Läsning av QR koder med smarta telefoner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läsning av QR koder med smarta telefoner"

Transkript

1 Uppsala universitet Institutionen för informatik och media Läsning av QR koder med smarta telefoner En undersökning om spridningen av en teknologi Henrik Holmström och Per Jorner Kurs: Examensarbete Nivå: C Termin: HT 13 Datum:

2 Abstract Quick Response or QR is a technology allowing fast and reliable optical reading of information encoded in a pattern of black and white squares. Reading implements include devices designed especially for this purpose as well as, in recent years, ordinary smartphones. The technology has for some time been successful in industrial applications such as storage management, but it is uncertain to what degree it might also see widespread use in everyday use of smartphones. We conduct a questionnaire based survey targeting university students in order to estimate the extent and nature of QR usage. In analysing our findings we make use of the theory of diffusion of innovations, which provides a model for the adoption of a new technology within a given context. Our results imply that knowledge of the technology is widely dispersed, but that actual use is limited and that this is due to a lack of perceived usefulness rather than the technology as such being inaccessible or difficult to use. Quick Response eller QR är en teknik som tillåter snabb och pålitlig optisk läsning av information som är kodad i ett rutmönster. Som läsverktyg kan man använda läsare som är speciellt tillverkade för ändamålet och numera också vanliga smartphones. Tekniken har i flera år varit framgångsrik i vissa industriella applikationer såsom lagerhållning, men det är fortfarande osäkert i vilken utsträckning den också kan vinna insteg i vardagligt användande av smartphones. Vi har genomfört en enkätundersökning bland universitetsstudenter för att uppskatta hur spridd användningen av QR koder är och hur denna användning ser ut. För att analysera resultatet har vi använt oss av teorin om diffusion of innovations som tillhandahåller en modell för spridning av ny teknik inom ett sammanhang. Resultaten antyder försiktigtvis att kännedom om tekniken är väl spridd, men att användandet är begränsat och att det beror på brist på upplevd nytta snarare än på att tekniken skulle vara otillgänglig eller svårhanterlig. Keywords Quick response, QR codes, smartphones, diffusion of innovation Tack till Vår handledare Claes Thorén och kursledare Franck Tétard för uppslag, råd och återkoppling.

3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Problembeskrivning Forskningsfrågor Avgränsning Kunskapsklienter Uppsatsens utformning 3 2 Begrepp och teori Diffusion of innovations Diffusionskurvan Innovativitet och användarkategorier Beslutsprocessen Faktorer som påverkar spridningshastigheten Kritik mot diffusion of innovations teorin Technology Acceptance Model (TAM) 12

4 3 Metod Teoretisk utgångspunkt Forskningsansats Metodval Urval Enkätdesign Statistiska metoder Spearman s rank correlation Uppskattning av urvalsstorlek 23 4 Analys och resultat Testgruppens sammansättning Teknikintresse och adopterkategorier Spridning av QR tekniken Kännedom Applikationens spridning Grad av användande Upplevelse av tekniken Användningsområden Plats för avläsning Medium för avläsning Syfte med avläsning Prognos för framtiden 38

5 5 Slutsats och reflektion Slutsats Giltighet Vidare forskning 42 6 Sammanfattning 43 7 Referenser 44 Bilaga 1: Enkätresultat Bilaga 2: Svar på fråga 11 sorterade efter lätthet att använda

6 1 Introduktion I detta kapitel ger vi en kortfattad beskrivning av ämnet och syftet med vår uppsats, inklusive forskningsfrågor, avgränsningar och disposition. 1.1 Bakgrund QR koder, där QR står för Quick Response, är ett slags tvådimensionella streckkoder som togs fram 1994 i Japan av företaget Denso, Inc. Denso var då ett dotterbolag till Toyota och till en början användes tekniken främst inom bilindustrin. Fördelarna jämfört med traditionella streckkoder är flera: QR koderna kan scannas från olika håll, de kan innehålla mycket mer information per ytenhet och de har också en inbyggd redundans vilket innebär att en kod kan läsas korrekt även om den är delvis skadad eller dold. I och med att mobiltelefoner blev alltmer avancerade och började inkludera en inbyggd kamera ökade intresset för mobila applikationer som använde sig av QR teknologi markant. Nu gick det att läsa av en kod med telefonens kamera och omedelbart bli länkad till innehåll på Internet. På så sätt var det möjligt att skapa en direkt koppling mellan den fysiska och den virtuella världen. Den verkliga toppen i intresset för QR koder har kommit de senaste två, tre åren och sammanfaller med introduktionen av smarta mobiltelefoner. En sökning på QR codes på Google trends visar en signifikant ökning runt 2011: Fig 1. Intresse för sökordet QR codes över tid. (Källa: Google Trends 2014.) 1

7 Numera går det att se QR koder för mobilscanning i en mängd olika sammanhang. Företag använder dem i sin reklam för att länka till sin hemsida, det går att få rabatter på vissa varor genom att scanna en kod, de används i museer som en typ av virtuell guidning, de har använts på busshållplatser i Storbritannien för att länka till busstidtabeller, det går att ladda ner applikationer till en telefon genom att läsa av en kod, och de används i handeln för att länka till produktinformation om varor som säljs. En av de senaste tillämpningarna är att vissa internetbanker har infört stöd för att läsa in QR koder från inbetalningskort och fakturor. 1.2 Problembeskrivning Att företag intresserar sig för QR koder i sin marknadsföring är lätt att förstå. För en mycket liten kostnad kan de lägga till en QR kod i sina trycksaker och därmed förhoppningsvis öka trafiken till sina hemsidor eller till annat promotionsmaterial. Det visar sig också då vi söker efter artiklar om QR koder att de flesta handlar om just företag som introducerat QR koder i olika sammanhang. Frågan vi ställer oss är om denna ökning av intresset för QR koder hos företag motsvaras av en liknande entusiasm hos användare av smarta telefoner. Är tekniken nu så accepterad att den genomsnittliga användaren regelbundet scannar QR koder med sin smartphone, eller är det bara ett fåtal entusiaster som tagit till sig tekniken? 1.3 Forskningsfrågor Syftet med uppsatsen är att kartlägga QR teknikens spridning och användande. Följande är våra forskningsfrågor: Hur långt har spridningen av QR tekniken kommit? Är det bara ett fåtal teknikintresserade som tagit till sig tekniken eller används den även av personer med mer genomsnittligt teknikintresse? Hur ser användandet av tekniken ut bland dem som tagit till sig den? Är det något de använder till vardags eller mer sällan? I vilka sammanhang används tekniken? Hur upplevs tekniken av användarna? Är den svår eller lätt att använda? Har de nytta av tekniken? 2

8 1.4 Avgränsning Vi kommer att undersöka QR tekniken endast som den används av privatpersoner med den egna mobiltelefonen, inte i industriella tillämpningar. Vår svarsgrupp utgörs av ca 20 universitetsstudenter (se vidare under Urval i metodkapitlet), men vi hoppas kunna generalisera resultaten till att gälla mobiltelefonanvändare i allmänhet. 1.5 Kunskapsklienter Vi tänker oss att undersökningen kan vara intressant i första hand för aktörer som funderar på att använda QR koder i sin marknadsföring, men även för utvecklare av applikationer för QR läsning och för utvecklare av informationssystem där QR läsning med telefon ingår som en integrerad del. 1.6 Uppsatsens utformning I kapitel 2 kommer vi att gå igenom teorin som ligger till grund för uppsatsen. Det rör sig i första hand om Everett Rogers diffusion of innovations teori. Kapitel 3 rör de metoder vi använt för att komma fram till våra resultat och motiveringen bakom våra frågeställningar. I kapitel 4 kommer vi att behandla och analysera resultatet av undersökningen. Slutligen kommer ett kapitel där vi sammanställer uppsatsens slutsatser. 3

9 2 Begrepp och teori I det här kapitlet presenterar vi det teoretiska ramverk som vi valt att använda oss av för att närma oss forskningfrågan och som ligger till grund för våra metodöverväganden. 2.1 Diffusion of innovations Studier i hur ny teknik och nya idéer sprider sig, det vill säga i det som Everett Rogers kallar diffusion of innovations, har gjorts åtminstone sedan början av nittonhundratalet. Det var dock först på sextiotalet som forskare på allvar började ta fram förklaringsmodeller och enas runt en gemensam vokabulär. De Fourt och Woodlock (1960), Mansfield (1961), Floyd (1962), Rogers (1962), Chow (1967) och Bass (1969) räknas till pionjärerna på detta område. De viktigaste modellerna inom området var etablerade redan 1970 och forskningen därefter har framför allt inneburit att de existerande modellerna har modifierats och förfinats (Meade & Islam 2006). Som vetenskaplig disciplin har diffusionsstudiet sina rötter inom sociologin. En mängd vitt skilda företeelser har studerats, till exempel introduktion av nya jordbrukstekniker, familjeplanering, solpaneler, och säkert sex för att hindra spridning av AIDS. Från slutet av sjuttiotalet och framåt ser vi en ökning av studier om användning av informationsteknologi och telekommunikation. Den första versionen av Rogers bok The Diffusion of Innovations kom Den sammanställde resultaten från en mängd olika diffusionsstudier och lade fram ett antal modeller för att förklara dessa. Vi kommer i denna uppsats att referera till den senaste upplagan från Rogers (2003) beskriver begreppet diffusion på följande sätt: Diffusion is the process by which (1) an innovation (2) is communicated through certain channels (3) over time (4) among the members of a social system. Vi har alltså fyra element i diffusionsteorin: 1. Innovation. Detta är en idé, ett beteende eller ett objekt som upplevs som nytt av en person eller organisation. De flesta innovationer som Rogers tar upp är nya teknologier. Innovationens egenskaper påverkar hur snabbt och hur omfattande den sprids. 4

10 2. Kommunikationskanaler: De sätt på vilka en ny användare får höra talas om innovationen och därmed eventuellt blir övertygad om att använda denna. Rogers noterar att massmedia ofta kan vara effektiva för att sprida medvetenhet om en innovation, men att kommunikation mellan individer är mer effektiv för att forma och påverka attityder gentemot en ny teknologi och därigenom även influera beslutet att börja använda den nya teknologin. 3. Tid är enligt Rogers en viktig faktor när det gäller diffusion på tre sätt: i individens beslutsprocess (the innovation decision process) där en individ går igenom olika steg från att först höra talas om en ny innovation till att eventuellt bestämma sig för att bli en användare; innovativitet (innovativeness) är Rogers mått på hur snabb en individ är att ta till sig en ny teknologi eller idé i förhållande till andra; och till sist rörande rate of adoption, hur snabbt en innovation sprids vid en given tidpunkt.. 4. Ett socialt system är en samling individer eller andra enheter som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Ett socialt system har en struktur, till exempel normer och kommunikationsvägar, vilka påverkar hur snabbt innovationer sprids Diffusionskurvan Fig 2. Diffusion över tid. 5

11 Den kumulativa spridningen av en innovation (rate of adoption) tenderar att bilda en S formad kurva över tiden (den gula linjen i figuren). I början går det sakta för att sedan ta fart och till sist plana ut. Rogers noterar att detta upptäcktes redan av Gabriel Tarde 1903 och sedan bekräftades av ett antal studier under fyrtio och femtiotalen (Rogers 2003). Matematiskt sett följer kurvan normalfördelningen (Rogers 2003), vilket blir tydligt om vi i stället väljer att rita kurvan över antalet tillkommande användare vid varje tidpunkt (blå linje). Kurvan ska ses som en generalisering. I varje enskilt fall kommer det att förekomma tillfälliga avvikelser som jämnar ut sig över tiden. Jämför till exempel med nedanstående kurva över diffusion av hemtelefoner i Storbritannien (Meade & Islam 2006): Fig 3. Diffusion of UK residential telephones. (Källa: Meade & Islam 2006, s. 521.) Det finns ett antal begränsningar och undantag där diffusionskurvan inte går att applicera: Diffusionskurvan fungerar endast för att beskriva en lyckad diffusion, där en innovation till slut närmar sig 100 % marknadsandelar. De allra flesta innovationer når aldrig så långt utan tappar fart redan i de första stegen (Rogers 2003). Den går endast att applicera på sådana innovationer som går att beskriva i binära termer, att varje individ antingen är en användare (adopter) eller inte. Följaktligen lämpar den sig inte för till exempel förbrukningsvaror. Den lämpar sig inte heller för fall där successiva generationer av en innovation avlöser varandra, som är fallet med till exempel mobiltelefoner. Där tar varje ny generation med sig ett större 6

12 användarsegement, och senare generationer kan dra till sig användare som redan tagit till sig den första. En modell för att beskriva diffusion av sådana innovationer togs fram av Norton och Bass 1987 (Meade & Islam 2006) Innovativitet och användarkategorier Som tidigare nämnts finns det ett stadium tidigt på diffusionskurvan när en innovation går från att endast användas av ett fåtal till att plötsligt attrahera allt fler användare. Rogers beskriver detta som att diffusionen nått sin kritiska massa (critical mass). Om en innovation väl når till den punkten sprider den sig snabbt till ett allt större segment av det sociala systemet. Det stod tidigt klart inom diffusionsforskningen att detta stadium oftast föregås av att innovationen börjar användas av ett antal nyckelpersoner, så kallade opinion leaders, vilka har stort inflytande på övriga gruppen (Rogers 2003). Det kunde också konstateras att de som var sist med en ny innovation oftast hade ett litet inflytande över andra och var mer bundna till traditioner. Det började bli tydligt för diffusionsforskarna att tidiga användare skiljde sig markant från senare och olika förslag till klassificering av användartyper lades fram. Den klassificering som fått störst spridning och som vi kommer att använda här är den som presenterades av Everett Rogers i den första upplagan av The Diffusion of Innovations från Rogers delar in individer som börjat använda en ny innovation (Adopters) i fem kategorier beroende på innovativitet, det vill säga hur snabbt de tar till sig den nya tekniken i förhållande till de övriga. Kategorierna är: Innovators, Early Adopters, Early Majority, Late Majority och Laggards. Om vi placerar ut dessa på diffusionskurvan ser det ut så här: 7

13 Fig 4. Adopterkategorier. Rogers gör även en beskrivning av de olika kategorierna som idealtyper. I verkligheten är gränserna mellan dem flytande och en individ kan ha drag från flera kategorier. Innovators kännetecknas främst av äventyrlighet. De är redo att satsa på nya innovationer även om det kan innebära ett stort risktagande. De har också ett högt tekniskt kunnande vilket gör att de kan förstå hur ny teknik fungerar. Även om de inte alltid har stort socialt inflytande kan de spela en viktig roll eftersom de tar ny teknik utifrån och introducerar den i det sociala systemet. Detta är möjligt för att de har globala kommunikationskanaler med innovatörer på andra platser. Early Adopters åtnjuter hög status och respekt inom det lokala sociala systemet. Andra ser dessa som förebilder och om en Early Adopter väljer att använda en ny innovation finns det stor möjlighet att andra snart kommer att ta efter. Det är denna grupp som fungerar som tidigare nämnda opinion leaders. De har starka lokala kommunikationskanaler. Early Majority är de som tar till sig nya innovationer just före eller samtidigt som de flesta andra. De har ofta bra kontakter med andra grupper inom det sociala systemet men styr sällan opinionen. Det är en stor mellangrupp som varken är först eller sist. Late Majority är nästa stora grupp och motsvarar liksom Early Majority en tredjedel av alla användare. De kännetecknas främst av skepsis, vilket visar sig i att de börjar använda en ny teknik först efter att de flesta andra redan gått före. Att de väl börjar använda tekniken kan bero på grupptryck eller ekonomisk nödvändighet. Det krävs också att den största osäkerheten om den nya tekniken har lagt sig för att de ska ta steget. 8

14 Laggards är de som absolut sist tar till sig ny teknik. Nyckelordet för dem är tradition, och de har ofta det förflutna som referenspunkt när de tar sina beslut. De har så gott som inget inflytande när det gäller den allmänna opinionen och umgås oftast med andra som delar deras traditionella värderingar. De är misstänksamma mot innovationer och har även begränsade ekonomiska resurser Beslutsprocessen Beslutet att börja använda en ny innovation kommer oftast inte omedelbart, utan är resultatet av en kortare eller längre process där den prospektiva användaren väger för och nackdelar med den nya tekniken mot varandra. Rogers delar in denna beslutsprocess (the innovation decision process) i fem steg: Knowledge, Persuasion, Decision, Implementation och Confirmation (Rogers 2003). Knowledge är det första steget, när individen hör talas om en innovation och förstår ungefär hur den fungerar. Vad som egentligen avgör om någon hör talas om en ny innovation kan variera, och är svårt att kvantifiera. Det beror inte endast på om informationen finns tillgänglig och individen exponeras för den, då det förekommer en tendens att filtrera bort information som inte upplevs som relevant. En bidragande orsak kan därför vara att individen först känner ett behov av en ny innovation, eller har ett problem som kan lösas av en sådan. Men Rogers påpekar att det finns även finns situationer där orsakssammanhanget tycks gå åt andra hållet på så sätt att individen först hör talas om en ny innovation och sedan upplever ett behov av att själv testa den. Enligt Rogers finns det tydliga likheter mellan den grupp som tidigt hör talas om nya innovationer och gruppen tidiga adopters. De har till exempel ofta högre utbildning, fler informationskanaler och högre status än de som är sena med kunskapen om nya innovationer. Det finns dock inget direkt orsakssamband mellan att höra tala om en specifik innovation tidigt och att även börja använda den tidigt; de flesta individer har hört talas om många innovationer som de inte valt att börja använda. Persuasion är stadiet när individen skaffar sig en positiv eller negativ hållning till den nya innovationen. Det är en process där individen aktivt söker information om produkten och väger dess upplevda för och nackdelar mot varandra. Detta stadium innebär ett visst mått av framåtblickande: vad skulle hända om jag började använda den här innovationen? För de flesta användare innebär den här delen av processen i första hand att de söker information och bekräftelse om innovationen från andra i sin närhet. Decision är när individen påbörjar en process som leder till ett beslut att anamma eller förkasta innovationen. Detta innebär ofta att individen testar produkten i liten skala, och baserat på resultatet går vidare till ett beslut om användning. Tester har visat att spridningen av en 9

15 innovation kan skyndas på genom att gratisprover delas ut (Rogers 2003). För vissa produkter kan det räcka med att någon i individens närhet testar produkten, eller att det genomförs en demonstration. Alla produkter kan inte testas innan användning men det har visat sig att möjligheten att testa en produkt, trialability, har en positiv inverkan på dess diffusion (Rogers 2003). Implementation är när individen börjar använda den nya innovationen. I detta stadium återstår ofta en del frågor av praktisk art som inte kommit upp i de tidigare, mer teoretiska stegen. Det kan röra till exempel hur individen får tag på produkten och hur det går till att använda den i praktiken. Implementationssteget går generellt mycket snabbare hos individer än hos organisationer, där beslutet att använda en produkt ofta kommer från en annan del av organisationen än den grupp som är slutanvändare. Confirmation är när individen söker bekräftelse på att beslutet att använda innovationen var riktigt. I detta stadium kan det hända att individen ångrar sig och slutar använda innovationen ifall ny information visar att beslutet var felaktigt, en process som Rogers kallar Discontinuance. Det kan också visa sig att ett tidigare beslut att inte använda innovationen var felaktigt, i vilket fall användaren kan välja att ta till sig innovationen trots allt Faktorer som påverkar spridningshastigheten Fig 5. Variables Determining the Rate of Adoption. (Källa: Rogers 2003.) 10

16 Innovationens egenskaper: Rogers nämner ett antal faktorer som kan påverka spridningshastigheten (rate of adoption) för en innovation, varav den absolut viktigaste utgörs av egenskaper hos innovationen i sig. Rogers uppskattar att mellan % av variationen i spridningshastigheten mellan innovationer kan förklaras med hjälp av fem attribut: Relative Advantage, Compatibility, Complexity, Trialability, Observability (Rogers 2003). Relative Advantage Har denna produkt fördelar jämfört med andra alternativ? Det kan till exempel röra sig om ekonomiska besparingar, låg startkostnad, minskat obehag, ökad social prestige, en möjlighet att spara tid eller ansträngning, eller möjlighet att få se omedelbara resultat. Compatibility Är produkten samstämmig med användarens sociala normer, behov och tidigare erfarenheter? En hög kompatibilitet innebär oftast en minskad osäkerhet hos användaren gentemot produkten. Complexity Är produkten lätt att använda och förstå? Trialability Går det att testa produkten i begränsad skala innan köp eller full implementation? Observability Är det lätt att se resultatet av produktens användning? Typ av beslut: Spridningshastigheten kan även påverkas av huruvida beslutet att använda teknologin tas frivilligt av en individ, är kollektivt, eller kommer från någon typ av auktoritet. Change agents: En innovation kan även spridas snabbare under påverkan från en så kallad Change Agent, det vill säga någon som aktivt arbetar för att innovationen ska spridas, till exempel genom marknadsföring och reklam Kritik mot diffusion of innovations teorin Diffusion of innovations teorin ska inte ses som en absolut sanning som går att applicera på alla innovationer i alla sammanhang. Som tidigare nämnts lämpar den sig inte för till exempel förbrukningsvaror eller för produkter där successiva generationer avlöser varandra. Lyytinen och Damsgaard (2001) argumenterar även för att teorin är alltför förenklad och generaliserad för att kunna appliceras på komplexa och nätverkade system. I senare upplagor av Rogers The Diffusion of 11

17 Innovations tar Rogers dessutom själv upp ett antal brister som präglar forskning som baseras på teorin, till exempel: Pro Innovation Bias Att det ofta finns ett underliggande antagande hos diffusionsforskare att en innovation är något positivt som snabbt bör spridas till och anammas av alla medlemmar av ett socialt system. Individual Blame Bias Att det finns en tendens hos diffusionsforskare och Change Agents att skylla på individer för att en innovation inte sprids, i stället för att rikta in sig på problem i det sociala system de är en del av. The Recall Problem Eftersom diffusionsstudier ofta bygger på frågeformulär där de svarande själva ska dra sig till minnes i efterhand hur de först fick höra talas om och började använda en ny innovation finns det en risk för att den data som produceras blir otillförlitlig. 2.2 Technology Acceptance Model (TAM) Sedan Rogers tog fram sin diffusion of innovations teori på sextiotalet har det gjorts ett antal försök att bättre förklara sambandet mellan användares upplevelse av informationssystem och graden av användande. Fred D. Davis hävdar i sin Technology Acceptance Model att det framför allt är två faktorer som påverkar i vilken utsträckning en användare kommer att använda ett system: Perceived Usefulness och Perceived Ease of Use (Davis 1989). Perceived Usefulness beskriver Davis som "the degree to which a person believes that using a particular system would enhance his or her job performance". Perceived Ease of Use är enligt Davis "the degree to which a person believes that using a particular system would be free from effort". Om vi jämför dessa punkter med Rogers ser vi att Perceived Ease of Use är i stort sett identiskt med den faktor som Rogers kallar Complexity medan Perceived Usefulness möjligen kan ses som en striktare variant av Relative Advantage, då den framför allt riktar in sig på effektiviteten hos ett system. Davis utförde två undersökningar i form av frågeformulär, där ett antal frågeställningars korrelation med faktorerna usefulness respektive ease of use mättes. De sex frågeställningar som befanns ha störst 12

18 korrelation med respektive faktor ses i bilden nedan. Korrelationsskalan går från 1 till 1 där 1 är maximalt negativt samband, 0 motsvarar inget samband och 1 är maximalt positivt samband. Fig 6. Factor analysis of perceived usefulness and ease of use items. (Källa: Davis 1989, s. 331.) Davis undersökte sedan relationen mellan de två faktorerna och användande och kom till slutsatsen att båda faktorerna visade ett signifikant samband med faktiskt och planerat användande av systemet. I båda studierna visade sig också usefulness ha en betydligt starkare korrelation med framtida användande än ease of use (Davis 1989). 13

19 3 Metod I det här kapitlet ger vi en beskrivning av de ansatser och avvägningar vi gjort när vi valt forskningsmetod och utformat vårt undersökningsverktyg. 3.1 Teoretisk utgångspunkt Som teoretisk bas för uppsatsen hade vi ursprungligen tänkt att främst använda Davis Technology Acceptance Model, vilken vi kände till sedan tidigare. Efter vidare efterforskningar och tips från vår handledare valde vi att istället rikta in oss främst på Rogers diffusion of innovations teori eftersom den utgår från ett vidare perspektiv och behandlar aspekter som olika typer av användare och hur innovationer sprids. Vi företog sedan en sökning efter tidigare forskning om QR teknik, diffusion of innovations och smartphones enligt följande sökmatris: QR acceptance smartphone QR code* adoption application Quick Response diffusion of innovation* technology Sökningen visade att det såvitt vi kunde se inte fanns några tidigare vetenskapliga undersökningar om just spridning av QR teknik för privat bruk. Däremot fann vi ett stort antal artiklar om QR i industriella applikationer och en närmast oöverskådlig mängd publikationer om diffusion of innovations. Av dessa valde vi att framför allt använda Meade & Islam (2006) som ger en översiktsbild av diffusionsforskning under åren För data om QR användning fick vi nöja oss med att använda oss av opinionsundersökningar från företagen comcast och Pitney Bowes, med förbehållet att metodiken i undersökningarna i vissa fall är oklara. 3.2 Forskningsansats Med terminologi hämtad från Goldkuhl (2011) innebär vår forskningsfråga att vi vill hämta in kunskap som är karaktäriserande och specifikt rörande egenskapsvärden, då vill vi veta primärt ifall 14

20 användare tagit till sig QR tekniken eller inte, och sekundärt vilka användarkategorier de svarande kan delas in i. Den klassificerande aspekten i den senare frågan tillhandahålls av det teoretiska ramverket. För att kunna relatera våra resultat till teorin om diffusion of innovations ansåg vi oss också behöva information om ett flertal användare för att kunna erhålla en distribution över olika användartyper. Som grundläggande metodologisk ansats valde vi därför en bred undersökning med kvantitativt fokus, där även kvalitativa aspekter skulle behöva fångas i kvantitativa termer (exempelvis genom att fråga om användningsmönster och preferenser med diskreta svarsalternativ). Alternativet, en smalare undersökning med kvalitativt fokus och t.ex. intervjuer som metod, skulle ha kunnat kasta klarare ljus över specifika användbarhetsaspekter, men vore sämre lämpat att besvara våra forskningsfrågor rörande utbredningen av användning av QR koder, och var därför inte aktuellt som metodval. 3.3 Metodval Enkätformen utvaldes som ett tids och arbetseffektivt verktyg för att få in en godtagbar mängd data. Mer specifikt valde vi att använda en webbdistribuerad enkät snarare än en enkät genomförd med direkt personlig medverkan. Som Oates (2006) påpekar är enkätformen lämplig för att på begränsad tid inhämta en större mängd summeringsbar information som är relativt väldefinierad och okontroversiell. Vi hade ursprungligen hoppats kunna avdela två veckor till insamlingen av enkätsvar, men en avvägning måste göras mot en noggrann strävan att formulera en enkät som uppfyller förväntade krav på content validity (dvs. att vi ställer frågor vars svar är ägnade att belysa våra forskningsfrågor) och construct validity (dvs. att frågorna såsom vi ställt dem besvaras på ett sätt som avspeglar det vi vill mäta). Den tid som de svarande hade på sig att besvara enkäten blev således en dryg vecka. Vi hade hoppats på att erhålla svar med den ursprungliga tidsplanen, men var beredda på att vi kanske skulle behöva nöja oss med stycken. 3.4 Urval Eftersom den teknik vi studerar inte främst existerar i något tydligt definierat socialt sammanhang, och i brist på tid och resurser till att rikta våra frågor till ett stort och välbalanserat segment av befolkningen, valde vi som undersökningsurval en mängd om 102 studenter på Institutionen för Informatik och Media 15

21 vid Uppsala Universitet, närmare bestämt de som deltog i kursen Objektorienterad programmering II under höstterminen Den praktiska anledningen till detta var att deras adresser fanns tillgängliga för utskick av en elektronisk enkät, men det finns även andra möjliga fördelar med ett sådant urval. Bland IT studenter förväntar vi oss att finna en tydlig tendens till erfarenhet av och exponering för IT teknik i allmänhet, och användning av smartphones i synnerhet. Det finns därmed en god chans att fånga en förhållandevis stor mängd av de Early Adopters som är centrala i vår teoretiska utgångspunkt, och minimera mängden svarande som inte över huvud taget använder sig av smartphones. Detta betyder också att resultaten endast med stor försiktighet kan generaliseras till befolkningen som helhet, på grund av nämnda faktorer liksom en förväntad dominans av manliga svarande i åldersspannet år. 3.5 Enkätdesign Vår enkät bestod av 13 flervalsfrågor, varav två var lite längre och byggde på att ta ställning till ett antal påståenden. Vi strävade medvetet efter att hålla antalet frågor nere för att så många svarande som möjligt skulle fullfölja hela enkäten. Den beräknade tidsåtgången var mellan fem och femton minuter, vilket vi inte ansåg borde uppfattas som alltför avskräckande. Följebrevet innehöll de informationselement som enligt Oates (2006) bör finnas med i ett enkätutskick: en kort redovisning av enkätens ursprung och syfte, tidsangivelse för när enkäten skulle vara inskickad, en utfästelse om anonymitet i resultatrapporten och konfidentiell behandling av svaren, information om vart de svarande kunde vända sig med frågor, samt ett uttryck för upphovsmännens tacksamhet. Enkäten skickades ut måndag den 2 december 2013 med måndag den 9 december som angivet slutdatum. Vi övervägde under svarstiden att förlänga denna något och skicka ut en påminnelse i hopp om att få in fler svar, men bestämde oss för att nöja oss med de svar vi fått in och övergå till analysfasen i uppsatsarbetet. Enkäten var tekniskt sett öppen ytterligare någon vecka, dock utan att några fler svar skickades in. Här följer en genomgång av de specifika avvägningar som gjordes för varje fråga i enkäten. För en mer fullständig framställning av enkätfrågorna med svarsalternativ, se bilaga Kön? 2. Ålder? 16

22 De uppgifter av demografisk natur som hämtades in begränsades till kön och ålder. Det hade möjligen gått att ställa någon fråga i avsikt att mäta finansiell styrka, eftersom detta spelar en viss roll i teorin om användarkategorier, men en sådan fråga hade riskerat att uppfattas som kontroversiell och avskräckande vilket kan bidra till ett minskat deltagande. Oates (2006) rekommenderar att frågor utan direkt ämnesankytning placeras sist i en enkät, men eftersom vi inte hade speciellt många valde vi att lägga dem i början för att inleda med ett par enkla moment. Den följande gruppen frågor var avsedda att fastställa den svarandes grundläggande erfarenhet av använding av QR koder. Frågor ställdes rörande innehav av smartphone, kännedom om QR tekniken, tillgång till QR funktionalitet i smartphone, tidpunkt för första scanning av en QR kod med smartphone, samt allmän användningsfrekvens. 3. När skaffade du en smartphone för första gången? Då svarande som saknar smartphone inte heller tillhör gruppen möjliga användare av privat QR scanning behövde vi kunna identifiera dessa. För övriga användare var det av visst intresse att se huruvida de var tidigt eller sent ute med att anskaffa ny teknologi. 4. Hur väl känner du till QR tekniken? Den här frågan var tänkt att etablera ifall den svarande över huvud taget exponerats för tekniken. Ursprungligen var frågan tänkt att spegla graden av kännedom på olika nivåer från ytlig till teknisk, men den bedömdes som alltför sammansatt och förenklades till att innehålla tre steg: brist på kännedom, kännedom endast som företeelse, samt specifik kännedom. 5. Har du såvitt du vet en app i din smartphone med funktionalitet för att läsa av QR koder? För svarande i besittning av smartphones behövde vi också etablera huruvida de alls har någon kapacitet att läsa av QR koder med dessa. Det kan då gälla antingen generella applikationer för läsning av QR koder eller applikationer som inbegriper läsning av koder som del av någon specifik funktionalitet. Eventuell osäkerhet hos den svarande om sakernas tillstånd hanterades genom frågans formulering: en användare utan kännedom om eventuella läsmöjligheter i sin smartphone betraktades som en användare utan läsmöjlighet. Möjligheten gavs även att uppge Discontinuance, avbruten användning, genom svarsalternativet Nej, men jag har haft. 17

23 6. När scannade du en QR kod med mobiltelefonen för första gången? Frågorna rörande tidpunkt för anskaffande av smartphone och tidpunkt för första användning av QR koder ställdes med samma tidsintervall. Tanken var att det skulle gå att mäta storleken på en eventuell fördröjning mellan anskaffadet av plattformen och användingen av applikationen. Tidsintervallen valdes för att huvudsakligen dela in tiden från ca 2008 (då smartphones fick större spridning), med ökande precision längre fram i tiden. Det skulle också ha varit möjligt att välja ett större antal tidsintervall av konstant storlek, eller tillåta de svarande att själva skriva in ett årtal, men det är då möjligt att osäkerhet om exakt tidpunkt skulle ha lett till visst bortfall. 7. Hur ofta scannar du QR koder? Svaren på frågan om användningsfrekvens formulerades i relativa termer ("mindre än en gång i månaden", "dagligen") snarare än specifika frekvensintervall med givna tidsenheter, eftersom det antogs att sporadisk användning skulle kunna vara svår att uppskatta och ange i absoluta tal. En serie alternativ med ökande precision i den änden av skalan som avspeglade hög grad av användning skulle också kunna ge oss en bra bild av användningsfrekvensen oavsett var den generella nivån hos de svarande var koncentrerad. Tre flervalsfrågor ställdes för att etablera ungefärliga användningsmönster rörande scanning av QR koder. Dessa gällde plats, mediesammanhang respektive syfte. Samtliga frågor innehöll en i någon mening godtycklig uppsättning fördefinierade svar samt möjligheten att fylla i ett eget svar. Här fick vi göra en avvägning av vilka svarsalternativ vi ville ha med, på grund av svårigheten i att med ett begränsat antal alternativ dels vara uttömmande, dels undvika överlappning. 8. På vilka platser har du läst av QR koder? Ute på stan fick här representera allmän användning utomhus utan relation till någon speciell plats. Butik, restaurang etc. representerade kommersiella etablissemang medan Bibliotek, museum etc. representerade icke kommersiella sådana; åtskilligt fler exempel skulle naturligtvis kunna ges av vardera. På jobbet ska här inte tolkas som att jobbrelaterad användning är en förutsättning, utan snarare är detta någonting som inte är tänkt att täckas av undersökningen. 9. I vilka mediesammanhang har du läst av QR koder? Vi gjorde här en grov uppdelning innehållande de vanligaste massmedierna samt några ytterligare användningssammanhang. Kategorin märkning fick sammanfatta läsning av uppsatta QR koder som kan röra skilda användningsområden som länkning till scheman utanför skolsalar, utställningsinformation på ett museum eller ett galleri, hyllmärkning på ett bibliotek, och så vidare. Förpackningar var tänkt att 18

24 omfatta koder på varor i handeln medan post omfattar koder som återfinns i postförsändelser som till exempel riktad eller oriktad reklam. 10. För vilka syften har du oftast läst av QR koder? Detta var den fråga där vi ansåg att uppdelningen i svarsalternativ var mest godtycklig. Detta beror delvis på att en uttömmande lista över tänkbara användningar skulle ha gett ett orimligt antal svarsalternativ, och att det inte är självklart att vissa skenbart relaterade aktiviteter kan betraktas som ekvivalenta. Det är också så att samma typ av grundläggande funktionalitet kan leda fram till olika ändamål: t.ex. kan en "länk till hemsida" givetvis i någon mening innebära koppling till antingen "produktinformation" eller "erbjudande". Problemet är med andra ord att frågan skulle behöva ställas med ytterligare ett flertal dimensioner och en betydligt större detaljnivå för att entydigt urskilja samtliga use cases. Då frågan inte stod i fokus för vår forskningsfråga fick en sådan ambition därför lämnas därhän. De svarande har här uppmuntrats att återspegla sin huvudsakliga användning av QR koder genom en begränsning av antalet svarsalternativ till tre, eftersom vi annars riskerade att få ett intetsägande resultat där de flesta svarande kryssat för de flesta kategorier. En flervalsfråga ägnades åt användbarhetsaspekter och nyttoupplevelse. Här hade vi ursprungligen tänkt att fånga upp möjliga anledningar till bromsad acceptans av QR tekniken, genom att låta de svarande ta ställning till ett antal specifika påståenden av negativ karaktär. Denna ansats övergavs dock till förmån för en aningen mer neutral struktur där de svarande på en bredare skala tar ställning till mer allmänna påståenden av övervägande positiv karaktär. 11. Hur upplever du användningen av QR tekniken? a) Det går snabbt att läsa av koder b) Det är okomplicerat att läsa av koder Fem frågor täcker olika användbarhetsaspekter, varav de första två rör själva handlingen att läsa en kod med hjälp av en smartphone. c) Koder är lämpligt utformade d) Koder är lämpligt placerade Dessa frågor rör den kontext där läsningen är tänkt att ske. Utformning kan till exempel gälla färg, storlek och urskiljbarhet från omgivningen, medan placering kan röra avstånd och åtkomlighet. 19

25 e) Appar för läsning av koder är okomplicerade att använda Den sista frågan om användbarhet gäller i allmänhet de mobilapplikationer som används för att läsa QR koder. f) Det som länkas till via koder brukar motsvara mina förväntningar utifrån presentationen g) Koder länkar ofta till material som är användbart eller intressant för mig Två frågor ställdes rörande det specifika resultatet av läsning av koder. Den första var tänkt att mäta huruvida det upplevs att det finns en logisk följd från lässammanhang till länkat material, till exempel om en länk för produktinformation leder till en produktspecifik webbsida istället för tillverkarens allmänna hemsida, eller om koder utan fullständigt specifierat syfte tenderar att innehålla länkar eller information som ändå kan logiskt förväntas utifrån användningssammanhanget. Den andra mätte om användare tycker att kodläsning i allmänhet erbjuder dem någon nytta. h) Jag kan spara tid genom att använda QR tekniken i) Jag kan spara pengar genom att använda QR tekniken Dessa frågor mätte mer specifikt om användare upplever att QR läsning erbjuder dem konkreta fördelar som kan mätas eller uppskattas i tid och/eller pengar. Det första förväntas återspegla den mån i vilken QR koder upplevs som överlägsna andra sätt att presentera information eller länkning vad gäller tidsaspekten, medan den andra skulle kunna återspegla förmågan att utnyttja erbjudanden eller att snabbare kunna utföra prisjämförelser. j) Jag tror att jag kommer att använda QR tekniken i framtiden Den avslutande delfrågan var spekulativt framåtsyftande för att uppskatta den grad till vilken de svarande upplever att QR tekniken är något för dem, samt till någon del kanske även hur framträdande de själva tror att tekniken kommer att vara i framtiden. 12. Hur förhåller du dig vanligtvis till ny teknik? Enkäten avslutades med två frågor som anknyter till vårt intresse av att dela in de svarande i användarkategorier i enlighet med teorin om diffusion of innovations. I den första av de två frågorna skulle den svarande i ett antal delfrågor ta ställning till påståenden som motsvarar förväntade karaktäristika hos de olika kategorierna. Begreppet ny teknik lämnas odefinierat, men det kan tänkas att enkätens sammanhang med QR tekniken leder tankarna i sådana riktningar. 20

26 a) Jag är en av de första som tar till sig en ny teknik Jag brukar vara bland de sista att ta till sig en ny teknik Detta är givetvis en central aspekt hos de olika användarkategorierna som vi här ber de svarande att ge en ärlig uppskattning av. Antagandet är att det finns en stark tendens hos olika användare att generellt sett ta till sig ny teknik tidigt eller sent (eller inte alls). Frågan är av något subjektiv art eftersom den kräver att den svarande jämför sig själv med andra; den utgår från användarens egen uppfattning om sitt sociala sammanhang och relativa placering i detta vad angår användning av ny teknik. b) Andra frågar mig ofta om råd om ny teknik Ingen frågar mig någonsin om råd om ny teknik Den här delfrågan speglar kommunikationskanalerna inom det sociala sammanhanget: Early Adopters förväntas fungera som konsulter för övriga användarkategorier medan Late Majority och Laggards förväntas placera sig långt till höger på skalan. c) Jag spenderar mycket pengar på ny teknik Jag spenderar ingenting på ny teknik Early Adopters och särskilt eventuella Innovators förväntas vara resursstarka och villiga att spendera resurser på ny teknik, medan användare i andra änden av skalan i större eller mindre mån saknar både resurser, kunskap och intresse för att lägga stora medel på detta. d) Jag satsar gärna på oprövad teknik Jag undviker att använda oprövad teknik Liksom ekonomiska resurser antas även riskvillighet vara något som i högre grad präglar användare på den tidiga delen av skalan. Försiktiga användare vill ha starka indikationer på att ny teknik kommer att vara både ändamålsenlig och riskfri. e) Jag vill ha det senaste i teknikväg (1) Jag bryr mig inte om ifall jag har det senaste (5) Förutom möjlighet och beredvillighet att använda ny teknik ville vi också mäta ifall det finns en faktisk strävan att bekanta sig med och införskaffa ny teknik. För användare som föredrar eller rentav sätter en stolthet i att utnyttja ny teknik krävs förutom ekonomi och riskvillighet även specialiserade kanaler för inhämtning av information, vilket utmärker Early Adopters. 13. Från vilka kommunikationskanaler får du information om ny teknik? I den andra frågan rörande kategorisering av användare efterfrågades uttryckligen vilka kommunikationskanaler den svarande använder för att ta del av information om ny teknik. Diffusionsmodellen antyder här att användare i tidiga adoptionskategorier i högre grad skulle använda 21

27 sig av vetenskapliga rapporter och specialiserade fackmedia medan användare i senare kategorier snarare skulle få kännedom om ny teknik via allmänmedia, från mer teknikinriktade bekanta, eller från varandra. Breda kategorier av kunskapskanaler valdes till svarsalternativen i enlighet med detta. 3.6 Statistiska metoder I uppsatsen har vi begagnat oss av två förhållandevis enkla statistiska uträkningar, som här beskrivs kortfattat. För fullständiga definitioner, formler och härledningar, se till exempel Newbold (1995) Spearman's rank correlation Spearman's rank correlation är en statistisk metod med vilken man kan mäta korrelationen mellan två variabler där datavärden uppträder parvis. Testet har två fördelar som är relevanta i vårt sammanhang. Dels är det icke parametriskt, vilket innebär att det kan tillämpas på datamängder där normalfördelning inte kan förutsättas, dels kan det tillämpas på variabler som mäts på en ordinalskala, vilket är fallet med våra enkätsvar. Korrelationskoefficienten kan beräknas med samma formel som vid parametrisk korrelationsberäkning, men istället för variablernas egentliga värde används ett rangvärde som för varje datapunkt beräknats utifrån dess storleksordning i datamängden. Varje värde hos vår uppsättning av 19 respondenter representeras således i korrelationsberäkningen av ett värde mellan 1 och 19 beroende på dess position i värdesekvensen ordnad från högsta till lägsta värde eller tvärtom. På detta sätt reduceras inverkan från skeva distributioner och extrema datavärden. Identiska värden inom en variabel tilldelas ett rangvärde som är lika med genomsnittet av deras positioner i sekvensen (två likadana värden som skulle placeras på plats 8 och 9 skulle alltså båda få värdet 8,5 i rangordningen). Resultatet av beräkningen är ett korrelationsvärde mellan 1 och 1, där 0 anger fullständig brist på korrelation och de båda ytterlighetsvärdena tvärtom anger en total korrelation (om resultatet är positivt eller negativt beror bara på åt vilka håll vi rangordnar variablerna). Detta kan prövas gentemot ett slumpvis positivt utfall genom ett nollhypotestest som tar hänsyn till datamängdens storlek. För vårt urval med 19 värdepar gäller till exempel att den uppmätta korrelationen behöver uppgå till 0,462 för 5 % signifikansnivå och 0,608 för 1 % signifikansnivå. Notera dock att detta inte är ett test av huruvida en korrelation i urvalet kan generaliseras till hela populationen. 22

28 3.6.2 Uppskattning av urvalsstorlek Den andra statistiska uträkningen gäller det antal svar som skulle behövas för att kunna generalisera resultatet av en undersökning till en population av godtycklig storlek. Den minsta samplingsstorlek n som garanterar att ett uppmätt proportionsvärde med en konfidensnivå om α faller inom ett visst konfidensintervall L * kan skrivas som där z α är en funktion av α. 23

29 4 Analys och resultat I detta kapitel presenterar vi resultatet av vår undersökning och vår analys av dess innebörd utifrån det valda teoretiska ramverket. 4.1 Testgruppens sammansättning Utifrån vårt enkätutskick till 102 studenter på Institutionen för Informatik och Media fick vi 19 svar. Av dessa var den stora majoriteten under 30 år (ca 90 %) och män (84 %). Fig 7. Ålder och kön. Att vår testgrupp övervägande består av unga män är inte särskilt förvånande med tanke på vår urvalsmetod. Vi anser inte heller att det är en nackdel eftersom vi medvetet försöker undersöka spridningen av QR läsning bland teknikintresserade och dessa har en tendens att vara unga män. Vi kommer inte heller att lägga någon vikt vid kön eller ålder i undersökningen. 24

30 4.2 Teknikintresse och adopterkategorier För att försöka utröna hur snabbt personerna i vår svarsgrupp brukar ta till sig ny teknik ställde vi fem frågor där de svarande fick rangordna sig själva från 1 till 5 på en skala som i grova drag motsvarar Rogers kategorier från Early Adopter till Laggard. Här har vi bortsett från kategorin Inventors eftersom den är mycket liten och inte riktigt tillämplig i sammanhanget, då individerna i vår svarsgrupp knappast varit med och introducerat vare sig mobiltelefoner eller QR koder från första början. Jag är en av de första som tar till sig en ny teknik Andra frågar mig ofta om råd om ny teknik Jag spenderar mycket pengar på ny teknik Jag brukar vara bland de sista att ta till sig en ny teknik Ingen frågar mig någonsin om råd om ny teknik Jag spenderar ingenting på ny teknik Jag satsar gärna på oprövad teknik Jag undviker att använda oprövad teknik Jag vill ha det senaste i teknikväg Jag bryr mig inte om ifall jag har det senaste Av dessa frågor anser vi att de två första är av störst betydelse då de handlar om tid (Jag är en av de första...) och socialt inflytande (Andra frågar mig om råd...), vilket är de viktigaste faktorerna för att urskilja adopterkategorier enligt Rogers. I vår analys har de därför givits dubbelt så stor vikt som de andra. Med den viktningen får vi följande spridning på resultatet: 25

31 Fig 8. Rangordning av de 19 svarande efter teknikintresse. Om vi grupperar resultaten i de fyra intervallen , , och 4 5 får vi följande indelning: Fig 9. Fördelning av svarande på adopterkategorier. 26

32 21 % Early Adopters 42 % Early Majority 36 % Late Majority 0 % Laggards Vi har som synes en relativt teknikintresserad grupp där tyngdpunkten ligger till vänster på Rogers skala och ingen uppfyller kriterierna för att klassas som Laggard. Den exakta avgränsningen mellan grupperna kan diskuteras men om vi tittar på frågan När skaffade du en smartphone första gången? från enkäten ser vi att vår indelning avspeglar en tydlig skillnad i beteende mellan de olika grupperna. Fig 10. Tidpunkt för första smartphone. I gruppen Early Adopters skaffade alla sin första smartphone för 3 4 eller 5 år sedan, och inskaffandet har skett allt senare ju längre till höger vi går. Bland Late Majority ser vi att majoriteten skaffade sin smartphone för 2 år sedan eller senare, om de överhuvudtaget äger en smartphone. För att få en indikation på huruvida det är rimligt att dela in de svarande i adopterkategorier utifrån deras svarspoäng på frågan om teknikintresse kan vi göra en statistisk analys (se 3.6.1) för att se om det föreligger en korrelation mellan dessa svar och hur länge de svarande haft en smartphone. Om vi rangordnar datamängderna så att höga viktade svarspoäng och sent införskaffande av smartphone båda motsvaras av höga värden får vi följande bild: 27

33 Fig 11. Variabler rangordnade för Spearman s rank correlation. Positionerna på den liggande axeln motsvarar de fem svarsalternativen på fråga 3. Svarande som allmänt klassificerats som Early Adopters är markerade i grönt, Early Majority i blått och Late Majority i brunt. Korrelationskoefficienten, som kan ta värden mellan 1 och 1 och är lika med 0 för total brist på linjär korrelation, kan beräknas till r s = 0,719, vilket indikerar en stark samvariation mellan de båda datamängderna och antyder att vår uppdelning inte är grundlös. (Denna indikation gäller bara för de specifika svaren hos vår urvalsgrupp och har ingen relevans för den större populationen.) Vår kategorisering av de olika adoptergrupperna bör inte ses som något som direkt går att applicera på hela Sverige. Eftersom vi har en ung, teknikintresserad och välutbildad grupp finns antagligen en tendens till att jämföra sig med andra i samma ålder och situation. Det sociala systemet i vårt fall är alltså snarast unga universitetsstudenter. Vi förväntar oss att motsvarande resultat från en undersökning som omfattade hela befolkningen och alla åldrar skulle vara avsevärt förskjuten mot den senare delen av teknikacceptanskurvan. 4.3 Spridning av QR tekniken Ett par av våra frågor var avsedda att mäta i vilken grad de svarande har exponerats för och har tillgång till QR tekniken. 28

34 4.3.1 Kännedom Vår första fråga för att utröna teknikens spridning var Hur väl känner du till QR tekniken? Vi hade tre svarsalternativ: Inte alls, Vet att den finns, men inte mer och Vet hur den fungerar. Ingen valde att svara Inte alls och majoriteten svarade att de vet hur den fungerar. Med Rogers terminologi är hela svarsgruppen förbi Knowledge stadiet, där de först hör talas om tekniken. Fig 12. Kännedom om QR tekniken Applikationens spridning Vår nästa fråga var kärnfrågan i vår undersökning, nämligen: Har du såvitt du vet en app i din smartphone med funktionalitet för att läsa av QR koder? Resultatet visar att en överväldigande majoritet (79 % eller 15 av 19 personer) antingen har eller har haft en applikation som kan läsa QR koder. Det är alltså en teknik som är väl spridd i vår undersökningsgrupp. 29

35 Fig 13. Andel som har applikation för läsning av QR koder. Om vi tittar på vilka användarkategorier som har eller har haft en app ser det ut så här: Fig 14. Applikationsinnehav efter användarkategori. Vi ser 100 % applikationsinnehav i Early Adopter kategorin, men spridningen är stor även bland senare användare, med runt 75 % som har eller har haft en app i båda de övriga kategorierna. Om vi bortser från dem som har haft en app och bara räknar dem som är aktiva användare kommer vi upp i 74 % totalt, varav 100 % bland Early Adopters och 47 % i de följande två kategorierna tillsammans. Om vi placerar in detta på Rogers kurva skulle det se ut ungefär så här: 30

36 Fig 15. Uppskattad spridning i den tänkta sociala gruppen. Den totala spridningen i den tänkta sociala gruppen (unga universitetsstudenter) uppgår till ca 48 %. Vi har här valt att slå ihop de grupper vi klassade som Early respektive Late Majority efter deras allmänna inställning till ny teknik, och eftersom bara 47 % av den sammanslagna gruppen kan räknas till aktiva användare har tekniken alltså bara nått dem som kan räknas till Early Majority i just det här sammanhanget. Att den totala siffran är så pass låg kommer också av att vi inte bedömde att vi hade några i vår undersökningsgrupp som allmänt kan karaktäriseras som Laggards, vilka annars motsvarar cirka 16 % av den totala sociala gruppen. 4.4 Grad av användande För att undersöka i vilken utsträckning QR tekniken används ställde vi frågan Hur ofta scannar du QR koder? med alternativen Aldrig, Mindre än en gång om året, Mindre än en gång i månaden, Mindre än en gång i veckan, En eller några gånger i veckan samt Dagligen. Lite uppseendeväckande här var att trots applikationens stora spridning var det inte en enda person som scannar koder ens en gång i månaden. Hela 63 % scannar mindre än en gång om året eller aldrig. 31

37 Fig 16. Grad av användande. På denna punkt hittade vi inte heller något klart samband mellan teknikintresse och frekvens, mer än att de som inte hade en app eller smartphone var mer benägna att svara Aldrig. 4.5 Upplevelse av tekniken För att få en bild av hur QR tekniken upplevs, och kanske eventuellt få en förklaring till graden av användande, lät vi de svarande ta ställning till ett antal påståenden och uppge i vilken grad de höll med om dessa. Frågorna kan delas in i tre kategorier, där de första fem rör lättheten att använda tekniken (Ease of Use): Det går snabbt att läsa av koder. Det är okomplicerat att läsa av koder. Koder är lämpligt utformade. Koder är lämpligt placerade. Appar för läsning av koder är okomplicerade att använda. I följande fyra frågor riktar vi in oss mer på den upplevda nyttan eller fördelarna med tekniken (Usability): Det som länkas till via koder brukar motsvara mina förväntningar utifrån presentationen. Koder länkar ofta till material som är användbart eller intressant för mig. Jag kan spara tid genom att använda QR tekniken. Jag kan spara pengar genom att använda QR tekniken. 32

38 Vi avslutar med en framåtblickande fråga: Jag tror att jag kommer att använda QR tekniken i framtiden. Fig 17. Upplevelse av tekniken. Enkätsvar. Som synes ligger gruppens svar som helhet på en svagt positiv nivå någonstans mellan Håller med och Saknar uppfattning på nästan alla frågor. Den enda frågan som fått ett övervägande negativt svar är Jag kan spara pengar genom att använda QR tekniken. Inte heller om vi jämför svaren mellan olika användargrupper ser vi några starka tendenser. Däremot tycks det finnas ett samband mellan svaren på de fem första frågorna, vilka mäter den upplevda lättheten att använda, och att svara Nej, men har haft på frågan om innehav av en app för QR läsning. De enda tre svarande som har ett negativt genomsnitt, dvs. högre än 3, har alla svarat Nej, men har haft. Möjligen är detta ett utslag av vad Rogers kallar Discontinuance, där en individ efter att ha testat tekniken ett tag väljer att överge den för att den inte lever upp till förväntningarna, i detta fall kraven på att den ska vara lätt att använda. För en detaljerad genomgång av enkätsvaren sorterade på lätthet att använda, se bilaga 2. 33

39 4.6 Användningsområden Vi ställde även några frågor för att utröna hur och i vilka sammanhang QR koder oftast läses. Eftersom det visat sig att vår enkätgrupp använder tekniken mycket sällan har vi valt att inte lägga någon större vikt vid resultaten, men presenterar ändå svaren för att möjligen ge en lite tydligare bild av hur användandet ser ut Plats för avläsning Vi ställde frågan På vilka platser har du läst av QR koder? Fig 18. Platser för QR läsning. Detta presenterades som en flervalsfråga där den svarande kunde markera alla platser där han eller hon scannat QR koder. Resultatet visar således vilka platser där flest användare har scannat koder och inte vilka platser som varje enskild person oftast använder. Som jämförelse kan vi betrakta följande undersökning av QR användning i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien från marknadsundersökningsföretaget ComScore (2011): 34

40 Fig 19. Location when scanning QR/bar code by percent reach. (Källa: ComScore 2011.) Vår undersökning visar ett större användande på stan och ett lägre användande hemma. Huruvida det verkligen förhåller sig så att det svenska användandet ser annorlunda ut kan vi inte bekräfta då användandet i vår enkätgrupp är alltför begränsat. Det kan möjligen vara intressant att undersöka i kommande forskning. 35

41 4.6.2 Medium för avläsning Här ställde vi frågan I vilka mediesammanhang har du läst av QR koder? Fig 20. Mediesammanhang för QR läsning. Som jämförelse kan vi betrakta en studie som Pitney Bowes gjorde 2012 av 2000 användare i USA och 1000 i vardera av Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Vi har använt lite olika kategorier, men det som framför allt skiljer sig åt i resultaten är att andelen som scannat koder på postförsändelser är betydligt lägre i vår grupp. Fig 21. QR code usage. (Källa: Pitney Bowes 2012.) 36

42 4.6.3 Syfte med avläsning Den tredje frågan när det gällde användningsområden var För vilka syften har du oftast läst av QR koder? Fig 22. Syfte med QR läsning. Här kan vi jämföra med en undersökning från ComScore (2012). Vi ser att produktinformation är det absolut största användningsområdet i den undersökningen, och det var stort även i vårt eget undersökningsresultat. Vår största punkt Länk till hemsida var möjligen för omfattande för att säga speciellt mycket, eftersom i stort sett alla QR koder länkar till någon typ av hemsida. Fig 23. Result of scanning QR codes. (Källa: Mohamud 2012.) 37

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER

ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER Örebro universitet 28 november 2012 Örjan Sjöberg, redaktör Geografiska Annaler: Series B, Human Geography Page 1 eller, VARFÖR REDAKTÖRER ÄR SÅ ODRÄGLIGA Örebro

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun Enkät rörande boende för äldre i s Kommun 2015-10-14 I din hand håller du just nu en enkät som vi vill att du skall fylla i. Enkäten är helt anonym och skall endast användas för att få fram önskemål om

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng Dnr: 1002/2007-515 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng Master Programme in Corporate

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Resultatsammanfattning... 4 2. INLEDNING... 7 2.1

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Säkerhetstänkande hos Androidanvändare

Säkerhetstänkande hos Androidanvändare Örebro Universitet Handelshögskolan Kurs: Informatik med systemvetenskaplig inriktning C, IK3001 Handledare: Hannu Larsson Examinator: Karin Hedström Termin: HT11 Datum: 2012-01-05 Säkerhetstänkande hos

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Kvinnor är våra favoriter

Kvinnor är våra favoriter Kvinnor är våra favoriter För oss på Bonnier Tidskrifter är skönhet ett av de viktigaste segmenten både innehållsmässigt i våra varumärken och gentemot våra annonsörer, läsare och besökare. Med våra varumärken

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Kommunikationsstrategi Studentboet

Kommunikationsstrategi Studentboet Antagen av Studentboets styrgrupp den 24/05/2016 Detta dokument utgör riktlinjer för Studentboets kommunikation. Riktlinjerna omfattar all kommunikation där Studentboet står som avsändare. Riktlinjerna

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004 Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service

Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service NFO Infratest Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service Jonas Persson Information om ingivarenkäten 2002

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland - En del av Statens haverikommissions utredning av kollisionen mellan färjorna den 23 juli 9 Rapport maj 1 Enkätstudiens syfte och genomförande

Läs mer

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Motivering och kommentarer till enkätfrågor ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet

Läs mer

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet

Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Inledning Dagens barn och ungdomar är flitiga användare av datorer,

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Gabriella Johansson & Jasmine Moradi

Gabriella Johansson & Jasmine Moradi Gabriella Johansson & Jasmine Moradi En studie om hur företag strategiskt kan varumärkesanpassa musiken i sina butiker för att påverka konsumenternas beteende, förstärka sitt varumärke och öka försäljningen.

Läs mer

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola 65 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden.

8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden. 8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden. Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Statistik 4. Värden

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Uppsatser i Informatik

Uppsatser i Informatik LINKÖPINGS UNIVERSITET 2008-02-22 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Informatik Ulf Melin Uppsatser i Informatik Systemvetenskapliga programmet, vt 2008 Att skriva uppsats inom Informatik

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov Angreppssätt Vilka är våra studieobjekt? 4:1 Population och stickprov Population = en mängd enheter som vi vill studera egenskaper & attityder för Ram = register eller annan förteckning över populationens

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer