Långsiktig plan för programområdet Farliga Ämnen

Transkript

1 Nr Långsiktig plan för programområdet Farliga Ämnen Eva Brorström-Lundén, Katarina Hansson, Anna Palm Cousins och Tina Skårman, IVL samt Marie Collin, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket

2 Publicering: Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: Norrköping Startår: 2006 ISSN: SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida

3 Förord Arbetet med framtagning av en långsiktig plan för programområdet Farliga Ämnen har finansierats av Naturvårdsverket och utförts inom samarbetet för Svensk MiljöEmissionsData (SMED). Denna rapport är en uppdaterad version av den Långsiktiga Planen från en har tagits fram i samarbete med Naturvårdverket. Ett särskild tack riktas till Ingrid Ededahl och Anneli Rafiq på Naturvårdsverket. I den Långsiktiga Planen ingår dels en genomgång av de rapporteringskrav som ställs på Sverige enligt "Pollutants Release and Transfer Register"( PRTR) och dess europeiska motsvarighet E-PRTR och dels en genomgång av internationell verksamhet i relation till PRTR och analys och indelning av farliga ämnen som omfattas av rapporteringskraven. Naturvårdsverket har ansvar för dessa rapporteringar. 3

4 Innehåll SMED FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 7 INLEDNING 8 Långsiktig Plan 8 PRTR och E-PRTR 8 Bilagor till rapporten 9 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN LÅNGSIKTIGA PLANEN 10 DEFINITIONER 12 Förorening 12 Farliga ämnen 12 Utsläpp 12 Utsläppskällor 12 Punktkällor 12 Diffusa källor 13 VILKA DATABEHOV FÖRELIGGER? 14 Miljörapportsystemet 14 Internationella behov 14 PRTR och E-PRTR 17 Helcom 19 UN-ECE CLRTAP 19 OSPAR 20 EUs vattendirektiv (WFD) 20 Omvärldsanalys och nationella rapporteringsbehov 20 Databehov 21 Övriga strategiska databehov 25 Avfallstatistik 25 Materialflödesstatistik 25 GENOMGÅNG AV INTERNATIONELLA VERKSAMHETER I RELATION TILL PRTR 27 REACH 27 Verksamhet inom OECD 27 EU-forskning samt expertgrupper 28 NMR (Nordiska Minister Rådet) projekt 29 BONUS-programmet 30 4

5 Emissionsinventeringar vid USEPA 30 INDELNING AV PROGRAMOMRÅDET FARLIGA ÄMNEN 32 Ämneskategorier 32 Utsläppskategorier 32 erande punktkällor 33 Icke-rapporterande punktkällor 33 Utsläpp p.g.a. oavsiktlig bildning av ämnen 33 Diffusa källor 33 Spridningsvägar 35 LÅNGSIKTIG PLAN FÖR PROGRAMOMRÅDET FARLIGA ÄMNEN 41 Övergripande plan för produktion och tillgängliggörande av utsläppsdata 41 Behov av utvecklingsarbete för framtagning av data 42 Kortsiktigt 42 Långsiktigt 42 Förslag till metodik för diffusa källor 42 Samarbete med KemI 43 Kvalitetssäkring 44 Samordning med områdena Utsläpp till luft och Utsläpp till vatten 45 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA ARBETE 46 Utveckling av IT-verktyg för rapportering till PRTR och E-PRTR 46 Fortsatt årlig uppdatering av den Långsiktiga planen 46 Fortsatt översiktlig kartläggning av farliga ämnens huvudsakliga spridningsvägar i Sverige; fortsättningsprojekt 46 Vilka ämnen sprids via avloppsreningsverk? 46 Modellering av icke-rapporterande företags utsläpp: fortsättning av tidigare projekt46 Utveckling av nya KUR för att offentliggöra och sprida data och kunskap om farliga ämnens spridning. 46 Sammanställning och analys av utsläpp från rapporterande punktkällor 46 REFERERENSER 48 BILAGA 1. GENOMGÅNG AV REGLERANDE DOKUMENT FÖR PRTR OCH E-PRTR 50 BILAGA 2. KOPPLING MELLAN DEN REVIDERADE FMH-BILAGAN (SFS 2007:674) OCH PRTR OCH E-PRTR 65 BILAGA 3. FÖRESKRIFT OM MILJÖRAPPORT (NFS 2006:9) OCH PRTR OCH E-PRTR 71 BILAGA 4. KOPPLING MELLAN SMP OCH PRTR OCH E-PRTR 84 BILAGA 5. IDENTIFIERING AV DE VIKTIGASTE SPRIDNINGSVÄGARNA FÖR EFTERFRÅGADE ÄMNEN 91 5

6 Sammanfattning SMED Ett förslag till långsiktig plan för programområdet Farliga Ämnen presenteras. Planen avser utgöra ett vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området, samt dels för projektplanering och samordning inom SMED. Planen har avstämts med Naturvårdsverket under arbetets gång. Arbetet har utförts i två steg: 1. Inventering av vilka databehov som föreligger, 2. Utformning av en långsiktig plan I samråd med Naturvårdsverket har behovsinventeringen begränsats avseende internationella åtaganden till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR, CLRTAP, HELCOM, OSPAR och Vattendirektivet. De nationella behoven av utsläppsdata diskuteras, både utifrån formella krav och eventuella strategiska behov. Samtliga farliga ämnen för vilka rapporteringskrav enligt PRTR/E-PRTR föreligger har sammanställts, med uppgifter om till vilka media som utsläppsdata ska avse. Genom att dela upp området i utsläppskategorier kan arbetet med andra utsläppskällor än rapporterande punktkällor kan fokuseras och göras mer överskådligt. Ett förslag på fyra utsläppskategorier presenteras, med utgångspunkt från den kravbild som PRTR-protokollet ställer: 1. erande företag, exkl. utsläpp pga. oavsiktlig bildning 2. Icke-rapporterande företag, exkl. utsläpp pga. oavsiktlig bildning 3. Utsläpp pga. oavsiktlig bildning 4. Diffusa källor Planen pekar på en rad områden i behov av utveckling. Framför allt saknas till stora delar kunskap om diffusa källor. I planen föreslås därför en stegvis metodik för hur detta område ska kunna förbättras. Inom detta projekt har en inledande arbete med kartläggning av spridningsvägar för 65 av totalt 91 PRTR/E-PRTR ämnen genomförts, i syftet med att bl.a. identifiera vilka av ämnena som kan spridas diffust. Planen omfattar diskussion om kort- och långsiktiga utvecklingsbehov, samt förslag till fortsatt arbete. 6

7 Summary SMED The report presents a proposal for a long-term strategy for supply of data in the field of emissions of hazardous substances. The strategy aims to be a supporting document both for the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and for the work of the Swedish Environmental Emissions Data (SMED). The strategy has continuously been discussed with EPA during the working process. The work has been preformed in two steps: 1. Inventory of the data needed. 2. Formulation of the long-term strategy. The inventory of data needed have in consultation with EPA been limited to include the international agreements of PRTR/E-PRTR, CLRTAP, HELCOM, OSPAR, and Water Framework Directive 2000/60/EC 1. The national need of data where discussed both in terms of official obligations and from a strategic perspective. For all the hazardous substances included in the PRTR/E-PRTR, the emission data demand to water and air has been presented. By dividing the filed of hazardous substances in to different emission categories we believe that the work with other sources of emissions than end-of-pipe sources can be clarified. Based on the demand of data from different actors division into four emission categories are suggested in the document: 1. Reporting companies, excluding emissions due to unintentional formation of pollutants 2. Non-reporting companies, excluding emissions due to unintentional formation of pollutants 3. emissions due to unintentional formation of pollutants 4. Diffuse sources of emissions This document identifies several areas in need of development. Above all, knowledge about emissions due to diffuse sources is almost lacking. In order to improve this the long-term strategy suggests a step-by-step methodology including identification of substances, mechanism for distribution of emissions, quantification of diffuse emission and diffuse emissions in relation to end-of-pipe sources. In this project, an overall survey of the spreading mechanisms of 65 of totally 91 chemicals that are included in the PRTR/E-PRTR was performed as a first step to determine what substances that may be emitted due to diffuse uses. This document also includes discussions about short and long-term needs for development and proposals for future work in the field of emissions of hazardous substances. 1 Directive 2000/60/EC of the european parlament and of the council of 23 October 2000 establishing a framework for Community action in the field of water policy. 7

8 Inledning SMED Föreliggande rapport är en uppdatering av den Långsiktiga planen för programområdet "Utsläpp av Farliga Ämnen", rapport från Den Långsiktiga Planen skall vara ett levande dokument med kontinuerliga uppdateringar av viktig information för att tillgodose nya behov av kunskap. Arbetet med denna uppdatering ingår som ett delmoment i projektet "ering enligt PRTR och E-PRTR och uppdatering av den Långsiktiga Planen 2 för programområdet Farliga ämnen". Projektet syftar även till att starta det utvecklingsarbete som krävs inför de kommande rapporteringarna till Pollutants Release and Transfer Register (PRTR) och den Europeiska motsvarigheten E-PRTR. Vidare syftar projektet till att uppdatera kunskapsläget avseende spridning av farliga ämnen. Följande huvuddelar ingår i projektet: En genomgång av rapporteringskrav enligt PRTR/E-PRTR: dataflöden, dataluckor, arbetsprocess och metodik för att genomföra de kommande rapporteringarna till PRTR och E-PRTR Omvärldsbevakning: Genomgång av internationell verksamhet i relation till PRTR och REACH (OECD, Nordiska ministerrådet (NMR) och EU) samt identifiering av kunskapsluckor för de viktigaste spridningsvägarna för efterfrågade farliga ämnen. Långsiktig Plan Den uppdaterade Långsiktiga Planen för programområdet Farliga ämnen omfattar följande delar: 1. Definitioner av centrala begrepp 2. En genomgång av internationell verksamhet och nationell verksamhet som knyter till PRTR-rapporteringen (omvärldsbevakning) 3. Presentation av inventering av databehov internationellt och nationellt 4. En långsiktig plan för arbetet inom programområdet Farliga ämnen, men också en bedömning av vilka satsningar som behöver göras på kort och lång sikt för arbetet presenteras. PRTR och E-PRTR De kommande rapporteringskraven enligt E-PRTR och PRTR är viktiga för inriktningen i det kommande arbetet inom programområdet Farliga ämnen. I maj 2003 undertecknade Sverige tillsammans med Europeiska unionen och 23 medlemsstater, i Kiev, ett UN/ECE-protokoll till Århuskonventionen 3 om register över utsläpp och överföringar av föroreningar Pollutants Release and Transfer Register (PRTR). Protokollet träder i kraft den 19:de dagen efter den dag då det 16:de ratifika- 2 Sternbeck och Carlsson, 2004: Långsiktig plan för programområdet utsläpp av Farliga ämnen 3 8

9 tionsinstrumentet deponerats. I dagsläget har fem parter ratificerat protokollet 4. Det är därmed oklart när den första rapporteringen till PRTR blir bindande. Det europeiska registret (E-PRTR) kommer att på EU-nivå införa UN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar. Det europeiska registret efterträder det tidigare utsläppsregistret EPER, där uppgifter har rapporterats för åren 2001 och Den första rapporteringen till E-PRTR ska göras och avser 2007 års aktivitetsuppgifter. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och spridning av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. PRTR regleras via dokumenten: Protocol on Pollutant Release and Transfer Registers 5 Guidance to Implementation of the Protocol on PRTRs 6 E-PRTR regleras via dokumenten: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/ Vägledning vid implementering av det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar 8 Bilagor till rapporten I Bilaga 1-6 presenteras arbete rörande nya rapporteringskrav i och med PRTR och E-PRTR, samt spridningsvägar för utvalda ämnen och ämnesgrupper: Genomgång av reglerande dokument för PRTR och E-PRTR (Bilaga 1) Koppling mellan den reviderade FMH-bilagan (SFS 2007:674) och PRTR och E-PRTR (Bilaga 2) Föreskrift om miljörapport (NFS 2006:9) och PRTR och E-PRTR (Bilaga 3) Koppling mellan SMP och PRTR och E-PRTR (Bilaga 4) Identifiering av de viktigaste spridningsvägarna för efterfrågade ämnen (Bilaga 5) E-PRTR_GD_ pdf 9

10 Utgångspunkter för den långsiktiga planen Arbetet med att systematiskt ta fram data rörande emissioner till miljön har pågått sedan 2001 i ett samarbete mellan SMED och Naturvårdsverket. Arbetet är indelat i fyra programområden: 1) Luft; 2) Vatten; 3) Avfall och 4) Farliga ämnen. Ur vissa aspekter utgör detta en naturlig avgränsning, t.ex. klimatgaser behandlas inom Luft, och närsalter huvudsakligen inom Vatten. För programområdet Farliga ämnen är indelningen inte lika given eftersom flertalet sådana ämnen släpps ut till både luft och vatten, och eftersom utbyte mellan vatten och luft är en mycket viktig process för dessa ämnen. Ämnen som rapporteras inom programområdet finns även i avfall. Arbetet inom programområdet Farliga ämnen har hittills genomförts i form av rapporteringsprojekt i och med rapporteringarna till EPER och KUR sedan utsläppsår Vidare har ett antal utvecklingsprojekt genomförts: En metodikstudie om hur data för icke-rapporterande punktkällor kan uppskattas (Looström-Urban et al., 2002) Datavärdskap för NV EMIR (Iverfeldt et al., 2002) Projektplan för säkerställande av miljöemissionsdataflöden från företagen till internationell rapportering och miljömålsuppföljning (Iverfeldt et al., 2002) Slutrapport Fördjupad förstudie dataflöden (Iverfeldt et al., 2003) Principer för att ta fram bilagor till föreskrifterna om miljörapport (Skårman et al., 2004) En modelleringsstudie av emissioner från ickerapporterande punktkällor - exempel xylen och DEHP (Carlsson och Sternbeck, 2004) En studie av utsläpp från åren av farliga ämnen för rapportering enligt vattendirektivet (Brorström-Lundén et al., 2004) Långsiktig Plan för programområdet utsläpp av Farliga ämnen (Sternbeck och Carlsson, 2004) Delrapport från SMP 2004: Rekommendationer för ett förbättrat SMP som tar hänsyn till den internationella rapporteringens behov bland annat i form av branschvisa mallar (Iverfeldt et al., 2005) Översiktlig kartläggning av farliga ämnens huvudsakliga spridningsvägar i Sverige för diffusa källor (Palm et al., 2005) Utredning av farliga ämnen i relation till E-PRTR förordningen (Hansson och Brorström-Lundén, 2006) Även inom verksamheten för de övriga programområden har specialprojekt med anknytning till farliga ämnen genomförts. Underlaget för rapportering till CLRTAP togs av metodmässiga skäl fram inom Luft (Kindbom et al., 2003). En förstudie om emissioner av dioxiner, HCB och Hg genomfördes inom programområdet Luft (Danielsson och Hansson, 2006). Sett ur ett helhetsperspektiv är det av yttersta vikt att resultaten från olika projekt, såväl inom Farliga ämnen som mellan Farliga ämnen och de andra programområdena, är jämförbara och att eventuella överlappningar är kända och hanterbara. Detta eftersom vissa utsläppsdata beräknas i ett top-down perspektiv utifrån nationell statistik för olika aktiviteter. Dessa uppgifter på nationell nivå kan delvis omfatta data inom miljörapporteringen. Det föreligger därmed ett stort behov av övergripande samordning rörande utsläpp av Farliga ämnen. 10

11 För en fungerande programstyrning krävs en långsiktig vision om hur data ska användas. Detta är väsentligt inte minst för att ge rimlig tid åt den metodutveckling som krävs för vissa områden. Några exempel på hur utsläppsdata för programområdet Farliga ämnen kan användas är: 1. Användas för internationell rapportering 2. Utgöra en prioriteringsgrund för åtgärder på nationell nivå 3. Utgöra underlag för att bedöma miljöpåverkan och risk för påverkan på ekosystemen, både lokalt och nationellt 4. Verka pådrivande för frivilliga åtgärder inom industrin 5. Information till allmänheten 6. Forskning Särskilt punkt 2-4 och 6 förutsätter en någorlunda övergripande bild av vilka källtyper som i betydande grad bidrar till utsläppen av respektive ämne. En viktig aspekt är att de svenska utsläppen av farliga ämnen inte bara härrör från större punktkällor utan även från kemikalier i varor under användning och i avfallsled (se t.ex. SOU 2000:53; Svensson, 2002; Sternbeck m.fl. 2003; Palm et al., 2005; Palm Cousins et al., 2007; Kaj et al., 2005). Mot ovanstående bakgrund har följande utgångspunkter för arbetet med den Långsiktiga planen identifierats: 1. Planen ska vara ett levande dokument. Det är därför viktigt med årliga avstämningar inom programområdet Farliga ämnen. 2. Bred analys av databehov 3. Ta hänsyn till strategiska databehov 4. Identifiera och definiera området Farliga ämnen 5. Verka samordnande mellan de olika programmen inom SMED 11

12 Definitioner SMED Viktiga definitioner enligt PRTR och E-PRTR redovisas i Bilaga 1. Nedan följer en kortfattad sammanställning av vissa nyckeldefinitioner. Förorening En förorening är en substans eller en grupp substanser som på grund av sina egenskaper kan vara skadlig för miljön eller människors hälsa om den sprids till miljön. Farliga ämnen I första hand avses här det som ibland benämns särskilt farliga ämnen, dvs. PBT (Persistenta, Bioackumulerbara eller Toxiska), vpvb (very Persistent och very Bioaccumulative), CMR (Cancerframkallande, Mutagena eller Reproduktionsstörande), ämnen med starkt hormonstörande egenskaper samt vissa metaller. Att kategorisera ämnen i nämnda grupper är utanför ramen för SMEDs verksamhet. Däremot omfattas utsläpp av sådana ämnen som behandlas inom PRTR-rapporteringne (Kiev-protokollet), E-PRTR och OSPAR. För svenskt vidkommande bör även en prövning av den svenska relevansen genomföras för respektive ämne. Utsläpp Med utsläpp avses i första hand spridning av föroreningar genom människors verksamhet, till luft och till vatten, men även den mängd av en förorening som går ut med produkter och avfall. Utsläpp till vatten kan innebära att mottagaren antingen är recipient (direkt utsläpp) eller avloppsvatten som behandlas i externt reningsverk (indirekt utsläpp). Utsläpp kan vara såväl avsiktliga som oavsiktliga : Avsiktliga utsläpp : utsläpp som sker till följd av att ämnet i fråga används avsiktligt. Innefattar även vissa omvandlingsprodukter såsom nonylfenol som bildas från nonylfenoletoxilater. Utsläpp till följd av oavsiktligt bildade ämnen": utsläpp som inte beror på en avsiktlig användning av ämnet. Några exempel är PAH, klorerade dioxiner och metaller från bränsleanvändning samt Cd som förorening i förzinkade material. Ytterligare exempel på ämnen som kan bildas oavsiktligt är de förbjudna ämnena hexaklorbensen (HCB), pentaklorbensen, polyklorerade bifenyler (PCB) samt pentaklorfenol (PCP). Utsläppskällor Punktkällor Med punktkällor avses här enskilda anläggningar som ger upphov till utsläpp av ämnen, som t.ex. ett avloppsrör eller en skorsten. Vi har valt att indela dessa i: erande punktkällor: Anläggningar som rapporterar sina utsläpp av ett visst ämne i miljörapportens emissionsdeklaration Icke-rapporterande punktkällor: Anläggningar som inte rapporterar sina utsläpp av ett visst ämne i miljörapportens emissionsdeklaration. 12

13 Diffusa källor SMED Med diffusa källor menas här utsläppskällor som, till skillnad från punktkällor, inte är klart avgränsade. Det kan vara många små utsläpp som kan vara svåra att identifiera och som uppstår till följd av läckage eller från många enskilda källor som inte kan åtgärdas centralt, vars sammanlagda belastning kan ha en betydande inverkan på miljön och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa. Exempel på diffusa källor är ytkällor och linjekällor, t.ex. vägtrafik, läckage från jordbruket, korrosion av metaller från fast infrastruktur, samt utsläpp via varor och produkter, osv. 13

14 Vilka databehov föreligger? Naturvårdsverket är den myndighet som ansvarar för statistik för områdena: Avfall, Utsläpp till vatten och luft samt Miljöbalkens tillämpning. Utsläppsdata tas fram i syfte att tillgodose både internationella och nationella behov av data. Utsläppsdata rapporteras internationellt via flertalet konventioner och direktiv. På nationell basis använder Naturvårdsverket data för uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar beställda av den svenska regeringen. Ett annat viktigt användningsområde av statistik är att göra prognoser och ta fram förslag till åtgärder för att minska utsläppen. Någon officiell statistik inom programområdet Farliga Ämnen förekommer dock inte. De databehov som föreligger eller som kan förutses har inventerats. Behoven kan delas upp i: Vilka ämnen Vilka utsläppskällor (se delvis Bilaga 5) Till vilka mottagare Miljörapportsystemet I Sverige samlas utsläppsdata in för tillståndspliktiga verksamheter avseende luft och vatten (direkt och indirekt). I miljöbalken (SFS 1998:808) anges att den som bedriver en tillståndspliktig verksamhet årligen skall inkomma med en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten. Vilka verksamheter som omfattas av tillståndsplikt regleras i bilagan ("FMH-bilagan") till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 2007:674). I föreskriften om miljörapport (NFS 2006:9) regleras vilka uppgifter som verksamhetsutövare som bedriver tillståndspliktig verksamhet skall rapportera i miljörapporten. Miljörapporteringssystemet innebär att utsläppsdata avseende luft och vatten från rapporterande punktkällor, vilka överskrider tröskelvärden för de ämnen som anges i Bilaga 2 till föreskriften och bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i Bilaga 1, säkerställs. I föregående föreskrift om miljörapport (NFS 2000:13) efterfrågades även utsläppsdata avseende produkter och avfall, vilket ej regleras i nu gällande föreskrift. Miljörapporten är uppbyggd av tre stycken olika delar: 1. Grunddel, vilken innehåller administrativa uppgifter om verksamheten 2. Textdel, består av verksamhetsbeskrivning, uppföljning av villkor etc. 3. Emissionsdeklaration, innehåller av utsläppsdata för anläggningen Från och med utsläppsår 2007 är det möjligt för alla tillståndspliktiga verksamheter att lämna in en miljörapport elektroniskt via Svenska miljörapporteringsportalen, SMP. Internationella behov Farliga ämnen ingår i en rad internationella rapporteringar för vilka andra programområden som (Luft, Vatten) ansvarar för (se Tabell 1). Därför är det av stor vikt att arbetet mellan de olika programområdena samordnas. I Tabell 2 visas rapporteringskrav för samtliga ämnen som finns reglerade genom internationella överenskommelser kopplat till de ämnen som omfattas av rapporteringskrav enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2006:9). ering till KUR (Kemikalie Utsläpps Register) omfattar samma ämnen och verksamheter som till EPER, men lägre tröskelvärden för utsläppen delvis används. 14

15 Tabell 1. Internationella rapporteringar där ämnen inom programområdet Farliga ämnen efterfrågas kopplat till ansvarsfördelning inom Naturvårdsverket Farliga Ämnen Luft Vatten PRTR (tidigare KUR) CLRTAP HELCOM E-PRTR (tidigare EPER) Ramdirektivet för vatten, bilaga 10 OSPAR, prioriterade ämnen Tabell 2 eringskrav för utsläpp av ämnen till vatten (V) och luft (L). Nuvarande system för miljörapportering (NFS 2006:9) redovisas som referens. Vidare visas vilka ämnen som omfattas av svenskt förbud. Nr CAS-nr Förorening Svenskt förbud EPER NFS 2006:9 E- PRTR PRTR Metan (CH 4) L L L L Kolmonoxid (CO) L L L L Koldioxid (CO 2) L L L L 4 Fluorerade kolväten (HFC) L L L L Dikväveoxid (N 2O) L L L L Ammoniak (NH 3) L L L L 7 Flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC) L L L L 8 Kväveoxider (NO x/no 2) L L L L 9 Perfluorkarboner (PFC) L L L L Svavelhexafluorid (SF 6) L L L L 11 Svaveloxider (SO x/so 2) L L L L 12 Totalkväve V V V V 13 Totalfosfor V V V V 14 Klorfluorkolväten (HCFC) L L L 15 Klorfluorkarboner (CFC) L L L 16 Haloner L L L 17 Arsenik och arsenikföreningar (som As) Delvis L, V L, V L, V L, V 18 Kadmium och kadmiumföreningar (som Cd) Delvis L, V L, V L, V L, V 19 Krom och kromföreningar (som Cr) Delvis L, V L, V L, V L, V 20 Koppar och kopparföreningar (som Cu) L, V L, V L, V L, V 21 Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) Delvis L, V L, V L, V L, V 22 Nickel och nickelföreningar (som Ni) Delvis L, V L, V L, V L, V 23 Bly och blyföreningar(som Pb) Delvis L, V L, V L, V L, V 24 Zink och zinkföreningar (som Zn) L, V L, V L, V L, V Alaklor* Totalförbud (1978) Aldrin* Totalförbud (1970) Atrazin* Totalförbud (1989) Klordan* Totalförbud (1971) Klordekon* Totalförbud (1978) Klorfenvinfos* Totalförbud (2001) V L, V L, V V V L, V L, V L, V L, V Klorerade alkaner C10-C13 Delvis (2004) V L, V V V Klorpyrifos* Begränsad anv. V V V V 15

16 Nr CAS-nr Förorening Svenskt förbud EPER NFS 2006: DDT* Totalförbud (1975) E- PRTR PRTR L, V L, V ,2-dikloretan (EDC) Delvis L, V L, V L, V L, V Diklormetan (DCM) Delvis L, V L, V L, V L, V Dieldrin* Totalförbud (1970) Diuron* Totalförbud (1993) Endosulfan* Totalförbud (1996) Endrin* Totalförbud (1966) L, V L, V V V V V L, V L, V 40 Halogenerade organiska föreningar (som AOX) V V V V Heptaklor* Totalförbud L, V L, V Hexaklorbensen (HCB)* Totalförbud (1980) L, V L, V L, V Hexaklorbutadien (HCBD) V L, V V V ,2,3,4,5,6-hexaklorcyklohexan (HCH)* Totalförbud L, V L, V L, V Lindan* Totalförbud (1989) Mirex* Totalförbud (1968) L, V L, V L, V L, V 47 PCDD+PCDF (dioxiner + furaner) (som Teq) L L, V L, V L, V Pentaklorbensen* L, V L, V Pentaklorfenol (PCP)* Totalförbud (1978) Polykorerade bifenyler (PCB)* Totalförbud (1995) Simazin* Totalförbud (1995) L L, V L, V L, V L, V Tetrakloretylen (PER) L L, V L, V L Tetraklormetan (TCM) L L, V L, V L Triklorbensener (TCB) (alla isomerer) Ingen avsiktlig användning sedan ,1,1-trikloretan Totalförbud (1996) L L, V L, V L L L L L ,1,2,2-tetrakloretan Delvis L L L Trikloretylen Delvis L L, V L, V L Triklormetan Delvis L L, V L, V L Toxafen* Totalförbud L, V L, V Vinylklorid L, V L, V L, V Antracen L, V L, V L, V Bensen Till stora delar, ej bensin L, V L, V L, V L, V 63 Bromerade difenyletrar (PBDE) Delvis V L, V V V 64 Alkylfenol och alkylfenoletoxilater (NP/NPE) V V V Etylbensen V L, V V V Etylenoxid* Totalförbud (1991) Isoproturon* Begränsad anv. L, V L, V Naftalen L, V L, V L, V 69 Tennorganiska föreningar (som totalt Sn) Delvis V V V V Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) Delvis L, V L, V L, V V V 16

17 Nr CAS-nr Förorening Svenskt förbud EPER NFS 2006:9 E- PRTR Fenol (som totalt C) V L, V V V 72 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) L, V L, V L, V L, V Toluen V L, V V V 74 Tributyltenn och tributyltennföreningar* Begränsad anv. V V 75 Trifenyltenn och trifenyltennföreningar L, V V V 76 Totalt organiskt kol (TOC) som totalt C eller COD/3) V V V Trifluralin* Totalförbud (1990) Xylen V L, V V V 79 Klorider (som totalt Cl) V V V V 80 Klor och oorganiska klorföreningar (som HCl) L L L L Asbest L, V L, V L, V 82 Cyanider (som totalt CN) V V V V 83 Fluorider (som totalt F) V V V V 84 Fluor och oorganiska fluorföreningar (som HF) L L L L Cyanväte (HCN) L L L L 86 Partiklar (PM10) L L L L Oktylfenol och oktylfenoletoxylat L, V V Fluoranten V V Isodrin Ej registrerat i Sverige Hexabrombifenyl Totalförbud L, V L, V Benzo(g,h,i)perylene V V * Ämnen som inte omfattas av rapporteringskrav enligt NFS 2006:9. V V V PRTR V PRTR och E-PRTR Nedan beskrivs rapporteringarna till PRTR och E-PRTR kortfattat. De båda rapporteringarna beskrivs här tillsammans eftersom de i huvudsak överensstämmer med varandra. I Bilaga 1 till denna rapport finns en grundlig genomgång av de reglerande dokumenten för PRTR och E- PRTR. Båda rapporteringarna omfattar både uppgifter från punktkällor och diffusa utsläpp. Ännu är bara rapporteringskraven för punktkällorna tydligt definierade. För utsläpp från punktkällor ska det vara verksamhetsutövarnas uppgifter som ska rapporteras till PRTR och E-PRTR. Ett stort ansvar för datakvaliteten läggs också på verksamhetsutövarna. I Sverige är avsikten att insamlingen av uppgifter för PRTR och E-PRTR ska ske via miljörapportsystemet. Naturvårdsverket ska vara ansvarig myndighet för rapporteringarna, vilket även innebär ett ansvar för att kvaliteten på rapporterade uppgifter säkerställs. Den arbetsprocess som planeras användas för rapporteringen ska omfatta granskning av verksamhetsutövarnas uppgifter, samt möjlighet till rättning, innan uppgifterna rapporteras. I Bilaga 2 till 4 beskrivs PRTR och E-PRTR i förhållande till FMH-bilagan, föreskrifter om miljörapport och SMP. NYHETER I E-PRTR OCH PRTR I JÄMFÖRELSE MED EPER Utökning av verksamheter Utökning av antal ämnen Borttransport av avfall Utsläpp till mark Utsläpp från diffusa källor 17

18 ÄMNEN SMED Verksamhetsutövare skall rapportera både den totala emissionen för visst ämne, samt eventuell emission genom olyckshändelse. I Bilaga II till PRTR 9 och E-PRTR 10 redovisas de ämnen som omfattas av rapporteringskrav. Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskelvärdet överskrids skall ämnet rapporteras. I Tabell 2 syns de ämnen som skall rapporteras till PRTR (86) respektive E-PRTR (91). Av dessa ämnen faller 26 stycken utanför definitionen för farliga ämnen (t.ex. klimatgaser, närsalter, klorider, fluorider och PM 10 ). 65 stycken ämnen klassificeras som farliga (t.ex. metaller, organiska lösningsmedel, bekämpningsmedel, tillsatskemikalier/ industrikemikalier). 25 av dessa ämnen omfattas av totalförbud sedan många år i Sverige. Isodrin har aldrig varit registrerat för användning i Sverige, därav inget officiellt förbud. Ett flertal ämnen omfattas av vissa begränsningar. 26 ämnen/ämnesgrupper som skall rapportas till PRTR och E-PRTR omfattas inte av de svenska rapporteringskraven enligt föreskriften om miljörapporter (NFS 2006:9). Av dessa ämnen är alla sedan länge totalförbjudna eller delvis förbjudna i Sverige och bör därför inte heller emitteras till miljön (t.ex. bekämpningsmedel). Det bör dock poängteras att ett antal av dessa förbjudna ämnen kan bildas oavsiktligt vid förbränning och vissa industriella processer. Till den gruppen hör hexaklorbensen (HCB), pentaklorbensen, polyklorerade bifenyler (PCB) samt pentaklorfenol (PCP). Dioxiner, som också bildas oavsiktligt vid olika förbränningsprocesser omfattas fortfarande av de svenska rapporteringskraven. I en kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen genomförd av Naturvårdverket visades att trots att emissionerna av dioxiner, HCB och PCB under senare år har minskat kan den oavsiktliga bildningen av dessa ämnen ändå utgöra en källa för dess förekomst i miljön. Oavsiktlig bildning är dock av mindre betydelse för PCB (NV rapp 5462, 2005). UTSLÄPPSKÄLLOR erande punktkällor I Bilaga I till PRTR 11 och E-PRTR 12 redovisas de verksamheter som omfattas av rapporteringskrav. 65 olika verksamheter efterfrågas enligt båda rapporteringar, vilka grupperas i sektorerna: 1. Energi 2. Produktion och behandling av metaller 3. Mineralindustri 4. Kemisk industri 5. Avfalls- och avloppsvattenhantering 6. Framställning och bearbetning av papper och trä 7. Intensiv animalieproduktion och intensivt vattenbruk 8. Animaliska och vegetabiliska produkter från livsmedelsindustrin 9. Övriga industrier Huruvida en verksamhet skall rapporteras eller ej avgörs med hjälp av tröskelvärden för kapacitet. Om man bedriver flera aktiviteter inom samma Bilaga I-verksamhet skall kapaciteterna för dessa summeras

19 Diffusa källor Utsläpp från diffusa källor skall rapporteras till PRTR för enskilda länder. Till E-PRTR ombesörjer EU- kommissionen ländernas rapportering av diffusa emissioner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (t.ex. UNFCCC, CLRTAP etc.). Diffusa emissioner omfattas av: Punktkällor under tröskelvärde som finns listade i Bilaga I. Verksamheter som ej finns listade i Bilaga I. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, sjöfart, flygtrafik, jordbruk, byggindustri, användning av lösningsmedel, bränsleförbrukning i hemmen, distribution av fossila bränslen och små industrienheter ( SME ). MOTTAGARE Verksamhetsutövare, som utför en eller flera av de aktiviteter som tas upp i Bilaga I till PRTR och E-PRTR omfattas av rapporteringskrav förutsatt att: 1. utsläpp till luft, vatten och mark (utsläpp till mark förekommer ej i Sverige) av någon av de föroreningar som anges i Bilaga II till PRTR och E-PRTR överstiger tröskelvärdet i kolumn 1 i bilagan, eller 2. borttransport av farligt avfall överstiger 2 ton per år, eller om borttransporten av annat avfall överstiger ton per år, eller 3. borttransport i avloppsvatten för avloppsrening av någon av de föroreningar som anges i Bilaga II överstiger tröskelvärdet i kolumn 1 b i bilagan, Endast mängd borttransporterat avfall skall rapporteras till PRTR och E-PRTR., ej ämnen som finns i avfallet. Helcom Mätningar inom HELCOM indikerar att belastningen till Östersjön av ett antal farliga ämnen har minskat betydligt under de senaste tio åren ( Förekomsten av farliga ämnen bedöms fortfarande representera ett allvarligt hot mot Östersjöområdet (HELCOM, 2001). Dessutom saknas det samlad kunskap om påverkan från kemikalier och kombinationer av dessa på människors hälsa och miljö (HELCOM, 2002). Vidare finns det en rad ännu okända, eller sällan studerade, substanser som ger upphov till påverkan på området. eringarna till havskommissionen HELCOM berör olika typer av rapportering som data, implementering av direktiv, eller åtgärder. De ämnen som omfattas av rapporteringskrav till HELCOM och berör programområdet Farliga ämnen är listade i Tabell 3. UN-ECE CLRTAP CLRTAP omfattas idag av åtta protokoll 13. Vilka ämnen (som även omfattas av PRTR/E- PRTR) som ska rapporteras framgår av Tabell 3. eringen är uppdelad i minimumrapportering och tilläggsrapportering. Inom farliga ämnen ingår exempelvis metallerna Cd, Pb och Hg i minimirapporteringen, medan As, Cr, Cu, Ni, Se och Zn ses som tilläggsrapportering. Ett flertal av de ämnen som omfattas av CLRTAP har varit förbjudna i Sverige sedan 1970-talet varför Sverige har valt att inte rapportera dessa (Palm och Kindbom, 2003). Framförallt rör det 13 Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution 19

20 sig om ett antal bekämpningsmedel. Vissa av dessa ämnen kan dock fortfarande återfinnas i den svenska miljön. Detta både tillföljd av långväga transport och tidigare användning av ämnet (Palm och Kindbom, 2003; Hansson och Brorström-Lundén, 2006). OSPAR OSPAR-konventionen trädde i kraft 25 mars Konventionen syftar till att skydda och bevara ekosystemen och den biologiska mångfalden i nordöstra Atlanten ( Nordöstra Atlanten definieras västerut av Grönlands östkust, åt öster av kontinentens Nordsjökust och söderut av Gibraltar samt norrut av nordpolen. OSPAR berör därmed inte Östersjöområdet. Huvudmålsättningen för OSPARs arbete med farliga ämnen är att förhindra förorening av den marina miljön. Detta ska genom att kontinuerligt reducera utsläppen och sträva mot halter vilka ligger nära bakgrundsnivåer i de fall ämnena förekommer naturligt (ex tungmetaller som bly och kvicksilver) eller halter nära noll för andra ämnen. För att reducera utsläppen av farliga ämnen har det inom OSPAR utvecklats en strategi vilken förenklat kan beskrivas i tre steg. 1. En inledande urvalsprocess med vilken man identifierar farliga ämnen som kan klassas som PBT ämnen. Dessa har sedan även tagits upp på List of Substances of Possible Concern". Listan är tänkt att fungera som ett levande dokument vilket ska uppdateras så fort ny kunskap tillkommer. Den senaste versionen av OSPAR List of Substances of Possible Concern utkom i december 2004 (uppdaterad 2007): Se även Tabell Här rankas ämnena utifrån deras spridning och de effekter som har kunnats observeras i den marina miljön. 3. Ämnen vilka rankas högt och bedöms kräva åtgärder av OSPAR hamnar på listan Current OSPAR List of Chemicals for Priority Action EUs vattendirektiv (WFD) EU har i sitt vattendirektiv identifierat 33 ämnen/ämnesgrupper som priority pollutants, vars halter i recipienten skall rapporteras 14. I Vattendirektivets Bilaga 10 (2455/2001/EG) står att utsläpp och spill gradvis ska minska respektive ska upphöra för prioriterade ämnen. Det står inte uttryckligen att utsläppsdata ska rapporteras, men i ramdirektivet (2000/60/EG, Bilaga 2, 1.4.) står att medlemsstaterna ska samla in och lagra information om uppskattning och identifiering av betydande förorening från punktkällor...från diffusa källor, särskilt de ämnen som förtecknas i Bilaga 8 till vattendirektivet. Bilaga 8 är tämligen ospecifik vad gäller enskilda ämnen men ska även omfatta prioriterade ämnen enligt direktivets Bilaga 10. Omvärldsanalys och nationella rapporteringsbehov För att även ta hänsyn till nationella prioriteringar genomfördes i samband med framtagningen av den långsiktiga planen 2004 intervjuer med ansvariga handläggare på Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen (KemI). KemI är huvudansvariga för miljömålet Giftfri Miljö. Programområdet Farliga ämnen är särskilt relevant när det gäller utvärderingen av delmål 4, riskminskning, där utsläppsdata skulle kunna utnyttjas. Detta avsnitt baseras på vad som tidigare fram

21 kommit 2004, men har uppdaterats med ny relevant information för vad som är relevant i nuläget. Databehov En jämförelse av de ämnen som olika organisationer och konventioner kräver utsläppsdata för presenteras i Tabell 3. Tabellen innehåller dels rapporteringskrav för utsläpp av ämnen till miljön (EPER, PRTR) samt även rapportering av halter av ämnen i miljön (t.ex. WFD). I Tabell 4 listas huvudsakliga utsläppskategorier för de olika kravställarna. Det måste betonas att för denna enkla uppdelning är det inte samma tröskelvärden och avgränsningar som gäller för de olika rapporteringarna. Tabell 3. eringskrav för utsläpp av farliga ämnen till vatten (V) och luft (L). Nuvarande system för miljörapportering (NFS 2006:9) redovisas som referens. Generell rapporteringsfrekvens anges. Ämnen Svenskt förbud om användning NFS 2006:9 eringsfrekvens årligen avseende år 2001, 2004 EPER PRTR EPRTR HELCOM CLRTAP WFD OSPAR årligen vart 3:e år årligen årligen vart 3:e år Metaller As och As-föreningar delvis V L V L V L V L L Cd och Cd-föreningar delvis V L V L V L V L L V V Cr och Cr-föreningar delvis V L V L V L V L L Cu och Cu-föreningar V L V L V L V L L Hg och Hg-föreningar delvis V L V L V L V L L V V Ni och Ni-föreningar delvis V L V L V L V L L V Pb och Pb-föreningar delvis V L V L V L V L L V V Sb och Sb-föreningar V L Se och Se-föreningar L Zn och Zn-föreningar V L V L V L V L L Lösningsmedel Bensen till stora delar, ej bensin Etylbensen V L V V Toluen V L V L V Xylener V L V L V V L V L V L V DCE, 1,2dikloretan delvis V L V L L V DME, diklormetan delvis V L V L L V Kloroform, triklormetan delvis V L L L V TRI, trikloreten V L L L Trikloretan delvis L L L PER, tetrakloreten V L L L Tetrakloretan delvis L L Tetraklormetan V L L L Bekämpningsmedel Alaklor förbjudet (1978) V V Aldrin förbjudet (1970) V L L Atrazin förbjudet (1989) V V Diuron förbjudet (1993) V V DDT förbjudet (1975) V L L Dieldrin förbjudet (1970) V L L 21

22 Ämnen Svenskt förbud om användning NFS 2006:9 SMED EPER PRTR EPRTR Endrin förbjudet (1966) V L L HELCOM CLRTAP WFD OSPAR Endosulfan förbjudet (1996) V V V HCH (ink. lindan) förbjudet (1989) V L V L L V V Heptaklor Isoproturon Isodrin troligen förbjudet med Klordan 1971 Begränsad användning Ej registrerat i Sverige V L V V V V Klordan förbjudet (1971) V L L klordekon förbjudet (1978) V L L Klorfenvinfos förbjudet (2001) V V klorpyrifos Begränsad användning Mirex förbjudet (1968) V L L Pentaklorfenol förbjudet (1978) L V L L V V Simazin förbjudet (1995) V V Toxafen totalförbjudet V L L Trifluralin förbjudet (1990) V V V Tillsatskemikalier/Industrikemikalier PBDE delvis V L V V V V DEHP, Di-(2- etylhexyl)ftalat delvis (barnleksaker 2007) Fenol V L V V HCBD, hexaklor- 1,3,butadien V V L V L V V V L V V V V Klorparaffiner, C10-13 delvis (2004) V L V V L V V Alkylfenol och alkylfenoletoxilater Oktylfenol och oktylfenoletoxilater V V V V V L V V V PCB förbjudet (1995) V L L V Tennorganiska föreningar delvis V V V V Tributyltennföreningar förbjudet V V V Trifenyltennföreningar V L V Hexabrombifenyl totalförbjuden V L V Övriga Etylenoxid förbjudet (1991) V L Vinylklorid delvis V L V L Hexaklorbensen förbjudet V L V L L V Pentaklorbensen V L V triklorbensener ingen avsiktlig anv. sedan 1988 antracen se PAH V L V L V L L V L V V PAH begränsat V L V L V L L V V Naftalen se PAH V L V L Fluoranten V V Benso(g,h,i)perylen V V Dioxiner V L L V L V L L V L V V 22

23 Tabell 4. Principiella källor som de olika organisationerna, direktiven m.m. omfattar. Vi har av tidigare angivna skäl valt att lägga oavsiktliga utsläpp separat från punktkällorna. Kravställare erande punktkällor, exkl. oavs. utsläpp Icke-rapp. punktkällor, exkl. oavs. utsläpp PRTR Ja Som del av diffusa källor E-PRTR Ja Som del av diffusa källor (rapporteras av kommissionen) Utsläpp pga. oavsiktlig bildning HELCOM Ja Oklart Ja, vissa ämnen CLRTAP Ja Ja Ja, vissa ämnen Vattendirektivet Ja Ja Ja, vissa ämnen OSPAR Ja Uppskattas så långt som det är möjligt. Ja Ja Ja, vissa ämnen Diffusa källor Ja, men preciseras ej vilka källor. Ja, men preciseras ej vilka källor (rapporteras av kommissionen) Till viss del. T.ex. borde detta inkl. om floddata ska beräknas eller källkategoriseras. Ja, vissa Ja, men ej preciserat De diffusa källorna ska uppskattas så långt som det är möjligt. VILKA ÄMNEN Alla ämnen bör stämmas av gentemot svensk relevans, dvs. används ämnena verkligen i Sverige, och kan oavsiktliga utsläpp uteslutas? Ett önskemål som KemI påtalade i tidigare intervju (2004) var att alla ämnen som uppfyller PRIO registrets kriterier borde tas med i rapportering. Både utfasningsämnen och riskminskningsämnen är viktiga. I den mån detta inte kan tillgodoses via miljörapporter kan det vara intressant att följa dessa ämnen via Produktregistret och via det spridningsindex som har arbetats fram vid KemI. STÖRRE PUNKTKÄLLOR VS. DIFFUS SPRIDNING Slutsatsen av den tidigare diskussionen (2004) med Naturvårdsverket var att man bör hitta metoder för att kunna göra en grov klassning av vilka utsläppskategorier som är potentiellt betydande för respektive ämne: Större punktkällor Icke-rapporterande punktkällor Diffus spridning Dessutom identifierades att långväga atmosfärisk transport kan vara betydande för vissa ämnen, åtminstone i ett nationellt perspektiv. För vissa ämnen är det troligt att verksamheters miljörapporteringen enbart fångar en mindre andel av utsläppen genomförde SMED på uppdrag av Naturvårdverket en översiktlig kartläggning i vilken farliga ämnens spridningsvägar utreddes. en ingick i en första del av den översiktliga kartläggningen och omfattar diffusa utsläpp från användarled (Palm et al., 2005). Det finns dock stora osäkerheter gällande diffusa emissioner, vilket innebär att det fortfarande föreligger behov för vidare undersökning. 23

24 FARLIGA ÄMNEN I VAROR Kunskap om förekomst av farliga ämnen i varor anknyter till möjligheten att analysera och kvantifiera diffusa utsläpp. Området är komplext, inte minst pga. förekomsten av farliga ämnen i importerade varor. Detta har identifierats som ett växande problem och att det finns ett behov av en grov skattning av problemets omfattning, innan man kan besluta om mer detaljerade insatser. Dimensionering av problemet i förhållande till andra källor. Här poängterades att samverkan med KemI, är nödvändig för arbetet 15. Det saknas utvecklade metoder för att beräkna diffusa emissioner från produkter i användning. I rapporten Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ( ) skriver KemI om delmål 4: Det finns otillräcklig kunskap också om i vilken utsträckning ämnen emitteras från varor och förorenar miljön. För att kunna dimensionera problemet i förhållande till andra utsläppskällor och bedöma hälsorisker är det nödvändigt att veta vilka ämnen som avges, i vilken utsträckning de emitteras, hur stabila de är och om de kan vara reaktiva. Det behövs forskningsmedel för öka kunskapen om förekomst av och emissioner av kemikalier från varor under användningen och i avfallsledet. Vad gäller farliga ämnen är Produktregistret en viktig data källa för kemikalier i produkter. Detta skulle i praktiken innebära att utsläpp skulle skattas via uppgifter i produktregistret tillsammans med emissionsfaktorer. I dagsläget är dock emissionsfaktorer för produkter sparsamt förekommande och mycket osäkra, varför utsläppstrender över tiden huvudsakligen skulle komma att återspegla uppgifterna i produktregistret. Under 2007 startade arbetet inom ett nytt forskningsprogram "ChEmiTec: Organic Chemicals Emitted from Technosphere Articles". ChEmiTec är ett forskningsprogram som genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket och som skall pågå under fem år. Programmet är ett samarbete mellan IVL, KTH, CTH, SU samt UmU. Syftet med programmet är att utöka den vetenskapliga förståelsen av problematiken kring emissioner av organiska ämnen från varor och artiklar i syfte att bistå myndigheter i det beslutfattande arbetet i Sverige och i Europa. KemI identifierade i intervjun 2004, några områden som särskilt intressanta för arbetet med farliga ämnen: Petroleumprodukter (framför allt viktigt för ökad kunskap om ämnen som är Cancerogena, Mutagena och eller Reproduktionsstörande), och Byggnader. Detta till följd av deras risk för exponering. När det gäller förekomsten av farliga ämnen inom byggsektorn finns det s.k. BASTA systemet i drift. Byggsektorns avveckling av särskilt farliga ämnen (BASTA) har utvecklats i samverkan med aktörer inom hela byggsektorn. Kraven ligger helt i linje med bland annat Kemikalieinspektionens regler, nationella miljömål och kommande europeisk kemikalielagstiftning. Genom BASTA-systemet premieras sådana varor vars innehåll är känt och som inte innehåller ämnen med de mest miljö- och hälsofarliga egenskaperna 16. NATIONELL SCREENING AV KEMIKALIER Inom ramen för den nationella miljöövervakningen utförs det årligen på uppdrag av Naturvårdsverket flertal olika screeningsstudier av nya kemikalier och dess förekomst i miljön (NV screeningdatabas, Dessa undersökningar bidrar till förståelsen av hur kemikalier emitte- 15 Regeringen gav KemI följande uppdrag: Uppdrag om ett system för hälso- och miljöinformation om varors innehåll av farliga ämnen, M2003/3992/Knb. 16 Byggsektorns avveckling av särskilt farliga ämnen (BASTA): 24

25 ras, sprids och förekommer i den svenska miljön och kan därför utgöra en viktig kunskapskälla inom kemikalieområdet. Exempel på ämnen som har screenats är tennorganiska föreningar, ftalater, läkemedelsrester, klorparaffiner, flamskyddsmedel, samt flertal andra organiska miljögifter. Ett mått på diffusa utsläpp från hushåll skulle kunna erhållas genom att studera slam och utgående avloppsvatten från reningsverk, vilka enbart belastas av hushållsanvändare. Övriga strategiska databehov I arbetet med att identifiera källor och skatta deras utsläpp av farliga ämnen i Sverige finns en risk för suboptimeringar om detta arbete till stora delar enbart omfattar befintliga internationella krav på datarapportering. Utöver de ovan nämnda områdena föreligger ett behov för förbättrade data för att kunna följa oavsiktligt bildade ämnen, diffusa utsläpp och farliga ämnen i produktflödet. För arbetet med miljömålsuppföljningen har föreslagits en rad indikatorer men utsläppsdata är sparsamt förekommande i diskussionerna (KemI 2004). Vid tillgång på utförligare utsläppsdata är det svårt att se att detta inte skulle vara ett viktigt underlag för uppföljningen av Giftfri miljö. Det är sannolikt att de mest betydande utsläppskategorierna för ett visst ämne skiljer sig mellan olika regioner i Sverige. I tätorter kan diffus spridning vara viktig, medan industrier, jordbruk m.m. är viktigt i andra områden. Den uppdelning i utsläppskategorier vi föreslår, upplöst i mer detalj, torde kunna utgöra ett viktigt verktyg för den regionala uppföljningen av Giftfri miljö. Avfallstatistik I och med genomförandet av EUs avfallsstatistikförordning (EU 2150/2002) har en mycket mer detaljerad avfallsstatistik tagits fram. Mängden genererat avfall rapporteras uppdelat på ett stort antal avfallstyper och fördelat på olika samhällssektorer. Uppdelningen på avfallstyper grundar sig på EUs avfallsförteckning (men i sammanslagna grupper). Mängden återvunnet och bortskaffat (inkl. deponerat) avfall rapporteras uppdelat på typ av behandling och fördelat per avfallsslag. I statistiken redovisas i ton avfall i dess "naturligt" våta tillstånd. Avfallets innehåll av farliga ämnen redovisas inte. En faktor av strategisk betydelse är det faktum att farliga ämnen finns spridda i produkter i hela samhället, produkter som i någon form förr eller senare når avfallsflödet. Genom att öka kunskapen om innehållet i dessa produkter finns möjligheten att identifiera farliga ämnen inom avfallsflödet. I kombination med den mer detaljerade avfallsstatistiken som numera tas fram regelbundet ökar möjligheten att uppskatta mängden av olika farliga ämnen i avfallsflödet. Materialflödesstatistik Syftet med materialflödesstatistik är att vara ett hjälpmedel för att bedöma den samlade miljöpåverkan från vissa material. Statistiken omfattar ett system för redovisning av mängder i ton av olika material och baseras på befintlig statistik i huvudsak för import, export, konsumtion och produktion. SCB har fått i uppdrag av regeringen att ta fram materialflödesstatistik. Arbetet har påbörjats och målsättningen är att bygga en transparant databas för materialflödesstatistik. Databasen ska kunna nyttjas för uttag av data över material- och resursanvändning, exempelvis per material, bransch, varugrupp eller tid. Utgångspunkten för materialflödesstatistiken kommer att vara 25

26 befintliga statistikkällor så som handelsstatistik, data över industrins varuproduktion, energistatistik och avfallsstatistik. Det kommer dock att krävas ett omfattande metodarbete för att möjliggöra redovisning av mängder i ton. En första sammanställning av materialflödesstatistik för Sverige har redovisats i början av Arbetet har inkluderat flöden av råvaror, men även försök till att kvantifiera flöden av kemikalier och avfall har gjorts. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att sammanställa data över Sveriges materialflöden från existerande datakällor 17. Materialflödesstatistik kan tänkas utgöra en framtida möjlig informationskälla för kemikalier och dess flöden i samhället. Motsvarande materialflödesstatistik är under uppbyggnad inom EU (Eurostat) och utvecklingsarbetet pågår även inom OECD. 17 SCB, Materialflödesstatistik, asp 26

27 Genomgång av internationella verksamheter i relation till PRTR Nedan följer en översiktlig genomgång av verksamheter inom internationella organ, EU, viktiga projekt och annat arbete som pågår inom kemikalieområdet och som kan vara av betydelse för rapporteringen till PRTR och E-PRTR. REACH Den nya kemikalielagstiftningen inom EU, REACH (Registration, Evaluation, Authorisation of CHemicals), trädde i kraft den 1 juni Huvuddragen i REACH innebär att importörer och producenter av kemiska produkter får ta ett betydligt större ansvar än tidigare när det gäller att garantera säkerhetsnivån på de ingående ämnena. Exempel på de skyldigheter som åläggs tillverkaren/importören i och med REACH är att ämnen skall registreras, tillsammans med uppgifter om dess egenskaper samt en riskbedömning för olika användningsområden. Säkerhetsdatablad, där ovanstående information finns tillgänglig för användarna skall upprättas. Vidare skall man ansöka om tillstånd för särskilt farliga ämnen, och i vissa fall anmäla ämnen som ingår i varor. Även nedströmsanvändare samt distributörer och leverantörer omfattas i viss utsträckning av bestämmelserna. Detta innebär att man inte kan skylla sig fri från ansvar bara för att leverantören i ledet ovanför brustit i sina skyldigheter. eringen skall ske till klassificerings- och märkningsregistret i REACH, som handhålls av den nya Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA i Helsingfors ( På sikt kommer registret att fyllas med offentligt tillgänglig information som kommer att vara till stor nytta för beräkning och uppskattning av ämnes- och varuflöden inom EU och därmed även utsläpp. Verksamhet inom OECD Ett resurscenter för utsläppsuppskattningar lanserades 2004 under namnet OECD Resource Centre for PRTR Release Estimation Techniques (RETs), och har som syfte att bistå med information om olika tekniker för utsläppsberäkningar från olika typer av utsläppskällor. ( Sidan uppdateras löpande allteftersom ny information framkommer om metoder för utsläppsberäkningar. Exempel på ett projekt inom OECD som behandlar utsläpp från små och medelstora företag ges nedan. Projektnamn: "Scoping study on the inclusion of small and medium-sized enterprises (SMEs) in PRTRs", OECD Task Force on PRTRs. Syftet med denna studie var att ge en överblick över OECD-länders tillvägagångssätt med avseende på inkludering av SME i sina nationella emissionsregister och emissionsinventeringar. Vidare att tillhandahålla riktlinjer som möjliggör för OECD att underlätta för medlemsländerna att framställa bättre information gällande utsläpp och överföringar från SME för nationella emissionsregister. (95 % av företagen i OECD - länderna består av små eller medelstora företag.) Inom EU finns det 23 miljoner SME:s som tillsammans representerar 99 % av alla företag i EU-25, medan i utvecklingsländerna är motsvarande andel SME %. Projektet genomfördes bl. a. genom en enkätundersökning som skickades ut till alla OECD - länder. 12 länder besvarade enkäten (Australien, Kanada, Tjeckien, Danmark, Finland, Ungern, Japan, Norge, Spanien, Sverige, Storbritannien samt USA), vilket kan anses vara en relativ låg respons. Dessutom blev inte alla frågor i enkäten besvarade på ett komplett sätt. Av de länder som besvarade enkäten har alla ett nationellt emissionsregister i drift eller är på gång att implementera det i sin verksamhet. Alla dessa medlemsländer har också inkluderat/skall inkludera SME:s i de natio- 27

28 nella emissionsregistren. Grundat på enkäten fann man att de SME:s som utgör en betydande effekt på miljön generellt sett redan är inkluderade i de nationella emissionsregistren i form av punktkällor. Utsläpp från SME som inte rapporteras på anläggningsnivå inkluderas främst i data gällande diffusa källor i andra rapporteringssystem, men att de inte alltid är presenterade i de nationella emissionsregistren. Det finns dessutom industriella sektorer för vilka SME:s inte är representerade i PRTR eller andra rapporteringssystem (t.ex. intensiv animalieproduktion och intensivt vattenbruk samt servicesektor som inkluderar t.ex. kemtvätt och bilverkstäder). I rapporten ges följande rekommendationer: "OECD-länder bör åta sig nationell kartläggning i syfte att identifiera utsläpps- och överföringskällor där inga eller endast ett fåtal SME:s är inkluderade i PRTR eller i andra inventeringssystem, samt utröna vilka utsläpp och bortförande som ännu inte är inkluderade i systemet." "Utsläpp och överföringar från diffusa källor bör inkluderas i de nationella emissionsregistren". "Vid inkludering av fler SME:s i PRTR, optimera de tillkommande kostnaderna genom att bestämma det maximala antal SMEs som skall omfattas av individuella rapporteringskrav samt inkludera de övriga SME:s i kostnadsberäkningar för diffusa källor". "Kostnader som uppkommer pga. tillkomsten av nya anläggningar och källor i nationella emissionsregister, kan hanteras genom användning av existerande information och andra rapporteringskanaler (t.ex. till internationella konventioner) för att underhålla PRTR". "OECD-länderna bör identifiera källor för vilka det för tillfället saknas teknik för utsläppsuppskattningar samt söka samarbete med andra länder eller internationella organisationer för vidare utveckling av användbara metoder." EU-forskning samt expertgrupper EU-projektet SOCOPSE (Source Control of Priority Substances in Europe) finansieras av EU:s sjätte ramprogram och startade år Projektet har som huvudsyfte att ta fram ett beslutsstödssystem avseende vattendirektivets prioriterade ämnen för handläggare på vattenmyndigheter inom EU, vilka arbetar med att ta fram åtgärdsprogram för att säkerställa god vattenkvalitet. Inom projektet sammanställs exempelvis substansflöden för 11 prioriterade ämnen och ett verktyg utvecklas för strukturerat genomförande av substansflödesanalyser. Dessutom utreds möjliga åtgärder för olika typer av källor och substanser samt eventuella synergieffekter. Alla resultat implementeras i ett beslutsstödsverktyg som testas i fem olika fallstudier, dvs fem vattenområden med olika storlek, karaktär och geografiskt läge i Europa. Projektet ( avslutas under år Ett närliggande projekt inom det sjätte ramprogrammet är det s.k. SCOREPP, vilket har till syfte att utveckla kontrollstrategier för kemikalieutsläpp till vattenmiljön, men med starkt fokus på den urbana miljön. Även här är de prioriterade ämnena inom vattendirektivet de huvudsakliga komponenter som studeras, men man lämnar öppet för att andra, nyare substanser kan komma att inkluderas. MSC-East (Meteorological Synthesizing Centre-East; grundades 1979 och ligger i Moskva i Ryssland. Centret verkar som internationell knutpunkt för EMEPnätverket (Co-operative Programme for Monitoring and Evaluation of Long-Range Transmission of Air Pollutants in Europe) och sysslade till en början med utvärdering av långväga transport av försurande ämnen (SOx, NOx). Senare har aktiviteterna kommit att koncentreras till 28

29 transport av tungmetaller och s k POP-ämnen (persistent organic pollutants), och svarar sedan 1995 för centrets huvudsakliga forskningsinsatser. Man har bl a utvecklat högupplösta transportmodeller för att kunna förutsäga kemikaliers transportmönster, vilka jämförs med mätdata från EMEPs mätstationer som finns utspridda över hela EMEP-regionen. Indata till modellerna i form av utsläpp samlas in via internationella register och sammanställs på msc-east s hemsida. Här finns alltså en möjlighet för svenska rapportörer av utsläpp att följa upp sina data i större skala samt också få en helhetsbild av värdet med rapporteringen. MSC-E samarbetar med övriga EMEP Center (MSC-W, CCC, CIAM), internationella organisationer (WMO, EEA, AMAP, UNEP, EUROTRAC, HELCOM, OSPAR etc.) samt olika forskningsprogram. Expertgruppen FOCUS Air bildades år 2003 med syfte att ta fram vägledning åt medlemsstaterna avseende lämpliga metoder för att beräkna exponering och koncentrationer som följer av utsläpp av växtskyddsmedel till luft. Gruppen har sammanställt en rapport innehållande ett förslag till hur en sådan bedömning kan göras. Även om rapporten är inriktad på att bedöma exponering så har den relevans även i utsläppssammanhang. Exponering kan ju inte beräknas utan en uppskattning av utsläpp. Materialet i rapporten kan vara av intresse för beräkning av utsläpp av pesticider. För Sveriges del i rapporteringssammanhang är den möjligen mindre relevant då majoriteten av de pesticider som tas upp på listan är förbjudna sedan länge i Sverige. (Final Report of the FOCUS Air Working Group on Pesticides in Air: Consideration for exposure assessment. SANCO/10553/2006 draft 1 (13 July 2006)). NMR (Nordiska Minister Rådet) projekt Projektnamn: "Scoping Study on Releases from Products with a Proposal of the Next Steps" Tema Nord 2006:597, Nordiska Ministerrådet Syftet med denna studie var att inrätta en plattform för möjlig framtida inkludering av information rörande utsläpp av farliga ämnen från produkter i PRTR. Arbetet genomfördes i form av en enkät som skickades till OECD:s medlemsländer samt en litteraturstudie rörande utsläpp från produkter i användarfasen. Studien visade att för många föroreningar, utgör utsläpp från produkter en stor del av de totala utsläppen. Därför är det av intresse att inkludera dessa siffror i de nationella PRTR. Utsläpp från tillverkningsstadiet av produkter ingår redan i PRTR, genom rapportering av utsläpp från punktkällor. Trenderna pekar på att dessa utsläpp har minskat avsevärt de senaste decennierna. Kunskapen om utsläpp av föroreningar från andra delar av produkternas livscykel är dock inte lika väl undersökta. Enkäten skickades ut till nio OECD länder (Australien, Belgien, Kanada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien samt USA). Ytterligare data samlades in från Sverige, Finland, Norge och Danmark. Utvärderingen av enkätsvar (ett land besvarade inte enkäten) visade att ingen av de tillfrågade länderna i dagsläget har en fullständig rapportering av utsläpp från produkter till PRTR. Flertal länder rapporterar luftemissioner från användningen av ett begränsat antal produkter (mestadels lättflyktiga organiska ämnen, VOC, från färg, kosmetika samt läkemedel). Endast Norge och Japan rapporterar utsläpp av ett antal föroreningar från användarfasen av specifikt utvalda produkter. Dessa data är tillgängliga endast som årliga rapporter. Trots att dessa register inte är helt kompletta med avseende på de olika produkter och utsläppsformer, visar de ändå på att det är möjligt att inkludera den sortens utsläpp i de nationella PRTR. Meto- 29

30 der som används vid beräkningsuppskattningar och övrig information kan användas som grund för vidare utveckling av metoder som andra OECD länder kan dra nytta av. I rapporten rekommenderas en utveckling av generella riktlinjer och metoder gällande beräkningsuppskattningar av utsläpp av föroreningar i syfte att uppmuntra fler medlemsländer att rapportera emissioner från produkter. Om sådana riktlinjer skall tas fram måste man tillgodose möjliga skillnader mellan de olika medlemsländerna, i relation till användning och disposition av produkter. Man ville även gå vidare i projektet genom en fördjupad studie av ett antal specifikt utvalda ämnen som ingår i ett fåtal produkter i syfte att erhålla en mer detaljerad bild av utsläpp från produkter samt få en uppfattning av tillämpningsbara metoder. Man vill även genomföra en studie av utsläpp av bly och nonylfenol från användningsfasen av slutprodukter, se nedan. Projektnamn: "Utsläpp från produkter, sammanställning av nuvarande information om utsläpp och möjligheter till att infoga dessa uppgifter i nationella PRTR register". Detta är ett projekt som genomförs av Finlands miljöcentral (SYKE) på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR), Produkter och avfallsgruppen. Projektet är pågående, arbetet startade 2007 och förväntas vara slutfört i slutet av Projektets syfte är att kartlägga existerande information om utsläpp från produkter i OECD länder. Projektet är en fortsättning på arbetet som identifierades i pilotstudien "Scoping Study on Releases from Products with a Proposal of the Next Steps", (Tema Nord 2006:597, Nordiska Ministerrådet). Projektets innehåll är begränsat till att endast studera utsläpp från användningen av slutprodukter. Utsläpp från tillverkningsfasen av produkter antas ingå i de utsläpp från punktkällor som operatörerna skall rapportera till PRTR. Projektet gäller inte heller utsläpp från avfallshanteringen (dvs. när produkterna har kastats bort), eftersom dessa utsläpp täcks av rapporteringen från avfallsbehandlingsanläggningarna. Arbetet inom projektet kommer att omfatta kartläggning av viktiga utsläpp med avseende på antingen kvalitet eller kvantitet samt insamling av information som redan nu finns tillgänglig. Exempel på utsläpp som nyligen är identifierade av ett par länder är tungmetaller från ammunition och fiskredskap. Projektet kommer även att omfatta en fördjupad studie (case study) av högst 2-4 ämnen, för vilka utsläpp från slutprodukter kommer att studeras i detalj. Slutrapporten skall publiceras i slutet av BONUS-programmet BONUS står för Baltic Organisations Network for Funding Science och representerar 10 forskningsfinansiärer i Östersjöländerna (Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige). I september 2007 utlystes forskningsmedel för totalt 23.3 miljoner Euro, för forskning kring ekosystem-orienterade metoder för att kontrollera mänsklig aktivitet, med ett övergripande mål att säkerställa ett hållbart nyttjande av ekosystemets varor och tjänster. Totalt har 149 konsortium ansökt om sammanlagt miljoner Euro. Fördelningen av medel kommer att ske under Det är sannolikt att en del av forskningen inom BONUS-programmet kommer att hantera utsläpp av olika ämnen till den akvatiska miljön i Östersjön, och därmed på sikt generera relevant information för utsläppsrapportering. Emissionsinventeringar vid USEPA Det amerikanska Naturvårdsverket USEPA har en enhet som går under beteckningen USEPA Clearinghouse for Inventories & Emissions Factors, 30

31 Vid denna enhet utförs emissionsinventeringar (Emission Inventories), sammanställningar av emissionsfaktorer (The Emissions Factors & Policy Applications Center (EFPAC)), emissionsmodelleringsstudier (The Emissions Modeling Clearinghouse (EMCH)), samt sammanställningar av emissionsmätningar (EPA's Monitoring Knowledge Base). 31

32 Indelning av programområdet Farliga ämnen Ämnen som omfattas av definitionen "Farliga ämnen" inkluderar många substanser som representerar vitt skilda användningsområden. Utsläpp kan i princip ske under varje steg av användningen av produkter som innehåller respektive kemikalie. Detta ger intryck av att arbetet med utsläppsdata för farliga ämnen (metaller, prioriterade ämnen inom Vattendirektivet och andra kemikalier) närmast är obegränsat och det kan bli svårt att få perspektiv på arbetet. Det föreligger därför ett stort behov av att gruppera ämnen och utsläppsscenarier, för att göra arbetet mer överblickbart samt för att effektivisera och fokusera kommande arbeten med utsläppsdata. Grupperingen gör det också lättare att dela in det kommande arbetet i faser med fokusering på ett mindre antal ämnen i taget. I detta avsnitt ges förslag på hur ämnen kan indelas i Ämneskategorier och utsläpp indelas i Utsläppskategorier. Framförallt den senare indelningen baseras till stora delar på metodmässiga argument. Avslutningsvis redogör vi för hur man genom att kombinera ämneskategorier och utsläppskategorier lätt kan se vilka utsläpp som bör undersökas för varje ämne. Ämneskategorier I Tabell 3 ovan är ämnena grupperade i ämneskategorierna: Metaller, Lösningsmedel, Bekämpningsmedel, Tillsatskemikalier/Industrikemikalier och Övrigt. Denna indelning är vald främst utifrån rapportens syften. Det finns dock andra tänkbara ämneskategorier på olika detaljeringsnivåer, så som katalysatorer, stabilisatorer, syntesråvaror etc. (se t.ex Looström-Urban et al., 2002). Det är svårt att finna en för alla ämnen helt vattentät kategorisering. Likaså finns det ämnen vilka kan klassificeras in i flera ämneskategorier. Ett exempel är xylen som både är lösningsmedel och syntesråvara. Utsläppskategorier De f.n. aktuella ämnena (jfr Tabell 3) utgör exempel på många olika användningsområden med olika emissionsscenarier. Förhållandet mellan spridning under tillverkning, under användning och i avfallsled kan variera stort mellan olika ämnen, liksom risken för utsläpp till följd av oavsiktlig bildning. En uppdelning i principiellt viktiga utsläppskategorier kan underlätta kommande arbeten med utsläppsinventeringar, och ett försök till grafisk illustrering återges i Figur 1. Figur 1. Principiell bild över utsläppskategorier under olika steg av användningen av produkter som innehåller kemikalier. 32