Henkilökohtaínen ohjaus ja ohjauksen lähestymistavat. Peavy, R. Vance. Sosiodynaaminen ohjaus. Psykologien kustannus Oy, Ronthy- Österbeg, Marika- Susanne Rosenthal. Keskustelu kehittää. Tietosanomat, 1998.

28 Vasa yrkeshögskola Handbok för grupphandledare 28/46 Bilaga 1a: 1:a året Studerandens handledningsprocess företagsekonomi 1.per Att finna sin egen plats = Gruppbildning 2.per Engagemang i studierna 3.per Engagemang i studierna 4.per Engagemang i studierna Orienterande studier, grupphandledare + avd.f. + sth Studier och informationssökning, grupphandledare Tutorer, VAMOK Ankomstintervju, grupphandledare (ISP) Tutorer INFO om inriktade studier, gh + överlärare + sth Val av inriktade studier, sth Utvecklingssamtal, gh (ISP) 2:a året 1.per Yrkesmässig Inledande info, gh + (sth) utveckling 2.per Utvecklingssamtal, (ISP) INFO om internationellt utbyte, intern. koordinatorn 3.per per Utvecklingssamtal, gh (ISP) 3:a året 1.per Stärkande av yrkesidentiteten Inledande info, gh, (sth) 2.per Utvecklingssamtal, (ISP) Info om lärdomsprov 3.per Info om praktiken, gh, praktikkoordinatorn Utvecklingssamtal, gh (ISP) Lärdomsprov forts per Praktik Lärdomsprov 4:e året 1.per Praktik Lärdomsprov 2.per Utexaminering Utvecklingssamtal, gh (ISP) Lärdomsprov gh = grupphandledaren sth = studiehandledaren avd.f. = avdelningsföreståndaren ISP = individuell studieplan