Kvalitetsredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2009"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Obligatoriska särskolan årskurs 1-9 Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Österlund

2

3 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Styrning Ledning Personal Obligatoriska särskolan och särskolans fritidshem Kompetensutveckling Elever Arbetet i verksamheten Normer och värden Kunskaper - Utveckling och lärande Elevernas ansvar och inflytande Bedömning och betyg Arbetet i verksamheten - Skolans utvecklingsarbete 17 Lärgrupp 1 - Hälsofrämjande Lärgrupp 2 - Mobbningsförebyggande arbete Lärgrupp 5 - betygssättning och bedömning Lärgrupp 7 Röda tråden Lärgrupp 8 - Matematikutveckling på Gäddgårdsskolan Elever med annat modersmål än svenska 23 7 Uppföljning av Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Uppföljning Utvärdering Revidering Livsstil och hälsa 27 9 Jämställdhet Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Åtgärder för förbättring 32 3

4

5 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Underlag för kvalitetsredovisningen Underlaget har samlats in från diagnoser, tester och uppföljningar av elevernas kunskapsmål. Övrig information som bidragit till resultatet kommer från observationer och samtal baserade på elevernas utveckling, personalens och föräldrarnas gemensamma utvärdering av måluppfyllelse, dokumentation i form av individuella utvecklingsplaner, portfolio och kontaktböcker, samt dokumenterade utvärderingar vid läsårsslut. Dialogmöten med förvaltningen har även bidragit till underlaget, samt Skolinspektionens genomlysning i juni Rutiner för kvalitetsarbetet över året och kvalitetsredovisningen Kvalitetsarbetet i särskolan bygger främst på elevens individuella utvecklingsplan, IUP. Pedagogerna dokumenterar kontinuerligt elevens framsteg i förhållande till de nationella målen genom resultat från diagnoser och tester, korta anteckningar, digitala bilder, kontaktböcker samt portfolio. I dialog med elev och föräldrar konkretiseras och synliggörs elevens mål och kopplingen till läroplan och kursplaner lyfts fram. Dokumentationen utgår från ett helhetsperspektiv, dvs. lyfter inte enbart kunskapsresultat som är enkla att mäta, utan även förmåga att samarbeta, ta ansvar för sitt lärande osv. En sammanfattning av elevernas utveckling och lärande görs av alla pedagoger vid läsårets slut Kvalitetsredovisningen presenteras för föräldrarna vid föräldramöte i samband med läsårsstart. 5

6 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Eleverna i skolår 6-9 har fått bättre och mer ändamålsenliga lokaler. Viktiga utvecklingsområden under året har varit Betyg och bedömning i särskolan och Övergång till gymnasiesärskola och verksamhetsträning. Pedagogerna har haft fortlöpande diskussioner kring bedömning av elevernas kunskapsresultat, utifrån Skolverkets stödmaterial Kunskapsbedömning i särskolan och särvux. Arbetet kommer att fortsätta under 2010 och en av särskolans pedagoger ska gå en högskoleutbildning i ämnet. En handlingsplan kring övergång till gymnasiesärskola och verksamhetsträning har utarbetats. Utifrån planen har studieoch yrkesvägledarens uppdrag i särskolan fastställts och föräldrarnas synpunkter tagits tillvara. Rutiner kring praktik på gymnasiesärskolan har utarbetats och i enlighet dessa har eleverna i år 9 genomfört en eller flera praktikperioder. Från vårterminen 2010 kommer handlingsplanen att följas fullt ut för år 8 och 9. För att kompensera brist på behöriga lärare i vissa ämnen, har särskolan köpt in tjänster från grundskolan. Värdegrundsarbetet har utvecklats och fördjupats, dels genom kartläggningen inför revidering av likabehandlingsplanen, men även genom att all personal och alla elever fått utbildning i Friends. Arbetet pågår kontinuerligt i samtliga klasser. Rutinerna kring uppföljning av elevernas kunskapsresultat har fastslagits. Arbetet med lokal pedagogisk planering har påbörjats med hjälp av en specialpedagog i stödteamet Fyren. Särskolan är referensskola under Skolverkets revidering av kursplanerna i grundsärskolan och träningsskolan. 6

7 3 Verksamhetens förutsättningar 3.1 Ansvarsområden och verksamhet Obligatoriska särskolan är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde och finns på Gäddgårdsskolan, kommunens enda F-9 skola. Särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola samt fritidshem. Särskolan har elever i skolår 1 9 och verksamheten byggs successivt ut, för att höstterminen 2010 omfatta hela skolgången från år 1 9 med ett frivilligt 10:e år. 3.2 Styrning Våra styrdokument är Lpo 94 - Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen, Arboga kommuns skolplan antagen av kommunfullmäktiga samt vår lokala arbetsplan. 3.3 Ledning Skolledning för Obligatoriska särskolan Årsarbetare Rektor 0,7 Särskolan leds av en rektor, som utöver ledningsansvaret för obligatoriska särskolan, även har ansvar för fördelning av resurspersoner till barn/elever i behov av särskilt stöd, stödteamet Fyren, mottagande av nyanlända barn och ungdomar samt undervisningen i svenska som andra språk och modersmål. Rektor har träffat särskolans ledningsgrupp, samt ledningsgruppen för hela Gäddgårdsskolan varje vecka. 3 gånger per termin har alla arbetslagsledare på södra området träffats. Skolledare, expeditionspersonal och vaktmästare på södra området har träffats varje vecka för diskussioner och beslut i gemensamma frågor. 3.4 Personal Obligatoriska särskolan och särskolans fritidshem Budget 2009 Redovisat 2009 Årsarbetare (åa) (antal åa) utbildad/behörig Barnskötare 2,80 2,80 Fritidspedagog 2,00 2,00 Förskollärare 3,20 3,20 Lärare 1,55 1,55 Redovisat 2009 outbildad/obehörig Specialpedagog/speciallärare 5,70 3,00 2,70 Resurspersoner/elevassistenter 0 Övrig personal 0 Personalen på fritidshemmet arbetar även i särskolan och består av förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. 7

8 3.5 Kompetensutveckling Gemensam kompetensutveckling Personalen på Gäddgårdsskolan har arbetat i lärgrupper under våren. För att samla ihop kunskap och erfarenheter från de senaste 5 årens skolutveckling, genomfördes i juni en kommunövergripande lärstämma. All personal på skolan har också fått utbildning i Friends. Särskolans kompetensutveckling hälften av särskolans personal har gått igenom PIM steg 1 och 2 (praktisk IT- och mediekompetens) och resten blir klara under våren pedagoger har utbildats i NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) en specialpedagog har läst läs- och skrivinlärning och en lärare specialpedagogik via lärarlyftet pedagoger har fått handledning kring alternativa kommunikationsformer pedagoger har utbildats i Lexia/Provia samt Fonomix all personal har fått fortbildning i neuropsykiatriska funktionshinder. 3.6 Elever Antal elever Särskolans fritidshem Träningsskola 1-8 Grundsärskolan år 1-9 Sa T+G Obligatoriska särskolan Alla elever i obligatoriska särskolan har från läsåret 2009/2010 sin skolgång förlagd till Arboga. En elev från förskoleklass har integrerats i särskolan under höstterminen och en elev från särskolan har integrerats i grundskolan. Knappt hälften av eleverna åker skolskjuts eller taxi till och från skolan. Ekonomi Särskolans personalbudget visar ett överskott, vilket främst beror på svårigheter att rekrytera behörig personal till vakanta specialpedagogtjänster. Ett stort behov under året har varit att hitta ändamålsenliga lokaler för de äldre eleverna, ett problem som förhoppningsvis kommer att lösa sig i samband med att antalet elever minskar totalt i kommunen. Investeringsbudgeten har inte utnyttjats fullt ut, men behovet av investeringar för handikappanpassning av särskolans lokaler kvarstår på sikt. 8

9 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet Genom samverkan med grundskolan, kan särskolans elever utveckla solidaritet och samhörighet utanför den närmaste gruppen, samt få möjlighet till identifikation och förebild med andra. Genom sociala berättelser, drama, samtal och övning i att säga ifrån, tränas eleverna att ta ställning i etiska frågor. Pedagogerna lyfter positivt agerande, sätter tydliga gränser och skapar struktur. De försöker snabbt ingripa och ligga steget före, för att motverka kränkningar och trakasserier. Pedagogerna har regelbundna samtal kring verksamheten och får även handledning utifrån. Värdegrundsarbetet sätts in i ett större sammanhang genom exempelvis fadderbarn i Indien. Föräldrarna blir delaktiga i värdegrundsarbetet genom kontaktbok, samtal, utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, föräldramöten, sociala berättelser samt täta föräldrakontakter. Man samtalar kring såväl positivt som negativt beteende. Resultat Enkäterna i de individuella utvecklingsplanerna visar att eleverna trivs i skolan. Pedagogerna ser effekter av ett systematiskt värdegrundsarbete hos enskilda elever, de ser hur eleverna är mot varandra, att de respekte- 9

10 rar varandra och hanterar olika situationer på ett positivt sätt. Arbetet är dock person- och situationsbundet, förändringar i gruppen får stora konsekvenser. Förmågan att ta till sig normer och värderingar är inte heller bestående hos många elever, utan måste tränas om och om igen. Eleverna har varit delaktiga i kartläggningen inför revidering av likabehandlingsplanen och den visar att det finns miljöer i skolan där eleverna är mindre trygga. Det är svårt för elever som saknar verbalt språk att komma till tals. Analys Det är av stor vikt att all personal involveras i värdegrundsarbetet i särskolan, även vikarier. Det har visat sig att pedagogerna blir tryggare i sin yrkesroll och eleverna får större måluppfyllelse om personalgruppen arbetar utifrån det gemensamma förhållningssättet, men det är svårt att ta till sig andras erfarenheter och att synliggöra särskolans förhållningssätt i praktiken. I styrdokumenten står utifrån elevernas förutsättningar - Vad betyder det? Är eleverna befriade från vissa krav? Undviker pedagogerna att beröra ämnesområden som de tror att eleven inte kan ta till sig? Pedagogerna behöver påminna om och aktualisera både tidigare och pågående mål för eleverna. Viktigt är också att skapa utvärderingsverktyg så att även elever utan talad kommunikation kommer till tals. Bedömning av måluppfyllelse Det har skett en utveckling under året och alla elever har kommit en bit på väg, utifrån sina förutsättningar. Slutsatser Struktur och särskolans förhållningssätt är en styrka. Arbetssätt och metoder har gett resultat och ökat måluppfyllelsen. Verksamheten är sårbar vid förändringar i elevgrupper, personal och situationer. Måluppfyllelsen har ökat, genom att eleverna är mer delaktiga i värdegrundsarbetet. Pedagogerna har utvidgat arbetet genom att tillföra nya mål till dem man redan arbetar med. Lärdomar Struktur, tydlighet och tid ingår i det gemensamma förhållningssättet. Att ligga steget före, samt fortsätta med pedagogiska samtal kring värdegrunden, är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga i skolan. 10

11 4.2 Kunskaper - Utveckling och lärande Arbetet Elevens kunskaper, intressen och förutsättningar kartläggs och ligger till grund för val av metoder och arbetssätt. Pedagogerna synliggör målen för elever och föräldrar genom bilder och samtal. Tillsammans prioriterar man målen och dokumenterar dessa i elevens individuella utvecklingsplan. Eleven utvecklar nyfikenhet och lust genom att lära på olika sätt och med olika sinnen. Pedagogerna försöker befästa kunskaper hos eleverna, så att de kan användas i olika situationer och vid olika tillfällen. Pedagogerna har under året utarbetat bedömningsgrunder i olika ämnen, följt upp elevernas kunskapsutveckling och samtalat kring resultaten för att skapa en likvärdig bedömning. Resultat Måluppfyllelse i alla ämnen årskurs 5 i grundsärskolan Läsåret 2008/2009 Mål: Alla elever skall uppnå målen i samtliga ämnen efter avslutad skolgång Har nått målen för år 5 Antal elever Antal elever totalt: Har ej nått målen för år 5 Antal elever Svenska 13 3 Svenska som andra språk 3 Matematik 16 Engelska 15 1 Bild 16 Hem- och konsumentkunskap 16 Idrott och Hälsa 16 Modersmål Musik 16 NO 16 SO 16 Slöjd 16 Teknik 16 Målet är att alla elever i särskolan når målen utifrån sina förutsättningar i samtliga ämnen efter avslutad skolgång. Genom diagnoser, dokumentation och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, ser vi att alla elever har närmat sig målen. Ett konsekvent förhållningssätt samt olika metoder och arbetssätt har bidragit till att eleverna kunnat utveckla sitt eget sätt att lära. Eftersom kunskaperna inte alltid är bestående, måste allt befästas om och om igen. Arbetet med gamla och nya mål varvas och pågår ibland parallellt. Analys Genom att synliggöra målen för elever, föräldrar och pedagoger är det lättare att fokusera på elevens individuella mål. Systematisk dokumentation genom diagnoser, lärplattformen Rexnet, individuella utvecklingsplaner och portfolio har bidragit till att alla kan följa elevens kunskapsutveckling. Samarbetet kring elevens utveckling underlättas och bidrar till delaktighet och ökad måluppfyllelse. En svårighet i det pedagogiska arbetet är att sortera ut vad som är viktig kunskap för elevens självständighet 11

12 och framtid. Lära för livet. En annan svårighet är att hitta uttrycksmöjligheter för elever som saknar verbalt språk. Bedömning av måluppfyllelse Det har skett en utveckling under året och alla elever har närmat sig målen utifrån sina förutsättningar. Slutsatser Genom systematisk uppföljning och dokumentation av elevens kunskapsutveckling, har arbetet blivit mer metodiskt och elevens utveckling lättare att följa. Elever och föräldrar har en bättre inblick i skolarbetet och får därmed större möjlighet till delaktighet. Lärdomar Den systematiska uppföljningen av elevens kunskaper kan utvecklas ytterligare. 12

13 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Målen synliggörs och tydliggörs för elever och föräldrar. Bedömningsgrunderna diskuteras, så att eleverna kan ta ansvar för sina studier i större utsträckning. Eleverna görs delaktig i planering, val av innehåll och arbetssätt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna utgår från elevens förförståelse och förutsättningar i ett helhetsperspektiv, samt för en kontinuerlig dialog med elever och föräldrar kring elevernas lärande och kunskapsutveckling. Information samlas in ibland tillsammans med eleverna, genom digitala bilder, film, portfolio, diagnoser och pedagogisk dokumentation. Gemensamma rutiner för systematisk uppföljning och dokumentation av elevernas utveckling i samtliga ämnen, har utformats såväl skolövergripande som över hela kommunen. Särskolans gemensamma förhållningssätt hålls levande genom diskussioner och utvärdering av elevernas utveckling. Resultat Resultatet baseras på enkäter, observationer och samtal med elever och föräldrar. Eleverna vill och tar ansvar utifrån sina förutsättningar. Särskolans gemensamma förhållningssätt uppmuntrar eleverna att ta ansvar för sin inlärning och utveckling. Analys Vi ser att det gemensamma förhållningssättet och arbetssättet i särskolan skapar större möjligheter för eleverna och ger resultat. Eleverna visar att de vill vara med och påverka sin utveckling och sitt lärande. Pedagogerna bör därför fortsätta diskutera och utvärdera det gemensamma förhållningssättet. Särskolans elever är även delaktiga i skolans demokratiska grupper som exempelvis elevråd, matråd, hälsoråd mm. 13

14 Den pedagogiska plattformen Rexnet har gett eleverna större möjlighet att vara delaktiga i sin kunskapsutveckling, men för många av särskolans elever är det ändå svårt att överblicka och ta ansvar för sitt lärande. Bedömning av måluppfyllelse Eleverna är delaktiga och tar ansvar utifrån sina förutsättningar. Slutsatser Det är viktigt att hålla särskolans gemensamma förhållningssätt levande. Lärplattformen Rexnet skapar möjligheter för eleverna till större ansvar och inflytande. För många av särskolans elever är det svårt att överblicka och ta ansvar för sitt lärande. Lärdomar Särskolans gemensamma förhållningssätt är en framgångsfaktor. 14

15 4.4 Bedömning och betyg Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Arbetet Målen synliggörs och tydliggörs för elever och föräldrar. Bedömningsgrunderna diskuteras, så att eleverna kan ta ansvar för sina studier i större utsträckning. Eleverna görs delaktig i planering, val av innehåll och arbetssätt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna utgår från elevens förutsättningar i ett helhetsperspektiv vid bedömning, samt för en kontinuerlig dialog med elever och föräldrar kring elevernas kunskapsutveckling. Information samlas in, ibland tillsammans med eleverna, genom digitala bilder, film, portfolio, diagnoser och pedagogisk dokumentation. Gemensamma rutiner för systematisk uppföljning och dokumentation av elevernas utveckling i samtliga ämnen, har utformats, såväl skolövergripande som över hela kommunen. Resultat I anslutning till utvecklingssamtalen ges elever och föräldrar möjlighet att ta del av elevens kunskapsutveckling, samt svara på en enkät om social utveckling på lärplattformen Rexnet. Eleverna är delaktiga utifrån sina förutsättningar och utifrån det man kommit fram till, sätts nya mål för elevens fortsatta utveckling. De skriftliga omdömena finns tillgängliga på den kommunövergripande lärplattformen och ges i alla ämnen. Analys Särskolan är fullt utbyggd höstterminen 2010 och ett av utvecklingsområdena under året har varit betyg och bedömning. Det har visat sig svårt att tolka skrivningen eleven skall efter sina förutsättningar. Vad är en likvärdig bedömning för särskolans elever? 15

16 Eleverna bedöms både formativt och summativt och pedagogerna följer kommunens riktlinjer när det gäller skriftliga omdömen. Bedömning av måluppfyllelse Eleverna är delaktiga i bedömningen av sin utveckling, utifrån sina förutsättningar. Mål och bedömningsgrunder är kända för elever och föräldrar. Slutsatser Lärplattformen Rexnet, systematisk uppföljning i ett årshjul, samt pedagogiska diskussioner har bidragit till ökad medvetenhet och kunskap kring betyg och bedömning i särskolan. Lärdomar Särskolan behöver mer kunskap kring betyg och bedömning. 16

17 5 Arbetet i verksamheten - Skolans utvecklingsarbete Dokumentation från de lärgrupper som särskolans personal ingått i. Lärgrupp 1 - Hälsofrämjande Problembeskrivning: Elevernas fysiska miljö lockar inte till rörelse eller fysisk aktivitet. Det är viktigt att eleverna rör på sig mer under dagarna för orka jobba på lektionerna. Forskning och erfarenhet visar att fysisk aktivitet främjar lärande. Problemformulering: Hur främjar vi elevernas hälsa i skolan? Målet är 1 extra rörelsepass i veckan förutom de dagar eleverna har gymnastik Arbetet i lärgruppen: Vi inventerade miljön ute och inne, tittade på brister och möjligheter med elevernas fysiska miljö. Detta för att få elever som trivs i och vill gå till skolan. Förslag lades på att en ev. arbetsdag skulle hållas för att piffa upp skolan. Vi behöver locka ut eleverna på raster och främja rörelseglädjen hos dem under skoldagen. Detta är ett önskemål från eleverna. Ska vi schemalägga rörelse under skoldagen? Vi tittade på hur andra skolor infört rörelse under skoldagen bl.a. Bunkeflomodellen och Östervångsskolan. Vi fastnade för Östervångsskolans modell, som vi ansåg hade en modell som passade vår skola bäst. Arbetslagen och schemaläggarna bör nu kolla vad hur och vad vi kan lägga in enkla rörelsepass. Resultat: Problemet är inte löst men vi har hittat en modell (Östervångsskolans modell) för att arbeta/lösa problemet. Skolan har också piffats upp och utemiljö har förbättrats (nya bandy, basket och kingplaner har ritats upp). Nästa steg: Nästa steg är nu att ta upp detta i ledningsgruppen och bestämma vidare i arbetslagen hur rörelsepassen ska ligga. 17

18 Lärgrupp 2 - Mobbningsförebyggande arbete 1. Problembeskrivning Vi har valt att arbeta med detta eftersom det är nödvändigt att alla elever känner sig trygga på skolan. Då krävs det att man har genomtänkta strategier för att förebygga mobbing. Mobbingförebyggande arbete behöver bedrivas under hela skoltiden för att eleverna ska utvecklas till empatiska människor med grundläggande demokratiska värderingar. Det är viktigt att skolan arbetar aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling. 2. Problemformulering Hur kan vi arbeta mobbingförebyggande på vår skola? Målet är att elever känner sig trygga. Vid återkommande kartläggningar kan elever uttrycka vilka kränkningar som förekommer och var någonstans de sker. Vi kommer förhoppningsvis se resultat av vårt förebyggande arbete genom dessa kartläggningar. 3. Arbetet i lärgruppen Vi startade med att utgå från våra egna erfarenheter kring mobbing och mobbingförebyggande arbete. Vi har arbetat med litteraturstudier och läst om hur mobbingförebyggande arbete kan bedrivas. Vi har gjort enkätundersökningar, en gällande mobiler och en gällande kränkande behandlig. I och med dessa undersökningar kan vi/har vi ändrat vårt rastvaktande till de platser som eleverna anser otrygga att vara på. Vi har följt erfarenhetsspiralen i vårt arbete. Arbetet i lärgruppen har utmynnat ibland annat skrivandet av nulägesanalysen i Likabehandlingsplanen. Vårt arbete kommer att fortsätta, eftersom det alltid är nödvändigt med mobbningförebyggande arbete. En fråga vi ställt oss är om vi i fortsättningen kan koppla ihop denna lärgrupp med Trygghetsteamet. 4. Målområden som berörs Normer och värden: Respektera andra människors egenvärde. Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandlig samt medverkar till att bistå andra människor. Att arbeta mobbingförebyggande innebär att träna elever i att respektera andra människors egenvärde. Meningen är att eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandlig. 18

19 Lärgrupp 5 - betygssättning och bedömning LPO 94: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat. Från början var huvudfrågan Vad är det vi sätter betyg på? Diskussionerna utvecklades till att handla om att vi måste bli tydliga för elever och föräldrar med vad målen står för. Det vi till slut enades om, blev att vår problemformulering blir hur tydliggör vi för elever och föräldrar vad strävansmålen är i respektive ämne? Första frågan i utvecklingssamtalets skriftliga omdömen är riktad till eleverna och där frågas hur eleven bedömer att han/hon nått målen i skolan. Vi undrar om eleverna verkligen vet vad som förväntas av dem för att nå målen och vet vi pedagoger vad eleverna ska nå för mål och är vi tillräckligt tydliga när vi förmedlar målen? Vi har kommit fram till att olika ämnesgrupper bör sitta och tydliggöra sina mål utifrån de nationella målen. Hur kan vi göra de nationella målen tydligare, utan att ta bort relevant innehåll? Behöver vi extern hjälp? Hur synliggör och tydliggör vi dessa lokala kursplaner för elever och föräldrar? 19

20 Lärgrupp 7 Röda tråden Problembeskrivning Hur man kan hitta en röd tråd i ämnet svenska för eleverna i år F-9 och hur vi praktiskt tillämpar de regler för målstyrning som vi har? Vad är det vi ser i verksamheten, som hindrar elevernas lärande och utveckling? De olika förutsättningarna som varje elev har. Vi tänker speciellt på Sv2 eleverna som ju har helt andra förutsättningar, men också andra som har olika grundförutsättningar. Man har inte riktigt klar för sig vad som krävs av en när man gått ut grundskolan Vi vet inte vad vi har gått igenom och vad vi inte tagit upp mellan de olika stegen F-4, 5-6, 6-9 Eleverna behöver få sin egen svenskutveckling åskådliggjord. Vad är mina mål och hur ska jag nå dem? Varför är det här problemet viktigt att komma tillrätta med? För att svenska är ett kärnämne och för att förmågan att kunna förstå, läsa och skriva det svenska språket, är en grundförutsättning för att nå målen i de allra flesta ämnena i grundskolan. På vilket sätt har problemet att göra med elevernas lärande och utveckling? För att de nationella proven i svenska kräver mycket mer av eleven än att läsa och skriva. Man måste klara av att förstå och tolka olika situationer i sitt sammanhang. Man behöver vara bekant med olika genrer av texter, men också känna till de kulturella och sociala skillnaderna. 2. Problemformulering Hur kan vi på bästa sätt bidra till/hjälpa elever med att nå målen och med hänsyn till deras olika förutsättningar? Genom att konkret åskådliggöra den egna inlärningen och utvecklingen i svenska med någon form av dokumentation, som eleven har med sig mellan de olika stegen. Hur vet vi när problemet är löst? Vad ser vi då? När eleverna blir medvetna om sitt eget lärande 20

21 3. Lägesrapport Gruppen har diskuterat den röda tråden i svenskundervisningen. Delgett varandra vad eleverna arbetar med i de olika årskurserna och hur vår egen verksamhet fungerar. Talat om de olika styrdokument vi har att ta hänsyn till. Målen i år 3 var nya och aktuella, men vi valde att börja titta på år 9 och de mål som eleven ska uppfylla. Pratade utifrån provet i läsförståelse för år 9. Diskuterade om målen är för höga/låga och varför inte alla når målen. Fortsatte med målen i år 5, där orden reflektera och argumentera väckte diskussion. Många tankar kring det ökade antal elever med annat modersmål som går på vår skola fanns också. Hemspråkslärararnas delaktighet för att underlätta för eleverna var en av tankarna och diskussioner runt mottagandet av nya elever. Bästa sättet att slussa ut eleverna i de befintliga klasserna togs också upp, samt att Sv2lärararna bör ingå i ämneslag. Vi har tittat på nationella proven och läst en artikel av Carola Aili När blir orden våra egna? Konstaterade att Arbogas kulturutbud är rikt och bidrar till språkets utveckling hos eleverna. Vi har också haft tankar kring en artikel i Lärartidningen angående lärares frågor till Skolverkets ansvariga om de nationella proven. Sammanfattning av gruppen: Gruppen har fungerat bra utifrån våra förutsättningar. Vi har varit för få deltagare och endast tre personer har deltagit från allra första början fram till nu. Ämnet har varit angeläget och engagerande, samt ett område som vi anser behöver hållas aktuellt med tanke på ökat antal elever med annat modersmål. Vi har fått inblick i varandras verksamheter och även delat med oss av pedagogiska tips. Gruppen har fungerat bra och alla har fått komma till tals samt att prestera har inte varit det viktigaste. 21

22 Lärgrupp 8 - Matematikutveckling på Gäddgårdsskolan Syfte med lärgruppen: Öka intresset bland elever för matematik och öka elevernas måluppfyllelse. Metod: Starta en matematikverkstad och utveckla matematikdidaktik. Genomförande: Gruppen har haft ett antal lärgruppstillfällen då vi diskuterade vad vi ville åstadkomma med en satsning på matematikverkstaden och hur ett sådant arbete skulle kunna ta form på skolan. Vi har också gjort ett studiebesök på matteverkstaden på Nybyholmsskolan. Kommunens matematikutvecklare har bidragit med råd och ordnat kontakter samt tipsat om och skaffat material till matematikverkstaden. Laborativt material har införskaffats och ett rum har iordningställts. Vi har också undersökt olika matematiksidor på Internet. Problem: Det har varit dålig kontinuitet i lärgruppsarbetet på grund av att det varit utspritt i tid och att det varit flera lärare borta vid de olika gruppträffarna.. Matterummet som finns tillgängligt är alltför trångt och måste delas med annan undervisning än matematik. Slutsats: Det tar lång tid att iordningställa en väl fungerande matematikverkstad och komma igång med verksamheten. Det är svårt att förankra det laborativa arbetssättet bland andra kollegier. Rummet behöver utvecklas med mer laborativt material och möjlighet att utnyttja material och rummet på ett enkelt sätt. 22

23 6 Elever med annat modersmål än svenska Lpo 94 En likvärdig utbildning, s 4 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Normerna för likvärdigheten anges som genom de nationella målen. Skolans uppdrag, s 5 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Kunskaper/Riktlinjer, s 12 Alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språkoch kommunikationsutveckling. Arbetet Elever med annat modersmål än svenska, har undervisats i den egna gruppen i ämnet svenska. Målen i svenska som andra språk har legat parallellt och eleverna har bedömts utifrån dessa. Lärarna har med stöd av lärare i svenska som andra språk, gjort en bedömning av måluppfyllelsen. Resultat Samtliga elever når målen i svenska och svenska som andraspråk. Analys Särskolans undervisning i ämnet svenska, sammanfaller i stort sett med kursplanernas beskrivning av karaktär och uppbyggnad i ämnet svenska som andra språk. Eleverna har fått möjlighet att utveckla språket i en liten grupp, de har tillsammans analyserat, löst problem och försökt förstå hur saker hänger ihop. Struktur, tydlighet och visuellt stöd, har hjälpt eleverna att utveckla sin språkliga förmåga. Ett område som behöver utvecklas är elevernas omvärldsorientering och att synliggöra likheter och skillnader mellan olika kulturer, i normer och förhållningssätt. Eleverna behöver också i högre utsträckning ta del av litteratur, för att kunna uttrycka tankar och känslor. Bedömning av måluppfyllelse Undervisningen i den egna gruppen tillgodoser behoven hos eleverna med annat modersmål än svenska och har lett till god måluppfyllelse. Slutsatser och lärdomar Fortsatt samverkan med lärare i svenska som andra språk, samt utveckla samarbete med modersmålslärare. 23

24 7 Uppföljning av Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 7.1 Uppföljning Det löpande arbetet dokumenteras i anslutning till övrigt värdegrundsarbete. Tillbud och händelser av allvarligare slag dokumenteras på en speciell blankett, som utgör en del i underlaget vid tillbud och/eller kränkande behandling. Fastlagda rutiner fungerar i stora drag, men behöver kompletteras med specifika rutiner för särskolans verksamhet. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling delges elever och föräldrar vid läsårets början. Under höstterminen genomförs också den kartläggning som sedan ligger till grund för revidering av planerna. Årets insatser som berör respektive diskrimineringsgrund Diskrimineringsgrund Främjande insatser Kön Uppmuntrat till könsöverskridande val till gymnasiet Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Samtal med eleverna kring främlingsfientlighet Religion och annan trosuppfattning Samtal med eleverna om olika religiösa uttryck, kultur, mat m.m. Funktionshinder Samtal med eleverna kring deras olika behov och förutsättningar Arbete kring filmen Ninjakoll Sexuell läggning Ålder Årets insatser som berör de riskfaktorer, som identifierats i kartläggningen Riskfaktorer Förebyggande insatser Otrygghet ute på raster, vid utomhusaktiviteter och i anslutning till sammans med eleverna Personalen alltid ute till- idrott, hemkunskap och matsal Information till andra elever och lärare om olika funktionshinder och dess konsekvenser Samtal med eleverna om olika strategier Samverkan i skolledningen Tydliga regler som är väl kända av alla Otrygghet vid och på bussen, samt Personal vid busshållplatsen 24

25 vid cykelparkeringen Otrygghet inomhus, på väg till uppehållsrummet, i korridorer och omklädningsrum till gymnastiken. Samtal och samarbete med hemmen Alternativa lösningar för skolskjuts Samverkan i skolledningen Personal tillsammans med eleverna Tydliga regler som är väl kända av alla 7.2 Utvärdering Måluppfyllelsen mäts utifrån styrdokumenten och riskfaktorerna i kartläggningen, med hjälp av dokumenterade samtal, observationer, samt enkäter i de individuella utvecklingsplanerna. Resultat Karläggningen visar att elever känner otrygghet vid förflyttning utanför klassrummet, i korridorer och i anslutning till omklädningsrum, slöjdsalar samt hemkunskap. Utvärderingarna visar också att bråk och kränkningar är vanliga i klasserna i grundsärskolans äldre år. Eleverna i träningsskolan utsätts ibland för kränkande behandling i form av blickar, kommentarer och grimaser. Analys och bedömning av insatser Personalen finns alltid tillsammans med särskolans elever, vilket skapar trygghet och ger möjlighet att ta tag i tillbud och konflikter direkt. Brist på impulskontroll är en svårighet som ofta ställer till problem för särskolans elever. Det går inte alltid att hantera konflikter på samma sätt som i grundskolan och det är en svår balansgång att hitta rätta insatser och åtgärder. Gäddgårdsskolan är en stor skola och det är viktigt med samverkan på alla nivåer, för att motverka otrygghet och kränkningar. Alla barn är allas barn och alla vuxna måste våga säga ifrån vid kränkningar och tillbud. Åtgärder En tydlig handlingsplan mot hot och våld i särskolan och grundskolan bör upprättas. Stöd för särskolans elever och personal genom elevhälsoteam och trygghetsteam. Fortsatt värdegrundsarbete i samma omfattning som

26 7.3 Revidering Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ingår i ett årshjul som omfattar allt värdegrundsarbete i särskolan. Kartläggning, analys och revidering sker i september varje år. Planerna förankras hos föräldrar och elever i september/oktober varje år. 26

27 8 Livsstil och hälsa Lpo 94, Skolans uppdrag: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Mål att sträva mot: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Arbetet Särskolan har ett eget hälsomål och ett medvetet förhållningssätt kring kosten. Schemalagda hälsofrämjande aktiviteter för de yngre eleverna i form av skogsdagar och promenader, samt qi-gong och cykling. Bad, skridsko och snöskovandring genomförs i perioder, samt friluftsdagar och aktiviteter under hälsoveckorna. Pedagogerna i särskolan utgör förebilder och deltar i alla aktiviteter tillsammans med eleverna. De äldre eleverna har haft temaarbete om sex och samlevnad, samt ingått i enkätundersökningen Liv & hälsa Ung. De har även deltagit i simtävlingar och friidrottstävlingar, samt fått möjlighet att prova på olika idrottsaktiviteter under skoltid. I de yngre åren har ett konsekvent arbete med källsortering pågått under året. Resultat Utvärdering av aktiviteterna visar att eleverna deltar aktivt i de hälsofrämjande aktiviteter som erbjuds och att de äldre eleverna är medvetna om förutsättningarna för en god hälsa. Flera elever har fortsatt med idrottsaktiviteter som brottning, judo och skytte efter att ha fått prova dessa genom skolan. Frisknärvaron hos elever och pedagoger är hög. Analys För de yngre eleverna utgör förflyttningar till olika aktiviteter ett problem. Eleverna är trötta innan de hunnit fram till aktiviteterna. För de äldre har friidrottstävlingar på annan ort har varit positivt. Tävlingarna har skapat vi-känsla, gett möjlighet att möta elever från andra skolor kommuner, samt uppmuntrat till fysisk aktivitet utöver det vanliga. Att ha två hälsoinspiratörer i särskolans personalgrupp är en styrka. Dessa har inspirerat både elever och pedagoger, samt fokuserat på och utvecklat hälsofrämjande aktiviteter. Skolan har erbjudit alla elever daglig fysisk aktivitet, samt 27

28 bidragit till att ge kunskap och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Slutsatser och lärdomar Att på olika sätt variera utbudet av fysiska aktiviteter har gett resultat. En framgångsfaktor är att pedagogerna deltar aktivt tillsammans med eleverna. 28

29 9 Jämställdhet Lpo 94, En likvärdig utbildning: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Arbete Genom rollspel och samtal individuellt och i grupp har pedagogerna arbetat för att stärka elevernas självkänsla och självbild. Man har diskuterat yrken, klädsel och färger utifrån ett genusperspektiv och i samtal med de äldre eleverna har pedagogerna uppmuntrat dem att välja praktik och gymnasielinje oavsett könstillhörighet. Resultat Utvärdering visar att arbetet har gett resultat, i form av en större medvetenhet om könsroller och traditionella könsmönster. De äldre eleverna har valt gymnasiepraktik utifrån sina enskilda intressen, oavsett traditionella könsmönster. Analys Det är viktigt att stärka självkänsla och självbild hos särskolans elever och att ge dem strategier för att kunna hävda sig i olika situationer. Några av pedagogerna som deltog i genusprojektet 2008, säger att de fick ett nytt synsätt i samband med utbildningen, som de sedan haft nytta av i undervisningen. Det har visat sig svårt att bryta traditionella könsmönster och att hitta samverkanspartners för att motverka dessa vid övergång till annan skola. 29

30 Bedömning av måluppfyllelse Det har skett en viss utveckling under året. Flera elever har stärkt sin självbild och ökat medvetenheten kring jämställdhetsfrågor. Slutsatser Det är svårt att bryta traditionella mönster hos eleverna i särskolan. De har mycket att kämpa mot, inte bara könsroller. Pedagogerna som finns närmast eleverna är stöd och viktiga förebilder, bl.a. i samband med val till gymnasiesärskolan. Lärdomar Kunskap och kompetensutveckling i genusfrågor ger pedagogerna andra perspektiv och större säkerhet i undervisningen. 30

31 10 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Analys Vid skolinspektionens genomlysning i juni, konstaterades brist på systematisk uppföljning av elevernas kunskaper och resultat. Under höstterminen har detta arbete utvecklats och fördjupats och lärplattformen Rexnet har bidragit till större delaktighet och överblick för pedagoger, elever och föräldrar. Den grupp som har svårt att vara delaktig och kunna påverka, är elever som saknar verbalt språk. I läroplan och kursplaner bedöms måluppfyllelsen efter elevens förutsättningar. Det har visat sig svårt att göra en likvärdig bedömning av elevernas kunskapsresultat och inte heller skolverket har kunnat ge ett tydligt svar på hur man ska tänka. Förhoppningsvis kommer kommande kompetensutveckling att ge mer kunskap i ämnet. Förhållningssättet är fortfarande en framgångsfaktor. Personalen finns nära eleverna och utgår från den enskilda elevens förutsättningar och behov i sitt sätt att tänka. Särskolan är en verksamhet som är beroende av kontinuitet och stabilitet. Det har varit svårt att hitta lämpliga återkommande vikarier och även att rekrytera behörig personal till vakanta tjänster. Särskolans hälsoinspiratörer har bidragit till att såväl elever som personal är positiva till fysik aktivitet. Bedömning av måluppfyllelse Alla eleverna i särskolan har utvecklats i riktning mot målen efter sina förutsättningar. Slutsatser Ett gemensamt förhållningssätt har bidragit till att eleverna närmat sig målen. Lärplattformen Rexnet, en annan framgångsfaktor har skapat ökad delaktighet och insyn i elevernas kunskapsutveckling. Särskolan behöver mer kunskap kring bedömning och betyg. Lärdomar Utveckla den systematiska uppföljningen av elevernas kunskaper och fortsätta förankra det gemensamma förhållningssättet. 31

32 11 Åtgärder för förbättring Arbetet med att systematiskt följa upp och dokumentera elevernas kunskapsresultat ska utvecklas. Särskolan ska utöka bedömarkompetensen genom att en pedagog läser kursen Kunskapsutveckling och kunskapsbedömning i särskolan vid Göteborgs universitet under Särskolan ska öka kompetensen kring alternativa kommunikationsformer. Särskolan ska öka delaktighet och inflytande för icke verbala elever. Rutiner för övergång till gymnasiesärskolan och verksamhetsträning ska fastställas och förankras hos personal, elever, föräldrar och studie- och yrkesvägledare. Samverkan med lärare i svenska som andra språk och modersmål ska utökas. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Lena Österlund Rektor 32

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FÖRSKOLEKLASSEN Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Rektor 2010-05-12 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare. Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta Kvalitetsredovisning 2-2 Kvalitetsredovisning 2-2 3 (38) Kvalitetsredovisning 2-2 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Elevtalsutveckling...

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Handläggare Datum Ärendebeteckning Henrik Hansson 13 2014-11-19 Likabehandlingsplan 0480-45 20 60 HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Likabehandlingsplan 2015 Åtgärder för att förebygga och motverka alla former

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015 Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015 Upprättad 2014-10-03 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Definitioner av centrala begrepp... 3 3. Personalens

Läs mer

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor Verksamhetsplan Blästad och Fredriksbergs förskolor 2008-2009 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av området. 2. Styrdokument. 3. Målsättning för Blästad Fredriksbergs förskolor. 4. Innehåll i förskolornas

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9 Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16 Förskoleområde 2 Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen Utvecklingsplan läsåret 15/16 1. Inledning I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskola och skola. Det betyder att våra strategier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun VINDELNS KOMMUN Datum 2015-03-30 Utbildnings och Fritidsförvaltningen Hällnäs skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun Det här är Vindelns kommuns

Läs mer

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Upprättad augusti 2015 1 Innehållsförteckning Mölstadskolan,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola 20120928 Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13 Tällbergs Förskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRESENTATION AV VERKSAMHETEN...3 1.Organisation Enheter/Avdelningar...3 1.1.Barn i behov av särskilt stöd...4 1.2.Ekonomi...4

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016 Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling för Högakustenskolan 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Vision 3 Övergripande mål 3 Bestämmelser 4 Diskrimineringslagen 4 Skollagen 4 Övriga

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14 Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016 Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan Inkl.plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan Inkl.plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan Inkl.plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens

Läs mer

mot diskriminering och kränkande behandling

mot diskriminering och kränkande behandling Furubergsskolan Furubergsskolans B-spår med förskoleklass och fritidshem på Boken och Linden läsåret 2011/2012 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Alla är lika olika Upprättad

Läs mer

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen

Läs mer

Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen

Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen 1 (11) Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN 2 (11) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Töllsjöskolan tar emot elever från förskoleklass

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola Madesjö Verksamhetsområde Likabehandlingsplan för Örsjö skola Plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier och

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola Kvalitetsredovisning 2010 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Bjurtjärns skola Innehåll 1. Inledning Sid. 1 2. Beskrivning av verksamheten Sid. 1 3. Elever Sid. 1-2 4. Personal Sid. 2 5. Förutsättningar

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.

Läs mer

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling Datum för upprättande av planen: 2015-03-03 Diarienummer: Lagaholmsskolan Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling 1.Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2012/13 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Gläntan för planen Rektor

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Elevernas ansvar och inflytande Elevernas utveckling och lärande Skolans normer och värden Likvärdig utbildning 1 Förord Korsavadsenhetens

Läs mer

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/14 Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1 Rev ht 2013 (13-09-12)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet 2015-09-28

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet 2015-09-28 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet 2015-09-28 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer