Konferensdokumentation: Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen Malmö, 24 november 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferensdokumentation: Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen Malmö, 24 november 2010"

Transkript

1 Konferensdokumentation: Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen Malmö, 24 november 2010 SWEDAGE En ny nationell plattform för kunskapsutnyttjande inom äldreforskning Region Skåne SWEDAGE-konferens, sid 1(11)

2 Äldreforskning som resurs i samhällsutvecklingen SWEDAGE en ny nationell plattform för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen Tema: Samverkan för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen Inledning Ett nittiotal representanter från finansiärer, lärosäten, myndigheter, organisationer och andra aktörer inom äldreforskningen samlades i Malmö i slutet av november, 2010, för att sjösätta det nationella nätverket för aktörssamverkan, SWEDAGE. Den fullspäckade dagen på temat samverkan för kunskapsutnyttjande inom äldreforskningen inleddes med att Henrik Hammar, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne, samt ordförande i Sjukvårdsdelegationen, SKL, hälsade konferensdeltagarna välkomna. Hammar pekade i sitt välkomsttal ut tre viktiga områden som kommer att prägla det närmaste decenniet tillgängligheten i sjukvården, det ökande antalet äldre och multisjuka samt ökat fokus på hälsobegreppet. Hur för vi ut det vi vet? frågade han. Varje år dör 3000 individer för att vi inte gör det vi kan. SWEDAGE, som har fokus på äldreforskning, kommer att spela en viktig roll för att sprida forskningsresultat så att de kommer till nytta, konstaterade han. SWEDAGE syfte och bakgrund Inom EU finns nätverk och sammanslutningar, som till exempel ERA-AGE och FUTURAGE, som koordinerar och för ut den europeiska äldreforskningen. Även i Sverige bedrivs internationellt framstående äldreforskning.det finns flera kompetenscentra, regionala och kommunala FoU-centra, men man har saknat ett nätverk som samlar, koordinerar och för ut forskningen, något Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS, och Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen, uppmärksammat. Det pågår forskning på EU-nivå som vi behöver harmonisera med, sa Thorbjörn Larsson. Detta är en av anledningarna till att vi idag lanserar SWEDAGE. Syftet med nätverket är att fördjupa kunskapsdialogen inom äldreområdet och ta tillvara forskningen. Genom att knyta samman finansiärer, som till exempel FAS och Vårdalstiftelsen, forskning, aktörer, myndigheter och organisationer hoppas man kunna åstadkomma just detta. Nätverket kommer att arrangera årliga träffar och sprida information via hemsidor, nyhetsbrev och e-post. Det handlar dock inte uteslutande om den svenska äldreforskningen, nätverket kommer även att utveckla kontakterna med den europeiska äldreforskningen, bland annat med ERA-AGE och FUTURAGE. Man kommer även att ha en global utblick, bland annat genom kontakter med japanska NIA/NIH. Äldreforskning i EU-perspektiv Hälsningar från ERA-AGE, European Research Area in Ageing Med hjälp av modern teknik kunde Alan Walker, professor vid University of Sheffield och ledare för ERA-AGE, bidra till konferensen. SWEDAGE-konferens, sid 2(11)

3 SWEDAGE är ett mycket viktigt initiativ, konstaterade Walker. Varje land gör sina prioriteringar, men dessa behöver samordnas för att vi inte ska uppfinna hjulet två gånger och knappa resurser ska gå till spillo. Walker pekade på tre principer som kommer att vara avgörande för framtidens äldreforskning. Han underströk vikten av att koordinera den europeiska forskningen, men även det faktum att forskningen måste bedrivas multidisciplinärt. Ska vi på allvar förstå åldrandet och dess problematik för att skapa de bästa förutsättningar för ett gott åldrande måste vi kombinera vad vi vet inom olika discipliner, konstaterade han. Walker poängterade också att forskningen inte ska resultera i en bok, som står i en bokhylla utan att den ska användas för att förbättra situationen för gamla och åldrande individer. ERA-AGE, ett konsortium bestående av tolv partners, samordnar idag den europeiska äldreforskningen. Genom möten och nyhetsbrev utbyter man erfarenhet och drar lärdom av vilka projekt som varit framgångsrika. Man bedriver även ett internationellt postdoc program, FLARE, som syftar till att få fram morgondagens äldreforskare. Walker är även engagerad i FUTURAGE, som håller på att ta fram en färdplan (roadmap) för äldreforskningen. ERA-AGE och FLARE Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, initierar och finansierar forskning. Man har även samordningsansvar för bland annat forskning om åldrande och äldre, vilket bland annat innebär att man samlar in material när det gäller hur mycket olika finansiärer har stött äldreforskningen. FAS stöd till äldreforskningen har ökat de senaste åren och stod i fjor, 2009, för 48 procent av finansieringen, sa Kerstin Carsjö, forskningssekreterare på FAS. Det europeiska samarbetet på äldreområdet började med ERA-AGE 1, som är ett nätverk för europeiska finansiärer av äldreforskning. Nätverket kartlägger forskningsprogram, arbetssätt och forskningscentra runt om i Europa och utarbetar strategier för den europeiska äldreforskningen. Man har även gemensamma utlysningar av postdoc-bidrag inom ramen för FLARE 1. ERA-AGE 2, som är en fortsättning på ERA-AGE 1, drog igång 2009 och löper fram till Nätverket arbetar med att ta fram prioriteringar och strategier för europeisk äldreforskning, man samarbetar med det tyska initiativet Joint Programme on Democratic Change (More Years, Better Lives) och utlyser gemensamma projektbidrag samt postdocbidrag (FLARE 2). FLARE som står för Future Leaders of Ageing Research in Europe, delade i första omgången ut 18 postdoc-bidrag. Man är nu i full gång att bereda 15 nya platser. FLARE främjar tvärvetenskaplig äldreforskning genom de treåriga postdoc-bidragen, vilka också erbjuder forskarna en utlandsstationering inom en annan disciplin. SWEDAGE-konferens, sid 3(11)

4 Sedan år 2008 bedrivs FLARE Summer Schools som syftar till att skapa nätverk och öka samarbetet inom den europeiska äldreforskningen. FUTURAGE är ett tvåårigt projekt som kommit till stånd för att utveckla en färdplan för den europeiska äldreforskningen. Projektet drivs av forskare som arbetar inom fem teman biogerontology, economic and social research, environments of ageing, healthageing samt user involvement. Projektet varvar vetenskapliga workshops med möten med aktörer inom äldreområdet. Under hösten 2011 kommer färdplanen att presenteras. Möjligheter till nationellt/regionalt agerande En åldrande befolkning som regionalt politik- och forskningsområde Om tio, femton år kommer man att se dramatiska demografiska förändringar i Skåne då andelen personer 75 år och äldre ökar från till Detta kommer att ställa större krav på hälso- och sjukvården eftersom sjukdomspanoramat kommer att förändras. Sjukdomar som demens, cancer, stroke och höftfrakturer drabbar i synnerhet personer i 80-årsåldern. Det är dessutom vanligt att äldre människor drabbas av flera sjukdomar samtidigt, vilket är en utmaning för sjukvården och läkemedelsbehandlingen då man traditionellt arbetar enligt en struprörsmodell, det vill säga fokuserar på en diagnos i taget i stället för att se hela människans sjukdomsbild. År 2009 bildades i Skåne ett regionalt geriatriskt kunskapscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Förutom att bedriva sjukvård har man i uppdrag att sprida kunskap inom regionen. Man tittar också på resursfördelningen i Skåne och huruvida rätt person får ta del av insatserna. Kartläggningen i Skåne visar att det är stor variation i kommunerna. I vissa kommuner är åtta procent av befolkningen 75 år eller äldre medan motsvarande siffra för andra kommuner är tre procent, sa Sölve Elmståhl, klinikchef på Geriatriskt utvecklingscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Kommunerna har dessutom olika strategier för att möta de äldres behov. Ser man till antalet platser i vården per 1000 invånare 80 år eller äldre är variationen stor, från 100 till 238 platser. Studier som har tittat på vilka funktionsnedsättningar som får insatser visar att endast 40 procent av dem som har bistånd faktiskt har behov. Detta kan tolkas som om man ger stöd i förväg, innan behovet uppstått, för den här gruppen, sa Elmståhl som konstaterade att det behövs rutiner för att identifiera de personer som har behov av insatser för att resurserna ska användas effektivt och vården ska bli jämlik. Det saknas i dag ett nationellt geriatriskt kvalitetsregister. I Skåne håller man dock på att ta fram ett, som ska mäta funktionsförmåga, kognition, smärta, nutrition, fall, trycksår, kontinens, läkemedel, livskvalitet samt oplanerade sjukvårdsbesök. Forskarna har tagit fram ett instrument för att illustrera ovan och som ska användas av sjukvården för att till exempel bedöma behovet av hjälpmedel över tid. Syftet med SWEDAGE-konferens, sid 4(11)

5 instrumentet är att använda resurserna effektivt så att individen får de insatser han eller hon behöver. Databaser är av stor vikt för forskningen. I Skåne pågår projektet GÅS, Gott åldrande i Skåne, som består av två delar. Den första är en befolkningsdel i vilken individer i Sverige, varav i Skåne slumpmässigt har valts ut från befolkningsregister. Deltagarna svarar på enkäter, vilka kommer att resultera i att man undersöker variabler per individ. Syftet är att beskriva förekomst och förlopp av sjukdomar, men även att titta på riskfaktorer för insjuknande, äldres och närståendes livssituation samt behov av vård och omsorg, sa Elmståhl. Den andra delen består av en vårdsystemdel där samtliga personer som får någon form av kommunal insats följs upp var sjätte månad. Det pågår idag elva avhandlingsarbeten med GÅS som bas. Med hjälp av pengar från Vetenskapsrådet bygger Lunds universitet i samarbete med Uppsala universitet upp databasen EpiHealth, som kommer att baseras på individer mellan 45 och 75 år. Målsättningen är att, med den nya tekniken, studera interaktionen mellan miljöfaktorer och genetiska faktorer för utvecklingen av vanliga kroniska sjukdomar i åldrandet. Förutom en enkätundersökning kommer deltagarna att få genomgå provtagning och tester för att forskarna ska kunna studera tio vanliga sjukdomar och tillstånd. Tillsammans med Lifegene vid Karolinska institutet kommer EpiHealth att i framtiden utgöra en nationell resurs. Ett hälsosamt åldrande prevention och främjande Vi står inför stora demografiska förändringar. År 2060 kommer medellivslängden för kvinnor att vara 87 år och för män 85 år. Det innebär att andelen äldre kommer att öka. Idag är 18 procent av befolkningen 65 år eller äldre, år 2060 kommer andelen att vara 25 procent. Att andelen äldre ökar är, enligt Anna Bessö, med dr och avdelningschef vid Statens Folkhälsoinstitut, en viktig anledning till att samhället bör prioritera ett hälsosamt åldrande. Andra anledningar är att det är lönsamt att investera i äldres hälsa, att ett gott åldrande ökar livskvaliteten och att förutsättningarna för hälsa skiljer sig åt i olika delar av befolkningen. Sedan år 2004 kartlägger Folkhälsoinstitutet årligen svenskarnas hälsa i något som kallas den Nationella folkhälsoenkäten. I enkäten ställer man frågor om faktorer som kost, fysisk aktivitet och hälsa bland individer år. Enkäten visar att knappt hälften av åringarna skattar sin egen hälsa som god. Den självupplevda hälsan är större bland de som arbetat som mellan eller högre tjänsteman än de som haft lägre befattningar. Bland de som är över 75 år har nästan hälften nedsatt rörelseförmåga och bland dessa uppger endast 30 procent att de har en god hälsa. När det gäller bestämningsfaktorer för hälsan uppger endast 50 procent av de äldre att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. Individer 65 år eller äldre är något mer överviktiga än resten av befolkningen och äter mindre frukt och grönt. Andelen äldre som använder lugnande mediciner och sömnmedel är också högre jämfört med yngre åldersgrupper. SWEDAGE-konferens, sid 5(11)

6 Anna Bessö pekade ut fyra viktiga hörnpelare för ett gott åldrande - social gemenskap, en meningsfull tillvaro, fysisk aktivitet och goda matvanor. Inom projektet Det är aldrig för sent! Främja äldres hälsa med möten, mat och aktivitet har Folkhälsoinstitutet arbetet med de fyra faktorerna. Man har bland annat arbetat med mötesplatser som kan erbjuda såväl samvaro som god mat och fysisk aktivitet. Det är viktigt att utbudet av aktiviteter är stort och att mötesplatserna kan besökas regelbundet, sa Bessö. När det gäller samhällsplanering är det viktigt att fokusera på tillgänglighet till grönområden, trygghet och säkerhet i närmiljön för att främja fysisk aktivitet bland äldre. Folkhälsoinstitutets uppdrag från regeringen Det är aldrig för sent! avslutas 2010 och kommer att ersättas av ett nytt uppdrag i vilket man bland annat ska arbeta med vägledning samt hälsocoacher. Projektet löper fram till år Tio tankar om åldrande Bodil Jönsson, professor emerita vid Lunds universitet, menar att äldreforskningen idag saknar perspektiv som de som håller på att bli gamla kan känna igen sig i. Hon nämnde i detta sammanhang tio utmaningar för äldreforskningen på 2010-talet. 1. Förändringar över tid Det inte samma sak att bli gammal idag som det var på 1970-talet. Dagens äldre har haft tillgång till god kost, utbildning och ett intressant yrkesliv. Således väntar en helt annan ålderdom. Men vem är vi när vi blir gamla? Här finns en vilsenhet. 2. Ålderismens förtryckande strukturer Vi kan inte känna vår ålder. Ålder är en rörelse från en balans till en annan.vilka är de förtryckande strukturerna och vad vi kan göra för att förändra dem? 3. Vilka är konsekvenserna av alla förbättringar? För många av dagens äldre är det en realitet att de kommer att leva en tredjedel av sitt liv som pensionärer. De har det dessutom betydligt bättre än tidigare generation både när det gäller ekonomiska villkor och när det gäller den egna hälsan. Vilka konsekvenser får detta för vad de äldre vill, kan och bör göra av sina pensionärsliv? Bodil Jönsson menar att de äldre kan göra betydligt mer än att passa barnbarn och konsumera kultur. 4. Ge oss bara redskapen sedan finns det mycket vi äldre kan sköta själva Dagens äldre behöver redskap, till exempel begreppsbildning och sammanhangsföreställningar, för att känna igen sig själva. De kan vara medaktörer i forskningen istället för att vara studieobjekt. 5. Utmana oss äldre Individens självbild påverkas av hennes föreställning av vad andra har för bild av henne. Dagens äldre behöver hjälp från forskningen för att förstå sin självbild. SWEDAGE-konferens, sid 6(11)

7 6. Äldreforskningen handlar ofta om antingen medicin/omvårdnad, hjälpmedel eller sociala innovationer för det goda åldrandet. Men hur visar sig den kognitiva revolutionen i äldreforskningen? Och att bli gammal i en individualistisk tid är en individuell process, vilken forskning bedrivs om denna process? 7. Nu, nu, nu men sedan då? Idag tar vi ut saker i förtid, vi konsumerar innan vi har råd och lever morgondagen redan idag. Vad innebär det att bli gammal i tider av snabba förändringar jämfört med att åldras i en mer statisk kultur? Vilken roll får och tar en gammal människa? 8. Årsringarnas betydelse På vår väg genom livet samlar vi kunskap och erfarenheter som läggs likt årsringar runt våra jag. Som äldre har vi möjlighet att låta årsringarna blanda sig. Att vi som 70- åringar inte bara är 70-åringar utan också 3-åringar ger oss möjlighet att bli kloka. 9. Att lära sig som gammal och att lära sig att bli gammal Pedagogiken handlar idag om den unga människans lärande. Var finns äldrepedagogiken? undrade Bodil Jönsson. För kanske är det så att det finns två lärpucklar, en i barndomen och en i ålderdomen. Kanske drivs den första lärpuckeln av förstagångshändelser medan den andra drivs av årsringarnas aktiva överlagringar. Jönsson menar att det skulle ha stor betydelse om äldre människor valde att fokusera mer på vad de kan och mindre på vad de inte kan. Forskningen skulle kunna undersöka positiva förändringar i åldrande hjärnor. 10. Förändringar i olika samhällsskikt Det stämmer förvisso att dagens äldre är rikare, friskare och mer välmående än tidigare generationers pensionärer, men det är tyvärr inte hela sanningen. Bland de äldre finns idag nämligen också de största orättvisorna när det gäller hälsa såväl som välstånd. Detta är ett perspektiv som Bodil Jönsson vill att forskningen fördjupar. Att åldras med värdighet och respekt en utmaning för forskningen Vad innebär det då att åldras med värdighet och respekt? En del av det är att åldras hälsosamt där möjligheten till fysisk, social och psykisk hälsaoptimeras så att äldre kan ta del av samhällslivet och leva ett självständigt liv med god livskvalitet. Den andra delen handlar om situationen när hälsan sviktar. Att drabbas av sjukdom och bli patient innebär ett beroende av andra människor, vilket gör oss sårbara. Detta ställer höga krav på vården när det gäller värdighet och respekt, säger Gerd Ahlström, professor och chef för Vårdalinstitutet vid Lunds och Göteborgs universitet. I lagtexten om god vård finns idag mål för hälso- och sjukvården att vården ska bedrivas med respekt för allas lika värde och för den enskildas värdighet. Det saknas dock en tydlig definition av vad värdighet egentligen är, vilket öppnar upp för individuella tolkningar. När det gäller forskningen för att bevara värdigheten i vården finns idag endast teoretiska modeller av personcentrerad vård, vi vet dock mycket lite om hur dessa modeller skulle fungera i praktiken. SWEDAGE-konferens, sid 7(11)

8 Vi saknar idag såväl interventionsstudier av värdig äldreomsorg som forskning om förutsättningar och hinder för implementering av äldreomsorg som utgår från värdighet och respekt för självbestämmande, sa Ahlström. Hon ser en viktig roll för forskarna att fylla. Personalen som arbetar ute i vården kan lära sig att ställa frågor och reflektera av forskaren, sa Ahlström. Skulle vi kunna göra på ett annat sätt? Kan vi göra tvärtom? Kan vi göra det bättre? Det är viktiga frågor att ställa sig! Samtidigt kan forskarna som finns på plats ute i vården få viktiga impulser när det gäller vilka frågeställningar och problem som är väsentliga, ett arbetssätt man använder inom den aktionsorienterade forskningen. Värdighet är grundläggande, men hur mäter vi den? Det är också något vi behöver utveckla metoder för, avslutade Ahlström. Ökad kvalitet i äldres boende Idag bor 95 procent av de äldre kvar i sina ordinarie bostäder. Allt tyder på att detta kommer att bestå då man från politiskt håll har slagit fast att det alltid ska vara det första alternativet att bo kvar hemma. Samtidigt bedrivs allt mer sjukvård och rehabilitering i hemmen, vilket ställer nya krav på såväl bostaden som bostadsområdet. Vi vill bevara vårt hem som vi är vana vid, vi vill kunna sitta ute på balkongen, ha det snyggt och trevligt runt omkring oss samtidigt som hemmet måste anpassas efter nya behov, sa Inga Malmqvist, universitetslektor på Centrum för vårdbyggnadsforskning vid Chalmers tekniska högskola. För de välbeställda finns idag möjlighet att köpa lägenhet i exklusiva fastigheter som riktar sig till just äldre människor. I storstäder skapas också kollektivboende för äldre människor, men trots detta bor många äldre i trånga och otillgängliga lägenheter. Vi har ett stort fastighetsbestånd som saknar hiss, som har små badrum och trånga dörrar, sa Malmqvist. För den som bor kvar i sin bostad är tillgänglighet, möjligheten att ta sig ut och att orientera sig avgörande. För att kunna röra sig i sitt bostadsområde behöver äldre god belysning, bra gångbanor och närhet till butiker och annan service. Bostaden behöver tillräckligt utrymme för eventuella hjälpmedel, men också för att individen ska få behålla den personliga integriteten. För de äldre som inte längre orkar gå ut är det viktigt med mötesplatser där de kan träffa andra människor. När det gäller vård- och omsorgsboendevet man från forskningen att utrymme för samvaro, utemiljöer, dagsljus och mått på rum och utrymmen är viktiga faktorerför boendet. Denna kunskap kan användas även när man bygger vanliga bostäder, sa Gerd Malmqvist, som understryker vikten av utrymmen för samvaro då isolering är ett stort problem för många äldre människor. SWEDAGE-konferens, sid 8(11)

9 Chalmers har gjort en behovsinventering över vad äldre människor vill ha. Många uppger att de snarare önskar ny slags service än nya produkter och att de efterfrågar en kombination av service och produkt. De vill också ha hjälpmedel som är vackra och som passar in i hemmiljön. Viktigt är även att kunna påverka sina kostnader för värme och vatten. Man vill att lägenheten ska vara förberedd för rullstol och rullator och att det ska finnas en övernattningslägenhet i fastigheten så att man kan få besök av vänner och familj. Intressant att se på är också möjligheten att ändra storleken på bostaden så att en stor lägenhet för två personer till exempel kan göras om till två mindre när den ena parten dör, sa Malmqvist. FUTURAGE towards a new roadmap of ageing research FUTURAGE är ett EU-projekt och stöds av samtliga 13 medlemmar i ERA-AGE. Syftet med projektet är att ta fram och sprida en färdplan (roadmap) för den europeiska äldreforskningen för de kommande tio, femton åren. FUTURAGE bygger på existerande forskning och färdplanen utvecklas genom en process där vi identifierar de viktigaste prioriteringarna för den framtida forskningen, säger Susanne Iwarsson, professor och föreståndare för CASE Centre for Ageing and Supportive Environments, vid Lunds universitet. Tillsammans med sin kollega Torbjörn Svensson, Lunds universitet, är hon en av partners i FUTURAGE. Som riktmärken för vad färdplanen ska handla om prioriterar man inom FUTURAGE bland annat livsförloppsperspektivet, det vill säga att åldrandet pågår hela livet, multi- och interdisciplinär forskning samt betydelsen av delaktighet och aktivitet för hälsan. I fokus är även ojämlikheten mellan och i olika EU-länder, sa Iwarsson. Projektet består av fem olika teman: 1. Biogerontologi 2. Sociala och ekonomiska resurser 3. Åldrandets miljöer 4. Hälsosamt åldrande och välbefinnande 5. Äldre och deras organisationer Forskarna från Lund är verksamma inom det tredje temat, åldrandets miljöer. Det handlar om samspelet mellan den åldrande människan och miljön runt omkring henne, sa Iwarsson. Centrala arenor är till exempel boendet, publika miljöer, som apotek och museer, samt teknik och produkter, som vi använder. Arbetet med temat innebär att man varvar vetenskapliga workshops med möten med aktörer inom äldreområdet. I början av året, 2011, ska en första version av färdplanen vara klar. Den slutliga versionen lanseras till hösten Jag hoppas att politikerna i Bryssel tar till sig färdplanen så att vi kan bedriva god äldreforskning framöver, avslutade Iwarsson. SWEDAGE-konferens, sid 9(11)

10 Nya tankar och ny teknik för åldrandets villkor Mat för äldre del i Östersjöprojektet Active Ageing innovationsupphandling Mat för äldre är ett ettårigt pilotprojekt med syftet att utvärdera praktiska hinder och möjligheter för innovativ upphandling samt att dokumentera och sprida erfarenheterna som man gjort vid upphandling av kreativa måltidslösningar för äldre. Mat för äldre handlar inte bara om livsmedel. Det är allt för mycket fokus på portion och näring när det i själva verket ofta handlar om måltidssituationen, säger Hans Knutsson, universitetslektor, Skånes livsmedelsakademi vid Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet. I projektet har man använt Kävlinge kommun. Forskarna kartlägger bland annat de äldres måltidssituationer och intervjuar berörda medarbetare. Äldre på vårdboende eller i hemmet med hemtjänst erbjuds regelbundna måltider. En grupp missas dock, det är de äldre som bor hemma och som inte har hemtjänst. Hur hjälper vi denna grupp? frågade sig Knutsson. Knutsson ser en rad hinder när det gäller innovativ upphandling av måltidslösningar för äldre. Bland annat pekade han, i sitt anförande, på de kommunala prioriteringarna och de äldres integritet det handlar inte om att få mat innanför dörren utan att få de äldre att vilja äta. Han såg också flera möjligheter, bland annat den växande marknaden och behovet samt det faktum att lokala alternativ är på stark frammarsch. Det här handlar inte om en livsmedelsupphandling utan en kombinerad upphandling av vara och tjänst, vilket kommer att ställa stora krav på förarbetet av upphandlingen, sa Knutsson. Region Skåne har beslutat att använda innovationsupphandling för att främja innovation. Vi ska ta en aktiv roll som beställare för att stimulera företag att ta fram nya produkter och tjänster, berättade Björn Lagnevik, näringslivsutvecklare på Region Skåne. I inledningsskedet kommer Region Skåne att finansiera tre funktioner, nämligen utvecklad beställarroll, förstudie kopplad till regionala utmaningar samt kunskapsutveckling, attitydförändring samt spridning. Innovationsupphandling är en viktig signal till såväl den egna organisationen som till näringslivet och patienterna, konstaterade Lagnevik. Ambient Assisted Living VINNOVA är en innovationsmyndighet och har funnits i tio år. I fjol, år 2009, investerade myndigheten 2073 miljoner kronor i svensk forskning med syftet att främja innovationer för hållbar tillväxt. SWEDAGE-konferens, sid 10(11)

11 ALL, Ambient Assisted Living Joint Programme, är ett internationellt forskningsprogram i vilket flera länder skjutit in pengar. Programmet syftar till att öka livskvaliteten för äldre samtidigt som man stärker industrin i Europa och ökar it-användandet bland de äldre. Det handlar om att dra nytta av den nya tekniken och ta fram nya produkter för en ökad livskvalitet bland äldre, säger Cecilia Sjöberg, strateg på VINNOVA. Projektet vänder sig till såväl företag och användarorganisationer som universitet. För närvarande pågår ett 40-tal olika projekt inom AAL. Det handlar bland annat om it-stöd inom hemsjukvården, sensorer i kläder och dataspel för äldre, sa Sjöberg. Text: Charlotte Löndahl Bechmann SWEDAGE-konferens, sid 11(11)

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013 Nordanstig SNAC representerar riket Få läkemedel i Nordanstig Är SNACs studiepopulationer representativa för riket? En relevant fråga eftersom projektet består av ett urval av områden och individer. Protokollen

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn umgås vänner fritid barn pension ekonomiskt hälsan får resor frisk bra mer kunna bo god familjen liv Framtidsprogram för det goda åldrandet i Karlskrona oberoende friska barnbarnen hälsa resa göra arbete

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Vänner kan man bli hela livet!

Vänner kan man bli hela livet! Vänner kan man bli hela livet! Vänner kan man tydligen bli hela livet, men är man riktigt gammal och rätt så ensam behöver man ibland lite hjälp på traven (deltagaren Marianne 88 år med nya väninnan Ansa

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer