Bristande följsamhet till diabetesläkemedel leder till sämre blodsockerkontroll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bristande följsamhet till diabetesläkemedel leder till sämre blodsockerkontroll"

Transkript

1 Bristande följsamhet till diabetesläkemedel leder till sämre blodsockerkontroll Författare Lena Kindmalm, diabetessköterska Vårdcentralen Hentorp, Skövde Rapport 2007:1 Handledare Lars Nilsson, professor, NEPI, Stockholm Arne Melander, professor, NEPI Malmö

2

3 Sammanfattning Studiens syfte var att söka visa om det finns ett samband mellan patienternas följsamhet och behandlingsresultatet vid behandling av diabetes typ 2 och hypertoni för att därmed ge vården underlag för att uppmärksamma oföljsamhet som en viktig orsak till otillfredsställande behandlingsresultat. Följsamheten har mätts genom kontroll av läkemedelsutköp från apotek. Antalet dagar mellan utköpen har jämförts med den ordinerade behandlingstiden. Detta anses vara den bästa metoden att bestämma följsamheten i stora patientgrupper. Som god följsamhet betecknas utköp motsvarande % av ordinationen, kvoter under 80% anger bristande följsamhet. Vid kvoter över 120% anses patienten följsam i denna studie, då man får anta att medicin finns tillgänglig hemma. Materialet är insamlat från sex vårdcentraler i Skaraborg, Tibro, Skara, Hjo och från Skövde deltog vårdcentralerna Billingen Norrmalm och Hentorp. Recepten samlades in från 422 patienter med typ 2 diabetes. Insamlingen pågick från november -05 till och med maj -06 och blev totalt 994 receptkopior. Medelålder på deltagarna var 67 år och HbA1c låg i snitt på 6,5%. Blodtrycket låg i medeltal på 139/73 mm Hg. Studien visar att av 346 patienter med tablett och /eller insulinbehandling var 74% följsamma och hade ett HbA1c på 6,5%, jämfört med de som var oföljsamma där HbA1c låg på 6,8% (p=0,025). I gruppen med enbart insulin (102) var 69% följsamma och 31% oföljsamma. Den följsamma gruppen hade HbA1c på 6,6% och den oföljsamma 7,3% (p=0,005). Däremot kunde man inte se någon signifikant skillnad i gruppen med enbart tablettbehandling. Medelblodtrycket varierade inte nämnvärt i de olika behandlingsgrupperna inte heller spelade det någon roll om patienterna var följsamma eller oföljsamma. Bland de 269 patienterna med hypertonibehandling var 84% följsamma och 16% oföljsamma. Den viktigaste slutsatsen av detta arbete är att om man möter patienter med typ 2 diabetes, vars blodsocker inte blir välreglerat trots ordinerad behandling, så bör man i första hand säkerställa att patienterna verkligen tar medicinerna som ordinerats. En satsning på förbättrad samsyn är viktig.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 SAMHÄLLSPERSPEKTIV... 1 FAKTORER SOM PÅVERKAR FÖLJSAMHETEN... 2 BEHANDLING... 3 Behandlingsmål... 3 DEFINITION AV FÖLJSAMHET... 4 SYFTE... 4 METODER... 4 RESULTAT... 6 FÖLJSAMHETEN TILL OLIKA BEHANDLINGAR... 6 Tablettbehandling och/eller insulin... 6 Tablettbehandling enbart... 6 Insulinbehandling enbart... 6 Kombinationsbehandling både insulin och tabletter... 6 Hypertonibehandling... 8 Anmärkning på recepten... 8 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 9 REFERENSER BILAGA Översikt på patientgrupper, följsamhet, ålder,hba1c och blodtrycksnivå.

6

7 Bakgrund Diabetes finns hos ca 3% av den svenska befolkningen, förekomsten varierar mellan 2-4,5% i olika delar av landet. I Skaraborg har 4,1% av befolkningen diabetes. Prevalensen ökar med åldern, för personer över 80 år är prevalensen nära 20%. Typ 2- diabetes är den vanligaste formen av diabetes och drabbar ca 85-90% av diabetespopulationen. Internationella studier pekar mot en epidemisk utveckling av diabetes i hela världen, vilket kan innebära en fördubbling av diabetes inom en tioårsperiod. Detta kan dels bero på en åldrande befolkning men också på förändrade livsstilsfaktorer så som inaktivitet och övervikt (1,2). Medelålder vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor. Incidensen i typ 2-diabetes kan skattas till ca 1/10 av prevalensen. Kvinnor och män drabbas i samma omfattning (1). Man har i många studier funnit att följsamheten till läkemedelsordinationer är bristfällig (3). Problemet förekommer överallt i värden och är relativt oberoende av ålder, kön eller utbildning. Kortare tids behandling har den största följsamheten, men den sjunker redan efter 10 dagars behandling (3). Vid långtidsterapi i utvecklade länder är den genomsnittliga följsamheten högst femtio procent. I underutvecklade länder är följsamheten ännu lägre. Dålig följsamhet till långtidsterapier leder till sämre hälsa och ökade hälso- och sjukvårdkostnader (6). Att öka effektiviteten av följsamhetsinterventioner kan ha mycket större effekt på populationens hälsa än någon förbättring av specifika medicinska behandlingar, citat av RB Haynes (3). Samhällsperspektiv Diabetessjukdomen kan ge mycket invalidiserande följdsjukdomar. Trots att bara 4,1% av befolkningen i Skaraborg har diabetes så utgör dessa patienter (2): 6% av alla öppenvårdbesök 10% av alla sjukhusvårdade 20% av alla njurtransplanterade 25% av alla dialysbehandlade 25% av alla hjärtinfarkter 40% av alla blinda 50% av alla benamputerade Direkta sjukvårdskostnader för patienter med typ 2 diabetes uppgår i Sverige till ca 6% av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna (4). 1

8 Faktorer som påverkar följsamheten Det finns många faktorer som kan bidra till patientens följsamhet eller oföljsamhet, som exempel (5): mötet med läkaren mötet med sjuksköterskan påverkan av vänner massmedia ekonomi antal doseringstillfällen per dag attityd till sjukdomen för få läkarbesök och dålig uppföljning av terapiresultaten (5) Var och en av dessa faktorer har betydelse för terapiresultatet. I försök att förbättra följsamheten har man gjort interventioner som bara omfattat en av faktorerna (6). I regel har detta misslyckats eftersom en förändring kräver bredare insats. Beslut om att följa eller inte följa den givna ordinationen kan vara en ständigt pågående process, som kan variera från dag till dag. Det är lättare att bestämma sig för att ta sin medicin om man har påtagliga sjukdomssymtom (7). Att inställningen till mediciner påverkar följsamheten kunde man se i en studie gjord av Horne och Weinman, det visade sig att de som var oroliga för medicinernas eventuella biverkningar hade sämre följsamhet än de som hade en mer positiv inställning (7). Enligt Karin Kjellgren (Med. Dr, universitetslektor och omvårdnadsforskare i Göteborg) kan en av orsakerna till låg följsamhet vara att sjukvården har en övertro på information, när det istället är kommunikation som behövs. Det är en klar skillnad mellan information och kommunikation. Information är överföring av kunskap från givare till mottagare. Kommunikation är en interaktiv process där kunskaperna och ordinationerna är uppfattade och överenskomna. För en förbättrad följsamhet betonar hon också betydelsen av kunskap och hjälpmedel. Viktigt är även förskrivningsåtgärder som förenklad dosering (8). Om läkaren är omedveten om att patienten inte följer sin läkemedelsordination finns det stor risk för onödiga preparatbyten och ökningar i behandlingen. Den bristande följsamheten kan lätt feltolkas som att patienten är terapiresistent (9). Patienter som har dålig följsamhet till orala diabetesläkemedel får oftare sin medicindos ökad, i jämförelse med patienter som är klassificerade som följsamma (10). Det finns många studier gjorda på följsamhet till diabetesläkemedel, men det finns få studier där följsamheten har blivit jämförd med blodsockernivån. I en studie där man undersökt oföljsamhetens följder fann man att bristande följsamhet till orala diabetesläkemedel ledde till högre risk för inläggning på sjukhus, vilket inte var fallet för patienter som var oföljsamma till sin blodtrycksbehandling (11). 2

9 I en annan studie från USA, såg man att tätare besök med tydliga instruktioner om att ta diabetesmedicinen var förenat med en påtaglig förbättring av HbA1c (12). Antalet tabletter per dag spelar stor roll när det gäller följsamheten till läkemedel. En tablett om dagen ger en bättre följsamhet än flera doser (13). Behandling Målet med diabetesbehandlingen är att hålla blodsockernivån så normal som möjligt och därmed höja patientens livskvalitet genom att göra patienten symptomfri samt att minska risken för sena diabeteskomplikationer. Socialstyrelsen har angivet nationella riktlinjer för diabetesvården. Utifrån dessa har specifika effektmål för Skaraborg formulerats. Behandlingsmål Hba1c < 6,5%, blodtryck <140/80 mm Hg Målen gäller för diabetespatienterna som grupp, men inte för varje enskild individ (2). Kost Motion Rökning Diabetes Lipider Blodtryck Tabletter Insulin Förutom den grundläggande behandlingen med kost och motion, är det inte ovanligt med tillägg av tabletter. Då diabetessjukdomen är en progressiv sjukdom kommer det på sikt att behövas fler sorters tabletter och för många patienter så småningom också insulin. För att undvika komplikationer till följd av typ 2-diabetes så som hjärtkärlsjukdomar krävs det även behandling av förhöjt blodtryck och blodlipider (4). 3

10 Definition av följsamhet Den klassiska definitionen av compliance/följsamhet, formulerad av den kanadensiske epidemiologen Robert Brian Haynes: Följsamhet innebär i vilken utsträckning en människas beteende (avseende medicinintag, följande av diet råd eller genomförande av livsstilsförändringar) överensstämmer med givna medicinska råd eller hälsoråd. I engelska språket finns två synonymer för följsamhet, compliance, adherence. Compliance har mer innebörden av att lyda order, adherence kan översättas med att ansluta sig, ha förtroende, vilket sätter patient-läkarrelationen i fokus introducerades ytterligare en term concordance, samsyn. Concordance är ett annorlunda begrepp som anger att vårdgivare och patient har nått en samsyn kring sjukdomen och dess behandling. Om man når samsyn når man också följsamhet. Samsyn är därför ett verktyg för att nå följsamhet. Att optimera den medicinska vårdens fulla kapacitet mellan tre professioner med läkemedelsanknytning: läkaren, sjuksköterskan och farmaceuten. I samverkan med patienten skall man genom förhandling nå ett partnerskap när det gäller medicineringen. (14). Den s.k. ABLA-rapporten (6) har en utförlig diskussion om samsyn och dess fördelar. Syfte Studiens syfte var att söka visa om det finns ett samband mellan patienternas följsamhet och behandlingsresultatet vid behandling av diabetes typ 2 och hypertoni för att därmed ge vården underlag för att uppmärksamma oföljsamhet som en viktig orsak till otillfredsställande behandlingsresultat. Metoder De mätmetoder av följsamhet som finns har för det mesta låg noggrannhet. Det finns både direkta och indirekta metoder. Direkta metoder mäter läkemedelsnivåer i blodplasma eller urin. Indirekta metoder är t ex patientintervjuer, kontroll av receptuttag, räkning av återstående tabletter eller elektronisk registrering av när läkemedelsförpackningen öppnas. Alla metoder har felkällor, det bästa kan därför vara att använda sig av flera metoder samtidigt (15). När det gäller att bestämma följsamheten i stora patientgrupper har kontroll av receptuttag ansets vara den bästa metoden. Den har visat sig ha en bra överensstämmelse med flera andra metoder (16). 4

11 I detta projekt är följsamheten mätt genom receptkontroll. Tiden mellan läkemedelsuttagen på apoteken har jämförts med hur lång tid den ordinerade behandlingen räcker. För att ett recept skall kunna vara med i studien måste patienten ha gjort minst två uttag på receptet. De inkluderade recepten har gällt perorala diabetesmedel, insulin och kardiovaskulära medel (i regel hypertonimedel). En viss osäkerhet finns om användningen, då det ibland saknas indikation på recepten. För att följsamheten skall räknas som tillfredställande bör patienten inte ha varit utan läkemedel för många dagar. Därför har medicin som täckt minst 80 procent av föreskriven behandlingstid räknats som acceptabel följsamhet. I studien räknas inte överutköp som oföljsamhet då man räknar med att patienten i alla fall har tillgång på medicin hemma. Tillfredställande följsamhet uträknades på följande sätt: Antal av föreskrivna behandlingsdagar Antal dagar mellan receptuttagen x 100 = > 80% I studien deltog sex vårdcentraler, Skara, Tibro, Hjo och från Skövde vårdcentralerna Billingen, Norrmalm och Hentorp. Recepten samlades in från 422 diabetespatienter och insamlingen pågick från november -05 till och med maj-06. I samband med kallelse för sedvanlig kontroll hos diabetessköterskan informerades patienterna om studien och tillfrågades om de kunde delta, samt ombads att ta med sina recept till besöket. Efter patientens godkännande kopierades sedan recepten och avidentifierades. Rätt dosering av läkemedlet angavs på receptet om det inte framgick tydligt. Även ålder, kön och dagens blodtrycksnivå samt HbA1c värdet noterades. Alla recept behandlades var för sig och en helhetsbild är gjord på alla uttag på ett och samma recept. Materialet har samlats i en Excel fil för analys. Statistisk analys har skett med t-test för signifikansnivå 5%. För att analysera sambandet mellan följsamhet av diabetesmedel och blodsockerkontroll delades patienterna in i tre grupper: - behandling med enbart diabetestabletter - behandling med enbart insulin - all diabetesbehandling tillsammans HbA1c jämfördes därefter mellan följsamma och oföljsamma patienter i de olika grupperna. Alla kardiovaskulära medel sammanslogs och räknades som en behandlingsgrupp. Patientgruppen med kombination av både diabetesbehandling och hypertonibehandling delades upp i en följsam grupp och en icke-följsam grupp för att därefter jämföra det systoliska och diastoliska blodtrycket i de olika grupperna. 5

12 Resultat Från 422 patienter med typ 2-diabetes insamlades 994 receptkopior. Bland de inkluderade deltog 227 män (55%) och 195 kvinnor (45%). Det var således något fler män än kvinnor i studien. Medelåldern var 67 år (26-91 år) och medelvärdet av HbA1c låg på 6,5%. Det systoliska blodtrycket höll ett medelvärde på 139 mm Hg (82-186) och det diastoliska blodtrycket 73 mm Hg (45-108). 76 patienter saknade recept på diabetesmedel, men hade recept på hypertonimedel. I denna grupp fanns de patienter som enbart hade kostbehandling, men också de som vid insamlingen saknade aktuellt recept på sin diabetesbehandling. Medelåldern var 70 år och HbA1c låg i snitt på 6,2%. Följsamheten till olika behandlingar Tablettbehandling och/eller insulin 346 patienter hade diabetesbehandling i form av tabletter eller insulin. Gruppen hade en medelålder på 66 år och ett medel HbA1c på 6,6%. Bland de följsamma (257) låg HbA1c i medeltal på 6,5% och bland de oföljsamma (89) på 6,8% (p= 0,025). Tablettbehandling enbart 187 patienter hade bara recept på orala diabetesmedel, av dessa var 152 (81%) följsamma och 35 (16%) oföljsamma. Medelålder var något högre i den oföljsamma gruppen (70 år) än i den följsamma gruppen (67 år). Medelnivån på HbA1c var ungefär den samma i den följsamma som den oföljsamma gruppen, 6,3% respektive 6,4%. HbA1c varierade en hel del i gruppen och man kan anta att även om de var följsamma till sina medicinordinationer följde de inte alltid råden vad det gällde kost och motion. Insulinbehandling enbart Den patientgruppen som bara hade recept på insulin (102) var 70 (69%) följsamma och 32 (31%) oföljsamma. Medelålder var 64 år i hela gruppen. Hba1c skilde sig mest i denna grupp, de följsamma hade 6,6% i medeltal medan de oföljsamma hade ett signifikant högre HbA1c på 7,3% (p= 0,005). Kombinationsbehandling både insulin och tabletter Följsamheten var sämst hos de patienter som behandlades med både tabletter och insulin. Bara 58% var följsamma, men det fanns ingen signifikant skillnad i HbA1c mellan de följsamma och oföljsamma i denna grupp. Patientgruppen som inte hade recept på vare sig diabetestabletter eller insulin, uppvisade det lägsta HbA1c värdet (6,2%). Det högsta medelvärdet på HbA1c var i gruppen som bara hade recept på insulin (7,0%). Det var procentuellt fler oföljsamma i kombinationsgruppen insulin- tablettbehandlade än i de övriga (se Figur 1 och 2). Medelblodtrycket (139/73) skilde sig inte nämnvärt i de olika behandlingsgrupperna. 6

13 300 n= Antal receptkopior Tabletter och/eller insulin Tabletter Insulin Följsamma Oföljsamma Figur 1. Följsamhet till de olika behandlingarna. 7,5 7,3 7 6,8 Procent 6,5 6 6,6 6,3 6,4 6,6 5,5 5 Tabletter och/eller insulin Tabletter Insulin Följsamma Oföljsamma Figur 2. Genomsnittligt HbA1c i de olika behandlingsgrupperna. 7

14 Hypertonibehandling Bland de 269 patienter med hypertoni- behandling var det 225 (84%) som var följsamma och 44 (16%) som var oföljsamma. Medelvärdet på det systoliska blodtrycket för de följsamma var 143mm Hg och för de oföljsamma patienterna 139 mmhg. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Samma sak gällde också för det diastoliska blodtrycket. Av 257 patienter med tillfredställande följsamhet till sin diabetesbehandling hade 141 patienter även läkemedel för hypertoni. Av dessa hade 12 patienter (8,6%) otillfredsställande följsamhet till hypertoniläkemedel. Bland de 52 patienter som var oföljsamma till diabetesbehandlingen var 20 patienter (38,5%) också oföljsamma till sina hypertonibehandling. På Hentorps vårdcentral visade en liten grupp (72 patienter), som hade recept på peroral behandling och/eller insulin, en skillnad i blodtrycksnivån. De följsamma (51) hade ett medelblodtryck på 136/72 medan de i den oföljsamma gruppen hade 144/72 i snitt. P-värdet blev 0,035. Anmärkning på recepten Av 36 recept expedierade ej apoteken hela dosen som var utskriven p g a bristande lager. På 66 recept var mängden tabletter eller insulin otillräcklig utskrivet av läkare. 1 recept var felexpedierat på apoteket. 154 läkemedel hade blivit utbytta till andra ersättningspreparat. 4 recept hade expedierats med olika ersättningspreparat vid varje nytt uttag. 10 recept hade fel dosering angivet. Av 789 recept (insulin ej medräknat) saknades indikation på 175 (22%). Fel text på receptet Daonil; 1 tablett 1gång dagligen mot högt blodtryck Fel recept utskrivet Humalogmix 25 istället för Humalog (använt av patienten i ca ½ år) Fel styrka expedierad från apotek 8

15 Diskussion och slutsatser Resultatet visade att oföljsamhet leder till försämrad blodsockerkontroll. Detta är den första studie där detta samband visats. De patienter med typ 2 diabetes som var oföljsamma till sin diabetesbehandling generellt eller till enbart insulin hade ett signifikant högre HbA1c än de patienter som var följsamma. Det framkom inte samma skillnad mellan de följsamma och de oföljsamma som enbart stod på oral diabetesmedel. Insulin skrivs ut som sista åtgärd till patienter med typ 2 diabetes, dvs till dessa som har den minsta kapaciteten att producera insulin och därför också den största oförmågan att kontrollera blodsockernivån. Följaktligen, oföljsamma till insulin bör ge en kraftigare blodsocker stegring än vad oföljsamma gör till oral behandling. Medelvärdet på HbA1c var för alla inkluderade patienter 6,5% vilket också motsvarar det lokala riktlinjerna. Av de läkemedelsbehandlade patienter hade 74% tillfredställande följsamhet. Detta är bättre resultat än man sett i en annan svensk studie (17), där endast 59% hade recept men tillfredställande följsamhet. Det visar sig således att de deltagande Vårdcentralerna i den presenterade studien har varit framgångsrika med behandlingen av sina patienter med typ 2 diabetes. Patienter med typ 2 diabetes och utan medicinsk behandling hade signifikant lägre HbA1c nivå än den helt läkemedelsbehandlade gruppen, vilket kan tyda på att råden om livsstil har reducerat HbA1c nivån hos dessa patienter. Det är också möjligt att dessa patienter vid diagnosen haft ett normalt HbA1c och enbart förhöjda fasteblodsockernivåer. Patienter som var följsamma till blodsockersänkande läkemedel var också mer följsamma till blodtryckssänkande medel än de som var oföljsamma. Med tanke på att så många mediciner bytts ut på apoteken i dag tillkommer det en ökad risk för att patienten också förväxlar sina mediciner. Dessutom försvårar det för patienten att många recept saknar indikation för vilken åkomma de är till för. Den viktigaste slutsatsen av detta arbete är att om man möter patienter med typ 2 diabetes, vars blodsocker inte blir välreglerat trots ordinerad behandling, så bör man i första hand säkerställa att patienterna verkligen tar medicinerna som ordinerats. En satsning på förbättrad samsyn är viktig. Denna studie är insänd för internationell publicering till Acta Diabetologica. 9

16 Referenser 1. Nationella diabetesregistret (NDR). Årsrapport, Vårdprogram Diabetes Skaraborg, Adherence to long-term therapies. Evidens for action. WHO-rapport, Läkemedelsverket 2000(11) Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre följsamhet till läkemedelsordinationer. Förslag till gemensamma mål för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter. Rapport Landstingsförbundet 1999 ISBN Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA). Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna. Rapport. Landstingsförbundet, 2001 ISBN Fuchs R. Är non-responders responders som inte tar sin medicin? Och vad har inställningen till mediciner för betydelse? Allmän Medicin 1; Kjellberg K. Kommunikationen mellan läkare och patient påverkar följsamheten till behandlingen. Santé 1; Cramer JA. A systematic review of adherence with medications for diabetes. Diabetes Care 2004; 27: Kogut SJ, Andrade SE, Willey C, Larrat P. Nonadherence as a predictor of antidiabetic drug therapy intensification (augmentation). Pharmacoepidemiology and Drug Safety 2004; 13: Lau DT, Nau DP. Oral antihyperglycemic medication nonadherence and subsequent hospitalisering among individuals with type 2 diabetes. Diabetes Care 2004; 27: Schectman JM, Nadkarni MM, Voss JD. The association between diabetes metabolic control and drug adherence in an indigent population. Diabetes Care 2002; 25: Donnan PT, MacDonald TM, Morrist AD. Adherence to prescribed oral hypoglycaemic medication in a population of patients with type 2 diabetes: A retrospective cohurt study. Diabetic Medicine 2002; 19: Falk M. Skulden för dålig följsamhet kan inte bara läggas på patienten. Läkartidningen 2002; 99: Nichol MB, Venturini F, Sung JCT. A critical evulation of the methodology of the literature on medical compliance. Ann pharmacotherapy 1997; 50: Steiner JF, Prochazka AV. The assessment of refill compliance using pharmacy records methods, validity and applications. J Clin Epidemiol 1997; 50: Andersson K, Melander A, Svensson C, Lind O, Nilsson JLG. Repeat prescriptionsrefill adherence in relation to patient and prescriber characteristics, reimbursement level ad type of medication. Eur J Public Health 2005; 15:

17 BILAGA Patientgrupper Patienter med Ålder HbA1c p-value Antal tillfredställande Medel Medel recept följsamhet % Alla patienter Patienter utan behandling Patienter med diabetesmedel följsamma oföljsamma Orala diabetesmedel, ej insulin 187 följsamma oföljsamma NS Insulinbehandling 102 följsamma oföljsamma Orala diabetesmedel och insulin 57 följsamma* oföljsamma** NS NS = ej signifikant * följsamma till både insulin och tabletter ** oföljsamma till en eller båda

18 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Författare: Lena Kindmalm, diabetessköterska Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:1 Handledare: Lars Nilsson, professor Stiftelsen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2

EXAMENSARBETE. Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2 EXAMENSARBETE 2007:007 HV Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2 Cecilia Taavo, Maria Jatko Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet

Läs mer

Varannan patient följer inte läkarens ordination

Varannan patient följer inte läkarens ordination Felanvändning av läkemedel oroar läkare, sjuksköterskor och farmaceuter Varannan patient följer inte läkarens ordination Sammanfattat Läkare, sjuksköterskor och farmaceuter har tillsammans i en rapport

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006

EXAMENSARBETE. Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006 EXAMENSARBETE 2007:003 HV Studie av följsamhet till perorala diabetesmedel vid typ 2-diabetes patienter i Sverige 60-69 år, 2005-2006 Mari Karlsson, Anna-Karin Nilsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika EXAMENSARBETE 2007:008 HV Följsamhet till perorala antidiabetika Susanna Bramberg, Eva Kanto Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala diabetesläkemedel hos patienter med typ 2-diabetes i åldersgruppen 40-49 år, 2005-2006

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala diabetesläkemedel hos patienter med typ 2-diabetes i åldersgruppen 40-49 år, 2005-2006 EXAMENSARBETE 2007:022 HV Följsamhet till perorala diabetesläkemedel hos patienter med typ 2-diabetes i åldersgruppen 40-49 år, 2005-2006 Anna Jonsson Gunnare, Inga-Maria Stoor Luleå tekniska universitet

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna

Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna Professionernas roll Rapport från Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA II) Mindre sjukdom och bättre hälsa

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Bilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden

Bilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden Bilaga 1. Uttag av teststickor analys av statistik från Läkemedelsregistret för perioden 2005-07 2008-06 Bakgrund Egna glukosmätningar är en viktig del av behandling av diabetes. För personer med diabetes

Läs mer

EXAMENSARBETE. Prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker En jämförelse mellan Sveriges landsting

EXAMENSARBETE. Prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker En jämförelse mellan Sveriges landsting EXAMENSARBETE 2007:017 HV Prevalens och incidens av insulinbehandling hos tablettbehandlade typ 2-diabetiker En jämförelse mellan Sveriges landsting Sofie Halleman Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes EXAMENSARBETE 2007:021 HV Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes Patienter i åldern 80-98 år under perioden november 2005 till december 2006 i Sverige Birgitta

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

EXAMENSARBETE. En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling

EXAMENSARBETE. En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling EXAMENSARBETE 2005:20 HV En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling Markus Nyberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Läkemedelsanvändare i Skåne 2000

Läkemedelsanvändare i Skåne 2000 Läkemedelsanvändare i Skåne 2000 Övervikt Sömnproblem Röker dagligen Pensionär Arbetslös 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Bestående funktionsnedsättning Bristande motion på fritiden Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Apoteksmiljarden Att spara en miljard genom ökad rådgivning på apotek

Apoteksmiljarden Att spara en miljard genom ökad rådgivning på apotek Apoteksmiljarden Att spara en miljard genom ökad rådgivning på apotek April 2014 Kronans Apotek är en av Sveriges ledande apoteksaktörer med 300 apotek i hela landet och med cirka 2500 anställda. Vårt

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper 9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rutin för dosdispenserade läkemedel Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002

Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002 Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002 Författare Susann Hortell Handledare Mats Persson Bakgrund Högt blodtryck är vår största folksjukdom med en prevalens på ca 20%

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Rapporten Blodtrycksbehandling på vårdcentral är lika mycket ett forskningsprojekt i betydelsen kunskapsinhämtning, som ett utvecklingsprojekt där förändringsarbetet på vårdcentralen beskrivs. Man

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer