Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014"

Transkript

1 Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

2 Inneha llsfo rteckning Diagnos och utredning...3 Olika typer av diabetes... 3 Typ 1-diabetes... 3 Typ 2-diabetes... 3 Graviditetsdiabetes... 3 Diagnostik... 3 Nedsatt glukostolerans och fastehyperglykemi... 4 Utredning... 4 Blodsocker... 4 Blodtryck... 4 Blodfetter... 5 Mikroalbuminuri... 5 Epidemiologi...5 Behandling...5 Livsstil... 5 Mat vid diabetes... 5 Fysisk aktivitet... 7 Alkohol... 7 Tobak... 7 Blodsocker farmakologisk behandling... 8 Behandlingsmål HbA1c... 8 Behandlingsförslag... 8 Diabetesläkemedel... 8 Kombinationsbehandling tabletter med olika verkningsmekanismer Kombinationsbehandling med insulin och tabletter Insulin Start av insulinbehandling praktiska tips Insulinpumpar Diabetes och kortisonbehandling Hypertoni Mätteknik Behandlingsindikation/målblodtryck Utredning före behandling Behandling Uppföljning Blodfetter Sammanfattning Faktarutor Diabetes mellitus och lipidrubbningar Diagnos Farmakologisk behandling Kvalitetsindikatorer Kvalitetssäkring av diabetesvården

3 Omvårdnad Patientundervisning Egenvårdsutbildning Egenmätning av plasmaglukos Injektionsteknik och injektionsmaterial Psykologiska aspekter vid diabetes Akuta och sena komplikationer Hypoglykemi Ketoacidos och hyperosmolärt syndrom Diabeteskoma ketoacidos Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom Nefropati Screening och diagnostik av begynnande nefropati Ögonkomplikationer Neuropati Distal symmetrisk polyneuropati Autonom neuropati Mag- och tarmproblem Erektil dysfunktion Makroangiopati Kranskärlssjukdom Stroke Perifer kärlsjukdom och kritisk ischemi Urologiska och gynekologiska komplikationer Miktionsrubbning Sexuell dysfunktion Gynekologiska komplikationer Diabetesfoten Risknivåbedömning och handläggning Sårprevention Sårbehandling Infektionsbehandling Ortopedisk behandling Kirurgisk behandling Komplikationer från rörelseapparaten, hud och tänder Rörelseapparaten Hud Tänder Handläggning vid specifika situationer Graviditetsdiabetes Screening Diabetes och graviditet Diabetes och röntgen Meformin och kontraströntgen Glukoskontroller vid utsättning av metformin Insulinbehandlade Riktlinjer för insulindosering (vid fasta) på morgonen undersökningsdagen Diabetes och körkort Diabetes hos äldre Behandlingsmål HbA1c och blodsocker Blodsocker farmakologisk behandling Diabetesrådet

4 Diagnos och utredning Olika typer av diabetes Diabetes mellitus innefattar en grupp vanliga metabola rubbningar som alla uppvisar den kliniska manifestationen hyperglykemi. Man brukar huvudsakligen dela in diabetes i typ 1 och typ 2 där den senare formen är vanligast och står för % av alla diabetesfall. Typ 1- och typ 2-diabetes har en störd glukosmetabolism som minsta gemensamma nämnare men har i sin etiologi helt olika orsaker. Typ 1-diabetes Typ 1-diabetes orsakas av ett autoimmunt angrepp som resulterar i destruktion av de insulinproducerande betacellerna i endokrina pankreas som i sin tur leder till en insulinbrist som är absolut och därför ofta medför ett mer dramatiskt insjuknande. Typ 2-diabetes Till skillnad från utvecklandet av typ 1-diabetes, sker progressen mot typ 2-diabetes under en lång följd av år och föregås under en period av tillstånd med abnorm glukosomsättning. Typ 2-diabetes karakteriseras av tre patofysiologiska abnormiteter: insulinresistens, nedsatt insulinsekretion och ökad hepatisk glukosproduktion. Graviditetsdiabetes Den insulinresistens som orsakar de metabola förändringarna under sen graviditet ökar insulinbehovet och kan leda till förhöjda glukosnivåer. Graviditetsdiabetes definieras som diabetes mellitus som upptäcks eller diagnostiseras under graviditet. Även om de flesta kvinnor efter förlossningen återgår till normal glukosomsättning signalerar förekomsten av graviditetsdiabetes en kraftigt förhöjd risk (30 till 60 % absolut riskökning i vissa populationer) att utveckla typ 2- diabets senare i livet. Diagnostik I de fall patienten söker med typiska diabetessymtom som polyuri med åtföljande törst räcker ett icke fastande kapillärt plasmaglukos lika med eller över 12,2 mmol/l för att ställa diagnosen diabetes mellitus. Vid avsaknad av symtom måste diagnosen bekräftas med två fasteplasmaglukos 7,0 mmol/l eller med en oral glukosbelastning (OGTT). HbA1c kan användas i diagnostiken vid misstänkt typ 2-diabetes och gränsen är 48 mmol/mol. HbA1c ska dock inte användas för diagnostik vid hyperglykemisymtom, graviditet eller om kort diabetesduration misstänks. Även om någon allmän screening knappast kan rekommenderas bör riktad screening mot grupper med förhöjd risk för typ 2-diabetes såsom hög ålder, övervikt, ärftlighet, tidigare graviditetsdiabetes, hypertoni eller hjärtkärlsjukdom ske frikostigt. 3

5 Nedsatt glukostolerans och fastehyperglykemi Nedsatt glukostolerans, eller impaired glucose tolerance (IGT), definieras som ett kapillärt plasmaglukosvärde vid OGTT efter två timmar på 8,9 12,1 mmol/l. IGT karaktäriserar ett tillstånd med ökad risk för diabetes och även en förhöjd kardiovaskulär risk trots att patienten inte uppfyller kriterierna för diabetesdiagnosen. Man talar ibland även om impaired fasting glycaemia (IFG) som avser fastevärden över det normala 6,0 mmol/l men under 7,0 mmol/l. Viktigt ur patientens perspektiv är dock att bägge tillstånden signalerar en ökad risk att inom de närmaste åren insjukna i diabetes och även en förhöjd kardiovaskulär risk. Förutom att informeras om detta bör patienten få samma livsstilsråd som ges till patienter med en redan manifest diabetes. Kapillärt plasmaglukos (mmol/l) Diabetes mellitus Fastande 7,0 Två-timmarsvärde vid oral glukosbelastning 12,2 HbA1c 48 mmol/mol Nedsatt glukosintolerans, IGT Två-timmarsvärde vid oral glukosbelastning 8,9 12,1 Förhöjt fasteglukos, IFG Fastande 6,1 6,9* *American Diabetes Association har gränserna 5,6 6,9 mmol/l för IFG Utredning Utredningen vid nydiagnostiserad diabetes mellitus är inriktad mot att klargöra vilken typ av diabetes det rör sig om, vilken behandling som är lämplig, identifiera eventuella mikro- eller markrovaskulära komplikationer som föreligger vid diagnostillfället och överblicka den totala riskprofilen för att avgöra vilka preventiva åtgärder som kan komma i fråga. Anamnesen bör bland annat klargöra ärftlighet för diabetes och kardiovaskulär sjukdom, kost- och motionsvanor samt tobaksbruk. Blodsocker Det viktigaste sättet att följa den glykemiska kontrollen i samband med behandling av diabetes mellitus är att mäta mängden av glykerat hemoglobin (HbA1c) som anges i mmol/mol och speglar ett slags medelblodglukosnivå under de senaste två till åtta veckorna. Det finns ett tydligt samband mellan ett förhöjt HbA1c och i första hand mikrovaskulära komplikationer men det finns även ett samband med makrovaskulära komplikationer. Blodtryck Blodtrycket utgör en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna för både mikro- och makrovaskulära komplikationer vid diabetes mellitus och ska därför alltid följas kontrolleras. 4

6 Blodfetter Dyslipidemin vid typ 2-diabetes, som består av förhöjda triglycerider, lågt HDL-kolesterol och en ökad andel av de aterogena small dense LDL-partikler, är en viktig orsak till den förhöjda risk för kardiovaskulär sjukdom som patienter med typ 2-diabetes och metabolt syndrom löper. Eftersom dyslipidemi är en av de allvarligaste modifierbara riskfaktorerna för förtida kardiovaskulär sjukdom vid typ 2-diabetes och metabolt syndrom bör lipidstatus alltid kontrolleras vid behandling av dessa tillstånd om målet är kardiovaskulär prevention. Mikroalbuminuri Låggradig albuminuri hos patienter med diabetes är en etablerad rutinmetod för att påvisa diabetesnefropati. Förekomst av mikroalbuminuri hos patienter med typ 2-diabetes medför en kraftigt förhöjd risk för progress av njurskada och för makrovaskulära komplikationer varför regelbunden screening för mikroalbuminuri är viktig att genomföra. Epidemiologi Diabetes mellitus är en av världens vanligaste och snabbast ökande kroniska sjukdomar. Prevalensen av diabetes i en befolkning är starkt åldersberoende och i 80-årsåldern har närmare var femte individ diabetes. I Sverige brukar en diabetesprevalens på cirka fyra procent anges där andelen med typ 2-diabetes är klart dominerande. Även om någon dramatisk ökning av antalet individer med typ 2-diabetes inte är att vänta i vårt land kommer en stor andel av för tidig kardiovaskulär sjuklighet inom överskådlig tid att vara orsakad av förekomsten av typ 2-diabetes. Sverige är tillsammans med Finland ett av de länder i världen som har den allra högsta incidensen av typ 1-diabetes. Typ 1-diabetes kan debutera när som helst i livet men sker vanligen i barn- och ungdomsåren med en incidenstopp i åldrarna 5-14 år. Prevalensen av typ 1-diabetes i Sverige brukar uppskattas till 0,5 procent. Behandling Livsstil mat, fysisk aktivitet, alkohol och tobak Mat vid diabetes Kosten bör vara individuellt anpassad och utgå från individens situation och specifika behov och baserat på vetenskapliga fakta. Förändringar bör göras stegvis och på ett sätt som är anpassat till individen och det liv han/hon lever. 5

7 Måltidsstruktur Flera mindre måltider, istället för få stora. Fördela intaget så jämt som möjligt på 3 huvudmåltider och 1-3 mellanmål. Vid behandling med insulin och/eller insulinfrisättande preparat är det viktigt att anpassa måltidsordning till preparatens farmakologiska effekt alternativt anpassa valet av insulin efter individens måltidsstuktur. Kolhydrater Allt vi äter som innehåller kolhydrater påverkar vårt blodsocker, men det är stor skillnad hur fort och hur mycket det påverkar. Vissa livsmedel ger ett snabbt och högt blodsockersvar medan andra ger ett mer långsamt och lägre svar. En liten mängd socker i en måltid brukar inte ge någon större påverkan på blodsockret. En del produkter benämns med lätt vilket innebär att mängden tillsatt socker ska vara minskat med en fjärdedel jämfört med ursprungsvaran. Vissa s.k. osötade och light produkter t.ex. cider och sylt kan innehålla naturligt förekommande socker från den frukt produkten är gjord av. Sötningsmedel Om man vill kunna söta extra kan syntetiska sötningsmedel användas. Sötningsmedel som inte påverkar blodsockret är aspartam, sukralos, acesulfam K, natriumcyklamat och sackarin. Fetter Fett är en viktig energikälla. Mättade fetter finns t.ex. i kaffebröd, choklad, chips, mejeriprodukter och feta charkvaror. Enkelomättade fetter finns t.ex. i nötter, raps- och olivolja samt i flytande margariner. Fleromättade fetter finns t.ex. i fet fisk, solrosolja, majsolja, rapsolja och bordsmargariner. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan Använd flytande margarin eller olja i matlagningen, välj oljedressing på salladen Ät nötter, mandlar och fröer dagligen. Ät gärna oliver och avokado Drycker Bästa val för alla och så även vid diabetes är drycker som ger vätska men inte någon påverkan på blodglukos t.ex. vatten mineralvatten men också kaffe och te. Drycker som innehåller tillsatt eller naturligt socker påverkar blodglukos snabbt och bör begränsas eller väljas bort. Energibehov Energibehovet styrs av flera olika delar som vikt, kön, fysisk aktivitet, ålder mm. Vikten är stabil när man äter samma mängd energi som man förbrukar. Anpassa energiintaget efter individens behov. Övervikt och fetma Övervikt och fetma är en starkt bidragande faktor till typ-2 diabetes, % av alla med typ 2- diabetes är överviktiga eller feta vilket försämrar insulinkänsligheten. Vid övervikt och fetma sträva efter att minska energiintaget. Undervikt Undervikt (BMI < 20 ): kan förekomma vid alla typer av diabetes men är dock vanligast vid typ 1 diabetes. Undernäring är ett vanligt fenomen hos äldre och då det föreligger någon annan sjukdom vid sidan av diabetessjukdomen t.ex. cancer, KOL etc. Vid dessa tillstånd bör man ofta förbise de allmänna råden vid diabetes och istället koncentrera sig på att personen ifråga får i sig tillräckligt med energi och protein. 6

8 Ätstörningar Anorexi- och bulimiproblematik bör uppmärksammas som tänkbara orsaker till bristande glukoskontroll samt vid onormala variationer i vikt utan förklaring. Vid ätstörning bör efter samråd med patienten specialistenhet inom psykiatrin kopplas in. Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och därmed glukosupptaget i vävnaderna. Vid typ 1-diabetes Patienter med typ 1-diabetes bör vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter dagligen med en intensitet av minst måttlig grad, såsom raska promenader, cykling mm. För att uppnå ytterligare hälsoeffekter bör detta kombineras med fysisk aktivitet/motion/träning med något högre intensitet 2 3 gånger per vecka, t.ex. motionsgymnastik, bollsporter, eller liknande beroende på intresse. Vid typ 2-diabetes Patienter med typ 2-diabetes rekommenderas medelintensiv fysisk aktivitet, minst 30 minuter per dag, t.ex. promenad, cykling eller motsvarande, anpassat till individens allmänna fysiska kondition och livsstil. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om detta kombineras med något intensivare träning 2 3 gånger per vecka. Fysisk aktivitet som syftar till viktnedgång ska kombineras med minskat kaloriintag. Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Alkohol Ett måttligt alkoholintag minskar risken för hjärtkärlsjukdom hos personer med diabetes. Nyttan med alkohol måste vägas mor riskbruk och risken att utveckla missbruk. Alkohol är energirikt och ett högt alkoholintag kan vara en bidragande orsak till övervikt och bukfetma. Tobak Rökning är en stark riskfaktor för aterosklerotiska förändringar, ökar insulinresistensen och anses bidra till progress av nefropati. Permanent rökstopp är en viktig del i diabetesbehandlingen Rökavvänjning: Fråga alltid om rökvanor! Erbjud hjälp och rådgivning till rökaren Strukturerad rökavvänjning bedrivs på de flesta vårdcentraler dit rökaren kan hänvisas. Ett alternativ är Sluta-röka-linjen, tel: Som hjälpmedel kan användas till exempel nikotinläkemedel, bupropion samt vareniklintartrat 7

9 Blodsocker (farmakologisk behandling) Typ 1 Typ 2 - icke farmakologisk behandling Typ 2 - tablettbehandling Typ 2 - insulinbehandling Behandlingsmål HbA1c mmol/mol < 50 mmol/mol < 50 mmol/mol < mmol/mol Övervikt Midja > 80 cm Midja > 94 cm BMI > 25 kg/m Behandlingsförslag Startbehandling Tilläggsbehandling Icke-farmakologisk behandling + Metformin (tidigt) Glipizid eller medellångverkande nattinsulin (NPH). Överväg övergång till flerdosinsulin - sent. Janumet i speciella fall. Normalvikt Midja < 80 cm Midja < 94 cm BMI 18,5 24,9 kg/m Undervikt BMI < 20 Icke-farmakologisk behandling Metformin eller Glipizid Flerdos insulinbehandling eller Glipizid SU eller Metformin. Överväg snabb övergång till flerdos insulinbehandling Överväg snabb start flerdosinsulin. Man måste alltid bedöma den individuella patientens situation. Den individuella målsättningen kan avvika från dessa generella målvärden och behandlingsrekommendationer. De angivna målen är baserade på den kunskap vi har idag om vilka behandlingsmål som krävs för att undvika allvarlig mikro- och makroangiopati och vad som är möjligt med tillgänglig terapi. Målen är väl i överensstämmelse med de nationella riktlinjerna som rekommenderar en ökad behandlingsintensitet i tidig sjukdomsfas, medan man kan acceptera ett högre HbA1c senare, vid kardiovaskulär sjukdom eller vid högre ålder. Diabetesläkemedel Om de medicinska behandlingsmålen inte uppnås inom 1-3 månader med livsstilsförändringar (kost, motion, viktreduktion och rökfrihet), bör farmakologisk blodsockersänkande behandling påbörjas. Det finns idag sex olika typer av perorala antidiabetika; biguanid, tiazolidindioner, sulfonylurea, metiglinider, inkretinbaserade läkemedel (GLP-1 analoger och DPP-4 hämmare), alfa-glukosidashämmare samt SGLT 2-hämmare. Metformin samt därefter vid behov sulfonylurea (SU) är rekommenderade förstahandsval, och övriga läkemedel kan ses som alternativ i speciella situationer och insulin som ett alternativ till SU eller som ett komplement vid terapisvikt. Vid ett initialt högt blodsocker, kan ibland insulinbehandling vara nödvändigt från start tillsammans med icke-farmakologisk behandling. 8

10 Biguanidpreparat - Metformin Metformin är en biguanid vars blodsockersänkande effekter främst utövas genom minskad glukosnybildning i levern men till en viss del även genom att öka glukosupptaget i muskelvävnad. Däremot stimulerar metformin inte insulinutsöndring och orsakar därmed inte hypoglykemi i monoterapi. Metformin är det enda diabetesläkemedel som vid långtidsuppföljning visat sig minska kardiovaskulär morbiditet och mortalitet hos patienter med typ 2-diabetes, och även mortalitet vid cancersjukdom hos personer med typ 2-diabetes. Metformin ger mer gastrointestinala biverkningar än många andra perorala diabetesläkemedel men tolereras för övrigt generellt väl och anses vara väsentligen viktneutralt. Metformin kan minska absorptionen av vitamin B12, varför en regelbunden kontroll av kobalamin rekommenderas även om det är sällsynt med anemi. Laktatacidos är den mest fruktade biverkan, med en mortalitet på ca 50 %. Risken är högst hos individer med någon eller flera relativa kontraindikationer mot behandlingen som nedsatt njurfunktion, hög ålder, svårare hjärt-, lung-, och leversjukdom, dehydrering samt överdrivet alkoholintag. Vid samtidig behandling med NSAID eller RAAS-blockad (ACE-hämmare, ARB eller spironolakton) och framför allt vid alla former av intorkningstillstånd finns risk för metforminackumulation som kan utlösa laktatacidos. För att undvika laktatacidos är regelbundna kontroller av njurfunktion viktigt. För detta rekommenderas en estimerad njurfunktion med beräkning av GFR (egfr) med hjälp av MDRD utifrån Kreatinin. Metformin skall i första hand användas till överviktiga med ett egfr > 60 ml/min och skall inte användas till de allra äldsta i synnerhet om de inte är överviktiga och även har andra relativa kontraindikationer. Metforminbehandling bör inte påbörjas hos patienter med nedsatt njurfunktion (egfr < 45 ml/min). Behandlingen bör för maximal säkerhet avbrytas vid ett beräknat GFR < 60 ml/min. Det har dock framkommit att behandling fungerar bra ned till egfr < 45, och kan användas i halverad dos till 30 ml/min, men skall därefter sättas ut. I intervallet ml/min skall egfr kontrolleras > 2 gånger/år, om man låter behandlingen fortsätta. I samband med vätskeförluster som kan leda till intorkning, och en sänkning av egfr, skall metformin avslutas i avvaktan på en normalisering av egfr. Inför röntgen med kontrast gäller speciella förberedelser se avsnitt Diabetes och Röntgen. Börja behandlingen med 500 mg 1 tablett till kvällsmaten och öka med en tablett i veckan till 2x2, om inte alltför besvärande magproblem uppstår. Lämpligen utrustas patienterna med ett upptitreringsschema, där man även kan ange att behandlingen skall avslutas vid kontraströntgen, och sjukdomar med vätskeförluster intill dess att patienten kontrollerat ett nytt egfr eller hämtat sig. Stanna inte på en lägre dos än 1g 1x2, om inte biverkningar noteras, då effekten är dosberoende (upp till 3g) och man vill åstadkomma en maximal betacellsavlastande samt inkretinfrisättande effekt. Kostnaden för behandling med metformin är mycket låg. Till dig som behandlas med Metformin Insulinsekretagoger Sulfonylurea och metiglinidanaloger Ökar insulinsekretionen från betacellerna i pankreas Till denna grupp hör sulfonylurea (SU) (glipizid, glibenklamid, och glimepirid) och meglitinidanalogerna (repaglinid). Behandlingen kan ge upphov till allvarliga hypoglykemier t.ex. hos äldre, framförallt vid samtidigt dåligt matintag, annan sjukdom, njursvikt, leversjukdom, kardiovaskulär sjukdom, en ökad fysisk aktivitet, viktnedgång samt vid läkemedelsinteraktioner. Då hypoglykemierna kan bli långvariga skall patienten remitteras till sjukhus för observation samt behandling. Risken för detta är högst med Glibenklamid, varför användning av detta inte längre rekommenderas. 9

11 Vid byte till glipizid, blir doserna (Glipizid Glibenklamid); 2.5 mg 1.75 mg; 5 mg 3.5 mg; 10 mg 7 mg. Kostnaden för behandling är mycket låg. Starta behandlingen med lägsta möjliga dos och öka var- varannan vecka om metabol kontroll inte uppnås. Maximal effekt uppnås redan vid låga doser (flackt dos-respons förhållande); glipizid 10 mg, och glimepirid 4 mg. Hela dosen kan ges en gång per dag, cirka minuter före frukost. Glipizid är rekommenderat preparat. Meglitinidanalogen repaglinid medför liksom SU, en ökad insulinsekretion. Fördelen med repaglinid, är att effekten är snabbare insättande och avtar snabbare, vilket beskrivits kunna minska risken för hypoglykemier. Dock måste tabletten tas till varje måltid. Den är dessutom dyrare än traditionella SU-preparat, men kan användas vid njurinsufficiens. Rekommenderas inte för rutinbehandling. GLP-1 analoger samt DPP-4 hämmare Inkretiner är en term som innefattar alla kroppsegna tarmpeptider med antidiabetiska egenskaper. En ny farmakologisk behandlingsprincip vid typ 2-diabetes bygger på tarmhormonet glukagonlik peptid 1 (GLP-1) och dess glukossänkande effekt. GLP-1 är ett hormon som frisätts från tarmen i samband med måltid och stimulerar insulinsekretionen och hämmar frisättningen av glukagon. GLP-1 bryts normalt snabbt ned i blodet; halveringstiden för det endogena hormonet är mindre än två minuter, och nedbrytningen katalyseras av enzymet dipeptidylpeptidas 4 (DPP-4). Två strategier har utvecklats för att kliniskt kunna utnyttja den goda effekten av GLP-1 på hyperglykemi. En väg har varit framtagandet av GLP-1-receptoragonister som har lång halveringstid genom att vara resistenta mot nedbrytning av det kroppsegna DPP-4. Detta leder till suprafysiologiska GLP-1 nivåer och förutom effekter på insulin och glukagon även en förlångsammad magsäckstömning, tidigare mättnadskänsla och en viktnedgång. Den andra vägen har varit utvecklandet av DPP-4-hämmare som leder till en förlängd halveringstid av endogent frisatt GLP-1. En egenhet och en praktisk fördel med hela denna nya behandlingsprincip är att inkretinernas effekt är glukosberoende och upphör vid låga till fysiologiska glukosnivåer varför risken för hypoglykemier är mycket liten. Behandling med DPP-4-hämmare är väsentligen viktneutral. Det finns idag sex läkemedel inom detta område, två GLP-1 receptoragonister (exenatid, liraglutid) samt fyra DPP-4 hämmare (sitagliptin, vildagliptin, saxagliptin, allogliptin). Eftersom långtidsdata till stor del saknas rekommenderar Läkemedelskommittén att de inkretinbaserade läkemedlen tillsvidare skall användas mycket restriktivt. DPP-4 hämmarna, intas peroralt och höjer nivåerna av det endogent frisatta GLP-1. Vid typ 2 diabetes sänks fasteglukos (ca.1 mmol/l) respektive HbA1c (ca 0.7%), likartat för de fyra preparaten. Biverkningsfrekvensen vid behandling med DPP-4 hämmare är mycket låg. Rekommenderat preparat är sitagliptin. Preparatet finns även som ett kombinationspreparat med metformin. Allogliptin samt saxagliptin har nu presenterat långtids kardiovaskulära säkerhetsdata. Behandlingskostnaden är likartat hög, för samtliga. GLP-1 analogerna administreras via subcutana injektioner, Exenatid ges två gånger och liraglutid en gång per dag. Exanitid finns nu även som en veckoberedning. Båda ger upphov till ett initialt lätt till kraftigt illamående, som avklingar något snabbare med liraglutid, och sänker Hba1c samt kroppsvikt på ett likartat sätt. Liraglutid kan rekommenderas enbart i särskilt utvalda fall, sekundärt till avsaknad av långtidsdata och den mycket höga behandlingskostnaden. 10

12 SGLT 2-hämmare Detta är en helt ny behandlingsgrupp. Den första representanten för den här gruppen är dapagliflozin. De fungerar framför allt genom att blockera det enzym i njurtubuli som står för den större delen av återupptaget av glukos i njurarna, vilket leder till en ökad utsöndring av i urinen. Konsekvensen av detta blir en måttlig plasmaglukos och HbA1c-sänkande effekt vilken till stor del är beroende på initial plasmaglukosnivå, en lätt vätske- samt saltförlust och därmed blodtryckssänkning, en viktförlust på 2-3 kilo, men även en lätt stegring av HDL- samt LDLkolesterol. Vidare leder glukos-utsöndringen till en lätt ökad risk för framför allt svamp men även urinvägsinfektioner hos framför allt kvinnor. I dag saknas långtids effekts samt säkerhetsdata, vilket är en klar nackdel, jämfört med t.ex. DPP 4-hämmare. Kostnaden är jämförbar med den för DPP 4-hämmarna. De rekommenderas därför först till patienter, som provat en DPP 4-hämmare, men där denna ej fungerat, och då en tilläggseffekt behövs, eller då andra specifika fördelar för den enskilde patienten kan identifieras. Det doseras som en tablett en gång per dag, men kan ej användas av de med ett egfr < 50 ml/min pga avsaknad av effekt. Alfa-glukosidashämmare Akarbos Rekommenderas inte pga dålig blodsockersänkande effekt, biverkningsfrekvens samt pris. Tiazolidindioner glitazoner Är inte längre rekommenderade för nystart av behandling sekundärt till risken för biverkningar. Kombinationsbehandling tabletter med olika verkningsmekanismer I dag rekommenderas i första hand kombinationen metformin med SU, för att därefter vid behov kombinera med ett NPH-insulin till natten. Vid start NPH-insulin behålls tabletterna. Inkretinbaserade läkemedel, först det perorala sitagliptin och i andra hand det subcutana liraglutid, kan framför allt bli aktuellt vid biverkningar eller terapisvikt och då insulin inte är att föredra. I några sådana fall kan även en SGLT 2-hämmare bli aktuell. Således kan samtliga perorala läkemedel vid behov kombineras med varandra, eller med en GLP 1-analog om denna ersätter en DPP 4-hämmare. Kombinationsbehandling med insulin och tabletter Vid typ 2 diabetes används ibland kombinationsbehandling med insulin och tabletter i syfte att minska den hyperinsulinemi och viktuppgång som patientens livsstil orsakat och som förstärks av en insulinbehandling. Olika kombinationer är tänkbara. Den vanligaste är kombination av metformin och insulin som har flera gynnsamma effekter vid typ 2-diabetes och kan motverka viktuppgång, minska insulinbehovet och ge något bättre glykemisk kontroll. Metformin används i doser på upp till 2 3 g/dag fördelat på 2 3 doser. Sedvanliga kontraindikationer mot metforminanvändning måste iakttas, se ovan. Ett andra, men betydligt dyrare alternativ är att kombinera metformin och insulin med en GLP 1- analog. Framför allt vid en betydande övervikt/fetma har detta kunnat leda till en kraftig HbA1csänkning, viktnedgång och minskade insulindoser. 11

13 Insulin Indikationer för insulinbehandling Typ 1-diabetes Nydebuterad typ 2-diabetes med uttalad hyperglykemi, fasteplasmaglukos >10-12 mmol/l, icke fastande p-glukos > mmol/l Hyperglykemi vid kost eller kost och tablettbehandlad diabetes med komplikationer som infektioner, gangrän, hjärtinfarkt, stroke och andra akuta sjukdomar med ökat insulinbehov samt vid operationer Typ 2-diabetes eller sekundär diabetes där sjukdomen är dåligt inställd, motsvarande senast vid ett HbA1c > 60 mmol/mol), trots optimal behandling med kost, viktreduktion och perorala antidiabetika Typ 2-diabetes vid samtidig undervikt trots tillräcklig kaloritillförsel Kostbehandlad gravid patient som inte når uppsatta mål. Vilken som är den bästa insulinregimen att börja med är fortfarande omdiskuterat. Vid typ 1-diabetes rekommenderas, p.g.a. den ofta förekommande totala insulinbristen, 4-dos behandling med en direktverkande insulinanalog till måltiderna samt basalinsulin i form av en långverkande insulinanalog i endos. För personer med typ 2-diabetes, som tidigare tablettbehandlats fungerar oftast endos NPH insulin till natten bra, för att senare, då den endogena insulinbristen tilltar ersättas av en 2- eller 4-dos behandling enligt nedan. Start av insulininbehandling praktiska tips Äldre personer med diabetes typ 2 och med regelbundna vanor (1-dos) Detta är den rekommenderade insulinbehandlingen att starta med och är framför allt aktuell till patienter som under pågående behandling med perorala diabetesläkemedel har bristande glykemisk kontroll. Behandlingen är särskilt lämplig vid höga fastevärden och mindre höga postprandiella blodglukosvärden. Behandlingen påbörjas senast när HbA1c når över 60. Den leder till samma HbA1c sänkning men mindre viktuppgång och är enklare att sköta än flerdosregimerna. Tanken är att insulinera levern för att minska glukogennedbrytningen till glukos på efternatten med efterföljande fastehyperglykemi som följd. Man skall således inte äta efter insulinet som fungerar som en ökning av basalinsulinnivån, framför allt på efternatten. Tidigare tabletter behålls. En endos NPH-insulin, startas till kvällen vid sänggående. Rekommenderat är Insuman Basal Solostar eller Humulin NPH KwikPen. Börja med lika många enheter insulin som patientens fasteplasmaglukos, oftast E. Utrusta patienten med blodsockermätare, om patienten inte redan tidigare fått detta, för att göra en blodsockerkurva inför insulinstart. Kontrollera dagligen fastevärde under inställningsfasen, därefter betydligt glesare. Justera dosen vid sänggående, med en ökning på ca % av tidigare dos dagligen intill dess att målvärdet för fasteplasmaglukos (6-7 mmol/l) uppnås eller en nattlig hypoglykemi uppträder. En risk finns för nattlig hypoglykemi och förutom fastevärden kan även ett prov vid 2-3 tiden på natten vid behov kontrolleras. Om normalt eller lågt plasmaglukos uppnås kl. 2 3, men detta på morgonen fortfarande ligger så högt att det inte kan accepteras, kan i första hand Lantus prövas i stället för NPH-insulinet. I övrigt bör Lantus eller Levemir EJ användas som nattinsulin vid typ 2-diabetes. 12

14 Äldre personer med diabetes typ 2 och med regelbundna vanor (2 dos) Detta är den vanligaste, mer avancerade insulinregimen som startas när en endos sviktar eller för de som vid debut ligger högre i plasmaglukos, framför allt om de postprandiella värdena ligger klart högre än fastevärden. Mixinsulin är en blandning av snabb och medellångverkande NPH-insulin. Mixinsulin (Insuman Comb) ges på morgonen före frukost och vid behov på eftermiddagen före kvällsmaten. Förhållandet morgondos till eftermiddagsdos brukar oftast vara 2:1, men får utprovas från fall till fall. Insulinkänningar före lunch kan ske vid denna regim och kan undvikas med ett mellanmål vid 9-10-tiden på förmiddagen, eller en dosminskning av frukostdosen. Insulinkänningar kan även ske nattetid vanligtvis mellan 02-03, varvid man kan äta ett mellanmål på kvällen, eller minska dosen till kvällsmaten. Om blodsockret då stiger för kraftigt över natten kan ett byte till 4-dos vara ett alternativ. Vid start behålls metformin, men andra blodsockersänkande tabletter avslutas. Rekommenderas för äldre med mindre aktiva levnadsvanor, och de med en regelbunden livsstil med litet behov av att variera sina insulindoser. Mixinsulin Insuman Comb Solostar, ett humant mixinsulin, rekommenderas. Utgå från patientens vikt. Börja med 0.25 Enheter/kg kroppsvikt (för inneliggande patienter 0.5 E/kg, med en slutdos ofta på ca E/kg) och fördela dosen så att 2/3 ges till frukost och 1/3 till kvällsmaten. (Ex patientvikt 70 kg, blir ca 18 Enheter, 12 på morgonen och 6 till kvällsmaten). Doserna tas ca 20 minuter före frukost respektive kvällsmaten. Öka doserna med ca % i taget av den gamla dosen dagligen intill dess målvärden uppnås, preprandiellt ca 6 mmol/l. Hos många av de allra äldsta som bara äter lite kvällsmat, räcker det som regel med endos mixinsulin till frukost. Endos mixinsulin fungerar ofta mycket bättre än endos långverkande insulinanalog på morgonen, då patienterna får mer insulin dagtid när de äter och mindre till natten, vilket även minskar risken för en nattlig hypopglykemi. Yngre, medelålders och äldre aktiva personer med diabetes typ 2 (4 dos). Denna behandling är standardbehandlingen för patienter med typ 1-diabetes och aktivare personer med typ 2-diabetes. Det vill säga personer som varierar sin livsstil, mattider och måltidsstorlekar. Fördelen är att doserna kan justeras vid varje måltid och att denna kan ätas oberoende av tid samt mängd mat. Basinsulin För att täcka det basala insulinbehovet rekommenderas en långverkande insulinanalog vid typ 1-diabetes, oftast som endos förslagsvis vid tiden, och NPH-insulin på kvällen vid typ 2-diabetes. Måltidsinsulin med direktverkande insulinanalog ges i direkt anslutning till huvudmålen. Vid mellanmål mer än 2-3 timmar efter huvudmålen behövs ibland extra doser direktverkande insulin. Effekten av direktverkande analoger sätter in snabbt, efter minuter, är maximal efter 1-2 timmar och men avtar sedan snabbt för att upphöra efter 3-5 timmar. Durationen är dosberoende Dosen medellångverkande/långverkande samt måltidsinsuliner justeras efter plasmaglukos. Vid start behåll metformin, om detta använts tidigare, medan annan peroral blodsockersänkande behandling avslutas. Vid typ 2-diabetes rekommenderas Insuman Basal Solostar eller Humulin NPH KwikPen som basinsulin. Vid typ 1-diabetes rekommenderas Lantus Solostar. 13

15 Utgå från patientens vikt. Börja med 0.25 Enheter/kg kroppsvikt (för inneliggande patienter 0.5 E/kg, slutdos ofta upp mot 0.75 E/kg), och fördela hälften till måltidsdoserna samt hälften till basinsulinet. Ge ungefär lika mycket till varje måltid, eller något mer till frukosten. (Ex patientvikt 70 kg, blir ca 18 Enheter, 9 till måltiderna och 9 till basen, 3 till frukost, lunch och kvällsmat samt 9 E till Lantus vid kvällsmaten eller 9 till NPH vid sänggående). Mät blodsocker under inställningsfasen, före frukost, lunch, kvällsmat samt före sänggående, samt därefter vid behov glesare. Ibland kan postprandiella värden vara av värde. Justera dosen före så att inga blodsockerstegringar eller fall uppkommer efter en dos (Ex stiger blodsockret efter frukost ökas morgondosen, sjunker blodsockret under natten minskas dosen långverkande till kvällsmaten/kvällen). Öka doserna med ca % i taget av den gamla dosen dagligen intill dess målvärden uppnås, preprandiellt ca 6 mmol/l. Insulinpumpar Förskrivning av insulinpumpar kan användas till patienter utan egen insulinproduktion och som trots flerdos insulinbehandling har en icke acceptabel blodsockerinställning, som framför allt utmärks av hypoglykemier. Startas och sköts vid de sjukhusanknutna diabetesmottagningarna Kontinuerlig blodsockermätning CGMS Kontinuerlig blodsockermätning kan användas vid flerdos eller insulinpumpsbehandling, under kortare eller längre perioder som ett hjälpmedel att justera insulindoserna, som en säkerhet för att tidigt signalera blodsockerfall och larma, eller för att påvisa snabba blodsockerstegringar som kan kräva extra insulindoser. Kan i dag pga bristande långtidsdokumentation inte rekommenderas för långtidsanvändning mer än i mycket speciella fall. CGMS finns att användas separat eller som en del i vissa insulinpumpar. Diabetes och kortisonbehandling Diabetes utgör inget hinder för behandling med kortikosteroider. Inhalationssteroider ger obetydlig påverkan på plasmaglukos och bara i högre doser. Om inhalationsdosen ökas kan extra plasmaglukoskontroller vara av värde samt vid behov ökade insulindoser. Lokala steroider leder ofta till kraftiga, men kortvarig plasmaglukosstegringar (1-2 dagar). Extra kontroller rekommenderas. Har patienten insulin kan doserna ökas tills värdena åter ligger stabilt. Vid kost/tablettbehandling behövs sällan någon kompletterande insulinterapi på grund av den snabbt övergående blodglukoshöjande effekten. Om stegringen kvarstår, och/eller symtom på högt plasmaglukos tillstöter, bör patientansvarig läkare kontaktas för övergång till insulinbehandling. Perorala steroider leder till kraftfulla, dosberoende plasmaglukosstegringar samt senare fall då kortisondoserna reduceras. Under dygnet sker kraftigast plasmaglukosstegring under 6-12 timmar efter steroidintag. Detta innebär att en endos kortisonbehandling som ges på morgonen framför allt påverkar plasmaglukos under dagen. En tvådos kortison behandling får samma effekt även under natten. Detta kan ibland utlösa en sekundär diabetes, varför p-glukos skall kontrolleras efter start av steroidterapi. 14

16 Steroidbehandling leder ofta till övergång från kost/tabletter till insulin samt ökade insulindoser vid insulinterapi, under den tid som kortisonbehandlingen pågår. Observera att då steroiddosen åter minskas, minskar också insulinbehovet. En påbörjad insulinterapi kan eventuellt behöva avslutas. Patienter utan diabetes som får perorala steroider, skall upplysas om att hyperglykemiska symtom (ökade urinmängder, törst, samt trötthet) kan uppstå och skall då kontakta den läkare som startat behandlingen som också är ansvarig för vidare utredning och behandling. Vården bör även erbjuda patienten en kontroll av ett slumpglukos på eftermiddagen efter ca 2, 5 samt 10 dagar. Därefter vid behov. Hypertoni Hypertoni är vanligt vid diabetes. Uppskattningsvis 25 % av alla fall av hjärt- och kärlsjukdom som drabbar patienter med diabetes kan helt eller delvis tillskrivas samtidig förekomst av hypertoni. God blodtryckskontroll minskar risken för såväl mikro- som makrovaskulära komplikationer. Mätteknik Blodtrycket bör mätas minst 2 ggr per år på standardiserat sätt. Mätningen bör ske i sittande efter 5 min vila, därefter i stående 2 min efter uppresning. Korrekt manschettbredd ska användas beroende på överarmens omkrets. Ett medelvärde av två till tre mätningar bör anges, med en noggrannhet på 2 mmhg. Man bör vara frikostig med att använda 24-timmars blodtrycksmätning, särskilt vid gränsvärdesblodtryck eller vid refraktär hypertoni. Hemblodtrycksmätning kan vara ett alternativ till 24-timmars blodtrycksmätning. Behandlingsindikation/målblodtryck Blodtryck > 140/85 mmhg är en stark indikation för läkemedelsbehandling, och utgör målblodtryck när läkemedelsbehandling har inletts. Vid förekomst av mikro- eller makroalbuminuri kan ett systoliskt målblodtryck < 130 mmhg övervägas, om det kan uppnås utan onödig polyfarmaci. Utredning före behandling Anamnes, status, EKG samt basala lab-parametrar (natrium, kalium, kreatinin, egfr, mikroalbuminuri) skall gås igenom innan läkemedelsbehandling initieras. Behandling För flertalet patienter gäller att monoterapi inte är tillräckligt för att uppnå målvärdena. Både angiotensinreceptorblockerare (ARB) och ACE-hämmare har visat sig ha njurprotektiv effekt vid diabetes. ARB-preparat utgör ett lämpligt förstahandsval, då risken för angio-ödem och rethosta är mindre vid behandling med dessa preparat än vid behandling med ACE-hämmare. Som tilläggsbehandling rekommenderas antingen kärlselektiva kalciumblockerare eller thiaziddiuretika, eller bägge om det behövs. 15

17 Betablockerare är inte ett förstahandsval i normalfallet, men kan användas som tillägg till ovanstående preparat eller om specifika skäl föreligger. I sista hand kan spironolakton, alfablockerare eller loopdiuretika läggas till. Kombinationen ARB + ACE-hämmare ska undvikas vid behandling av hypertoni. Livsstilsråd vid hypertoni bör inbegripa framförallt viss saltinskränkning, viktreduktion, regelbunden motion, rök- och snusstopp, samt alkoholrestriktion om överkonsumtion föreligger. Uppföljning Efter initiering eller förändring av blodtrycksbehandling bör ny kontroll av blodtrycket i sittande + stående ske efter 4-6 veckor. Vid behandling av äldre patienter, eller patienter med känd neuropati, bör man vara särskilt uppmärksam på utveckling av ortostatiskt blodtrycksfall. Efter insättande av ARB, ACE-hämmare, diuretika eller spironolakton bör natrium, kalium, kreatinin och egfr kontrolleras efter dagar, samt därefter minst årligen. Kombinationsbehandling med ARB + spironolakton, eller med ACE-hämmare + spironolakton, bör föranleda tätare kontroller av ovan nämnda prover. Patienter som behandlas med ARB, ACE-hämmare eller spironolakton bör instrueras att tillfälligtvis göra uppehåll med denna behandling i händelse av akuta vätskeförluster, exempelvis magsjuka, för att undvika akut njursvikt och elektrolytrubbningar. Detta är särskilt viktigt vid samtidig användning av metformin. Blodfetter Först presenteras här de nya amerikanska, rekommenderade och betydligt förenklade riktlinjerna för behandling av blodfetter som markör för den ökade kardiovaskulära risk som är förknippad med diabetes. Då dessa är helt inriktade på måldoser istället för målvärden följer därefter även ett avsnitt med behandlingsriktlinjer för de behandlingsansvariga som ännu ej känner sig övertygade om detta nya, nu rekommenderade arbetssätt. Läkemedelsverket har angett att bägge riktlinjerna kan användas för kardiovaskulär prevention läs mer här. Verket lyfter även fram möjligheten att använda NDR:s riskmotor för bedömning av den kardiovaskulära risken inför ev. behandling. Atorvastatin är start och underhållsdos till alla under 75 års biologisk ålder och med en genomgången kardiovaskulär händelse, för de år och typ 1 eller typ 2 diabetes med andra riskfaktorer och ett LDL-kolesterol > 1.8 mmol/l samt för de utan diabetes men med ett LDL-kolesterol > 5 mmol/l. Det kan även övervägas till de som ej når behandlingsmålen, med Simvastatin 40 mg 1x1, om man använder målvärdesstyrd behandling. Simvastatin 40 mg 1x1 är start och underhållsdos, till de som är äldre än 75 år, de med diabetes år men utan andra riskfaktorer och till de som primärpreventivt är år och har en så förhöjd risk för en kardiovaskulär händelse att det motiverar behandling. Dosen kan behöva reduceras om samtidig behandling med bl.a. amiodarone, diltiazem, verapamil, amlodipine, ketokonazol, erytromycin, ranolazine eller grapefruktjuice i större dagliga mängder. 16

18 Dosjusteringar behöver ej göras mer än av biverkningsskäl. Start och uppföljning: Vid behandlingsstart rekommenderas leverstatus samt ett fastande lipidstatus, för en bedömning av aktuell Kolesterol, LDL-kolesterol samt triglyceridnivå. Därefter rekommenderas enbart ett uppföljande icke-faste kolesterol ca 6-12 veckor efter behandlingsstart för att se att förväntad kolesterolsänkning uppnåtts. Med Pravastatin samt Simvastatin ca % och med Atorvastatin samt Crestor > 50 % sänkning. Vid otillräcklig effekt kan i första hand complianceproblem misstänkas och i andra hand en sekundär hyperlipidemi, som då kan behöva utredas. Därefter räcker det med årliga compliance kontroller av ett icke-faste kolesterol, för ifyllande av kvalitetsregister. Kontroll utav levermarkörer eller CK, behöver bara ske om patienten uppvisar tecken på biverkningar. Biverkningar; I första hand rekommenderas att behandlingen med aktuell statin avslutas, under ca 4-6 veckor, varefter ett provokationsförsök utföres. Enbart om besvären först försvinner och sedan återkommer är aktuell statin ansvarigt för biverkan. 70 % av de som upplevt en biverkan och gör denna provokation, kan därefter fortsätta upp till 3 år, med behandlingen enligt erfarenheter från Mayokliniken. I andra hand rekommenderas ett byte till Pravastatin 40 mg 1x1 för de som får biverkningar på Simvastatin 40 mg eller Atorvastatin 80 mg 1x1. Eller ett byte till Rosuvastatin 40 mg 1x1 är för de som får biverkningar på Atorvastatin 80 mg 1x1vid en klart förhöjd kardiovaskulär risk. Vid karstående biverkningar, kan en dosering 1 6 dagar per vecka rekommenderas högsta tolerabla dos. Vid ett initialt lågt HDL och/eller höga triglycerider rekommenderas skärpt ickefarmakologisk behandling, ev. dietistkontakt med om möjligt viktnedgång, ökad fysisk aktivitet, ett lagom alkoholintag för kvinnor motsvarande ca 1 och för män 1-2 glas vin per dag, och en bättre blodsockerkontroll. Detta är speciellt viktigt vid triglycerider > 10 mmol/l, för att undvika pancreatiter. Läkemedelsbehandling rekommenderas inte. Slutligen rekommenderas att patienter med hjärtsvikt klass II-IV samt patienter i hemodialys inte behandlas, då genomförda studier inte kunnat visa på någon minskad kardiovaskulär sjuklighet vid behandling med statiner, eller någon annan lipidsänkande behandling. Andra på marknaden förekommande lipidsänkande läkemedel kan i dag ej rekommenderas då en risk/nytta värdering talar emot användande av såväl kolesterolupptagshämmare, gallsyrebindare, fibrater, samt nikotinsyrepreparat. Detta gäller såväl i kombination med statin som i stället för statin. 17

19 Nedan följer en uppdaterad version, som mer bygger på de europeiska och våra äldre riktlinjer Sammanfattning Behandlingsmål Typ 2-diabetes: Alla > 40 år, där prevention är meningsfull Simvastatin 40 mg 1x1, eller 80 mg Atorvastatin vid andra samtidiga riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom (CVS). Typ 1-diabetes: Efter års diabetesduration, vid andra samtidiga riskfaktorer eller patientålder > 40 år, där prevention är meningsfull Simvastatin 40 mg 1x1. Vid flera riskfaktorer för CVS, startas direkt med Atorvastatin 80 mg 1x1. Faktarutor Målvärden T-Kolesterol < 4.5 vid normal risk < 4.0 vid riskökning för CVS LDL-Kolesterol < 2.5 vid normal risk < 2.0 vid riskökning för CVS HDL-Kolesterol > 1.0 Triglycerider < 2.0 Non-HDL < 3.3 vid normal risk < 2.8 vid riskökning ApoB, g/l Apolipoproteiner LDL mmol/l Önskvärd nivå Gränszon Förhöjd risk (män = kvinnor) Förhöjd risk, män Förhöjd risk, kvinnor Önskvärd nivå Gränszon Förhöjd risk < 0.9 < 1.1 > > 1.2 ApoA-1, g/l < 1.15 < 1.25 ApoB/apoA-1 män < 0.7 < 0.8 > > 0.9 < 2.5 < 3.0 > > 3.4 ApoB/apoA-1 < 1.0 < 1.1 ApoB/apoA-1 kvinnor < 0.6 < 0.7 > >

20 Diabetes mellitus och lipidrubbningar Alla patienter med nydiagnostiserad diabetes, där blodfettsänkande terapi kan bli aktuell, bör undersökas avseende lipidstatus när god blodsocker kontroll uppnåtts eller 2-3 månader efter diabetesdebut. Före behandlingsstart följs blodlipider varje år. Efter behandlingsstart, och sedan målvärden uppnåtts kan det räcka med kontroll av enbart ett icke faste S-kolesterol. Då förhöjda blodfetter är en av de allvarligaste riskfaktorerna för förtidig kardiovaskulär sjukdom, och ett flertal behandlingsstudier visat på mycket goda behandlingsvinster och få biverkningar, bör alla över 40 år erbjudas behandling med statin, för närvarande Simvastatin 40 mg 1x1. Vid andra samtidiga riskfaktorer som ökar risken för en för tidig kardiovaskulär skada, samt för de som haft en skada och är yngre än 75 år T Atorvastatin 80 mg 1x1. Detta trots att lipidrubbningen hos de flesta inte kännetecknas av en LDL-kolesterolstegring. Behandlingsmålen är de som nämns i faktarutan. De är desamma som för patienter med etablerad kardiovaskulär sjukdom men utan diabetes. I dagsläget rekommenderas ingen kombinationsbehandling om man ej når behandlingsmålet. Statiner kan ibland leda till muskelbesvär eller mer sällsynt en myopathi med CK-stegring som skall leda till att behandlingen behöver avslutas eller justeras. Diagnos För att adekvat kunna bedöma riskbilden av lipidnivåerna rekommenderas initialt en kontroll av ett komplett lipidstatus, dvs. Total-kolesterol, HDL-kolesterol, samt triglycerider, för en automatisk beräkning av LDL-eller non-hdl kolesterol via lab. Detta då alla fraktionerna påverkar risken för ischemisk sjukdom. Detta gäller kanske framförallt triglyceridnivån nivån hos kvinnor. LDL-kolesterol kan inte beräknas om triglycerider är > 4.5 mmol/l, med Friedewalds formel, då istället non-hdl kolesterol kan användas för beräkning av kardiovaskulär risk. Nyare och säkrare sätt att bedöma lipidbildens betydelse för en patients risk får man via mätning av non-hdl kolesterol eller av apolipoproteinerna, ApoA1 och ApoB. Non-HDL kolesterol är skillnaden mellan ett T-Kolesterol och HDL-kolesterol och är summan av allt aterogent kolesterol. Varken non-hdl kolesterol eller apolipoproteiner kräver att patienten är fastande, men de sistnämnda är dyrare att analysera. Triglyceridnivån påverkar inte resultatet. Grovt kan man jämföra ApoA-I, med HDL, samt ApoB med LDL. Kvoten är den starkaste riskmarkören för en arteriosklerotisk händelse. För närvarande saknas dock randomiserade studier som är baserade på apolipoproteiner. Inför behandlingsstart bör Kreatinin samt T4/TSH kontrolleras för bedömning av om sekundär dyslipidemi föreligger. Farmakologisk behandling Hyperkolesterolemi Simvastatin 40 mg 1x1. Vid otillräcklig effekt, eller en högre risk för kardiovaskulär sjukdom, bör behandlingen ersättas av atorvastatin 80 mg 1x1. Behandling av simvastatin skall inte startas med 80 mg Simvastatin då detta leder till en riskökningen för myopathi. Riskökningen är som högst det första behandlingsåret. Om behandlingsmålet på Kolesterol ej uppnås, eller om målen på de andra lipifraktionerna ej uppnås rekommenderas enbart skärpt icke-farmakologisk behandling och ej att behandlingen kompletteras med andra lipidsänkande läkemedel. 19

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/ eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. jarl.hellman@akademiska.se

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 Modern diabetesvård Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 WHO s definition tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Ändrad 2015-03-04, s 587 och s 613. 587 1 Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Inledning Randomiserade studier

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! En till som Kollar!! Å Vad Kollar vi på här Då! Stor Spänning! Kanske störst i Kommunhuset. Hammarby kunde åka hem och Fira! Sammanfattning Typ

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir Diabetes DIABETES Typ 2 diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) Tilläggsbehandling Tabletter glipizid Mindiab Insulin ** ) Kombinationsbehandling (tabletter + insulin) Medellångverkande humant

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) EMA/601943/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity som beskriver åtgärder som ska vidtas för

Läs mer

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus Diabetes och diabetesvård Bukspottkörteln ANNELIE AUGUSTINSSON Langerhanska cellöar Alfaceller (glukagon) Betaceller (insulin) Deltaceller (somatostatin) www.flickr.com/creativecommons - Brad Miller är

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Terapiråd Diabetes. Juni 2013

Terapiråd Diabetes. Juni 2013 Juni 2013 Innehåll Diabetes 1 Epidemiologi 1 Prevention 1 Klassifikation av diabetes mellitus 2 Symtom vid insjuknande 2 Diagnos (WHO 1999) 2 Screnning 2 Behandling vid diabetes 3 Komplikationer vid diabetes

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC Typ 2-diabetes Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? 80 60 Mikrovasculär sjd Incidens per 1000 patientår 40 20 Hjärtinfarkt 0 0 5 6 7 8 9 10 11 Updated mean HbA 1c (%) Error bars = 95% CI Adjusted for

Läs mer

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). 2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas

Läs mer

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker.

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. Bra att veta om diabetes För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är diabetes?... 4 Olika typer av diabetes... 5 Midjemåttet och typ 2-diabetes... 8 Högt blodtryck,

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation Myndighetssamverkan inom diabetesområdet (LV), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Läs mer

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL.

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL. Leif 51 år Typ 2-diabetes MIKROVASKULÄRA Komplika)oner MAKROVASKULÄRA DCCT - 1982-1993 mikrovaskulära komplika)oner Retinopati CVL Nefropati Koronär hjärtsjukdom Neuropati Perifer Kärlsjd HJÄRTSVIKT 1

Läs mer

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Diabetesläkemedel Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Förord DIAREG är beteckningen på ett nätverk av läkemedelskommittéernas expertgrupper för diabetes i följande landsting: Uppsala, Sörmland,

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Behandling av typ 2 diabetes

Behandling av typ 2 diabetes Behandlingsrekommendation Behandling av typ 2 diabetes Bakgrund Diabetes mellitus kan definieras som en metabolisk rubbning med kroniskt förhöjt blodglukos beroende på otillräcklig insulinsekretion och/eller

Läs mer