Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta"

Transkript

1 Bup Konsultmottagningen Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse Birgitta Johansson Niemelä, psykolog MD 15 april 2011 Barnpsykiater Barbro Thurfjell 30 % Psykolog Birgitta Johansson Niemelä 100 % PTP psykologkandidat Filippa Adenfelt 50 % Psykologkandidat Veronika Kéri 100 % Sjukgymnast Åsa Bretz 20 % ST läkare Anastasia Karvouni Sekreterare Ann-Sofi Andersson 50% Uppdrag: bedömning, utredning och behandling av barn med psykosomatiska och somato-psykiska tillstånd Smärta hos barn underskattas ofta De flesta studier pekar på att föräldrar har svårt att avläsa barnens smärta Chambers et al, 1998 Vincent van Hulle, 2007 Smärta hos barn Smärta signalerar ofta, men inte alltid, hot om eller faktisk skada Smärta går att mäta och bedöma Att bedöma smärta är viktigt, att bedöma funktion är lika viktigt (hur förhindra eller vända på smärtrelaterade svårigheter) Att mäta och behandla smärta, oro, lidande och en rad andra symtom ingår i omvårdnaden om barn Det finns inte en rätt intervention för alla kliniska situationer, vila eller träna (frakturer, CRPS) Vi vet lite mer än vi gjorde för 25 år sedan Livet är inte smärtfritt Barn med kronisk smärta är föräldralösa 77 resp 95 % av pain clinicians och GP saknar adekvat utbildning för att arbeta med barn som har kronisk smärta. Behandling som för vuxna med medicin, sjukgymnastik, tense och KBT. Forskning saknas för prevalence, manifestation, långtidseffekter. A, Bhatia et al Pediatric Anesthesia Utvecklingsfrågor Hur mäta smärta hos barn i olika åldrar Hur hantera smärtan Olikheter i mognad och tillväxt av perceptionen och den centrala processen av nociceptiv information Föräldrarnas beslut avgör ofta efterföljande smärtupplevelse och dess konsekvenser för barnet Pain in Children. A Practical Guide for Primary Care Gary A. Walco & Kenneth R. Goldschneider 1

2 Tidiga smärtupplevelser 4-6 mån pojkar som rutin vaccineras, reagerar olika; får olika smärtpoäng, skriker olika länge. Skillnaden var kopplad till tidig omskärelse och vilken smärtlindring de fått. Föräldra-barn interaktionen Hjälpa barnet att skilja mellan fysiska och psykiska sensationer Taddio et al. Lancet, Ett barn vill uppmärksammas som en person och inte som ett sjukt barn Föräldrarnas känslor Barnen är extremt uppmärksamma på föräldrarnas känslouttryck, och blir allteftersom skickligare på att tolka andras känslor. Förskolebarn Den oroliga familjen Barnet har nu tillgång till mer avancerade känslomässiga upplevelser som skam, blygsel, skuld och stolthet blir nu också medvetna om att de kan uppfattas olika beroende på vad de visar upp för känsla 2

3 Föräldrar som katastrofierar barnets smärta Relaterad till hög nivå av föräldrastress och oförmåga att klara uppgiften att vara förälder Goubert et al, 2006 Viss nivå av katastrofierande är adekvat, speciellt i akuta situationer, då det tvingar föräldern att agera för vårdinsatser Vid kroniska smärttillstånd När det inte finns definitiva lösningar på barnets smärtproblem blir föräldrars katastrofierande ett ineffektivt och oflexibelt omhändertagande Goubert et al, 2009 Smärtreaktioner Genetik. Forskning fokuserar på nociception och analgetisk känslighet Temperament. Personlighetsdrag, negativitet Smärtmodeller Bör inkludera individ såväl som interpersonella processer som mobiliseras som reaktion på smärta Se modellen Bottom-up och top-down factors influence Bottom-up and top-down factors influence Empati Hur kan föräldrar stå ut med att se sina barn ha ont? Empatins roll i smärtupplevelsen Goubert et al

4 Spegelneuroner Upplevelser hos observatören liknar de upplevelser som den observerade personen har (Gallese et al, 2004, Williams, 2002) Personlig och vikarierande upplevelser skiljer sig dock fysiologiskt (Craig, 1968) Observatörens affektiva respons kan riktas antingen i riktning till sig själv (obehag) eller till den andre (sympati) (Batson, 1991) Upplevelse av smärta och socialt utanförskap Överlapp i de neurokognitiva segmenten för fysisk smärta och utanförskap Birgitta Johansson Niemelä Birgitta Johansson Niemelä Eisenberger et al, 2003, 2006 Känslighet för fysisk smärta predicerar känslighet för social rejection? Erfarenheter som ökar socialt obehag (distress) kommer att öka också känslighet för fysisk smärta? Experiment: baseline test av värmekänslighet och upplevelse av social delaktighet/rejection i bollspel dacc Genom neuroradiologisk forskning konstateras att dorsal anterior cingulate cortex är inblandad i upplevelsen av obehag av fysisk smärta, men också aktiverad av social rejection. Korrelerar med aktivt med självrapporterad socialt obehag (Eisenberg 2003) Birgitta Johansson Niemelä Att vara exkluderad Ger neural aktivitet också i den del som reglerar obehag/stress: right ventral prefrontal cortex Affektiv och sensorisk smärta Socialt obehag aktiverar den affektiva komponenten i smärtmatrixen, oklart om det har effekt också på de sensoriska områdena i smärtmatrixen Resultaten tyder på att obehagen av fysisk smärta och socialt obehagliga upplevelser delar samma fenomenologiska och neurokognitiva substrat. Men, i vilken grad dessa två processer överlappar behöver utforskas närmare 4

5 Katastrofierande De som katastrofierar om andras smärta kan missbedöma symptom och tecken + är hyperkänsliga för smärtsignaler hos andra De föräldrar som katastrofierar barnets smärta är mer troliga att ha barn som är mer handikappade av smärtan Föräldrar som katastrofierar Relaterar till hög föräldrastress och hög nivå av oförmåga. Goubert et al, 2006 Goubert et al, 2006 Pain catastrophizing Scale (PCS-P) Sullivan et al., 1995, Goubert et al Grubbel Förstorar Hjälplöshet Smärtmimiken Barnets sätt att via ansiktsmimik visa smärta påverkar tydligt föräldern. Underskattning av barnets smärta blir ofta fallet när barn av olika skäl ej visar smärtan. Barn som katastrofierar triggar föräldrar (och personal) till att överskatta smärtan...mål...slippa smärtan Pain Beliefs Questionnaire (PBQ) Walker et al, i sökandet efter lösningar hindras patienten från att hitta nya mål och förändra personligheten 1. Pain threat appraisals for the severity of their pain min magvärk betyder att jag har en allvarlig sjukdom Effekt: påverkar ej föräldrars symptomprat Vlaeyen et al Catastrophizing jag tror att det aldrig ska gå över, jag tror att det ska bli värre Effekt : förälder pratar mer symptom 5

6 Underskattning av barnets smärta Föräldrarna har svårt att läsa av barnets smärta Barnet riskerar att få inadekvat vård och att känna sig icke förstådd. Chambes et al,1998,van Hulle Vincent, 2007 Självet och smärta Sjukdomsmärtasjälv hopsnärjd självbild Sjukdom smärta själv normal självbild Intervjua patienten om: aktuell självbild (eländig), önskad självbild (nöjd), befarad självbild (sitta i rullstol) Skulle du kunna vara nöjd även om du har ont? Felaktig koping vid smärta Fear avoidance modellen tillämplig Hyperkänslighet >undviker smärta >smärtrelaterade rädslor Kopingen kan vara problemet om den är alltför snäv: sängvila, medicinering, doctor shopping, hyperkänslighet Self Discrepancy theory (Morley et al, J Pain, 2005) PPS-parent protection scale Supervision Separation problems Dependence Control Gäller föräldrars beskyddande - överbeskyddande beteende mot barn 2-10 år. Påverkar barnets utveckling av självbild, social acceptance, skolprestationer och autonomi. Inverkar på många professionellas kontakter med barnet Thomasgard, M et al

7 Råd till föräldrar 1.Uppmuntra ditt barn att själv hantera smärtan 2. Vanliga rutiner i familjen bör upprätthållas och barnet uppmuntras att fotsätta med vanliga aktiviteter 3. Undvik att för ofta checka hur ont barnet har (låt barnet informera er istället.) 4.Se över medicineringen 5.Bemöt smärtepisoder som andra sjukdoms tillstånd. 7

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Krångel och problem när barn ska äta

Krångel och problem när barn ska äta Krångel och problem när barn ska äta Birgitta Spjut leg. psykolog/doktorand Hur kan vi förstå avvikande beteende Skillnader i hjärnans sätt att bearbeta social information (Social reward theory; Dawson

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras. Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras. En föreläsning om sjukdomens mening Varför har Lisa ont i huvudet Varför har Pelle ont i magen? Nostalgia Det betyder smärtsam (sjuklig)

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden? Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden? Peter Strang Professor, överläkare, vetenskaplig ledare Karolinska Ins5tutet, Stockholm sjukhem och PKC Stockholm Marit Karlsson Lektor, överläkare

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren? 0 1 2 3 4 5 6

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren? 0 1 2 3 4 5 6 Multidimensional Pain Inventory Med hjälp av frågorna, som ställs i följande tre delar, vill vi försöka kartlägga värkproblemen ur din egen synvinkel. Detta är viktigt, eftersom du naturligtvis är den

Läs mer

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version)

BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version) BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version) För varje item, ringa in den siffra som identifierar den respons som bäst karaktäriserar patienten under den senaste veckan.

Läs mer

Om en allvarlig olycka inträffar på eller utanför skolan

Om en allvarlig olycka inträffar på eller utanför skolan Vid varje utflykt utanför skolans område skall rektorn meddelas. En lapp hängas i personalrummet med uppgifter om vilka elev och vuxna som deltar, samt på vilka mobilnummer personalen kan nås. Alla barn/elev

Läs mer

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisplan Annelundsskolan del 2 Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,

Läs mer

RUTINER VID OLYCKSFALL...

RUTINER VID OLYCKSFALL... Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN

Läs mer

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI ARBETAR MED OCH UTBILDAR I SOCIALT OCH PSYKOTERAPEUTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FÖRDELAR

Läs mer

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Välkommen till Lärkans Förskola!

Välkommen till Lärkans Förskola! Tomelilla kommun Barn och Utbildning LÄRKANS FÖRSKOLA Välkommen till Lärkans Förskola! Skomakaregatan 10 273 36 Tomelilla 0417-181 65 150710 På Lärkans Förskola lär och utvecklas vi tillsammans Vår verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada lärdomar från forskning och kliniskt arbete Catherine Aaro Jonsson Leg psykolog, Fil dr Specialist inom neuropsykologi SNPF norra 17 september 2014 Rehabiliteringsprogram

Läs mer

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

DPP. DrogPolicyProgrammet

DPP. DrogPolicyProgrammet DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och

Läs mer

Bäckalyckans förskola

Bäckalyckans förskola Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

2016-02-15 BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET

2016-02-15 BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS Omskurna pojkar & vaccinationer (Taddio et al., 1995) Ex-prematurer skattade smärtan på bilder av provtagning

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Pediatrik med relevans för socialt arbete VT 2012 Kursamanuens Par.Bokstrom@kbh.uu.se

Pediatrik med relevans för socialt arbete VT 2012 Kursamanuens Par.Bokstrom@kbh.uu.se v. 18 Vad handlar kursen om? Kapitelhänvisning/uppgift Ons 2/5 9:00-10:00 Trumhinnan, Ing 15 Introduktion till kursen delmoment, arbetssätt och målsättning Anna Sarkadi, leg. läk. docent, kursansvarig

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från

Läs mer

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Självskadebeteende BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Prevalens Sverige Ungdomar: checklista 34-42% någon gång

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Få vardagen att fungera med utmanande barn Få vardagen att fungera med utmanande barn 22.11.2013 Nina Mahlberg Psykolog, familjeterapeut, ADHD-center Att förstå barnets beteende Att få uppmärksamhet - Barn vill ha uppmärksamhet - hellre negativ

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer