Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession"

Transkript

1 Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och Malmö kommun i samarbete med FN:s miljöprogram (UNEP) Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession DET TALADE ORDET GÄLLER - Rue Belliard/Belliardstraat B-1040 BRUXELLES/BRUSSEL - Tfn SV

2 - 2 - Bäste ordförande för Malmö kommunstyrelse, bäste Ilmar (Reepalu) Bästa kolleger i ENVE-utskottet, Bäste doktor Derek Eaton (företrädare för UNEP), Ärade gäster. Det är ett sant nöje för mig att vara här med er i Malmö. När Ilmar Reepalu bjöd in mig trodde jag att det var han själv som anordnade ett stort evenemang: Malmö+20 Sedan förstod jag att jag hade räknat fel det var för tidigt: Ilmar har bara varit kommunstyrelsens ordförande sedan dvs. två år efter det första världstoppmötet i Rio Det var också ett väl valt ögonblick att börja arbetet med att återuppfinna det "gröna och hållbara" Malmö vi kan uppskatta i dag. I dag, mindre än ett år före det nya toppmötet, utnyttjar Regionkommittén just sådana erfarenheter från gräsrotsnivå i arbetet med sitt yttrande om Rio+20. Mot den bakgrunden vill jag tacka föredragande Ilmar Reepalu och alla medlemmarna i ENVE-utskottet för det arbete de har utfört. Vi räknar nu med stöd från Europeiska kommissionen, det polska, och därefter det danska, ordförandeskapet för att se till att den lokala och regionala dimensionen blir en hörnsten för EU:s ståndpunkt i Rio. Kanske kan vi rätta till en viss brist på uppmärksamhet som vi tyvärr kunde konstatera i det avseendet i kommissionens ursprungliga meddelande För kommittén är det också mycket viktigt att vi har kunnat anordna denna konferens i samarbete med UNEP. Vi räknar med att kunna förstärka vårt samarbete under de kommande månaderna, och även efter Rio+20-konferensen. många av oss minns Rio-toppmötet Personligen deltog jag som företrädare för provinsen Turin. Det var ett fantastiskt tillfälle: det första världstoppmötet för stats- och regeringschefer om miljön, 172 stater deltog, 108 stats- och regeringschefer, och framför allt denna kreativitet som skapades av tusentals deltagare från de regionala och lokala myndigheterna och det civila samhället.

3 - 3 - Förklaringen från toppmötet ledde till ett antal mycket intressanta initiativ, t.ex. den lokala Agenda 21, ett verktyg som gav upphov till en rad internationella konventioner, t.ex. om den biologiska mångfalden och klimatförändringarna. Mitt första budskap är alltså följande: Eftersom den kris som vi nu genomlever är så komplex kan inte Rio 2012 enbart bli ett jubileum. Precis som 1992 måste konferensen innebära en tidpunkt då politiska åtaganden görs och initiativ för förändring inleds. Europa 2012 är inte detsamma som det var Världen och dess kontinenter är inte heller desamma. Detsamma gäller våra städer och regioner, vårt samhälle och vår ekonomi. Det finns alltså utrymme för att utarbeta och genomföra politiska förslag på grundval av de handlingslinjer som kommer att tas fram vid toppmötet i Rio. 1) Grön ekonomi och dess potential att främja hållbar utveckling och bidra i kampen mot fattigdomen. 2) En uppdatering av den institutionella ramen för hållbar utveckling. Grön ekonomi och hållbar utveckling Finanskrisen har lärt oss att problem måste hanteras i tid, innan de blir för svåra. Detta gäller i dag för ekonomin och finanssektorn, som lider av kraftiga globala obalanser och dessutom akuta kriser på mer lokal nivå. Men det gäller också för våra naturresurser, miljön på jorden och i våra städer och regioner. Vi kan inte lösa krisen genom att förenkla problemsammanhangen genom att koncentrera oss på den offentliga skulden och acceptera en mager tillväxt och glömma risken för vattenbrist eller minskad biologisk mångfald. Den gröna ekonomin är alltså inte bara en färgklick i den befintliga politiken. Den är ett avgörande politiskt val: att förändra utvecklingsmodellen radikalt. Det gäller att SKAPA UTVECKLING genom att minska användningen av naturresurser, säkerställa rättvisa för de sju miljarder människor som nu befolkar vår jord, skapa nya möjligheter till kvalificerat arbete. Doktor Derek Eaton kommer säkert att ge oss tydliga riktlinjer för hur vi ska kunna skapa en livskraftig grön ekonomi, tack vare den utmärkta rapport som UNEP har utarbetat. Personligen anser jag att vi framför allt bör försöka överbrygga klyftan mellan den potential som finns i hårdvaran, dvs. den teknik som finns tillgänglig, och mjukvaran som vi installerar, dvs. summan av våra regler och vårt agerande.

4 - 4 - Låt mig ge ett exempel av de många som finns. I dag använder vi i stor utsträckning skattereformer. För att vara långsiktigt hållbara kan dessa reformer inte bara korrigera våra nuvarande obalanser i de offentliga räkenskaperna. De måste också innehålla en UTVECKLINGSIDÉ som sträcker sig fram på medellång sikt. Jag anser att man kan förena skattereformer med hållbar utveckling om man gör beskattningen mer selektiv på både produktions- och konsumtionssidan mot bakgrund av miljöskydd och effektivt utnyttjande av naturresurserna. Till denna skattemässiga hävstång kan vi lägga de offentliga myndigheternas och näringslivets "gröna upphandling". Men det räcker inte att ta större hänsyn till externa miljöfaktorer i prissättningen. För att behålla den sociala rättvisan måste vi också utbilda folk om olika konsumtionsmodeller, investera i åtgärder som främjar konsumtionsmönster som är miljömässigt hållbara, inbegripet de mest missgynnade befolkningsskikten. Hållbar utveckling är kopplad till kampen mot fattigdomen och den sociala sammanhållningen. Inte bara vad avser de stora skillnaderna i utvecklingen mellan kontinenter, utan också i de områden av våra städer där vi måste riva "miljöhindren". Ekonomin, också den gröna ekonomin, fungerar bara om man utöver att skapa nytt välstånd också kan säkerställa en rättvis fördelning, skapa hållbar efterfrågan på miljövänliga produkter och tjänster som är tillgängliga till överkomliga priser och överbrygga klyftan i fråga om livskvalitet, hälsotillstånd och möjligheter för alla medborgare att få arbete, utan undantag. Om en del av denna dagordning alltså kräver överenskommelser på global nivå, lagstiftning på kontinental nivå och åtgärder från de nationella myndigheternas sida, så är det i slutändan våra regionala och lokala myndigheter som måste starta de hundratals och tusentals motorerna för grön tillväxt. Vi måste göra våra medborgare delaktiga. Vi måste samla de ekonomiska aktörerna. Tänk bara på inflyttningen till städerna. Redan i dag bor mer än 50 % av världens befolkning i stadsområden och står för mer än 80 % av energiförbrukningen och 75 % av koldioxidutsläppen. Den nya dagordningen från Rio måste absolut ta itu med utmaningen att göra stadsutvecklingen mer hållbar. Det är därför som Regionkommittén kommer att anordna ett toppmöte på temat Städerna och deras strukturer på 2000-talet" som kommer att hållas i Köpenhamn den mars 2012 under det danska ordförandeskapet. Genom att satsa på temat hållbar utveckling i städerna föregriper kommittén faktiskt ett prioriterat tema som kommer att återfinnas i förslagen till strukturfondsförordning för perioden , som kommissionen kommer att anta i morgon.

5 - 5 - EU kommer, delvis genom vår påverkan, att lägga fram intressanta förslag om såväl instrument för programplanering och finansiering av sammanhållningspolitiken som den politiska dagordningen i allmänhet för flaggskeppsinitiativet för ett resurseffektivt Europa, och jag vill ta tillfället i akt att lyckönska vår föredragande Michel Lebrun. Nu krävs enhetlighet, både inom unionen, för att beslut snabbt ska fattas om dessa förslag, och på global nivå, där EU bör främja sin modell för territoriella partnerskap med städer och regioner vid Rio+20-toppmötet. Därmed kommer jag till den andra punkten, som jag kommer att behandla helt kort: den nya institutionella strukturen och styrningen på området hållbar utveckling. Att lyckas stärka de institutionella mekanismerna och styrningen kommer att utgöra ett avgörande prov när det gäller att testa hur stor den politiska viljan är i Rio. Vi måste i synnerhet göra följande: 1) Omvandla FN:s miljöprogram (UNEP) till ett verkligt FN-organ, i stil med de ekonomiska organen, en sorts Världsmiljöorganisation. 2) tillerkänna de regionala och lokala myndigheterna en särskild roll som styresorgan. Det är helt otillräckligt att de betraktas som icke-statliga aktörer och jämställs med "huvudgrupperna" ("major groups"), t.ex. jordbrukare, ungdomar eller kvinnor. Detta fullständiga erkännande för ett flernivåstyre bör kompletteras med att FN:s kommission för hållbar utveckling omvandlas till ett råd för hållbar utveckling, som skulle kunna innehålla en kammare för regionala och lokala myndigheter. För att uppnå detta resultat är Regionkommittén redo att inom EU:s delegation dela med sig av sina erfarenheter av institutionsuppbyggnad. Vår politiska församling har ju faktiskt på mindre än 20 år ökat sin kompetens enormt, också inom områden som hållbar utveckling och miljöskydd: samråd i förhand, konsekvensanalyser i efterhand, utarbetande av politiska initiativ, arbete i nätverk för att samla erfarenheter osv. dessa förslag ska inte ses som klagomål, utan som ett moget uttryck för städernas och regionerna vilja att bidra att sätta igång en process för hållbar utveckling grundad på lokal miljödemokrati, kommunernas deltagande och integrerad regional planering. Precis på det sätt som ni gör i era städer och regioner, och som våra lokalt folkvalda kolleger gör på andra kontinenter. Jag tackar er, och hoppas att debatten kommer att bli fruktbar. CdR 9011/2011 IT/TÖ-Sv/SK/lhp

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online.

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Frågeformulär "Mot en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin utifrån EU:s städers och regioners perspektiv" Bakgrund Halvtidsöversynen av

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497. EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0165/2016 27.1.2016 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0106/2016 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen om öars

Läs mer

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan?

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan? Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan? Ebba Bjerkander Ebba.bjerkander@centralsweden.be 2016.03.18 Kontoret Eva Björk Director - Påverkansarbete inom sammanhållningspolitik Ebba Bjerkander

Läs mer

ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015

ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015 Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.3.2016 ARBETSDOKUMENT om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015 Utskottet för utveckling Föredragande: Christian Dan Preda DT\1085962.doc

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen 1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska unionens budget En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag SV EESK verkar för att skattebetalarnas pengar ska användas på bästa sätt Europeiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel

Läs mer

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL. 10.00) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL. 10.00) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen Kommenterad dagordning rådet 20110926 Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet A2011/3606/IE S2011/8258/EIS Rådets möte (social, jämställdhets och arbetsmarknadsministrarna) den 3 oktober 2011 MÖTET

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

ANTAGNA TEXTER. Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation (2015/3014(RSP))

ANTAGNA TEXTER. Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation (2015/3014(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2016)0049 Öars särskilda situation Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation (2015/3014(RSP)) Europaparlamentet utfärdar

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa Agenda Europeiska pelaren för sociala rättigheter Europeiska migrationsagendan EU:s nya kompetensagenda för Europa Urbana agendan 2 Bakgrund

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas

Läs mer

senast den 5 november 2012

senast den 5 november 2012 - 1 - EU:s lokala och regionala myndigheters bidrag till halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin Utvärdering av flaggskeppsinitiativet Unga på väg Drygt två år efter antagandet av Europa 2020-strategins

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

GAPS Governance and Policy for Sustainability

GAPS Governance and Policy for Sustainability GAPS Governance and Policy for Sustainability Internationellt pilotprojekt för Mistra Urban Futures med bas i Kapstaden, Manchester, Kisumu (Kenya) och Göteborg Syfte: Att förstå vilka kunskaper, idéer

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella toppmötet om sysselsättning

Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella toppmötet om sysselsättning EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 maj 2009 (26.5) (OR. en) 10015/1/09 REV 1 SOC 338 ECOFIN 380 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Vi kommer därför att arbeta för att: 1. utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och

Vi kommer därför att arbeta för att: 1. utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och c/%25*±,163,5(5$1'()5$07,'(5 9c5*(0(16$00$9,6,21 Vi, europeiska städer och kommuner förenade i Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling, samlade vid Aalborg+10- konferensen, bekräftar

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 PM 2016:116 RI (Dnr 110-658/2016) Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till

BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2013 COM(2013) 913 final ANNEX 1 BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

IT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

IT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet IT för miljön Sofia Holmgren Enheten för IT-politik Sveriges klimatpolitik Vår klimatpolitik innebär att Sverige ska visa ledarskap genom att agera både här hemma och internationellt. Med nationella åtgärder

Läs mer

Anmälan om svar på remiss De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i EU-agenda för städer (COM(2014) 490 final)

Anmälan om svar på remiss De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i EU-agenda för städer (COM(2014) 490 final) PM 2015: RI (Dnr 024-1095/2014) Anmälan om svar på remiss De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i EU-agenda för städer (COM(2014) 490 final) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer