Medelpads Räddningstjänstförbund Årsredovisning Årsredovisning Fastställd Direktion Medelpads Räddningstjänstförbund

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Fastställd Direktion Medelpads Räddningstjänstförbund Björneborgsgatan Sundsvall Tel: E-post: mrf@sundsvall.se Hemsida: Sidan 1 av 25

2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Direktionens ordförande... 3 Förbundschefen... 4 Uppsatta mål för god ekonomisk hushållning samt måluppfyllelse... 5 Ekonomi... 5 Mål beträffande verksamheten... 5 Samhällsperspektivet... 5 Området samordning av det olycksförebyggande arbetet... 6 Området underlätta för den enskilde... 6 Området tillsyn... 6 Området sotning och brandskyddskontroll... 7 Området olycksundersökning... 7 Området räddningstjänst... 8 Räddningsavdelningens verksamhet Samhällsskyddsavdelningens verksamhet Utvecklingsavdelningens verksamhet Ekonomisk redovisning Personal Allmänt...13 Företagshälsovård...13 Sjukfrånvaro...13 Personalkostnader...13 Pensionsavgångar...14 Personal i jour och beredskap Framtiden Statistik Planer och policy Jämställdhetsplan...18 Arbetsmiljöplan...18 Finansiella rapporter och noter Noter...20 Redovisningsprinciper Sidan 2 av 25

3 Förvaltningsberättelse Direktionens ordförande Den rådande goda ekonomiska hushållningen och resultatet av det utförda verksamheten inom Medelpads Räddningstjänstförbund (MRF) enligt styrande dokument och handlingsprogrammet för skydd mot olyckor för 2013 visar att vi lyckades med vårt uppdrag samt att det finns goda förutsättningar för kommande år. Vi nådde handlingsprogrammets övergripande mål genom att sätta årliga delmål i mål- och resursplan (MRP). Under 2013 jobbade vi med att samhället ska ha en korrekt bild av behoven av trygghetsskapande tjänster och relevanta åtgärder genom kartläggning och beskrivning av de nätverk som finns. Dessutom initierade vi forum där folkhälsa, trygghet och olycksprevention kan diskuteras och samordnas. Det bör också nämnas att vi har en kartläggning av behoven och nuläget angående samordningen av olika aktörers olycksförebyggande arbete. Inom området suicid önskas fortfarande hel del samordning med landstinget. Ett annat område som prioriterades under 2013 var att öka den enskildes kunskap om verkliga risker för olyckor, förmågan att minska sannolikheterna för eller konsekvenserna av olyckor samt ha förmåga att agera för att rädda liv och minska följderna av olyckor. För att lyckas med det måste vår personals kunskap och erfarenheter förmedlas till den enskilde (företag, organisationer etc.) i samhället. Under året (2013) hade MRF några utmaningar, en dramatisk brand i ett äldreboende, stormen Ivar, Sundsvallsbrobygget rasade med mera, händelser som blev uppmärksammade samt prövade vår organisation i skarpt läge. Jag måste verkligen säga att räddningstjänsten klarade detta utmärkt och förtroendet för vår organisation visade sig vara bra. Att allmänheten har stort förtroende för räddningstjänsten kunde man även se i den årliga förtroendeundersökning som görs på nationell nivå angående de olika organisationerna med trygghetsskapande arbete i samhället. Samsynen gällande Räddningstjänstens framtida arbete är god; ägarrådets uppdrag samt det lagreglerade uppdraget har bearbetats och sammanställts i en MRP där både politiker, samt tjänstemän har samverkat under året. Vi ska söka nya lösningar för att minska insatstider i syfte att snabbare komma till den hjälpsökande samt genomföra insatser på ett effektivt sätt. Tack alla för ett bra samarbete som möjliggjorde att vi klarade att genomföra våra uppdrag under 2013 samt att vi har bra grund för att fortsätta detta arbete lika bra även kommande år. Under året genomförde vi en omorganisation med verksamhetsfokus där ålder, kompetens, erfarenhet och intressen beaktades. I detta sammanhang genomförde vi särskilda utbildningsinsatser för både operativ och övrig personal. Det påbörjande arbete inom jämställdhet och mångfald fortsattes även år Vi medverkade i MSB:s arbete, utbildningsmässan, konferenser och seminarier, samt anordnade en så kallad prova på dag för tjejer samt värdegrundsarbete. Från och med 2013 ska en jämställhetsplan och arbetsmiljöplan finnas med i den årliga MRP:n. Direktionens ordförande Habib Effati Sidan 3 av 25

4 Förbundschefen Det ekonomiska resultatet är godkänt, 1,4 Mkr vilket är 0,3 Mkr mer än bugeterat. Det genomsnittliga resultatet för de senaste tre åren är 2,5 Mkr vilket är lite mer än ägarkommunernas krav på 2,2 Mkr. Ett bra resultat säkrar att vi kan göra våra planerade investeringar. Vi har uppnått de flesta av verksamhetens delmål för 2013 med några undantag. För att kunna fatta kloka beslut om framtida satsningar inom räddningsavdelningen behöver vi samla mer erfarenheter under För vissa av delmålen är vi starkt beroende av andra aktörer. Här måste vi arbeta långsiktigt bland annat med att få in samordningen kring trygghetsfrågorna i befintliga samverkansformer som folkhälsoråd och trygghetsråd. Under 2013 har vi förändrat den operativa ledningsorganisationen, sammansättningen, arbetsledningen och arbetstiderna för skiften. Förändringarna innebar påfrestningar i organisationen och många diskussioner fördes i olika sammanhang. Min sammanfattande slutsats från diskussionerna är att vi måste stärka förtroendet för varandra inom räddningstjänstens olika verksamheter. Vi måste utgå från att alla vill göra ett bra jobb och lyfta fram varandras styrkor. Det finns ingen annan väg fördetta än dialog. Denna dialog måste vara konstruktiv. Vi har under året genomfört ett antal träffar där vi i olika konstellationer och med olika teman samtalat kring värdegrunder. Samtalen har syftat till att skapa ett vardagligt förhållningssätt som bygger på gemensamma värderingar och därmed också ger ett gott värdskap. Betoningen på det vardagliga använder vi i benämningen på arbetet, Vår Viktiga Vardag förkortat VVV. Jag vill här tacka alla för det stora engagemang ni visat i arbetet med de olika frågeställningarna, utbildningarna i värdskap med mera. Jättekul! Arbetet utgör ett stort steg i rätt riktning för att stärka dialogen och förtroendet medarbetare emellan. Vi har också tagit tillvara vad som framkommit vid samtalen vid VVV träffarna påbörjat flera viktiga uppdrag. Det var många som svarade på den medarbetarenkät som genomfördes under 2013, 82 %. Bra, tack så mycket alla som svarat! Resultatet visar att vad gäller motivation och engagemang så ligger vi på genomsittet i jämförelsen med andra förvaltningar i Sundsvall. För avsnitten om ledarskap så har vi ett bättre resultat än genomsnittet, vilket är kul att se. Det är mycket glädjande att vi kunna upprätta fem grupper med frivilliga trygghetspersoner på orter där det tar lång tid innan räddningstjänst, ambulans eller polis är på plats. Grupperna larmas via SMS direkt av SOS Alarm vid olyckor och sjukvårdslarm. Trygghetspersonerna har fått utbildning i brandsläckning, akutsjukvård och hjärt- och lungräddning. Denna verksamhet har även rönt stort intresse i övriga räddningstjänstsverige. Under 2013 var det bara automatiska brandlarm som var fler till antalet än räddningsstyrkornas insatser vid sjuvårdslarm, I Väntan på Ambulans IVPA. Dessa uppdrag görs enligt avtal med Landstinget och ingår inte i räddningstjänstens skyldigheter enligt Lagen om skydd mot olyckor. Samhällsnyttan har här prioriterats. Många har bidragit att genomföra en mängd aktiviteter under året som vi tyvärr inte har möjlighet att uppmärksamma i årsredovisningen. Tack alla för ett bra arbete under 2013! Vi har för 2014 gjort om Mål- och Resursplanen med tydligare och mer konkreta målsättningar för att underlätta verksamhetsstyrningen och uppföljningen. Förbundschef Tommy Forsberg Sidan 4 av 25

5 Uppsatta mål för god ekonomisk hushållning samt måluppfyllelse Utmärkande för god ekonomisk hushållning är att en sund ekonomi ska råda. Den präglas av redovisningslagens krav på en rättvisande redovisning, kommunallagens krav på budget i balans (krav på balans mellan intäkter och kostnader) och god ekonomisk hushållning (ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet). MRFs finansiella mål är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning. Ekonomi Från ägarkommunerna har vi kravet om ett resultat på 2 % av omsättningen sett i ett treårsperspektiv, för 2013 innebär det 2,2 Mkr. Ägarna har ställt detta krav för att vi ska klara våra investeringar. Med ett resultat på 1,4 Mkr uppfyller vi inte ägarmålet just för år Sett i ett treåraperspektiv uppfylls dock målsättningen med ett genomsitt på 2,5 Mkr/år. Prognosavvikelse målet innebär att utfallet av verksamhetens nettokostnader inte får avvika mer än 1 % från prognosen för verksamhetens nettokostnader vid delårsrapporten per den 31 augusti. Avvikelsen är 344 tkr eller 0,34 %. Målet är därmed uppfyllt. Fokusområde Resultat Avvikelse från prognos per 31 augusti Mål budgetår 2013 > 2% av omsättningen i ett 3- årsperspektiv Utfall < 1 % Delårsrap. 2 redovisade prognos på nettokostnader om tkr. Utfallet ger nettokost. om tkr. Anmärk tkr. Målet är uppfyllt i ett 3- årsperspektiv Målet är uppfyllt Mål beträffande verksamheten Den övergripande målsättningen är att samhället har en korrekt bild av behoven av trygghetsskapande tjänster och att relevanta åtgärder vidtas. Samhällsperspektivet Delmål MRF ska kartlägga och beskriva de nätverk som finns inom området trygghet, folkhälsa och olyckor på lokal och regional nivå. 2. MRF har initierat forum där folkhälsa, trygghet och olycksprevention diskuteras och samordnas. 3. MRF har gett förslag på strukturer för samverkan i ämnesområdet 4. MRF har metoder att sprida information kring de verkliga riskerna för olyckor till andra aktörer och den enskilde. Förvaltningens bedömning om måluppfyllelse Under 2013 så har MRF arbetat för att samhället bättre samlar arbetet med folkhälsa, trygghet och olycksprevention för att på bättre kunna kanalisera insatser som förbättrar för medborgaren. Genom kommunernas trygghetsoch/eller folkhälsoråd har MRF möjlighet att informera om risker som kan vidareinformeras av de som deltar i råden (socialförvaltning, utbildningsförvaltning, polismyndighet etc.). Delmål 1,2 och 3 kan anses vara uppnådda under MRF har även metoder påverka enskilda beroende på vilket kategori man avser nå, exempelvis når vi målgruppen äldre genom gratis information i pensionärsföreningar, via utbildning av hemtjänst och på vårdboenden samt genom tidningsbilagan Larmet går Avvikelser MRF bör nå bättre intern och extern statistik som grund information till medborgaren. Sidan 5 av 25

6 Området samordning av det olycksförebyggande arbetet Den övergripande målsättningen är att samhället har en bra samordning av det olycksförebyggande arbetet. Delmål MRF har en kartläggning av behoven och nuläget beträffande samordningen av olika aktörers olycksförebyggande arbete. 2. MRF har prioriterat och kraftsamlat kring att samordna aktörerna inom området suicid och nått framgång i detta arbete. Förvaltningens bedömning om måluppfyllelse Punkt 1 MRF har påbörjat kartläggning som senare ska ses i samhällsperspektivet. Punkt 2 Ingen resurs finns på området. Avvikelser MRF når inte tillräckligt långt i området och åtgärder för att nå detta behövs. Området underlätta för den enskilde Den övergripande målsättningen är att den enskilde har kunskap om verkliga risker för olyckor, har förmåga att minska sannolikheterna för eller konsekvenserna av olyckor samt har förmåga att agera vid olyckor, som till exempel vid bränder, trafikolyckor, hjärtstopp och drunkning. statistik vad som drabbar människor (exempelvis trafikolyckor för ungdomar) Punkt 2 Den nationella bilden för hur människor förhåller sig till olyckor används vid MRFs utbildningar. Förhållandet verklig risk och upplevd risk är en del av utbildningskonceptet, detta kan dock stärkas via bättre lokal information. Avvikelser MRF behöver bli bättre på att generera lokal statistik från olyckor. Området tillsyn Den övergripande målsättningen är att tillsynen säkerställer den enskildes egna skydd. Tillsynen ska öka den enskildes engagemang att hantera sina verkliga risker. Delmål MRF etablerar och provar metoden för brandskyddsvärdering som bas för tillsynsplanering. 2. MRF:s tillsyn upplevs som ett serviceinriktat stöd för den enskilde 3. Den enskildes engagemang för att hantera sina verkliga risker ökar. Förvaltningens bedömning om måluppfyllelse Delmålet är i huvudsak uppnått. Avvikelser Inga avvikelser finns i dagsläget att rapportera. Delmål MRF har en strategi för att skapa intresse och sprida lättillgänglig information som syftar till att underlätta för den enskilde. 2. MRF har effektiva metoder för att tydliggöra de verkliga riskerna för den enskilde, som engagerar och underlättar för den enskilde att hantera dessa risker. Förvaltningens bedömning om måluppfyllelse Punkt 1 MRF arbetar efter MSBs En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Dock utbildar och informerar MRF inom andra olycksområden baserat på Sidan 6 av 25

7 Skorstensfejare Sara Hjortsberg arbetar på Sundsvalls södra sotningsdistrikt. Foto: Joacim Granström Området sotning och brandskyddskontroll Den övergripande målsättningen är att sotningen utförs enligt gällande föreskrifter och att det tillsammans med den enskildes engagemang bidrar till ett tillfredställande brandskydd. Delmål MRF ökar förståelsen för brandskyddskontroll och sotning genom ökad information om dess syften. Förvaltningens bedömning om måluppfyllelse Punkt 1 En informationskampanj genomfördes genom larmet går för att få bättre förståelse till område sotnings syfte. Utöver det sker informationen genom utskick mm från sotardistrikten. Avvikelser Inga avvikelser finns i dagsläget att rapportera. Området olycksundersökning Den övergripande målsättningen är att MRF och samhället tar tillvara erfarenheter och lärdomar från inträffade händelser. Delmål MRF har former, resurser och en organisation för att internt ta tillvara erfarenheter från inträffade händelser. 2. MRF har rutiner för att samla in nödvändigt analysmaterial (data, bedömningar) vid inträffade händelser med syftet att långsiktigt kunna kartlägga orsaker och konsekvenser av olyckor. Förvaltningens bedömning om måluppfyllelse Punkt 1 Organisationen har utökats med en medarbetare som i sitt arbetsinnehåll arbetar med att se till att MRF tillvaratar erfarenheter från insatser. Medarbetaren är under upplärning och förvaltningens bedömning är att han under hösten kan börja producera i enlighet med tjänstens innehåll. Förvaltningens bedömning är att resultatmålet uppfylls. Sidan 7 av 25

8 Punkt 2 MRF arbetar tematiskt med olycksundersökning och har årliga fokusområden för lärandet om olyckor. Avvikelser Inga avvikelser finns i dagsläget att rapportera. Området räddningstjänst Den övergripande målsättningen är att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Delmål MRF skall utvärdera försöken med FIP (första insatsperson) och SIB (snabb insatsbil). 2. MRF har för räddningsinsatser vid brand i byggnad gjort analyser och anpassat förmågan till samhällets behov i form av verkliga risker. Förmågan har förstärkts, vidmakthållits eller sänkts. 3. MRF har en förmåga att anpassa sin operativa verksamhet efter hur riskerna i samhället varierar över tiden, på dygnet, veckan eller årstiden. för direktionen i samband med arbetet med MRF:s kommande handlingsprogram. Punkt 3 Avdelningens mål var att till januari 2014 ha framme en rapport som beskriver hur riskerna i samhället varierar över tiden, på dygnet, veckan eller årstiden. Rapporten skulle innehålla statistik över våra insatser, var de inträffar, tidpunkter samt resursbehoven för dessa. Rapportens avsikt är att föreslå hur vår operativa förmåga kan anpassas till behoven. Avdelningen har inte klarat av att få klar rapporten och den reviderade tidplanen siktar istället på att ha klart den till det kommande arbete med det nya handlingsprogrammet för MRF. Avvikelser Inga avvikelser finns i dagsläget att rapportera. Förvaltningens bedömning om måluppfyllelse Punkt 1 Efter varje insats där FIP (i Ånge) eller SIB (i Njurunda) varit aktiv genomförs en insatsutvärdering efter utformad mall av berörd personal. Avsikten är att erfarenheterna från dessa insatser ska sammanställas och därefter ligga till grund för en bedömning om FIP och SIB kan vara resurser som även våra andra deltidsstationer ska använda sig av. Erfarenheter som inkommit under 2013 ger idag inte ett tillräckligt underlag för att kunna göra en sådan bedömning. Förvaltningen vill därför invänta insatsutvärderingarna för 2014 innan beslut tas i denna fråga. Punkt 2 Arbetsgruppen har under 2013 gått igenom statistik för de senaste 10 åren avseende insatser mot brand i byggnad. Informationen från dessa insatser håller på att analyseras och dessa analyser kommer att ligga till grund för den framtida bedömningen av MRF:s förmåga för insatser vid brand i byggnad. Gruppen kommer att föreslå åtgärder för att effektivisera arbetet vid brand i byggnad både vad avser organisatoriska som tekniska lösningar. Slutrapport är under uppförande och kommer därefter att redovisas Sidan 8 av 25

9 Husbränning hösten 2013, övning. Test av ny teknik samt organisation under pågående insats. Foto: Jens Persson Räddningsavdelningens verksamhet 2013 Räddningsavdelningen bedriver i första hand utryckningsverksamhet med personalen på nio deltidsstationer och två heltidsstationer. Under våren 2013 påbörjades IVPA verksamhet (I Väntan På Ambulans) på Ånge räddningsstyrka. Det innebär att IVPA verksamhet från årsskiftet finns på åtta av våra elva räddningsstyrkor. Under våren förändrades beredskapsorganisation vilket innebar att utryckningsorganisationen tillfördes en befälsberedskap som kan användas både ute på skadeplats och som ett stöd i vårt inre ledningsarbete vid större händelser. Under våren genomfördes även förändringar i personalens placering i de olika skiftgrupperna något som genomfördes med ett verksamhetsfokus, där bland annat ålder, kompetens, erfarenhet, och intressen beaktades. På vår övnings och utbildningsanläggning Fillan påbörjades en utredning för att se över arbetsmiljön för den personal som jobbar där. Övningsverksamheten innebär att både kläder och utrustning blir kontaminerad av skadliga partiklar som kan påverka hälsan på vår personal. Under 2014 kommer förslag att tas fram för att hantera dessa arbetsmiljöproblem. Beslut om tillbyggnad av Matfors brandstation togs under året, en byggnation som kommer att utföras under Den interna utbildningen av den utryckande personalen har varit omfattande, nämnas kan bland annat att samtlig utryckande personal genomgått utbildning inom grön räddningstjänst. Tre räddningsinsatser har varit av extra intresse massmedialt. I våras inträffade en arbetsplatsolycka i Söråker då en arbetskran för E4 Sundsvallsbrobygget rasade och en person omkom. I höstas inträffade en dramatisk brand i Kristinelunds äldreboende där både räddningstjänstens och socialtjänstens organisation prövades i skarpt läge. Personal på boendet, som utbildats av räddningstjänsten, agerade på ett fantastiskt bra sätt vilket förhindrade en större katastrof och inga personskador uppstod vid branden. I december inträffade sedan stormen Ivar varvid räddningstjänsten under stormen hade flera samtidigt pågående händelser. Genom goda förberedelser dygnet innan stormens ankomst klarades även denne händelse på ett bra sätt. Sidan 9 av 25

10 Frivilligstyrkan från Ljustorpunder ett utbildningstillfälle på Räddningstjänstens utbildningslokaler på Fillan. Maria Ålund utbildade i HLR med mera. Foto: Jens Persson Samhällsskyddsavdelningens verksamhet 2013 Samhällsskyddsavdelningen bedriver verksamhet som baseras på att stödja enskilda att få ett bättre olycksskydd och förmåga att agera när olyckor inträffar i sin närhet. Grunden för stödet MRF ger handlar om utbildning och informationsaktiviteter. Våra fokusgrupper är barn, unga och äldre och verksamheten utgår från att nå dessa människor. Av MRFs ca utbildade individer per år så är ca 70 procent riktade mot våra fokusgrupper. Utöver utbildning och information så genomför MRF tillsyn av Lagen om skydd mot olyckor, kommunens remissinstans rörande risker samhällsbyggnadsfrågor, krisberedskapssamordning i Sundsvall, Timrå och Ånge kommun samt tillsyn och tillstånd för Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Utmärkande för året har varit ett projekt där fem samhällen i Medelpad fått ett antal människor som utbildats till att verka som trygghetspersoner. Trygghetspersonens kan larmas med SMS och vara den första lokalt som kommer till en olycka. Helt på frivillig basis. Gemensamt för de samhällen som blev utvalda i projektet är att tiden för ambulans och/eller räddningstjänst är lång. Trygghetspersonen har alltså en möjlighet att stoppa eller begränsa olycksförloppet, vilket kan rädda liv. Kombibrandmannen Johan Sundberg berättar här för barn på kulturmagasinet vad en brandman gör, samt undervisar om vad man gör om det börjar brinna. Foto: Jens Persson Sidan 10 av 25

11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har valt MRF som en av sju platser i landet att placera förstärkningsresurser med materiel för skogsbrandsbekämpning. Foto: Mats Bergmark Utvecklingsavdelningens verksamhet 2013 Inom avdelningen hanteras två operativa funktionsområden: Naturolyckor samt Larm och samband. Utvecklingsavdelningen hanterar även en del löpande uppgifter samt hjälper till som stöd till hela organisationen i olika utvecklingsfrågor. Under året har utbildning hållits med personalen på skift i de framtagna värderingsverktygen gällande vädervarningar samt brandriskprognoser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har valt MRF som en av sju platser i landet att placera förstärkningsresurser med materiel för skogsbrandsbekämpning på. Materielen består av två containers till lastväxlarsystemet. Ett förberedande arbete med att bygga upp en resurs på lastväxlarsystemet för översvämningar och skyfall har inletts. Detta arbete kommer att ske tillsammans med andra förvaltningar och bolag inom Sundsvalls kommun. Ett stort arbete har letts inom hela heltidsorganisationen vad som gäller Vår Viktiga Vardag (vårt värdegrundsarbete), detta har nu efter nästan två års arbete kommit in i den löpande Sidan 11 av 25 verksamheten. Många positiva effekter och reflektioner har blivit resultatet av denna satsning. Inom området Släckmedelscentralen (SMC), det vill säga vårt avtal med oljebolagen om utrustning och kunnande kring cisternbrandsläckning i oljehamnar, har genomförts en veckolång grundkurs för brandmän. Satsningen på ett nytt digitalt utalmeringssystem för deltidsstyrkorna som påbörjades 2012 har slutförts under året. Systemet har hittills visat sig fungera mycket bra med en hög driftsäkerhet. Ett projekt angående nya fordon, funktioner och arbetsuppgifter för deltidsstyrkan i Söråker har startats upp under året. Båda deras befintliga fordon släckbil samt pickup kommer att bytas till förmån för en mindre fyrhjulsdriven släckbil samt en lastväxlarbil. Söråker kommer bland annat att få ansvarsområden inom skogsbrand med att transportera ut containers samt uppdraget att bygga upp omhändertagande av skadade vid en stor skadeplats. På investeringssidan är den största posten inköpet av tre stycken lika lastväxlarbilar som vid årsskiftet togs i drift i Ånge Sundsvall och Timrå.

12 Ekonomisk redovisning Driftsredovisning Budget Utfall Avvikelse Direktion & revision Förbundschef Administration Gemensamt Räddningstjänst heltid Räddningstjänst deltid Skyddsavdelningen Utvecklingsavdelningen Finansnetto Avskrivning Sidan 12 av Investeringar (Belopp i tkr) Fordon Inventarier Fastighet Summa Budget Utfall Bruttokostnad/invånare Sundsvall Timrå Ånge Gemensamma poster Verksamhetens intäkter avser främst kommunbidrag från medlemskommunerna. Kostnadsposterna innehåller bland annat gemensamma pensionsutbetalningar. Investeringarna nådde inte upp till det budgeterade beloppet på grund av förskjutningar till Intäkten för 2013 års löneökning återfinns under gemensamt. Räddningsavdelningen Räddningsavdelningen heltidsorganisation visar på ett negativt resultat på ca 1,7 miljoner kr. Förklaringen till detta är att kompensationen från medlemskommunerna för 2013 års lönerevisionen på ca 1,0 miljoner kr inte bokförts på räddningsavdelningen utan på gemensamma intäkter för förbundet. Ytterligare en förklaring är att personalkostnaderna för skiftgående heltidspersonal under semesterperioden varit högre än budgeterat. Anledningen till detta var ett flertal sjukskrivningar vilket innebar inkallning av personal på övertid, för att upprätthålla beredskap enligt handlingsprogrammet för MRF. Räddningsavdelningens deltidsorganisation visar ett negativt resultat på 970 tkr. Även här har kompensationen från medlemskommunerna för lönerevisionen på ca 300 tkr bokförts på gemensamma intäkter för förbundet. En anpassning av lokalerna i Fränsta brandstation (omklädningsrum för kvinnliga brandmän), en större reparation av ett brandfordon på Ånge brandstation samt kostnader för nyrekrytering och utbildning av deltidsanställda brandmän bidrar också till det negativa resultatet. Samhällsskyddsavdelningen Inga större avikelser från budget finns att kommentera. Utvecklingsavdelningen Överskottet på 656 tkr består av främst två delar, dels att lönekostnaderna blev lägre än budgeterat samt att avskrivningskostnaderna blev 217 tkr lägre än budget.

13 Personal Allmänt I förbundet finns totalt 290 anställda varav 17 är kvinnor. Av dessa arbetar 20 på dagtid. 30 arbetar i så kallade kombitjänster vilket innebär att de jobbar dagtid med återkommande jourdygn i utryckningsorganisationen. Utryckningsstyrkan heltid har 60 (utan kombibm) brandmän/befäl samt ett antal vikarier. Deltidsstyrkorna består av 178 personer. Ljustorps frivilliga räddningskår består av 10 personer. Förbundet har två heltidsstationer med en ministyrka på i Sundsvall och i Timrå, dessutom finns 9 deltidsstationer. Totalt har vi 55 personer i beredskap inom förbundet. För brandmännen på deltidsstationerna är det ett krav att de bor på orten. Anspänningstiden uppgår till 5 minuter. De har beredskap var 3:e eller var 4:e vecka. Medelålder heltidspersonal: 46 år Medelålder deltidspersonal: 43 år Åldersintervall Heltidsanst Deltidsanst Sammanlagd ordinarie arbetstid: timmar. Två av långtidssjukskrivningarna som uppstått är arbetsrelaterade. Personalkostnader Typ av kostnad tkr Arvoden Dagtidspersonal Utryckning heltid Utryckning deltid Summa Personalkostnader är löner och (personalomkostnader) PO exkl. pensioner, löneskatter, PFA-avsättning och FORA-försäkring. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden utgörs av kostnader för innestående semesterdagar (sparade semesterdagar). Semesterlöneskulden har i år minskat med 206 tkr. Total skuld är tkr. Okompenserad övertid Okompenserad övertid har minskat med 1 tkr. Total skuld är 589 tkr Företagshälsovård Medelpads Räddningstjänstförbund anlitar Kommunhälsan i Sundsvall. Kostnaden för hälsoundersökning, där även lungröntgen och arbets-ekg ingår, uppgick till 650 tkr. Sjukfrånvaro Nyckeltal Procent Total sjukfrånvaro 2,36 4,52 -varav sjukfrånvaro >60 dag 58,19 79,01 Kvinnor, sjukfrånvaro 2,40 9,04 Män, sjukfrånvaro 2,36 4,04-29 år, sjukfrånvaro 0,78 3, år, sjukfrånvaro 2,26 4,19 50 år eller äldre, sjukfrånvaro 4,02 5,32 Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda arbetstid. Total sjukfrånvaro: timmar. Sidan 13 av 25

14 Pensionsavgångar Förbundet har sina stora pensionsavgångar bakom sig men inom de närmaste åren kan antalet åter komma att öka. Gällande pensionsavtal, från , innebär bland annat att brandmän i utryckningstjänst, som uppfyller kravet om 30 års anställning och minst 25 år i utryckning, har rätt att avgå med särskild ålderspension vid 58 års ålder. Typ av kostnad tkr Pensionsutbetalningar Individuell del avtalspension Avsättning framtida pensionsutbetalning inkl. löneskatt Löneskatt på pensionsutbetalning samt individuell del Summa Enligt ett avtal från 2005, med två av förbundets medlemmar Sundsvall och Timrå, ansvarar de för kostnaderna till den årliga pensionsavsättningen. Beloppen förs som en fordran i förbundets räkenskaper och en skuld/avsättning i respektive kommuns räkenskaper. Sidan 14 av 25

15 Personal i jour och beredskap Jour och Beredskap Sundsvall 2+6 Heltid Timrå 1+4 Heltid Njurunda 1+4 Deltid Liden 1+4 Deltid Ånge 1+4 Deltid Matfors 1+2 Deltid Söråker 1+4 Deltid Stöde 1+4 Deltid Alnö 1+2 Deltid Fränsta 1+4 Deltid Nobel 1+2 Deltid RCB IB BIB IL Räddningschef i beredskap Inre befäl Befäl i beredskap Insatsledare Sidan 15 av 25

16 Framtiden Under 2014 kommer vi att bedriva verksamheten enligt den mer utförliga Mål- och Resursplanen (MRP) som vi utarbetat under Verksamheten är uppdelade i huvudverksamheterna Stödja (förebyggande) och Hjälpa (räddningstjänst) samt Verksamhetsstöd och Verksamhetsledning. Mycket av MRF:s verksamhet är lika från år till år. Vi kallar detta löpande verksamheter. I MRP:n redovisas de för 2014 specifika aktiviteter. Vi gör bedömningen att effekterna av dessa aktiviteter kommer att leda till att vi uppnår de mer långsikta målsättningarna i vårt handlingsprogram för skydd mot olyckor. Utan prioritering ges här några axplock bland de planerade aktiviteterna. Vi kommer att fortsätta stärka den enskildes (företag, organisationer, etc.) förmåga att hantera risker och olyckor. Vi ska fortsätta att utveckla vår tillsyn, våra externa utbildningar med mera. Framförallt ska vi utveckla den enskilda människan (allmänhetens) förmåga att agera vid bränder, olyckor, hjärtstillestånd med mera. Betydelsen av ett snabbt larm till de som befinner sig i närheten av den inträffade händelsen kan inte nog betonas. Larmet kan gå till personal inom kommunerna, socialtjänsten, tekniska förvaltningar med flera. Det kan även vara andra samhällsfunktioner som väktare, taxi med mera. Det kan vara frivilliga som har kunskapen och viljan att agera. Inom MRF ser vi denna utveckling som vägen till framgång för att rädda liv och minska följderna av olyckor. Vår personal har kunskapen för och erfarenheterna av att hantera olyckor. Det vi behöver utveckla är förmågan att skapa engagemang och att förmedla våra kunskaper på ett effektivt sätt. Förmågan att genomföra effektiva räddningsinsatser ska förbättras genom en rad aktiviteter inom de olika funktionsområdena. Några exempel där vi avser att bli effektivare är bränder i byggnadskonstruktioner, ledning av stora och komplicerade insatser som kräver mycket samverkan, naturolyckor främst kraftig nederbörd samt genom att snabbare komma till den hjälpsökande. Vi har under 2013 gjort en stor satsning på att diskutera gemensamma värderingar som vi vill ska styra vårt beteende i hur vi förhåller oss till våra arbetsuppgifter och de människor vi möter. Detta arbete måste även fortsättningsvis ges hög prioritet. Det är inte ett kvick fix utan ett ständigt pågående förhållningssätt. Här blir bland annat utvecklingen av våra chefer och vårt ledarskap en mycket viktig faktor för framgång. Vi kommer att utvärdera de organisatoriska förändringar som gjordes under Utvärdering och uppföljning var det område som pekades ut som mindre bra i medarbetarenkäten. Samma synpunkter har även framförts inom VVV arbetet. Vi har nu ett särskilt och viktigt uppdrag för att bli bättre inom detta område. Vi ska inleda ett framtidsarbete i samma breda upplägg som VVV arbetet. Vi kommer att kalla detta arbete för VVF, Vår Viktiga Framtid. För kloka beslut om framtiden behöver vi alla snoka, spana, analysera och föra en dialog kring verksamheten. Målet är att alla, politiker som anställda inom räddningstjänsten känner att man är med och bidrar till räddningstjänstens framtid. Under 2014 inför vi ett nytt intranät som succesivt ska fyllas med material. Hemsidan ska förbättras och ett webbaserat dokumenthanteringssystem införas. Vi ska säkra och synliggöra räddningstjänstens historia. Målet är i att berättande form beskriva förändringarna av arbetet, miljön, livet med mera inom brandkåren/räddningstjänsten över tiden från att den nya heltidkåren bildades efter stadsbranden 1888 och framåt. Vi ska även strukturera och synliggöra det digra material som finns kring brandkårshistorien. Förbundschef Tommy Forsberg Sidan 16 av 25

17 Statistik Räddningsinsatser efter olyckstyp Antalet registrerade insatser 2013 var 1783 en ökning från föregående år med 84 insatser. Ökningen beror bland annat på att fler stationer utbildas och genomför IVPA uppdrag samt att vi medverkar som en aktiv part i samverkan med ambulans och polis vid suicidhändelser. Räddningsinsatser Olyckstyp/År Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Stormskada Annan vattenskada Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand/räddning Förmodad räddning I väntan på ambulans Totalt Andra uppdrag olyckstyp Automatlarm teknisk service Nödställt djur Annat ras Översvämning av vattendrag Annan hjälp till ambulans Hjälp till polis Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt Totalt antal larm Antal döda vid räddningsinsatser 2013 Antalet döda, i samband med brand i byggnad, i trafiken samt genom drunkning År Brand Trafik Drunkning Sidan 17 av 25

18 Prova på dag för tjejer på Räddningstjänstens utbildningsområde på Fillan. Planer och policy Jämställdhetsplan Arbetet med jämställdhet och mångfald är två angelägna frågor inom förbundet. Båda frågorna ingår i vår jämställdhetsplan. Vi följer här MSB arbete med mångfald och vidtar efterhand lämpliga åtgärder. Under året har vi diskuterat mångfald inom värdegrundsarbetet (vår viktiga vardag). Vi har deltagit i MSB:s arbete med mångfald och verkat för en ökad mångfald bland sökande till MSB.s brandmannautbildning. Detta har gjorts vid brandutbildningarna i gymnasieskolorna och vid den årliga utbildningsmässan för gymnasieelever. Vidare anordnades prova på dag för tjejer där intresserade fick testa yrket under en dag. Vi har deltagit i ett flertal konferenser och seminarier om jämställdhet och mångfald. Vi har även sökt att vårda kontakterna med de som visar intresse för yrket och om de anställs, bidrar till en ökad mångfald inom MRF. Arbetsmiljöplan Vi har under året gjort en stor satsning på att införa ett vardagligt förhållningssätt inom MRF som bygger på gemensamma värderingar i syfte att ge en god psykosocial arbetsmiljö. Betoningen på det vardagliga använder vi i benämningen på arbetet, Vår Viktiga Vardag förkortat VVV. Vi har inte tillräckligt förtydligat hur hanteringskedjan skall fungera för nedsmutsade larmkläder och räddningstjänstutrustning. Informationer har inte skett beträffande innehållet och riskerna att vistats i brandrök och vid hanteringen av brandrester samt forskningsresultaten kring cancerriskerna för brandmän. Återstår även översynen av arbetsmiljödelegationerna. De tre sista punktera finns med på arbetsmiljöplanen för Vi har införskaffat skyddskläder och stationskläder anpassade till kvinnliga brandmän. Sidan 18 av 25

19 Finansiella rapporter och noter Resultaträkning Tkr Noter Budget 2013 Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnad Avskrivningar - Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Kassaflödesrapport, Tkr Noter Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för avsättningar Justering realisationsresultat Ökning/minskning kortfristig fordran Ökning/minskning kortfristig skuld Kassföde löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar av materiella tillgångar Avyttrande av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning av långfristig fordran Kassaflöde finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel årets början Likvida medel årets slut Sidan 19 av 25

20 Balansräkning Tkr Noter Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Fordran pensionsavsättning medlemskommunerna Summa finansiella anläggningstillgångar Kortfristig fordran Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Varav årets resultat Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar Kortfristig skuld Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensioner intjänade före Löneskatt på ovanstående Summa ansvarsförbindelser Noter Not 1 Verksamhetens Intäkter Verksamhetens intäkter Reavinster försäljning av tillgångar Jämförelsestörande intäkt, återbetalning premie Kommunbidrag (Räddningstjänst under förhöjd beredskap) SUMMA verksamhetens intäkter Sidan 20 av 25

21 Not 2 Verksamhetens Kostnader Löner och arvoden Arbetsgivaravgifter Förändring okompenserad övertid Förändring semesterlöneskuld Pensionsutbetalningar Pensionsavgifter Löneskatt på pensionskostnader och PFA Övriga verksamhetskostnader SUMMA Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnad, avsättning, pensioner inkl löneskatt Not 3 Avskrivningar - Nedskrivningar Fordon Inventarier Fastighet Nedskrivningar SUMMA avskrivningar - nedskrivningar Not 4 Bidrag fr. medlemskommuner Årsbidrag Sundsvalls kommun Årsbidrag Timrå kommun Årsbidrag Ånge kommun Kompensation för löneökningar SUMMA Bidrag från medlemskommuner Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter Koncernkonto Övriga ränteintäkter SUMMA Finansiella intäkter Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnad leverantörsskuld SUMMA Finansiella kostnader Not 7 Årets resultat Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster verksamhetens kostnader, ökning pensionsavsättning Kommunbidrag, ökning pensionsavsättning, enligt avtal medlemskommuner Resultat enligt balanskrav Sidan 21 av 25

22 Not 8 Investeringar Fordon Inventarier Fastighet Summa nettoinvesteringar Not 9 Mark, byggnader och Tekniska anläggningar Fastighetsköp från Statens fastighetsverk Ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar Årets avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Not 10 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Årets utrangeringar Årets försäljningar Ackumulerade avskrivningar Årets utrangeringar Årets försäljningar Årets investeringar (2010 varav 1166 kr avser samgående med Ånge) Årets avskrivningar Omklassificering byggnader avser Redovisat värde vid årets slut Pågående investeringar Investeringar 2010 som bokförts Årets försäljningar Summa Maskiner och inventarier Not 11 Kortfristig fordran Kundfordringar Ingående Moms Övriga fordringar Skattekonto Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA Kortfristig fordran Not 12 Kassa och Bank Kassa Plusgiro-Bankgiro SUMMA Kassa och Bank Sidan 22 av 25

23 Not 13 Eget Kapital Eget Kapital Sundsvall Eget Kapital Timrå Eget Kapital Ånge Balanserat resultat Årets resultat SUMMA Eget Kapital Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsskuld Löneskatt Pensionsskuld SUMMA Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 15 Kortfristig skuld Förutbetalda intäkter Leverantörsskulder Källskatt Arbetsgivaravgifter Utgående moms Semesterlön och O-kompenserad övertid Upplupna kostnader Upplupna pensionskostnader enligt PFA Upplupen löneskatt Skuld ungdomsbrandkår SUMMA Kortfristig skuld Not 16 Ansvarsförbindelser, pensioner intjänade före Pensionsåtagande Pensioner intjänade före Löneskatt på ovanstående Sundsvalls kommuns andel Timrå kommuns andel SUMMA Ansvarsförbindelse för Räddningstjänstförbundet Avsättningar för pensioner i balansräkningen Totalt pensionsåtagande för Räddningstjänstförbundet Sidan 23 av 25

24 Sidan 24 av 25

25 Redovisningsprinciper Allmänna redovisningsprinciper Syftet med finansiell redovisning är att ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning och resultat. Kommunalförbundet följer den kommunala redovisningslagen samt god redovisningssed i övrigt. Värdering Överordnad princip för värdering är försiktighetsprincipen, som innebär att tillgångar inte övervärderas och att skulder inte undervärderas. Därigenom fås en försiktig bild av ekonomisk ställning och resultat. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges. Löner/löneförmåner Löner och löneförmåner periodiseras. Intjänade och ej uttagna semester- och övertidsersättningar redovisas från 2011 som kortfristig skuld istället för som tidigare avsättning. Jämförelseåret har mot bakgrund av detta justerats. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Individuell bedömning av fordringarna görs. Fordran pensionsavsättning till medlemskommunerna Från 2009 redovisas förbundets fordran på medlemskommunerna som finansiell anläggningstillgång. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden periodiseras. Pensionsskuld Pensionsskulden inklusive beräknad löneskatt redovisas dels som kortfristig skuld, dels som avsättning och dels som ansvarsförbindelse. Beräkningsgrund för pensionsåtagandet är RIPS -07. Förbundet har inga avtal om visstidsförordnanden som ger rätt till särskild ålderspension. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar. Anskaffningsvärdet reduceras i förekommande fall med investeringsbidrag före beräkning av avskrivningar. På anläggningstillgångar sker planenlig linjär avskrivning d v s med belopp som är lika stora under objektets ekonomiska livslängd. Avskrivning påbörjas den dag tillgången är färdig att tas i bruk. Avskrivningarna beräknas utifrån bedömd nyttjandeperiod med följande ekonomiska livslängder: Fastigheter Övriga möbler, dagrum mm 5 år Fastigheter 33 år Kommunikationsutrustning 10 år Datorer 3 år Fordon Kem 5 år Maskinstegar/hävare 20 år Personsökare 5 år Större brandbilar (släck-/räddning) 15 år Radio-/larmöverföring 10 år Släpfordon/tank 10 år Radioutrustning 10 år Mindre bilar 5 år Räddningsutrustning 10 år Rökdykarutrustning 10 år Inventarier Rökskydd 10 år Div. maskinutrustning 10 år Telefonväxel 10 år Kontorsutrustning 10 år Slangar 5 år Sidan 25 av 25