NOEK sommarmöte Steinkjer Egenbehandling av storfe, erfaring fra Sverige og effekt på legemiddelbruken. Kostnad Mastitbehandling

Transkript

1 Egenbehandling av storfe, erfaring fra Sverige og effekt på legemiddelbruken NOEK sommarmöte Steinkjer 2014 Kostnad Mastitbehandling Euro Sweden 365 Denmark 360 US 144 Netherlands 205 Czech Republic 71 Christel Nielsen 2009 Frekvensen behandlade mastiter 2008 % Denmark 42 Finland 35 Norway 28 Sweden 23 Wolff et al ca 17 % i Sverige 1

2 Antibiotikaförbrukning per kg djur 2011 Resistens E coli hos friska kalvar under 1 år Bakgrund Jordbruksverket fick 2009 i uppdrag av regeringen att möjliggöra villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) i mjölkproducerande besättningar. Pilot projekt under 2011 Slutrapport 2012 hösten Någon författning har ännu ej presenterats VILA: Under vissa förutsättningar få möjlighet att inleda vissa sjukdomsbehandlingar 2

3 Varför villkorad läkemedelsanvändning? Lägre veterinärkostnad Förenkling Förbättrat behandlingsresultat Förändrat fokus från behandling till förebyggande Ökad användning av antibiotika Försämrad djurvälfärd Misstänksam veterinärkår Vad är ViLA MJÖLK? PRODUKT: U P P D R A G Förarbete Pilot Sammanställning Förslag på system för villkorad läkemedelsanvändning i mjölkprod. besättningar ViLA MJÖLK 3

4 Tillåtna läkemedel Bensylpenicillin (för injektion och intramammär suspension) NSAID av alla typer för nöt Oxytocin Sintidspreparat innehållande bensylpenicillin i kombination med aminogycosid Endast läkemedel registrerade i Sverige Höga krav på journalföring Spårbarhet bättre än i dagsläget Planerade besök Basbesök Djurinriktade besök: uppföljning av behandlingar, riskdjur, medicinavstämning Utvidgade besök Besättningsinriktade: djurskyddsdeklaration, journalföring, läkemedelsrutiner etc Det första besöket är ett utvidgat besök Oberoende veterinär 4

5 Besöksintervall Har hållit de uppsatta intervallen: 4,6 (djurhållare) 4,2 (vet) Förlängda intervall: Djurskyddsdeklaration Veterinären ska gå igenom hela besättningen Åtgärdsplaner Följs ok Följs inte - avbryt 1. Djuren har godtagbart hull 2. Djuren har en tillfredsställande klöv- och benstatus, inklusive rörelsemönster/hälta 3. Djuren och djurutrymmena är tillfredsställande rena 4. Djur som är skadade eller sjuka har fått nödvändig vård och hålls på lämpligt sätt 5. Djur över sex månader hålls på bete sommartid 6. Djuren har tillräckligt med utrymme 7. Årlig stallrengöring har genomförts 8. Djuren har tillgång till ren och torr liggplats samt godtagbar termisk komfort 5

6 Bortfall och uteslutningar 15 avhopp 2 avstängningar 6

7 Subjektiva upplevelser Nöjda med arbetssättet Majoritet av djurägarna: + förenklade arbetet, förbättrade samarbetet, positivt med snabbt insatt behandling - kostsamt med besöken när hälsoläget är bra, måste fram en smidig lösning för administrationen Majoritet av veterinärerna: + bättre kontakt med djurägaren, ökad insyn i besättningen, lyft för kalvarna - Risk att systemet utnyttjas utan att förebyggande arbete bedrivs, vilket lägger stort ansvar på veterinären. Svårhanterad situation om samarbetet inte fungerar. 7

8 Vad händer med kostnaderna? Ingen större skillnad Något lägre för den större besättningen och vid högre behandlingsfrekvenser Högre i mindre besättningar Positivt för kalvhållningen (långsiktig ekonomisk vinst kan tänkas) Slutsatser Det prövade systemet fungerade bra i piloten Ingen ökad antibiotikaanvändning Ingen ökad sjukdomsincidens Nöjda deltagare Ökad insyn i besättningarna Ökat utbyte av veterinärtiden Veterinärerna har fått verktyg för att åtgärda brister KOSTNADER INTE ANALYSERADE 8

9 Tack för er uppmärksamhet! 9