Kommunala funktionshinderrådet. Tid: Tisdag 8 december 2015 kl :50, ajournering kl. 14:50-15:10. Kinnaborgssalen i kommunhuset, Kinna

Transkript

1 PROTOKOLL Organ: Kommunala funktionshinderrådet Tid: Tisdag 8 december 2015 kl :50, ajournering kl. 14:50-15:10. Plats: Kinnaborgssalen i kommunhuset, Kinna Närvarande: Lis-Britt Arvidsson, FUB, ledamot Johnny Johansson, RmA, ledamot Ingela Börjesson, RMR, ledamot Ingemar Olsson, HRF, ledamot Irene Gunnarsson, RSMH, ledamot Marita Johansson, SRF, ledamot Rune Husak, DHR, ledamot Jan-Åke Sjöquist, HSO, ledamot Lo Göthberg Larsson, ordförande Thord Harrysson, vice ordförande Per-Olof Hermansson, SN Lena Claesson, NEURO, tjänstgörande ersättare Bo Lindell, FUB, ersättare Gerry Noren, RmA, ersättare Margit Söderberg, RMR, ersättare Ingemar Olausson, HRF, ersättare Eva Brunander, SRF, ersättare Margit de Boer, sekreterare Marks kommun Postadress: Kinna Tfn växel: Fax: Org nr: Jan Andersson, Corpus Friskvårdscenter AB AnnaKarin Svensson, IF Friskis och Svettis Mark Patrik Wendeblad, KLK

2 Ärenden: 1. Mötets öppnande Ordförande förklarar mötet öppnat och ett upprop genomförs. 2. Val av justerare Lis-Britt Arvidsson väljs till justerare. Justering sker onsdag 16 december kl 09:00 på kultur- och fritidsförvaltningen. 3. Fastställande av dagordning Föreliggande dagordning godkänns med ett tillägg under punkt 6 - Information från Socialnämnden. Irene vill prata om MBAB-arbetsgruppen. Detta tas upp under punkt 7.5, utvärdering av arbetsgrupper. 4. Genomgång av föregående protokoll Föregående mötes protokoll läses upp. I samband med ärendet om dekaler som informerar om att servicehundar är välkomna informerar tillgänglighetssamordnaren att dessa även kommer sättas upp på Ljuspunkten och Kryddan. 5. Dialog med gymägare Samrehab, den gemensamma nämnden för Svenljunga kommun, Marks kommun och Västra Götalands Regionen, har blivit konkurrensutsatt efter regionens beslut om det fria vårdvalet. Tidigare har man efter avslutad behandling fått träna i Samrehabs lokaler under en utslussningsperiod på tre månader. Denna egenträning kostade 100 kr/månad. I samband med det fria vårdvalet avslutades f.o.m. 1 september 2014 möjligheten att självträna i Samrehabs lokaler. Således finns ett ökat behov för personer med funktionsnedsättning att träna på alternativa anläggningar i kommunen. Jan Andersson, Corpus Gym och AnnaKarin Svensson, Friskis och Svettis Mark berättar om sina verksamheter och lyssnar in synpunkter. Rådet tog upp frågan om att många personer med funktionsnedsättning har begränsad ekonomi och låga

3 pensioner. Det är därför viktigt att det inte kostar för mycket att träna. Jan Andersson berättar att ett dagkort kostar 229 kr per månad på Corpus Gym (baserad på 1 års bindningstid). En instruktion ingår i priset. Någon pensionärsrabatt finns inte. AnnaKarin Svensson berättar att ett årskort för träning på dagtid på Friskis och Svettis kostar 166 kr/mån för vuxna och 133 kr/mån för studerande och seniorer (+ 22 kr avgift). Friskis och Svettis är en idrottsförening och tar en medlemsavgift på 150 kr/vuxen/år och 120 kr/ungdom/år. De har en moderorganisation och olika Friskis och svettis kan ha olika bra anpassat för funktionsnedsatta. Som medlem har man rätt att träna på alla Friskis och svettis men då kostar varje träningstillfälle en enskild avgift. Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär att man kommer med ett recept från läkare. Det kan innebära allt från lågintensiv träning till tuffare träningspass. På Corpus Gym är det just nu inga som kommer på FaR. Det finns inga speciella erbjudanden för människor med FaR-recept, men det finns inte heller några pengar som anläggningen kan få från stat eller kommun för FaR. På Friskis och Svettis kan man få FaR-kort som sträcker sig över 6 månader för 800 kr. Det ingår dock inte i högkostnadsskyddet som man ibland tror. Men anläggningen har ingen instruktör som är utbildad specifikt i FaR, så man får gärna ha ett träningsprogram med sig. Rådet tog även upp frågan om fysisk tillgänglighet på idrottsanläggningar. Jan berättar att Corpus Gym har hiss och stora ytor att träna på. Man kommer in överallt med rullstol, även i omklädningsrummen. Blinkande ljus finns ej. Det saknas dock dörröppnare. Intresset finns att avhjälpa olika hinder för personer med funktionsnedsättning samtidigt som det är en ständig kostnadsfråga. HSO är välkommen att besöka anläggningen för att lämna synpunkter på hur den fysiska tillgängligheten kan förbättras. AnnaKarin berättar att Friskis och Svettis har flyttat till nya, mer tillgängliga lokaler i Kinna. Man kommer in

4 med rullstol och allt ligger på ett enda plan med rymliga lokaler. Det finns även ett enskilt omklädningsrum för en person. Det som man kan säga saknas är dörröppnare, men det finns alltid personal på plats för att hjälpa till. Dörröppnare valdes bort eftersom man ville ha en så miljövänlig anläggning som möjligt och eftersom det skulle bli en för stor kostnad för föreningen. Rådet påpekade att musik med för hög volym är ett problem för hörselskadade. Jan menade att det är svårt att musiken ska passa alla. Det finns många önskemål om att antingen höja eller sänka volymen. Dagtid har Corpus Gym valt att ha lugn musik, och på kvällar lite tuffare. Jan har förståelse för att vissa ljud kan vara störande, till exempel när det smäller när vikterna slår ihop i träningsutrustningen. AnnaKarin berättar att Friskis och Svettis har fått många förfrågningar om att ha helt tyst vissa timmar. Det provade man ett tag men det visade sig att vissa vill ha musik eftersom det kan bli störande när man behöver lyssna på hur andra tränar. Nu har det blivit lite lägre musik istället och det finns vissa fastställda volymgränser på Friskis och Svettis. Det finns en mekanism som kallas för Örat som anger när ljudet blir för högt. Jan och AnnaKarin berättade också om anpassad träning. På Corpus Gym finns möjlighet att få gruppträning och vid behov kan en grupp för personer med funktionsnedsättning bildas. Åldersspannet bland kunder ligger mellan 15 och 85 år. På dagtid finns 60+ grupper som bl. a. erbjuder danspass. På Friskis och Svettis finns enkelgympa på onsdagar, speciella gympapass för personer med intellektuell funktionsnedsättning. FUB:s medlemmar har vid ett tidigare tillfälle kommit och provat på. Vid intresse är alla välkomna att prova på. Det finns även möjlighet att gå på lite lugnare pass som riktar sig till äldre, till exempel yoga och även gymträning.

5 Lo påpekar att åsikterna går isär vad gäller vad regionens rehabilitering får erbjuda. En enkätundersökning av NEURO visade dock att träningen har gått ner efter att man infört vårdvalet på rehabiliteringssidan. Därför är det bra om alla fria entreprenörer och idrottsföreningar försöker matcha behovet av de som behöver komma ut och träna på olika sätt. Varje landsting och region har infört sin egen Krav- och kvalitetsbok som ska reglera vårdvalet. Eftersom skrivningarna i dessa skiljer sig åt i hur man lägger ribban har det slagit olika i olika landsting/regioner. Per-Olof tillägger att det är Samrehab som styr frågor om rehabilitering och inte socialnämnden. Sedan kan inte kommunen gå in och subventionera utan det är regionens del av Samrehab som gör det. Är man frisk övergår ansvaret till den enskilda. Irene anser dock att vissa tillstånd kräver ständig rehabilitering. Att kunna träna på Samrehab är viktigt eftersom det är mer lättillgängligt och ger en känsla av trygghet och kontinuitet. Per-Olof påpekar att det är en medicinsk bedömning om man är berättigad till rehabilitering. Valfriheten är en politisk fråga men socialnämnden har ingen påverkan där. Lo tillägger att det inte är Samrehab som har infört det fria vårdvalet. Det är regionfullmäktige som har beslutat att införa vårdvalet. Men det är en bredare politisk diskussion som föranlett att det allmänna ska kunna vårdvalsutsättas. Det grundläggande måste vara att få folk att ha god hälsa och frågan är hur man uppnår det. 6. Pågående utredningar, planer och projekt 6.1 Per-Olof informerar om SN Per-Olof, socialnämndens ordförande, informerar: En strukturplan för personer med funktionsnedsättning har sparkats igång. På nästa SN sammanträde tas en handlingsplan för hur strukturplanen ska tas fram. Hur ska vi styra arbetet? En styrgrupp bestående av tjänstemän och några politiker ska inrättas. Ett nytt gruppboende för äldre personer med funktionsnedsättning ska skapas. Detta har inte

6 funnits förut. Fördelen med ett boende för bara äldre är att de boende har ungefär samma behov, så att personalstyrkan lättare kan anpassas därefter. Detta är svårare när det är väldigt blandat på boenden. Ett nytt projekt som heter Ny kraft kommer inrättas i anslutning till RAMS. RAMS, en arbetsmarknadssatsning för personer som är långtidsarbetslösa, har varit mycket framgångsrik. Personer med funktionsnedsättning står dock ofta ännu längre från arbetsmarknaden. Ny kraft syftar till att arbeta med att få så många som möjligt att bli mer redo för arbete inom ramen för RAMS. Studie-och yrkesvägledare samt två arbetsterapeuter kommer anställas. En ny daglig verksamhet i form av ett tvätteri har tagits fram. Socialstyrelsen har krav på att all personal inom vård ska ha arbetskläder. Därför behövs en effektiv tvätthantering. Verksamheten kommer vara i gamla Retex-fastigheten. En resursfördelningsmodell har införts på olika boenden: hur mycket personal krävs? Målet är att varje boende får rätt personalstyrka. Man hittar inte papprena för avtal angående daglig verksamhet på Ljuspunkten. Ska det finnas en sådan verksamhet ska det finnas avtal med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. SN visar nollresultat i år ser det ut att vara i balans, medan 2017 ser tuffare ut. Så är det för hela kommunen. Jan-Åke tar upp frågan om långa handläggningstider för LSS-ärenden. Hur har SN upplevt detta? Per-Olof berättar att det i dagsläget är svårt att rekrytera socialsekreterare. Detta beror bland annat på att det är en tuff arbetssituation för LSS-handläggare. Irene tar upp frågan om Kryddans verksamhet, som har stängt i 3 månader just nu. Det är viktigt att detta inte är ett tecken på att verksamheten kommer upphöra. Per-Olof kommenterar att de som har behov bör flytta in i socialpsykiatrin. De människor som går på Kryddan har ett behov men det betyder inte att Kryddan ska vara kvar i exakt samma form som den har funnits.

7 6.2 Färdtjänstrapporten Patrik Wendeblad, KLK (kommunledningskontoret) KFR har fått en remiss om en färdtjänstutredning som har gjorts på KLK. Patrik Wendeblad, kvalitetsutvecklare på KLK, berättar om rapporten och svarar på frågor. Patrik berättar att kommunstyrelsen tidigare har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda färdtjänsten ( , 169). Uppdraget hamnade hos Patrik och han har sammanställt utredningen i en rapport. Rapporten grundas i tidigare statistik, samtal med färdtjänsthandläggare och Västtrafik. Rapporten presenterades 7 oktober i KS AU. Enligt tidsplan ska remisserna lämnas in senast 18 december. Patrik kommer presentera remissvaren innan den 1 mars för KS AU. Eventuellt beslut om avslut med Västtrafik ska senast göras 30 juni Patrik vill gärna ha synpunkter på rapporten. Jan-Åke berättar att KFR har en färdtjänstarbetsgrupp. Gruppen har sammanställt olika synpunkter på rapporten. Bland annat finns svårigheter i kommunikation med beställningscentralen och språkförståelsen är inte tillräckligt bra bland chaufförer. Dessutom har många chaufförer låg utbildningsnivå om funktionsnedsättningar. Gruppen bestrider också att de flesta klagomål är legitima eftersom förare och resenärer kan ha väldigt olika åsikter. Som förare vill man inte få kritik. Mycket i rapporten grundar sig på en kommunal telefonenkät där respondenterna varit för få. En av kritiken är att man endast vänt sig till de mest frekventa användarna - ca 50 st av 1500 berättigade till färdtjänst. Gruppen undrar dessutom varför äldre med funktionsnedsättning inte likställs med äldre utan funktionsnedsättning som får resa gratis med kollektivtrafiken. Att ingå ett nytt avtal med Västtrafik för färdtjänsten skulle kännas helt fel. Färdtjänstrapporten nämner också bomresor, d.v.s. resor där resenären inte varit på plats. Patrik berättar att kommunen betalar avgiften men det finns ingen egenavgift som betalas av resenärer. Varje förare handlägger om personen inte varit på plats. Det finns många bomresor i Marks kommun. Utöver

8 problematiken med bomresor är det vanligt att man av frustration avbeställer resan och istället ber någon bekant att köra. Ingemar Olausson påpekar att det många gånger gäller gamla människor som åker färdtjänst eller sjukresa. Det är viktigt att chauffören säkerställer att dessa människor kommer in i sina boenden. Patrik kommenterar att kommunen bara har avtal med Västtrafik om färdtjänsten, inte sjukresor. Vad gäller färdtjänst bör chauffören säkerställa att resenären tar sig hela vägen in i hemmet. Förarna får dock inte gå innanför dörren. Marita berättar att det är vanligt med förseningar. Detta är inte acceptabelt när man ska på möte. Per-Olof kommenterar att man ska specificera när man har en tid att hålla. Marita svarar att hon alltid specificerar detta men det blir fel ändå. Patrik påpekar att Marks kommun har ganska strikta regler för utföring av färdtjänst jämfört med andra kommuner. Man ska kunna komma i tid när man har en tid att passa. Blir det fel är det viktigt att man klagar så att det kan bli förbättringar. I nuläget finns för stora mörkertal. Lena påpekar att det är jobbigt att klaga och till slut tröttnar man. Marita berättar att hon inte orkar klaga längre. Hon har varit med om ett tillfälle då chauffören var hungrig och stannade till på vägen för att äta. Lis-Britt påpekar att det är viktigt för resenärer med intellektuella funktionsnedsättningar att chauffören har lokalkännedom. Denna resenärsgrupp kan inte själva visa vägen. Jan-Åke håller med och menar att det skapar en stor otrygghet när föraren inte har lokalkännedom. GPS:en är inte alltid ett bra alternativ. GPS-koordinaterna kan man dessutom inte själv som individ. Rådet framför vikten med att chauffören har lokalkännedom. En annan svårighet som uppstått är betalningen. Numera ska det betalas med kort, men det har hänt att chauffören inte hade mottagning så att resenären fick låna pengar. Tekniken måste fungera. Lena kommenterar att bilen ibland kommer från långt bort och undrar vad detta kostar kommunen. Patrik

9 svarar att kommunen bara betalar resan från punkt A till B. Det är taxin som betalar när man kommer längre ifrån för att hämta upp. Bo Lindell undrar vilka enkäten har gått ut till. Patrik svarar att underlaget är 49 personer som har telefonintervjuats år Det är personer som har gjort över 100 resor under Till slut undrar Patrik: Skulle faktura fungera som betalningsalternativ? Rådet tycker att fakturor kan vara ett bra alternativ, dock utan aviseringsavgift. Både Västtrafik och kommunen vill få in klagomålen. Vad skulle kunna vara ett bra system för att lämna synpunkter? Rådet föreslår att det skulle underlätta att ha ett enda telefonnummer för att klaga. Det ska vara enkelt att klaga. Personal på gruppboenden hinner exempelvis inte ringa och sitta i telefonkö. 6.3 Tillgänglighetsdatabasen Tillgänglighetsdatabasen (TD) är en databas på nätet där man kan hitta detaljerad information om tillgängligheten på olika ställen. Syftet är att var och en kan gå in i databasen och använda den för att planera sitt besök. Samtidigt genererar systemet en rapport som kan användas av kommunen för att identifiera vilka hinder som återstår att avhjälpas. TD ägs av Västra Götalands Regionen och Marks kommun är ansluten till databasen. Nyligen har arbete påbörjats med att göra inventeringar på olika platser och lägga in dem i databasen, i ett samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen och teknik- och serviceförvaltningen. Inledningsvis inventeras de mest publika platserna som ägs av kommunen, till exempel kommunhuset, biblioteket, Rydals museum, Kaskad och idrottsanläggningar. KFR får gärna framföra önskemål till Margit om objekt som ska finnas med i databasen. 6.4 Bemötandeguide En Bemötandeguide har tagits fram som informerar om olika funktionsnedsättningar och tips på ett bra

10 bemötande. Guiden är tänkt som kompetensutveckling för kommunens anställda och förtroendevalda men kan också användas av bl. a. näringslivet och föreningar. Rådet har önskemål om att guiden läses in för synskadade på Daisy-skiva. En utbildning kopplad till Bemötandeguiden har genomförts för anställda och förtroendevalda. Totalt deltog 65 personer. Utbildningen kommer utvärderas. Förhoppningen är att Bemötandeguiden leder till större synlighet för tillgänglighetsfrågor i kommunen. 7. Utvärdering KFR 2015 Under 2015 har KFR fått en ny sekreterare och en ny ordförande. För att avsluta året genomfördes en kort utvärdering om hur rådet har upplevt dess arbete. 7.1 Tillgänglighet: det har varit problem med hörbarheten. Det är viktigt att hörslingan används vid varje rådsmöte och på utbildningar. 7.2 Information och kommunikation: rådet är nöjt med kommunikationen med sekreteraren och de kallelser och protokoll som skickas ut. Informationen är tydlig. 7.3 Effektivitet och representation: rådet är nöjt med de frågor som KFR får tycka till om. Information som KFR får om olika satsningar som pågår i kommunen har varit bra. 7.4 Utbildningsdagen: enligt det nya reglementet ska KFR få utbildning motsvarande minst en halvdag per år. Utbildningen om Socialtjänstlagen som Henry Freij höll i den 20 oktober var mycket uppskattad. 7.5 Arbetsgrupper: Irene undrar om någon utanför KFR kan vara med på arbetsgruppsmöten, till exempel i MBAB-arbetsgruppen. Ordföranden svarar att det inte är görligt när personer som inte specifikt är utsedda av respektive förbund eller HSO att representera personer med funktionsnedsättning skulle vara med i arbetsgrupper. 8. Mötestider 2016 Preliminärt fastställdes följande mötestider för 2016: AU tis 2 feb KFR tis 23 feb KFR tis 24 maj AU tis 23 aug

11 Vi återkommer om förslag på datum för höstmötena. 9. Information från HSO Jan-Åke informerar: Marks golfklubb vill starta handigolf och göra en samlingslokal för personer med psykisk funktionsnedsättning (vid justering noteras att det även gäller fysisk funktionsnedsättning). Färdtjänsten har varit uppe i HSO. HSO arbetar även med LSS-frågor. Planeringen inför vandringsdagen 2016 pågår tillsammans med tillgänglighetssamordnaren. HSO har träffat tjänstemän på KFF för att prata om lokalfrågor för handikappföreningar. Lo informerar att nämnden ska se över bidragsregler under 2016 för att de ska börja gälla 2017 där det även kan vara aktuellt att KFN tar sig an hur lokalkostnare slår. 10. Information från tillgänglighetssamordnaren KFR:s reglemente behandlas den 9 december på kommunstyrelsens arbetsutskott. Kultur-och fritidsnämnden har redan tillstyrkt reglementet och det har inte blivit några ändringar i själva texten under beredningen inför KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott). Tillgänglighetspolicyn har gått upp i kultur- och fritidsnämnden men det har uppstått oklarheter kring vilken väg policyn bör ta. Policyn bör skickas på remiss till HSO. Tillgänglighetsanpassning av naturstigar: Margit har sett över vandringsstigar tillsammans med gata och park samt miljö. På stigen i Assbergs raviner kommer under 2016 nytt material läggas för bättre framkomlighet. Vid framtida tillgänglighetsanpassningar är det viktigt att man använder hårdare och jämnare material så att det går att ta sig fram i rullstol/med rullator och för att undvika att gräs växer fram på stigen. Margit, Kicki och Marita har också varit på Hyltenäs kulle tillsammans med representanter från kommunen och Västkuststiftelsen, som är förvaltare för naturreservatet. Det var ett positivt möte där man sett över möjligheten att anpassa stigarna runt kullen och området uppe på kullen. Tyvärr har

12 sista ansökningsdagen för bidrag från Länsstyrelsen till detta projekt för 2016 missats på grund av för kort framförhållning. Kultur- och fritidsnämnden vill ha en samlad plan för vilka stigar som ska tillgänglighetsanpassas. Margit har varit på olika konferenser, däribland Tillgänglighetskonferens i Borås, Mänskliga Rättighetsdagarna i Göteborg och mässan Funka för Livet i Halmstad. Margits tjänst går ner till halvtid från och med maj Detta beror på att 50% av tjänsten är ett projekt som finansieras gemensamt av alla förvaltningar och bolag i Marks kommun. Detta projekt går ut maj KFF inväntar besked om en möjlig förlängning av projektdelen. 11. Övrigt Irene har varit på dialogmöte med Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Bara Marks kommun och Attention i Borås var representerade men mötet var positivt. Nästa dialogmöte är den 14 december. 12. Nästa möte Arbetsutskott är den 2 feb. Nästa rådsmöte är den 23 februari kl. 13:30 i Örestensrummet, kommunhuset. Marks kommun Kommunala funktionshinderrådet Lo Göthberg Larsson Ordförande Lis-Britt Arvidsson Justerare Margit de Boer Sekreterare