Förstudierapport GamIT 2015+

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudierapport GamIT 2015+"

Transkript

1 GamIT Sida: 1 (65) Förstudierapport GamIT skapad för: Vävnadsrådet skapad av: Oskar Thunman Elisabeth Tjälldén Mawell

2 GamIT Sida: 2 (65) Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Aktiviteter under genomförandet... 5 Slutsats... 6 Förstudiens förslag Inledning Bakgrund Förstudien Uppdrag och uppdragsgivare Syfte och mål Förutsättningar Avgränsning Genomförande Bildande av referensgrupp Inläsning, utredning och sammanställning Workshop Workshop Workshop Studiebesök Omvärldsanalys - utskick av enkät Demo/genomgång av kommersiella system Resultat Intressentanalys (workshop 1) Direkta intressenter Övriga intressenter varför (workshop 1) Arbetsgruppens vision (workshop 1) Omvärldsanalys svar på utskickad enkät SWOT-analys (workshop 2) SWOT-analys för gemensam spårbarhet och lagring SWOT-analys (workshop 3)... 18

3 GamIT Sida: 3 (65) SWOT-analys för nytt gemensamt IT-system Identifierade Krav från vävnadsdirektivet Krav från patientdatalagen Krav från verksamheten Krav för jämförelse av identifierade kommersiella system Identifierade system MediTEX IVF, Critex Ideas, Mellowood Medical QuinniGo/Pro BabySentry system Juridiska förutsättningar Medicintekniska produkter och CE-märkning Patientdatalag (2008:355) Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m Lag (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler SOSFS 2009:30 Socialstyrelsens föreskrifter om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler SOSFS 2009:31 Socialstyrelsens föreskrifter om vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m SOSFS 2009:32 - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning SOSFS 2008:14 - Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Slutsats Alternativa vägar Motfinansierad vidareutveckling Vidareutveckla med centrala komponenter Egenutveckla ett nytt IT-system Upphandla ett nytt IT-system Värdering av lösningsförslagen Förstudiens förslag Bilagor... 52

4 GamIT Sida: 4 (65) 7.1 Enkät - IT-system inom ESHRE Vävnadsinrättningar som hanterar könsceller Översiktlig bild över funktionaliteten i LinnéFiler och WinIVF indelade i grupper och undergrupper Krav... 54

5 GamIT Sida: 5 (65) Sammanfattning Styrgrupp: Julius Hreinsson (ordförande), Kersti Lundin, Matts Wikland, Aleksander Giwercman och Ulrik Kvist. IT-grupp: Oskar Thunman (projektledare, Mawell), Elisabeth Tjälldén (utredare, Mawell) och Fredrik Ström (utredare, Mawell). Arbetsgrupp: Lars Björndahl (Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge), Peter Sjöblom (Queen's Medical Centre, Nottingham), Petra Sandell (Akademiska sjukhuset), Linda Kluge (VGR), Leif Bungum (Universitetssjukhuset i Malmö) och Anne Snis (Grandezza). Referensgrupp: Agnes Duus, Emelie Ekwurtzel, Emma Adolfsson, Ingela Liljeqvist-Soltic, Jan Holte, Leif Hägglund, Lena Hyberg, Mona Bungum, Pia Saldeen, Stefan Zalavary, Susanne Sörensen och Thorir Harardson. Den 1 juli 2008 trädde Lag (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler i kraft. Lagen innehåller bestämmelser som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler. Utöver lagen trädde även tre nya föreskrifter från Socialstyrelsen i kraft (SOSFS 2009:30, SOSFS 2009:31 samt SOSFS 2009:32). Det nya regelverket berör alla vävnadsinrättningar inom området könsceller, bland annat då inrättningarnas IT-system i dagsläget endast delvis uppfyller en för IT-system i vården. Även patientdatalagen (PDL) innefattar vilka IT-systemen inte lever upp till. Då införandet av de nya reglerna beräknades innebära en hel del förändringar med påföljande kostnader i verksamheterna avsatte regeringen 119 miljoner kr per år under en 10-årsperiod med utbetalningsstart Med anledning av de ouppfyllda en beslutade sig Nationella Vävnadsrådet för att finansiera en förstudie vars syfte var att identifiera vilka de ouppfyllda en var och kartlägga vad som behövs göras för att få de nuvarande IT-systemen att uppfylla det nya regelverket. Vävnadsområdesgruppen för könsceller (VOG könsceller) tillsatte en IT-grupp som fick i uppgift att arbeta med förstudien GamIT vilken pågick under perioden Aktiviteter under genomförandet Genomförandet bestod av aktiviteter såsom workshops, studiebesök, demonstrationer av kommersiella system samt en omvärldsanalys. Under workshoparna, vilka var tre till antalet, gjordes övningar för att skapa ramarna för projektet och därigenom definiera syfte, mål och vision samt avgränsa projektet. För att få en gemensam bild skapande en vision under den första workshopen. För att få insikt i vilka tänkbara intressenter som skulle kunna finnas vid ett införande av ett nationellt IT-system gjordes under den första workshopen även en intressentanalys. Analysen gav förutom en bra bild av vilka intressenterna var också insikt i olika tänkbara utmaningar som skulle kunna tänkas uppstå under arbetets gång. Vidare gjordes en 5-varför -övning vilken hade som syfte att efter fem frågeomgångar fånga alla tänkbara svar på frågan varför behövs ett nytt gemensamt IT-system. Resultatet på övningen gjorde att en klarare bild över nuläget växte fram. Under den andra workshopen (vilken hade som syfte att verifiera att visionen från den första workshopen även delades av referensgruppen) presenterades den framarbetade visionen. Visionen vilken handlade om

6 GamIT Sida: 6 (65) att införa ett nationellt IT-stöd fick ett svalt mottagande varför övningen som var att göra en SWOTanalys för ett nytt gemensamt IT-system efter en lång diskussion övergick till att bli att göra en SWOT-analys för en gemensam IT-lösning för spårbarhet och central lagring. Under den tredje workshopen vilken hölls tillsammans med arbetsgruppen gjordes ännu en SWOT-analys men denna gång med utgångspunkten att ersätta dagens system med ett nytt IT-system, detta antingen genom att införskaffa ett kommersiellt system och komplettera det med funktionalitet enligt Sveriges regelverk eller genom att bygga ett nytt system från grunden. Vid detta tillfälle fick gruppen även demonstrationer av två kommersiella system. Under förstudien gjordes även en omvärldsanalys gällande IT-system inom området könsceller i länder utanför Sverige. Enkäten innehöll frågor gällande om de olika klinikerna hade ett IT-system, om det var kommersiellt eller lokalt utvecklat, om det var CE-märkt samt om systemet följde vävnadsdirektivet. I enkäten framkom att många länder var intresserade av enkätens svar samt Sveriges arbete med att titta på möjligheter att införa ett nationellt IT-system. Slutsats Den främsta slutsatsen från förstudien är att dagens situation med de två IT-systemen WinIVF och LinnéFiler innebär att Socialstyrelsens och Datainspektionens uppställda på IT-system inom vården inte efterlevs. Det är framför allt en på spårbarhet av de material som vävnader kommit i kontakt med samt loggning av användaraktivitet som systemen ej uppfyller, som dock är på gång att lösas i bägge systemen. Om man skall försöka samla alla landets kliniker för att med ett gemensamt IT-projekt utveckla något nytt finns ett par saker att tänka på. Att medvetet välja att bara satsa på det ena eller andra systemet har föreslagits då det skulle spara resurser, men utan en upphandling bedöms det ej som juridiskt hållbart att ersätta det ena systemet med det andra i offentlig verksamhet. Det är också en utmaning för Vävnadsrådet att förhålla sig till de privata IVFklinikerna då dessa inte har på upphandling och kan välja vilka IT-system de själva önskar. Under den andra workshopen var flera verksamhetsrepresentanter skeptiska till att någon utanför deras verksamhet skall ställa deras IT-system. Vidare har ett flertal av landets inrättningar starka kopplingar till det ena eller det andra systemet. LinnéFiler har så klart en stark ställning hos Linnékliniken från att ha sitt ursprung där och WinIVF ägs och utvecklas i två parallella spår dels av Fertilitetscentrum Göteborg och IVF-kliniken Sahlgrenska. Även specialanpassningar av systemen som gjorts på Karolinska sjukhuset och Dalarna (kanske också flera andra inrättningar) gör att flera inrättningar är kritiska till att byta system inom den närmsta tiden. Förstudien har identifierat ett antal kommersiella IT-system utöver de två som används idag med motsvarande funktionalitet, dock saknar dessa viss funktionalitet som krävs av svensk lagstiftning såsom stark autentisering och svenskt användargränssnitt. Sammanfattningsvis ser förstudien fyra alternativa vägar framåt. Motfinansierad vidareutveckling Inget centralt projekt upphandlar eller bygger någonting, istället låter man landets inrättningar själva fortsätta med att lokalt utveckla de två systemen man använder idag. Det är ändå tänkbart att använda centrala medel för att vidareutveckla dagens system genom någon slags modell för motfinansiering för att komplettera dagens system. Här görs ett antagande att det är möjligt att slussa pengar från Vävnadsrådet via VOG Könsceller till landets inrättningar. En modell för detta skulle kunna vara en motfinansiering och belöning till organisationer när de tagit ett steg mot att leva upp till rekommendationerna.

7 GamIT Sida: 7 (65) Vidareutveckling med centrala komponenter LinnéFiler och WinIVF behålls i verksamheterna men man genomför ett gemensamt projekt på landets inrättningar, framför allt för att få systemen att följa de lag som ställs på dem. Lösningen är en kombination av att vidareutveckla de existerande systemen och att komplettera dem med gemensamma nationella komponenter. Tanken med det här spåret är att angripa en kring långtidslagring, statistik och spårbarhet gemensamt för alla landets vävnadsinrättningar som hanterar könsceller. Detta skulle kunna realiseras med en central lagringsplats dit dagens system överför data som möjliggör spårbarhet enligt vävnadsdirektivet. Detta alternativ skulle kunna fungera som underlag för Socialstyrelsen och Q-IVF samt för verksamhetens egna statistikbehov. Egenutveckla ett nytt IT-system Ett nytt system byggs från grunden som ersätter dagens två system. Det finns cirka 50 identifierade där flera har att göra med önskemål om kopplingar till externa system och nya funktioner, funktionalitet som de existerande systemen saknar. Ett projekt som tar sig an att nyutveckla ett system skulle kunna uppfylla de som ställs av verksamheten utöver de juridiska en. Dock får man en stor utmaning i att nationellt komma överens om vilka dessa skulle vara. Upphandla ett kommersiellt IT-system Ett redan existerande kommersiellt system upphandlas. Förhoppningsvis skulle stora delar av underlaget från denna förstudie återanvändas men juridiken och förfarandet kring en upphandling gör att mycket av arbetet måste göras på nytt. Förstudiens förslag Förstudien föreslår en motfinansierad lösning för att få dagens IT-system att följa lagar och föreskrifter samt rekommenderar en fördjupad utredning av existerande kommersiella system och hur ett pilotprojekt respektive en upphandling skulle kunna genomföras. Förstudieprojektets rekommendation är att gå vidare med ett förslag på en modell för motfinansiering av vidareutveckling av dagens system. Förslaget går ut på att VOG tar fram en modell för motfinansiering av införande av ny funktionalitet. Kraven skall vara uppställda så att de är tydliga och enkla att mäta. Ett exempel skulle kunna vara inloggning genom stark autentisering, något som krävs i Socialstyrelsens föreskrifter. De verksamheter som inför en inloggning i sitt IT-system med hjälp av SITHS-kort tilldelas en summa pengar. Om flera inrättningar går samman för att införa stark autentisering gemensamt och kan göra det kostnadseffektivare tjänar de mer än om de gjort det på egen hand. På så sätt premieras effektiva sätt att uppnå de uppställda en. Vidare rekommenderar förstudieprojektet att en fördjupad analys görs av möjligheten att upphandla ett kommersiellt IT-system. Det har i arbetet med förstudien framkommit flera önskemål på funktioner från verksamheten som dagens IT-system inte uppfyller. En fördjupad utvärdering av de kommersiella system som identifierats i denna förstudie skulle kunna genomföras tillsammans med en fördjupad analys av verksamheternas och önskemål. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara genom ett pilotprojekt där ett eller ett par system utvärderas under produktionslika förhållanden hos en eller ett par inrättningar för att bättre förstå vilka möjligheter till nya arbetssätt som andra kommersiella IT-system för könscellsområdet erbjuder.

8 GamIT Sida: 8 (65) 1. Inledning Den 1 juli 2008 trädde Lag (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler i kraft. Lagen innehåller bestämmelser som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler 1. Utöver lagen trädde även tre nya föreskrifter, SOSFS 2009:30 2, SOSFS 2009:31 3 samt SOSFS 2009:32 4 i kraft. Den förstnämnda handlar om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler, den andra om vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m. och den sista om allmänna råd om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning. Då det nya regelverket beräknades innebära att en hel del förändringar med påföljande kostnader i verksamheterna avsatte regeringen 119 miljoner kr per år under en 10-årsperiod för ändamålet. Pengarna började utbetalas I Sverige finns 19 vävnadsinrättningar inom området könsceller vilka alla berörs av den nya lagen samt de nya föreskrifterna 6 (för komplett lista över vävnadsinrättningarna se Bilaga 7.2 Vävnadsinrättningar som hanterar könsceller ). Ett sätt de berörs på är att deras IT-system nu endast delvis uppfyller en. Med anledning av det beslutade Nationella Vävnadsrådet att de skulle finansiera en förstudie som fick som uppdrag att undersöka hur problemen med de ouppfyllda en skulle kunna lösas. Vävnadsområdesgruppen för könsceller (VOG könsceller) tillsatte en ITgrupp för ändamålet. 1.2 Bakgrund För att förbereda landstingen på den nya lagen initierade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med landstingsdirektörerna, under hösten 2007 ett gemensamt projekt, Nationella Vävnadsprojektet. Projektets syfte var att skapa en nationell samverkan och samordning inom de områden som reglerades av EU-direktiven samt i svensk lagstiftning 7, att identifiera de som tillkommit med anledning av förändringarna i regelverken (både i verksamheterna samt deras ITsystem), att åstadkomma en enhetlig tillämpning av lösningarna hos de olika vävnadsinrättningarna samt att samordna införandet av dem. Projektet som pågick till 2010 nådde inte ända fram vad gäller implementering av en men har genom att de arbetat med spridning av information om regelverket, genomförande av utbildning om regelverket samt etablerat kanaler för samverkan, både i form av vävnadsområdesgrupper samt Nationella Vävnadsrådet banat väg för det fortsatta arbetet med att implementera regelverken d%3fmediaarchive_fileid%3d166c7808-f134-48ff-8a68-ec6b4c8ea542%26mediaarchive_forcedownload%3dtrue&ei=vxg3uph- H4qj4gSnzYHgBg&usg=AFQjCNFmHHjLQ0CcYjjkxxeQrFpfceQN3w 8

9 GamIT Sida: 9 (65) 2. Förstudien Detta kapitel beskriver förstudiens innehåll och avgränsningar. 2.1 Uppdrag och uppdragsgivare Med tanke på hur situationen ser ut idag, med i huvudsak två verksamhetsstödjande IT-system som endast delvis uppfyller lag- och författnings beslutade sig Nationella Vävnadsrådet för att finansiera en förstudie vars uppdrag var att undersöka hur problemen med de ouppfyllda en i verksamheternas IT-system skulle kunna lösas. 2.2 Syfte och mål Syftet var att undersöka vilka möjliga vägar som fanns för att uppnå uppfyllnad samt de olika vägarnas för- och nackdelar. Målet var att skapa ett informativt underlag som skulle ligga till grund för Nationella Vävnadsrådets beslut gällande hur i lagar och föreskrifter skall uppnås. De planerade delresultaten var: Omvärldsanalys med en beskrivning av befintliga, kommersiella system Inhämtade och önskemål från landets inrättningar Generella tekniska och regulatoriska Material som underlag i förankringsprocess Sammanfattande rapport med förslag på möjliga sätt att lösa problemen med de ouppfyllda en i IT-systemen, inklusive kostnadsuppskattning 2.3 Förutsättningar De allmänna förutsättningarna för projektet var att: Finansiering till projektet var säkrad Beslut hade tagits gällande vilka som skulle kunna nyttja IT-systemet (offentliga inrättningar eller offentliga och privata vävnadsinrättningar) Information från de nuvarande systemen skulle kunna migreras. Problemdefinitionen låg i linje med vad respektive verksamhetsledning tyckte Projektägaren hade godkänt omfånget samt avgränsningarna av projektet Verksamhetsmålen för utvecklingen var klart definierade Lösningen var möjlig både utifrån ett verksamhets- och tekniskt perspektiv 2.4 Avgränsning Förstudien omfattar inte eventuella påföljande faser såsom upphandlings/utvecklings- och införandefas. Ursprungligen fanns Processbeskrivning för könscellsområdet som en leverabel men då projektgruppen (IT- samt arbetsgruppen) började titta på processer för området könsceller konstaterades att flera processbeskrivningar redan gjorts. De tidigare arbetena med processer visade på svårigheten med att skapa en gemensam process då området innefattar flera olika typer av verksamheter, med anledning av det samt då en detaljerad processbeskrivning inte bedömdes tillföra något till underlaget för inriktningsbeslut beslutades det att leverabeln skulle utgå.

10 GamIT Sida: 10 (65) 3. Genomförande Detta kapitel beskriver förstudiens utförda aktiviteter. Resultaten och eventuella bilagor presenteras under 4 - Resultat och 7 - Bilagor. 3.1 Bildande av referensgrupp Innan arbetet påbörjades gjordes en nominering av verksamhetsrepresentanter från de olika vävnadsinrättningarna, detta för att bilda en referensgrupp som skulle kunna bistå IT- samt arbetsgruppen med sin kompetens. 3.2 Inläsning, utredning och sammanställning Under hela förstudien har inläsning, utredning och sammanställning pågått. Inläsning har bland annat skett av de nya lag- och föreskrifts som ställs på IT-system för vävnadsinrättningar. Utredningarna har mestadels handlat om vilken funktionalitet nuvarande IT-system har och vad de skulle behöva kompletteras med. I tidigare inventeringsarbeten gällande på IT-system som kommer från den nya lagstiftningen har spårbarhet, loggning och långtidslagring lyfts fram och därför har dessa tre områden särskilt granskats i förstudien. 3.3 Workshop 1 För att skapa ramarna för förstudien genomfördes en workshop tillsammans med arbetsgruppen. Workshopen hade som syfte att definiera syfte, mål och vision samt att avgränsa projektet, detta med hjälp av övningarna 5 varför samt Intressentanalys. Den förstnämnda övningen, 5 varför, gick ut på att ställa frågan varför fem gånger för att på så sätt komma ner till kärnan och hitta källan till ett uppfattat problem. Resultatet gjorde att en klarare bild över nuläget växte fram. För att få insikt i vilka tänkbara intressenter som skulle kunna finnas gjordes en intressentanalys. Analysen gav förutom en bra bild av vilka intressenterna var också insikt i olika tänkbara utmaningar som skulle kunna tänkas uppstå under arbetets gång. 3.4 Workshop 2 Den andra workshopen, vilken hölls tillsammans med både referensgruppen och arbetsgruppen, hade som syfte att verifiera att visionen från den första workshopen även delades av referensgrupp. Förmiddagens användes till att presenterade förstudiens syfte samt den framarbetade visionen. Under eftermiddagen gjordes en övning i form av en SWOT-analys för att få in referensgruppens tankar om styrkor, svagheter, möjligheter och hot gällande visionen och förstudiens uppdrag. 3.5 Workshop 3 Den tredje workshopen hölls tillsammans med arbetsgruppen och hade som syfte att undersöka vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT) som fanns vid införskaffning av ett helt nytt system. Systemet skulle antingen skulle vara ett kommersiellt system som skulle kompletteras med funktionalitet eller ett system som skulle byggas från grunden.

11 GamIT Sida: 11 (65) 3.6 Studiebesök För att få en tydligare bild av hur dessa verksamheter fungerar gjordes ett antal studiebesök på olika vävnadsinrättningar. Besöken bidrog till en ökad förståelse hos IT-gruppen och att ytterligare framkom. Under studiebesöken diskuterades även de nuvarande IT-systemens positiva och negativa delar. 3.6 Omvärldsanalys - utskick av enkät Då en av de möjliga vägarna var att köpa in ett kommersiellt system för att införa nationellt fanns intresse av att få veta vilka IT-system som används inom IVF-kliniker i Europa. För att få en bild över detta mailades en enkät (se 7 - Bilagor ) ut till personer anslutna till European Society of Human Reproduction and Embryologi (ESHRE). I enkäten fanns frågor om respektive klinik hade ett ITsystem, om det var kommersiellt eller lokalt utvecklat, om det var CE-märkt samt om systemet följde om vävnadsdirektivet. Enkätsvaren kunde inte användas till att analysera huruvida systemen uppfyllde en på dokumentation och spårbarhet enligt EU direktivet utan besvarade endast ovanstående frågor. 3.7 Demo/genomgång av kommersiella system De system som har identifierats har kommit till kännedom genom de som svarade på enkäten, projektgruppen, kontakter samt genom sökningar på Internet.

12 GamIT Sida: 12 (65) 4. Resultat Detta kapitel beskriver förstudiens resultat på utförda aktiviteter. 4.1 Intressentanalys (workshop 1) Två intressentgrupper identifierades, en grupp som direkt påverkas vid införande av ett nytt ITsystem samt en grupp som indirekt påverkas Direkta intressenter Intressent Varför intressent Vad önskar intressenten Sekreterare Labbpersonal Sjuksköterskor Undersköterskor Läkare Administratörer Klinikchefer Barnmorskor Ekonomiansvariga Patient Vävnadsrådet VOG könsceller Användare av ITsystem Användare av ITsystem (om ekonomifunktion utvecklas) Brukar vård som ges av vårdpersonal som stöds av IT-system Indirekt användare av IT-system (som enskild individ i sitt arbete utanför rådet) Ett användarvänligt system som stödjer arbetsprocesser samt löser problemen enligt uppgiften 5 varför på WS Ett användarvänligt system som stödjer arbetsprocesser samt löser problemen enligt uppgiften 5 varför på WS En god vård vilken stöds genom bra ITsystem Ett användarvänligt system som stödjer arbetsprocesser samt löser problemen enligt uppgiften 5 varför på WS Intressentens betydelse Hög Hög Hög Hög Hantering av intressent Involvera dem, direkt eller indirekt, i framtagandet av det nya IT-systemet Involvera dem, direkt eller indirekt, i framtagandet av det nya IT-systemet Ha dem i åtanke vid framtagandet av ITsystemet Involvera dem i framtagandet av det nya IT-systemet Övriga intressenter Intressent Varför intressent Vad önskar intressenten Socialstyrelsen Kräver inrapportering Intressentens betydelse Hantering av intressent Inrapportering av data Hög Kontakta dem för att få veta vilka variabler de vill få in samt hur det skall

13 GamIT Sida: 13 (65) Intressent Varför intressent Vad önskar intressenten SKL Kvalitetsregistret Q- IVF kräver inrapportering Inera Landstings-IT OpenLogger Systems Läkemedelsverket Vårdguiden, SLL Tillhandahåller säkerhetslösningar till hälso- och sjukvården såsom SITHS samt Mina Vårdkontakter (MVK) som ger patientåtkomst. MVK skulle kunna underlätta för patienterna genom att man där själv kan boka tider. Skulle medföra att vårdpersonal slipper ta dessa samtal och får tid över till annat Tillhandahåller journalsystem och övriga system för landstingen OpenLogger mäter kontinuerligt varje mätpunkt inom de intervall som är valda och larmar när någon mätpunkt underskrider eller överskrider valda larmnivåer Tillsynsmyndighet för medicintekniska produkter Se Inera - Mina Vårdkontakter Inrapportering av data enligt gällande variabellista En lösning av säkerhet och autentisering som harmoniserar med CeHIS strategi Ett samarbete så att bokningar och liknande kan göras av patienten in till IT-systemet Information om CEmärkning. Hjälp i bedömning om väg framåt vid eventuell upphandling Intressentens betydelse Hög Mellan Hög Mellan Mellan Hantering av intressent göras Kontakta dem för att få veta vilka variabler de vill få in samt hur det skall göras Involvera dem i ställande av nya IT-systemet Relevant om en produkt skall upphandlas

14 GamIT Sida: 14 (65) varför (workshop 1) Utifrån frågeställningen varför behövs ett nytt gemensamt IT-system identifierades ett antal huvudorsaker med bakomliggande faktorer i flera nivåer. Övningen går ursprungligen ut på att fråga varför fem gånger men i detta fall behövdes bara tre gånger. Nivå Parameter 1 Parameter 2 Parameter 3 Parameter X X X X X X Gruppen måste rätta sig efter lagförändringar Gruppen vill ha ett säkert informationsutbyte För att minska risken för felbehandling För att kunna rapportera Gruppen vill ha loggning i systemet För att kunna se vem som gjort vad då det är viktigt För att lagen kräver det Gruppen vill ha rationell hantering av vävnadslager För att det är från myndigheter på rapportering För att slippa manuellt arbete För att slippa felberäkningar För att frigöra arbetskraft Nivå Parameter 5 Parameter 6 Parameter 7 Parameter X X X X X Gruppen vill verka för ett enklare och säkrare cellutbyte För att öka tillgången till donerade könsceller För att säkra att donatorer inte donerar mer än man får Gruppen har behov av att kunna hantera liknande (oocytbank och äggstocksvävnad) För att framtidssäkra systemet för ändrade på spårbarhet och nya metoder Gruppen vill verka för att patienter skall få åtkomst till sina data För att få in samtycke, hälsodeklaration och historik. (Hur: app och dator) För patientens granskning För att det sparar på personalen och frigör arbetskraft Gruppen vill att patienten skall få tillgång till Self service För att patienten själv då kan boka tider med mera För att det sparar på personalen och frigör arbetskraft För att få en högre kundnöjdhet

15 GamIT Sida: 15 (65) Nivå Parameter 5 Parameter 6 Parameter 7 Parameter X X X X X Gruppen vill kunna få folkföringsuppgifter i realtid För att automatiskt få status på om donatorn lever eller är avliden För att slippa skriva in adress, personnummer med mera flera gånger För att minska fel vilket medför en kvalitetsförbättring För att det sparar på personalen och frigör arbetskraft då de slipper leta Gruppen vill kunna få elektronisk åtkomst till NPÖ För att få in/komma åt information om labbprover, läkemedel, varningar, övrig journaldata, diagnoser För att kunna dela journaluppgifter med övriga sjukhuset För att minska fel vilket medför en kvalitetsförbättring För att det sparar på personalen och frigör arbetskraft då de slipper leta Gruppen vill kunna få elektronisk anslutning av kringutrustning för övervakning av kritisk utrustning För att det ger en bättre spårbarhet, en kvalitetsgranskning samt en försäkring på att allt funkar Målen enligt ovan har bearbetats till en vision för IT-system för könscellsområdet, se nedan. 4.3 Arbetsgruppens vision (workshop 1) I större IT-projekt framhävs ofta behovet på en väl fungerande förändringshantering (engelskans change management). För de påverkade organisationernas ledning krävs ett engagemang och en vision. Som hjälp i detta visionsarbete har projektet identifierat en framtidsvision för ett eventuellt framtida IT-system inom könscellsområdet. Denna vision harmoniserar väl med den svenska e- hälsostrategin som pekar på ett antal politiska mål för arbetet med den nationella e-hälsan. Följande politiska mål är av intresse för en framtida strategi för vävnadsinrättningar i allmänhet och könscellsområdet i synnerhet: Öka fokus på process- och verksamhetsutveckling Utgå från individens behov och önskemål av sammanhållen information och personliga e- tjänster Möta behov hos alla vårdens huvudmän, offentliga som privata Säkerställa kontinuitet mellan olika huvudmän och utförare och undanröja organisatoriska hinder Ge beslutsfattare bättre underlag att planera och utveckla vård och omsorg Skapa ökade möjligheter för både offentlig och privat forskning och utveckling Stärka individens integritet i alla beslut och verksamheter

16 GamIT Sida: 16 (65) Visionen utgår ifrån de som ställs på dagens IT-system men blickar också tio år framåt där ett gemensamt IT-system för landets alla inrättningar kan ses. Följande fem områden relaterar direkt till arbetet med ett gemensamt IT-system: Hantering av vävnadslager Krav från Socialstyrelsen på inrapportering leder till mycket manuellt arbete för att kunna hålla status på frysförvarade gameter aktuell. En bättre modul för att dokumentera vad som sker med frysta gameter skulle leda till mindre manuellt arbete, en minskad felkälla samt frigöra arbetskraft. Utbyte av celler Det finns uttalade mål om att öka tillgången på donerade könsceller. Genom ett gemensamt IT-system ges goda möjligheter att få ett säkert utbyte av celler som understödjs av ett ITsystem. Det ger också möjlighet att förenkla överflyttningen av donatorer samt säkerställer att donatorer inte donerar mer än vad man får. Framtidssäkra Nya behandlingsmetoder och en ökande mängd frysförvarat material har visat att de existerande systemen har begränsade möjligheter till större omställningar och nya metoder. Ett gemensamt IT-stöd ger möjlighet att göra systemet mera dynamiskt och utbyggbart så att systemet enkelt kan konfigureras då metoder ändras och nya tillkommer (sådant som kräver nya releaser av dagens system). Personuppgifter Realtidsuppdaterade personuppgifter säkerställer att donatorn är vid liv, ger en tillförlitlig idkontroll samt aktuella adressuppgifter. Elektronisk anslutning av kringutrustning Både övervakningssystem och övriga instrument skapar information. Gruppens förslag är att integrera dessa kringsystem i det nya IT-systemet för att öka spårbarheten, säkra kvaliteten på prover och säkerställa att all kringutrustning fungerar som den skall. Patientåtkomst Detta kan både förenkla arbetet och skapa helt nya möjligheter för effektivare arbetsprocesser. Det faktum att patienterna är unga och ofta pålästa kan utnyttjas bättre. Patientåtkomst ger dels möjligheten att inhämta patientens samtycke, hälsodeklaration och historik elektroniskt via webben (eller en app), dels Self- servicetjänster såsom patientens egen tidsbokning, till exempel när hormonbehandling ger omslag, dels är det patientdelaktighet genom tillgång till den egna journalen, provsvar och liknande. Delad journal Ovanstående handlar om att utnyttja den nya patientdatalagens möjlighet för vårdgivare att utbyta journaluppgifter. Genom den nationella tjänsten Nationell Patientöversikt (NPÖ) slipper man den dubbelregistrering av journaluppgifter som görs idag. Istället delar man journaluppgifter elektroniskt, med det egna landstinget och med övriga landsting, på ett säkert sätt. Genom NPÖ går det även att få åtkomst till viktiga patientdata så som diagnoser, allergier/varningsuppgifter samt aktuella läkemedelsbehandlingar. Detta skulle både spara tid och minska risken för fel.

17 GamIT Sida: 17 (65) Loggning Det finns lag (patientdatalagen) som systemet måste uppfylla gällande loggning och möjlighet till logguppföljning. Befintliga IT-system ger dålig möjlighet att spåra vem som har gjort en ändring, visa vad som stod innan samt möjlighet att ange orsaken till att information ändrades. I visionen lyftes även den framväxande nationella infrastrukturen för IT i vården in som något som kan ge utökad funktionalitet, säkerhet och effektivitet. I visionen för ett framtida system är patientåtkomst, delade journaluppgifter och loggning önskemål, dock är denna funktionalitet beroende av utvecklingen av tjänsterna Mina Vårdkontakter, NPÖ respektive Säkerhetstjänster. 4.4 Omvärldsanalys svar på utskickad enkät De kommersiella IT-system som fanns ute hos de som svarade på enkäten var QuinniGo (Österrike), Ideas (Belgien, Norge, Storbritannien), FertiClient (Danmark), Babe (Finland, Portugal), Turbomed (Tyskland), MediTEX (Tyskland), Fertility Lab Manager (Italien), InVitro (Norge), IVF tracker (Portugal), Omi (Spanien), Matcher (Storbritannien), BabySentry (Australien), eivf (USA) och ArtWorks (USA). Sammanställningen av svaren presenteras i form av en karta vilken visar: Länder som har ett IT-system av något slag i sin verksamhet (blåmarkerade områden). Här ingår också USA och Australien Länder som har icke-kommersiella IT-system i form av egenutvecklade databaser eller liknande (gulmarkerade områden). Här ingår även Canada, Egypten samt Turkiet Länder som inte har något IT-system alls (rödmarkerade områden)

18 GamIT Sida: 18 (65) En grundligare genomgång av de identifierade kommersiella systemen från enkäten finns, se 4.7 Identifierade system. 4.5 SWOT-analys (workshop 2) SWOT-analys för gemensam spårbarhet och lagring Under workshop 2 genomfördes en SWOT-analys för att ta fram den gemensamma bilden vad gäller styrkor, svagheter, möjligheter och hot som gruppen ansåg finnas vid införande av ett gemensamt ITsystem. Då diskussionen gått från att införa ett nytt gemensamt IT-system till att dagens IT-system skulle behållas men vidareutvecklas för att följa lagen och föreskrifterna utgick SWOT-analysen istället utifrån det. Utöver vidareutvecklingen av IT-systemen diskuterades det även att komplettera dessa med en gemensam långtidslagring och en spårbarhetslösning (eventuellt även elektroniskt utbyte av information vid vävnadsutbyte). Efter att alla kategorier hade fyllts i fick varje deltagare ett förutbestämt antal punkter att sätta vid de alternativen de tyckte var viktigast. Följande summerande graf innehåller de högst poängsatta punkterna under respektive rubrik efter att punkter med liknande innebörd slagits samman: 4.6 SWOT-analys (workshop 3) SWOT-analys för nytt gemensamt IT-system En motsvarande SWOT-analys gjordes av projektgruppen under workshop 3 där utgångspunkten istället var att ersätta dagens system med ett nytt IT-system, antingen genom att införskaffa ett kommersiellt system och komplettera det med funktionalitet, eller genom att bygga ett nytt system från grunden. Följande summerande graf innehåller alla punkterna arbetsgruppen framarbetat:

19 GamIT Sida: 19 (65) 4.7 Identifierade En första insamling gjordes tillsammans med arbetsgruppen under workshop 1. Gruppen diskuterade bland annat vilka behov och förväntningar som fanns utifrån en användares perspektiv, vilka lag som har tillkommit sedan de nuvarande IT-systemen byggdes samt vilka organisationen har. Efter denna sammanställning har även en på IT-system för vävnadsområdet från Nationella Vävnadsprojektet lyfts in för att komplettera en. En slutgiltig lista vilken återfinns under rubrik Krav arbetades fram i projektgruppen (IT- och arbetsgruppen). I arbetet med dokumentet har projektet medvetet valt att inte gå på djupet med slutanvändarfunktionalitet utan i största möjliga mån hålla på en övergripande nivå med referenser till underliggande detalj, till exempel rapportering till Q-IVF, Socialstyrelsens på årsstatistik och liknande Krav från vävnadsdirektivet Krav som härrör från vävnadsdirektivet är de som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter gällande vävnadshantering. Dessa innefattar på spårbarhet, rapportering till Socialstyrelsen, långtidslagring och behörighetsstyrning. Även de specifika en på hantering av donatorer utanför paret kommer härifrån. En djupare redovisning av relevanta texter ges under kapitel 5 - Juridiska förutsättningar Krav från patientdatalagen Patientdatalagen berörs i Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Härifrån kommer exempelvis på loggning, signering/vidimering samt att uppgifter skall låsas om det inte går att tydligt visa om uppgifter ändrats och av vem.

20 GamIT Sida: 20 (65) Krav från verksamheten Från verksamheten kommer bland annat på elektroniskt utbyte mellan inrättningar, utökad kommunikation med externa system samt förbättrade möjligheter till rapporter och statistik Krav för jämförelse av identifierade kommersiella system Till hjälp i arbetet med utvärdering av de kommersiella IT-systemen användes en lätt förkortad lista med som utgångspunkt. Genom att låta samtliga systemleverantörer beskriva hur de levde upp till dessa går det att skaffa sig en överblick över vad systemen klarar idag och vad som saknas och skulle behöva kompletteras i systemen. Denna sammanställning redovisas nedan under rubrik Identifierade system. 4.8 Identifierade system Arbetet med omvärldsanalysen gjordes med syftet att identifiera vilka system som existerade utanför Sverige, att definiera vilka funktioner systemen hade och huruvida de uppfyllde de svenska en, att fundera på vilka funktioner som krävdes av ett kommersiellt IT-system för att det skulle kunna vara en tänkbar kandidat samt att på djupet granska de system som identifierats. För att identifiera rimliga kandidater var den ursprungliga tanken att utgå ifrån de som identifierats i arbetsgruppen. Problemet var att där ställdes som inget identifierat kommersiellt system uppfyllde. Vidare har inget av IT-systemen (utöver de två svenska som är i bruk idag) användargränssnitt på svenska och heller inte inloggning med stark autentisering. Utöver detta är endast ett fåtal av dessa IT-system CE-märkta. Trots ovanstående bedömer projektgruppen (IT- och arbetsgruppen) att om skulle ställas på exempelvis stark autentisering vid upphandling (eller annan form av införskaffande) så skulle många system kunna anpassas till att uppfylla särskilda svenska. Därför är istället utgångspunkten vid sållning att först titta på vilka IT-systemet stödjer och därefter försöka bedöma systemets anpassningsbarhet och systemleverantörens leveransförmåga. De IT-system som har bedömts kommer ursprungligen från tre källor: Enkäten som gick ut till ESHRE i vilken det var möjligt att uppge om man använde sig av kommersiella IT-system för könsceller Bakgrundsmaterialet från den norska upphandling som utlystes 2008 Sökning på internet efter exempelvis omnämnda system i rapporter från ESHRE och på IVFsiter, såsom Följande system, vilka vid en första genomgång bedöms stödja relevanta för könscellsområdet, har identifierats: System, leverantör Enkätsvar från användare i Hemsida MediTEX IVF, Critex Tyskland Ideas, Mellowood Medical Storbritannien, USA QuinniGo Österrike Babysentry system Frankrike, Australien Vid inventeringen har även följande system identifierats men konstaterats att inte vara relevanta (för anledning se kolumnen Information ) att beakta i denna förstudie:

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 1 Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 2 1 Innehåll 2 Bakgrund - EK... 3 2.1 Vad är EK... 3 2.2 Tillämpningar för EK... 4 3 Bakgrund - etjänstekort... 5 3.1

Läs mer

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Norr (Umeå) Mitt (Örebro) Mona Hansson, Utredare, Docent i Immunologi Sydväst (Göteborg) Sydöst (Jönköping) Öst (Stockholm) Nationell Samordning Tillsynsutveckling

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-02-23 1333-2009 City Dental i Stockholm AB Box 16156 111 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS 2011:16 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden MISSIV Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab-sek Datum 2014-08-26 Referens Dnr 140358 Landstingsstyrelsen Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:44 Diarienr: 09/3013 Handläggare: Ulrika Gustafsson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-07-01 Mottagare: Samtliga kommuner

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax (SMED) ersätter telefax En omfattande användning av telefaxutrustning sker idag inom landsting och kommuner. Kommunikation med hjälp av telefax utgör en stor risk när det gäller säkerhet avseende bristande

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 749-2011 Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Utkast/Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument Mobilt NPÖ Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Mobilt NPÖ - att använda Procapita mobilt

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Sammanhållen vaccinationsinformation Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Projektet Sammanhållen Vaccinationsinformation Uppdrag från Sveriges Kommuner

Läs mer

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Sid 1/17 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Introduktion... 4 4. Säkerhetslösning för Mina intyg... 5 5. Krav på andra lösningar och aktörer...

Läs mer

Nationell vävnadsdokumentation

Nationell vävnadsdokumentation IT-stöd vävnad för - 1 Nationell vävnadsdokumentation IT-stöd vävnad för - Sammanställning av krav Sammanfattning Detta dokument sammanställer legala krav på IT-stöd för för celler och andra vävnadsområden,

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Utredning konsekvenser av att införa träkort istället för dagens passagekort

Utredning konsekvenser av att införa träkort istället för dagens passagekort TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(4) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Jonas Jensen Säkerhetsenheten (2) +46701761140 2014-01-14 HBN13-022-4 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T E S D A T U

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser NetID drivrutiner kortläsare operativ browser webinar Checklista dokument wiki avreglering Apotek e-dos PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef HSA SITHS attribut autentisering

Läs mer

Introduktion till MEDDEV 2.1/6 Guidelines

Introduktion till MEDDEV 2.1/6 Guidelines 2012-03-19 Introduktion till MEDDEV 2.1/6 Guidelines Sedan några år tillbaka definieras fristående programvara som används för medicinska ändamål som medicintekniska produkter. Nu har EU-kommissionen antagit

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 573-2013 Vuxennämnden Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen 631 86 Eskilstuna Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Genomförandeplan för nationellt införande av eped

Genomförandeplan för nationellt införande av eped Genomförandeplan för nationellt införande av eped Fas 1 Uppstartsfas med planering och förberedelser 1. Bakgrund Under våren 2014 har en förstudie om Kunskapsstöd för barn vid läkemedelsordination genomförts,

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA

RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA 2014-03-14 1 (7) RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA Riktlinjen är ett komplement till den policy som finns kring it-säkerhet i Höganäs kommun. Riktlinjen beskriver hur ansvarsfördelningen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generell informationssäkerhet... 4 1.1. Styrande dokumentation... 4 1.2. Organisation... 4 Incidenthantering...

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

ÅR: 2014. Område: GMP Sjukvård. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.2-2014-017739

ÅR: 2014. Område: GMP Sjukvård. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.2-2014-017739 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: GMP Sjukvård Dnr: 6.2.2-2014-017739 Innehåll Inledning... 3 Område: GMP Sjukvård... 4 Förutsättningar... 4 Fokusområden 2014... 5 Genomförande av tillsynen...

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen Datum Diarienr 2010-10-11 1725-2009 Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 570-2013 Socialnämnden Bollnäs kommun 821 80 Bollnäs Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens beslut Socialnämnden,

Läs mer

Pilot Ny nationell patientöversikt

Pilot Ny nationell patientöversikt Pilot Ny nationell patientöversikt 0 Vårdpersonalens situation Många system. Svåröverskådligt. Textbaserat. Långa svarstider. Patientsäkert? Arbetsmiljövänligt? Effektivt? 1 Vad kan underlätta? Integrera

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning 1 (5) RÅD Signering, bekräftelse, låsning 2 (5) Innehåll 1 Inledning...4 2 Signering...4 2.1 Undantag från signering...5 3 Bekräftelse...5 4 Låsning...5 3 (5) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden TOPRA 2014 Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden Margareth Jorvid, Methra Uppsala AB, LSM group Malmö, 23 september 2014 ENABLING AND PROMOTING EXCELLENCE

Läs mer

Patientnära scanning

Patientnära scanning Patientnära scanning Hur kan en standard öka patientsäkerheten GS1-konferens april 2013 Photo Courtesy of HCA Elisabeth Ström Servicetjänster och Logistik, Karolinska Universitetssjukhuset Vem är Elisabeth?

Läs mer

Kändisspotting i sjukvården

Kändisspotting i sjukvården Kändisspotting i sjukvården Sten Jacobson Grundprincip för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmande. PDL ska ge en bättre samverkan

Läs mer

BESLUT. Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn av vårdgivarens informationssäkerhet

BESLUT. Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn av vårdgivarens informationssäkerhet ii Socia Istyrelsen DRegion SydvästiSek4 Mikael Ramböl mikaetrarnbol@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-06-15 Dnr 9.1-7139/2011 1(5) SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektör Jan Eriksson Bruna

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel Maria Ingevaldsson Läkemedelsinspektör Utbildningsdag vårmöte 2013 Innehåll GMP PIC/S och EU Svensk lagstiftning LVFS 1999:4 Läkemedelsverkets föreskrifter och

Läs mer