Bristande följsamhet till diabetesläkemedel leder till sämre blodsockerkontroll
|
|
- Ebba Inga Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bristande följsamhet till diabetesläkemedel leder till sämre blodsockerkontroll Författare Lena Kindmalm, diabetessköterska Vårdcentralen Hentorp, Skövde Rapport 2007:1 Handledare Lars Nilsson, professor, NEPI, Stockholm Arne Melander, professor, NEPI Malmö
2
3 Sammanfattning Studiens syfte var att söka visa om det finns ett samband mellan patienternas följsamhet och behandlingsresultatet vid behandling av diabetes typ 2 och hypertoni för att därmed ge vården underlag för att uppmärksamma oföljsamhet som en viktig orsak till otillfredsställande behandlingsresultat. Följsamheten har mätts genom kontroll av läkemedelsutköp från apotek. Antalet dagar mellan utköpen har jämförts med den ordinerade behandlingstiden. Detta anses vara den bästa metoden att bestämma följsamheten i stora patientgrupper. Som god följsamhet betecknas utköp motsvarande % av ordinationen, kvoter under 80% anger bristande följsamhet. Vid kvoter över 120% anses patienten följsam i denna studie, då man får anta att medicin finns tillgänglig hemma. Materialet är insamlat från sex vårdcentraler i Skaraborg, Tibro, Skara, Hjo och från Skövde deltog vårdcentralerna Billingen Norrmalm och Hentorp. Recepten samlades in från 422 patienter med typ 2 diabetes. Insamlingen pågick från november -05 till och med maj -06 och blev totalt 994 receptkopior. Medelålder på deltagarna var 67 år och HbA1c låg i snitt på 6,5%. Blodtrycket låg i medeltal på 139/73 mm Hg. Studien visar att av 346 patienter med tablett och /eller insulinbehandling var 74% följsamma och hade ett HbA1c på 6,5%, jämfört med de som var oföljsamma där HbA1c låg på 6,8% (p=0,025). I gruppen med enbart insulin (102) var 69% följsamma och 31% oföljsamma. Den följsamma gruppen hade HbA1c på 6,6% och den oföljsamma 7,3% (p=0,005). Däremot kunde man inte se någon signifikant skillnad i gruppen med enbart tablettbehandling. Medelblodtrycket varierade inte nämnvärt i de olika behandlingsgrupperna inte heller spelade det någon roll om patienterna var följsamma eller oföljsamma. Bland de 269 patienterna med hypertonibehandling var 84% följsamma och 16% oföljsamma. Den viktigaste slutsatsen av detta arbete är att om man möter patienter med typ 2 diabetes, vars blodsocker inte blir välreglerat trots ordinerad behandling, så bör man i första hand säkerställa att patienterna verkligen tar medicinerna som ordinerats. En satsning på förbättrad samsyn är viktig.
4
5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 SAMHÄLLSPERSPEKTIV... 1 FAKTORER SOM PÅVERKAR FÖLJSAMHETEN... 2 BEHANDLING... 3 Behandlingsmål... 3 DEFINITION AV FÖLJSAMHET... 4 SYFTE... 4 METODER... 4 RESULTAT... 6 FÖLJSAMHETEN TILL OLIKA BEHANDLINGAR... 6 Tablettbehandling och/eller insulin... 6 Tablettbehandling enbart... 6 Insulinbehandling enbart... 6 Kombinationsbehandling både insulin och tabletter... 6 Hypertonibehandling... 8 Anmärkning på recepten... 8 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 9 REFERENSER BILAGA Översikt på patientgrupper, följsamhet, ålder,hba1c och blodtrycksnivå.
6
7 Bakgrund Diabetes finns hos ca 3% av den svenska befolkningen, förekomsten varierar mellan 2-4,5% i olika delar av landet. I Skaraborg har 4,1% av befolkningen diabetes. Prevalensen ökar med åldern, för personer över 80 år är prevalensen nära 20%. Typ 2- diabetes är den vanligaste formen av diabetes och drabbar ca 85-90% av diabetespopulationen. Internationella studier pekar mot en epidemisk utveckling av diabetes i hela världen, vilket kan innebära en fördubbling av diabetes inom en tioårsperiod. Detta kan dels bero på en åldrande befolkning men också på förändrade livsstilsfaktorer så som inaktivitet och övervikt (1,2). Medelålder vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor. Incidensen i typ 2-diabetes kan skattas till ca 1/10 av prevalensen. Kvinnor och män drabbas i samma omfattning (1). Man har i många studier funnit att följsamheten till läkemedelsordinationer är bristfällig (3). Problemet förekommer överallt i värden och är relativt oberoende av ålder, kön eller utbildning. Kortare tids behandling har den största följsamheten, men den sjunker redan efter 10 dagars behandling (3). Vid långtidsterapi i utvecklade länder är den genomsnittliga följsamheten högst femtio procent. I underutvecklade länder är följsamheten ännu lägre. Dålig följsamhet till långtidsterapier leder till sämre hälsa och ökade hälso- och sjukvårdkostnader (6). Att öka effektiviteten av följsamhetsinterventioner kan ha mycket större effekt på populationens hälsa än någon förbättring av specifika medicinska behandlingar, citat av RB Haynes (3). Samhällsperspektiv Diabetessjukdomen kan ge mycket invalidiserande följdsjukdomar. Trots att bara 4,1% av befolkningen i Skaraborg har diabetes så utgör dessa patienter (2): 6% av alla öppenvårdbesök 10% av alla sjukhusvårdade 20% av alla njurtransplanterade 25% av alla dialysbehandlade 25% av alla hjärtinfarkter 40% av alla blinda 50% av alla benamputerade Direkta sjukvårdskostnader för patienter med typ 2 diabetes uppgår i Sverige till ca 6% av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna (4). 1
8 Faktorer som påverkar följsamheten Det finns många faktorer som kan bidra till patientens följsamhet eller oföljsamhet, som exempel (5): mötet med läkaren mötet med sjuksköterskan påverkan av vänner massmedia ekonomi antal doseringstillfällen per dag attityd till sjukdomen för få läkarbesök och dålig uppföljning av terapiresultaten (5) Var och en av dessa faktorer har betydelse för terapiresultatet. I försök att förbättra följsamheten har man gjort interventioner som bara omfattat en av faktorerna (6). I regel har detta misslyckats eftersom en förändring kräver bredare insats. Beslut om att följa eller inte följa den givna ordinationen kan vara en ständigt pågående process, som kan variera från dag till dag. Det är lättare att bestämma sig för att ta sin medicin om man har påtagliga sjukdomssymtom (7). Att inställningen till mediciner påverkar följsamheten kunde man se i en studie gjord av Horne och Weinman, det visade sig att de som var oroliga för medicinernas eventuella biverkningar hade sämre följsamhet än de som hade en mer positiv inställning (7). Enligt Karin Kjellgren (Med. Dr, universitetslektor och omvårdnadsforskare i Göteborg) kan en av orsakerna till låg följsamhet vara att sjukvården har en övertro på information, när det istället är kommunikation som behövs. Det är en klar skillnad mellan information och kommunikation. Information är överföring av kunskap från givare till mottagare. Kommunikation är en interaktiv process där kunskaperna och ordinationerna är uppfattade och överenskomna. För en förbättrad följsamhet betonar hon också betydelsen av kunskap och hjälpmedel. Viktigt är även förskrivningsåtgärder som förenklad dosering (8). Om läkaren är omedveten om att patienten inte följer sin läkemedelsordination finns det stor risk för onödiga preparatbyten och ökningar i behandlingen. Den bristande följsamheten kan lätt feltolkas som att patienten är terapiresistent (9). Patienter som har dålig följsamhet till orala diabetesläkemedel får oftare sin medicindos ökad, i jämförelse med patienter som är klassificerade som följsamma (10). Det finns många studier gjorda på följsamhet till diabetesläkemedel, men det finns få studier där följsamheten har blivit jämförd med blodsockernivån. I en studie där man undersökt oföljsamhetens följder fann man att bristande följsamhet till orala diabetesläkemedel ledde till högre risk för inläggning på sjukhus, vilket inte var fallet för patienter som var oföljsamma till sin blodtrycksbehandling (11). 2
9 I en annan studie från USA, såg man att tätare besök med tydliga instruktioner om att ta diabetesmedicinen var förenat med en påtaglig förbättring av HbA1c (12). Antalet tabletter per dag spelar stor roll när det gäller följsamheten till läkemedel. En tablett om dagen ger en bättre följsamhet än flera doser (13). Behandling Målet med diabetesbehandlingen är att hålla blodsockernivån så normal som möjligt och därmed höja patientens livskvalitet genom att göra patienten symptomfri samt att minska risken för sena diabeteskomplikationer. Socialstyrelsen har angivet nationella riktlinjer för diabetesvården. Utifrån dessa har specifika effektmål för Skaraborg formulerats. Behandlingsmål Hba1c < 6,5%, blodtryck <140/80 mm Hg Målen gäller för diabetespatienterna som grupp, men inte för varje enskild individ (2). Kost Motion Rökning Diabetes Lipider Blodtryck Tabletter Insulin Förutom den grundläggande behandlingen med kost och motion, är det inte ovanligt med tillägg av tabletter. Då diabetessjukdomen är en progressiv sjukdom kommer det på sikt att behövas fler sorters tabletter och för många patienter så småningom också insulin. För att undvika komplikationer till följd av typ 2-diabetes så som hjärtkärlsjukdomar krävs det även behandling av förhöjt blodtryck och blodlipider (4). 3
10 Definition av följsamhet Den klassiska definitionen av compliance/följsamhet, formulerad av den kanadensiske epidemiologen Robert Brian Haynes: Följsamhet innebär i vilken utsträckning en människas beteende (avseende medicinintag, följande av diet råd eller genomförande av livsstilsförändringar) överensstämmer med givna medicinska råd eller hälsoråd. I engelska språket finns två synonymer för följsamhet, compliance, adherence. Compliance har mer innebörden av att lyda order, adherence kan översättas med att ansluta sig, ha förtroende, vilket sätter patient-läkarrelationen i fokus introducerades ytterligare en term concordance, samsyn. Concordance är ett annorlunda begrepp som anger att vårdgivare och patient har nått en samsyn kring sjukdomen och dess behandling. Om man når samsyn når man också följsamhet. Samsyn är därför ett verktyg för att nå följsamhet. Att optimera den medicinska vårdens fulla kapacitet mellan tre professioner med läkemedelsanknytning: läkaren, sjuksköterskan och farmaceuten. I samverkan med patienten skall man genom förhandling nå ett partnerskap när det gäller medicineringen. (14). Den s.k. ABLA-rapporten (6) har en utförlig diskussion om samsyn och dess fördelar. Syfte Studiens syfte var att söka visa om det finns ett samband mellan patienternas följsamhet och behandlingsresultatet vid behandling av diabetes typ 2 och hypertoni för att därmed ge vården underlag för att uppmärksamma oföljsamhet som en viktig orsak till otillfredsställande behandlingsresultat. Metoder De mätmetoder av följsamhet som finns har för det mesta låg noggrannhet. Det finns både direkta och indirekta metoder. Direkta metoder mäter läkemedelsnivåer i blodplasma eller urin. Indirekta metoder är t ex patientintervjuer, kontroll av receptuttag, räkning av återstående tabletter eller elektronisk registrering av när läkemedelsförpackningen öppnas. Alla metoder har felkällor, det bästa kan därför vara att använda sig av flera metoder samtidigt (15). När det gäller att bestämma följsamheten i stora patientgrupper har kontroll av receptuttag ansets vara den bästa metoden. Den har visat sig ha en bra överensstämmelse med flera andra metoder (16). 4
11 I detta projekt är följsamheten mätt genom receptkontroll. Tiden mellan läkemedelsuttagen på apoteken har jämförts med hur lång tid den ordinerade behandlingen räcker. För att ett recept skall kunna vara med i studien måste patienten ha gjort minst två uttag på receptet. De inkluderade recepten har gällt perorala diabetesmedel, insulin och kardiovaskulära medel (i regel hypertonimedel). En viss osäkerhet finns om användningen, då det ibland saknas indikation på recepten. För att följsamheten skall räknas som tillfredställande bör patienten inte ha varit utan läkemedel för många dagar. Därför har medicin som täckt minst 80 procent av föreskriven behandlingstid räknats som acceptabel följsamhet. I studien räknas inte överutköp som oföljsamhet då man räknar med att patienten i alla fall har tillgång på medicin hemma. Tillfredställande följsamhet uträknades på följande sätt: Antal av föreskrivna behandlingsdagar Antal dagar mellan receptuttagen x 100 = > 80% I studien deltog sex vårdcentraler, Skara, Tibro, Hjo och från Skövde vårdcentralerna Billingen, Norrmalm och Hentorp. Recepten samlades in från 422 diabetespatienter och insamlingen pågick från november -05 till och med maj-06. I samband med kallelse för sedvanlig kontroll hos diabetessköterskan informerades patienterna om studien och tillfrågades om de kunde delta, samt ombads att ta med sina recept till besöket. Efter patientens godkännande kopierades sedan recepten och avidentifierades. Rätt dosering av läkemedlet angavs på receptet om det inte framgick tydligt. Även ålder, kön och dagens blodtrycksnivå samt HbA1c värdet noterades. Alla recept behandlades var för sig och en helhetsbild är gjord på alla uttag på ett och samma recept. Materialet har samlats i en Excel fil för analys. Statistisk analys har skett med t-test för signifikansnivå 5%. För att analysera sambandet mellan följsamhet av diabetesmedel och blodsockerkontroll delades patienterna in i tre grupper: - behandling med enbart diabetestabletter - behandling med enbart insulin - all diabetesbehandling tillsammans HbA1c jämfördes därefter mellan följsamma och oföljsamma patienter i de olika grupperna. Alla kardiovaskulära medel sammanslogs och räknades som en behandlingsgrupp. Patientgruppen med kombination av både diabetesbehandling och hypertonibehandling delades upp i en följsam grupp och en icke-följsam grupp för att därefter jämföra det systoliska och diastoliska blodtrycket i de olika grupperna. 5
12 Resultat Från 422 patienter med typ 2-diabetes insamlades 994 receptkopior. Bland de inkluderade deltog 227 män (55%) och 195 kvinnor (45%). Det var således något fler män än kvinnor i studien. Medelåldern var 67 år (26-91 år) och medelvärdet av HbA1c låg på 6,5%. Det systoliska blodtrycket höll ett medelvärde på 139 mm Hg (82-186) och det diastoliska blodtrycket 73 mm Hg (45-108). 76 patienter saknade recept på diabetesmedel, men hade recept på hypertonimedel. I denna grupp fanns de patienter som enbart hade kostbehandling, men också de som vid insamlingen saknade aktuellt recept på sin diabetesbehandling. Medelåldern var 70 år och HbA1c låg i snitt på 6,2%. Följsamheten till olika behandlingar Tablettbehandling och/eller insulin 346 patienter hade diabetesbehandling i form av tabletter eller insulin. Gruppen hade en medelålder på 66 år och ett medel HbA1c på 6,6%. Bland de följsamma (257) låg HbA1c i medeltal på 6,5% och bland de oföljsamma (89) på 6,8% (p= 0,025). Tablettbehandling enbart 187 patienter hade bara recept på orala diabetesmedel, av dessa var 152 (81%) följsamma och 35 (16%) oföljsamma. Medelålder var något högre i den oföljsamma gruppen (70 år) än i den följsamma gruppen (67 år). Medelnivån på HbA1c var ungefär den samma i den följsamma som den oföljsamma gruppen, 6,3% respektive 6,4%. HbA1c varierade en hel del i gruppen och man kan anta att även om de var följsamma till sina medicinordinationer följde de inte alltid råden vad det gällde kost och motion. Insulinbehandling enbart Den patientgruppen som bara hade recept på insulin (102) var 70 (69%) följsamma och 32 (31%) oföljsamma. Medelålder var 64 år i hela gruppen. Hba1c skilde sig mest i denna grupp, de följsamma hade 6,6% i medeltal medan de oföljsamma hade ett signifikant högre HbA1c på 7,3% (p= 0,005). Kombinationsbehandling både insulin och tabletter Följsamheten var sämst hos de patienter som behandlades med både tabletter och insulin. Bara 58% var följsamma, men det fanns ingen signifikant skillnad i HbA1c mellan de följsamma och oföljsamma i denna grupp. Patientgruppen som inte hade recept på vare sig diabetestabletter eller insulin, uppvisade det lägsta HbA1c värdet (6,2%). Det högsta medelvärdet på HbA1c var i gruppen som bara hade recept på insulin (7,0%). Det var procentuellt fler oföljsamma i kombinationsgruppen insulin- tablettbehandlade än i de övriga (se Figur 1 och 2). Medelblodtrycket (139/73) skilde sig inte nämnvärt i de olika behandlingsgrupperna. 6
13 300 n= Antal receptkopior Tabletter och/eller insulin Tabletter Insulin Följsamma Oföljsamma Figur 1. Följsamhet till de olika behandlingarna. 7,5 7,3 7 6,8 Procent 6,5 6 6,6 6,3 6,4 6,6 5,5 5 Tabletter och/eller insulin Tabletter Insulin Följsamma Oföljsamma Figur 2. Genomsnittligt HbA1c i de olika behandlingsgrupperna. 7
14 Hypertonibehandling Bland de 269 patienter med hypertoni- behandling var det 225 (84%) som var följsamma och 44 (16%) som var oföljsamma. Medelvärdet på det systoliska blodtrycket för de följsamma var 143mm Hg och för de oföljsamma patienterna 139 mmhg. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Samma sak gällde också för det diastoliska blodtrycket. Av 257 patienter med tillfredställande följsamhet till sin diabetesbehandling hade 141 patienter även läkemedel för hypertoni. Av dessa hade 12 patienter (8,6%) otillfredsställande följsamhet till hypertoniläkemedel. Bland de 52 patienter som var oföljsamma till diabetesbehandlingen var 20 patienter (38,5%) också oföljsamma till sina hypertonibehandling. På Hentorps vårdcentral visade en liten grupp (72 patienter), som hade recept på peroral behandling och/eller insulin, en skillnad i blodtrycksnivån. De följsamma (51) hade ett medelblodtryck på 136/72 medan de i den oföljsamma gruppen hade 144/72 i snitt. P-värdet blev 0,035. Anmärkning på recepten Av 36 recept expedierade ej apoteken hela dosen som var utskriven p g a bristande lager. På 66 recept var mängden tabletter eller insulin otillräcklig utskrivet av läkare. 1 recept var felexpedierat på apoteket. 154 läkemedel hade blivit utbytta till andra ersättningspreparat. 4 recept hade expedierats med olika ersättningspreparat vid varje nytt uttag. 10 recept hade fel dosering angivet. Av 789 recept (insulin ej medräknat) saknades indikation på 175 (22%). Fel text på receptet Daonil; 1 tablett 1gång dagligen mot högt blodtryck Fel recept utskrivet Humalogmix 25 istället för Humalog (använt av patienten i ca ½ år) Fel styrka expedierad från apotek 8
15 Diskussion och slutsatser Resultatet visade att oföljsamhet leder till försämrad blodsockerkontroll. Detta är den första studie där detta samband visats. De patienter med typ 2 diabetes som var oföljsamma till sin diabetesbehandling generellt eller till enbart insulin hade ett signifikant högre HbA1c än de patienter som var följsamma. Det framkom inte samma skillnad mellan de följsamma och de oföljsamma som enbart stod på oral diabetesmedel. Insulin skrivs ut som sista åtgärd till patienter med typ 2 diabetes, dvs till dessa som har den minsta kapaciteten att producera insulin och därför också den största oförmågan att kontrollera blodsockernivån. Följaktligen, oföljsamma till insulin bör ge en kraftigare blodsocker stegring än vad oföljsamma gör till oral behandling. Medelvärdet på HbA1c var för alla inkluderade patienter 6,5% vilket också motsvarar det lokala riktlinjerna. Av de läkemedelsbehandlade patienter hade 74% tillfredställande följsamhet. Detta är bättre resultat än man sett i en annan svensk studie (17), där endast 59% hade recept men tillfredställande följsamhet. Det visar sig således att de deltagande Vårdcentralerna i den presenterade studien har varit framgångsrika med behandlingen av sina patienter med typ 2 diabetes. Patienter med typ 2 diabetes och utan medicinsk behandling hade signifikant lägre HbA1c nivå än den helt läkemedelsbehandlade gruppen, vilket kan tyda på att råden om livsstil har reducerat HbA1c nivån hos dessa patienter. Det är också möjligt att dessa patienter vid diagnosen haft ett normalt HbA1c och enbart förhöjda fasteblodsockernivåer. Patienter som var följsamma till blodsockersänkande läkemedel var också mer följsamma till blodtryckssänkande medel än de som var oföljsamma. Med tanke på att så många mediciner bytts ut på apoteken i dag tillkommer det en ökad risk för att patienten också förväxlar sina mediciner. Dessutom försvårar det för patienten att många recept saknar indikation för vilken åkomma de är till för. Den viktigaste slutsatsen av detta arbete är att om man möter patienter med typ 2 diabetes, vars blodsocker inte blir välreglerat trots ordinerad behandling, så bör man i första hand säkerställa att patienterna verkligen tar medicinerna som ordinerats. En satsning på förbättrad samsyn är viktig. Denna studie är insänd för internationell publicering till Acta Diabetologica. 9
16 Referenser 1. Nationella diabetesregistret (NDR). Årsrapport, Vårdprogram Diabetes Skaraborg, Adherence to long-term therapies. Evidens for action. WHO-rapport, Läkemedelsverket 2000(11) Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre följsamhet till läkemedelsordinationer. Förslag till gemensamma mål för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter. Rapport Landstingsförbundet 1999 ISBN Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA). Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna. Rapport. Landstingsförbundet, 2001 ISBN Fuchs R. Är non-responders responders som inte tar sin medicin? Och vad har inställningen till mediciner för betydelse? Allmän Medicin 1; Kjellberg K. Kommunikationen mellan läkare och patient påverkar följsamheten till behandlingen. Santé 1; Cramer JA. A systematic review of adherence with medications for diabetes. Diabetes Care 2004; 27: Kogut SJ, Andrade SE, Willey C, Larrat P. Nonadherence as a predictor of antidiabetic drug therapy intensification (augmentation). Pharmacoepidemiology and Drug Safety 2004; 13: Lau DT, Nau DP. Oral antihyperglycemic medication nonadherence and subsequent hospitalisering among individuals with type 2 diabetes. Diabetes Care 2004; 27: Schectman JM, Nadkarni MM, Voss JD. The association between diabetes metabolic control and drug adherence in an indigent population. Diabetes Care 2002; 25: Donnan PT, MacDonald TM, Morrist AD. Adherence to prescribed oral hypoglycaemic medication in a population of patients with type 2 diabetes: A retrospective cohurt study. Diabetic Medicine 2002; 19: Falk M. Skulden för dålig följsamhet kan inte bara läggas på patienten. Läkartidningen 2002; 99: Nichol MB, Venturini F, Sung JCT. A critical evulation of the methodology of the literature on medical compliance. Ann pharmacotherapy 1997; 50: Steiner JF, Prochazka AV. The assessment of refill compliance using pharmacy records methods, validity and applications. J Clin Epidemiol 1997; 50: Andersson K, Melander A, Svensson C, Lind O, Nilsson JLG. Repeat prescriptionsrefill adherence in relation to patient and prescriber characteristics, reimbursement level ad type of medication. Eur J Public Health 2005; 15:
17 BILAGA Patientgrupper Patienter med Ålder HbA1c p-value Antal tillfredställande Medel Medel recept följsamhet % Alla patienter Patienter utan behandling Patienter med diabetesmedel följsamma oföljsamma Orala diabetesmedel, ej insulin 187 följsamma oföljsamma NS Insulinbehandling 102 följsamma oföljsamma Orala diabetesmedel och insulin 57 följsamma* oföljsamma** NS NS = ej signifikant * följsamma till både insulin och tabletter ** oföljsamma till en eller båda
18 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:
Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer
Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Författare: Lena Kindmalm, diabetessköterska Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:1 Handledare: Lars Nilsson, professor Stiftelsen
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merVarannan patient följer inte läkarens ordination
Felanvändning av läkemedel oroar läkare, sjuksköterskor och farmaceuter Varannan patient följer inte läkarens ordination Sammanfattat Läkare, sjuksköterskor och farmaceuter har tillsammans i en rapport
Läs merEXAMENSARBETE. Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2
EXAMENSARBETE 2007:007 HV Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2 Cecilia Taavo, Maria Jatko Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
Läs merEXAMENSARBETE. Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006
EXAMENSARBETE 2007:003 HV Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006 Mari Karlsson, Anna-Karin Nilsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merÅterföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merEXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika
EXAMENSARBETE 2007:008 HV Följsamhet till perorala antidiabetika Susanna Bramberg, Eva Kanto Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merDiabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merNationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version
1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merDiabetesläkemedel från MSD
Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merLÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?
LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica
Läs merEXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala diabetesläkemedel hos patienter med typ 2-diabetes i åldersgruppen 40-49 år, 2005-2006
EXAMENSARBETE 2007:022 HV Följsamhet till perorala diabetesläkemedel hos patienter med typ 2-diabetes i åldersgruppen 40-49 år, 2005-2006 Anna Jonsson Gunnare, Inga-Maria Stoor Luleå tekniska universitet
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merMANUAL för SMA Safe Medication Assessment
MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment
Läs merEXAMENSARBETE. Prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker En jämförelse mellan Sveriges landsting
EXAMENSARBETE 2007:017 HV Prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker En jämförelse mellan Sveriges landsting Sofie Halleman Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merINFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)
Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merBilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden
Bilaga 1. Uttag av teststickor analys av statistik från Läkemedelsregistret för perioden 2005-07 2008-06 Bakgrund Egna glukosmätningar är en viktig del av behandling av diabetes. För personer med diabetes
Läs merEXAMENSARBETE. En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling
EXAMENSARBETE 2005:20 HV En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling Markus Nyberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:109 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:39 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om att öka andelen patienter som tar sina mediciner Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merMindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna
Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna Professionernas roll Rapport från Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA II) Mindre sjukdom och bättre hälsa
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merEXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes
EXAMENSARBETE 2007:021 HV Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes Patienter i åldern 80-98 år under perioden november 2005 till december 2006 i Sverige Birgitta
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merLäkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård
Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med
Läs merHjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?
Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär
Läs merVärldsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Läs merSunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus
Sunderbyn 28/3 2018 Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus Diabetes är flera sjukdomar Typ 1 diabetes Autoimmun sjukdom, vanligast att insjukna i tonåren, men kan ske hela livet. Måste
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merGeneriskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018
Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Stort tack för alla frågor! Svaren på de vanligaste frågorna kommer att publiceras i en
Läs merPatientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
Läs mer24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:
Läs merTyp 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning
Läs merHYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral
1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merLäkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning
Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merApoteksmiljarden Att spara en miljard genom ökad rådgivning på apotek
Apoteksmiljarden Att spara en miljard genom ökad rådgivning på apotek April 2014 Kronans Apotek är en av Sveriges ledande apoteksaktörer med 300 apotek i hela landet och med cirka 2500 anställda. Vårt
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merSOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper
9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner?
Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merDiabetes på Hässelby Vårdcentral:
Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merGothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal
Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd
Läs merRutin för dosdispenserade läkemedel
Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merBESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merTill dig som ordinerats
Aug 2016 Till dig som ordinerats av din läkare Information till patienter Introduktion Din läkare har förskrivit JANUVIA (sitagliptin) för behandling av typ 2-diabetes. Denna broschyr är avsedd för att
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merLäkemedelsanvändare i Skåne 2000
Läkemedelsanvändare i Skåne 2000 Övervikt Sömnproblem Röker dagligen Pensionär Arbetslös 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Bestående funktionsnedsättning Bristande motion på fritiden Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs mer