Konferensdokumentation: Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen Malmö, 24 november 2010

Transkript

1 Konferensdokumentation: Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen Malmö, 24 november 2010 SWEDAGE En ny nationell plattform för kunskapsutnyttjande inom äldreforskning Region Skåne SWEDAGE-konferens, sid 1(11)

2 Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen SWEDAGE en ny nationell plattform för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen Tema: Samverkan för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen Inledning Ett nittiotal representanter från finansiärer, lärosäten, myndigheter, organisationer och andra aktörer inom äldreforskningen samlades i Malmö i slutet av november, 2010, för att sjösätta det nationella nätverket för aktörssamverkan, SWEDAGE. Den fullspäckade dagen på temat samverkan för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen inleddes med att Henrik Hammar, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne, samt ordförande i Sjukvårdsdelegationen, SKL, hälsade konferensdeltagarna välkomna. Hammar pekade i sitt välkomsttal ut tre viktiga områden som kommer att prägla det närmaste decenniet tillgängligheten i sjukvården, det ökande antalet äldre och multisjuka samt ökat fokus på hälsobegreppet. Hur för vi ut det vi vet? frågade han. Varje år dör 3000 individer för att vi inte gör det vi kan. SWEDAGE, som har fokus på äldreforskning, kommer att spela en viktig roll för att sprida forskningsresultat så att de kommer till nytta, konstaterade han. SWEDAGE syfte och bakgrund Inom EU finns nätverk och sammanslutningar, som till exempel ERA-AGE och FUTURAGE, som koordinerar och för ut den europeiska äldreforskningen. Även i Sverige bedrivs internationellt framstående äldreforskning.det finns flera kompetenscentra, regionala och kommunala FoU-centra, men man har saknat ett nätverk som samlar, koordinerar och för ut forskningen, något Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS, och Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen, uppmärksammat. Det pågår forskning på EU-nivå som vi behöver harmonisera med, sa Thorbjörn Larsson. Detta är en av anledningarna till att vi idag lanserar SWEDAGE. Syftet med nätverket är att fördjupa kunskapsdialogen inom äldreområdet och ta tillvara forskningen. Genom att knyta samman finansiärer, som till exempel FAS och Vårdalstiftelsen, forskning, aktörer, myndigheter och organisationer hoppas man kunna åstadkomma just detta. Nätverket kommer att arrangera årliga träffar och sprida information via hemsidor, nyhetsbrev och e-post. Det handlar dock inte uteslutande om den svenska äldreforskningen, nätverket kommer även att utveckla kontakterna med den europeiska äldreforskningen, bland annat med ERA-AGE och FUTURAGE. Man kommer även att ha en global utblick, bland annat genom kontakter med japanska NIA/NIH. Äldreforskning i EU-perspektiv Hälsningar från ERA-AGE, European Research Area in Ageing Med hjälp av modern teknik kunde Alan Walker, professor vid University of Sheffield och ledare för ERA-AGE, bidra till konferensen. SWEDAGE-konferens, sid 2(11)

3 SWEDAGE är ett mycket viktigt initiativ, konstaterade Walker. Varje land gör sina prioriteringar, men dessa behöver samordnas för att vi inte ska uppfinna hjulet två gånger och knappa resurser ska gå till spillo. Walker pekade på tre principer som kommer att vara avgörande för framtidens äldreforskning. Han underströk vikten av att koordinera den europeiska forskningen, men även det faktum att forskningen måste bedrivas multidisciplinärt. Ska vi på allvar förstå åldrandet och dess problematik för att skapa de bästa förutsättningar för ett gott åldrande måste vi kombinera vad vi vet inom olika discipliner, konstaterade han. Walker poängterade också att forskningen inte ska resultera i en bok, som står i en bokhylla utan att den ska användas för att förbättra situationen för gamla och åldrande individer. ERA-AGE, ett konsortium bestående av tolv partners, samordnar idag den europeiska äldreforskningen. Genom möten och nyhetsbrev utbyter man erfarenhet och drar lärdom av vilka projekt som varit framgångsrika. Man bedriver även ett internationellt postdoc program, FLARE, som syftar till att få fram morgondagens äldreforskare. Walker är även engagerad i FUTURAGE, som håller på att ta fram en färdplan (roadmap) för äldreforskningen. ERA-AGE och FLARE Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, initierar och finansierar forskning. Man har även samordningsansvar för bland annat forskning om åldrande och äldre, vilket bland annat innebär att man samlar in material när det gäller hur mycket olika finansiärer har stött äldreforskningen. FAS stöd till äldreforskningen har ökat de senaste åren och stod i fjor, 2009, för 48 procent av finansieringen, sa Kerstin Carsjö, forskningssekreterare på FAS. Det europeiska samarbetet på äldreområdet började med ERA-AGE 1, som är ett nätverk för europeiska finansiärer av äldreforskning. Nätverket kartlägger forskningsprogram, arbetssätt och forskningscentra runt om i Europa och utarbetar strategier för den europeiska äldreforskningen. Man har även gemensamma utlysningar av postdoc-bidrag inom ramen för FLARE 1. ERA-AGE 2, som är en fortsättning på ERA-AGE 1, drog igång 2009 och löper fram till Nätverket arbetar med att ta fram prioriteringar och strategier för europeisk äldreforskning, man samarbetar med det tyska initiativet Joint Programme on Democratic Change (More Years, Better Lives) och utlyser gemensamma projektbidrag samt postdocbidrag (FLARE 2). FLARE som står för Future Leaders of Ageing Research in Europe, delade i första omgången ut 18 postdoc-bidrag. Man är nu i full gång att bereda 15 nya platser. FLARE främjar tvärvetenskaplig äldreforskning genom de treåriga postdoc-bidragen, vilka också erbjuder forskarna en utlandsstationering inom en annan disciplin. SWEDAGE-konferens, sid 3(11)

4 Sedan år 2008 bedrivs FLARE Summer Schools som syftar till att skapa nätverk och öka samarbetet inom den europeiska äldreforskningen. FUTURAGE är ett tvåårigt projekt som kommit till stånd för att utveckla en färdplan för den europeiska äldreforskningen. Projektet drivs av forskare som arbetar inom fem teman biogerontology, economic and social research, environments of ageing, healthageing samt user involvement. Projektet varvar vetenskapliga workshops med möten med aktörer inom äldreområdet. Under hösten 2011 kommer färdplanen att presenteras. Möjligheter till nationellt/regionalt agerande En åldrande befolkning som regionalt politik- och forskningsområde Om tio, femton år kommer man att se dramatiska demografiska förändringar i Skåne då andelen personer 75 år och äldre ökar från till Detta kommer att ställa större krav på hälso- och sjukvården eftersom sjukdomspanoramat kommer att förändras. Sjukdomar som demens, cancer, stroke och höftfrakturer drabbar i synnerhet personer i 80-årsåldern. Det är dessutom vanligt att äldre människor drabbas av flera sjukdomar samtidigt, vilket är en utmaning för sjukvården och läkemedelsbehandlingen då man traditionellt arbetar enligt en struprörsmodell, det vill säga fokuserar på en diagnos i taget i stället för att se hela människans sjukdomsbild. År 2009 bildades i Skåne ett regionalt geriatriskt kunskapscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Förutom att bedriva sjukvård har man i uppdrag att sprida kunskap inom regionen. Man tittar också på resursfördelningen i Skåne och huruvida rätt person får ta del av insatserna. Kartläggningen i Skåne visar att det är stor variation i kommunerna. I vissa kommuner är åtta procent av befolkningen 75 år eller äldre medan motsvarande siffra för andra kommuner är tre procent, sa Sölve Elmståhl, klinikchef på Geriatriskt utvecklingscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Kommunerna har dessutom olika strategier för att möta de äldres behov. Ser man till antalet platser i vården per 1000 invånare 80 år eller äldre är variationen stor, från 100 till 238 platser. Studier som har tittat på vilka funktionsnedsättningar som får insatser visar att endast 40 procent av dem som har bistånd faktiskt har behov. Detta kan tolkas som om man ger stöd i förväg, innan behovet uppstått, för den här gruppen, sa Elmståhl som konstaterade att det behövs rutiner för att identifiera de personer som har behov av insatser för att resurserna ska användas effektivt och vården ska bli jämlik. Det saknas i dag ett nationellt geriatriskt kvalitetsregister. I Skåne håller man dock på att ta fram ett, som ska mäta funktionsförmåga, kognition, smärta, nutrition, fall, trycksår, kontinens, läkemedel, livskvalitet samt oplanerade sjukvårdsbesök. Forskarna har tagit fram ett instrument för att illustrera ovan och som ska användas av sjukvården för att till exempel bedöma behovet av hjälpmedel över tid. Syftet med SWEDAGE-konferens, sid 4(11)

5 instrumentet är att använda resurserna effektivt så att individen får de insatser han eller hon behöver. Databaser är av stor vikt för forskningen. I Skåne pågår projektet GÅS, Gott åldrande i Skåne, som består av två delar. Den första är en befolkningsdel i vilken individer i Sverige, varav i Skåne slumpmässigt har valts ut från befolkningsregister. Deltagarna svarar på enkäter, vilka kommer att resultera i att man undersöker variabler per individ. Syftet är att beskriva förekomst och förlopp av sjukdomar, men även att titta på riskfaktorer för insjuknande, äldres och närståendes livssituation samt behov av vård och omsorg, sa Elmståhl. Den andra delen består av en vårdsystemdel där samtliga personer som får någon form av kommunal insats följs upp var sjätte månad. Det pågår idag elva avhandlingsarbeten med GÅS som bas. Med hjälp av pengar från Vetenskapsrådet bygger Lunds universitet i samarbete med Uppsala universitet upp databasen EpiHealth, som kommer att baseras på individer mellan 45 och 75 år. Målsättningen är att, med den nya tekniken, studera interaktionen mellan miljöfaktorer och genetiska faktorer för utvecklingen av vanliga kroniska sjukdomar i åldrandet. Förutom en enkätundersökning kommer deltagarna att få genomgå provtagning och tester för att forskarna ska kunna studera tio vanliga sjukdomar och tillstånd. Tillsammans med Lifegene vid Karolinska institutet kommer EpiHealth att i framtiden utgöra en nationell resurs. Ett hälsosamt åldrande prevention och främjande Vi står inför stora demografiska förändringar. År 2060 kommer medellivslängden för kvinnor att vara 87 år och för män 85 år. Det innebär att andelen äldre kommer att öka. Idag är 18 procent av befolkningen 65 år eller äldre, år 2060 kommer andelen att vara 25 procent. Att andelen äldre ökar är, enligt Anna Bessö, med dr och avdelningschef vid Statens Folkhälsoinstitut, en viktig anledning till att samhället bör prioritera ett hälsosamt åldrande. Andra anledningar är att det är lönsamt att investera i äldres hälsa, att ett gott åldrande ökar livskvaliteten och att förutsättningarna för hälsa skiljer sig åt i olika delar av befolkningen. Sedan år 2004 kartlägger Folkhälsoinstitutet årligen svenskarnas hälsa i något som kallas den Nationella folkhälsoenkäten. I enkäten ställer man frågor om faktorer som kost, fysisk aktivitet och hälsa bland individer år. Enkäten visar att knappt hälften av åringarna skattar sin egen hälsa som god. Den självupplevda hälsan är större bland de som arbetat som mellan eller högre tjänsteman än de som haft lägre befattningar. Bland de som är över 75 år har nästan hälften nedsatt rörelseförmåga och bland dessa uppger endast 30 procent att de har en god hälsa. När det gäller bestämningsfaktorer för hälsan uppger endast 50 procent av de äldre att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. Individer 65 år eller äldre är något mer överviktiga än resten av befolkningen och äter mindre frukt och grönt. Andelen äldre som använder lugnande mediciner och sömnmedel är också högre jämfört med yngre åldersgrupper. SWEDAGE-konferens, sid 5(11)

6 Anna Bessö pekade ut fyra viktiga hörnpelare för ett gott åldrande - social gemenskap, en meningsfull tillvaro, fysisk aktivitet och goda matvanor. Inom projektet Det är aldrig för sent! Främja äldres hälsa med möten, mat och aktivitet har Folkhälsoinstitutet arbetet med de fyra faktorerna. Man har bland annat arbetat med mötesplatser som kan erbjuda såväl samvaro som god mat och fysisk aktivitet. Det är viktigt att utbudet av aktiviteter är stort och att mötesplatserna kan besökas regelbundet, sa Bessö. När det gäller samhällsplanering är det viktigt att fokusera på tillgänglighet till grönområden, trygghet och säkerhet i närmiljön för att främja fysisk aktivitet bland äldre. Folkhälsoinstitutets uppdrag från regeringen Det är aldrig för sent! avslutas 2010 och kommer att ersättas av ett nytt uppdrag i vilket man bland annat ska arbeta med vägledning samt hälsocoacher. Projektet löper fram till år Tio tankar om åldrande Bodil Jönsson, professor emerita vid Lunds universitet, menar att äldreforskningen idag saknar perspektiv som de som håller på att bli gamla kan känna igen sig i. Hon nämnde i detta sammanhang tio utmaningar för äldreforskningen på 2010-talet. 1. Förändringar över tid Det inte samma sak att bli gammal idag som det var på 1970-talet. Dagens äldre har haft tillgång till god kost, utbildning och ett intressant yrkesliv. Således väntar en helt annan ålderdom. Men vem är vi när vi blir gamla? Här finns en vilsenhet. 2. Ålderismens förtryckande strukturer Vi kan inte känna vår ålder. Ålder är en rörelse från en balans till en annan.vilka är de förtryckande strukturerna och vad vi kan göra för att förändra dem? 3. Vilka är konsekvenserna av alla förbättringar? För många av dagens äldre är det en realitet att de kommer att leva en tredjedel av sitt liv som pensionärer. De har det dessutom betydligt bättre än tidigare generation både när det gäller ekonomiska villkor och när det gäller den egna hälsan. Vilka konsekvenser får detta för vad de äldre vill, kan och bör göra av sina pensionärsliv? Bodil Jönsson menar att de äldre kan göra betydligt mer än att passa barnbarn och konsumera kultur. 4. Ge oss bara redskapen sedan finns det mycket vi äldre kan sköta själva Dagens äldre behöver redskap, till exempel begreppsbildning och sammanhangsföreställningar, för att känna igen sig själva. De kan vara medaktörer i forskningen istället för att vara studieobjekt. 5. Utmana oss äldre Individens självbild påverkas av hennes föreställning av vad andra har för bild av henne. Dagens äldre behöver hjälp från forskningen för att förstå sin självbild. SWEDAGE-konferens, sid 6(11)

7 6. Äldreforskningen handlar ofta om antingen medicin/omvårdnad, hjälpmedel eller sociala innovationer för det goda åldrandet. Men hur visar sig den kognitiva revolutionen i äldreforskningen? Och att bli gammal i en individualistisk tid är en individuell process, vilken forskning bedrivs om denna process? 7. Nu, nu, nu men sedan då? Idag tar vi ut saker i förtid, vi konsumerar innan vi har råd och lever morgondagen redan idag. Vad innebär det att bli gammal i tider av snabba förändringar jämfört med att åldras i en mer statisk kultur? Vilken roll får och tar en gammal människa? 8. Årsringarnas betydelse På vår väg genom livet samlar vi kunskap och erfarenheter som läggs likt årsringar runt våra jag. Som äldre har vi möjlighet att låta årsringarna blanda sig. Att vi som 70- åringar inte bara är 70-åringar utan också 3-åringar ger oss möjlighet att bli kloka. 9. Att lära sig som gammal och att lära sig att bli gammal Pedagogiken handlar idag om den unga människans lärande. Var finns äldrepedagogiken? undrade Bodil Jönsson. För kanske är det så att det finns två lärpucklar, en i barndomen och en i ålderdomen. Kanske drivs den första lärpuckeln av förstagångshändelser medan den andra drivs av årsringarnas aktiva överlagringar. Jönsson menar att det skulle ha stor betydelse om äldre människor valde att fokusera mer på vad de kan och mindre på vad de inte kan. Forskningen skulle kunna undersöka positiva förändringar i åldrande hjärnor. 10. Förändringar i olika samhällsskikt Det stämmer förvisso att dagens äldre är rikare, friskare och mer välmående än tidigare generationers pensionärer, men det är tyvärr inte hela sanningen. Bland de äldre finns idag nämligen också de största orättvisorna när det gäller hälsa såväl som välstånd. Detta är ett perspektiv som Bodil Jönsson vill att forskningen fördjupar. Att åldras med värdighet och respekt en utmaning för forskningen Vad innebär det då att åldras med värdighet och respekt? En del av det är att åldras hälsosamt där möjligheten till fysisk, social och psykisk hälsaoptimeras så att äldre kan ta del av samhällslivet och leva ett självständigt liv med god livskvalitet. Den andra delen handlar om situationen när hälsan sviktar. Att drabbas av sjukdom och bli patient innebär ett beroende av andra människor, vilket gör oss sårbara. Detta ställer höga krav på vården när det gäller värdighet och respekt, säger Gerd Ahlström, professor och chef för Vårdalinstitutet vid Lunds och Göteborgs universitet. I lagtexten om god vård finns idag mål för hälso- och sjukvården att vården ska bedrivas med respekt för allas lika värde och för den enskildas värdighet. Det saknas dock en tydlig definition av vad värdighet egentligen är, vilket öppnar upp för individuella tolkningar. När det gäller forskningen för att bevara värdigheten i vården finns idag endast teoretiska modeller av personcentrerad vård, vi vet dock mycket lite om hur dessa modeller skulle fungera i praktiken. SWEDAGE-konferens, sid 7(11)

8 Vi saknar idag såväl interventionsstudier av värdig äldreomsorg som forskning om förutsättningar och hinder för implementering av äldreomsorg som utgår från värdighet och respekt för självbestämmande, sa Ahlström. Hon ser en viktig roll för forskarna att fylla. Personalen som arbetar ute i vården kan lära sig att ställa frågor och reflektera av forskaren, sa Ahlström. Skulle vi kunna göra på ett annat sätt? Kan vi göra tvärtom? Kan vi göra det bättre? Det är viktiga frågor att ställa sig! Samtidigt kan forskarna som finns på plats ute i vården få viktiga impulser när det gäller vilka frågeställningar och problem som är väsentliga, ett arbetssätt man använder inom den aktionsorienterade forskningen. Värdighet är grundläggande, men hur mäter vi den? Det är också något vi behöver utveckla metoder för, avslutade Ahlström. Ökad kvalitet i äldres boende Idag bor 95 procent av de äldre kvar i sina ordinarie bostäder. Allt tyder på att detta kommer att bestå då man från politiskt håll har slagit fast att det alltid ska vara det första alternativet att bo kvar hemma. Samtidigt bedrivs allt mer sjukvård och rehabilitering i hemmen, vilket ställer nya krav på såväl bostaden som bostadsområdet. Vi vill bevara vårt hem som vi är vana vid, vi vill kunna sitta ute på balkongen, ha det snyggt och trevligt runt omkring oss samtidigt som hemmet måste anpassas efter nya behov, sa Inga Malmqvist, universitetslektor på Centrum för vårdbyggnadsforskning vid Chalmers tekniska högskola. För de välbeställda finns idag möjlighet att köpa lägenhet i exklusiva fastigheter som riktar sig till just äldre människor. I storstäder skapas också kollektivboende för äldre människor, men trots detta bor många äldre i trånga och otillgängliga lägenheter. Vi har ett stort fastighetsbestånd som saknar hiss, som har små badrum och trånga dörrar, sa Malmqvist. För den som bor kvar i sin bostad är tillgänglighet, möjligheten att ta sig ut och att orientera sig avgörande. För att kunna röra sig i sitt bostadsområde behöver äldre god belysning, bra gångbanor och närhet till butiker och annan service. Bostaden behöver tillräckligt utrymme för eventuella hjälpmedel, men också för att individen ska få behålla den personliga integriteten. För de äldre som inte längre orkar gå ut är det viktigt med mötesplatser där de kan träffa andra människor. När det gäller vård- och omsorgsboendevet man från forskningen att utrymme för samvaro, utemiljöer, dagsljus och mått på rum och utrymmen är viktiga faktorerför boendet. Denna kunskap kan användas även när man bygger vanliga bostäder, sa Gerd Malmqvist, som understryker vikten av utrymmen för samvaro då isolering är ett stort problem för många äldre människor. SWEDAGE-konferens, sid 8(11)

9 Chalmers har gjort en behovsinventering över vad äldre människor vill ha. Många uppger att de snarare önskar ny slags service än nya produkter och att de efterfrågar en kombination av service och produkt. De vill också ha hjälpmedel som är vackra och som passar in i hemmiljön. Viktigt är även att kunna påverka sina kostnader för värme och vatten. Man vill att lägenheten ska vara förberedd för rullstol och rullator och att det ska finnas en övernattningslägenhet i fastigheten så att man kan få besök av vänner och familj. Intressant att se på är också möjligheten att ändra storleken på bostaden så att en stor lägenhet för två personer till exempel kan göras om till två mindre när den ena parten dör, sa Malmqvist. FUTURAGE towards a new roadmap of ageing research FUTURAGE är ett EU-projekt och stöds av samtliga 13 medlemmar i ERA-AGE. Syftet med projektet är att ta fram och sprida en färdplan (roadmap) för den europeiska äldreforskningen för de kommande tio, femton åren. FUTURAGE bygger på existerande forskning och färdplanen utvecklas genom en process där vi identifierar de viktigaste prioriteringarna för den framtida forskningen, säger Susanne Iwarsson, professor och föreståndare för CASE Centre for Ageing and Supportive Environments, vid Lunds universitet. Tillsammans med sin kollega Torbjörn Svensson, Lunds universitet, är hon en av partners i FUTURAGE. Som riktmärken för vad färdplanen ska handla om prioriterar man inom FUTURAGE bland annat livsförloppsperspektivet, det vill säga att åldrandet pågår hela livet, multi- och interdisciplinär forskning samt betydelsen av delaktighet och aktivitet för hälsan. I fokus är även ojämlikheten mellan och i olika EU-länder, sa Iwarsson. Projektet består av fem olika teman: 1. Biogerontologi 2. Sociala och ekonomiska resurser 3. Åldrandets miljöer 4. Hälsosamt åldrande och välbefinnande 5. Äldre och deras organisationer Forskarna från Lund är verksamma inom det tredje temat, åldrandets miljöer. Det handlar om samspelet mellan den åldrande människan och miljön runt omkring henne, sa Iwarsson. Centrala arenor är till exempel boendet, publika miljöer, som apotek och museer, samt teknik och produkter, som vi använder. Arbetet med temat innebär att man varvar vetenskapliga workshops med möten med aktörer inom äldreområdet. I början av året, 2011, ska en första version av färdplanen vara klar. Den slutliga versionen lanseras till hösten Jag hoppas att politikerna i Bryssel tar till sig färdplanen så att vi kan bedriva god äldreforskning framöver, avslutade Iwarsson. SWEDAGE-konferens, sid 9(11)

10 Nya tankar och ny teknik för åldrandets villkor Mat för äldre del i Östersjöprojektet Active Ageing innovationsupphandling Mat för äldre är ett ettårigt pilotprojekt med syftet att utvärdera praktiska hinder och möjligheter för innovativ upphandling samt att dokumentera och sprida erfarenheterna som man gjort vid upphandling av kreativa måltidslösningar för äldre. Mat för äldre handlar inte bara om livsmedel. Det är allt för mycket fokus på portion och näring när det i själva verket ofta handlar om måltidssituationen, säger Hans Knutsson, universitetslektor, Skånes livsmedelsakademi vid Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet. I projektet har man använt Kävlinge kommun. Forskarna kartlägger bland annat de äldres måltidssituationer och intervjuar berörda medarbetare. Äldre på vårdboende eller i hemmet med hemtjänst erbjuds regelbundna måltider. En grupp missas dock, det är de äldre som bor hemma och som inte har hemtjänst. Hur hjälper vi denna grupp? frågade sig Knutsson. Knutsson ser en rad hinder när det gäller innovativ upphandling av måltidslösningar för äldre. Bland annat pekade han, i sitt anförande, på de kommunala prioriteringarna och de äldres integritet det handlar inte om att få mat innanför dörren utan att få de äldre att vilja äta. Han såg också flera möjligheter, bland annat den växande marknaden och behovet samt det faktum att lokala alternativ är på stark frammarsch. Det här handlar inte om en livsmedelsupphandling utan en kombinerad upphandling av vara och tjänst, vilket kommer att ställa stora krav på förarbetet av upphandlingen, sa Knutsson. Region Skåne har beslutat att använda innovationsupphandling för att främja innovation. Vi ska ta en aktiv roll som beställare för att stimulera företag att ta fram nya produkter och tjänster, berättade Björn Lagnevik, näringslivsutvecklare på Region Skåne. I inledningsskedet kommer Region Skåne att finansiera tre funktioner, nämligen utvecklad beställarroll, förstudie kopplad till regionala utmaningar samt kunskapsutveckling, attitydförändring samt spridning. Innovationsupphandling är en viktig signal till såväl den egna organisationen som till näringslivet och patienterna, konstaterade Lagnevik. Ambient Assisted Living VINNOVA är en innovationsmyndighet och har funnits i tio år. I fjol, år 2009, investerade myndigheten 2073 miljoner kronor i svensk forskning med syftet att främja innovationer för hållbar tillväxt. SWEDAGE-konferens, sid 10(11)

11 ALL, Ambient Assisted Living Joint Programme, är ett internationellt forskningsprogram i vilket flera länder skjutit in pengar. Programmet syftar till att öka livskvaliteten för äldre samtidigt som man stärker industrin i Europa och ökar it-användandet bland de äldre. Det handlar om att dra nytta av den nya tekniken och ta fram nya produkter för en ökad livskvalitet bland äldre, säger Cecilia Sjöberg, strateg på VINNOVA. Projektet vänder sig till såväl företag och användarorganisationer som universitet. För närvarande pågår ett 40-tal olika projekt inom AAL. Det handlar bland annat om it-stöd inom hemsjukvården, sensorer i kläder och dataspel för äldre, sa Sjöberg. Text: Charlotte Löndahl Bechmann SWEDAGE-konferens, sid 11(11)