Graviditet och diabetes

Transkript

1 Graviditet och diabetes

2 Denna skrift vänder sig till Dig som har diabetes före graviditeten eller har fått graviditetsdiabetes Vårt mål är att Du skall må bra under graviditeten, få en positiv upplevelse av såväl graviditet som förlossning, samt föda ett friskt barn! 2

3 Utarbetad av Marie Berg och Monica Mellin I samarbete med: Dietist Elisabeth Strandhagen (ansvarar för avsnitt kost) Sjukgymnast Eva Dahmén-Jansson (ansvarar för fysisk aktivitet) Barnmorska Ulla Britschgi Illustrationer gjorda av Mia Kann 3

4 Innehållsförteckning Fakta om diabetes... 5 Till Dig som är gravid och har diabetes typ 1 eller typ Till Dig som har fått graviditetsdiabetes Bra matvanor vid diabetes Fysisk aktivitet

5 Fakta om diabetes Diabetes är egentligen flera olika sjukdomar. Den gemensamma nämnaren är att halten av glukos (= druvsocker) i blodet är för hög. Det beror på brist på insulin, ett hormon som produceras i bukspottkörteln. Insulin bildas i bukspottkörteln. Det produceras i de Langerhanska cellöarna. En langerhansk ö. De insulinproducerande betacellerna är flest. I en vuxen bukspottkörtel finns c:a 1 miljon öar och dessa väger knappt ett gram. Bukspottkörtel (pancreas) Matens kolhydrater bryts ned till socker som går vidare ut i blodet från magtarmkanalen. Kroppens celler behöver socker för att fungera. Insulinets uppgift är att låsa upp cellerna så att de kan släppa in sockret. Hos de som har brist på insulin kan sockret inte komma in i cellerna. Det blir kvar i blodet och blodsockerhalten stiger. Insulin fungerar som en nyckel till cellen. Det öppnar cellen och sockret i blodet kan komma in. Utan insulin kommer inte sockret in i cellen. Blodsockret stiger i blodet. De två vanligaste och mest kända formerna av diabetes kallas typ 1 och typ 2. Graviditetsdiabetes uppstår under graviditeten hos 1-2 % av alla gravida. 5

6 Fakta om typ 1 diabetes Typ 1 diabetes är en så kallad autoimmun sjukdom då något har gått snett i kroppens eget immunförsvar så att det angriper och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. För att få sjukdomen måste man ha ärftligt anlag för sjukdomen, men det krävs dessutom andra utlösande faktorer. Vilka vet forskarna ännu inte. Sjukdomen bryter oftast ut under barndomen eller i tonåren, men kan även debutera hos vuxna. Barn och ungdomar insjuknar ofta snabbt, på bara några veckor. Cirka % av alla personer med diabetes har typ 1 diabetes. Symtomen kan vara stora urinmängder, ökad törst, viktnedgång och dimsyn. Hos vuxna kommer symtomen vanligen mer smygande. Behandlingen är injektioner med insulin flera gånger dagligen. Fakta om typ 2 diabetes Vid typ 2 diabetes producerar kroppen fortfarande insulin men det räcker inte till. En orsak är att cellernas känslighet för insulin är försämrad, det krävs en större mängd för att få dem att ta emot sockret. Samtidigt är förmågan att öka insulinproduktionen nedsatt vilket gör att blodsockret stiger för mycket när man äter. Sjukdomen är ärftlig. Övervikt, för lite fysisk aktivitet, stress, rökning och vissa läkemedel är utlösande faktorer. Fetma bidrar till att cellerna förlorar i sin känslighet för insulin. Diabetes typ 2 förekommer framför allt i högre åldrar % av alla personer med diabetes har typ 2 diabetes. Drygt hälften är över 65 år men sjukdomen kan debutera redan i unga år. Efter graviditetsdiabetes är risken upp till 50 % att utveckla typ 2 diabetes inom 10 år. Symtomen är stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet. Sjukdomen utvecklas ofta under lång tid, man kan ha den i flera år utan att veta om det. Ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet medför att cellerna ökar sin känslighet för insulin. Detta räcker ofta som behandling. Många behöver också tabletter som stimulerar insulinproduktionen eller ökar känsligheten för insulin. Med tiden kan det bli nödvändigt med insulinbehandling. 6

7 Ökat insulinbehov under graviditeten Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att insulinbehovet ökar 2-3 gånger. Efter förlossningen sjunker behovet kraftigt till doser ungefär motsvarande behovet före graviditeten. 7

8 Till Dig som är gravid och har diabetes typ 1 eller typ 2 8

9 Blodsocker, kost och motion Idag föder de flesta kvinnor med diabetes ett välmående barn. För att Du och Ditt barn skall må så bra som möjligt bör Du ha normala blodsockervärden. Vid diabetes finns en något ökad risk för missbildningar samt en ökad risk för tillväxt hos barnet. Om Din blodsockernivå hålls normal minimeras riskerna. Enstaka höga eller låga värden skadar inte barnet. Önskvärda blodsockernivåer är 4-6 mmol/l före måltid och inte högre än 6-8 mmol/l c:a 1½ timme efter påbörjad måltid. Målvärde för HbA1c är mmol/mol (5,0-5,5 %). Rätt kost, regelbundna måltider, rätt insulindos samt regelbunden fysisk aktivitet samverkar för att nå detta mål. Graviditet och insulinbehov Under graviditeten ökar insulinbehovet avsevärt. Du behöver därför öka insulinmängden successivt, en fördubbling eller mer är inte ovanligt. Den första tiden kan blodsockret svänga extra mycket, varför täta blodsockerkontroller och insulinjusteringar kan behöva göras. Pröva Dig fram och rådgör samtidigt med läkare och barnmorska. Kontroller under graviditeten Under graviditeten är Du inskriven på Specialmödravården, Antenatalenheten. Där möter Du ett diabetesteam bestående av diabetesläkare, förlossningsläkare och barnmorska med diabeteskompetens och en vårdplan görs upp för Dig. Fortsättningsvis följs du med kontroller hos barnmorska och läkare. Dietist finns tillgänglig. Ögonbottenfotografering görs i tidig graviditet om det ej har utförts de senaste sex månaderna. 9

10 Fosterövervakning Det rutinultraljud som erbjuds alla gravida kvinnor sker i v En läkare inspekterar barnets alla organ. Vid behov sker även en riktad ultraljudsundersökning av barnets hjärta. Ultraljudsbild av foster i graviditetsvecka 18 Under den sista tredjedelen av graviditeten utförs ultraljud regelbundet för att följa barnets tillväxt. Även barnets hjärtljud genom yttre övervakning, s k CTG, kontrolleras ett par gånger per vecka. 10

11 Förlossning och BB-tid Du kan räkna med vaginal förlossning i fullgången tid om inga komplikationer tillstöter. Förlossningen sker på Specialförlossningen, plan 4, SU/Östra. Tidig amning och eventuell tillmatning startar direkt efter förlossningen för att undvika lågt blodsocker hos barnet. Den första tiden kan Ditt nyfödda barn behöva vårdas på neonatalavdelning för lågt blodsocker eller annan kontroll. Efter förlossningen återgår Du till de insulindoser Du hade före graviditeten. Då Din mjölkproduktion har kommit igång behöver Du ofta minska insulindoserna ytterligare för att undvika insulinkänningar. Viktigt är att Du tillåter Dig att ligga högre i Din blodsockernivå under amningsperioden. Fortsatt Livsföring Kontakta din barnmorska på Spec-MVC när du kommit hem från BB. Du kommer sedan på ett återbesök till Specialmödravården cirka 6-8 veckor efter förlossningen. Då får Du även möjlighet att diskutera preventivmedel och ställa frågor om en eventuell kommande graviditet. Efter detta besök återgår Du till Ditt vanliga diabetesteam. 11

12 Till Dig som har fått graviditetsdiabetes 12

13 Vad är graviditetsdiabetes? Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. En av dess viktigaste uppgifter är att sänka blodsockret. Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att insulinbehovet ökar 2-3 gånger. I de flesta fall regleras detta genom att bukspottkörteln ger ifrån sig mer insulin så att blodsockret hålls på en normal nivå. Hos 1-2 % av alla gravida kvinnor orkar inte bukspottkörteln bilda tillräckligt med insulin. Då utvecklas graviditetsdiabetes. Vad händer med barnet? Sockret går över till fostret via moderkakan. För höga blodsockernivåer kan leda till att barnet växer onormalt mycket. Efter förlossningen kan barnet få för låga blodsockervärden. En dåligt kontrollerad diabetes kan också leda till olika störningar hos det nyfödda barnet som tex. sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk. Behandling Genom normala blodsockernivåer motverkas dessa oönskade effekter. Önskvärda värden är cirka 4,4-6 mmol/l före måltid och under 8 mmol/l efter måltid. Detta uppnås framför allt genom förändrade kostvanor och fysisk aktivitet. Ibland behövs dessutom insulinbehandling. Rutiner under graviditeten Du får låna en blodsockermätare. Du får lära Dig att själv kontrollera ditt blodsocker direkt före och cirka 1,5 timme efter påbörjad måltid. Du får personlig kostrådgivning och tips om fysisk aktivitet. Uppföljning av blodsockernivåer, kostråd och fysisk aktivitet sker på Dagsjukvården inom 1 vecka. Därefter kontinuerlig uppföljning med diabetesbarnmorska per telefon alternativt personligt besök under resten av graviditeten. Kontroller under förlossning och BB-tid Ditt blodsocker kontrolleras vid ankomsten till förlossningen. Tag därför med blodsockermätaren. Barnets blodsocker kontrolleras regelbundet den första tiden. Tidig amning är viktigt för att undvika lågt blodsocker. Det är vanligt att barnet behöver tillmatas. Efter förlossningen fortsätter Du med de goda kostvanorna. Innan hemgång får Du en telefontid till Dagsjukvården för uppföljning av Ditt blodsocker. Kontrollera Ditt blodsocker före och efter måltid som tidigare under två dagar innan Du skall ringa till Dagsjukvården 13

14 Fortsatt livsföring Blodsockret normaliseras hos de flesta efter förlossningen. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes har en ökad risk att utveckla diabetes senare i livet. Du bör därför undvika övervikt, fortsätta med sunda kost- och motionsvanor samt kontrollera Ditt blodsocker någon gång om året. 14

15 Bra matvanor vid diabetes Det är flera faktorer som avgör hur blodsockret påverkas av maten. Viktigast är: o måltidsordningen, d.v.s. hur ofta man äter o storleken på måltiden o matens konsistens o mängd och typ av kolhydrater På de kommande sidorna finns mer information om: o måltidsordning o mellanmål o vad är en lagom portion (tallriksmodellen) o kolhydrater o dryck o sötningsmedel o fett o energi ( kalorier ) o proteiner o vitaminer och mineraler o innehållsdeklarationer och till slut en sammanfattning och några goda råd. 15

16 Måltidsordning och mellanmål En stor måltid ger ett högt blodsocker efteråt även om det är bra mat som ingår. Därför bör maten fördelas jämnt över dagen så att portionerna inte blir för stora. På så sätt undviks höga blodsockertoppar. Regelbundna måltider är viktigt, gärna 3 huvudmål och 2-3 mellanmål varje dag. Förslag på bra mellanmål är grov smörgås och/eller en frukt. Mellanmålen har två viktiga funktioner: 1. Att undvika att blodsockret blir för lågt mellan huvudmålen. Detta kan vara speciellt viktigt för Dig som har insulinbehandlad diabetes. Tänk på att blodsockret inte kan bli för lågt vid enbart kostbehandling, bara för högt. 2. Att se till att Du inte blir för hungrig när det är dags för huvudmålet. Då kan måltiden lätt bli för stor. Detta är speciellt viktigt för Dig som har kostbehandlad diabetes. 16

17 Vad är en lagom stor måltid? LUNCH OCH MIDDAG En bra metod för att komponera en bra måltid är att använda tallriksmodellen. Den ger en bra fördelning av kolhydrater, proteiner, fett och fibrer. Tallriken bör delas upp i tre delar, bestående av: Grönsaker, pasta/ris/potatis/bröd (kolhydrater) Kött/fisk/kyckling/ägg/ost/keso/bönor (protein och fett) Ta gärna lite dressing på grönsakerna, gjord på olja och vinäger eller baserad på filmjölk eller yoghurt. Välj en mager sås så att inte fettinnehållet i måltiden blir för högt! Recept finns på Dagsjukvården. Bönor och linser är rika på kolhydrater och protein. För veganer och vegetarianer är detta en bra proteinkälla. Läs om FRUKOST under KOLHYDRATER. 17

18 Kolhydrater Kolhydratrika livsmedel är frukt, grönsaker, bröd och gryn, potatis, ris och pasta. Det är bra att äta mycket långsamma kolhydrater, som grönsaker, bönor, linser, frukt och grovt bröd. Med långsamma menas att de ligger kvar i magsäcken länge vilket ger lång mättnadskänsla och håller blodsockret i balans. Dessa livsmedel är dessutom ofta fiberrika och håller magen i gång. Vissa livsmedel med mycket kolhydrater höjer dock blodsockret snabbt, t ex. livsmedel med mycket socker i. Se upp med dessa. Även potatis, vitt bröd, juice och mjölk höjer blodsockret mycket. Baljväxter (linser,bönor) Pasta (vit, fullkorn) Ris (vit, fullkorn) Ris (parboiled) Bröd (med hela korn) Potatis, bröd (vitt, graham) SNABB blodsockerhöjning LÅNGSAM blodsockerhöjning FRUKOST Frukosten är en måltid som traditionellt består av mycket kolhydrater, och ofta av den snabba sorten. Man är mindre känslig för insulin på morgonen, d.v.s. insulinet har inte så bra effekt. Därför fungerar det för många bara med riktigt långsamma kolhydrater till frukost, vilket innebär grovt osötat bröd. 1-2 smörgåsar är lagom, blir man snabbt hungrig igen kan man ta en smörgås efter ett tag (mellanmål) så att man i princip delar upp frukosten i två delar. Fil och müsli med lågt sockerinnehåll kan fungera för en del personer. 18

19 Snabba och långsamma kolhydrater Det är stor skillnad på hur snabb och stor blodsockerstegring olika livsmedel ger. Här ser Du vilken effekt olika kolhydratrika livsmedel har på blodsockret. SNABBA SNABBA BRÖD FRUKT GRÖNSAKER Baguette Franskbröd Grahamsbröd Knäckebröd Fruktjuice Vindruvor Mogna (brunprickiga) bananer För grönsaker gäller att inga har snabb effekt på blodsockret. Alla grönsaker är nyttiga. Grovt rågmjölsbröd Pitabröd Havreberikat bröd Surdegsbröd Bröd av: fyra sädeslag med hela korn pumpernickeltyp Kiwi Mango Plommon Persika Gula bananer Apelsin Äpple Päron Grape Det är däremot olika hur effektivt de bromsar blodsockerstegringen av andra livsmedel Sallad Tomat Gurka Paprika Kokta rotsaker Kokta grönsaker Råa rotsaker Bönor Linser LÅNGSAMMA LÅNGSAMMA 19

20 Grönsaker 20

21 Frukt 21

22 Drycker Drycker som inte innehåller socker höjer inte blodsockret, t ex. vatten, mineralvatten, lightdrycker (lightläsk, lightsaft), kaffe och te. Lättsockrade drycker innehåller som oftast både sötningsmedel och socker och brukar därför påverka blodsockret. Saft, läsk och nyponsoppa innehåller mycket socker och höjer blodsockret mycket. JUICE innehåller fruktsocker från många frukter. Juice är ren fruktsaft utan tillsats av socker. Osötad juice är alltså det samma som vanlig juice och har en mycket blodsockerhöjande effekt. Ett glas juice (2 dl) oavsett typ av frukt innehåller socker motsvarande 6-7 sockerbitar! MJÖLK är också rik på socker. Det gäller alla mjölksorter, även minimjölk och lättmjölk. Det är bara fetthalten som skiljer dem åt. Ett glas mjölk (2 dl) innehåller socker motsvarande 2-3 sockerbitar. Blodsockerregleringen är ett känsligt system. En vuxen människas blodvolym är c:a 4,5 liter. Ett blodsockervärde på 5 mmol/l innebär att blodet innehåller glukos motsvarande 1,5 sockerbit! MÅLTIDSDRYCKER Mycket vätska, även vatten, till en måltid, (t ex. 3-4 glas) kan påverka så att blodsockret höjs onödigt mycket då det påverkar måltidens konsistens! Tänk därför på att Du inte sätter Dig törstig till matbordet! Drick innan Du äter. Lämpliga måltidsdrycker kan vara vatten, isvatten, citronvatten, mineralvatten och lightdrycker (lightsaft och lightläsk). 22

23 Sötningsmedel Aspartam, Nutra-Sweet, Acesulfam, sackarin och cyklamat är så gott som kalorifria och kan därför inte höja blodsockret. Andra sötningsmedel innehåller lika mycket kalorier som socker och påverkar också blodsockret men inte så snabbt som vanligt socker. Tuggummi innehåller som oftast xylitol. Några bitar om dagen spelar ingen roll för blodsockret. Tänk på att sötningsmedlen upprätthåller sötsuget. Sannolikt stimulerar de också aptiten vilket kan vara negativt för överviktiga. Fettet i maten Fettet i maten spelar inte så stor roll för blodsockret efter måltiden. Men att minska på fettet är viktigt för att undvika övervikt och för att minska risken för hjärt/kärlsjukdomar senare i livet. För Dig som har fått graviditetsdiabetes är det viktigt att hålla så normal vikt som möjligt då övervikt ökar risken för diabetes i framtiden. Feta mejeri- och charkvaror innehåller en hög andel mättat fett. Detta fettet ökar risken för hjärtoch kärlsjukdomar Bättre fettkvalitet är det i fisk, nötter, mandel, olja och mjuka margariner. Detta fettet ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom. Dock är det lika energirikt (lika många kalorier ) som annat fett. Vill Du gå ned i vikt gäller det att minska på den totala mängden fett. Renskuret kött och magra mjölkprodukter innehåller endast lite fett. Skär bort ev. synligt fett. Grädde, creme fraiche och ost kan göra måltiden fettrik trots magra råvaror. 1 dl vispgrädde eller creme fraiche ger Dig halva dagsbehovet av fett! Det finns magrare alternativ som matlagningsgrädde, matlagningsyoghurt, lätt creme fraiche och kesella gourmet. 23

24 Det bästa är att i vardagslag hålla sig till vanlig mjölk, buljong eller spad avredd med vetemjöl eller maizena när Du skall göra sås. Krydda gärna! Andra sätt att smaksätta är med tomatpuré, chilisås, sojasås och fond i olika smaker. Fett har ingen omedelbar effekt på blodsockret, om man har mager eller fet ost spelar liten roll för blodsockersvaret. En fettrik måltid ger oftast en försenad blodsockertopp. Toppen är inte som annars 1-2 timmar efter måltid - utan flera timmar senare. Magra diabetiker behöver inte vara så restriktiva med fettmängden i kosten. Däremot är det bra om fettet är av bra kvalitet (olja och margarin med mycket omättat fett). Kalorier Mängden energi i maten vi äter anges i kalorier eller joule. Ofta anges båda enheterna. En kalori är det samma som 4,2 joule. För att siffrorna inte skall bli för stora anges energiinnehållet i kilokalorier eller kilojoule, se exemplet i innehållsförteckningen på nästa sida. Det är fett, proteiner och kolhydrater som innehåller energi i maten, det gör inte vitaminer och mineraler. Även alkohol ger energi. Graviditeten innebär ett ökat behov av näringsämnen vilket gör att man bör välja bra mat och undvika för mycket tomma kalorier. Med tomma kalorier menas mat med ett lågt innehåll av vitaminer, mineraler och protein (t. ex. läsk, godis, chips). En persons energibehov bestäms av ålder, kön, vikt och fysisk aktivitet. Under graviditet och amning ökar energibehovet. Proteiner Proteiner är livsviktiga byggstenar i kroppen. Kött, fisk och ägg är våra bästa proteinkällor. För att äta rätt mängd är det bra att följa tallriksmodellen, dvs. en knapp tredjedel av tallriken skall vara kött eller fisk. Vitaminer och mineraler Detta är en rad viktiga ämnen som är nödvändiga för att alla olika processer i kroppen skall fungera. De finns i alla typer av mat och äter man varierat är risken liten att man får brist på dem. 24

25 Innehållsdeklaration På förpackade livsmedel finns en förteckning på ingredienserna. Dessa anges i fallande ordning efter hur mycket som har använts. Om socker står långt bak, som i leverpastejen nedan, har sockret i leverpastejen ingen effekt på blodsockret. ANE-PASTEJ Ingredienser: Grislever (36%), fett fläsk, mjölk, potatismjöl, vatten, socker, koksalt, maltodextrin, omega-3, lök, ansjovis, kryddor, mjölkprotein, konserveringsmedel E250, muskotnöt. Fetthalt: 14% Näringsvärde per 100g: Energivärde 900 KJ (210 kcal), protein 10g, kolhydrater 12g, fett 14g, Varav: -mättat fett 5g enkelomättat 6g fleromättat 2g omega 3 0,2g (20% av nordisk näringsrekommendation), koksalt 2g, riboflavin 1mg (62% av RDI), vitamin B 12 7µg (7 gånger RDI), järn 7mg (50% av RDI). RDI = rekommenderat dagligt intag. I bröd skall helst grovt mjöl stå först, och socker eller sirap skall stå efter jäst. I exemplen nedan är Lingonbrödet rätt grovt men innehåller för mycket socker. Solrosbrödet är både grovt och osötat. LINGONBRÖD Ingredienser: Rågmjöl av hela spannmålskornet, vetemjöl, vatten, lingonsylt (13% i färdigt bröd), sirap, fiberhavregryn, vetegluten, vegetabilsikt margarin, rågskållning, salt, fibrer från sockerbetan, jäst, socker samt mjölbehandlingsmedel askorbinsyra. SOLROSBRÖD Ingredienser: Rågmjöl (fullkorn), rågmjöl, vetemjöl, vatten solrosfrön, salt och jäst. 25

26 Sammanfattande kostråd Följande kostvanor brukar vara en hjälp för att uppnå normaliserade blodsockervärden: Maten fördelas jämnt över dagen så portionerna inte blir för stora. På så sätt undviks höga blodsockertoppar. Regelbundna måltider är viktigt, gärna 3 huvudmål och 2-3 mellanmål varje dag. Bra mellanmål är grov smörgås och/eller en frukt. Dryck som inte innehåller socker är kaffe/te, vatten, mineralvatten, citronvatten och lightdrycker De flesta livsmedel som innehåller vanligt socker som saft, läsk, godis, kakor höjer blodsockret för mycket. Det är ofta konsistensen som avgör hur mycket ett livsmedel eller en måltid höjer blodsockret. Grovt bröd är bättre än vitt, pasta är bättre än potatis och frukt är bättre än juice. Mjölk i matlagning går bra men oftast inte mjölk och fil i flytande form. Måltid med fiberrika grönsaker är bättre än måltid utan. Sötningsmedel som acesulfam, aspartam (Nutra Sweet), cyklamat och sackarin har ingen effekt på blodsockret. De finns i första hand som saketter och strösötmedel och i saft, läsk, glass, yoghurt och godis. Mjölk innehåller mjölksocker och kan höja blodsockret mycket. Det gäller alla sorter mjölk, från röd till minimjölk. Fil och yoghurt innehåller inte lika mycket mjölksocker och fungerar bra för några tillsammans med osötad müsli. Testa Dig fram! Om Du inte dricker mjölk eller äter fil/yoghurt bör Du ta ett kalciumtillskott i tablettform på 500 mg/dag. Om Du inte heller äter ost bör Du ta 1000 mg/dag. På morgonen är det ofta svårt att få normala blodsockervärden. Det beror på att kroppen har ett större motstånd mot insulin. Då fungerar det bäst om Du äter en liten frukost, tex. grov smörgås och kaffe/te och ett liknande mellanmål 1-2 timmar senare. Det är viktigt att äta tillräckligt med mat så att Du har en normal viktuppgång. Det går inte att banta sig till normala blodsockervärden! Istället fördelas maten på flera måltider. Tänk på att fysisk aktivitet sänker blodsockret och att s k stresshormoner höjer det. Oväntade värden kan alltså inte alltid förklaras av vilken mat man ätit! 26

27 För Dig som har fått graviditetsdiabetes är det viktigt att tänka på Din vikt efter graviditeten. Kan Du hålla Dig så normalviktig som möjligt samt motionerar regelbundet är risken mindre för att Du skall få diabetes senare i livet. Då bör Du även tänka på fettintaget eftersom fett ger mycket energi. Fettet i maten kan dessutom orsaka hjärtkärlsjukdom. TÄNK PÅ ATT för att klara av att ha bra kostvanor gäller det att ha framförhållning! Planera inköpen så att bra mat finns hemma när det är dags för matlagning. Planera måltiderna! Tar hungern överhand är det lätt att t ex. hoppa över grönsakerna till middagen eller svårt att stå emot chokladkakan på väg hem från jobbet. Ta med frukt och/eller smörgås om möten, träning, handla eller liknande gör att tiden mellan huvudmålen kommer att bli lång. det kan ta tid att lära sig att tycka om nya smaker. Om man är van vid röd mjölk, fet ost, grädde i såsen och dylikt, kan de magrare varianterna kännas lite smaklösa i början. Men smaklökarna vänjer sig och den envise vill efter några veckor känna att den magrare maten är lika god. behovet för sött är mer en vana än ett tecken på hunger eller lågt blodsocker. Den som är van vid sötsaker, kaffebröd och söta drycker längtar ofta efter sött. Den som avstår märker snabbt att behovet minskar eller försvinner helt. under graviditeten lyckas många att ändra mat- och motionsvanor. Håll fast vi dem även efter att barnet har kommit! Det ger möjlighet för bra vanor även för barnet och mindre risk för att Du själv drabbas av diabetes senare i livet. 27

28 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen vid diabetes. Det ökar insulinkänsligheten och därmed sjunker blodsockernivån. Den sänkta nivån kan kvarstå flera timmar efter aktiviteten. Vid fysisk aktivitet känner man sig piggare och orkar mer. Om Du är van att motionera kan Du fortsätta med det under den första halvan av graviditeten så länge det känns bra, ingen hård träning. Under senare hälften kan Du dra ner på tempot och intensiteten och undvika att hoppa och springa. Cykling och simning är bra motionsformer. Vänta-barn-gympa och vattengympa kan vara ett alternativ. Du bör röra på Dig regelbundet. Det är viktigt att Du hittar en motionsform som Du tycker är skön och rolig. Annars är det lätt att lägga av. Om Du har bäckenledsbesvär eller foglossning som det ofta kallas, är det bra att träffa sjukgymnast för att diskutera lämplig aktivitet. Vid bäckenbesvär kan man nämligen få mer ont av till exempel gymnastik eller för mycket promenerande. Cykling är oftast mer skonsamt. Det finns speciell vattengympa för gravida med bäckenledsbesvär Träna aldrig när Du har en infektion eller feber. Tag gärna med en frukt eller en dryck när Du är fysiskt aktiv. Försök att fortsätta med sunda kost- och motionsvanor även efter förlossningen. 28