Konferensdokumentation: Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen Malmö, 24 november 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferensdokumentation: Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen Malmö, 24 november 2010"

Transkript

1 Konferensdokumentation: Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen Malmö, 24 november 2010 SWEDAGE En ny nationell plattform för kunskapsutnyttjande inom äldreforskning Region Skåne SWEDAGE-konferens, sid 1(11)

2 Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen SWEDAGE en ny nationell plattform för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen Tema: Samverkan för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen Inledning Ett nittiotal representanter från finansiärer, lärosäten, myndigheter, organisationer och andra aktörer inom äldreforskningen samlades i Malmö i slutet av november, 2010, för att sjösätta det nationella nätverket för aktörssamverkan, SWEDAGE. Den fullspäckade dagen på temat samverkan för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen inleddes med att Henrik Hammar, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne, samt ordförande i Sjukvårdsdelegationen, SKL, hälsade konferensdeltagarna välkomna. Hammar pekade i sitt välkomsttal ut tre viktiga områden som kommer att prägla det närmaste decenniet tillgängligheten i sjukvården, det ökande antalet äldre och multisjuka samt ökat fokus på hälsobegreppet. Hur för vi ut det vi vet? frågade han. Varje år dör 3000 individer för att vi inte gör det vi kan. SWEDAGE, som har fokus på äldreforskning, kommer att spela en viktig roll för att sprida forskningsresultat så att de kommer till nytta, konstaterade han. SWEDAGE syfte och bakgrund Inom EU finns nätverk och sammanslutningar, som till exempel ERA-AGE och FUTURAGE, som koordinerar och för ut den europeiska äldreforskningen. Även i Sverige bedrivs internationellt framstående äldreforskning.det finns flera kompetenscentra, regionala och kommunala FoU-centra, men man har saknat ett nätverk som samlar, koordinerar och för ut forskningen, något Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS, och Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen, uppmärksammat. Det pågår forskning på EU-nivå som vi behöver harmonisera med, sa Thorbjörn Larsson. Detta är en av anledningarna till att vi idag lanserar SWEDAGE. Syftet med nätverket är att fördjupa kunskapsdialogen inom äldreområdet och ta tillvara forskningen. Genom att knyta samman finansiärer, som till exempel FAS och Vårdalstiftelsen, forskning, aktörer, myndigheter och organisationer hoppas man kunna åstadkomma just detta. Nätverket kommer att arrangera årliga träffar och sprida information via hemsidor, nyhetsbrev och e-post. Det handlar dock inte uteslutande om den svenska äldreforskningen, nätverket kommer även att utveckla kontakterna med den europeiska äldreforskningen, bland annat med ERA-AGE och FUTURAGE. Man kommer även att ha en global utblick, bland annat genom kontakter med japanska NIA/NIH. Äldreforskning i EU-perspektiv Hälsningar från ERA-AGE, European Research Area in Ageing Med hjälp av modern teknik kunde Alan Walker, professor vid University of Sheffield och ledare för ERA-AGE, bidra till konferensen. SWEDAGE-konferens, sid 2(11)

3 SWEDAGE är ett mycket viktigt initiativ, konstaterade Walker. Varje land gör sina prioriteringar, men dessa behöver samordnas för att vi inte ska uppfinna hjulet två gånger och knappa resurser ska gå till spillo. Walker pekade på tre principer som kommer att vara avgörande för framtidens äldreforskning. Han underströk vikten av att koordinera den europeiska forskningen, men även det faktum att forskningen måste bedrivas multidisciplinärt. Ska vi på allvar förstå åldrandet och dess problematik för att skapa de bästa förutsättningar för ett gott åldrande måste vi kombinera vad vi vet inom olika discipliner, konstaterade han. Walker poängterade också att forskningen inte ska resultera i en bok, som står i en bokhylla utan att den ska användas för att förbättra situationen för gamla och åldrande individer. ERA-AGE, ett konsortium bestående av tolv partners, samordnar idag den europeiska äldreforskningen. Genom möten och nyhetsbrev utbyter man erfarenhet och drar lärdom av vilka projekt som varit framgångsrika. Man bedriver även ett internationellt postdoc program, FLARE, som syftar till att få fram morgondagens äldreforskare. Walker är även engagerad i FUTURAGE, som håller på att ta fram en färdplan (roadmap) för äldreforskningen. ERA-AGE och FLARE Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, initierar och finansierar forskning. Man har även samordningsansvar för bland annat forskning om åldrande och äldre, vilket bland annat innebär att man samlar in material när det gäller hur mycket olika finansiärer har stött äldreforskningen. FAS stöd till äldreforskningen har ökat de senaste åren och stod i fjor, 2009, för 48 procent av finansieringen, sa Kerstin Carsjö, forskningssekreterare på FAS. Det europeiska samarbetet på äldreområdet började med ERA-AGE 1, som är ett nätverk för europeiska finansiärer av äldreforskning. Nätverket kartlägger forskningsprogram, arbetssätt och forskningscentra runt om i Europa och utarbetar strategier för den europeiska äldreforskningen. Man har även gemensamma utlysningar av postdoc-bidrag inom ramen för FLARE 1. ERA-AGE 2, som är en fortsättning på ERA-AGE 1, drog igång 2009 och löper fram till Nätverket arbetar med att ta fram prioriteringar och strategier för europeisk äldreforskning, man samarbetar med det tyska initiativet Joint Programme on Democratic Change (More Years, Better Lives) och utlyser gemensamma projektbidrag samt postdocbidrag (FLARE 2). FLARE som står för Future Leaders of Ageing Research in Europe, delade i första omgången ut 18 postdoc-bidrag. Man är nu i full gång att bereda 15 nya platser. FLARE främjar tvärvetenskaplig äldreforskning genom de treåriga postdoc-bidragen, vilka också erbjuder forskarna en utlandsstationering inom en annan disciplin. SWEDAGE-konferens, sid 3(11)

4 Sedan år 2008 bedrivs FLARE Summer Schools som syftar till att skapa nätverk och öka samarbetet inom den europeiska äldreforskningen. FUTURAGE är ett tvåårigt projekt som kommit till stånd för att utveckla en färdplan för den europeiska äldreforskningen. Projektet drivs av forskare som arbetar inom fem teman biogerontology, economic and social research, environments of ageing, healthageing samt user involvement. Projektet varvar vetenskapliga workshops med möten med aktörer inom äldreområdet. Under hösten 2011 kommer färdplanen att presenteras. Möjligheter till nationellt/regionalt agerande En åldrande befolkning som regionalt politik- och forskningsområde Om tio, femton år kommer man att se dramatiska demografiska förändringar i Skåne då andelen personer 75 år och äldre ökar från till Detta kommer att ställa större krav på hälso- och sjukvården eftersom sjukdomspanoramat kommer att förändras. Sjukdomar som demens, cancer, stroke och höftfrakturer drabbar i synnerhet personer i 80-årsåldern. Det är dessutom vanligt att äldre människor drabbas av flera sjukdomar samtidigt, vilket är en utmaning för sjukvården och läkemedelsbehandlingen då man traditionellt arbetar enligt en struprörsmodell, det vill säga fokuserar på en diagnos i taget i stället för att se hela människans sjukdomsbild. År 2009 bildades i Skåne ett regionalt geriatriskt kunskapscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Förutom att bedriva sjukvård har man i uppdrag att sprida kunskap inom regionen. Man tittar också på resursfördelningen i Skåne och huruvida rätt person får ta del av insatserna. Kartläggningen i Skåne visar att det är stor variation i kommunerna. I vissa kommuner är åtta procent av befolkningen 75 år eller äldre medan motsvarande siffra för andra kommuner är tre procent, sa Sölve Elmståhl, klinikchef på Geriatriskt utvecklingscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Kommunerna har dessutom olika strategier för att möta de äldres behov. Ser man till antalet platser i vården per 1000 invånare 80 år eller äldre är variationen stor, från 100 till 238 platser. Studier som har tittat på vilka funktionsnedsättningar som får insatser visar att endast 40 procent av dem som har bistånd faktiskt har behov. Detta kan tolkas som om man ger stöd i förväg, innan behovet uppstått, för den här gruppen, sa Elmståhl som konstaterade att det behövs rutiner för att identifiera de personer som har behov av insatser för att resurserna ska användas effektivt och vården ska bli jämlik. Det saknas i dag ett nationellt geriatriskt kvalitetsregister. I Skåne håller man dock på att ta fram ett, som ska mäta funktionsförmåga, kognition, smärta, nutrition, fall, trycksår, kontinens, läkemedel, livskvalitet samt oplanerade sjukvårdsbesök. Forskarna har tagit fram ett instrument för att illustrera ovan och som ska användas av sjukvården för att till exempel bedöma behovet av hjälpmedel över tid. Syftet med SWEDAGE-konferens, sid 4(11)

5 instrumentet är att använda resurserna effektivt så att individen får de insatser han eller hon behöver. Databaser är av stor vikt för forskningen. I Skåne pågår projektet GÅS, Gott åldrande i Skåne, som består av två delar. Den första är en befolkningsdel i vilken individer i Sverige, varav i Skåne slumpmässigt har valts ut från befolkningsregister. Deltagarna svarar på enkäter, vilka kommer att resultera i att man undersöker variabler per individ. Syftet är att beskriva förekomst och förlopp av sjukdomar, men även att titta på riskfaktorer för insjuknande, äldres och närståendes livssituation samt behov av vård och omsorg, sa Elmståhl. Den andra delen består av en vårdsystemdel där samtliga personer som får någon form av kommunal insats följs upp var sjätte månad. Det pågår idag elva avhandlingsarbeten med GÅS som bas. Med hjälp av pengar från Vetenskapsrådet bygger Lunds universitet i samarbete med Uppsala universitet upp databasen EpiHealth, som kommer att baseras på individer mellan 45 och 75 år. Målsättningen är att, med den nya tekniken, studera interaktionen mellan miljöfaktorer och genetiska faktorer för utvecklingen av vanliga kroniska sjukdomar i åldrandet. Förutom en enkätundersökning kommer deltagarna att få genomgå provtagning och tester för att forskarna ska kunna studera tio vanliga sjukdomar och tillstånd. Tillsammans med Lifegene vid Karolinska institutet kommer EpiHealth att i framtiden utgöra en nationell resurs. Ett hälsosamt åldrande prevention och främjande Vi står inför stora demografiska förändringar. År 2060 kommer medellivslängden för kvinnor att vara 87 år och för män 85 år. Det innebär att andelen äldre kommer att öka. Idag är 18 procent av befolkningen 65 år eller äldre, år 2060 kommer andelen att vara 25 procent. Att andelen äldre ökar är, enligt Anna Bessö, med dr och avdelningschef vid Statens Folkhälsoinstitut, en viktig anledning till att samhället bör prioritera ett hälsosamt åldrande. Andra anledningar är att det är lönsamt att investera i äldres hälsa, att ett gott åldrande ökar livskvaliteten och att förutsättningarna för hälsa skiljer sig åt i olika delar av befolkningen. Sedan år 2004 kartlägger Folkhälsoinstitutet årligen svenskarnas hälsa i något som kallas den Nationella folkhälsoenkäten. I enkäten ställer man frågor om faktorer som kost, fysisk aktivitet och hälsa bland individer år. Enkäten visar att knappt hälften av åringarna skattar sin egen hälsa som god. Den självupplevda hälsan är större bland de som arbetat som mellan eller högre tjänsteman än de som haft lägre befattningar. Bland de som är över 75 år har nästan hälften nedsatt rörelseförmåga och bland dessa uppger endast 30 procent att de har en god hälsa. När det gäller bestämningsfaktorer för hälsan uppger endast 50 procent av de äldre att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. Individer 65 år eller äldre är något mer överviktiga än resten av befolkningen och äter mindre frukt och grönt. Andelen äldre som använder lugnande mediciner och sömnmedel är också högre jämfört med yngre åldersgrupper. SWEDAGE-konferens, sid 5(11)

6 Anna Bessö pekade ut fyra viktiga hörnpelare för ett gott åldrande - social gemenskap, en meningsfull tillvaro, fysisk aktivitet och goda matvanor. Inom projektet Det är aldrig för sent! Främja äldres hälsa med möten, mat och aktivitet har Folkhälsoinstitutet arbetet med de fyra faktorerna. Man har bland annat arbetat med mötesplatser som kan erbjuda såväl samvaro som god mat och fysisk aktivitet. Det är viktigt att utbudet av aktiviteter är stort och att mötesplatserna kan besökas regelbundet, sa Bessö. När det gäller samhällsplanering är det viktigt att fokusera på tillgänglighet till grönområden, trygghet och säkerhet i närmiljön för att främja fysisk aktivitet bland äldre. Folkhälsoinstitutets uppdrag från regeringen Det är aldrig för sent! avslutas 2010 och kommer att ersättas av ett nytt uppdrag i vilket man bland annat ska arbeta med vägledning samt hälsocoacher. Projektet löper fram till år Tio tankar om åldrande Bodil Jönsson, professor emerita vid Lunds universitet, menar att äldreforskningen idag saknar perspektiv som de som håller på att bli gamla kan känna igen sig i. Hon nämnde i detta sammanhang tio utmaningar för äldreforskningen på 2010-talet. 1. Förändringar över tid Det inte samma sak att bli gammal idag som det var på 1970-talet. Dagens äldre har haft tillgång till god kost, utbildning och ett intressant yrkesliv. Således väntar en helt annan ålderdom. Men vem är vi när vi blir gamla? Här finns en vilsenhet. 2. Ålderismens förtryckande strukturer Vi kan inte känna vår ålder. Ålder är en rörelse från en balans till en annan.vilka är de förtryckande strukturerna och vad vi kan göra för att förändra dem? 3. Vilka är konsekvenserna av alla förbättringar? För många av dagens äldre är det en realitet att de kommer att leva en tredjedel av sitt liv som pensionärer. De har det dessutom betydligt bättre än tidigare generation både när det gäller ekonomiska villkor och när det gäller den egna hälsan. Vilka konsekvenser får detta för vad de äldre vill, kan och bör göra av sina pensionärsliv? Bodil Jönsson menar att de äldre kan göra betydligt mer än att passa barnbarn och konsumera kultur. 4. Ge oss bara redskapen sedan finns det mycket vi äldre kan sköta själva Dagens äldre behöver redskap, till exempel begreppsbildning och sammanhangsföreställningar, för att känna igen sig själva. De kan vara medaktörer i forskningen istället för att vara studieobjekt. 5. Utmana oss äldre Individens självbild påverkas av hennes föreställning av vad andra har för bild av henne. Dagens äldre behöver hjälp från forskningen för att förstå sin självbild. SWEDAGE-konferens, sid 6(11)

7 6. Äldreforskningen handlar ofta om antingen medicin/omvårdnad, hjälpmedel eller sociala innovationer för det goda åldrandet. Men hur visar sig den kognitiva revolutionen i äldreforskningen? Och att bli gammal i en individualistisk tid är en individuell process, vilken forskning bedrivs om denna process? 7. Nu, nu, nu men sedan då? Idag tar vi ut saker i förtid, vi konsumerar innan vi har råd och lever morgondagen redan idag. Vad innebär det att bli gammal i tider av snabba förändringar jämfört med att åldras i en mer statisk kultur? Vilken roll får och tar en gammal människa? 8. Årsringarnas betydelse På vår väg genom livet samlar vi kunskap och erfarenheter som läggs likt årsringar runt våra jag. Som äldre har vi möjlighet att låta årsringarna blanda sig. Att vi som 70- åringar inte bara är 70-åringar utan också 3-åringar ger oss möjlighet att bli kloka. 9. Att lära sig som gammal och att lära sig att bli gammal Pedagogiken handlar idag om den unga människans lärande. Var finns äldrepedagogiken? undrade Bodil Jönsson. För kanske är det så att det finns två lärpucklar, en i barndomen och en i ålderdomen. Kanske drivs den första lärpuckeln av förstagångshändelser medan den andra drivs av årsringarnas aktiva överlagringar. Jönsson menar att det skulle ha stor betydelse om äldre människor valde att fokusera mer på vad de kan och mindre på vad de inte kan. Forskningen skulle kunna undersöka positiva förändringar i åldrande hjärnor. 10. Förändringar i olika samhällsskikt Det stämmer förvisso att dagens äldre är rikare, friskare och mer välmående än tidigare generationers pensionärer, men det är tyvärr inte hela sanningen. Bland de äldre finns idag nämligen också de största orättvisorna när det gäller hälsa såväl som välstånd. Detta är ett perspektiv som Bodil Jönsson vill att forskningen fördjupar. Att åldras med värdighet och respekt en utmaning för forskningen Vad innebär det då att åldras med värdighet och respekt? En del av det är att åldras hälsosamt där möjligheten till fysisk, social och psykisk hälsaoptimeras så att äldre kan ta del av samhällslivet och leva ett självständigt liv med god livskvalitet. Den andra delen handlar om situationen när hälsan sviktar. Att drabbas av sjukdom och bli patient innebär ett beroende av andra människor, vilket gör oss sårbara. Detta ställer höga krav på vården när det gäller värdighet och respekt, säger Gerd Ahlström, professor och chef för Vårdalinstitutet vid Lunds och Göteborgs universitet. I lagtexten om god vård finns idag mål för hälso- och sjukvården att vården ska bedrivas med respekt för allas lika värde och för den enskildas värdighet. Det saknas dock en tydlig definition av vad värdighet egentligen är, vilket öppnar upp för individuella tolkningar. När det gäller forskningen för att bevara värdigheten i vården finns idag endast teoretiska modeller av personcentrerad vård, vi vet dock mycket lite om hur dessa modeller skulle fungera i praktiken. SWEDAGE-konferens, sid 7(11)

8 Vi saknar idag såväl interventionsstudier av värdig äldreomsorg som forskning om förutsättningar och hinder för implementering av äldreomsorg som utgår från värdighet och respekt för självbestämmande, sa Ahlström. Hon ser en viktig roll för forskarna att fylla. Personalen som arbetar ute i vården kan lära sig att ställa frågor och reflektera av forskaren, sa Ahlström. Skulle vi kunna göra på ett annat sätt? Kan vi göra tvärtom? Kan vi göra det bättre? Det är viktiga frågor att ställa sig! Samtidigt kan forskarna som finns på plats ute i vården få viktiga impulser när det gäller vilka frågeställningar och problem som är väsentliga, ett arbetssätt man använder inom den aktionsorienterade forskningen. Värdighet är grundläggande, men hur mäter vi den? Det är också något vi behöver utveckla metoder för, avslutade Ahlström. Ökad kvalitet i äldres boende Idag bor 95 procent av de äldre kvar i sina ordinarie bostäder. Allt tyder på att detta kommer att bestå då man från politiskt håll har slagit fast att det alltid ska vara det första alternativet att bo kvar hemma. Samtidigt bedrivs allt mer sjukvård och rehabilitering i hemmen, vilket ställer nya krav på såväl bostaden som bostadsområdet. Vi vill bevara vårt hem som vi är vana vid, vi vill kunna sitta ute på balkongen, ha det snyggt och trevligt runt omkring oss samtidigt som hemmet måste anpassas efter nya behov, sa Inga Malmqvist, universitetslektor på Centrum för vårdbyggnadsforskning vid Chalmers tekniska högskola. För de välbeställda finns idag möjlighet att köpa lägenhet i exklusiva fastigheter som riktar sig till just äldre människor. I storstäder skapas också kollektivboende för äldre människor, men trots detta bor många äldre i trånga och otillgängliga lägenheter. Vi har ett stort fastighetsbestånd som saknar hiss, som har små badrum och trånga dörrar, sa Malmqvist. För den som bor kvar i sin bostad är tillgänglighet, möjligheten att ta sig ut och att orientera sig avgörande. För att kunna röra sig i sitt bostadsområde behöver äldre god belysning, bra gångbanor och närhet till butiker och annan service. Bostaden behöver tillräckligt utrymme för eventuella hjälpmedel, men också för att individen ska få behålla den personliga integriteten. För de äldre som inte längre orkar gå ut är det viktigt med mötesplatser där de kan träffa andra människor. När det gäller vård- och omsorgsboendevet man från forskningen att utrymme för samvaro, utemiljöer, dagsljus och mått på rum och utrymmen är viktiga faktorerför boendet. Denna kunskap kan användas även när man bygger vanliga bostäder, sa Gerd Malmqvist, som understryker vikten av utrymmen för samvaro då isolering är ett stort problem för många äldre människor. SWEDAGE-konferens, sid 8(11)

9 Chalmers har gjort en behovsinventering över vad äldre människor vill ha. Många uppger att de snarare önskar ny slags service än nya produkter och att de efterfrågar en kombination av service och produkt. De vill också ha hjälpmedel som är vackra och som passar in i hemmiljön. Viktigt är även att kunna påverka sina kostnader för värme och vatten. Man vill att lägenheten ska vara förberedd för rullstol och rullator och att det ska finnas en övernattningslägenhet i fastigheten så att man kan få besök av vänner och familj. Intressant att se på är också möjligheten att ändra storleken på bostaden så att en stor lägenhet för två personer till exempel kan göras om till två mindre när den ena parten dör, sa Malmqvist. FUTURAGE towards a new roadmap of ageing research FUTURAGE är ett EU-projekt och stöds av samtliga 13 medlemmar i ERA-AGE. Syftet med projektet är att ta fram och sprida en färdplan (roadmap) för den europeiska äldreforskningen för de kommande tio, femton åren. FUTURAGE bygger på existerande forskning och färdplanen utvecklas genom en process där vi identifierar de viktigaste prioriteringarna för den framtida forskningen, säger Susanne Iwarsson, professor och föreståndare för CASE Centre for Ageing and Supportive Environments, vid Lunds universitet. Tillsammans med sin kollega Torbjörn Svensson, Lunds universitet, är hon en av partners i FUTURAGE. Som riktmärken för vad färdplanen ska handla om prioriterar man inom FUTURAGE bland annat livsförloppsperspektivet, det vill säga att åldrandet pågår hela livet, multi- och interdisciplinär forskning samt betydelsen av delaktighet och aktivitet för hälsan. I fokus är även ojämlikheten mellan och i olika EU-länder, sa Iwarsson. Projektet består av fem olika teman: 1. Biogerontologi 2. Sociala och ekonomiska resurser 3. Åldrandets miljöer 4. Hälsosamt åldrande och välbefinnande 5. Äldre och deras organisationer Forskarna från Lund är verksamma inom det tredje temat, åldrandets miljöer. Det handlar om samspelet mellan den åldrande människan och miljön runt omkring henne, sa Iwarsson. Centrala arenor är till exempel boendet, publika miljöer, som apotek och museer, samt teknik och produkter, som vi använder. Arbetet med temat innebär att man varvar vetenskapliga workshops med möten med aktörer inom äldreområdet. I början av året, 2011, ska en första version av färdplanen vara klar. Den slutliga versionen lanseras till hösten Jag hoppas att politikerna i Bryssel tar till sig färdplanen så att vi kan bedriva god äldreforskning framöver, avslutade Iwarsson. SWEDAGE-konferens, sid 9(11)

10 Nya tankar och ny teknik för åldrandets villkor Mat för äldre del i Östersjöprojektet Active Ageing innovationsupphandling Mat för äldre är ett ettårigt pilotprojekt med syftet att utvärdera praktiska hinder och möjligheter för innovativ upphandling samt att dokumentera och sprida erfarenheterna som man gjort vid upphandling av kreativa måltidslösningar för äldre. Mat för äldre handlar inte bara om livsmedel. Det är allt för mycket fokus på portion och näring när det i själva verket ofta handlar om måltidssituationen, säger Hans Knutsson, universitetslektor, Skånes livsmedelsakademi vid Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet. I projektet har man använt Kävlinge kommun. Forskarna kartlägger bland annat de äldres måltidssituationer och intervjuar berörda medarbetare. Äldre på vårdboende eller i hemmet med hemtjänst erbjuds regelbundna måltider. En grupp missas dock, det är de äldre som bor hemma och som inte har hemtjänst. Hur hjälper vi denna grupp? frågade sig Knutsson. Knutsson ser en rad hinder när det gäller innovativ upphandling av måltidslösningar för äldre. Bland annat pekade han, i sitt anförande, på de kommunala prioriteringarna och de äldres integritet det handlar inte om att få mat innanför dörren utan att få de äldre att vilja äta. Han såg också flera möjligheter, bland annat den växande marknaden och behovet samt det faktum att lokala alternativ är på stark frammarsch. Det här handlar inte om en livsmedelsupphandling utan en kombinerad upphandling av vara och tjänst, vilket kommer att ställa stora krav på förarbetet av upphandlingen, sa Knutsson. Region Skåne har beslutat att använda innovationsupphandling för att främja innovation. Vi ska ta en aktiv roll som beställare för att stimulera företag att ta fram nya produkter och tjänster, berättade Björn Lagnevik, näringslivsutvecklare på Region Skåne. I inledningsskedet kommer Region Skåne att finansiera tre funktioner, nämligen utvecklad beställarroll, förstudie kopplad till regionala utmaningar samt kunskapsutveckling, attitydförändring samt spridning. Innovationsupphandling är en viktig signal till såväl den egna organisationen som till näringslivet och patienterna, konstaterade Lagnevik. Ambient Assisted Living VINNOVA är en innovationsmyndighet och har funnits i tio år. I fjol, år 2009, investerade myndigheten 2073 miljoner kronor i svensk forskning med syftet att främja innovationer för hållbar tillväxt. SWEDAGE-konferens, sid 10(11)

11 ALL, Ambient Assisted Living Joint Programme, är ett internationellt forskningsprogram i vilket flera länder skjutit in pengar. Programmet syftar till att öka livskvaliteten för äldre samtidigt som man stärker industrin i Europa och ökar it-användandet bland de äldre. Det handlar om att dra nytta av den nya tekniken och ta fram nya produkter för en ökad livskvalitet bland äldre, säger Cecilia Sjöberg, strateg på VINNOVA. Projektet vänder sig till såväl företag och användarorganisationer som universitet. För närvarande pågår ett 40-tal olika projekt inom AAL. Det handlar bland annat om it-stöd inom hemsjukvården, sensorer i kläder och dataspel för äldre, sa Sjöberg. Text: Charlotte Löndahl Bechmann SWEDAGE-konferens, sid 11(11)

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning Idéforum ett samhälle för alla åldrar 2020 Avslutande konferens för temaåret 2012 EU kommissionen,stockholm, 2012-11-29 Kenneth Abrahamsson

Läs mer

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Flytt och tankar om flytt hos äldre www.med.lu.se/case Flytt och tankar om flytt hos äldre Marianne Granbom leg. arbetsterapeut, Dr. Med. Vet. LUNDS UNIVERSITET @MarianneGranbom Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) Lunds

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick Maria Haak, Dr. Med Vet. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhällle Medicinska fakulteten Vi vet att - ekonomiska - kulturella -levnadsstandard Relationen

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård" Anna-Greta Brodin" Projektledare Agenda! Myndigheten för delaktighet" Definition Välfärdsteknologi" Regeringsuppdraget"

Läs mer

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik 1(5) Handläggare Pernilla Helander 08-686 14 93 pernilla.helander@sll.se Trafiknämnden 2014-02-11, info-punkt 27 Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik Bakgrund Hösten 2012

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11

Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Seminarium Kost och fysisk aktivitet hur åstadkommer man hälsosam förändring? Margaretha Nydahl Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Institutionen

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Äldre 2020. Lättläst version

Äldre 2020. Lättläst version Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning

Läs mer

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november.

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november. Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen prövar med idéprovningen ett nytt sätt att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar till att ny kunskap appliceras

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition

Läs mer

Forska&Väx. Finansiering av utvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Hur mycket? Max 5 miljoner kr/ansökan Ansökningarna bedöms i konkurrens.

Forska&Väx. Finansiering av utvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Hur mycket? Max 5 miljoner kr/ansökan Ansökningarna bedöms i konkurrens. Forska&Väx Finansiering av utvecklingsprojekt i små och medelstora företag Förstudier och utvecklingsprojekt som bygger på ny kunskap, ny teknik eller ny tillämpning. Max 5 miljoner kr/ansökan Ansökningarna

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN 2015-2019 INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET Förord Institutionen för hälsovetenskaper har tagit fram denna forskningsstrategiska plan i syfte att tydliggöra

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Strategi för hälsa En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressen har beslutat om en sammanhållen och långsiktig strategi.

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, uppläggning och arbetsläge Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012) Utlåtande 2013:13 RV (Dnr 327-984/2012) Överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer