Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna"

Transkript

1 Diabetesläkemedel Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Förord DIAREG är beteckningen på ett nätverk av läkemedelskommittéernas expertgrupper för diabetes i följande landsting: Uppsala, Sörmland, Västmanland, Dalarna, Värmland och Örebro. Nätverket arbetar för att effektivisera och kvalitetssäkra expertgruppernas arbete bl a genom att ta fram ett gemensamt kunskaps- och beslutsunderlag för rekommendationsarbetet i respektive landsting. Kunskapssammanställningen har tagits fram i enlighet med gemensamt framtagna riktlinjer, godkända av regionens läkemedelskommittéer (Riktlinjer för regional kunskapsbas för landstingens terapigrupper gällande diabetesläkemedel, v 2.0). Kunskapssammanställningen innefattar följande ATC-grupper och har fastställts med sökning av vetenskapliga referenskällor t o m : Kap 1 A10A Insuliner och analoger sid 2-5 Kap 2 A10B A Biguanidderivat sid 6-8 Kap 3 A10B B Sulfonureider sid 9-11 Kap 4 A10B F Alfa-glukosidashämmare sid Kap 5 A10B G Tiazolidindioner sid Kap 6 A10 B H Dipeptidylpeptidas-4-hämmare sid A10 B X GLP-1-analoger Kap 7 A10B X Meglitinider sid Kap 8 Referenser sid I DIAREG-nätverket ingår följande personer: Vibeke Bergmark Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland Lena Bixo, Läkemedelskommittén, Landstinget Västmanland Per-Ola Carlsson, Läkemedelskommittén, Landstinget i Uppsala län Peter Hallgren, Läkemedelskommittén, Landstinget Dalarna Stefan Jansson, Läkemedelskommittén, Örebro läns landsting Johan Jendle, Läkemedelskommittén, Landstinget i Värmland Erik Schvarcz, Läkemedelskommittén, Örebro läns landsting Diabetesläkemedel Fastställt

2 1. ATC-grupp A10A - Insuliner Insuliner - sammanfattning av kunskaps- och beslutsunderlag Insulin är den enda och livräddande behandlingen vid typ 1 diabetes eller vid diabetes med fullständig insulinbrist av annat skäl. Insulinbehandling av typ 2 diabetes är indicerat som ett av flera alternativ när livsstilsförändringar och metformin inte räcker för att uppnå tillräcklig metabol kontroll. Insulinbehandling är mest effektivt av andrahandsmedlen, men kan leda till viktuppgång och en ökad risk för hypoglykemi. Bakgrundsbeskrivning av läkemedelsområdet Typ 1 diabetes är en insulinbristsjukdom och behandling innebär tillförsel av insulin på ett så nära fysiologiskt sätt som möjligt. Basal-boluskonceptet med multipla injektioner är det helt dominerande sättet att tillföra insulin vid typ 1 diabetes. Det innebär tillförsel av medel- alternativt långverkande insulin för att täcka basalbehovet under fasta med tillägg av bolus- ( måltids- ) doser till huvudmåltider. Basalinsulinerna utgörs av NPH-insulin och långverkande insulinanaloger. Bolus- ( måltids- ) insulin utgörs av antingen kortverkande humaninsuliner eller insulinanaloger. I vissa situationer, till äldre patienter, vid complianceproblem mm, kan en regim med en fix blandning av kortverkande och medellångverkande humaninsuliner alternativt insulinanaloger bli aktuell. Behandlingen kan också ske med enbart kortverkande insulinanalog som tillförs kontinuerligt med hjälp av en insulinpump. Vid typ 2 diabetes föreligger till en början ingen absolut insulinbrist. Insulinbehandling kan ändå bli aktuellt men på andra grunder än vid typ 1 diabetes. Insulinbehandling kan vara ett av flera alternativ när första linjens terapi med livsstilsförändringar och metformin inte är tillräcklig för att uppnå rekommenderade målvärden för HbA1c. Vid insulinbehandling av typ 2 diabetes är det ofta lämpligt att starta med ett medellångverkande insulin, som ges som en sen kvällsdos, för att uppnå ett bra fasteglukos. Vanligen kombineras detta med metformin och/eller andra perorala antidiabetika dagtid. Om behandlingsmålen ej uppnås behöver insulinbehandlingen intensifieras. Insulinbehandling medför en ökad risk för hypoglykemier. Risken ökar med sjunkande HbA1c. Generellt sett är risken betydligt större vid typ 1 diabetes än typ 2 diabetes. Värdering av risken för hypoglykemi i jämförande studier är svår på grund av skillnader i förekomst och definitioner av hypoglykemi. Publicerade råd och riktlinjer (guidelines) Socialstyrelsen (SoS) I nationella riktlinjer 2010 jämställs insulinbehandling med sulfonureider som andrahandsval efter metformin vid behandling av typ 2 diabetes. Man skriver att Vanligast är kombinationen av tablettbehandling och ett medellångverkande basalinsulin (NPH-insulin) före sänggåendet. Andra Diabetesläkemedel ATC-grupp A10A Insuliner Fastställt

3 insulinregimer får i de flesta fall lika hög prioritet (prioritet 3) med det undantaget att långverkande insulinanaloger enbart får det när NPH-insulin gett upprepade hypoglykemier (1). Läkemedelsverket (LV) Läkemedelsverket 2010 anger att det saknas dokumentation som visar fördelar för någon av de olika regimerna när det gäller att sänka HbA1c hos individer med typ 2 diabetes. Vissa skillnader kan finnas när det gäller viktuppgång och förekomst av hypoglykemier. NPH-insulin är förstahandsvalet vid otillfredsställande glukoskontroll med metformin med eller utan tillägg av sulfonureid. Långverkande insulinanaloger kan vara ett alternativ vid upprepade nattliga hypoglykemier. Vid otillräcklig glukoskontroll med NPH-insulin kan behandling med tvåfasinsulin eller flerdosregim vara möjliga alternativ. Blodglukosprofil över dygnet, patientens önskemål och livssituation samt behov av flexibilitet påverkar också valet av insulinregim (2). Läkemedelsverket skriver i sin kliniska värdering att det finns flera meta-analyser som jämför kortverkande insulinanaloger och humaninsulin samt långverkande insulinanaloger och NPH-insulin; den senaste publicerades i februari 2009 (3). I dessa meta-analyser har man vanligen undersökt effekten på HbA1c och förekomst av hypoglykemier samt sökt efter data angående livskvalitet, patienttillfredsställelse, diabeteskomplikationer och biverkningar. Analyserna har inte påvisat några skillnader mellan NPH-insulin och de långverkande analogerna när det gäller den HbA1c-sänkande effekten. Förekomsten av nattliga hypoglykemier är något lägre vid behandling med insulin glargin än med NPH-insulin, men ingen skillnad finns med avseende på allvarliga hypoglyke-mier. Incidensen av allvarliga och nattliga hypoglykemier vid behandling med insulin detemir är mindre studerad, men risken för nattliga hypoglykemier tycks vara mindre än med NPH-insulin. Tvåfas insulinanaloger i två- till tredos ger en större sänkning av HbA1c samt en högre incidens av hypoglykemier och viktuppgång jämfört med långverkande insulinanaloger. Svensk Förening för Diabetologi (SFD) Inga farmakologiska rekommendationer ges, utan enbart behandlingsmål finns publicerade 2007 (4). Läkemedelsboken 2009/2010 Läkemedelsboken 2009/2010 anger att indikation för insulinbehandling vid typ 2 diabetes föreligger främst vid otillfredsställande glukoskontroll. Studier har inte övertygande visat att någon modell är överlägsen, annat än att kombination med metformin ger lägre viktökning än övriga insulinregimer (5). Internationella diabetesorganisationer (IDF, ADA, EASD) I ett gemensamt konsensusdokument från EASD/ADA anges att insulin är det mest effektiva läkemedlet för att förbättra glukoskontrollen samt att insulin kan, vid adekvat dosering, reducera HbA1c till eller åtminstone nära det terapeutiska målet. Som initial åtgärd (steg 1) rekommenderas intervention av livsstilsfaktorer samtidigt med insättande av Metformin. Tillägg av basalinsulin (medel- eller långverkande) eller sulfonureid rekommenderas inom 2-3 månader om inledande behandling med förbättring av livsstilsfaktorer och metformin inte leder till att patienten uppnår uppsatt mål för HbA1c (steg 2). Som steg 3 i algoritmen rekommenderas intensifiering av insulinbehandling vilket innebär tillägg av kort- eller snabbverkande insulin till måltider för att reducera den postprandiella hyperglykemin (6). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10A Insuliner Fastställt

4 I riktlinjer från IDF 2005 anges att insulinbehandling bör startas vid typ 2 diabetes om optimal peroral glukossänkande behandling inte förmår hålla glukoskontroll i enlighet med uppställda mål (7). Publicerade systematiska översikter Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Rapporten - Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes - utfördes på uppdrag av Socialstyrelsen såsom underlag för deras nationella riktlinjer för diabetessjukvården och kallades vid typ 1 diabetes för intensiv insulinbehandling (8). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV har vid genomgång av läkemedel vid diabetes beslutat att fr o m 1 mars 2010 begränsa användningen inom läkemedelsförmånen av de båda långverkande insulinanalogerna glargin (Lantus) och detemir (Levemir) till att vid typ 2 diabetes endast gälla patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. Vid typ 1 diabetes ingår de i läkemedelsförmånen utan begränsning. Övriga insuliner behåller generell subvention (9). The Cochrane collaboration Long-acting insulin analogues versus NPH-insulin (human isophane insulin) for type 2 diabetes mellitus (2007) I en översikt från 2007 konkluderas att långverkande insulinanaloger inte skiljer sig från NPH-insulin vad gäller effekt på HbA1c. Det blir en statistiskt säkerställd skillnad i totala antalet nattliga hypoglykemier till insulinanalogernas fördel, men ingen skillnad vad gäller allvarliga hypoglykemier. Det finns inga data vad gäller långtidseffekt eller säkerhet (10). Short acting insulin analogues versus regular human insulin in patients with diabetes mellitus (2006) I denna översikt konkluderas att direktverkande insulinanaloger enbart har en svag positiv effekt hos en majoritet av patienter med diabetes mellitus. Effekten på HbA1c är en reduktion på ca 0,1 % jämfört med användning av humant lösligt insulin till patienter med typ 1 diabetes, medan man vid typ 2 diabetes inte kunnat påvisa någon skillnad. Samma rapport anger en reduktion av medelantalet av alla hypoglykemier per patient och månad till -0,2 (95 % CI: -1,1 till 0,7) och -0,2 (95 % CI: -0,5 till 0,1) för typ 1 respektive typ 2 diabetes vid användning av insulinanalog jämfört med humant lösligt insulin. Studierna på patienter med typ 1 diabetes var dock starkt heterogena avseende antal patienter, uppföljningstid, definition av hypoglykemi mm. Det finns inga data vad gäller långtidseffekt eller säkerhet (11). Övriga systematiska översikter Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health har gett ut rekommendationen: Optimal Therapy Recommendations for the Prescribing and Use of Insulin Analogues. Sammanfattningsvis tycker man att NPH-insulin är förstahandsalternativ vid både typ 1 och typ 2 diabetes. Hos patienter med hypoglykemiproblematik med denna behandling kan långverkande insulinanaloger prövas. Diabetesläkemedel ATC-grupp A10A Insuliner Fastställt

5 När ett bolus- (= måltids) insulin krävs, rekommenderas antingen lösligt humaninsulin eller de snabbverkande insulinanalogerna (insulin aspart eller insulin lispro) till de flesta patienter med typ 1 diabetes. När ett bolusinsulin krävs för behandling av patienter med typ 2 diabetes, föreslås i första hand lösligt humaninsulin framför de snabbverkande insulinanalogerna. Om en snabbverkande insulinanlog används, rekommenderas antingen insulin aspart eller insulin lispro (12). Övriga kunskapskällor Randomiserade kontrollerade studier Långtidseffekten av insulinbehandling vid diabetes mellitus har utvärderats i två stora studier. I DCCT-studien studerades effekten av intensifierad insulinbehandling (pump eller flerdosbehandling) för att utveckla kärlkomplikationer vid typ 1 diabetes. En sänkning av HbA1c med i genomsnitt 1,9 % över sju år gav en signifikant minskning av risken för att utveckla eller förvärra mikrovaskulära diabeteskomplikationer. Ingen signifikant effekt sågs på makrovaskulära komplikationer (13). I UKPDS-studien som inkluderade patienter med nydebuterad typ 2 diabetes sågs en likvärdig effekt av insulinbehandling som med SU-preparat. En sänkning av HbA1c på i genomsnitt 0,9 % över tiden gav färre mikrovaskulära komplikationer, men ingen signifikant effekt sågs på risken att utveckla makrovaskulära komplikationer (14). I en 10-årsuppföljning av patienter som deltagit i interventionsstudien och behandlats med sulfonureid eller insulin kvarstod effekten av ett minskat antal mikrovaskulära händelser men man uppnådde även en signifikant reduktion av makrovaskulära händelser som hjärtinfarkt trots att grupperna inte skiljde sig åt avseende HbA1c under uppföljningen (15). I Steno-2-studien, där intensifierad glukoskontroll bara var en del av en multifaktoriell interventionsbehandling, sågs en minskning av makrovaskulär sjuklighet (16). I en uppföljningsstudie följdes patienterna i medeltal ytterligare 5,5 år. Under en sammanlagd medeluppföljningstid på 13,3 år sågs en signifikant reduktion i total mortalitet, lägre risk för död av kardiovaskulär orsak samt i antalet kardiovaskulära händelser i den intensivbehandlade gruppen (17). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10A Insuliner Fastställt

6 2. ATC-grupp A10B A - Biguanidderivat Biguanidderivat - sammanfattning av kunskaps- och beslutsunderlag Metformin utgör idag ett förstahandsmedel vid behandling av typ 2 diabetes där kost och motion inte ger tillräcklig metabolisk kontroll. En sällsynt men allvarlig metabolisk komplikation är laktatacidos. För att minska risken för denna bör associerade riskfaktorer noggrant minimeras och indikation/kontraindikation för metforminbehandling beaktas. Bakgrundsbeskrivning av läkemedelsområdet Det finns ett biguanidderivat registrerat i Sverige och det är metformin. Effekten består i att glukosnivån i plasma sänks, både den basala och postprandiala nivån. Det stimulerar inte insulinutsöndring och orsakar därför inte hypoglykemi. Metformin verkar troligen via tre verkningsmekanismer: 1. Reduktion av leverns produktion av glukos genom att hämma glukoneogenesen och glykogenolysen. 2. Genom att öka insulinkänsligheten, förbättra perifert glukosupptag och glukosutnyttjande i muskulaturen. 3. Fördröjning av intestinal glukosabsorption. Positiva effekter på lipidmetabolismen har setts hos människa oberoende av dess inverkan på blodglukosnivån. Detta har visats vid terapeutiska doser i kontrollerade kliniska undersökningar. Metformin reducerar totalt kolesterol, LDL-kolesterol och triglyceridnivån. Meformin når Tmax inom 2,5 timmar och absorption av metformin är mättningsbar och ofullständig. Steady-state avseende plasmakoncentrationer nås inom 24 till 48 timmar. Metformin utsöndras oförändrat i urinen genom glomerulär filtration och tubulär sekretion. Efter en peroral dos är den terminala eliminationshalveringstiden ungefär 6,5 timmar. Om njurfunktionen är nedsatt förlängs eliminationshalveringstiden, vilket leder till ökade metforminnivåer i plasma och därmed risk för laktatacidos, som är en sällsynt, men allvarlig metabolisk komplikation. För att minska risken av laktatacidos bör associerade riskfaktorer såsom dåligt kontrollerad diabetes, ketos, utdragen fasta, överdrivet alkoholintag, leverinsufficiens och andra samtida läkemedelsbehandlingar (NSAID, ACEhämmare) noggrant minimeras. Ett särskilt men uppmärksammat område utgörs av joderade kontrastmedel där det i Sverige idag på alla röntgenkliniker finns särskilda PM att följa. Metformin utgör idag ett förstahandsmedel vid behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga patienter där kost och motion inte ger tillräcklig metabolisk kontroll. Metformin kan ges som monoterapi eller i kombination med andra perorala diabetesmedel eller med insulin. I monoterapi sänks HbA1c med cirka mml/mol (1-1,5 %). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B A Biguanidderivat Fastställt

7 Publicerade råd och riktlinjer (guidelines) Socialstyrelsen (SoS) I nationella riktlinjer 2010 utgör metformin förstahandsval vid behandling av typ 2 diabetes. Man betonar vidare att patienter med kreatininstegring eller riskfaktorer för kreatininstegring också har risk att utveckla laktatacidos varför metformin bör utsättas. Patienter som behandlas med metformin har en ökad risk att utveckla låga nivåer av vitamin B12 och därför bör, vid långtidsbehandling med metformin, screening för brist på vitamin B12 göras vartannat år (1). Läkemedelsverket (LV) I behandlingsrekommendationerna 2010 utgör metformin förstahandsmedel till patienter med typ 2 diabetes och är det enda diabetesläkemedel som visat sig minska kardiovaskulär morbiditet och mortalitet (UKPDS-studien). Senare stora systematiska översikter har tonat ner betydelsen av denna studie, vars resultat inte kunnat bekräftas. Man tar också upp att behandlingen bör avbrytas om P- kreatinin överstiger 135 μmol/l för män och 110 μmol/l för kvinnor eller estimerat GFR (kreatininclearance) är lägre än 60 ml/minut. Man bör också beakta möjligheten av metforminutlöst laktatacidos, i synnerhet som användningen av metformin ökat och nu i högre utsträckning omfattar patienter med flera komplicerande tillstånd. Rapporterade fall av laktatacidos hos patienter som behandlats med metformin har primärt uppträtt hos diabetespatienter med cirkulationssvikt och hypoperfusion av levern men även vid njursvikt, hög ålder, leversjukdom, dehydrering eller överdrivet alkoholintag (2). Svensk Förening för Diabetologi (SFD) Inga farmakologiska rekommendationer ges, hänvisning till Socialstyrelsens nationella riktlinjer Läkemedelsboken 2009/2010 Metformin utgör ett förstahandsmedel (5). Internationella diabetesorganisationer (IDF, ADA, EASD) När patientens livsstilsåtgärder är otillräckliga för att hålla HbA1c < 48 mmol/mol (< 5,6 %) påbörjas i första hand metforminbehandling om inte njurfunktionen är nedsatt, enligt Internationella Diabetes Federationen, IDF (7). American Diabetes Association, ADA och European Association for the Study of Diabetes, EASD har givit ut ett gemensamt konsensusdokument och en algoritm för metabol kontroll. Denna algoritm uppdaterades i januari 2009 på grund av ny information angående tiazolidindionerna. Redan i steg ett föreslås livsstilsintervention plus metforminbehandling. Att läkemedelsbehandling kommer in tidigt motiverar man med att livsstilsåtgärder har en relativt kortvarig effekt (6). National Institute for Clinical Excellence (NICE) Våren 2009 gav myndigheten ut en algoritm som visade att om inte metabol kontroll med HbA1c < 48 mmol/mol (< 5,6 %) kan upprätthållas med enbart livsstilsåtgärder bör man starta med metformin (18). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B A Biguanidderivat Fastställt

8 Publicerade systematiska översikter Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) - Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes - utfördes på uppdrag av Socialstyrelsen såsom underlag för deras nationella riktlinjer för diabetessjukvården och kallades vid typ 2 diabetes för intensiv glukossänkande behandling då flera olika typer av läkemedel användes (8). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV publicerade i början på 2010 en genomgång av diabetesläkemedel där användningen av biguanider fick behålla en generell subvention (9). The Cochrane collaboration En Cochrane review 2009 konkluderar att metformin kan vara ett förstahandsalternativ vid typ 2 diabetes om samtidig övervikt eller fetma råder. Bakgrunden är det kan förhindra vissa vaskulära komplikationer och död. Denna review var en uppdatering från 2003 med oförändrad konklusion (19). I en review 2010 gällande laktatacidos konstateras att det inte finns någon evidens från prospektivaeller kohortstudier att metformin är associerat med ökad risk för laktatacidos jämfört med andra glukossänkande läkemedel (20). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B A Biguanidderivat Fastställt

9 3. ATC-grupp A10B B - Sulfonureider Sulfonureider - sammanfattning av kunskaps- och beslutsunderlag Sulfonureider (SU) är insulinfrisättande diabetesläkemedel. Tillgängliga evidens talar för att SU är minst lika effektivt som andra och dyrare perorala antidiabetika och därför - näst efter metformin - kan utgöra ett andrahandsval ensamt eller i kombination med metformin. Deras viktigaste biverkningar är hypoglykemi och viktuppgång. Bland SU bör preparatgrupperna glipizid och glimepirid väljas på grund av lägre hypoglykemirisk än glibenklamid (subventionsbeslut). Dosen SU bör inledningsvis vara låg. Bakgrundsbeskrivning av läkemedelsområdet Sulfonureider (SU) utgör tillsammans med besläktade meglitinider (A10B X) insulinfrisättande läkemedel. För närvarande är preparaten glipizid, glimepirid och glibenklamid registerade. De olika preparaten skiljer sig avseende farmakokinetik (tillslagshastighet och duration). Snabbast absorberas glimepirid, därnäst glipizid och långsammast glibenklamid. SU verkar genom bindning till en receptor på betacellen, vilket orsakar stängning av K + -kanaler och påföljande insulinfrisättning. SU har även affinitet till receptorer i hjärta och kärl och kan stänga K + - kanaler i dessa vävnader. SU minskar blodglukos såvida tillräcklig kvarstående insulinsekretionsförmåga finns. SU metaboliseras och metaboliter kan vara aktiva (glibenklamid). SU har flera biverkningar. Lindrig hypoglykemi är vanligt, men även allvarlig hypoglykemi förekommer. Dessa hypoglykemier kan vara långdragna och kräva flera dygns sjukhusvård. SU har indikationen typ 2 diabetes när kost- och motionsbehandling är otillräcklig. Samtliga SU-preparat kan ges som engångsdos på morgonen i samband med måltid. Publicerade råd och riktlinjer (guidelines) Socialstyrelsen (SoS) I nationella riktlinjer 2010 fastslås att SU bör rekommenderas som ett andrahandsval i monoterapi efter metformin när kostbehandling ej räcker. I underlaget finner man a) att SU har en HbA1csänkande effekt jämförbar med metformin, b) att SU i monoterapi ger ökad risk för hypoglykemi och viktuppgång jämfört med metformin, samt c) att risken för allvarlig hypoglykemi är något mindre med glimepirid eller glipizid jämfört med glibenklamid (1). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B B Sulfonureider Fastställt

10 SU rekommenderas även som tillägg vid otillräcklig effekt med metformin. I underlaget finner man att a) tillägg av SU ger större HbA1c-sänkning än metformin i monoterapi, b) SU i kombination med metformin ger lika stor HbA1c-sänkning som andra kombinationer, c) kombinationen SU med metformin ger ökad risk för hypoglykemi jämfört med metformin i monoterapi eller i kombination med glitazon, men att d) underlaget är otillräckligt för att bedöma kombinationen metformin och SU vad gäller morbiditet, mortalitet och livskvalitet. Läkemedelsverket (LV) I behandlingsrekommendationen för 2010 konstateras att SU sänker HbA1c i likartad grad som metformin, men att SU uppvisar en flack dos-responskurva. Högre doser (dos högre än halv maxdos) bör undvikas pga risk för hypoglykemier, vilket är särskilt allvarligt hos äldre (kan kräva sjukhusvård). Glibenklamid har aktiva metaboliter vilket kan bidra till större hypoglykemirisk jämfört med glimepirid eller glipizid. Läkemedelsverket rekommenderar SU som ett förstahandsalternativ både när metformin inte kan användas och som tillägg till metformin vid otillräcklig effekt. Eftersom det inte finns avgörande skillnader i effekt eller pris mellan SU-preparaten rekommenderas glipizid eller glimepirid i första hand pga mindre risk för hypoglykemier (2). Svensk Förening för Diabetologi (SFD) SFD utger inga egna rekommendationer avseende SU utan hänvisar till Nationella Riktlinjer 2010 på sin hemsida. Internationella diabetesorganisationer (IDF, ADA, EASD) European Association for the Study of Diabetes (EASD) har utgivit rekommendationer tillsammans med ADA, där rekommenderas SU som ett av två andrahandsalternativ och då som tilläggsterapi till förstahandsterapin (livsstilsintervention och metformin). Om HbA1c är > 53 mmol/mol (6,1 %) med metformin rekommenderas tillägg av basalinsulin eller SU, där basalinsulin bör föredras vid HbA1c > 70 mmol/mol (7,7 %) eller vid hyperglykemiska symtom (6). Vid bakomliggande evidensgenomgång konstateras att sulfonureiderna sänker HbA1c ca 17 mmol/ mol (~1,5 %), att den vanligaste biverkningen är hypoglykemi (allvarlig hypoglykemi är ovanligt men kan förekomma framför allt bland äldre) och att viktuppgång ca 2 kg är vanlig. Sammanfattningsvis placerar ADA-EASD sulfonureiderna som ett andrahands-/tilläggspreparat. Publicerade systematiska översikter Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) - Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes - utfördes på uppdrag av Socialstyrelsen såsom underlag för deras nationella riktlinjer för diabetessjukvården och kallades vid typ 2 diabetes för intensiv glukossänkande behandling då flera olika typer av läkemedel användes (8). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B B Sulfonureider Fastställt

11 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV beslutade 2010 att Daonil förlorar sin subvention och att Glibenklamid Recip inte subventioneras vid nyinsättning. Däremot behöll Mindiab (glipizid), Amaryl och generiskt glimepirid sin generella subvention (9). The Cochrane collaboration Kompletterande frågeställningar och evidens (enskilda studier eller systematiska reviews). Generell review av Cochrane över SU vid behandling av typ 2 diabetes saknas. Reviews behandlar dock följande tillstånd: SU vid LADA SU vid LADA har ifrågasatts. I en systematisk review av Cochrane finner man få studier men SU gav lika eller sämre HbA1c-kontroll än insulin och med SU fanns indikation på att insulinberoende uppträdde snabbare. Man konkluderar att det tycks finnas indikation på att SU inte bör vara förstahandsterapi vid antikroppspositiv diabetes (21). SU vid hjärtsjukdom I en Cochrane-review av antidiabetisk behandling hos patienter med hjärtsvikt studerades effekten av antidiabetika (perorala och insulin) på morbiditet och mortalitet hos patienter med hjärtsvikt. SU hade testats endast i en studie (n=8145) och man fann där ingen påverkan på mortaliteten. SU användes som jämförande terapi i en rad andra studier och man fann där ingen ökad mortalitet vid jämförelse med andra insulinsekretagoger, metformin, tiazolidindioner eller insulin (22). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B B Sulfonureider Fastställt

12 4. ATC-grupp A10B F Alfa-glukosidashämmare Alfa-glukosidashämmare - sammanfattning av kunskaps- och beslutsunderlag Alfa-glukosidashämmare har effekt genom ett förlångsammat och minskat glukosupptag i tunntarmen vilket ger en lägre glukosstegring efter måltid. De ger ingen hypoglykemi i monoterapi. Användningen begränsas främst av de gastrointestinala biverkningarna. Inga långtidsstudier finns på morbiditet och mortalitet vid diabetes. Bakgrundsbeskrivning av läkemedelsområdet Det finns för närvarande ett läkemedel tillgängligt i gruppen alfa-glukosidashämmare, akarbos. Akarbos förlångsammar upptaget av glukos i tunntarmen genom att specifikt hämma disackaridaser i tunntarmen. Detta leder till långsammare och minskat glukosupptag och lägre blodsockerstegring efter måltid. Effekten på fasteblodsocker är marginell. Den glukossänkande effekten av akarbos är lägre än för övriga glukossänkande läkemedel, HbA1c sänks vid akarbosbehandling i monoterapi med 7-10 mmol/mol (0,5 0,8 %). Akarbos ger inte hypoglykemi vid monoterapi, men denna risk måste beaktas vid kombinationsbehandling.vid behandling av hypoglykemi behandlas denna i första hand med ren glukos, även peroralt p g a läkemedlets verkningsmekanism. Mycket små mängder resorberas systemiskt (1 2 %). Metaboliterna i tarm är inaktiva, resorberas i högre grad och utsöndras renalt. Gastrointestinala biverkningar är vanliga men tolerabiliteten ökar vid mycket långsam titrering av läkemedlet. Biverkningarna minskar med reducerat intag av kolhydrater. Akarbos har indikationen typ 2 diabetes där enbart kostbehandling ej medför tillfredsställande kontroll. Akarbos kan beskrivas ha en antabuslik effekt vid högt kolhydratintag. Akarbos kan kombineras med sulfonureid, metformin och insulin. Akarbos är kontraindicerat vid kroniska tarmsjukdomar och njursvikt (GFR < 25 ml/minut). Kontroll av leverprover rekommenderas efter 4 8 veckor och därefter periodiskt under det första behandlingsåret. Publicerade råd och riktlinjer (guidelines) Socialstyrelsen (SoS) Akarbos ger i sig en HbA1c-sänkning på 7-10 mmol/mol (0,5 0,8 %) oavsett om det används som monoterapi eller i kombinationsbehandling. Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B F Alfa-glukosidashämmare Fastställt

13 I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2010 får behandling med akarbos i kombination med metformin prioritet 9, i kombination med sulfonureid prioritet 9 och som förstahandspreparat prioritet 10 (1). Läkemedelsverket (LV) Den HbA1c-sänkande effekten av akarbos är 7-10 mmol/mol (0,5 0,8 %) vilket är mindre jämfört med metformin och sulfonureid. Användningen av akarbos begränsas ofta av gastrointestinala biverkningar och i kliniska prövningar har % av deltagarna avbrutit behandlingen på grund av dessa. Akarbos är ett av flera tredjehandsalternativ. Om metformin, sulfonureid och insulin inte är lämpligt eller tillräckligt kan akarbos prövas (2). National Institute for Clinical Excellence (NICE) Akarbos ger inte bättre effekt än andra blodsockersänkande läkemedel. Användningen begränsas av biverkningarna. Akarbos kan övervägas till personer som ej kan använda andra perorala antidiabetika (23). Internationella diabetesorganisationer (IDF, ADA, EASD) Akarbos ger en mindre blodsockersänkande effekt än metformin och SU 7-12 mmol/mol (0,5 1 %) och användningen begränsas av biverkningar. I behandlingsalgoritmen från American Diabetes Association, ADA ingår akarbos ej i första- och andrahandsalternativen men kan vara aktuell behandling i utvalda fall (6). Publicerade systematiska översikter/reviews Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) - Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes - utfördes på uppdrag av Socialstyrelsen såsom underlag för deras nationella riktlinjer för diabetessjukvården och kallades vid typ 2 diabetes för intensiv glukossänkande behandling då flera olika typer av läkemedel användes (8). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Subventionen av akarbos begränsas till patienter som först har provat metformin, sulfonureid eller insulin, eller där dessa inte är lämpliga (9). The Cochrane collaboration Genomgången innefattar studier vilka behandlar akarbos i monoterapi mot placebo, mot sulfonureid och metformin. Akarbos minskar HbA1c med 0,8 procentenheter, fasteblodsocker med 1,1 mmol/l, postprandiellt glukos med 2,3 mmol/l. Insulinnivåer pre- och postprandiellt sjunker. Behovet av långtidsstudier framhålls (24). Övriga systematiska reviews Inga ytterligare relevanta systematiska översikter funna vid sökning PubMed Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B F Alfa-glukosidashämmare Fastställt

14 5. ATC-grupp A10B G - Tiazolidindioner Tiazolidindioner - sammanfattning av kunskaps- och beslutsunderlag Tiazolidindioner är PPAR-gammaagonister som utövar sin effekt genom att minska insulinresistensen framför allt i fettväven. Bieffekter i form av riskökning för makulaödem, benfrakturer och hjärtsvikt föreligger. Preparatet bör förskrivas med försiktighet och utgör ett tredjehandsalternativ vid behandling. Bakgrundsbeskrivning av läkemedelsområdet Pioglitazon är ett oralt antidiabetikum och en selektiv PPAR-gammaagonist (peroxisom proliferator activated nuclear receptor gamma). PPAR-gamma tillhör den nukleära receptorfamiljen av ligandaktiverade transkriptionsfaktorer och är involverad i adipocytdifferentiering och reglering av insulinoch glukosmetabolism. Hos människa är PPAR-gamma huvudsakligen uttryckt i fettväv, men uttrycks i lägre grad också i lever, grovtarm, skelettmuskulatur och vävnadsmakrofager. Mekanismen genom vilken aktiveringen av PPAR-gamma påverkar den glykemiska kontrollen är inte helt klarlagd. PPAR-gamma aktivering förändrar mönstret av genexpressionen i målvävnaderna som antingen direkt eller indirekt påverkar hur dessa vävnader svarar på insulin vid typ 2 diabetes. Insulinresistensen i fettvävnader, skelettmuskler och lever minskar vilket leder till att glukosnivåerna sänks. Preparatet sänker HbA1c med cirka mmol/mol (0,8-1,5 %). Effekt och säkerhet vid monoterapi med pioglitazon bedöms för närvarande vara begränsad men med en kliniskt relevant tilläggseffekt i kombination med sulfonureid eller metformin. Pioglitazon är godkänd som monoterapi till patienter med typ 2 diabetes, speciellt överviktiga patienter där kost och motion gett otillräcklig kontroll och för vilka metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Pioglitazon också godkänd som kombinationsbehandling med antingen metformin eller en sulfonureid, där man inte uppnått glykemisk kontroll med rekommenderad maximal dos av dessa preparat eller i kombination med båda. Pioglitazon är även indicerat som kombinationsbehandling med insulin till patienter med typ 2 diabetes vid otillräcklig glykemisk kontroll av insulinbehandling och för vilka metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Kontraindikation är nedsatt leverfunktion (ALAT > 2,5 gånger övre gränsen för normalt). Leverenzymer skall kontrolleras hos alla patienter innan behandling inleds och med periodisk uppföljning baserad på klinisk bedömning. Kontraindikation är även hjärtsvikt eller tidigare kända episoder av hjärtsvikt (NYHA klass I IV) och ketoacidos. Det föreligger risk för biverkningar som vätskeretention, hjärtsvikt, ödem, viktuppgång, reduktion av hemoglobin och makulaödem. Det finns en dosrelaterad risk för hypoglykemi då preparatet kombineras med en sulfonureid och även vid kombination med insulin. Hos kvinnor ses en riskökning för benfrakturer (fot, hand, arm). I september 2010 beslutade den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) vetenskapliga kommitté (CHMP) att rosiglitazon skulle dras in tillfälligt i hela EU. Orsaken var att rosiglitazon kunde ge en Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B G Tizolidindioner Fastställt

15 ökad risk för hjärt-kärlbiverkningar. Myndigheten konstaterade att fördelarna med rosiglitazon inte längre uppvägde riskerna med substansen. Publicerade råd och riktlinjer (guidelines) Socialstyrelsen (SoS) I nationella riktlinjer 2010 prioriterades pioglitazon lågt d v s substansen kan vara ett alternativ när andra farmakologiska alternativ ej passar. Behandling i monoterapi ger samma sänkning av HbA1c som metformin och sulfonureider och tycks i monoterapi ge lägre risk för död, akut hjärtinfarkt och stroke. Dock ökar i monoterapi risken för ödem, men inte för hypoglykemi och det finns en risk för viktökning (1). Läkemedelsverket (LV) I behandlingsrekommendationerna från 2010 kan pioglitazon utgöra ett tredjehandsalternativ när målet för glukoskontroll ej uppnåtts med maximalt tolererbar dos av metformin och/eller sulfonureid. På grund av biverkningsprofilen är dock behandlingsutrymmet begränsat (2). Svensk Förening för Diabetologi (SFD) Inga farmakologiska rekommendationer ges, hänvisning till nationella riktlinjer. Läkemedelsboken 2009/2010 Behandling med glitazoner kan övervägas för utvalda grupper (5). Internationella diabetesorganisationer (IDF, ADA, EASD) När patientens livsstilsåtgärder är otillräckliga för att hålla HbA1c < 48 mmol/mol (< 5,6 %) påbörjas i första hand metforminbehandling om inte njurfunktion är nedsatt enligt International Diabetes Federationen, IDF. Glitazoner kan användas enligt IDF när målvärdet för glukos inte kan uppnås. Man lägger då till dessa preparat till metformin som ett alternativ till sulfonureid eller till sulfonureid när metformin inte tolereras eller till kombinationen metformin och sulfonureid (7). American Diabetes Association, ADA och European Association for the Study of Diabetes, EASD har givit ut ett gemensamt konsensusdokument och en algoritm för metabol kontroll. Denna algoritm uppdaterades i januari 2009 på grund av ny information angående glitazonerna och det innebar att man uppmanade förskrivare till större försiktighet vid användandet av dessa läkemedel (6). Publicerade systematiska översikter Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) - Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes - utfördes på uppdrag av Socialstyrelsen såsom underlag för deras nationella riktlinjer för diabetessjukvården och kallades vid typ 2 diabetes för intensiv glukossänkande behandling då flera olika typer av läkemedel användes (8). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B G Tizolidindioner Fastställt

16 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV publicerade i början på 2010 en genomgång av diabetesläkemedel där användningen av pioglitazon i monoterapi eller i kombination med metformin (Competact) begränsades till patienter som först har provat metformin, sulfonureid eller insulin, eller där dessa inte är lämpliga (9). The Cochrane collaboration En Cochranereview 2009 (review var en uppdatering från 2006 med oförändrad konklusion) gällande pioglitazon konkluderade att risk-nytto kvot var oklar och att de terapeutiska indikationerna bör klargöras för att minska osäkerheten kring preparatet (25). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B G Tizolidindioner Fastställt

17 6. ATC-grupp A10B H - Dipeptidylpeptidas-4- hämmare (DPP-4-hämmare) och ATC-grupp A10B X - GLP-1-analoger DPP-4-hämmare - sammanfattning av kunskaps- och beslutsunderlag Dessa läkemedel verkar genom att hämma enzymet DPP-4 vilket medför att plasmakoncentrationen av kroppseget GLP-1 ökar. Detta medför i sin tur likartade effekter avseende plasmaglukos som för GLP-1-analogerna. Biverkningsprofilen är gynnsam. Långtidsdata avseende säkerhet saknas. GLP-1-analoger - sammanfattning av kunskaps- och beslutsunderlag Dessa läkemedel liknar kroppseget GLP-1 som normalt insöndras i blodbanan från tunntarmens L-celler efter matintag och stimulerar insulinfrisättning samt hämmar insöndring av glukagon. Båda dessa effekter leder till en sänkning av plasmaglukos. Vidare bromsas magsäckstömningen och aptiten avtar. Gastrointestinala biverkningar med framför allt illamående är vanligt men dessa är oftast av övergående art. Bakgrundsbeskrivning av läkemedelsområdet Inkretinterapi På 1960-talet publicerades studier som visade att oralt tillfört glukos gav en insulinsekretion som var 2 3 gånger högre än vid motsvarande plasmaglukosstegring efter intravenöst givet glukos hos friska (26). Fenomenet betecknades inkretineffekt och såväl neuronala som humorala mekanismer har påvisats. För närvarande anses inkretineffekten förmedlad av tarmhormoner och GLP-1 (glucagonlike peptide 1) och GIP (glucose-dependent insulinotrophic peptide) är de viktigaste hormonerna i inkretinsystemet (27). Fortsatta studier har visat att inkretineffekten inte enbart utgörs av insulinfrisättning (betacellseffekt) utan vad gäller GLP-1 men ej GIP - även hämning av glukagon (alfacellseffekt), förlångsammad ventrikeltömning och mättnadskänsla (såväl CNS-effekt som lokal påverkan av ventrikeln). Patofysiologiskt har såväl försämrad som oförändrad inkretinfrisättning visats vid typ 2 diabetes men den etiologiska betydelsen av detta är fortfarande oklar. Tillförsel intravenöst av GLP-1 leder till reduktion av plasmaglukos både pre- och postprandiellt. Det har lett till utveckling av läkemedel, syftande till ökad GLP-1-effekt, och som allmänt betecknas inkretinterapi. Effekten av inkretinläkemedel är glukosberoende (finns endast vid glukosförhöjning). Därför är hypoglykemirisken med inkretinläkemedel låg. Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B H Dipeptidylpeptidas-4-hämmare Fastställt Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B X GLP-1-analgoer 17

18 Den farmakologiska utvecklingen har styrts av att halveringstiden för GLP-1 i cirkulationen är kort (T1/2 = 2 min) genom nedbrytning via enzymet dipeptidylpeptidas 4 (DPP-4). Utvecklingen går enligt två huvudlinjer, (a) framtagning av DPP-4-hämmare som ökar plasmahalten av endogent GLP-1 samt (b) framtagning av substanser med GLP-1-effekt vilka ej nedbryts av DPP-4. De senare betecknas GLP-1-analoger eller GLP-1-receptoragonister (28). Ett antal substanser av båda typerna av inkretinterapi finns framtagna, varav följande för närvarande finns på marknaden: A. DPP-4-hämmare 1. Sitagliptin Januvia /Janumet (kombination med metformin) 2. Vildagliptin Galvus / Eucras (kombination med metformin) 3. Saxagliptin Onglyza B. GLP-1-analoger 1. Exenatid Byetta 2. Liraglutid Victoza DPP-4-hämmare Dessa läkemedel är godkända för behandling av typ 2 diabetes som peroral kombinationsbehandling med metformin till patienter med otillräcklig glukoskontroll trots maximal tolererbar dos av metformin i monoterapi. I kombination med sulfonureid till patienter med otillräcklig glukoskontroll trots maximal tolererbar dos av en sulfonureid och till patienter där metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. I kombination med en glitazon, till patienter med otillräcklig glukoskontroll och för vilka glitazon är lämpligt. Sitagliptin är också indicerat som tilläggsbehandling till insulin (med eller utan metformin) i de fall där kost och motion tillsammans med en stabil insulindosering inte ger tillfredsställande glykemisk kontroll. En systematisk översikt och metaanalys visade att DPP-4-hämmare sänker HbA1c med 7,7 mmol/mol (0,74 %) (29). DPP-4 hämmare anses vara viktneutrala. Risken för hypoglykemi är låg och förekommer nästan uteslutande i kombination med sulfonureid eller insulin. Sällsynta fall av leverdysfunktion (inklusive hepatit) har rapporterats vid behandling med vildagliptin, i allmänhet var dessa asymtomatiska och ej progressiva. Läkemedlen ges i tablettform och sitagliptin, saxagliptin doseras en gång dagligen emedan vildagliptin ges två gånger dagligen. DPP-4-hämmarna utgör ett tredjehandsalternativ vid behandling av patienter med typ 2 diabetes. Det saknas långtidsdata på effekt, säkerhet eller påverkan på utvecklingen av diabeteskomplikationer. GLP-1-analoger För närvarande finns två GLP-1-analoger tillgängliga, exenatid och liraglutid. Exenatid är godkänt för behandling av typ 2 diabetes i kombination med metformin och/eller sulfonureid hos patienter som inte erhållit tillräcklig glykemisk kontroll vid behandling av högsta tolererbara dos av dessa läkemedel. Studier i upp till ett år har visat en HbA1c-sänkning med 10,1 mmol/mol (0,97 %) och en viktnedgång på i genomsnitt 1,4 kg jämfört med placebo och -4,8 kg jämfört med insulin (30). Ett fåtal fall av pankreatit har rapporterats under behandling med exenatid men ingen koppling till läkemedel har kunnat påvisats. Risken för hypoglykemi är låg vid behandling med exenatid, men samtidig behand- Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B H Dipeptidylpeptidas-4-hämmare Fastställt Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B X GLP-1-analgoer 18

19 ling med sulfonureid ökar risken för hypoglykemi. Exenatid ges som subkutana injektioner två gånger dagligen. Liraglutid är godkänd för behandling av typ 2 diabetes i kombination med metformin eller en sulfonureid till patienter som inte erhållit tillräcklig glykemisk kontroll vid behandling med högsta tolererbara dos av dessa läkemedel i monoterapi. Liraglutid är även godkänt i kombination med metformin och en sulfonureid eller metformin och en glitazon för patienter med otillräcklig glykemisk kontroll trots behandling med två preparat. Liraglutid ges som subkutan injektion en gång dagligen. I en direkt jämförande 26-veckorsstudie mellan liraglutid och exenatid sänktes HbA1c med 11,7 mmol/mol (1,12 %) i liraglutidgruppen mot 8,3 mmol/mol (0,79 %) i exenatidgruppen, en signifikant skillnad. Vikten gick ned med cirka 3 kg i båda grupperna. Båda preparaten tolererades väl, men signifikant färre liraglutidbehandlade patienter upplevde ihållande illamående och hade färre episoder med lindriga hypoglykemier jämfört med exenatidbehandlade patienter (31). Publicerade råd och riktlinjer (guidelines) Socialstyrelsen (SoS) I de nationella riktlinjerna 2010 konkluderar man att DPP-4-hämmare som tilläggsbehandling till annan peroral behandling ger en sänkning av HbA1c och fastande plasmaglukos men att underlaget är otillräckligt för att bedöma långsiktiga effekter (som tillägg till annan peroral behandling) på glukoskontroll, vikt, biverkningar, livskvalitet, diabeteskomplikationer och död. I de nationella riktlinjerna 2010 kan exenatid ges i kombination med metformin och/eller sulfonureid och utgör ett tredjehandsval (1). (Liraglutid godkändes först efter publicering av riktlinjerna). Läkemedelsverket (LV) I Läkemedelsverkets behandlingsalgoritm, steg 3, framgår att DPP-4-hämmare skall betraktas som alternativa möjligheter när glukoskontroll inte uppnåtts med metformin och sulfonureid. Vid typ 2 diabetes med otillräcklig glukoskontroll ger DPP-4-hämmare som tillägg till peroral behandling en sänkning av HbA1c och fastande blodglukos. Vidare bedöms underlaget otillräckligt för att bedöma långsiktiga effekter av DPP-4-hämmare som tillägg till peroral behandling vad gäller glukoskontroll, vikt, biverkningar, livskvalitet, diabeteskomplikationer och död (2). Svensk Förening för Diabetologi (SFD) SFD 2007 lämnar inga rekommendationer om diabetesläkemedel, utan enbart om behandlingsmål vid typ 2 diabetes (HbA1c mmol/mol (5 6 % enligt Mono-S)). Internationella diabetesorganisationer (IDF, ADA, EASD) I januari 2009 uppdaterade ADA och EASD sitt förslag till behandlingsalgoritm för behandling av typ 2 diabetes. Denna överensstämmer till största delar med de svenska behandlingsrekommendationerna. DPP-4-hämmare nämns inte som ett tänkbart behandlingsalternativ, på grund av den HbA1csänkande effekten (som är sämre eller lika bra som de läkemedel som ingår i behandlingstrappan), begränsade tillgängliga kliniska data samt kostnader (6). Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B H Dipeptidylpeptidas-4-hämmare Fastställt Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B X GLP-1-analgoer 19

20 NICE DPP-4-hämmare kan övervägas i andra hand efter sulfonureid som tillägg till metformin hos personer känsliga för eller med hög risk för hypoglykemi (äldre eller ensamboende människor respektive vissa yrkesutövare) eller som tillägg till sulfonureid om metformin ej kan användas eller i stället för glitazoner om viktuppgång måste undvikas eller till patienter där glitazoner anses olämplig av andra skäl. Behandlingen skall utvärderas och dras tillbaka om man ej uppnått minskning av HbA1c på minst 5,2 mmol/mol (0,5 %) efter 6 månader. För GLP-1-behandling anges i NICE riktlinjer att exenatid är ett tredjehandsalternativ i kombination med metformin och sulfonureid vid samtidig övervikt (BMI 35) eller vid BMI < 35 om insulinbehandling utgör ett signifikant hinder för patientens yrkesutövning (32). Publicerade systematiska översikter Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Inga relevanta rapporter vid sökning (www.sbu.se) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) I TLVs genomgång av terapiområdet diabetes 2009 framgår att för alla GLP-1-analoger och DPP-4- hämmare samt kombinationsläkemedel innehållande dessa substanser gäller subventionen endast för de patienter som först har provat metformin, sulfonureid eller insulin, eller där dessa inte är lämpliga (9). The Cochrane collaboration För DPP-4-hämmare föreligger vissa teoretiska fördelar framför andra perorala läkemedel. Det finns inga långtidssäkerhetsdata angående mortalitet, diabeteskomplikationer, kostnader eller data angående livskvalitet. Behandling med DPP-4-hämmare bör därför begränsas till vissa patienter (33). För GLP-1-receptoragonister finns ännu inga systematiska översikter utan för närvarande endast enstaka studier. Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B H Dipeptidylpeptidas-4-hämmare Fastställt Diabetesläkemedel ATC-grupp A10B X GLP-1-analgoer 20

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation Myndighetssamverkan inom diabetesområdet (LV), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes DIA B E TE S Genomgången av läkemedel vid diabetes Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg DIABETES Genomgången av läkemedel vid diabetes

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: metforminhydroklorid 500 mg respektive 850 mg

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: metforminhydroklorid 500 mg respektive 850 mg PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Metformin Meda 500 mg filmdragerade tabletter Metformin Meda 850 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: metforminhydroklorid

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/ eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) EMA/601943/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity som beskriver åtgärder som ska vidtas för

Läs mer

NEPI-rapport: NEPI. Diabetesmedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009. Nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI-rapport: NEPI. Diabetesmedel. - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009. Nätverk för läkemedelsepidemiologi NEPI-rapport: Diabetesmedel - effekter av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgång december 2009 NEPI är en oberoende stiftelse inrättad genom beslut av Sveriges riksdag 1993. Stiftelsen NEPI

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika

EXAMENSARBETE. Följsamhet till perorala antidiabetika EXAMENSARBETE 2007:008 HV Följsamhet till perorala antidiabetika Susanna Bramberg, Eva Kanto Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Ändrad 2015-03-04, s 587 och s 613. 587 1 Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Inledning Randomiserade studier

Läs mer

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir Diabetes DIABETES Typ 2 diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) Tilläggsbehandling Tabletter glipizid Mindiab Insulin ** ) Kombinationsbehandling (tabletter + insulin) Medellångverkande humant

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes bakgrundsdokumentation

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes bakgrundsdokumentation Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 102/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 102/2007 BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 SÖKANDE ELI LILLY SWEDEN AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2013-12-05 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne Uppdrag Användningen

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes

EXAMENSARBETE. Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes EXAMENSARBETE 2007:021 HV Kartläggning av följsamheten till perorala läkemedel vid behandling av typ 2-diabetes Patienter i åldern 80-98 år under perioden november 2005 till december 2006 i Sverige Birgitta

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL.

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL. Leif 51 år Typ 2-diabetes MIKROVASKULÄRA Komplika)oner MAKROVASKULÄRA DCCT - 1982-1993 mikrovaskulära komplika)oner Retinopati CVL Nefropati Koronär hjärtsjukdom Neuropati Perifer Kärlsjd HJÄRTSVIKT 1

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Inneha llsfo rteckning Diagnos och utredning...3 Olika typer av diabetes... 3 Typ 1-diabetes... 3 Typ 2-diabetes... 3 Graviditetsdiabetes...

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Januvia 25 mg filmdragerade tabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller sitagliptinfosfatmonohydrat motsvarande 25 mg sitagliptin.

Läs mer

BILAGA 1 PRODUKTRESUMÉ

BILAGA 1 PRODUKTRESUMÉ BILAGA 1 PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN TRAZEC 60 mg filmdragerade tabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En filmdragerad tablett innehåller 60 mg nateglinid. Beträffande hjälpämnen

Läs mer

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Insulinbehandling - typ 2 diabetes och typ 1 diabetes MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN Nytt insulin

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. jarl.hellman@akademiska.se

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén TerapiTips NR 3 JUNI 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från SID 2 Överenskommelse om samverkansregler SID 3 Dospatienter på sjukhus - pausa!

Läs mer

Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla?

Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla? Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla? R E F E RAT Januarisymposium, 10 januari 2014 Sheraton Hotel, Stockholm Referat 2014.indd 1 2014-02-21 08:54:08 Referat 2014.indd

Läs mer

Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes

Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes Johan Fagerudd, Milla Rosengård-Bärlund, Pertti Ebeling och Johan Eriksson Syftet med behandlingen av typ 2-diabetes är att eliminera den ökade mortaliteten

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/137565/2014 Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Vokanamet som beskriver de åtgärder som bör vidtas

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Humalog 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 2.1 Allmän beskrivning Humalog är en steril, klar,

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC Typ 2-diabetes Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? 80 60 Mikrovasculär sjd Incidens per 1000 patientår 40 20 Hjärtinfarkt 0 0 5 6 7 8 9 10 11 Updated mean HbA 1c (%) Error bars = 95% CI Adjusted for

Läs mer

EXAMENSARBETE. Metformin i kombination med sitagliptin vid behandling av typ 2 diabetes. Inger Berg Åsa Blomqvist. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Metformin i kombination med sitagliptin vid behandling av typ 2 diabetes. Inger Berg Åsa Blomqvist. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2009:04 HV Metformin i kombination med sitagliptin vid behandling av typ 2 diabetes Inger Berg Åsa Blomqvist Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Ryzodeg 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml lösning innehåller 100 enheter

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Lugnare kostnadsutveckling inom. läkemedelsområdet under 2009 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING. läkemedelsområdet under 2009

Lugnare kostnadsutveckling inom. läkemedelsområdet under 2009 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING. läkemedelsområdet under 2009 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nr 169 F E B RUA R I 2 0 1 0 I N N E H Å L L 1 2 Text: Leif Kronberg, Läkemedelskommittén och Erik Svantesson, Läkemedelsenheten ÖLL Lugnare kostnadsutveckling

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glucosine 625 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller glukosaminsulfat-natriumklorid-komplex motsvarande 625 mg glukosamin

Läs mer

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 Modern diabetesvård Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 WHO s definition tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Kloka Listan 2013 Nytt terapiområde - brist på D-vitamin Upptag av kolekalciferol (D-vitamin)

Läs mer

En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa

En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Hälsovetenskap Receptarieprogrammet Examensarbete 10 poäng Vt. 2007 En studie av förskrivningen av diabetesmedel i Europa A study of the prescription of antidiabetica

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer