Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta"

Mattias Lundberg
för 8 år sedan
Visningar:

Bup Konsultmottagningen Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse Birgitta Johansson Niemelä, psykolog MD 15 april 2011 Barnpsykiater Barbro Thurfjell 30 % Psykolog Birgitta

1 Bup Konsultmottagningen Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse Birgitta Johansson Niemelä, psykolog MD 15 april 2011 Barnpsykiater Barbro Thurfjell 30 % Psykolog Birgitta Johansson Niemelä 100 % PTP psykologkandidat Filippa Adenfelt 50 % Psykologkandidat Veronika Kéri 100 % Sjukgymnast Åsa Bretz 20 % ST läkare Anastasia Karvouni Sekreterare Ann-Sofi Andersson 50% Uppdrag: bedömning, utredning och behandling av barn med psykosomatiska och somato-psykiska tillstånd Smärta hos barn underskattas ofta De flesta studier pekar på att föräldrar har svårt att avläsa barnens smärta Chambers et al, 1998 Vincent van Hulle, 2007 Smärta hos barn Smärta signalerar ofta, men inte alltid, hot om eller faktisk skada Smärta går att mäta och bedöma Att bedöma smärta är viktigt, att bedöma funktion är lika viktigt (hur förhindra eller vända på smärtrelaterade svårigheter) Att mäta och behandla smärta, oro, lidande och en rad andra symtom ingår i omvårdnaden om barn Det finns inte en rätt intervention för alla kliniska situationer, vila eller träna (frakturer, CRPS) Vi vet lite mer än vi gjorde för 25 år sedan Livet är inte smärtfritt Barn med kronisk smärta är föräldralösa 77 resp 95 % av pain clinicians och GP saknar adekvat utbildning för att arbeta med barn som har kronisk smärta. Behandling som för vuxna med medicin, sjukgymnastik, tense och KBT. Forskning saknas för prevalence, manifestation, långtidseffekter. A, Bhatia et al Pediatric Anesthesia Utvecklingsfrågor Hur mäta smärta hos barn i olika åldrar Hur hantera smärtan Olikheter i mognad och tillväxt av perceptionen och den centrala processen av nociceptiv information Föräldrarnas beslut avgör ofta efterföljande smärtupplevelse och dess konsekvenser för barnet Pain in Children. A Practical Guide for Primary Care Gary A. Walco & Kenneth R. Goldschneider 1

Uppdrag: bedömning, utredning och behandling av barn med psykosomatiska och somato-psykiska tillstånd Smärta hos barn underskattas ofta De flesta studier pekar på att föräldrar har svårt att avläsa

Tidiga smärtupplevelser 4-6 mån pojkar som rutin vaccineras, reagerar olika; får olika smärtpoäng, skriker olika länge. Skillnaden var kopplad till tidig omskärelse och vilken smärtlindring de fått.

2 Tidiga smärtupplevelser 4-6 mån pojkar som rutin vaccineras, reagerar olika; får olika smärtpoäng, skriker olika länge. Skillnaden var kopplad till tidig omskärelse och vilken smärtlindring de fått. Föräldra-barn interaktionen Hjälpa barnet att skilja mellan fysiska och psykiska sensationer Taddio et al. Lancet, Ett barn vill uppmärksammas som en person och inte som ett sjukt barn Föräldrarnas känslor Barnen är extremt uppmärksamma på föräldrarnas känslouttryck, och blir allteftersom skickligare på att tolka andras känslor. Förskolebarn Den oroliga familjen Barnet har nu tillgång till mer avancerade känslomässiga upplevelser som skam, blygsel, skuld och stolthet blir nu också medvetna om att de kan uppfattas olika beroende på vad de visar upp för känsla 2

Föräldrar som katastrofierar barnets smärta Relaterad till hög nivå av föräldrastress och oförmåga att klara uppgiften att vara förälder Goubert et al, 2006 Viss nivå av katastrofierande är adekvat,

3 Föräldrar som katastrofierar barnets smärta Relaterad till hög nivå av föräldrastress och oförmåga att klara uppgiften att vara förälder Goubert et al, 2006 Viss nivå av katastrofierande är adekvat, speciellt i akuta situationer, då det tvingar föräldern att agera för vårdinsatser Vid kroniska smärttillstånd När det inte finns definitiva lösningar på barnets smärtproblem blir föräldrars katastrofierande ett ineffektivt och oflexibelt omhändertagande Goubert et al, 2009 Smärtreaktioner Genetik. Forskning fokuserar på nociception och analgetisk känslighet Temperament. Personlighetsdrag, negativitet Smärtmodeller Bör inkludera individ såväl som interpersonella processer som mobiliseras som reaktion på smärta Se modellen Bottom-up och top-down factors influence Bottom-up and top-down factors influence Empati Hur kan föräldrar stå ut med att se sina barn ha ont? Empatins roll i smärtupplevelsen Goubert et al

katastrofierande ett ineffektivt och oflexibelt omhändertagande Goubert et al, 2009 Smärtreaktioner Genetik. Forskning fokuserar på nociception och analgetisk känslighet Temperament.

4 Spegelneuroner Upplevelser hos observatören liknar de upplevelser som den observerade personen har (Gallese et al, 2004, Williams, 2002) Personlig och vikarierande upplevelser skiljer sig dock fysiologiskt (Craig, 1968) Observatörens affektiva respons kan riktas antingen i riktning till sig själv (obehag) eller till den andre (sympati) (Batson, 1991) Upplevelse av smärta och socialt utanförskap Överlapp i de neurokognitiva segmenten för fysisk smärta och utanförskap Birgitta Johansson Niemelä Birgitta Johansson Niemelä Eisenberger et al, 2003, 2006 Känslighet för fysisk smärta predicerar känslighet för social rejection? Erfarenheter som ökar socialt obehag (distress) kommer att öka också känslighet för fysisk smärta? Experiment: baseline test av värmekänslighet och upplevelse av social delaktighet/rejection i bollspel dacc Genom neuroradiologisk forskning konstateras att dorsal anterior cingulate cortex är inblandad i upplevelsen av obehag av fysisk smärta, men också aktiverad av social rejection. Korrelerar med aktivt med självrapporterad socialt obehag (Eisenberg 2003) Birgitta Johansson Niemelä Att vara exkluderad Ger neural aktivitet också i den del som reglerar obehag/stress: right ventral prefrontal cortex Affektiv och sensorisk smärta Socialt obehag aktiverar den affektiva komponenten i smärtmatrixen, oklart om det har effekt också på de sensoriska områdena i smärtmatrixen Resultaten tyder på att obehagen av fysisk smärta och socialt obehagliga upplevelser delar samma fenomenologiska och neurokognitiva substrat. Men, i vilken grad dessa två processer överlappar behöver utforskas närmare 4

utanförskap Överlapp i de neurokognitiva segmenten för fysisk smärta och utanförskap Birgitta Johansson Niemelä 2011-04-15 Birgitta Johansson Niemelä Eisenberger et al, 2003, 2006 Känslighet för

5 Katastrofierande De som katastrofierar om andras smärta kan missbedöma symptom och tecken + är hyperkänsliga för smärtsignaler hos andra De föräldrar som katastrofierar barnets smärta är mer troliga att ha barn som är mer handikappade av smärtan Föräldrar som katastrofierar Relaterar till hög föräldrastress och hög nivå av oförmåga. Goubert et al, 2006 Goubert et al, 2006 Pain catastrophizing Scale (PCS-P) Sullivan et al., 1995, Goubert et al Grubbel Förstorar Hjälplöshet Smärtmimiken Barnets sätt att via ansiktsmimik visa smärta påverkar tydligt föräldern. Underskattning av barnets smärta blir ofta fallet när barn av olika skäl ej visar smärtan. Barn som katastrofierar triggar föräldrar (och personal) till att överskatta smärtan...mål...slippa smärtan Pain Beliefs Questionnaire (PBQ) Walker et al, i sökandet efter lösningar hindras patienten från att hitta nya mål och förändra personligheten 1. Pain threat appraisals for the severity of their pain min magvärk betyder att jag har en allvarlig sjukdom Effekt: påverkar ej föräldrars symptomprat Vlaeyen et al Catastrophizing jag tror att det aldrig ska gå över, jag tror att det ska bli värre Effekt : förälder pratar mer symptom 5

Goubert et al, 2006 Goubert et al, 2006 Pain catastrophizing Scale (PCS-P) Sullivan et al., 1995, Goubert et al.

6 Underskattning av barnets smärta Föräldrarna har svårt att läsa av barnets smärta Barnet riskerar att få inadekvat vård och att känna sig icke förstådd. Chambes et al,1998,van Hulle Vincent, 2007 Självet och smärta Sjukdomsmärtasjälv hopsnärjd självbild Sjukdom smärta själv normal självbild Intervjua patienten om: aktuell självbild (eländig), önskad självbild (nöjd), befarad självbild (sitta i rullstol) Skulle du kunna vara nöjd även om du har ont? Felaktig koping vid smärta Fear avoidance modellen tillämplig Hyperkänslighet >undviker smärta >smärtrelaterade rädslor Kopingen kan vara problemet om den är alltför snäv: sängvila, medicinering, doctor shopping, hyperkänslighet Self Discrepancy theory (Morley et al, J Pain, 2005) PPS-parent protection scale Supervision Separation problems Dependence Control Gäller föräldrars beskyddande - överbeskyddande beteende mot barn 2-10 år. Påverkar barnets utveckling av självbild, social acceptance, skolprestationer och autonomi. Inverkar på många professionellas kontakter med barnet Thomasgard, M et al

självbild (nöjd), befarad självbild (sitta i rullstol) Skulle du kunna vara nöjd även om du har ont?

7 Råd till föräldrar 1.Uppmuntra ditt barn att själv hantera smärtan 2. Vanliga rutiner i familjen bör upprätthållas och barnet uppmuntras att fotsätta med vanliga aktiviteter 3. Undvik att för ofta checka hur ont barnet har (låt barnet informera er istället.) 4.Se över medicineringen 5.Bemöt smärtepisoder som andra sjukdoms tillstånd. 7

Relevanta dokument

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell