Graviditet och diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Graviditet och diabetes"

Transkript

1 Graviditet och diabetes

2 Denna skrift vänder sig till Dig som har diabetes före graviditeten eller har fått graviditetsdiabetes Vårt mål är att Du skall må bra under graviditeten, få en positiv upplevelse av såväl graviditet som förlossning, samt föda ett friskt barn! 2

3 Utarbetad av Marie Berg och Monica Mellin I samarbete med: Dietist Elisabeth Strandhagen (ansvarar för avsnitt kost) Sjukgymnast Eva Dahmén-Jansson (ansvarar för fysisk aktivitet) Barnmorska Ulla Britschgi Illustrationer gjorda av Mia Kann 3

4 Innehållsförteckning Fakta om diabetes... 5 Till Dig som är gravid och har diabetes typ 1 eller typ Till Dig som har fått graviditetsdiabetes Bra matvanor vid diabetes Fysisk aktivitet

5 Fakta om diabetes Diabetes är egentligen flera olika sjukdomar. Den gemensamma nämnaren är att halten av glukos (= druvsocker) i blodet är för hög. Det beror på brist på insulin, ett hormon som produceras i bukspottkörteln. Insulin bildas i bukspottkörteln. Det produceras i de Langerhanska cellöarna. En langerhansk ö. De insulinproducerande betacellerna är flest. I en vuxen bukspottkörtel finns c:a 1 miljon öar och dessa väger knappt ett gram. Bukspottkörtel (pancreas) Matens kolhydrater bryts ned till socker som går vidare ut i blodet från magtarmkanalen. Kroppens celler behöver socker för att fungera. Insulinets uppgift är att låsa upp cellerna så att de kan släppa in sockret. Hos de som har brist på insulin kan sockret inte komma in i cellerna. Det blir kvar i blodet och blodsockerhalten stiger. Insulin fungerar som en nyckel till cellen. Det öppnar cellen och sockret i blodet kan komma in. Utan insulin kommer inte sockret in i cellen. Blodsockret stiger i blodet. De två vanligaste och mest kända formerna av diabetes kallas typ 1 och typ 2. Graviditetsdiabetes uppstår under graviditeten hos 1-2 % av alla gravida. 5

6 Fakta om typ 1 diabetes Typ 1 diabetes är en så kallad autoimmun sjukdom då något har gått snett i kroppens eget immunförsvar så att det angriper och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. För att få sjukdomen måste man ha ärftligt anlag för sjukdomen, men det krävs dessutom andra utlösande faktorer. Vilka vet forskarna ännu inte. Sjukdomen bryter oftast ut under barndomen eller i tonåren, men kan även debutera hos vuxna. Barn och ungdomar insjuknar ofta snabbt, på bara några veckor. Cirka % av alla personer med diabetes har typ 1 diabetes. Symtomen kan vara stora urinmängder, ökad törst, viktnedgång och dimsyn. Hos vuxna kommer symtomen vanligen mer smygande. Behandlingen är injektioner med insulin flera gånger dagligen. Fakta om typ 2 diabetes Vid typ 2 diabetes producerar kroppen fortfarande insulin men det räcker inte till. En orsak är att cellernas känslighet för insulin är försämrad, det krävs en större mängd för att få dem att ta emot sockret. Samtidigt är förmågan att öka insulinproduktionen nedsatt vilket gör att blodsockret stiger för mycket när man äter. Sjukdomen är ärftlig. Övervikt, för lite fysisk aktivitet, stress, rökning och vissa läkemedel är utlösande faktorer. Fetma bidrar till att cellerna förlorar i sin känslighet för insulin. Diabetes typ 2 förekommer framför allt i högre åldrar % av alla personer med diabetes har typ 2 diabetes. Drygt hälften är över 65 år men sjukdomen kan debutera redan i unga år. Efter graviditetsdiabetes är risken upp till 50 % att utveckla typ 2 diabetes inom 10 år. Symtomen är stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet. Sjukdomen utvecklas ofta under lång tid, man kan ha den i flera år utan att veta om det. Ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet medför att cellerna ökar sin känslighet för insulin. Detta räcker ofta som behandling. Många behöver också tabletter som stimulerar insulinproduktionen eller ökar känsligheten för insulin. Med tiden kan det bli nödvändigt med insulinbehandling. 6

7 Ökat insulinbehov under graviditeten Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att insulinbehovet ökar 2-3 gånger. Efter förlossningen sjunker behovet kraftigt till doser ungefär motsvarande behovet före graviditeten. 7

8 Till Dig som är gravid och har diabetes typ 1 eller typ 2 8

9 Blodsocker, kost och motion Idag föder de flesta kvinnor med diabetes ett välmående barn. För att Du och Ditt barn skall må så bra som möjligt bör Du ha normala blodsockervärden. Vid diabetes finns en något ökad risk för missbildningar samt en ökad risk för tillväxt hos barnet. Om Din blodsockernivå hålls normal minimeras riskerna. Enstaka höga eller låga värden skadar inte barnet. Önskvärda blodsockernivåer är 4-6 mmol/l före måltid och inte högre än 6-8 mmol/l c:a 1½ timme efter påbörjad måltid. Målvärde för HbA1c är mmol/mol (5,0-5,5 %). Rätt kost, regelbundna måltider, rätt insulindos samt regelbunden fysisk aktivitet samverkar för att nå detta mål. Graviditet och insulinbehov Under graviditeten ökar insulinbehovet avsevärt. Du behöver därför öka insulinmängden successivt, en fördubbling eller mer är inte ovanligt. Den första tiden kan blodsockret svänga extra mycket, varför täta blodsockerkontroller och insulinjusteringar kan behöva göras. Pröva Dig fram och rådgör samtidigt med läkare och barnmorska. Kontroller under graviditeten Under graviditeten är Du inskriven på Specialmödravården, Antenatalenheten. Där möter Du ett diabetesteam bestående av diabetesläkare, förlossningsläkare och barnmorska med diabeteskompetens och en vårdplan görs upp för Dig. Fortsättningsvis följs du med kontroller hos barnmorska och läkare. Dietist finns tillgänglig. Ögonbottenfotografering görs i tidig graviditet om det ej har utförts de senaste sex månaderna. 9

10 Fosterövervakning Det rutinultraljud som erbjuds alla gravida kvinnor sker i v En läkare inspekterar barnets alla organ. Vid behov sker även en riktad ultraljudsundersökning av barnets hjärta. Ultraljudsbild av foster i graviditetsvecka 18 Under den sista tredjedelen av graviditeten utförs ultraljud regelbundet för att följa barnets tillväxt. Även barnets hjärtljud genom yttre övervakning, s k CTG, kontrolleras ett par gånger per vecka. 10

11 Förlossning och BB-tid Du kan räkna med vaginal förlossning i fullgången tid om inga komplikationer tillstöter. Förlossningen sker på Specialförlossningen, plan 4, SU/Östra. Tidig amning och eventuell tillmatning startar direkt efter förlossningen för att undvika lågt blodsocker hos barnet. Den första tiden kan Ditt nyfödda barn behöva vårdas på neonatalavdelning för lågt blodsocker eller annan kontroll. Efter förlossningen återgår Du till de insulindoser Du hade före graviditeten. Då Din mjölkproduktion har kommit igång behöver Du ofta minska insulindoserna ytterligare för att undvika insulinkänningar. Viktigt är att Du tillåter Dig att ligga högre i Din blodsockernivå under amningsperioden. Fortsatt Livsföring Kontakta din barnmorska på Spec-MVC när du kommit hem från BB. Du kommer sedan på ett återbesök till Specialmödravården cirka 6-8 veckor efter förlossningen. Då får Du även möjlighet att diskutera preventivmedel och ställa frågor om en eventuell kommande graviditet. Efter detta besök återgår Du till Ditt vanliga diabetesteam. 11

12 Till Dig som har fått graviditetsdiabetes 12

13 Vad är graviditetsdiabetes? Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. En av dess viktigaste uppgifter är att sänka blodsockret. Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att insulinbehovet ökar 2-3 gånger. I de flesta fall regleras detta genom att bukspottkörteln ger ifrån sig mer insulin så att blodsockret hålls på en normal nivå. Hos 1-2 % av alla gravida kvinnor orkar inte bukspottkörteln bilda tillräckligt med insulin. Då utvecklas graviditetsdiabetes. Vad händer med barnet? Sockret går över till fostret via moderkakan. För höga blodsockernivåer kan leda till att barnet växer onormalt mycket. Efter förlossningen kan barnet få för låga blodsockervärden. En dåligt kontrollerad diabetes kan också leda till olika störningar hos det nyfödda barnet som tex. sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk. Behandling Genom normala blodsockernivåer motverkas dessa oönskade effekter. Önskvärda värden är cirka 4,4-6 mmol/l före måltid och under 8 mmol/l efter måltid. Detta uppnås framför allt genom förändrade kostvanor och fysisk aktivitet. Ibland behövs dessutom insulinbehandling. Rutiner under graviditeten Du får låna en blodsockermätare. Du får lära Dig att själv kontrollera ditt blodsocker direkt före och cirka 1,5 timme efter påbörjad måltid. Du får personlig kostrådgivning och tips om fysisk aktivitet. Uppföljning av blodsockernivåer, kostråd och fysisk aktivitet sker på Dagsjukvården inom 1 vecka. Därefter kontinuerlig uppföljning med diabetesbarnmorska per telefon alternativt personligt besök under resten av graviditeten. Kontroller under förlossning och BB-tid Ditt blodsocker kontrolleras vid ankomsten till förlossningen. Tag därför med blodsockermätaren. Barnets blodsocker kontrolleras regelbundet den första tiden. Tidig amning är viktigt för att undvika lågt blodsocker. Det är vanligt att barnet behöver tillmatas. Efter förlossningen fortsätter Du med de goda kostvanorna. Innan hemgång får Du en telefontid till Dagsjukvården för uppföljning av Ditt blodsocker. Kontrollera Ditt blodsocker före och efter måltid som tidigare under två dagar innan Du skall ringa till Dagsjukvården 13

14 Fortsatt livsföring Blodsockret normaliseras hos de flesta efter förlossningen. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes har en ökad risk att utveckla diabetes senare i livet. Du bör därför undvika övervikt, fortsätta med sunda kost- och motionsvanor samt kontrollera Ditt blodsocker någon gång om året. 14

15 Bra matvanor vid diabetes Det är flera faktorer som avgör hur blodsockret påverkas av maten. Viktigast är: o måltidsordningen, d.v.s. hur ofta man äter o storleken på måltiden o matens konsistens o mängd och typ av kolhydrater På de kommande sidorna finns mer information om: o måltidsordning o mellanmål o vad är en lagom portion (tallriksmodellen) o kolhydrater o dryck o sötningsmedel o fett o energi ( kalorier ) o proteiner o vitaminer och mineraler o innehållsdeklarationer och till slut en sammanfattning och några goda råd. 15

16 Måltidsordning och mellanmål En stor måltid ger ett högt blodsocker efteråt även om det är bra mat som ingår. Därför bör maten fördelas jämnt över dagen så att portionerna inte blir för stora. På så sätt undviks höga blodsockertoppar. Regelbundna måltider är viktigt, gärna 3 huvudmål och 2-3 mellanmål varje dag. Förslag på bra mellanmål är grov smörgås och/eller en frukt. Mellanmålen har två viktiga funktioner: 1. Att undvika att blodsockret blir för lågt mellan huvudmålen. Detta kan vara speciellt viktigt för Dig som har insulinbehandlad diabetes. Tänk på att blodsockret inte kan bli för lågt vid enbart kostbehandling, bara för högt. 2. Att se till att Du inte blir för hungrig när det är dags för huvudmålet. Då kan måltiden lätt bli för stor. Detta är speciellt viktigt för Dig som har kostbehandlad diabetes. 16

17 Vad är en lagom stor måltid? LUNCH OCH MIDDAG En bra metod för att komponera en bra måltid är att använda tallriksmodellen. Den ger en bra fördelning av kolhydrater, proteiner, fett och fibrer. Tallriken bör delas upp i tre delar, bestående av: Grönsaker, pasta/ris/potatis/bröd (kolhydrater) Kött/fisk/kyckling/ägg/ost/keso/bönor (protein och fett) Ta gärna lite dressing på grönsakerna, gjord på olja och vinäger eller baserad på filmjölk eller yoghurt. Välj en mager sås så att inte fettinnehållet i måltiden blir för högt! Recept finns på Dagsjukvården. Bönor och linser är rika på kolhydrater och protein. För veganer och vegetarianer är detta en bra proteinkälla. Läs om FRUKOST under KOLHYDRATER. 17

18 Kolhydrater Kolhydratrika livsmedel är frukt, grönsaker, bröd och gryn, potatis, ris och pasta. Det är bra att äta mycket långsamma kolhydrater, som grönsaker, bönor, linser, frukt och grovt bröd. Med långsamma menas att de ligger kvar i magsäcken länge vilket ger lång mättnadskänsla och håller blodsockret i balans. Dessa livsmedel är dessutom ofta fiberrika och håller magen i gång. Vissa livsmedel med mycket kolhydrater höjer dock blodsockret snabbt, t ex. livsmedel med mycket socker i. Se upp med dessa. Även potatis, vitt bröd, juice och mjölk höjer blodsockret mycket. Baljväxter (linser,bönor) Pasta (vit, fullkorn) Ris (vit, fullkorn) Ris (parboiled) Bröd (med hela korn) Potatis, bröd (vitt, graham) SNABB blodsockerhöjning LÅNGSAM blodsockerhöjning FRUKOST Frukosten är en måltid som traditionellt består av mycket kolhydrater, och ofta av den snabba sorten. Man är mindre känslig för insulin på morgonen, d.v.s. insulinet har inte så bra effekt. Därför fungerar det för många bara med riktigt långsamma kolhydrater till frukost, vilket innebär grovt osötat bröd. 1-2 smörgåsar är lagom, blir man snabbt hungrig igen kan man ta en smörgås efter ett tag (mellanmål) så att man i princip delar upp frukosten i två delar. Fil och müsli med lågt sockerinnehåll kan fungera för en del personer. 18

19 Snabba och långsamma kolhydrater Det är stor skillnad på hur snabb och stor blodsockerstegring olika livsmedel ger. Här ser Du vilken effekt olika kolhydratrika livsmedel har på blodsockret. SNABBA SNABBA BRÖD FRUKT GRÖNSAKER Baguette Franskbröd Grahamsbröd Knäckebröd Fruktjuice Vindruvor Mogna (brunprickiga) bananer För grönsaker gäller att inga har snabb effekt på blodsockret. Alla grönsaker är nyttiga. Grovt rågmjölsbröd Pitabröd Havreberikat bröd Surdegsbröd Bröd av: fyra sädeslag med hela korn pumpernickeltyp Kiwi Mango Plommon Persika Gula bananer Apelsin Äpple Päron Grape Det är däremot olika hur effektivt de bromsar blodsockerstegringen av andra livsmedel Sallad Tomat Gurka Paprika Kokta rotsaker Kokta grönsaker Råa rotsaker Bönor Linser LÅNGSAMMA LÅNGSAMMA 19

20 Grönsaker 20

21 Frukt 21

22 Drycker Drycker som inte innehåller socker höjer inte blodsockret, t ex. vatten, mineralvatten, lightdrycker (lightläsk, lightsaft), kaffe och te. Lättsockrade drycker innehåller som oftast både sötningsmedel och socker och brukar därför påverka blodsockret. Saft, läsk och nyponsoppa innehåller mycket socker och höjer blodsockret mycket. JUICE innehåller fruktsocker från många frukter. Juice är ren fruktsaft utan tillsats av socker. Osötad juice är alltså det samma som vanlig juice och har en mycket blodsockerhöjande effekt. Ett glas juice (2 dl) oavsett typ av frukt innehåller socker motsvarande 6-7 sockerbitar! MJÖLK är också rik på socker. Det gäller alla mjölksorter, även minimjölk och lättmjölk. Det är bara fetthalten som skiljer dem åt. Ett glas mjölk (2 dl) innehåller socker motsvarande 2-3 sockerbitar. Blodsockerregleringen är ett känsligt system. En vuxen människas blodvolym är c:a 4,5 liter. Ett blodsockervärde på 5 mmol/l innebär att blodet innehåller glukos motsvarande 1,5 sockerbit! MÅLTIDSDRYCKER Mycket vätska, även vatten, till en måltid, (t ex. 3-4 glas) kan påverka så att blodsockret höjs onödigt mycket då det påverkar måltidens konsistens! Tänk därför på att Du inte sätter Dig törstig till matbordet! Drick innan Du äter. Lämpliga måltidsdrycker kan vara vatten, isvatten, citronvatten, mineralvatten och lightdrycker (lightsaft och lightläsk). 22

23 Sötningsmedel Aspartam, Nutra-Sweet, Acesulfam, sackarin och cyklamat är så gott som kalorifria och kan därför inte höja blodsockret. Andra sötningsmedel innehåller lika mycket kalorier som socker och påverkar också blodsockret men inte så snabbt som vanligt socker. Tuggummi innehåller som oftast xylitol. Några bitar om dagen spelar ingen roll för blodsockret. Tänk på att sötningsmedlen upprätthåller sötsuget. Sannolikt stimulerar de också aptiten vilket kan vara negativt för överviktiga. Fettet i maten Fettet i maten spelar inte så stor roll för blodsockret efter måltiden. Men att minska på fettet är viktigt för att undvika övervikt och för att minska risken för hjärt/kärlsjukdomar senare i livet. För Dig som har fått graviditetsdiabetes är det viktigt att hålla så normal vikt som möjligt då övervikt ökar risken för diabetes i framtiden. Feta mejeri- och charkvaror innehåller en hög andel mättat fett. Detta fettet ökar risken för hjärtoch kärlsjukdomar Bättre fettkvalitet är det i fisk, nötter, mandel, olja och mjuka margariner. Detta fettet ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom. Dock är det lika energirikt (lika många kalorier ) som annat fett. Vill Du gå ned i vikt gäller det att minska på den totala mängden fett. Renskuret kött och magra mjölkprodukter innehåller endast lite fett. Skär bort ev. synligt fett. Grädde, creme fraiche och ost kan göra måltiden fettrik trots magra råvaror. 1 dl vispgrädde eller creme fraiche ger Dig halva dagsbehovet av fett! Det finns magrare alternativ som matlagningsgrädde, matlagningsyoghurt, lätt creme fraiche och kesella gourmet. 23

24 Det bästa är att i vardagslag hålla sig till vanlig mjölk, buljong eller spad avredd med vetemjöl eller maizena när Du skall göra sås. Krydda gärna! Andra sätt att smaksätta är med tomatpuré, chilisås, sojasås och fond i olika smaker. Fett har ingen omedelbar effekt på blodsockret, om man har mager eller fet ost spelar liten roll för blodsockersvaret. En fettrik måltid ger oftast en försenad blodsockertopp. Toppen är inte som annars 1-2 timmar efter måltid - utan flera timmar senare. Magra diabetiker behöver inte vara så restriktiva med fettmängden i kosten. Däremot är det bra om fettet är av bra kvalitet (olja och margarin med mycket omättat fett). Kalorier Mängden energi i maten vi äter anges i kalorier eller joule. Ofta anges båda enheterna. En kalori är det samma som 4,2 joule. För att siffrorna inte skall bli för stora anges energiinnehållet i kilokalorier eller kilojoule, se exemplet i innehållsförteckningen på nästa sida. Det är fett, proteiner och kolhydrater som innehåller energi i maten, det gör inte vitaminer och mineraler. Även alkohol ger energi. Graviditeten innebär ett ökat behov av näringsämnen vilket gör att man bör välja bra mat och undvika för mycket tomma kalorier. Med tomma kalorier menas mat med ett lågt innehåll av vitaminer, mineraler och protein (t. ex. läsk, godis, chips). En persons energibehov bestäms av ålder, kön, vikt och fysisk aktivitet. Under graviditet och amning ökar energibehovet. Proteiner Proteiner är livsviktiga byggstenar i kroppen. Kött, fisk och ägg är våra bästa proteinkällor. För att äta rätt mängd är det bra att följa tallriksmodellen, dvs. en knapp tredjedel av tallriken skall vara kött eller fisk. Vitaminer och mineraler Detta är en rad viktiga ämnen som är nödvändiga för att alla olika processer i kroppen skall fungera. De finns i alla typer av mat och äter man varierat är risken liten att man får brist på dem. 24

25 Innehållsdeklaration På förpackade livsmedel finns en förteckning på ingredienserna. Dessa anges i fallande ordning efter hur mycket som har använts. Om socker står långt bak, som i leverpastejen nedan, har sockret i leverpastejen ingen effekt på blodsockret. ANE-PASTEJ Ingredienser: Grislever (36%), fett fläsk, mjölk, potatismjöl, vatten, socker, koksalt, maltodextrin, omega-3, lök, ansjovis, kryddor, mjölkprotein, konserveringsmedel E250, muskotnöt. Fetthalt: 14% Näringsvärde per 100g: Energivärde 900 KJ (210 kcal), protein 10g, kolhydrater 12g, fett 14g, Varav: -mättat fett 5g enkelomättat 6g fleromättat 2g omega 3 0,2g (20% av nordisk näringsrekommendation), koksalt 2g, riboflavin 1mg (62% av RDI), vitamin B 12 7µg (7 gånger RDI), järn 7mg (50% av RDI). RDI = rekommenderat dagligt intag. I bröd skall helst grovt mjöl stå först, och socker eller sirap skall stå efter jäst. I exemplen nedan är Lingonbrödet rätt grovt men innehåller för mycket socker. Solrosbrödet är både grovt och osötat. LINGONBRÖD Ingredienser: Rågmjöl av hela spannmålskornet, vetemjöl, vatten, lingonsylt (13% i färdigt bröd), sirap, fiberhavregryn, vetegluten, vegetabilsikt margarin, rågskållning, salt, fibrer från sockerbetan, jäst, socker samt mjölbehandlingsmedel askorbinsyra. SOLROSBRÖD Ingredienser: Rågmjöl (fullkorn), rågmjöl, vetemjöl, vatten solrosfrön, salt och jäst. 25

26 Sammanfattande kostråd Följande kostvanor brukar vara en hjälp för att uppnå normaliserade blodsockervärden: Maten fördelas jämnt över dagen så portionerna inte blir för stora. På så sätt undviks höga blodsockertoppar. Regelbundna måltider är viktigt, gärna 3 huvudmål och 2-3 mellanmål varje dag. Bra mellanmål är grov smörgås och/eller en frukt. Dryck som inte innehåller socker är kaffe/te, vatten, mineralvatten, citronvatten och lightdrycker De flesta livsmedel som innehåller vanligt socker som saft, läsk, godis, kakor höjer blodsockret för mycket. Det är ofta konsistensen som avgör hur mycket ett livsmedel eller en måltid höjer blodsockret. Grovt bröd är bättre än vitt, pasta är bättre än potatis och frukt är bättre än juice. Mjölk i matlagning går bra men oftast inte mjölk och fil i flytande form. Måltid med fiberrika grönsaker är bättre än måltid utan. Sötningsmedel som acesulfam, aspartam (Nutra Sweet), cyklamat och sackarin har ingen effekt på blodsockret. De finns i första hand som saketter och strösötmedel och i saft, läsk, glass, yoghurt och godis. Mjölk innehåller mjölksocker och kan höja blodsockret mycket. Det gäller alla sorter mjölk, från röd till minimjölk. Fil och yoghurt innehåller inte lika mycket mjölksocker och fungerar bra för några tillsammans med osötad müsli. Testa Dig fram! Om Du inte dricker mjölk eller äter fil/yoghurt bör Du ta ett kalciumtillskott i tablettform på 500 mg/dag. Om Du inte heller äter ost bör Du ta 1000 mg/dag. På morgonen är det ofta svårt att få normala blodsockervärden. Det beror på att kroppen har ett större motstånd mot insulin. Då fungerar det bäst om Du äter en liten frukost, tex. grov smörgås och kaffe/te och ett liknande mellanmål 1-2 timmar senare. Det är viktigt att äta tillräckligt med mat så att Du har en normal viktuppgång. Det går inte att banta sig till normala blodsockervärden! Istället fördelas maten på flera måltider. Tänk på att fysisk aktivitet sänker blodsockret och att s k stresshormoner höjer det. Oväntade värden kan alltså inte alltid förklaras av vilken mat man ätit! 26

27 För Dig som har fått graviditetsdiabetes är det viktigt att tänka på Din vikt efter graviditeten. Kan Du hålla Dig så normalviktig som möjligt samt motionerar regelbundet är risken mindre för att Du skall få diabetes senare i livet. Då bör Du även tänka på fettintaget eftersom fett ger mycket energi. Fettet i maten kan dessutom orsaka hjärtkärlsjukdom. TÄNK PÅ ATT för att klara av att ha bra kostvanor gäller det att ha framförhållning! Planera inköpen så att bra mat finns hemma när det är dags för matlagning. Planera måltiderna! Tar hungern överhand är det lätt att t ex. hoppa över grönsakerna till middagen eller svårt att stå emot chokladkakan på väg hem från jobbet. Ta med frukt och/eller smörgås om möten, träning, handla eller liknande gör att tiden mellan huvudmålen kommer att bli lång. det kan ta tid att lära sig att tycka om nya smaker. Om man är van vid röd mjölk, fet ost, grädde i såsen och dylikt, kan de magrare varianterna kännas lite smaklösa i början. Men smaklökarna vänjer sig och den envise vill efter några veckor känna att den magrare maten är lika god. behovet för sött är mer en vana än ett tecken på hunger eller lågt blodsocker. Den som är van vid sötsaker, kaffebröd och söta drycker längtar ofta efter sött. Den som avstår märker snabbt att behovet minskar eller försvinner helt. under graviditeten lyckas många att ändra mat- och motionsvanor. Håll fast vi dem även efter att barnet har kommit! Det ger möjlighet för bra vanor även för barnet och mindre risk för att Du själv drabbas av diabetes senare i livet. 27

28 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen vid diabetes. Det ökar insulinkänsligheten och därmed sjunker blodsockernivån. Den sänkta nivån kan kvarstå flera timmar efter aktiviteten. Vid fysisk aktivitet känner man sig piggare och orkar mer. Om Du är van att motionera kan Du fortsätta med det under den första halvan av graviditeten så länge det känns bra, ingen hård träning. Under senare hälften kan Du dra ner på tempot och intensiteten och undvika att hoppa och springa. Cykling och simning är bra motionsformer. Vänta-barn-gympa och vattengympa kan vara ett alternativ. Du bör röra på Dig regelbundet. Det är viktigt att Du hittar en motionsform som Du tycker är skön och rolig. Annars är det lätt att lägga av. Om Du har bäckenledsbesvär eller foglossning som det ofta kallas, är det bra att träffa sjukgymnast för att diskutera lämplig aktivitet. Vid bäckenbesvär kan man nämligen få mer ont av till exempel gymnastik eller för mycket promenerande. Cykling är oftast mer skonsamt. Det finns speciell vattengympa för gravida med bäckenledsbesvär Träna aldrig när Du har en infektion eller feber. Tag gärna med en frukt eller en dryck när Du är fysiskt aktiv. Försök att fortsätta med sunda kost- och motionsvanor även efter förlossningen. 28

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" www.maxadinfettforbranning.se

Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre www.maxadinfettforbranning.se 1 "Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 5 Kost till friska, diabetiker och vid metabola syndromet, SNR-kost Kost till friska, diabetiker och vid 40 metabola syndromet, SNR-kost Nutritionspärm kap 5 40 KOST

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan?

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer