Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret

2 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med: Kön Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Ett funktionshinder är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier och kränkande behandling är negativa handlingar som kränker en persons värdighet. Om handlingen är kopplad till en av diskrimineringsgrunderna kallas den trakasseri. 2

3 Jällagymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola, gymnasiesärskola Ansvariga för planen Rektor har huvudansvar för skolans verksamhet. Arbetsgruppen mot diskriminering och kränkande behandling ansvarar för att ta fram förslag vid revidering och uppföljning. Arbetsgruppen består av representanter från alla inriktningar och EHT-personal. Vår vision Jällagymnasiets målsättning är att alla elever blir väl behandlade och ges likvärdiga förutsättningar till trygghet och utveckling. Ingen elev skall ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Vi ska arbeta målinriktat för att förhindra kränkande behandling och motverka alla former av diskriminering och trakasserier. Jällagymnasiet ska stolt främja och hantera likabehandling utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna (Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder). Jällagymnasiet ska vara en skola där elever och personal samverkar för att alla ska bemötas med respekt för sin person, sitt sätt att vara och lära i skolan, och få kunskap och insikter med sig för att stå för mänskliga fri- och rättigheter i det fortsatta livet utanför skolan. Till dig som elev Skolans ambition är att du som elev ska trivas och utvecklas under din studietid på Jälla. Det är enligt lag inte tillåtet att kränka andra. Om du någon gång upplever att du blir utsatt för mobbning, hot, våld eller annan kränkande behandling vill vi att du genast tar kontakt med din mentor eller annan personal på skolan. Detta gäller också om du känner någon som är utsatt. Du kan göra en anonym anmälan till din mentor, rektor eller någon från elevhälsan. Till dig som vårdnadshavare Vi ber dig att vara tydlig med att kränkande behandling aldrig är acceptabelt. Om ni misstänker att ert barn - eller någon annans barn blir utsatt/utsätter andra för kränkande behandling, ber vi dig kontakta mentor, rektor eller någon från elevhälsan. Vi arbetar sedan efter skolans handlingsplan för att se till att kränkningarna upphör och återkopplar med vilka åtgärder som vidtagits. Planen gäller från augusti 2014 till augusti

4 Elevernas delaktighet Eleverna ges möjlighet att påverka planens innehåll genom de olika forum som anges under rubrikerna "främja" och "förebygga". Resultatet av enkäten vägs in i den nya planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare ges möjlighet att påverka vid föräldramöten/enskilt genom kontakt med någon representant från skolan. Personalens delaktighet Personalen ges möjlighet att påverka vid möten och då planen utvärderas och revideras. Förankring av planen Information sprids på följande sätt: - Utskick elever/vårdnadshavare/personal genom papper, e-post och web - anslagstavla - lärarledd klassverksamhet Utvärdering Eleverna har besvarat en enkät för att definiera målområden för arbetet avseende de olika diskrimineringsgrunderna. Resultatet har sammanställts och diskuterats under en halv dag med all personal. Resultatet kommer att presenteras för eleverna på klasstid under hösten. Deras synpunkter kommer att få genomslag i det fortsatta arbetet. Antalet elever som upplever sig kränkta av personal är anmärkningsvärt många. Beror det på att eleverna inte skiljer på en tillsägelse och en kränkning eller behöver vi förändra vårt förhållningssätt gentemot eleverna? Frågan kommer att lyftas fram och diskuteras kontinuerligt, då vi tar detta på största allvar. Ett antal elever känner sig diskriminerade. Det är inte acceptabelt och måste bearbetas. Diskussioner kommer att föras i de olika personalgrupperna. Vi vill göra likabehandlingsplanen till ett mer levande dokument som är väl förankrat hos elever, vårdnadshavare och personal. Vi behöver utveckla formerna för att arbetet ska ses som viktigt och ständigt närvarande. Elevernas delaktighet måste bli större. Vi bör ge eleverna möjlighet att utvärdera arbetet mer kontinuerlig. Vi bör skapa ett större utbyte med skolor i andra länder och bjuda in människor med olika etnisk bakgrund som förmedlar sina egna berättelser. På så vis kan vi främja en större acceptans för människors olikhet. Ansvarig Arbetsgruppen 4

5 Främjande insatser Information Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Samtliga elever och personal på Jällagymnasiet ska känna till handlingsplanen, var den finns samt de diskrimineringsgrunder som finns och annan kränkande behandling som nämns i planen. Planen presenteras och bearbetas på en studiedag för all personal. Insats All personal arbetar med planen minst en gång varje termin. Vårt förhållningssätt gentemot elever ska belysas. Planen presenteras/aktualiseras för eleverna av mentorerna under september. Begrepp förklaras och diskuteras på klasstiden. Alla klasser diskuterar en gemensam fråga som presenteras av arbetsgruppen varje månad. Klassernas tankar och idéer anslås på anslagstavlan. Ge möjlighet för elever och vårdnadshavare att anonymt meddela sig till skolan rörande likabehandlingsfrågor. En postlåda finns vid kuratorns rum. Arbete för att förankra handlingsplanen i verksamheten. Innehållet i planen ska in i all verksamhet såsom bibliotek, djurstallar, matsal, verkstäder, mentors arbete och all undervisning. Erfarenheterna ska in i rutinerna för kvalitetsredovisning och uppföljning. Samarbete med Fredens hus i Uppsala. Ansvarig Arbetsgruppen 5

6 Undervisning mot diskriminering och kränkande behandling Insatser under läsåret IM Arbetet med likabehandling genomsyrar hela vår verksamhet på IM. Vi arbetar kring etik, moral, attityder och beteende. Tre i personalen är ART-utbildade och arbetar med eleverna utifrån detta synsätt. Vi börjar redan när eleverna börjar i årskurs 1 med att arbeta för att de ska erhålla en god självbild och självkänsla och att de ska finna trygghet och tillhörighet i grupp. Exempelvis: Litteratur Svenska: Sandor/Ida (om könsroller och kamratpåverkan) Utanför din dörr (om funktionsnedsättningar) Film This is England (om främlingsfientlighet) Samarbetsövningar/gruppträning: Paddling Skidor i Sälen Alborgen Fjällnora Idrott och hälsa: Diskussioner och arbeten om kroppsideal och funktionsnedsättning- om möjligheter och hinder i lärandet. Nationella programmet Arbetet med likabehandling ingår som en naturlig del i all undervisning i alla årskurser. Åk 1 inleds med en gemensam upptaktsvecka då målet är att lära känna varandra och skolan, att bli trygg i gruppen och skapa vi-känsla. Temat omfattar både teoretiska och praktiska inslag. Under åk 1 arbetar vi med: Netikett och källkritik handlar om kränkningar, vad det är, orsaker, konsekvenser, lagstiftning och vart man kan vända sig. Diskrimineringsgrunderna gås igenom, begreppskunskap. Vi arbetar med nät/mobilmobbning och pratar om den eventuella skillnaden mellan vanlig mobbning och nätmobbning. Vi pratar om skillnaden mellan att skoja och att mobba någon och att det inte alltid är lätt att avgöra skillnaden. I åk 2 aktualiseras handlingsplanen under hösten. Karaktärsämneslärarna har huvudansvaret för likabehandlingsarbetet och fokuserar kring genusfrågor-könsidentitet-könsuttryck. 6

7 I åk 3 aktualiseras handlingsplanen under hösten. Lärarna i samhällskunskap, religion och historia har huvudansvaret för likabehandlingsarbetet och fokuserar kring en människas värde, likheter-olikheter. NP4 På Jällagymnasiets särskola arbetar eleverna hela skoldagen. Vi arbetar kontinuerligt för att skapa en trygg miljö där eleverna naturligt vänder sig till oss i personalgruppen om de har problem av något slag. Inom personalgruppen har vi en rak kommunikation och ett öppet klimat så att vi kan lösa saker på en gång. Under kommande läsår kommer vi bland annat arbeta i fasta elevgrupper. Temat för grupptillfällena är likabehandling och de aktiviteter vi gör och planerar att genomföra är bland annat: Högläsning av böcker och diskussion kring ämnen. Begreppskunskap vad betyder kränkt? Mobbad? Respekt? Ord som dyker upp i tillvaron men som våra elever kan ha svårt att förstå och förklara. Vi arbetar med att stå för sin åsikt, till exempel genom att ta upp olika dilemmafrågor där eleverna får ta ställning. Vi använder bl.a. UR:s material Droger och dilemman samt fiktiva situationer där eleverna får fundera hur de skulle göra. Vi tar upp sociala medier och hur man agerar där. Vi tittar också på artiklar som delas på Facebook och andra sociala medier. Då det gjorts en enkät på skolan i våras om diskrimineringsgrunderna har vi tagit avstamp i denna och diskuterat utifrån en del resultat som varit anmärkningsvärda. Det är viktigt att belysa vilken attityd vi har som individer och hur det ser ut på skolan (och i världen!) som helhet. Utöver grupptillfällena arbetar vi fortlöpande i undervisningen och tar diskussioner där de dyker upp. Vi ser aktuella nyhetssändningar och diskuterar omvärldshändelser. Ofta glider vi in på ämnen som främlingsfientlighet, att vara ung idag, demokrati, varför man startar krig, religion m.m. Samarbetsövningar är ett återkommande moment, bland annat går vi på vandring med övernattning i tält där alla får hjälpas åt och man får se sidor av varandra som kanske inte kommer fram i skolmiljö. Att kunna se och respektera varandras olikheter, styrkor och svagheter kommer ofta fram i undervisningen. Då vi i verksamheten möter människor som har någon form av funktionshinder så är det viktigt att påminna varandra om att det måste finnas en acceptans och ömsesidig förståelse. BO (barnombudsmannen) och lokala politiker kommer hit på besök en gång per läsår och pratar med elever. Eleverna får ställa frågor de funderat på som t.ex. Varför får man inte praktisera på en daglig verksamhet om du kommer från en annan kommun? Diskussionen rör sig främst i området demokrati och varför det inte är lika för alla. Personalen äter pedagogisk lunch med eleverna och ser till att mattillfällena känns positiva och trygga, då vi äter i en stor matsal med resten av skolan. Vi tittar även på film om olika teman, som knyter an till diskrimineringsgrunderna. 7

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Eleverna och all personal besvarar varje läsår minst en enkät. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna involveras i kartläggningen Besvarar enkät/enkäter. Bidrar med åsikter i andra forum. Hur personalen involveras i kartläggningen Beskriver sitt dagliga arbete i diskussioner vid pedagogiska möten (var 3:e vecka). Resultat och analys I maj 2014 genomfördes en ny enkät som berör trivsel, diskriminering och kränkningar. Enkäten visar att eleverna trivs på skolan. Jag trivs på Jälla, 97 % svarade instämmer helt och hållet/stämmer ganska bra. Jag trivs i klassen, 93 % svarade stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra. 85 % av eleverna anser att vi har ett öppet klimat där alla kan vara sig själva. 89 % av eleverna känner sig inte diskriminerade och den andel som känner sig diskriminerade har upplevt det någon gång(6 elever) eller varje månad(6 elever). Denna siffra måste ned till noll. En för hög andel elever känner sig kränkta. 23 % svarar att en annan elev har kränkt dem och 17 % svarar att de blivit kränkt av en vuxen. Övervägande andel känner sig kränkta med ord, så vi måste arbeta med vårt språkbruk. Personalen kommer att diskutera sitt förhållningssätt gentemot elever och föra diskussioner kring olika sätt att tilltala elever i vår strävan att fostra dem enligt läroplanen. En förenklad version av enkätens frågor och svarsalternativ krävs för vissa av våra elever. Det kan vara bildsymboler vid de olika svarsalternativen. 8

9 Förebyggande åtgärder Schemalagda rutiner Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Att öka elevernas och personalens kännedom om sina rättigheter och skyldigheter och öka deras empatiska förmåga. Att använda vårdat språk, att visa respekt för varandra och varandras saker. Uppföljning för enskilda elever vid utvecklingssamtal. Åtgärd Schemaläggning av olika aktiviteter där frågor kring diskriminering/mobbning diskuteras under: Mentorstid/klasstid för alla elever minst varje vecka klassråd elevråd personalgruppsmöten utvecklingssamtal minst en gång/termin/elev Samtliga mötesanteckningar kring likabehandling ska sparas. Samarbete med Fredens Hus i Uppsala med fokus på att ta ställning i olika frågor- och att kunna/våga framföra åsikterna i diskussioner. All personal arbetar med vårt förhållningssätt gentemot elever på studiedag men även mer kontinuerligt i de olika enheterna. Motivera åtgärd Vi vill att eleverna upplever att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och att detta arbete är ett ständigt närvarande inslag i den dagliga skolverksamheten. Ansvarig Schemaläggaren, alla personal Datum när det ska vara klart Start ht

10 Förebyggande åtgärder Prioriterade områden Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att eleverna har en mer positiv inställning till kulturell mångfald. Att eleverna har en större acceptans till att alla inte är likadana men ändå lika mycket värda. Uppföljning sker i olika diskussioner och genom enkäten i vår. Åtgärd Samarbete med Fredens Hus som lägger upp lektioner där eleverna får diskutera och ta ställning. Vi för in diskussioner i den ordinarie undervisningen som anknyter till dessa ämnen så att eleverna når större insikt och tolerans. Motivera åtgärd Vi vill skapa ett klimat där inte uppfattningen vi-dom ska råda. Ett antal av våra elever kan uttala främlingsfientliga åsikter. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Vårterminen

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller upplevs kränkande. Elev som upplever sig kränkt har rätt att få stöd och hjälp. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar av skolans personal så har eleven rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna agera måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har alltid ett vuxenansvar att skydda ungdomar och elever från att fara illa. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Informera personal och vårdnadshavare om kännetecken de ska vara uppmärksamma på. En elev som blir utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling kan: uppleva sig bli kränkt ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen verka ledsen och olycklig, håglös/passiv ha svårigheter att koncentrera sig underprestera sakna vänner, sällan vara hemma hos en kamrat ha svårigheter att tala i grupp eller under lektion skolka sova dåligt, ha mardrömmar ofta vara sjuk inför ny skoldag, vara motvillig att gå till skolan muta eller köpa kompisar med pengar och saker Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Mentor, rektor, skolsköterska, kurator eller annan personal på skolan som eleven känner förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda om/när elev kränks av andra elever 1. Personal som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentorer. 2. Personal som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig utsatt för trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor. 3. Mentor ansvarar för att två personal talar med den elev som kan ha blivit utsatt, för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att agera. Bestäm en tid för uppföljning, ca en vecka senare, och klargör att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 11

12 4. Två personal talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Samtalen förs enskilt med varje elev. Dokumentera samtalen. Gör en överenskommelse om/när vårdnadshavare ska kontaktas. 5. När trakasserier/kränkningar har skett förklaras för eleven som utfört handlingarna att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till och kom överens om/när vårdnadshavaren ska kontaktas. Bestäm en tid för uppföljning, ca en vecka senare. Dokumentera samtalen. 6. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare (enligt överenskommelse) och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 7. Meddela elevhälsan och rektor om vad som skett och vad som gjorts. 8. Information ges till all personal med uppmaning att hålla klassen under uppsikt och att rapportera alla incidenter till mentor. 9. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 5. Därefter kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas berörda elever och deras vårdnadshavare av rektor till konferens/konferenser. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 11. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och ev annan personal. Även detta samtal dokumenteras i protokoll. 12. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektor kallar till konferens (se steg 10-11). Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rutiner för uppföljning Målsättningen är att tiden mellan utredningen och den första uppföljningen ska vara ca en vecka. Rutiner för dokumentation Samtalen dokumenteras i skolans dokumentationspärmar. Ansvarsförhållande Mentor ansvarar för de inledande samtalen och tar stöd av personal från elevhälsan eller annan personal. Rektor och elevhälsan ska alltid hållas informerad. I fall av allvarliga kränkningar måste rektor och elevhälsan vara delaktig. 12

13 Rutiner för att utreda och åtgärda om/när elev kränks av personal 1. Händelsen anmäls till mentor, elevhälsan eller annan personal på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren för anmälan vidare till rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor ansvarar för att utredning sker. Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Rektor informerar sin chef/förvaltning. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( eller Diskrimineringsombudsmannen ( 13

14 Rutiner för att utreda och åtgärda om/när elev kränker personal 1. Personal som upplever sig kränkt/trakasserad av elev/elever anmäler detta till närmaste chef. 2. Berörd chef anmäler händelsen till rektor samt till elevens mentor. 3. Rektor och den närmaste chefen talar med personen som upplever sig kränkt för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Bestäm en tid för uppföljning, ca en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Rektor och mentor samtalar med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de med eleverna en och en. Dokumentera samtalen. Gör en överenskommelse med eleven/eleverna om/när vårdnadshavare ska kontaktas. 5. När trakasserier/kränkningar har skett förklaras för eleven/eleverna som utfört handlingarna att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till och kom överens om/när vårdnadshavaren ska kontaktas. Bestäm en tid för uppföljning, ca en vecka senare. Dokumentera samtalen. 6. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare (enligt överenskommelse) och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 5. Därefter kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas berörd elev och dennes vårdnadshavare av rektor till konferens. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och ev annan personal. Även detta samtal dokumenteras i protokoll. 10. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektor kallar till konferens (se steg 10-11). Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. 14