ATT LEVA MED DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT LEVA MED DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH 2"

Transkript

1 Hälsa och samhälle ATT LEVA MED DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH 2 EN LITTERATURSTUDIE OM INDIVIDERS ERFARENHETER JENNY LARSSON CHARLOTTE SILBRO Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola p [alt p] Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Augusti 2009

2 ATT LEVA MED DIABETES TYP 1 OCH 2 EN LITTERATURSTUDIE OM INDIVIDERS ERFARENHETER JENNY LARSSON CHARLOTTE SILBRO Larsson, J & Silbro, C. Att leva med diabetes typ 1 och 2. En litteraturstudie om individers erfarenheter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Diabetes typ 1 och 2 är idag en folksjukdom och antalet nyinsjuknade ökar i samma omfattning som fetmaepidemin. Dess behandling är emellertid komplex varför föreliggande litteraturstudie syftade till att beskriva vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och 2. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Både kvantitativa och kvalitativa studier (N=10) inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visade att individernas erfarenheter av att leva med sjukdomen berörde sex olika teman; plasmaglukosnivån, copingstrategier, insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum, kost, stöd och oro. Individer med diabetes typ 1 eller 2 upplevde att de oftast fick för lite information angående sjukdomen varför deras oro över akuta- och senkomplikationer ökade. Kosthållningen beskrevs också svår och problemfylld när övriga familjemedlemmar motsatte sig denna. Individerna betonade därför vikten av stöd från familj och anhöriga. Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 1, diabetes mellitus typ 2, erfarenhet, litteraturstudie, omvårdnad TO LIVE WITH DIABETES TYPE 1 AND 2 1

3 A LITERATURE REVIEW ABOUT INDIVIDUALS EXPERIENCES JENNY LARSSON CHARLOTTE SILBRO Larsson, J & Silbro, C. To live with diabetes type 1 and 2. A literature review about individuals experiences. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing programme, Malmö university: Health and Society, Department of Nursing, Today, diabetes type 1 and 2 are seen as a public health issue, and the number of newly diagnosed are increasing to the extent of obesity. The treatment is, however, complex why the literature review presented aims at describing adult individuals experience about living with diabetes type 1 and 2. The literature search was performed in the databases CINAHL and PubMed. Both quantitative and qualitative studies (N=10) were included, and quality rated, by both authors independently of each others, by means of a modified review record. The result showed that individuals experience about living with diabetes type 1 and 2 concerned six different themes: plasma glucose level, coping strategies, insulin pump/insulin pen/antidiabeticum, diet, support and anxiety. Individuals diagnosed with diabetes type 1 or 2 experienced that they didn t receive enough information regarding the disease, which resulted in worries aboute acute- and latecomplications. A majority experienced the diet restrictions as difficult and troublesome because the family opposed the new diet. The individuals experienced that support from the family and relatives were important, but a balance was an aim. Keywords: Diabetes Mellitus type 1, diabetes mellitus type 2, experiences, nursing, review INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Patofysologi 6 Stress och psykosociala förhållanden 7 HbA1c 7 Plasmaglukos 8 Komplikationer 8 Akuta komplikationer 8 Senkomplikationer 9 2

4 Behandling 10 Farmakologisk behandling 10 Kostråd 11 Motion 12 Copingstrategier 12 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 13 METOD 13 Identifiera tillgängliga resurser 13 Identifiera relevanta källor 13 Avgränsa forskningsproblemet och fastställa Huvuddragen i sökningen 13 Utveckla en sökning för varje system 13 RESULTAT 16 Plasmaglukosnivå 16 Copingstrategier 16 Insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum 17 Kost 18 Upplevelse av stöd 19 Oro för sjukdomen 21 DISKUSSION 24 Metoddiskussion 24 Resultatdiskussion 25 Plasmaglukosnivå 25 Copingstrategier 26 Insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum 26 Kost 27 Upplevelse av stöd 29 Oro för sjukdomen 30 SLUTSATS 30 FRAMTIDA VÄRDE 31 REFERENSER 32 BILAGA

5 INLEDNING Diabetes typ 1 och 2 anses vara en världsomfattande folksjukdomar i dagens samhälle, med fortskridande ökning. Årligen insjuknar 240 individer i Sverige per Totalt är cirka individer diagnostiserade, det vill säga cirka sju procent av den svenska befolkningen (Socialstyrelsen, 2009). Detta är en ökning med 40 procent sedan talet. En kraftig ökning i insjuknandet av diabetes typ 1 ses framför allt hos barn och ungdomar upp till 14 års ålder (Socialstyrelsen, 2005a). I Sverige är emellertid diabetes typ 2 vanligare än typ 1. Cirka individer är diagnostiserade med typ 1 och resterande med typ 2 (ca ). Diabetes typ 2 är därtill något vanligare bland män än kvinnor (Socialstyrelsen 2009). Idag betraktas följaktligen diabetes som en folksjukdom och även om utvecklingen av dess behandling har förfinats under årens lopp, så nås inte alltid metabol kontroll. Orsakerna härtill är komplexa då det är ett samspel mellan flera olika faktorer såsom exempelvis den personliga inställningen och attityden till sjukdomen (Malmsten, 2007). Det anses därför angeläget att studera individens erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och 2. BAKGRUND Namnet diabetes mellitus har sitt ursprung från talet då läkarna smakade på urinen för att fastställa diagnosen (Lorenz, 1997). Urin hos patienter med diabetes 4

6 mellitus har en sötaktig smak, och gick förr under namnet honungssött som rinner igenom (Bengtson & Setterberg, 2003). Idag används andra metoder såsom blodoch urinprov, men sjukdomen är fortfarande den samma och ökningen av antalet nyinsjuknande i diabetes stiger i samma omfattning som fetma epidemin (Socialstyrelsen, 2009). Under de senaste 15 åren har det i Sverige skett en ökning beträffande övervikt och fetma Liknande utveckling var det i USA för 25 år sedan. Där har fetman dessutom resulterat i en ökning av insjuknandet i diabetes typ 2. I Sverige har därför aktiva åtgärder vidtagits för att stoppa fetma utvecklingen, vilka är utbyggnad av cykelvägar samt fri frukt till barnen i skolan och hälsosam mat på arbetsplatser (a a). Sett ur ett socioekonomiskt perspektiv är det främst lågutbildade och invandrare födda utanför Europa som drabbas av diabetessjukdom i Sverige (Socialstyrelsen, 2005a). Män och kvinnor med låg inkomst har 50 procents större risk att drabbas av diabetes jämfört med män och kvinnor som är höginkomsttagare. Detta framkom genom en enkät som folkhälsoinstitutet lät genomföra. Samma enkät visade även att svenska medborgare som är födda utanför rikets gränser har tre gånger ökad risk att drabbas av diabetes. Anledningen till varför individer med låg socioekonomisk status oftare drabbas av diabetes kan bland annat bero på att de har sämre ekonomi, sämre jobb och ett ohälsosammare leverne (Socialstyrelsen, 2009). Några klasskillnader beträffande den medicinska behandlingen förekommer inte i Sverige relaterat till det sociala skyddsnätet. Skillnader kan dock ses vad gäller rekommenderad kost då denna anses förhållandevis dyr. I ett större perspektiv, det vill säga utanför landet gränser, är medicinsk behandling av diabetes mer av en klassfråga då alla kostnader läggs på individen (Socialstyrelsen, 2005a). I Kina får exempelvis den drabbade själv bekosta läkemedel, blodglukosmätare, stickor samt nålar (Xu, mfl, 2008). I Sverige går antidiabetikum under högkostnadsskyddet (Cronberg, 2008) medan insulin och material såsom stickor och mätare är gratis (SOSFS 2008:1). Tack vare högkostnadsskyddet betalar således en individ max kronor under en 12 månadersperiod för läkemedel och hjälpmedel som behövs vid en kronisk sjukdom såsom exempelvis diabetes typ 2. Patofysiologi Diabetes typ 1 och typ 2 är kroniska autoimmuna sjukdomar där de langerhandska öarna i pancreas angrips av T-celler, makrofager och troligtvis även mördareceller (Brändén mfl, 2004). Detta får till följd att betacellerna slås ut vilket resulterar i upphörande insulinproduktion (Hedner, L, 2007). Antikroppar riktade mot betacellerna har spårats i 80 procent av fallen med diabetes typ 1 (Bengtsson 2003). Drabbas individen av diabetes typ 2 påverkas glukostransportörerna GLUTA 4, vilket leder till nedsatt insulin känslighet på grund av GLUTA 4 transportörerna reagerar sämre på det kroppsegna insulinet så kallad insulinresistens (Hedner, 2007). Insulinet har till uppgift att sänka blodglukoshalten genom att stimulera celler till glukosintag, det stimulerar även till ökad inlagring av fett och ökat glukosupptag i levern. Insulinet har även en hämmande inverkan framförallt på leverns frisättning av glukos från fett, protein och glukogenförråden (Ericson & Ericson, 2006). Insulin frisätts i två faser vid stigande blodglukosvärde. Den första fasen är snabb frisättning av tidigare tillverkat insulin, det vill säga lagrat insulin. Denna typ av insulin är snabbverkande, men har kort halveringstid. För att behålla 5

7 blodglukosvärdet på en jämn nivå frisätts sedan i fas två ett långsamt och varaktigt insulin, samt nybildning av insulin som lagras (Simonsen mfl, 2003). Etiologin bakom diabetessjukdom typ 1 och typ 2 är olika. Diabetes typ 1 som även kallas insulinberoende diabetes mellitus (IDDM) har ett hastigt insjuknande och drabbar främst barn och ungdomar. Orsakerna tros vara ärftliga faktorer i kombination med en utlösande faktor som till exempel en virusinfektion (Ericsson & Ericson, 2006). Littorn mfl (2001) jämförde exempelvis individer med diabetes med en frisk kontrollgrupp för att påvisa orsaker eller riskfaktorer för att drabbas av diabetes typ 1. Resultatet visade att det fanns en föröhjd risk (P<0,001) att utveckla sjukdomen om individen har en eller flera första grads släktingar som har diabetes. Denna signifikanta skillnad kunde inte påvisas inom släkten i övrigt. Någon signifikant skillnad mellan individernas BMI och kontrollgruppen kunde heller inte påvisas se tabell 1, det samma gäller utbildningsnivån grupperna emellan (a a). Tabell 1 Skillnaden beträffande kön, ålder och BMI mellan individer med diabetes och kontrollgruppen ur Family Characteristics and life events before the onset of autoimmune type 1 diabetes in young adults (Littorini mfl 2001). Diabetes patienter Antal 349 Män/Kvinnor 220/129 (64) Ålder /- 5.5 BMI /- 3.4 W/H ratio / Antal i (%), +/- Standardavvikelsen Kontroll grupp /420 (57) / / / Insjuknandet i diabetes typ 2, även kallad non-insulin dependent diabetes mellitus (NIDDM) kan dels vara ärftligt men hänger till största delen samman med individens livsstil (Ericson & Ericson 2006). Vad beträffar ärftligheten är det bevisat att individen har en ökad risk att utveckla diabetes typ 2 om någon nära anhörig har sjukdomen. För övrigt finns det dock inte någon säker evidens för hur stor risk ärftligheten utgör (Socialstyrelsen, 2009). En livsstil med rökning, fett och kaloririk mat, fysisk inaktivitet samt stress kan göra att individen drabbas av det metabola syndromet. Detta är ett förstadium till diabetes typ 2 och kardiovaskulär sjukdom. Diabetes typ 2 är således en komplex sjukdom som inte endast kräver behandling av själva sjukdomen. Vanligt förekommande fysiska tillstånd är hypertoni, förhöjd andel LDL- kolesterol och minskad mängd HDLkolesterol. I samband med en triglyceridnivå över normalvärdet ökar risken för utveckling av arteroskelros (fettinlagringar i artärväggen). Makrofagerna står för denna process i syfte att sänka blodets fetthalt, dock kan det resultera i en trombos vid eventuell plackruptur eller kärlspasm (Ericson & Ericson 2006). Stress och psykosociala förhållanden 6

8 Både stress och psykosociala faktorer kan bidra till att en individ utvecklar diabetes (Socialstyrelsen, 2009). Vid stress sätts en kedjereaktion igång som startar i hjärnan. Lagom stress ökar inte risken för diabetes, men en individ som under lång tid är stressad, där kroppens bromssystem är utslaget har ökad risk. Detta beror på att hypofysens framlob utsöndrar adrenokortikotropt hormon (ACTH) när kroppen är utsatt för stress. ACTH transporteras via blodet till binjurarna, där det stimulerar binjurarna att utsöndra noradrenalin och kortisol samt adrenalin, vilka är kroppens tre viktigaste stresshormoner. Kortisol påverkar kroppen på en rad olika sätt, det hämmar insulinutsöndringen och insulinbalansen störs, vilket leder till att fett lagras kring midjan (Bjålie mfl, 2000). Bukfetma kan i sin tur leda till det metabola syndrom som nämns ovan och därmed till diabetes. Således kan långvarig stress bidra till utvecklandet av diabetes (Ericson & Ericson 2006). HbA1c Vid HbA1c (glykerat hemoglobin) mäts medelnivån av blodets plasmaglukoshalt. Mätningen visar svar på hur individens plasmaglukoshalt har varit under de senaste 8-10 veckor (Ericson & Ericson, 2008). Enligt Sveriges riktlinjer ska nivån vara 6,5 % eller lägre. HbA1c provet tas vanligen på vårdcentralen några dagar innan besöket hos diabetes sjuksköterskan för att hon eller han ska erhålla provsvaret lagom till nästa patientbesök. För patienter som lider av diabetes typ 2 stiger HbA1c med 1 mmoll/ 4år. Innan införandet av HbA1c saknades uppgifter om individers metabola kontroll över tid. Det räckte nämligen att patienterna följde kostrekommendationerna några dagar innan de skulle till diabetessköterskan på kontroll, för att påvisa en bra plasmaglukos nivå oavsett tidigare leverne sedan föregående kontroll. Fördelen med HbA1c är att patienterna rent psykologiskt behöver äta enligt rekommendationerna under längre tid dels för att nå metabola kontroll samt dels för att minska risken för att utveckla senkomplikationer (a a). Plasmaglukos Det var under talet som möjligheten att mäta blodets plasmaglukosnivå revolterade den medicinska marknaden (Mosand, 2006). Idag kan plasmaglukosmätning utföras dels via visuell mätning där värdet inte blir exakt och dels via mätning med plasmaglukosmätare varpå det exakta värdet anges. Mätning av plasmaglukos ger en objektiv beskrivning av förhållandet beträffande mat, motion och ordinerade läkemedel. När individen i fråga är medveten om hur nämnda faktorer (kost, motion och insulin) påverkar plasmaglukosvärdet leder detta till ökad sjukdomsmedvetenhet, förståelse för hur individen själv kan styra värdet vilket skapar trygghet i vardagen och reducerar risken för hypoglykemiska tillstånd i samband med ökad motion, minskat kolhydratintag och dos justeringar (a a). Individer diagnostiserade med diabetes erhåller fortlöpande undervisning beträffande självkontroll av plasmaglukosvärdet (Mosand, 2006). Undervisningen bygger på två delmoment; 1) praktisk undervisning angående utrustningen och hur denna ska användas, samt 2) individen får lära sig att tolka resultatet och information om vilka åtgärder som bör vidtas Mätning av plasmaglukosnivån ska ske dagligen, men kan behöva göras oftare vid komplikationer som feber- eller infektionstillstånd. De flesta individer diagnostiserade med diabetes mäter sin plasmaglukosnivå rutinmässigt före måltid, cirka två timmar efter måltid samt innan sänggående. Detta är dock individuellt (a a) 7

9 Komplikationer Vid såväl typ 1 diabetes som typ 2 diabetes finns det risk för akuta men även långsiktiga komplikationer. Exempel på akuta komplikationer är hypo- respektive hyperglykemi och när det gäller de långsiktiga förekommer både mikro- och makrovaskulära komplikationer (Mosand, 2006). Akuta komplikationer Hypoglykemi kännetecknas av för lågt plasmaglukosvärde, under 3 mmol/liter, relaterat till för hög insulinhalt. Tillståndet kan leda till insulinkoma med bland annat glukosinfusion som behandling. Sedan krävs det att patient i samråd med läkare ser över den ordinerade insulinmängden så att detta inte är orsaken bakom hypoglykemin. I annat fall kan faktorer som för litet intag av kolhydrater, ökad motion och andra sjukdomar vara vanligt förekommande orsaker bakom tillståndet. Hyperglykemi är motsatsen till hypoglykemi, vilket innebär att blodglukoshalten överstiger 7 mmol/liter relaterat till brist på insulin eller ej upptäckt diabetessjukdom. Tillståndet orsakas främst av för högt intag av kolhydrater i förhållande till insulinmängd. Fortgår tillståndet obehandlad kan det i slutänden leda till diabeteskoma, på grund av ökad mängd ketoner som bildas vid fettförbränning (Ericson & Ericson, 2008). I Kina drabbas många låg- och medelinkomsttagare av både hyper- och hypoglykemi då de inte kontrollerar sitt blodglukosvärde tillräckligt ofta och/eller använder sig av egentillverkade huskurer pga att de inte har råd att bekosta plasmaglukosmätare med tillbehör och läkemedel (Xu mfl, 2008).Ytterligare en orsak bakom hyperglykemi är negativa livshändelser. Exempelvis gjorde Stenström mfl (1995) en uppföljningsstudie hos en grupp omfattande 34 individer, med syfte att jämföra HbA1C värde under en tvåårsperiod. I studien jämfördes individer med liten andel negativa livshändelser mot individer med hög andel negativa livshändelser (se tabell 2). Tabell 2 Förändringar i mäns HbA1C värde relaterad till livshändelser från Recent Life Events, Gender Differences, and the Control of Insulin-Dependent Diabetes Mellitus A 2-Year Follow-up Study (Stenström mfl, 1995) Lownegative eventers Highnegative eventers HbA1c- HbA1c- HbA1c N Mean SD Mean SD Mean SD 18 6,49 1,0 6,86 1,1 6,92 1,1 16 7,70 1,8 7,86 1,3 8,24 1,3 Tabellen visar hur mäns HbA1C värde försämras under inflytande av negativa livshändelser. Detta gäller inte kvinnor då de använder sig av copingstrategier i större utsträckning. Orsakerna bakom blodglukosstegringen är orsakad av 8

10 hormonell frisättning och/eller mindre följsamhet beträffande egenvård än tidigare (Stenström mfl, 1995). Senkomplikationer Individer diagnostiserade med diabetes har en ökad risk att drabbas av sjukliga förändringar i kroppens organ så kallade senkomplikationer orsakade av grundsjukdomen (Mosand, 2006), Senkomplikationerna benämns mikrovaskulära komplikationer om de innefattar förändringar i de mindre blodkärlen placerade i njurar, ögon och autonoma nervsystemet. Makrovaskulära komplikationer innebär således komplikationer i större blodkärl med hjärt- och kärlproblematik som påföljd. De vanligast förekommande senkomplikationerna är; Ögonförändringar på näthinnan som kan leda till retinopati och denna kan i sin tur obehandlad orsaka blindhet, varför individer med diabetes erhåller regelbundna ögonkontroller. Nefropati (njursjukdom) kan uppstå vid dålig metabol kontroll då detta skadar kapillärerna i glomeruli med albuminuri som följd. Åtgärdas inte detta tillstånd kan utvecklingen bli en manifest nefropati samt njursvikt. Undersökning av njurarnas status görs ofta i samband med att patienten får sin diabetes diagnos för att sedan årligen följas upp. Neurologisk sjukdom vid namn neuropati kan uppstå vid mikrovaskulär skada vilket också kan relateras till ogynnsam plasmaglukosnivå. Vid neuropati kan både motoriska och sensoriska nerver drabbas. Är de sensoriska nerverna drabbade upplever individen en oförmåga att uppfatta beröring, tryck, smärta och temperaturförändringar. Har neuropatin drabbat de motoriska nerverna kan individen uppleva symtom som diarré, blåsatoni, resturin, impotens och temperatursvängningar. Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligast förekommande hos individer diagnostiserade med diabetes typ 2. Hos denna individgrupp kan riskfaktorer som hypertoni, övervikt, rökning och dyslipidemi påvisas, varför åtgärder mot dessa tillstånd ska vidtas. Amputationer av fötter utförs årligen hos 1400 individer med diabetes mellitus sjukdom. Orsakerna bakom fot problemen är försämrad blodcirkulation, vilket leder till försämrad sårläkning, neuropati samt ökad infektionsrisk. Egenvård av fötter bör därför påbörjas i samband med att individen får vetskap om sin diabetes sjukdom. Ovan nämnda senkomplikationer kan förebyggas genom att individen har en plasmaglukosregelring där HbA1c värdet inte överstiger 7,5 %, motionerar dagligen, är normalviktig, inte röker samt infinner sig vid de regelbundna läkarbesöken och dess kontroller (a a). Behandling Vid behandling av diabetes typ 1 och typ 2 som utgörs av farmaka, kost och motion involveras ett vårdteam, för att kunna ge bästa möjliga vård (Socialstyrelsen, 2005b). Teamet har initialt en framträdande roll för att i takt med individens ökade kunskaper om sjukdomen övergå till en allt mer stödjande roll. Merparten av behandlingen sköts således av individen i det egna hemmet varför sjukdomen betraktas som egenvårdsbaserad. Nedan följer en utförligare beskrivning av behandlingens tre hörnstenar. 9

11 Farmakologisk behandling Behandlingen vid diabetes är något olika beroende på om det är typ 1 eller typ 2 som ska behandlas. Syftet med behandlingen är dock densamma nämligen att uppnå en god livskvalitet i form av symtomfrihet, normala blodglukosvärden och att minska risken för de komplikationer som sjukdomen medför alternativt senarelägga dem (Ericson & Ericson, 2008). Vid diabetes typ 1 finns ingen eller eventuellt väldigt liten insulintillverkning, vilket gör att insulin måste tillföras via subkutana injektioner. För att efterlikna den normala insulinutsöndringen krävs det att insulin med olika lång halveringstid tillförs. Därav har insulin med kort-, medellång- och långverkande insulin tillverkats. En kombination av insulinformerna är den vanligaste ordinationen vid diabetes typ 1 (Mosand, 2006). Idag finns även en behandlingsform där administrationen av insulin sker via en så kallad insulinpump. Via denna pump, som är fäst till buken via en subkutan nål med slang, tillförs kontinuerligt kortverkande insulin eller insulinanalog. I samband med måltid tillför patienten själv, via pumpen, en bolusdos för att reducera blodglukosstegring. En nackdel vid användning av insulinpump är att patienten, saknar en insulindepot vilket ökar risken för hypoglykemi i samband med tekniska fel, då pumpen innehåller snabbverkande insulin (Ericson & Ericson, 2008). Vid diabetes typ 2 finns en produktion samt frisättning av insulin men den är reducerad. Relaterat till detta ges peroral antidiabetikum som behandling. Antidiabetikum är ett läkemedel som stimulerar betacellernas frisättning av insulin, särskilt under fas 1, och sänker på så vis blodglukosnivån (Simonsen mfl, 2003). En stor del av patienter med diabetes typ 2 lider av övervikt, därför inriktar sig behandlingen även på livsstilsförändringar. Information om kost, motion och viktminskning är av stor betydelse vid behandling av sjukdomen (Eliasson, mfl, 2007). Individer med diabetes typ 2 har en nedsatt produktion av insulin samt en minskad insulinkänslighet. Efter det att en individ haft sjukdomen i år så har ofta insulinproduktionen och insulinkänsligheten försvunnit och patienten får börja med insulin injektioner (Socialstyrelsen, 2009). Behandlingen strävar efter att ge en god livskvalitet. Det är därför viktigt att sjuksköterska utgår från patientens självbestämmande, integritet och att hänsyn tas till patientens frågor, känslor, funderingar och vilja. Via samtal med patienten får sjuksköterskan en uppfattning om huruvida patienten har tidigare erfarenheter av diabetes. Om de exempelvis har någon nära släkting som är drabbad. Via samtalet kan sjuksköterskan således få en uppfattning om den kunskap som patienten besitter. Detta är faktorer som är av stor vikt att tillvarata, för att stärka patientens självförtroende i kampen mot sin diabetessjukdom (Socialstyrelsen, 2005b). I en litteraturöversikt av Steven mfl (2006) granskades olika insulinbehandlingsstategier. Resultatet visade att behandling med insulin istället för antidiabetikum påbörjas i ett relativt sent skede vid diabetes typ 2. Orsakerna var att patienterna upplevde en rädsla för viktökning, obehag relaterat till nålstick, oro för hypoglykemiska tillstånd samt för kardiovaskulära senkomplikationer. Dessutom var kostnaden för behandlingen även en orsak till ett sent insättande av insulinbehandling. Studien undersökte även vilken typ av insulinbehandling patienterna föredrog. De valde insulinpumpen framför subcutana injektioner då de upplevde fler fördelar så som flexibilitet beträffande måltider, bättre 10

12 blodglukoskontroll, reducerad risk för hypoglykemi i samband med motion samt en upplevelse av ökad kontroll över sin sjukdom (Steve & Wittlin, 2009). Kostrådgivning Vid kostrådgivning ges information angående en balans mellan protein, fett och kolhydrater (Eliasson, mfl, 2007). Som ett hjälpmedel kan patienterna använda sig av tallriksmodellen där livsmedelsfördelningen utgörs av 40 procent kolhydrater, 40 procent grönsaker och rotfrukter samt 20 procent protein. Överviktiga rekommenderas att låta grönsaker och rotfrukter utgöra 50 procent av tallriken. Födointaget ska även fördelas jämnt under dagen, bestå av tre huvudmål och två till tre mellanmål. Enligt rekommendationer från svenska livsmedelsverket finns det utrymme för en mindre mängd socker dagligen om individen i övrigt sköter sin sjukdom. Om han eller hon är sugen på exempelvis glass efter middagen, så kan denne byta ut sitt glas mjölk mot glassen, utan att det påverkar blodglukosnivån nämnvärt (a a). När det gäller fettintaget ska det vara fetter från gruppen omättade fettsyror, det vill säga enkelomättade- och fleromättade fettsyror (Eliasson, mfl, 2007). Anledningen är att omättade fettsyror sänker LDL- kolesterolet och ökar HDLkoncentrationen i blodet, vilket minskar risken för kardiovaskulära sjukdomar. Nyckelhållsmärket är ett hjälpmedel vid val av livsmedel då det anger lägre andel fett samt mindre socker jämfört med liknande varor utan symbolen (a a.). Kolhydratintaget utgör den största andelen av dagens energiintag (Eliasson, mfl, 2007). Vid kostrådgivning får patienten lära sig skillnaden mellan snabba respektive långsamma kolhydrater. Monosackarider och disackarider, det vill säga snabba kolhydrater ger en snabb blodglukosstegring vilket bör undvikas. Långsamma kolhydrater, polysackarider, skiljer sig från snabba kolhydrater då de tar längre tid att bryta ner. Följaktligen leder långsamma kolhydrater till långsam plasmaglukosstegring och att nivån konstanthålls. Orsaken bakom den långsamma nedbrytningen är polysackaridernas dubbelbindning mellan molekylerna (a a). Alla dessa råd och rekommendationer kan vara svåra att följa, vare sig man har diabetes eller inte (Söderqvist mfl, 2008). När det handlar om kostomläggning, ska detta därför ske i patientens takt och få ta den tid patienten behöver. Motion Individer med diabetes rekommenderas att motionera som en del av egenvården(ericson mfl, 2009). Regelbunden motion bidrar till ökad blodcirkulation och påverkar muskelcellernas glukosupptag i positiv riktning samt reducerar risken för senkomplikationer. Motion minskar även risken för insulinresistens, dyslipidemi, hypertoni och övervikt. Hos de individer som utför daglig fysisk aktivitet ska insulindos/antidiabetikum sänkas, eller ett ökat intag av kolhydrater ske, relaterat till muskelcellernas ökade glukosupptag (a.a). Copingstrategier När människans ställs inför påfrestande situationer tenderar hon att använda sig av copingstrategier för att kunna klara av vardagen. Olika former av copingstrategier är problemfokuserade, stödjande och, känslomässiga strategier. Exempel på copingstrategier kan vara att diskutera problemet, skjuta undan problemet, oro och börja använda droger (Söderkvist, 2008). Enligt Hanestad mfl (1991) ska inte endast diabetessjukdom behandlas hos en patient utan även de copingstrategier 11

13 som individen använder sig av eftersom de kan påverka följsamheten till den medicinska behandlingen av sjukdomen (Hanestad mfl, 1991). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och 2 samt deras syn på sjukdomen. Frågeställningar Hur erfar individen sitt liv med diabetes typ 1 och 2? Hur ser individen på sjukdomen diabetes typ 1 och 2? METOD Studien är en litteraturstudie, vars syfte, var att få ökad förståelse och kunskap om individers erfarenheter och syn på hur det är att leva med diabetes typ 1 och 2. Tidsperspektivet för denna studie var 10 veckor under vilka följande delmoment genomfördes: Identifiera tillgängliga resurser Först valdes det problemområde ut som studien avsåg fokusera nämligen vuxna individers upplevelse av att leva diabetes typ 1 och 2 samt deras syn på sjukdomen. Därefter valdes studiens designform, vilket var litteraturstudie. Ekonomiska ramar lades, där vetenskapliga artiklar mot kostnad exkluderades. Tillgänglig facklitteratur och tidigare forskning söktes i databaser rörande området och genomlästes. Artiklar, använda i litteraturstudien, var skrivna på engelska eftersom det anses vara vetenskapens språk samt då bristande kunskaper i andra språk rådde (Willman mfl, 2006). Identifiera relevanta källor Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Detta för att erhålla relevant fakta beträffande syftet med litteraturstudien, samt för en begränsning av antalet träffar, användes frisökningar och limits. Använda limits i PubMed var English, Humans samt All Adult 19+ years. I CINAHL användes All infant och English. Genom att söka ett flertal gånger med olika frisökningar, men med samma limits, erhölls flera artiklar av intresse. Manuell sökning gjordes efter granskning av artiklar, då referenslitteraturen väckte intresse. Avgränsa forskningsproblemet och fastställa huvuddragen i sökningen I denna studie valdes följande avgränsningar: populationen ska vara vuxna patienter, över 18 år, män som kvinnor, olika former av etnisk härkomst och socioekonomisk status. Både diabetes typ 1 och typ 2 inkluderades men graviditetsdiabetes och patienter under 18 år exkluderades. Utveckla en sökning för varje system 12

14 Vid sökningen användes databaserna PubMed och CINAHL, eftersom databaserna innehåller vetenskaplig litteratur som primärt fokuserar medicinsk respektive omvårdnads forskning (Willman mfl, 2006). Databasernas uppbyggnad skiljer sig något åt, vilket innebär att det krävs övning för att utveckla en bra sökteknik. Relaterat till den angivna tidsramen för litteraturstudien användes därför endast nämnda databaser. Databaserna användes även för fristående sökningar för referenslitteratur, då de var av intresse, för studiens syfte. När dessa fyra delmoment var avklarade påbörjades sökandet efter relevanta vetenskapliga artiklar vars resultat ansågs svara mot föreliggande litteraturstudies syfte. För att uppnå god kvalitet på artiklarna valdes relevanta sökord som diabetes, diabetes mellitus, diabetes mellitus type 1, diabetes mellitus type 2, diabetic diet, dietrestrictions, experience, insulinpump, life changing events, lived experience, psychosocial, selfcare, och social behaviour. Nämnda sökord kombinerades på olika vis med den boelska termen AND. Fyrtiosju sökningar gjordes i PubMed och CINAHL. Relevanta sökningar redovisas i tabell 3 nedan. De sökningar som gav för få eller inga träffar och en del av de sökningar där artiklarna ej användes då de ej ansågs relevanta för studien utelämnades. Som ett nästa steg påbörjades en granskning av artiklarnas rubriker (Axelsson, 2008). De rubriker som var av intresse för studien fortsatte att granskas enligt följande; först skedde en granskning av abstrakt och vid vidare intresse granskades artikeln i sin helhet. Först lästes och granskades artiklarna individuellt varefter anteckningar skrevs ned. Därefter jämfördes respektive granskning varpå en gemensam granskning gjordes. Slutligen kvalitetsbedömdes de artiklar (N=10) som var av intresse och som matchande studiens syfte (a a). Vid granskningen av artiklarna har olika synsätt (kvalitativa artiklar) och eventuell generaliserbarhet (kvantiativa artiklar) eftersträvats. Detta för att öka sannolikheten att finna flera individers upplevelse istället för ett par enstakas (Polit mfl, 2006). Från de 47 sökningarna i PubMed och CINAHL granskades sammanlagt 48 artiklar varav fem erhölls genom sökning gjord via referenslista i tidigare granskade artiklar. Tabell 3 Sökresultat i PubMed och CINAHL 13

15 Databas Datum Pub- Med 13/2-09 Pub- Med 30/3-09 Pub- Med 30/3-09 Pub- Med 2/4-09 CINA- HL 2/4-09 Pub- Med 16/4-09 Pub- Med 16/4-09 Pub- Med 16/4-09 Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar Diabetes Mellitus type 2 AND Self care AND diabetic diet. Diet restrictions AND diabetes mellitus AND experience Lived experience AND diabetes Diabetes mellitus type 1 AND life change events Diabetes mellitus AND life change events AND psychosocial Diet AND Diabetes mellitus AND social behaviour Insulinpump AND Diet Life chang events AND diabetes mellitus RESULTAT English, Humans, All adult 19+ years English, Humans, All adult 19+ years English, Humans, All adult 19+ years English, Humans, All adult 19+ years All infant, Enlish English, Humans, All adult 19+ years English, Humans, All adult 19+ years English, Humans, All adult 19+ years Granskade abstract Granskade artiklar Använda artiklar Resultatet visade att individernas erfarenheter av att leva med sjukdomen berörde sex olika teman; plasmaglukosnivån, copingstrategier, insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum, kost, stöd och oro. Nedan följer en utförligare beskrivning av dessa teman. 14

16 Plasmaglukosnivån I en intervjustudie gjord av Rasmussen mfl (2007) kartlades 20 kvinnor med diabetes typ 1 angående deltagarnas upplevelse av plasmaglukosnivåns påverkan i det dagliga livet. Deltagarna upplevde att diabetessjukdomen blev till en börda i tre specifika situationer nämligen vad gäller bemötandet av andra människor och deras åsikter, diabetessjukdomens påverkan på andra människors liv och vid svängande plasmaglukosnivåer som orsakade en känsla av att vara emotionellt labil (a a). Vidare framhöll Delmar mfl (2006) i ännu en intervjustudie (18 deltagare både män och kvinnor i åldrarna år) att diabetessjukdomen skulle kunna påverka deras liv i stor utsträckning, men att individen får göra val. För att vara mer specifik fick individen själv välja att anpassa sin livsstil helt efter rekommenderad egenvård alternativt välja att inte göra det. Som exempel berättade en av individerna om sitt val beträffande plasmaglukosnivån. Han valde att ha ett högre plasmaglukosvärde då han inte ville ge upp sin livsstil, trotts att han var medveten om senkomplikationer (a a). Lobri- Posey (2006) som kartlade informanters upplevelser och funderingarna kring deras anpassning till variationen av plasmaglukosnivån. Förändringarna i plasmaglukosnivån upplevdes som ett problem i relation till arbetet. En del av studiedeltagarna hade tvingats byta arbete på grund av ostadiga plasmaglukosnivåer vilket resulterade i sämre inkomst. Orsakerna bakom detta var dels fysisk åkomma då en del kände sig snurriga, andra orsaker var relaterat till stigmatisering (a a). Copingstaregier Gillibrand mfl, (2001) kartlade 18 informanters (sju män och 11 kvinnor) användande av copingstrategier för att klara av det dagliga livet. En av deltagarna upplevde en stor börda då han dagligen behövde injicera insulin, vilket hade en negativ effekt avseende hans upplevelse av att ha diabetes. För att deltagarna skulle kunna uppleva en känsla av att bli kvitt rädsla för sjukdomen uppgav deltagarna att de började rationalisera bort sjukdomen. Individerna använde sig av olika copingstrategier för att vinna över sjukdomen, och inte låta sig styras av den eller påverka livet samt familjens livssituation. Andra deltagare använde sig av copingstrategier där de intalade sig själv att de kan ingenting och förstår ingenting varpå de lämnade över ansvaret på någon annan exempelvis deras partner eller läkare. Med andra ord använde studiedeltagarna sig av copingstrategierna i syfte att fly verkligheten. Som ett sätt att hantera en svår livssituation (a a). Samuel- Hodge mfl (2000) som också kartlade individers upplevelser av sjukdom relaterat till bland annat copingstrategier, men även andlighet/religionens påverkan i det dagliga livet, ansvarskänslor samt stress. Beträffande andlighet/religion så upplevde deltagarna att gud och kyrkan var ett positivt stöd, men också en copinstrategi. Trots att gud, ur ett religiöst synsätt, skulle kunna ligga bakom sjukdomen klandrades denne aldrig. Det var till gud deltagarna bad om styrka för att orka bemästra sin sjukdom vilket upplevdes som ett emotionellt stöd och trygghet. Deltagarna upplevde således religion som en positiv tillfredsställelse i vardagen. Sjukdomen påverkade deltagarna fysiskt så väl som psykiskt. Starkast var den psykiska påverkan då studiedeltagarna upplevde känslor 15

17 som nervositet, trötthet, förlust beträffande kosten samt oro för framtida komplikationer. Deltagarnas upplevelse av tröttheten berodde på att de dagligen administrerade insulin samt känslan av att vara utarbetad då de såg sjukdomen som ett arbete förlagt både i hemmet och på arbetsplatsen. De upplevde sig ha stort ansvar för sin sjukdom, vilket även framkallade olika känslor utav trötthet, men främst upplevde de en ökad press och stress. Den ökade ansvarskänslan påverkade sjukdomsupplevelsen negativt. Livet upplevdes mycket stressat trots att orsakerna bakom stressen inte var direkt knutna till sjukdomen även om följden blev en påverkan på denna. Forskarna kunde utläsa tre kategorier utav stress 1) stress relaterade till livshändelser, 2) stress relaterat till en ökad ansvarskänsla samt 3) stress relaterat till hälsa. Kvinnorna med familj och barn hade en högre andel stress som berodde på brist på empati från anhöriga, och detta var den mest förekommande stressen. Stress som var relaterat till hälsan utlöstes av en konstant oro, rädsla och nervositet för vad sjukdomen kunde åstadkomma. Den mest använda copingstrategin var tystnad, det vill säga att deltagarna höll sina känslor för sig själv istället för att prata med närstående. Ännu en annan vanligt förekommande copingstrategi var att förlita sig på gud (a a). Insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum Scheidegger mfl (2007) jämförde, i en tvärsnittstudie, patienters upplevelse av insulinbehandling via subkutana injektioner med insulinpenna och av insulinpump. I studien deltog 159 individer, varav 81 individer behandlades med dagliga injektioner via insulinpenna och 78 via insulinpump. Resultatet angav att patienterna som behandlades med insulinpump upplevde ökad livskvalitet jämfört med patienterna som behandlades med insulinpenna. Faktorer som bidrog till resultatet var kostrestriktioner då de upplevdes som en mindre belastande och att förekomsten av hypoglykemitillstånd reducerades. Orsaken var att plasmaglukosnivån hålls på en jämn nivå, och att eventuella förändringar snabbt kunde korrigeras, vilket patienterna upplevde som betryggande. Författaren har även genomfört en longitudinell uppföljning som visade att plasmaglukosvärdena över lag var lägre hos patienter som behandlades med insulinpump vilket kunde utläsas via uppmätta HbA1C värden (a a). De Luis mfl (2003) undersökte effektiviteten, säkerheten och tillfredsställelelsen beträffande insulinbehandling med insulinpenna relaterat till peroral behandling med antidiabetikum hos individer med diabetes mellitus typ 2. I studien ingick 25 individer med jämn könsfördelning i åldrarna år. Studiedeltagarnas tillfredsställelse undersöktes med hjälp av ett frågeformulär. För att erhålla så korrekta siffror som möjligt beträffande HbA1C fick studiedeltagarna inte ha ett kaloriintag överstigande 1500 kcal per dag, samt att den fysiska aktiviteten skulle ligga på samma nivå som innan studiestarten/insulinbehandlingen. Kvantitativa data analyserades via t-test och kvalitativa med chi-två-test. Signifikant ansågs ett p-värde under 0,05. Insulinbehandlingens effektivitet och säkerhet avgjordes med HbA1C mätning före måltid samt två timmar efter avslutad måltid. Även förekomst av hypoglykemi (<2,14 mmol/l) tillstånd noterades. Studiens resultat visade på en signifikant skillnad beträffande HbA1c värdena vid olika tidsintervallerna under dagen se tabell 4 (a a). Tabell 4 Skillnaden i parametrar efter tre månaders behandling ur Effect on quality of life with a new insulin injection device in elderly patients with diabetes mellitus type (De Luis mfl, 2003). 16

18 Parametrar Basala Efter 3 månader P HbA1c (%) 7,8 +/-1,3 7,6 +/- 1,1 <0,05 Före frukost (mmol/l) 5,9 +/- 2 5,3 +/- 1,6 <0.05 Efter frukost (mmol/l) 6,7 +/- 2,2 5,3 +/- 0,8 <0,05 Före lunch (mmol/l) 6 +/- 2,1 5,1 +/- 1,3 <0,05 Efter lunch (mmol/l) 7,2 +/- 2,1 7 +/- 2,9 0,1 Före middag (mmol/l) 6,1 +/- 1,9 5,5 +/- 0,9 0,13 Efter middag (mmol/l) 7,2 +/- 1,8 5,7 +/- 2,1 <0,05 Antalet hypoglykemiska tillstånd var oförändrade (de Luis mfl, 2003). Vid studiens start hade alla studiedeltagare ett för högt HbA1c värde, det vill säga högre än 7,1 %. Vid studiens avslut hade 29,2% lyckats åstadkomma en sänkning av sitt HbA1c under 7,1 %. Studiedeltagarnas upplevelse av insulinbehandlingen var positiv. Peroral antidiabetikumbehandling var 23,9 poäng plus/minus 9 poäng innan studiens genomförande jämfört med 34,5 poäng plus/minus 6,5 poäng, under insulinbehandlingen, vilket gav ett p-värde på < 0,05 (a a). Kost I en studie gjord av av Lobri- Posey (2006) kartlades 13 informanters (sex män och sju kvinnor i åldern år med en medelålder på 49 år) upplevelser och funderingar rörande balansen mellan sjukdomsrelaterade kostrestriktioner och familjens behov men även relationen till familjen och den egna självtilliten. Studien visade att den diabetes utbildning som informanterna erhöll via vårdcentralen var individcentrerad med en kost rådgivning som förespråkade mindre matportioner och undvikandet av godis. Detta medförde att informanterna undvek livsmedel med hög sockerhalt och minskade sin portionsstorlek. Inhandling av livsmedel upplevdes dock som ett problem eftersom övriga familjemedlemmar inte ville äta magra och lättsockrade produkter. En deltagare berättade exempelvis att hennes man vägrade dricka lättmjölk då han ville ha mejeriprodukter med hög fetthalt. Kvinnan ansåg att det inte skadade om även maken drack lättmjölk varför hon löste detta genom att köpa lättmjölk som hon sedan hällde över i en standardmjölk förpackning. Informanterna upplevde däremot att familjemedlemmarna var stödjande beträffande att uppmana dem till att administrera sina mediciner och att följa kost rådgivningen. Detta resulterade dock i att familjemedlemmarna framkallade stress (a a). I ännu en studie av McEwen (2007) intervjuades 15 kvinnor i åldern år (medelålder 53 år) utifrån en semistrukturerad intervjuguide rörande egenvård vid diabetes. Resultatet visade att över 90 procent av informanterna upplevde problem med kosten och att över 70 procent rapporterade att de led av hyperglykemi.vidare delades resultatet in i två teman; Still Adjusting to change and Difference och 17

19 Putting Family First. Temat Still Adjusting to change and Difference beskrev att informanterna upplevde att kostrestriktionerna var svårast att kontrollera, eftersom de inte längre kunde äta som tidigare.en av kvinnorna svarade exempelvis att hon var ledsen över att inte kunna äta som förut, men när hon såg sitt jämna plasmaglukosvärde blev hon glad, vilket fick henne att orka kämpa vidare. En annan kvinna svarade att hon slutat förtära bland annat flingor, vit mjöl, salt och socker. Ännu en informant berättade att hon under thanksgiving blev ledsen på grund av att hon inte kunde prova alla maträtter som de andra kunde. Kvinnorna upplevde dessa förändringar som komplicerade. Under temat Putting Family First svarade en kvinna att hon lagade mat till sina barn som hon själv älskade men som hon tyvärr inte längre kunde äta på grund av sin sjukdom. En av kvinnorna i studien hade äldre barn och hon upplevde sig otillräcklig över att hon inte längre lagade den mat som de var vana vid på grund av kostomläggning relaterat till sjukdomen (a.a). Stöd Leandris mfl (2007) påvisade i sin narrativa studie som kartlade 16 afroamerikanska mäns upplevelse av att ha diabetes, samt hur detta påverkade deras manlighet. När det kom till frågan angående hur omgivningen såg på sjukdomen och deras förhållningssätt till deltagarens diabetessjukdom upplevde studiedeltagarna ingen negativ förändring. Istället upplevde de mer stöd och förståelse från sitt sociala umgänge. Hos en del av studiedeltagarna upplevdes stödet som överväldigande och att de fick kämpa för sitt självbestämmande. Vanligt förekommande var att studiedeltagarna satte upp gränser för hur mycket socialt stöd de var villiga att motta då de annars upplevde en förlust av sin manlighet. När studiedeltagarna klargjorde sin sjukdom för den sociala omgivningen, bestod reaktionerna i förvåning och empati, samt bekräftade att individen inte såg sjuk ut. Omgivningen sökte även bekräftelse att studiedeltagarna tog hand om sig själva och det bemötande som deltagarna fick, upplevde de som positivt i sin roll som diabetessjuk. Trots detta var det många av deltagarna som fortsatte att leva sitt liv som tidigare, det vill säga att dricka alkohol, inte förändra sina matvanor, och att undvika motion och förbli inaktiva (a.a) Vidare påvisade Rasmussen mfl (2007) vikten av andra individers bemötande och deras åsikter beträffande sjukdomen vilket påverkade deltagarna i hög grad då de upplevde en förlust av kontroll över sjukdomen och av livet i allmänhet. Individer som reagerade negativt på studiedeltagarnas sjukdom hade ingen vetskap om skillnaden mellan diabetes typ 1 och 2 vilket gjorde att de upplevde frustration, fick en känsla av att inte vara förstådd och upplevde sig vara dömd av sin sociala omgivning. På liknande vis kände de sig dömda av hälso- och sjukvårdspersonal när plasmaglukosnivån inte låg konstant. De upplevde då att de kategoriserades som antingen en bra flicka eller en dålig flicka. I sociala sammanhang med nära anhöriga upplevde studiedeltagarna att de behövde förhandla graden av självständighet, främst med mödrar och partners då dessa gärna ville hjälpa till och stödja. Deltagarna upplevde att de var en börda för familjen i situationer då plasmaglukosnivån var instabil (a.a). Delmar mfl (2006) berörde i sin studie frågan angående hur studiedeltagarna upplevde att omgivningen påverkats samt hur omgivningen förhöll sig till individen efter det att han/hon fått diagnosen diabetes. Avseende denna fråga 18

20 upplevde studiedeltagarna att de mötes av förståelse. Omgivningen bemötte inte studiedeltagaren negativt utan snarare tvärtom då de var väldigt stöttande. Dock upplevde studiedeltagarna att stödet ibland kunde bli för stort så att den egna personliga integriteten äventyrades. Eget ansvar för sin sjukdom och att kunna klandra sig själv om någon komplikation inträffade upplevdes viktigt för studiedeltagarna. Av denna anledning kunde deltagarna ibland även uppleva att det tog emot när det kom till frågan om att be anhöriga om hjälp. I studien framkom det också att upplevelsen av självkontroll, självständighet och eget ansvar var oerhört viktigt för studiedeltagarna och fick inte övertas av någon annan, varken anhörig eller hälso- och sjukvårdspersonal (a.a). I studien Samuel- Hodge mfl (2000) ville forskarna belysa studiedeltagarnas upplevelse av sin sjukdom relaterat till socialt stöd. Deltagarna upplevde att socialt stöd i störst utsträckning erhölls från kvinnliga familjemedlemmar och vänner. Det kunde vara döttrar som påminde om medicin, hjälpte till vid val av kost och städning av hemmet. När det gällde emotionellt stöd sökte kvinnorna fortfarande detta hos gud (a.a). Den kvantitativa delen av pilotstudien gjord av McEwwn mfl (2007) bestod av insamlad information, från första och sista diabetesutbildningen, gällande skillnader hos studiedeltagares diabeteskunskap, sociala stöd, psykosociala problem, hälsorelaterade problem samt deltagarnas sjukdomsmedvetenhet beträffande det dagliga valet. Data insamlades via intervjuer i hemmet vid fyra tillfällen samt gruppdiskussioner vid sex tillfällen vilka inleddes med 30 minuters information och följdes av en timmes diskussion varefter träffen avslutades med 10 minuters fysisk aktivitet. Detta skedde under en period om sex månader. Endast 20 procent av kvinnorna deltog vid alla 6 tillfällena, medan 80 procent deltog vid minst tre tillfällen. Resultatet påvisade en signifikant skillnad beträffande deltagarnas diabeteskunskap, sociala stöd, psykosociala problem, hälsorelaterade problem samt deltagarnas sjukdomsmedvetenhet i dagliga val se tabell 5. Tabellen baseras på en enkät som deltagarna fick fylla i vid två tillfällen, nämligen före diabetesutbildningen och gruppträffarna samt efteråt (a a). Tabell 5 Skillnaden mellan första träffen och sista träffen ur Health-Illness Transition Experiences Among Mexican Immigrant Women With Diabetes (McEwen mfl, 2007). Vid första tillfället Vid sjätte tillfället T-värde Medel SD Medel SD Diabeteskunskap 16,27 3,71 18,93 3,31-6,01* 19

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer