UTEMILJÖ Nr Tema: Ljus i utemiljön. t i d n i n gen. Upphandlingens nya regler. Kul på bemannad bygglek. Robot klipper i slänter

Transkript

1 t i d n i n gen UTEMILJÖ Nr branschens tidning sedan 1967 Tema: Ljus i utemiljön Robot klipper i slänter Kul på bemannad bygglek Öka säkerheten på jobbet Upphandlingens nya regler

2 3 18 Gravar i skog Skogskyrkogården är ett världsarv och unikt genom att vara den enda renodlade och aktiva kyrkogården på världsarvslistan. Den skapades på 1900-talet i samklang med naturen runtomkring. Innehåll Utemiljö 6 / Redaktörernas spalt 4 Bygglust på lekplats 32 Aktuell utemiljö 6 Så blev kyrkogården i Kållered 34 TEMA ljus 10 Robot klipper slänter 21 Trädgårdsanläggarna i Sverige MarkbyggarMarknad Arbetsmiljö Hur härligt det än är att få arbeta utomhus, finns det en del risker förknippade med arbetet. Gröna Fakta tar upp vilka dessa är och hur man kan göra för att öka säkerheten och minska riskerna. GRÖNA FAKTA

3 4 tidningen UTEMILJÖ Grundad 1967 Årgång 47 Tidningen Utemiljö ges ut av Marietorp Förlag AB Drängvägen 14, Landvetter Telefon: Tidningen Utemiljö ges ut i samarbete med Trädgårdsanläggarna i Sverige ANSVARIG UTGIVARE Florence Oppenheim E-post: florence@tidningenutemiljo.se REDAKTÖRER Florence Oppenheim Lena M Fredriksson MEDARBETARE I DETTA NUMMER Fredrik Moback Torsten Ivarsson ANNONSER Urban Hedborg E-post: urban@uhmarketing.se Telefon: Annonspriser: PRENUMERATIONER Drängvägen 14, Landvetter Telefon: pren@tidningenutemiljo.se Gäller även adressändringar och reklamationer. Glöm inte att meddela oss din nya adress vid flytt. Prenumerationsavgift 380 kronor/år inkl. moms Utlandspren. 520 kronor/år inkl. moms Bankgiro: Plusgiro: Viktigt med ljus i mörkret Nu när mörkret börjar lägga sig tidigare om kvällarna, slås vi av hur viktigt det är med ljus för vårt välbefinnande. Det finns till och med forskning som pekar på att ljus kan bidra till läkning av både fysiska och psykiska sjukdomstillstånd. I det här numret fokuserar vi på ljusdesign i utemiljön, där estetik, trivsel och säkerhet är viktiga faktorer. Strax före pressläggning nås vi av rapporten att en pågående utredning inom Utbildningsdepartementet föreslår att trädgårdsinriktningen på gymnasiet ska slås ihop med lantbruksinriktningen. Ett tråkigt besked för den gröna näringen som redan dras med rekryteringsproblem. Branschens företrädare har idéer på alternativa lösningar och det är positivt att de som har bäst kunskap om näringen får vara med och påverka. Vi följer utvecklingen med spänning, men också med ett visst mått av oro. I Gröna Fakta belyser vi arbetsmiljön för de som jobbar med utemiljöer. Av en rapport från Arbetsmiljöverket i somras framgår att arbetsskador fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor. Tidigare i år publicerades också en jämförelse av arbetsmiljön i två kommunala verksamheter i 59 kommuner den kvinnodominerade hemtjänsten och den mansdominerade tekniska förvaltningen. Resultatet visar att arbetsmiljön generellt är sämre i hemtjänsten än på tekniska kontoret. Det hindrar inte att till exempel nästan var tredje medarbetare upplever sömnproblem, hjärtklappning och nedstämdhet. I slutrapporten konstateras att skillnaderna speglar ett genusmönster som finns i samhället. Att öka medvetenheten om arbetsmiljö och skaderisker på arbetsplatsen är viktigt både för enskilda och för samhället. Arbetet på en tidningsredaktion kan vara ganska stressigt, särskilt när det är dags för pressläggning. Å andra sidan är det alltid lika roligt att hålla den färdigtryckta tidningen i sin hand. Nu är det din tur att fördjupa dig i intressant läsning! Klara färdiga gro! Intresset för att identifiera gråa stadsytor med potential att bli lummiga grönområden, växer så det knakar. Därför har vi vidareutvecklat FONDA Drain. Cellplastskivan FONDA Drain skapar ett dränerande och isolerande skikt som ger rätt förutsättningar för att omvandla trista gårds- eller terrassbjälklag till grönskande oaser. Det ger inte bara ökad trivsel och fler mötesplatser utan kan bli starten på gemensamma stadsodlingsprojekt och blomstrande planteringar. FONDA Drain är så effektiv att den även används för att förlänga säsongen på såväl fotbollsplaner som golfbanor. Läs mer om FONDA Drain och våra andra smarta lösningar på icopal.se FÖRSTASIDESBILDEN visar miljön på Skogskyrkogården i Stockholm. Lena M Fredriksson tog bilden. Foto: Lars-Åke Green ISSN: Tryckt av Vindspelet Grafiska AB, Borås Florence Oppenheim och Lena M Fredriksson FONDA Drain Dränerar Isolerar circuscom.se Icopal FONDA Inspirerade av verkligheten sedan 1915 icopal.se

4 6 7 Aktuell utemiljö Aktuell utemiljö Tavlor lär Malmöbor att cykla fint kampanjen cykla fint upprepas nu i Malmö, där den användes förra gången Den består av så kallade piktogram med snälla och lite roliga budskap i bild och ord om hur man ska bete sig som cyklist. Efter kampanjen 2011 gjorde vi en undersökning och där svarade var tredje cyklist att de hade börjat cykla mer hänsynsfullt efter kampanjen, och mer än åtta av tio cyklister ville gärna att vi skulle göra den här typen av kampanjer. Därför har vi valt att använda cykelpiktogram även i årets kampanj, säger Fredrika Swedenborg, kommunikatör på Malmö stads gatukontor och projektsamordnare för Cykla fint. Tavlorna handlar om var man ska cykla, att man ska ge tydliga tecken och att man ska visa hänsyn på olika sätt i trafiken. Genom att ha en kontinuerlig dialog med cyklister och bekräfta alla som cyklar fint i Malmö kan vi bygga upp ett fungerande sätt att cykla tillsammans, säger Fredrika Swedenborg. Enligt beräkningar sker 22 procent av resorna i Malmö med cykel, något som beräknas öka till 30 procent till år Denna ökning ska ske samtidigt som stadens invånarantal växer, och därför är det viktigt att utforma trafiksystemet så att det fungerar bra för cyklisterna. Men det är också viktigt att cyklisternas trafikbeteende fungerar i samspelet med varandra och andra trafikanter. Förhoppningen är att tavlornas budskap kan bidra till detta. Budskapen sprids nu bland annat genom utomhusreklam på kommunens stortavlor. Källa: malmo.se/cyklafint Cykla fint piktogram. Idé och kampanjkoncept Malmö stad i samarbete med Testbedstudio Malmö. Mycket positivt hos årets kyrkogårdsförvaltning Laholm Laholms pastorat blev Årets kyrkogårdsförvaltning, bland annat tack vare ett gediget miljöarbete och god tillgänglighet. laholms pastorat i halland har fått utmärkelsen Årets kyrkogårdsförvaltning Bakom utmärkelsen står Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, SLU Movium, Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund samt Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Juryn lyfter fram flera positiva sidor med kyrkogårdsförvaltningen i Laholm. Till exempel att arbetet är miljöinriktat och att man prioriterar hållbara lösningar. Ett gott exempel är att ett nytt kapell med och utan religiösa symboler är en av de lokaler som värms med hjälp av bergoch luftvärmepumpar. Solceller försörjer i samma fastighet kistförvaringen med energi. Dessutom säger juryn att det är lätt att komma i kontakt med kyrkogårdsföreståndare och övrig personal, att det råder ett välkomnande klimat på kyrkogårdarna och att tillgängligheten är god med välskötta anläggningar, serviceplatser och beläggningar anpassade för funktionshindrade. Ett annat plus är att flertalet gravskick erbjuds. Vidare ägnas kulturarvet stor uppmärksamhet och olika tidsepoker på kyrkogårdarna säkras med hjälp av bevarandeplaner. Nya gravytor integreras i äldre gravkvarter på ett föredömligt sätt, kulturhistoriskt intressanta gravvårdar restaureras och ett lapidarium planeras på Skummeslövs kyrkogård. Andra uppskattade fördelar med Laholms kyrkogårdsförvaltning är, enligt juryn, att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt och kontinuerligt och att maskinpark och övrig teknisk utrustning är uppdaterad och väl underhållen. Källa: svenskakyrkan.se NY ORDNING I BERGIANSKA Samisk historia presenteras på olika ställen i Umeå kopplingen till samisk kultur lyfts fram i Umeå under kulturhuvudstadsåret, bland annat genom åtta skyltar, placerade på olika ställen i staden. Skyltarna innehåller berättelser om den samiska anknytningen som finns på respektive ställe. Syftet med skyltarna är att öka kunskapen om att Umeå är en samisk plats och texterna har tagits fram av Umeå2014 tillsammans med samiska representanter. Vår förhoppning är att detta ska bidra till att öka människors kunskaper och förståelse om att Umeå är en samisk plats och en del av Sápmi, och att samer är ett av världens urfolk, säger nu står växterna i Bergianska trädgården i en ordning som gör att växternas släktskap enligt aktuell forskning visas tydligare. Anpassningar har också gjorts för att området ska vara mer överskådligt. Arbetet med att göra om den systematiska avdelningen av trädgården har pågått i åtta år och stora omflyttningar har gjorts. Nu står växterna enligt det system som presenterades av The Angiosperm Phylogeny Group 2009 och som bygger på klassificering av växternas släktskap med hjälp av DNA-data. Den systematiska avdelningen är nu klar, men huvudstrukturen, utsträckningen och idén om området är densamma som på 1800-talet. Mer info på: bergianska.se Michael Lindblad, ordförande i Såhkie Umeå sameförening. Hur Umeås historia är sammanvävd med den samiska, att detta har format och fortsätter att forma staden och Umeås identitet som ett mångkulturellt område. På skylten vid Umeå universitet berättas till exempel om att det så sent som för omkring 60 år sedan var renbetesland där. Källa: umea2014.se GALABLAU SLOG REKORD TRE GÅNGER OM årets galablau-utställning i Nürnberg, den tjugoförsta i ordningen, slog tre rekord: antal utställare, antal besökare och utrymme. Antalet besökare uppgick i år till personer, varav kom från andra länder än Tyskland. Programmet var späckat och hade bland annat ett särskilt fokus på lekplatser. Flera utmärkelser delades också ut, till exempel gav The European Landscape Contractors Association (ELCA) sin internationella trendutmärkelse för Green Building till två kommersiella grönytor: ALTATEC gardens, en m² grönyta för ALTATECs anställda och kunder i Wimsheim, och Ahrweiler Savings Bank, vars trädgård sägs föra tillbaka naturen till staden. Nästa GaLaBlau äger rum i Nürnberg i september Mer info på: galabau-messe.com HUNDRATALS BJÖRKAR, LILJOR OCH SIPPOR VID BRO I SUNDSVALL området mellan påfarterna till nya Sundsvallsbron kommer att bli grönt och parkliknande, det ska Svevia se till. De har fått uppdraget av Trafikverket att anlägga, plantera och sköta om planteringsytorna i anslutning till bron samt att anlägga ett bevattningssystem och göra stenläggningar. Totalt är det en sträcka på en kilometer som ska anläggas med omkring 700 björkar, påskliljor och vitsippor. Uppdraget är värt 20,2 miljoner kr och ska vara färdigt till hösten Mer info på: svevia.se NYA PLANER FÖR KVARTERET BRÄNNAREN I MALMÖ arbetet med en ny detaljplan påbörjas nu för att möjliggöra en omvandling av området Norra Sorgenfri i Malmö från industrimark till ny blandad bebyggelse med bostäder, kontor, offentliga verksamheter samt parker, torg och rum för handel. Mer info på: malmo.se Foto: stock.xchng Foto: stock.xchng

5 8 Aktuell utemiljö Lekpris gick till lekfrämjare och parkleksveteran John Deere Snowfox kompakttraktorer. Nu är det röjardags igen! Foto: stock.xchng två mottagare förärades Lekpriset till Nic Nilssons ära vid en tillställning i Rålambshovsparken i Stockholm i början av september: Barbro Samuelsson och Nic Nilsson. Det är Lekfrämjandet IPA Barns Rätt till Lek, en ideell och rikstäckande organisation, som har instiftat priset. Det kommer att delas ut på Lekens Dag den 2 september varje år till personer eller organisationer som arbetar vidare i Nic Nilssons anda för att barn ska få en tryggare, roligare och lekfullare värld att leva i. I år delades priset ut för första gången. Den ena pristagaren, Nic Nilsson, har gett upphov till prisets namn. Han fick priset bland annat för att han med droppens envishet hävdat barnperspektivet i alla samhällsfrågor och varit stenen i skon för myndigheter och politiker som hellre satsat på bilar och kommers. Barbro Samuelsson, den andra pristagaren, har arbetat i över 40 år inom Stockholms parklekar. Enligt Lekfrämjandet är hon ett levande barnperspektiv. Vid prisutdelningen fick Barbro Samuelsson en blå boll och Nic Nilsson en röd, som delades ut av Manne af Klintberg från Lekfrämjandet. Källa: movium.slu.se NCC BYGGER I FÄRJESTADEN ncc ska bygga 24 lägenheter i Färjestadens gamla hamnområde med utsikt över Kalmarsund och Ölandsbron. Bostäderna på Norra hamnplan består av ett flerbostadshus med 21 lägenheter och tre radhus. Slutkund är Brf Färjestaden Hamn 3 och bostäderna beräknas vara klara för inflyttning i december Bygget startar under oktober månad i år. Källa: ncc.se DE KAN VINNA STENPRIS följande finalister till Stenpriset 2014 har utsetts av prisets jury: Borås Textile Fashion Center, Krematoriet i Kalmar och Villa W i Kullavik. Stenpriset är ett arkitekturpris som delas ut av Sveriges Stenindustriförbund till ett projekt där natursten har använts på ett estetiskt, hållbart och innovativt sätt. Vinnaren utses senare i höst. Källa: sten.se Hållbarhetstorg en nyhet på Plantarium årets plantarium lockade besökare från minst 48 olika länder. Några av årets höjdpunkter var de 99 plantnyheter som presenterades, ett hållbarhetstorg och tjugo exempelträdgårdar. En av delarna på hållbarhetstorget var en hållbarhetsträdgård av Sjaak Willemstein Hoveniers, vars företag 2013 röstades fram som Nederländarnas mest hållbara hortikulturföretag. Källa: plantarium.nl C O N N E C T 1026R MINI SNOWFOX 24 hk med Fjärås vikplog & sandspridare. Leasing kr/mån* exkl moms 2032R SNOWFOX NYHET 32 hk med Fjärås vikplog & sandspridare. Leasing kr/mån* exkl moms 3045R SNOWFOX NYHET 44,6 hk med Fjärås vikplog & sandspridare. Leasing kr/mån* exkl moms Återförsäljare DINGLE Värmdal & Traktorservice AB, ESLÖV Gunnar Nilsson Maskin AB, GETINGE Gunnar Nilsson Maskin AB, HEDEMORA Bil & Traktorservice AB, HUDIKSVALL X-maskiner AB, JORDBERGA OP maskiner syd AB, JÖNKÖPING Nyströms Maskin AB, KALMAR-LÄCKEBY Svenssons Motor AB, KARLSTAD Värmdal & Traktorservice AB, KRISTIANSTAD OPmaskiner AB, KUMLA Värmdal & Traktorservice AB, KUNGÄLV Gillholms Maskiner AB, LINKÖPING Åhmans Traktorcentrum, LULEÅ Norrmaskiner AB, MELLERUD Värmdal & Traktorservice AB, SKELLEFTEÅ Norrmaskiner AB, SKÄNNINGE Åhmans Traktorcentrum, SKÖVDE Gunnars Maskiner AB, STIGTOMTA Bil & Traktorservice AB, SUNDSVALL X-maskiner AB, TINGSTÄDE Agro-Maskiner, TOMELILLA OP maskiner syd AB, , UMEÅ Norrmaskiner AB, UPPSALA Bil & Traktorservice AB, VARA Gunnars Maskiner AB, VETLANDA Åhmans Traktorcentrum AB, VÄSTERÅS Bil & Traktorservice AB, VÄXJÖ Svenssons Motor AB, ÖSTERSUND X-maskiner AB, ÅSARP Gunnars Maskiner AB, ÅSTORP Gunnar Nilsson Maskin AB, *Gäller så långt lagret räcker, dock längst t o m 31/ Traktorn på bilden är extrautrustad. Månadskostnaden avser leasing med rörlig ränta. 60 månader, 21-28,7 % rest värde. Erbjudandet gäller svenska företagskunder via auktoriserade John Deere återförsäljare. Finansieringsvillkoren gäller för ordertecknande t.o.m Vi reserverar oss för eventuella fel, tillägg eller förändringar. John Deere Financial finansieringserbjudande är ett samarbete med ML Rental AB, ett bolag inom Swedbankkoncernen. John Deere är ett registrerat varumärke som ägs av Deere & Company. Med förbehåll av sedvanlig kreditbedömning JohnDeere.se

6 10 TEMA Ljus i utemiljön TEMA Ljus i utemiljön 11 Med hjälp av den nya LED-tekniken (Light Emitting Diode) går det numera att belysa till exempel fasader utan att energiåtgången blir särskilt stor. Detta gör också att man kan lyfta fram särskilt intressanta detaljer i arkitekturen, och att stadsmiljöerna blir mer lättavlästa och tydliga i sin karaktär även när det är mörkt ute. Här ett exempel från Norrmalmstorg i Stockholm. Foto: ÅF LIGHTING Mariatorget var en av Stockholms mörkaste platser innan det gjordes om på uppdrag av Fortum, Stockholms stad och Trafikkontoret Stockholm. Lilla bilden visar före omgörningen och stora bilden efter omgörningen. Foto: ÅF LIGHTING Ljusdesign är mycket mer än att lysa upp mörkret Socialt ljus: handlar om hur människor ser ut i ljuset. Får de mörka ringar under ögonen? Ser de grönaktiga ut i ansiktet? Eller har de normal hudton och urskiljbara anletsdrag? Detta ljus spelar stor roll för den upplevda tryggheten på platsen. En regel är att det sociala ljuset har hög färgåtergivning, ofta varm ljustemperatur och inte är bländande. 3 typer av ljus att beakta vid ljusgestaltning Identitetsskapande ljus: relaterar till platsens karaktär och lyfter till exempel fram karaktärer som träd eller andra landmärken. Här kan man också använda sig av att skapa skuggverkan och variationer vid olika årstider. Rumsskapande ljus: gör så att det går att avläsa omgivningen och att man ser exempelvis vart stigar leder, vad som avgränsar platsen och liknande. Vertikalt belysta ytor, som fasadbelysning, är inte endast för att lyfta fram och förstärka en karaktär utan fungerar också som hjälp vid orientering och överblick när det är mörkt. Titta på den mindre av bilderna här ovanför, av parken Mariatorget i Stockholm. Vid första anblick ser det väl ut som ett trevligt ställe. Eller? Jämför sedan med den stora bilden och se hur en genomtänkt ljussättning kan påverka. Ljus gör verkligen skillnad! ljusdesign har blivit ett allt mer populärt område och många vill nu bygga hållbara belysningsanläggningar, där hållbarheten inte enbart är ekonomisk utan också ekologisk och social. Att välja ljuskällor som inte förbrukar för mycket energi är av Lena M Fredriksson bra för miljön och ekonomin, men det är också viktigt att skapa miljöer som upplevs som trygga och som gör att människor i högre grad vågar röra sig utomhus även när det är mörkt. Ju fler som rör sig i ett område, desto tryggare borde väl området bli? Janica Wiklander är senior ljusdesigner på ÅF Lighting och hon kan bidra med råd, tips och exempel när det gäller ljusets inverkan på vår vardag. Hon arbetar med såväl interiört som exteriört ljus i både mindre projekt, som parker och torg, och övergripande gestaltningsprogram för belysning för hela kommuner, till exempel Mölndals stad (tillsammans med kollegan Clara Fraenkel). Det är alltid bra att börja med en visuell analys, säger hon. Då jämför vi hur platsen ser ut i dagsljus med hur den ser ut i mörker. Man får också ta med i beräkningen hur platsen ändras vid olika årstider, om växterna har löv eller ej, om det är snö och så vidare. Med hjälp av den visuella analysen kan man bestämma vilket ljus man vill ha och var det ska vara. Först därefter kan man besluta hur armaturerna ska se ut. På många ställen har nog beslutsordningen varit tvärtom, att man väljer en snygg armatur och så får ljuset bli lite som det blir. Hon nämner som exempel Mariatorget på Södermalm i Stockholm, innan den gjordes om för några år sedan. Det handlar om en liten promenadpark, idyllisk på söndagar i solsken, där det fanns snygga vita globarmaturer på stolpar. Men de energieffektiva rundstrålande armaturernas ljusbild gav starka bländande ljuspunkter uppe i luften, och ljuset nådde inte ner till människorna på marken. Vad är nästa steg efter att den visuella analysen är gjord? Då börjar vi bygga upp en hållbar ljusplanering med utgångspunkt från olika ljuskaraktärer. Det resulterar i något som liknar en verktygslåda med ljus som hjälper oss att lyfta fram viktiga funktioner på platsen. Vi förstärker rumsskapande, identitetsskapande och socialt ljus (se fakta i ovalerna här ovan). I Mariaparken försvann all känsla av grönska och trivsel när det blev mörkt. Detta försökte vi återskapa genom att lyfta fram olika rumskvaliteter och skapa en vardagsrumskänsla i parken. Vardagsrumskänslan i Mariaparken skapades bland annat genom att globarmaturerna byttes ut mot sådana som ger ljus även på marken. För att mer av växtligheten skulle synas placerades också en del väl avbländade strålkastare högt upp t

7 12 TEMA Ljus i utemiljön TEMA Ljus i utemiljön 13 Vägar, broar och andra konstruktioner kan bli både dekorativa och få en ökad säkerhet med hjälp av belysning. Bild: ÅF LIGHTING Genom att ljussätta så att ansikten får en normal hudton och så att material och detaljer i miljön lyfts fram kan man öka den upplevda tryggheten. Bild: ÅF LIGHTING Det är inte alltid en miljö vinner på att vara helt upplyst. Stämning kan också skapas med en lågmäld belysning och med utrymme för naturens skuggspel. Bilden är från Visby. Bild: ÅF LIGHTING Mölndal har ett alldeles nytt belysningsprogram för innerstaden där man till exempel påminner om stadens textila historia genom att låta ljuskällor i marken bilda trådmönster på öppna ytor. Bild: ÅF LIGHTING Att med ljus även lyfta fram konstverks, fontäners och vattendrags egenskaper bidrar också till att skapa karaktär åt platsen. Bild: ÅF LIGHTING vid trädens toppar, med ljuset strålande ner genom grenar och lövverk för att återskapa den skuggbildning på marken som lövverket ger i dagsljus. Ett socialt ljus: varmt, mjukt och med hög färgåtergivning, användes också för att man skulle kunna avläsa mötande människors ansikten. På så vis skapades en miljö där människor inte bara passerar kvickt, utan som de även vill vistas i då det är mörkt. parallellt med ljusdesignen och ljuskaraktärer från verktygslådan görs provbelysningar. Janica Wiklander säger att det är nödvändigt att utvärdera ljuset med blotta ögat, det går inte bara att räkna sig fram till hur resultatet kommer att bli. Människor är så olika och har så olika syn att det är bra om många olika personer får möjlighet att bedöma provbelysningarna. När det gäller Mariaparken så genomfördes projektet i samarbete med de kringboende, genom så kallade medborgardialoger vid flera tillfällen. Där kunde de boende tycka till i olika skeden av projektet och de fick också rösta om vilka armaturer som skulle användas. Man ville också lyfta fram vissa detaljer i parken, som skulpturer och fontäner, både av estetiska och rumsskapande skäl. Dessa detaljer fick därför särskild belysning. Det är viktigt att planera för användaren och ta hänsyn till hur platsen ska användas och upplevas, till exempel om folk ska gå, cykla eller åka bil där. Många leverantörer presenterar belysning som dimmas ner när platsen är tom, men blir starkare när platsen är befolkad. Men sådant ljus gör ju att Janica Wiklander. Foto: Lena M Fredriksson det är mörkt när det är få personer där och fullt ljus när många är där. Det kanske inte passar i en park, utan gör att den upplevda tryggheten försämras. I Mariaparken föll valet på att skapa ett väl upplyst huvudstråk med bra belysning och att låta de övriga stråken vara något svagare belysta. Med sådan belysning kan man i viss mån rikta folkflödet till samma ytor, eftersom de flesta vill vara där det är mer upplyst. tack vare utvecklingen av ljuskällor, som LED-lampor, finns det nu fler möjligheter än tidigare att skapa hållbart och vackert ljus till en rimlig kostnad och med en rimlig energiåtgång. Finns det några baksidor med den snabba teknikutvecklingen? LED-lampor möjliggör att vi kan lyfta fram rumsskapande element, som hela fasader, utan att det drar mer energi än en dammsugare. LED-armaturer är små, lätta att montera och kan både användas på stora ytor och för att lyfta fram detaljer. De kräver inte underhåll på samma sätt som äldre ljuskällor. Men detta kan innebära problem vid bland annat offentliga upphandlingar. Låt säga att en ljusdesigner skapar en gestaltning som är tänkt att se ut på ett visst sätt. I den specifikation som underleverantörerna sedan får är de flesta av kraven inte juridiskt bindande, vilket gör att de kan leverera ljuskällor som inte stämmer med hur det var tänkt. Problemet ligger i hur vi väljer att använda oss av den nya tekniken. Vi måste fundera på vilket ljus vi placerar var, och varför vi gör det, för att få ett kvalitativt ljus för ändamålet. Vad har mer hänt inom belysningsbranschen på sistone? Finns det några övergripande trender? Medvetenheten om ljusets betydelse har ökat avsevärt hos beställare. Det känns väldigt roligt när beställaren satsar på en genomarbetad ljusdesign. Men det finns fortfarande bristfälliga regler när det gäller att säkra ljus och kvalitet, där upphandlingsformer och lagstiftning både kan hjälpa och stjälpa ett projekt. Där hoppas jag på ändringar i lagstiftningen. Skisserna visar hur skillnaden kan bli mellan att använda rundstrålande armaturer, där ljuset inte når ner till marken och kanske inte heller till personerna (övre bilden) och nedåtstrålande ljus, där större delen av marken blir belyst och människor som befinner sig på platsen också syns tydligt. Bilder: ÅF LIGHTING

8 14 TEMA Ljus i utemiljön TEMA Ljus i utemiljön 15 Staketskuggor under en kvällslabb i parken Dunkehalla. Foto: HJ Studenterna lär sig också att ljussätta vatten. Foto: HJ Ta högskoleexamen i ljusdesign! På Högskolan i Jönköping, HJ, finns en av ett fåtal svenska utbildningar i ljusdesign. Här lär sig studenter under två år massor om ljus och ljusdesign ur såväl estetiska som tekniska, energimässiga och ekologiska vinklar. programmet ljusdesign omfattar 120 högskolepoäng och har funnits som program sedan Det leds av Annika Kronqvist som själv har disputerat i ljus. Söktrycket till programmet är stort och i höst har 55 nya studenter börjat där. Ljusdesign är ett ganska nytt akademiskt ämne där det sker en fortlöpande kunskapsutveckling, säger Annika Kronqvist. Det är brett och hänger ihop med många andra ämnen, som teknik, ekologi, ekonomi och medicin. Ljus är ju något som berör oss alla och det går att påverka vår miljö väldigt mycket Annika Kronqvist genom ljussättning av olika slag. På senare år har det hänt mycket inom ljusvärlden, till exempel har tekniken med LED-lampor som går att styra och/eller rikta mycket flexibelt utvecklats. Vi ljussätter mycket mer nu i vår omgivning, för det är så enkelt och blir så fint, säger Annika Kronqvist. Men det får inte bli för mycket allt ska inte bada i ljus och framför allt behöver vi ju spara energi! De som har läst ljusdesignprogrammet brukar ha ganska lätt att få jobb, till exempel på arkitektkontor, hos el-konsulter, armaturproducenter, kommuner eller energibolag. Eller i egen ljusdesignfirma. av Lena M Fredriksson Under det andra utbildningsåret fördjupar studenterna i Jönköping sig i belysning utomhus och får omsätta sina kunskaper i praktiken vid laborationer och projekt. Varje årskull får ljussätta en park, säger Annika Kronqvist. Då drar vi ut på sena kvällar till en stor och mörk park och har med oss massor av armaturer och sladdar för att göra tillfälliga installationer. Det är mycket lärorikt. eftersom det är många delar som ska klaffa när en miljö ljussätts får studenterna grundläggande kunskaper i olika ämnesområden och infallsvinklar. I sina examensarbeten kan de sedan fördjupa sig ytterligare utifrån eget intresse. En student undersökte hur ett torg upplevdes i ljus respektive i mörker och tog reda på hur besökarnas rörelsemönster ändrades om man belyste hörnorna eller mitten av ytan. Ett annat examensarbete handlade om att hitta vägar för att belysa en bankomat på bästa sätt. Då gällde det att belysa så mycket att knapparna syns tydligt och så att det känns tryggt att stå vid bankomaten, men inte så mycket att man känner sig utlämnad. Det är också viktigt att placera armaturerna på lämplig höjd. Det också viktigt att ha koll på hur ljus i olika våglängder påverkar nattaktiva djur. Man har lagt märke till att blått ljus under en bro kan göra så att fiskar i vattnet under bron stannar i det upplysta området i stället för att röra sig normalt, säger Annika Kronqvist. Och flyttfåglar kan bli desorienterade av starkt belysta skyskrapor och bara flyga runt, runt, eller krascha in i fönstren. hälften av utbildningens tvåor brukar samarbeta med en ljusdesigner vid Lights in Alingsås (läs mer om eventet på sidan 16), medan andra hälften arbetar med ett projekt i Jönköping. I år ljussatte de en gammal fabrik i Munksjö industriområde för Jönköpings Kultur dag/natt, ett årligen återkommande event i staden. Det finns planer på att göra utbildningen treårig, vilket bland annat skulle ge ökade möjligheter att skapa doktorandtjänster inom belysningsvetenskap. Idag finns en fristående kandidatpåbyggnad för de som vill fördjupa sig ett tredje år. Vi har massor av idéer till tänkbara forskningsprojekt och det är verkligen något som behövs, säger Annika Kronqvist. Någon borde till exempel titta närmare på hur vår eftersatta vägbelysning kan förbättras, eller ljussättningen av vår stadsmiljö. Hur kan det göras lika bra, men mer lågmält och energisnålt? Fotnot: Andra ljusdesignutbildningar i Sverige är en masterutbildning på KTH i Stockholm och en utbildning på Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda. det norska belysningsföretaget Noral har köpts av belysningsföretaget Zobra i Vimmerby och startar nu i ny regi i Sverige. Noral tillverkar utomhusbelysning för offentlig miljö och är ett begrepp på många marknader i världen. Sortimentet består av park- och gatuarmaturer, pollare, väggarmaturer samt markstrålkastare för offentlig miljö. I och med köpet av Noral breddar Zobra sitt sortiment och kan nu erbjuda marknaden såväl interiör som exteriör belysning. Läs mer på noral.se. solbryggorna i Hudiksvall är det första steget till en stor förvandling av det inre hamnområdet i staden. LED-armaturen Pole 30 LED är integrerad under bänkarna och i trappstegen sitter den supertunna LED-profilen Pole 20, båda från Flux. Mer information på flux.nu. fagerhult har tagit fram en ny vägbelysningsfamilj i nordisk design, Vialume. Först ut är Vialume 1 som passar bäst för gång- och cykelvägar, bostadsområden och mindre stadsgator. Ljuset distribueras genom stora, tätt sittande linser som bildar ett enda lysande kluster, vilket minskar bländningen. Vialume 1 finns med ljusstyrning som reducerar energiförbrukningen med upp till 40 procent. Läs mer på fagerhult.com. SVENSKA LJUS- PRISET 2014 TILL KB-ANNEX kungliga biblioteket tog hem Svenska Ljuspriset Annexet består av tre underjordiska våningar med en enda dagsljuslanternin. En grå studiemiljö under jord har förvandlats radikalt med en ljusgestaltning som skapar dagsljuskvalitet för alla våningsplanen genom en ypperlig symbios av artificiellt ljus, dagsljus och djärv färgsättningen. Resultatet imponerar och visar på stor kunskap och innovationsförmåga. Svenska Ljuspriset är en årlig tävling arrangerad av de tre belysningssällskapen: Sydsvenska, Västsvenska och Svenska Belysningssällskapet tillsammans med tidningen Ljuskultur. Källa: ljuskultur.se

9 16 TEMA Ljus i utemiljön De tolkar Grieg i Alingsås I årets upplaga av ljusfestivalen Lights in Alingsås har sju ljusdesigners tolkat olika musikstycken av den norske tonsättaren Edvard Grieg. Ljuskonstverken och musiken möts på olika platser längs ljusslingan i den naturromantiska stadsparken Nolhaga park i centrala Alingsås. text: Florence Oppenheim foto: Robert Persson torbjörn eliasson har sedan 1988 jobbat som designer och ljusdesigner på White Arkitekter i Göteborg. Han bor i Alingsås och har från början varit engagerad i Lights in Alingsås med planering, workshops och föreläsningar. Torbjörn Eliassons grupp har arbetat med plats nummer sju, Skogen, med inspiration från Solveigs sång, ett verk med sorgsna inslag. Vår sajt var 600 meter lång och vi valde att skapa tre olika platser utifrån tre olika tolkningar av Griegs verk; en instrumental med piano, en traditionell med sång av en japansk kontratenor och en elektronisk version, berättar Torbjörn Eliasson. Tolv studenter delade upp sig i tre olika grupper, men fick samma verktygslåda att jobba med: nio skärmar, nio RGBarmaturer som kan ändra färg men enbart till nio förutbestämda färger, och strålkastare med kalla toner. Deras uppgift var att skapa en installation utifrån dessa förutsättingar, vilket några av dem tyckte var alltför snävt. Men min Gudjon L. Sigurdsson På plats nummer sex, Klämma, utgick gruppen med Gudjon L. Sigurdsson i spetsen från Griegs I bergakungens sal. Torbjörn Eliasson En av Torbjörn Eliassons grupper skapade den här installationen med inspiration från en elektronisk version av Griegs Solveigs sång. tanke var att visa dem de snäva ramar man ibland måste jobba utifrån, oavsett om det är budget, ramverk eller plats. Studenterna började med att identifiera olika nyckelord som de tyckte passade ihop med respektive plats. Grupp ett valde ensamhet och övergivenhet, grupp två valde själen och enslighet och grupp tre monumentalt. Jag är riktigt nöjd med resultatet, och ska jag utse min egen favorit, får det bli nummer tre, som är det mest påtagliga och tydliga objektet. De har gjort färgväxlingarna på ett extra fint sätt, säger Torbjörn Eliasson. edvard griegs kanske mest kända verk är I bergakungens sal, det stycke som de flesta associerar med Peer Gynt. Den isländske ljusdesignern Gudjon L. Sigurdsson har utgått från detta stycke i workshop nummer sex, Klämma. Vår sång handlar om bergakungens sal, och vår installation är tänkt att berätta en historia om Peer Gynts dröm och mardröm. Installationen har två ingångar med skrämmande ögon på båda sidor och en vattengrotta vid huvudingången. Installationen ger en spöklik och skrämmande känsla som kulminerar i centrum där kungen övervakar från bergssidorna, berättar Gudjon L. Sigurdsson. Han är nöjd med arbetet och den kreativa grupp som han samarbetade med. Vi hade möten tre gånger om dagen och allihop hade synpunkter och deltog i dialogen om projektet. Vi hade människor från sex nationer i vår grupp; fyra från Sverige, två från Norge och en från vardera Tyskland, Mexiko, Indien och Isarel. Och självklart tycker vi själva att vår sajt blev den bästa! Installationerna invigdes den 26 september och visas under ljusfestivalen till och med den 2 november. Vackert! Vår senaste leverans till Malmö. En klassiker i Sverige sedan mer än 100 år. Nu är lyktorna klassade IP65 med 35 eller 75 W metallhallogen: Det bästa i kombination med skönhet! jom.se

10 19 Kulturminnesmärkt viloplats Skogskyrkogården i Stockholm är unik på flera sätt. Den finns som enda renodlade och aktiva begravningsplats med på Unescos världsarvslista och den är skapad så sent som på 1900-talet. Dess upphovsmän är två då okända 29-åringar som vann en arkitekttävling Här vilar cirka människor, men nu har viloplatsen fått många levande invånare: bin som ska värna den biologiska mångfalden. I den rofyllda dammen framför skogskrematoriet med kapellen Tron, Hoppet och Heliga korset finns det större vattensalamandrar. Almhöjden är en meditationslund. Det finns en trappa som leder dit, vars steg blir lägre ju högre upp man kommer. Den är byggd så för att stigningen ska underlättas. text och foto: Lena M Fredriksson Här skulle livscykeln ses som en evigt pågående process skogskyrkogården är med sina 102 hektar Sveriges största begravningsplats. Den ligger i Gamla Enskede och har som regel flera begravningsceremonier om dagen. En anledning till att den kom till är att det under 1800-talet började bli för trångt på de kyrkogårdar som då fanns. Sedan 1815 finns det en lag i Sverige som innebär att staten ytterst ansvarar för att alla som dör ska kunna begravas, säger Eva Larsson, byggnadsantikvarie och museipedagog på Stadsmuseet, och även guide på Skogskyrkogården. Det skapades också ett regelverk för hur man fick begrava människor, att man till exempel inte fick lägga dem under kyrkogolven längre. I Stockholm var en del av begravningsplatserna kommunala och 1904 köpte Stockholms stad mark för att utvidga Södra begravningsplatsen. Efter några år beslutade man att göra något radikalt med den nyinköpta marken och man utlyste då Sveriges första internationella arkitekttävling, säger Eva Larsson. Det var 1914, när första världskriget just hade börjat. En av reglerna i tävlingen sa att begravningsplatsen skulle formges efter nya tankar om människan, livet och döden. Här skulle livscykeln ses som en evigt pågående process. Detta hängde ihop med romantikens syn på människan och naturen men var väldigt radikalt för att vara utgångspunkt för en begravningsplats. Andra regler var att naturen på platsen skulle behållas och att arkitekturen skulle anpassas efter platsens förutsättningar. Det kom in 53 förslag, varav ett stack ut mer än de andra. Detta förslag kom från de två unga arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, och det avgick med seger i tävlingen, trots att det inte fanns pengar för att göra allt som förslaget innehöll. Man lät arbetet ta tid, och många förändringar gjordes. Det hela blev klart Det är väldigt ovanligt att bygga en begravningsplats utifrån det nya, mer naturliga, sättet att se på människan och döden och att det är designat av samma arkitekter rakt igenom. skogskyrkogården har fem kapell, en damm, en stenlagd uteceremoniplats med katafalk och gasljus samt ett krematorium. Alla som är mantalsskrivna i Stockholm får lov att begravas här, men även andra folkbokförda i Sverige om de så önskar (enligt ett transfersystem mellan församlingar/kyrkogårdsförvaltningar i landet). Platsen är gjord för att fungera mångkonfessionellt och därför är det inte så många kristna symboler vare sig i landskapet eller byggnaderna. Tallskogen i området var från början en industriell virkesplantage och träden växer raka och höga kring gravarna. Alla de omkring tallarna har ett individuellt nummer och finns registrerade i en databas. De äldsta är omkring 200 år gamla. Vid behov tas de ner bit för bit av arborister. Vid huvudentrén på Sockenvägen finns en halvcirkelformad förgård av kvadersten, i vilken denna utsmyckning med rinnande vatten syns.

11 20 21 På Skogskyrkogården står naturen i centrum. Därför ligger gravplatserna främst inne i skogspartier, även om de även finns i de öppna områdena. Gravvårdarna är låga och enkla och byggnaderna har anpassats efter platsens natur. När skogen ska föryngras används kottar från samma ställe. De drivs upp på en plantskola och sedan planteras de finaste exemplaren ut igen. När skogen ska föryngras används kottar från kyrkogården. Deras frön får bli till plantor på en plantskola i Norrköping, varpå de finaste exemplaren planteras ut igen. Totalt arbetar cirka 120 personer med att sköta om anläggningen. Kyrkogården är lågmäld och jämlik. Det går till exempel inte att köpa sig till en större gravplats här är det max sex kvadratmeter för kistgravar och max 2,5 kvadratmeter för urngravar som gäller. Det finns några kända personer som ligger begravda här, till exempel Greta Garbo, men alla gravar följer reglerna och är lika stora, säger Eva Larsson. Gravplatserna är cirka och de är numrerade. En del ligger på gräsytor, andra på ängar och åter andra i skog. I vissa områden står de lite huller om buller och håller på att sjunka ner i jorden. Det är för att illustrera tidens gång. De går långsamt tillbaka till jorden och rätas alltså inte upp. Detta stämmer både med intentionerna för kyrkogården och med kulturmiljölagen, som skyddar äldre gravstenar. Alla gravplatser är redan använda minst en gång, men trots det begravs omkring människor här varje år. Hur funkar det? Jo, man återanvänder även gravplatser, säger Eva Larsson. Då tar man bort den gamla gravstenen och gravsätter nya avlidna ovanför med lite marginal, tills djupet inte räcker till längre. det som började med att två unga arkitekter lämnade in ett tävlingsbidrag skulle visa sig bli ett mycket långt uppdrag för såväl Gunnar Asplund som Sigurd Lewerentz. Tyvärr blev det lite smolk i bägaren mellan dem efter att Stockholms stad hade spelat ut dem mot varandra och manövrerat ut Sigurd Lewerentz i mitten av 1930-talet. Men deras livsverk lever kvar i alla högsta grad och lockar numera besökare från alla världens hörn. I år har Skogskyrkogården dessutom fått omkring nya invånare när man har börjat använda sig av bin för att hjälpa till att upprätthålla den biologiska mångfalden i exempelvis ängsmarkerna på kyrkogården. Två bikupor hyrs in av ett företag och har placerats på ett undanskymt ställe. Företaget ansvarar för skötseln av bina och den honung som de producerar kommer så småningom att säljas i Världsarvets besökscentrum som ligger i ena änden av kyrkogården. Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia.det finns 981 världsarv i 160 länder (januari 2014). Av dessa är 759 kulturarv, 193 är naturobjekt, och 29 blandade objekt dvs både natur- och kulturarv. De länder som undertecknat konventionen kan nominera objekt till världsarvslistan. Objekten ska passa till de kriterier som finns i konventionen och ha enastående universellt värde. Världsarv är främst natur- och kulturmiljöer, som byggnader eller grupper av byggnader. Läs mer på whc.unesco.org Unescos världsarv Sverige har 15 världsarv: Drottningholm, Ekerö (1991) Birka och Hovgården, Ekerö (1993) Engelsbergs bruk, Fagersta (1993) Hällristningsområdet i Tanum (1994) Skogskyrkogården, Stockholm (1994) Hansestaden Visby, Gotland (1995) Laponia, Lappland (1996) Gammelstads kyrkstad, Luleå (1996) Örlogsstaden Karlskrona (1998) Södra Ölands odlingslandskap (2000) Höga Kusten, Ångermanland (2000) Falun och Kopparbergslagen (2001) Varbergs radiostation i Grimeton (2004) Struves meridianbåge (2005) Hälsingegårdarna (2012) Roboten drivs med hjälp av en joystick på upp till 50 meters håll. Fredrik Eriksson, områdesansvarig för brf Backa, HSB Göteborg, demonstrerar den nya roboten för släntklippning som har blivit ett lyft både för arbetsmiljön och ekonomin. Ny robot lyft för arbetsmiljön från att ha varit en arbetsuppgift som alla ville undvika, har släntklippningen blivit hur poppis som helst bland HSB Göteborgs fastighetsskötare. Dels för att de helt och håller slipper tunga lyft och risken för stukningar, men kanske framför allt för att roboten som används är så rolig att köra. Vi gick ju i slänterna och klippte tidigare men det var för stor påfrestning för knäna. Därför hyrde vi in traktorer med arm som klippte, vilket å andra sidan blev ganska kostsamt, berättar Fredrik Eriksson, områdesansvarig på HSB brf Backa i Göteborg. Ängelholm: Visby: Tel: Mariehamn: Helsingborgsvägen ÄNGELHOLM Tel: Fax: Marktäckning, Dränering, Rörsystem, Damm & vattentankar, Uppvärmning-plan, Tillväxtdukar, Pumpstationer, Sprinkler/Dropp, Fontäner, Planteringskärl, Ogräsförbränning, Maskiner. Robot klippare text och foto: Florence Oppenheim TEKNIK CENTRUM Pump-system Fredrik Eriksson ansvarar för roboten på brf Backa. Tillsammans med distriktets chef, Kim Stals, började han se sig om efter ett bättre alternativ. Och båda är lyriska över den lösning de hittade. Vi köpte in en robotgräsklippare som drivs med en joystick. Den klipper sex gånger snabbare än en trimmer, är rolig att köra och ekonomiskt har vi redan sparat in investeringen, berättar Fredrik Eriksson. Maskinskötaren kan enligt den tekniska informationen stå upp till 50 meter ifrån roboten, men Fredrik Eriksson har testat och den går att köra betydligt längre ifrån, även om det förstås inte är att rekommendera av säkerhetsskäl. Maskinen är cirka 1 x 1 meter stor, och klipper alltså sex gånger snabbare än en trimmer. Idag är det mest Fredrik som kör roboten, eftersom det krävs en viss teknik, framför allt att starta maskinen. Alla ville köra den, och då hände det att någon kunde glömma viktiga steg vid start, vilket förstås sliter på maskinen. Klippningen tar lite längre tid nu än när traktorerna klippte men det blir å andra sidan bättre resultat och dessutom betydligt billigare. HSB Göteborg har ytterligare en maskin igång, nu i brf Gråberget. Diskar / Vattenpåse info@bevattningsteknik.se annons/utetjanst/teknikcentrum7

12 22 AVANT 640, tillvalsutrustad med DLX-hytt och AC samt bakre stänkskärmar. Komfortpaket Värde upp till: :- Frihjulskoppling, antislipventil, parallellföring och motorvärmare. youtube.com/nordfarm facebook.com/nordfarm Hitta ytterligare information och din närmaste återförsäljare på nordfarm.se Kampanjen gäller t.o.m. vecka Originalet från Finland KAMPANJ! Komfortpaket ingår Vid köp av en ny Avant 600 eller R35. Avant 600-serien från: :- Priser är exkl. moms. GRÖNA FAKTA Sveriges största leverantör av sport- och aktivitetsanläggningar Näridrottsplatser Bollsporter vi hjälper dig med en aktiv utemiljö! Skate & Pumptrack Beställ vår nya Utemiljö-katalog. Utegym ett vinnande samarbete start till mål Arbetsmiljö Utomhusarbete innebär många fördelar, som tillgång till frisk luft och ofta varierande arbetsuppgifter. Men det finns mycket att göra för att arbetsmiljön ska vara så bra som möjligt och för att minimera de risker som trots allt finns: dålig ergonomi, buller, smittor samt risker vid hantering av olika typer av maskiner. I vissa fall kan den variationsrika arbetsmiljön i sig göra det svårare att ordna miljön på bästa sätt. Man är ju hänvisad till att rätta sig efter hur omgivningen ser ut. av Florence Oppenheim, Lena M Fredriksson och Torsten Ivarsson Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter

13 II III Arbetsmiljö Gröna Fakta 6/2014 Risker på jobbet och hur de kan minskas Skador av maskiner En av de största riskerna vid arbete i utemiljöer är att skadas av maskiner eller teknisk utrustning. Hjulgående gräsklippare, traktorer, terränghjulingar och liknande har ökat i användande och de utgör risker för såväl förare som omgivning. De stora maskinerna har ofta säkerhetsanordningar för att skaderiskerna ska minimeras, men det gäller då att föraren verkligen använder säkerhetsanordningarna och inte sätter dem ur spel för att spara tid. Ett exempel där det förekommer att man åsidosätter säkerhetsutrustningen är när förare av stora gräsklippningsmaskiner tejpar för den sensor som finns i sätet och som är till för att alla roterande delar i maskinen ska stanna om föraren reser sig upp. Det tar cirka sekunder för de roterande delarna att stanna och detta upplevs ibland som för länge, varför man vill sätta automatiken ur spel och därmed snabbt kunna resa sig och flytta undan pinnar och grenar. Med säkerhetsautomatiken åsidosatt ökar förstås risken att skadas och till exempel fastna med foten i en gräsklippare. Vid stress och tidspress upplevs ett kort stopp ofta som mer tidskrävande än det faktiskt är. Det krävs också kompetens för att köra och använda maskinerna. Att köra gräsklippare på lutande mark är något som kräver yrkesskicklighet och kompetens. Varje år inträffar dödsfall i samband med att stora, tunga maskiner välter över föraren. Dessutom händer det att traktorer och arbetsmaskiner är inblandade i tillbud där någon i omgivningen blir drabbad. Häckklippare, gräsklippare, röjsågar, skär- och fräsmaskiner används i stor omfattning. Dessa maskiner kan orsaka skär- och klämskador. Röjsågar är egentligen ganska säkra maskiner eftersom det är stor säkerhetsmarginal och klingan/tråden vid normal användning är relativt långt ifrån personen som håller maskinen. Trots detta inträffar olyckor varje år där personer har sågat sig i händerna med en röjsåg, något som inte ska gå att göra om man använder utrustningen på rätt sätt. För att öka säkerheten: Följ de regler och instruktioner som gäller för maskinen Kräv utbildning och exempelvis förarbevis Gör en riskbedömning inför varje nytt jobb När det gäller motorsågar kommer Arbetsmiljöverket att från och med den 1 januari 2015 kräva att alla användare har kompetens motsvarande motorsågskörkort A och B Fallskador Att falla vid arbete med sådant som klippning av träd eller häckar är en annan risk. Omkring 35 procent av alla fallskador sker vid fall från stegar. För att öka säkerheten: Gör en riskbedömning om hur ni kan jobba säkert utan att falla Använd hjälpmedel som lift eller säkerhetssele och -lina Vid osäkerhet avbryt eller avstå Belastningsskador Ergonomi är ett stort och viktigt område när det gäller utomhusarbete, som ofta är förenat med tunga lyft och obekväma arbetsställningar. Det kan vara svårt att skapa mer ergonomiska arbetsmiljöer eftersom arbetsuppgifterna måste utföras just där de är. Det är vanligt med höft-, knä- eller ryggbesvär och en särskilt utsatt yrkesgrupp är stenläggare. För att öka säkerheten: Värm upp innan du börjar ett jobb (se bilder på sid VII) Undvik statiska arbetsmoment. Använd hjälpmedel där så är möjligt Ta regelbundna mikropauser på sekunder Klimat Det krävs en anpassning av kläder och utrustning efter årstid och väderlek för att arbeta i utemiljöer året om. Inga generella regler finns för hur varmt eller kallt det får vara vid arbete, men arbetsgivaren är skyldig att se till att det finns klädsel och utrustning för att den enskilde individen ska kunna utföra sitt arbete. Under de senaste decennierna har utvecklingen av arbetskläder varit enorm, och det finns nu ett helt annat utbud än tidigare när det gäller kläder och material som både isolerar och andas. Det finns också goda möjligheter att vid tillfälliga jobb på ett och samma ställe utomhus, som vid stensättning, montera upp ett tillfälligt vind- eller regnskydd och att vid behov också anslu- ta värme eller fläkt. Det finns också små, flyttbara infravärmeelement som är lätta att ta med sig och placera på önskat ställe. Många maskiner med hytt är försedda med både värme och luftkonditionering för bekvämt användande i olika väderlekar. För att öka säkerheten: Använd klädsel som motsvarar situationen Vid höga temperaturer, se till att det finns tillgång till dryck och att du kan ta regelbundna pauser Arbetsrotera gärna för att få regelbunden återhämtning Vid kall väderlek: använd klädsel som är anpassad för situationen och ta mikropauser i uppvärmt utrymme Sätt ett skyddstält med värme över arbetsområdet om så är möjligt Damm, kemiska medel och gaser Många arbetsmoment är dammande och en del damm är hälsovådligt. Stendamm innehåller till exempel väldigt små partiklar, som kan fastna i lungorna. Organiska och oorganiska partiklar från arbetsmoment eller kemiska medel kan också skada lungkapaciteten. Gaser från kemiska medel, lim, färger, lösningsmedel med mera kan vara starkt aggressivt mot luftvägssystemet. För att öka säkerheten: Använd skyddsmask med så kallat P3-filter vid dammande arbete Alla kemikalier ska ha ett säkerhetsdatablad som följer med varje kemiskt medel. Läs det före användning av medlet och följ de anvisningar och råd för hantering, skyddsutrustning och annat som anges där För att få använda kemiska medel av klass 1 och 2 krävs särskild utbildning och certifikat, medan klass 3 får användas utan särskild behörighet. Fortfarande gäller dock de regler som står i säkerhetsdatabladet. Smittorisker Några vanliga smittor vid arbete utomhus sprids med fästingar respektive sorkar. Fästingar kan sprida bakteriesjukdomen borrelia, som kan orsaka muskelvärk, ledvärk, feber och andra besvär. Oftast ger den bara ett hudutslag som vid behov kan behandlas med penicillin, men ibland kan infektionen sprida sig till lederna eller nervsystemet och i sällsynta fall orsaka mer bestående inflammationer i huden och lederna. Risken att få borrelia efter ett enstaka fästingbett är mindre än en på hundra. Om man får en större hudförändring efter ett tidigare fästingbett, eller ändå misstänker att man har fått borrelia, ska man kontakta en vårdcentral. Vid symtom på förlamning, i till exempel ansiktet sök vård omgående. Sorkfeber är en virussjukdom som sprids av skogssorkar och ger feber, huvudvärk samt smärtor i mage och rygg. Smittan finns i djurens saliv, urin och avföring. Man kan därför bli sjuk om man andas in damm som innehåller urin eller avföring från sorkarna, till exempel i gamla förråd eller vedlager, eller om man rör vid djuren, deras saliv, urin eller avföring. Det tar flera veckor innan sjukdomen bryter ut, och även om man tillfrisknar av sig själv inom en till två veckor, blir många ganska dåliga under sjukdomsförloppet. Vid njurpåverkan, som kan yttra sig genom att man kissar ovanligt mycket eller ovanligt lite, är det bra att kontakta vården. I andra fall kureras sorkfeber genom vila och eventuellt feber- och smärtstillande läkemedel. Sorkfeber är anmälningspliktig. För att öka säkerheten: Bär stövlar och heltäckande kläder som skydd mot fästingar. Kolla regelbundet om du har fästingar på kroppen ta bort de i så fall. Försök då få bort hela, eventuellt med hjälp av en fästingborttagare Använd andningsskydd P3 och skyddshandskar vid ställen där sorkfebersmitta kan misstänkas spridas Allergier Det är den enskilde personens känslighet som avgör om allergi utlöses eller inte. Allergi är en överkänslighet som ökar i omfattning, bland de vanligaste finns allergi mot geting- eller bistick, insekter, pälsdjur, pollen och mögel. Vanliga symtom är eksem, nästäppa, nysningar, hosta och klåda. För att öka säkerheten: I samråd med vårdexpertis använd antihistamin och/ eller astmamedicin om så är befogat Undvik om möjligt situationer som utlöser allergi, eventuellt med hjälp av skyddsutrustning för andning eller skyddskläder Buller och vibrationer (läs mer på följande sidor) Många av de maskiner och tekniska anordningar används har hög bullernivå. Även om hörselskydd används finns det situationer när dessa behöver tas av, till exempel för att svara i telefon. Hand- och armvibrationer uppstår när man använder handhållna maskiner. Helkroppsvibrationer när man sitter i en maskin. Vibrationer kan medföra nerv- och kärlskador samt svaghet, trötthet och värk. Dessa skador kan vara svåra att bedöma och kommer ofta smygande. För att öka säkerheten: Skaffa ett hörselskydd som passar just dig, gärna med bluetooth, så du kan prata i telefon utan att ta av det Serva och underhåll maskinerna regelbundet för att minska vibrationsrisken Använd vibrationsdämpande handskar, dämpande skaft till handhållna maskiner och dämpade förarstolar Arbetsmiljö Gröna Fakta 6/2014

14 IV V Arbetsmiljö Gröna Fakta 6/2014 Vibrationer en otydlig riskfaktor? Arbete med vibrerande handmaskiner kan ge symptom som inte alltid sätts i samband med arbetet. Exempelvis domningar och stickningar i händerna som ofta går över när man slutar arbeta men som kan uppträda på fritiden när man blir våt och kall om händerna, som vid fiske eller bärplockning. Att ta bort eller minska vibrationer på arbetsplatsen är lönsamt både för arbetsgivaren och för de anställda. Arbetsmoment Grästrimning Trimning äng Maskin nummer RMS-värde* Vektorsumma (m/s 2 ) vänster höger 7,6 2,1 4,9 3,8 5,7 5,3 1,7 6,5 3,1 7,6 10,7 8,2 5,1 2,0 Uppskattad daglig exponeringstid (min) Uppskattad daglig vibrationsexponering A(8) (m/s 2 ) 2,7 2,2 2,7 2,7 2,5 1,9 0,7 Arbetsmiljö Gröna Fakta 6/2014 arbetsgivaren är ansvarig för att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer följs. Föreskrifterna gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för vibrationer, och är vanliga inom bland annat yrkesgrupperna maskin- och fordonsförare. En säker och hälsosam arbetsmiljö minskar risken för kostnader för frånvaro och arbetstagare som inte kan jobba med full kapacitet. Efter rapporten Arbetsmiljö 2011/2013, där statistik visade att tre procent av kvinnorna och 14 procent av männen utsattes för vibrationer från handverktyg minst en fjärdedel av sin arbetstid, konstaterade Arbetsmiljöverket stora brister hos företagen när det gäller att kartlägga och bedöma risker och därefter att vidta åtgärder mot skadliga vibrationer. Från medicinskt håll kommer signaler om att medicinska kontroller inte görs i den omfattning de borde göras, och att många, ofta unga män, remitteras till miljömedicinska kliniker med vibrationsskador som tvingar dem till yrkesbyte. för att öka medvetenheten om vibrationsproblemen och minska skadlig exponering för hand- och armvibrationer, har Arbetsmiljöverket i ett projekt 2012 besökt 53 arbetsställen för att mäta vibrationer från bland annat röjsågar, grästrimmer, häcksaxar, gräsklippare och motorsågar. Efter lokala utbildningar för yrkeshygienikerna i distrikten, valdes ett antal företag ut utifrån de prioriterade näringsgrenarna och maskinerna, däribland Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor. Vid mätningarna granskades arbetstagarnas vibrationsexponering och den dagliga vibrationsexponeringen beräknades utifrån tidmätning och information från arbetstagare och arbetsledning om hur länge Mätningarna genomfördes med mätinstrument anslutet till en triaxiell accelerometer som monterades på maskinens handtag eller yta som hålls med handen. Bild: Arbetsmiljöverket maskinerna används under en arbetsdag. Resultaten visas i tabellen på nästa sida. i analysen av resultatet konstaterades att de deklarerade vibrationsvärdena i maskinernas bruksanvisningar stämde väl överens med de mätningar som gjordes vid verkliga arbetsförhållanden. Detta gäller dock inte för alla maskiner, exempelvis visade det sig att resultaten för häcksaxar ofta visade ett för lågt deklarerat vibrationsvärde. I mätningarna användes både traditionella mätsystem och nya mätsystem mäthandskar som visade sig vara enkla att använda och som gav acceptabla vibrationsvärden om de användes under rätt förutsättningar. Viktigt är att handflatan, där accelerometern sitter, ligger väl an mot maskinens handtag/yta, vilket inte alltid var fallet i de mätningar som gjordes i det här projektet. arbetsmiljöverket får signaler om att många tycker att det är svårt att göra riskbedömningar gällande vibrationer och att det finns ett stort motstånd att komma igång. Verket har därför tagit fram en temasida om vibrationer där man kan få hjälp att komma igång med arbetet. På sista sidan i Gröna Fakta finns också en instruktion med ett antal frågor som du kan använda för att göra en första, enkel riskbedömning på din arbetsplats. Häckklippning Uppmätta vibrationsvärden för ett urval av olika maskiner samt uppskattad daglig vibrations exponering. Tabellen är ett utdrag ur Arbetsmiljöverkets Projektrapport RET 2011/ av * Vibrationers acceleration mäts ofta som effektivvärde (kvadratiskt medelvärde; på engelska: Root-Mean-Square, RMS) Vad kräver föreskrifterna angående vibrationer? Visste du att... vibrationsexponeringen bestäms av både vibrationernas styrka och av den tid man utsätts för dem.... genom att halvera vibrationernas styrka hos en maskin, kan arbetstiden ökas fyra gånger innan man kommer upp i samma exponering.... på Arbetsmiljöverkets hemsida finns temasidor om vibrationer. Där kan du också ladda hem och/eller beställa skriften Minska vibrationerna i jobbet som pdf eller i tryckt form ,6 21,8 4,1 4,1 det är svårt att ange en exakt gräns där en maskins vibrationer blir skadliga. Därför finns två dagliga exponeringsvärden, insatsvärde och gränsvärde, som kräver olika åtgärder om de överskrids. Insatsvärde*: Hand- och armvibrationer 2,5 m/s 2 Helkroppsvibrationer: 0,5 m/s 2 Om insatsvärdet överskrids eller när riskvärderingen motiverar det är arbetsgivaren skyldig att genomföra åtgärder och erbjuda medicinsk kontroll. Gränsvärde: Hand- och armvibrationer 5,0 m/s 2 Helkroppsvibrationer 1,1 m/s 2 Om gränsvärdena överskrids ska arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder. Föreskriften Vibrationer AFS 2005:15 finns på * Värde för daglig vibrationsexponering, A(8) 9,6 14,3 5,7 3, ,7 2,3 2,3 2,3 Att tänka på vid inköp av och arbete med handmaskiner Läs igenom bruksanvisningen och de deklarerade värdena för vibrationer och buller. Tänk på att maskinen både ska vibrera så lite som möjligt och vara effektiv. En effektiv maskin som vibrerar förhållandevis mycket kan ändå vara ett alternativ eftersom en effektivare maskin kan få ner arbetstiden, vilket i slutändan ger en kortare exponeringstid. Ta regelbundna pauser och tillämpa gärna arbetsrotation för att få ner exponeringstiden för vibrationer. FAKTA Risker vid återkommande exponering för vibrationer Vita fingrar är en kärlskada som kännetecknas av att fingrarna bleknar tillfälligt samtidigt som känseln och funktionen försämras. Blekheten uppstår på grund av strypt blodtillförsel och områdena som påverkas kommer att öka om vibrationerna inte upphör. Den drabbade kan även få symptom vid kyla, fukt, stress, rökning, andra sjukdomar och vissa mediciner. Skador på nerver och känselsinne i händerna kan uppkomma utan att den drabbade själv märker det eller sätter det i samband med en skada. Symptomen på en nervskada visar sig genom domningar, stickningar, nedsatt känsel och försämrad rörelseförmåga.

15 VI VII Arbetsmiljö Gröna Fakta 6/2014 Håll koll på ljudnivån Förr var hörselskador orsakade av arbetet ett större problem men hörselskador är vanliga även idag. Även om hörselskydd har funnits med länge, struntade många i att använda dem eftersom de upplevdes som obekväma. Idag är de flesta medvetna om vilka skador buller kan ge och använder hörselskydd som är både mer bekväma och avancerade. Arbetsmiljö Gröna Fakta 6/2014 FAKTA Buller på jobbet Ju starkare ljud desto kortare tid behövs för att en skada ska uppstå. Hörselskyddet ska vara anpassat till det buller man arbetar i. För att inte bli isolerad utan höra vad arbetskamraterna säger är det lämpligt att välja ett skydd som inte ger onödigt hög dämpning. En ljudnivå innanför hörselskyddet på ca db (A) kan vara lämplig. Det innebär ofta att ett lättare och bekvämare skydd kan användas. För att underlätta kommunikation kan man använda skydd som ger ungefär samma dämpning för låga och höga frekvenser. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller, AFS 2005:16, innehåller regler om både hörselskadligt och störande buller. Det finns både krav som alltid gäller och krav för olika bullernivåer. På Arbetsmiljöverkets hemsida finns två kunskapssammanställningar om buller och hörselskador att ladda hem: Hörsel och hörselskador i arbetslivet och Störande buller i arbetslivet. det finns ett par viktiga aspekter när det gäller att skydda sig mot skadligt buller vid arbete med anläggning, skötsel och underhåll av utemiljöer. En är användningen av hörselskydd, som idag är allmänt accepterat. Utvecklingen går mot allt mer avancerad inbyggd elektronik, vilket i praktiken innebär att de filtrerar bort skadligt ljud men å andra sidan finns möjlighet att få medhörning och att kunna lyssna på musik i hörselskydden. Förmodligen har den möjligheten påverkat användningen positivt, säger Stefan Nygård, som jobbar med buller och vibrationer på Arbetsmiljöverket. Man bör ändå vara medveten om risken för att musiken kan distrahera och utestänga varningssignaler. Där får arbetsgivaren bedöma för och emot och göra en riskbedömning. ljudnivån innanför hörselskydden när det gäller medhörning och inkopplad radio/ musik, ska ha en nivåbegränsning som gör att ljudnivån inte är skadlig. Användningstiden är också viktig, att man verkligen använder skydden hela tiden när man utsätts för buller. Tar man av sig hörselskyddet en kort stund, minskar skyddseffekten för hela arbetsdagen drastiskt. Till exempel ger ett hörselskydd med 30 db dämpning en skyddseffekt på bara 10 db om man tar av sig det under 10 procent av arbetstiden. Man bör vara medveten om risken för att musik i hörselskydden kan distrahera och utestänga varningssignaler hämtat från Sveriges Byggindustrier

16 VIII 31 Arbetsmiljö Gröna Fakta 6/2014 Temasidor om arbetsmiljö På Arbetsmiljöverkets hemsida finns temasidor där du kan hitta fördjupad information om olika ämnesområden, branscher och yrkesgrupper. Där finns texter om arbetsmiljöproblem, arbetssjukdomar och specifika ämnen. Det finns även konkret information om risker som kan uppstå på arbetsställen och hjälp till företag om lämpliga åtgärder. Du kan söka på olika branscher, till exempel Bygg och anläggning, och olika ämnesområden, till exempel Ergonomi och Hudexponering. Samtliga sidor innehåller länksamlingar till den som vill veta mer. Gå in och läs mer på: av.se Gör en bedömning av riskerna Det är klokt att kontinuerligt göra riskbedömningar, som är något som ingår i ett systematiskt arbetsmiljöarbete (läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete på till exempel Arbetsmiljöverkets hemsida, av.se). Så här kan en riskbedömning göras: Svara på frågorna Hur troligt är det att en olycka eller ett tillbud kommer att hända? Kan flera utsättas för handskador? Vilka arbetsmoment innebär stora risker? Hur ofta och hur länge utsätts någon för riskerna? Vilket tillbud och vilken olycka kan inträffa? Inför varje ny arbetsuppgift/situation gör en riskanalys med följande frågeställningar Har jag rätt utrustning och ändamålsenliga verktyg? Har jag rätt arbetsmetod enligt interna rutiner? Finns samordning med andras arbeten, eller arbetsmiljöplan? Hur är kommunikationen? Finns halkrisker? Finns kontakt med djur? Förekommer det kemiska risker eller miljöpåverkan? Är det höjdarbete med fallrisk eller risk för fallande föremål? Finns risker för skär- eller klämskador? Förekommer arbete på/invid väg eller annan trafiksituation? Finns personlig skyddsutrustning? Finns första hjälpen-förband tillgängliga? REFERENSER OCH LÄSTIPS Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljön 2013, Arbetsmiljöstatistik, Rapport 2014:3, 2014 Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2013, Arbetsmiljöstatistik, Rapport 2014: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller, AFS 2005:16, och vibration, AFS 2005:15 Arbetsmiljöverket, Minska vibrationerna i jobbet, skrift ADI 633 Arlinger, Stig (2013), Kunskapssammanställning Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Linköpings universitet Hygge, Kjellber, Landström (2013), Kunskapssammanställning Störande buller i arbetslivet, Högskolan i Gävle. Uppdatering av Störande buller, Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation från 1999 (Landström et al., 1999). Kemikalieinspektionen, Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. Publikation 4/12, 2012 Nygård, Stefan (2012). Nationellt mätprojekt 2012 Vibrationer från handhållna vibrerande maskiner, Arbetsmiljöverket, RET 2011/101596, 2014 SLA (Skogs- och lantarbetsgivareförbundet), Utemiljö för park, trädgård, golfanläggning, grönområden, utemiljö, broschyr Vi levererar frö, sticklingar och småplantor av sommarblommor, perenner, krukväxter och snittblommor till våra svenska yrkesodlare, kyrkogårds- och parkförvaltningar. Alla våra sorter är noga provodlade hos oss i vårt klimat. Hör av er till oss, så kan vi säkert hjälpa er att hitta de rätta sorterna för era behov. Vi skickar gärna vår katalog till er. Tel Fax Box 1061, Ängelholm. info@sweed.se Vi vill gärna träffa dig på kurs hos Hvilan Utbildning! Motorsåg A 2 dagar dec Motorsåg B 3 dagar nov Motorsåg AB erf. 3 dagar nov, dec Motorsåg C 3 dagar nov Motorsåg E 2 dagar 3-4 nov, 1-2 dec Röjsåg RA 1½ dag nov Beskärning & Trädvård TCYK 5 dagar start 23 febr Utökad dendrologi för arborister 2 dagar åter till våren Vård- och underhållsplan för kyrkogård 2 dagar 8-9 dec Riskbedömning - Farliga träd 2 dagar nov Utökad mykologi för arborister 2 dagar okt, okt Trädvård för kvalificerade yrkesarbetare 2 dagar 3-4 nov Trädvärdering enligt Alnarpsmodellen 1 dag 15 dec Växtkunskap för fastighetsskötare 2 dagar okt Användning av annueller 2 dagar åter till våren Mottagning och kvalitetskontroll av växter 1 dag 10 nov Val av träd för stadsmiljö 1 dag 11 nov, 8 dec Sjukdomar & skadedjur på buskar o träd 2 dagar okt, nov Växthusodling 8 dagar start 28 okt Prova på trädgårdsdesign 4 dagar okt Naturstensarbete grundkurs 2 dagar nov Företagsekonomi grundkurs 4 dagar start 3 nov Att bygga växtbäddar 2 dagar nov Arbete på väg 1 dag 20 okt, 1 dec Säkerhetskontroll och underhåll lekplatser 1 dag 17 nov Skötsel och förvaltning av utemiljö TCYK 8 dagar start 5 nov Exponering i butik 1 dag 9 okt, 6 nov Naturstensarbete 1 TCYK 5 dagar febr Fler kurser tillkommer efterhand. Vi får dessutom in helt nya kursrubriker efter nyår Vi har vandrarhem i samma byggnad om du vill bo över! Håll utkik på vår hemsida eller ring Maria Andersson Detta nummer av Gröna Fakta är skrivet av Florence Oppenheim och Lena M Fredriksson, redaktörer på Tidningen Utemiljö, samt Torsten Ivarsson, arbetsmiljöutvecklare på SLA (Skogs- och lantarbetsgivareförbundet). Gröna Fakta 6/2014. Redaktör: Florence Oppenheim ISSN

17 32 33 Göteborg testar bemannad bygglekplats En lekplats som utmanar och uppmuntrar till kreativitet det är ett av syftena med bygglekplatsen vid Sjumilaskolan i Biskopsgården. I ett pilotprojekt har Göteborgs stad i sommar tillhandahållit personal, virke och verktyg, för att barn ska samlas och få lära sig att skapa i en kreativ anda. det är onsdag och en vanlig vardag i mitten av september. Bröderna Arda och Ardil Gursoy är på väg hem från bygglekplatsen, som de har besökt många gånger under sommaren. Idag har de med sig en tavla och ett bord hem, saker som de har jobbat med själva sedan en tid tillbaka. Bygglekplatsen erbjuder inte bara möjlighet att göra egna saker att ta med text och foto: Florence Oppenheim hem. På den asfalterade planen utanför Sjumilaskolan där bygglekplatsen är placerad, finns fullt av gemensamma saker som barnen har byggt tillsammans. Ett stånd att leka affär i, bord, ramper för cykling är bara några av de projekt som har pågått under sommaren. Vi har haft lite olika aktiviteter varje vecka, berättar Ylva Eckersjö, projektledare Ylva Eckersjö är projektledare för bygglekplatsen i Biskopsgården i Göteborg. Det är fantastiskt att Göteborg lyfter barnperspektivet på det här sättet, säger hon. för bygglekplatsen. Nu på slutet hjälps vi personal och barn tillsammans åt att förbereda inför avslutningsfesten. idén med bygglekplatsen är att barnen ska få lära sig att hantera verktyg och snickra på ett lite friare sätt än i träslöjden på skolan. Och många som kommer hit har aldrig hållit en hammare eller en såg. Till vänster: Arda och Ardil Gursoy är bröder och är på väg hem med var sitt alster: en flygplanstavla och ett färgglatt bord. Nedan: Bygglekplatsen ligger lite undanskymt med nedgång från Friskväderstorget i Biskopsgården i Göteborg. Bygglekplatsen har varit öppen hela sommaren, måndag till torsdag samt söndagar mellan klockan 11 och 17. Fritidsledare från kommunen, två slöjdlärare och personer med förankring i området har bemannat lekplatsen. Förskolor och skolor har haft möjlighet att boka in sig för ett besök på bygglekplatsen innan ordinarie öppettid. Vad barnen snickrar går i vågor, det uppstår lätt trender. Pallborden har varit populära att göra, likaså lådor, hyllor, bilar och båtar, säger Ylva Eckersjö. totalt har besök registrerats, de flesta i åldern 9 12 år. Under senare delen av projektet är snittet cirka 80 besökare per dag. Det roliga är att vi hela tiden får nya besökare hit som inte varit här tidigare, samtidigt som de gärna kommer tillbaka flera gånger. Det har blivit en mötesplats, både för att träffa nya kompisar men också för att stämma träff med de man redan känner. Många barn har lärt sig att hantera verktyg. Men Ylva Eckersjö ser också hur de barn som återkommer regelbundet har blivit mer kreativa och har lättare att omsätta sina idéer i praktiken. Det är häftigt att se hur stolta de är när de kan hjälpa en kompis med ett verktyg eller att komma vidare med sitt snickrande. Många härliga samarbeten uppstår helt naturligt! På så vis är det här också ett socialt projekt. projektet kom till som en del i politikernas ambition att starta bemannade lekplatser i olika delar av staden. Syftet var att skapa en större trygghet på lekplatserna och mötesplatser dit även boende i andra stadsdelar väljer att åka för ett besök. Vi har bemanning på våra lekplatser Plikta och Positivparken, samt i actionparken i centrum, berättar Jakob Andreasson, verksamhetschef på Park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad. Politikerna pekade tidigt ut Hisingen som en lämplig plats för byggleken eftersom det inte fanns någon bemannad lekplats där tidigare. totalt har kommunen avsatt kronor för byggleken under I dagsläget finns inget beslut om finansiering för en permanent bygglekplats, och Park- och naturförvaltningen har lyft frågan till stadsledningen inför en eventuell fortsättning Det är en positiv satsning och en bra erfarenhet för oss att se hur en bygglekplats kan fungera. Lekplatsen blir en mötesplats som kan utvecklas och där andra aktiviteter kan vävas in, säger Jakob Andreasson. Förvaltningen är positiv till en fortsättning men ska i så fall fundera på om platsen vid Sjumilaskolan är den bästa för en helårsverksamhet. Fördelen är att det finns oerhört mycket barn i området och att det var en lätt yta att börja jobba med. Nackdelen att platsen ligger lite undanskymd och att det inte har funnits någon permanent personallokal, säger Jakob Andreasson. inspirationen till bygglekplatsen i Biskopsgården kommer från de danska skrammellekplatserna och byggleken som fanns på olika platser i Sverige under 1970-talet. Från projektet i sommar tar våra besökare med sig nya vänner, spännande byggerfarenheter och kunskap i att hantera verktyg. Det är fantastiskt att Göteborg lyfter barnperspektivet på det här sättet, säger Ylva Eckersjö. Barnen som har deltagit i byggleken har bland annat byggt och målat en disk där de sedan kunde leka glassförsäljare. Nabil Shedo, 9 år, besöker bygglekplatsen i Biskopgården och får testa att såga för första gången i sitt liv. Fritidsledaren Marie-Louise Bergström hjälper till.

18 35 Perennrabatterna på den nya begravningsplatsen i Kållered kräver en del skötsel till att börja med men de pryder platsen med höstfärger redan första året. När det blir som det var tänkt När tidningen Utemiljö besökte Kållereds nya begravningsplats för ett drygt år sedan, var området en byggarbetsplats. I början av september invigdes den trosneutrala begravningsplatsen, som i det mesta motsvarar ambitionerna i gestaltningsplanen. text och foto: Florence Oppenheim den nya begravningsplatsen i Kållered ligger i ett område med kulturhistoriska lämningar och unika naturvärden som skulle bevaras och som man ville knyta an till i gestaltningen. Den övergripande tanken var att öppna upp en glänta i det igenvuxna, agrara landskapet och lägga gravarna famnade av naturen. På de outnyttjade gräsytorna har blomsterängar anlagts, som på sikt kommer att kräva ett minimum av skötsel. Helheten har blivit så som det var tänkt, säger Sune Fransson, som var projektledare för Kållereds nya begravningsplats. Sedan hände det en massa saker under byggtiden som överraskade oss. Han tänker närmast på all den sten som låg i marken, betydligt mer än vad någon hade kunnat förutse. Men det blev ju bra i slutändan, vi kunde återanvända stenen i murarna, och slapp frakta dit sten från annat håll. Sune Fransson är också nöjd med ytan framför ceremonibyggnaden. Vi eftersträvade ytor för möten och framför byggnaden finns en sådan plats, som vi önskade, säger han. Ambitionen har varit att få till en lättskött begravningsplats, utan trånga passager och tidskrävande skötsel. Det kommer att ta några år innan de kan utvärdera resultatet. Jag befarar att det kan bli en del rensning i de spridda murarna, som påminner om och ska symbolisera odlingslandskapet. Men det får vi acceptera. Maria Björk är arbetsledare på Kållereds nya begravningsplats. Hittills har vi fått jobba mycket med ogräsbekämpning, här är ovanligt mycket perenna planteringar och buskar. Det är fint men arbetskrävande, åtminstone nu i början. De första tre åren här kommer att bli tuffa ur skötselsynpunkt, säger hon. kyrkogårdsarkitekten monica sandberg har gestaltat begravningsplatsen. Allmänt sett är jag mycket nöjd med resultatet i Kållered. Det har blivit en vacker anpassning till den omgivande naturen, och gläntan, som var ett viktigt tema, upplevs påtagligt, säger hon. Hon är särskilt nöjd med stenmurarna som är bland de vackraste och bäst nyanlagda stenmurar hon har sett. Vi ställde höga krav på hantverksskicklighet och stenarbetarna motsvarade dem med råge. Särskilt som stenmurarna är ett av de bärande elementen i gestaltningen, känns det mycket bra. För att minska kostnaderna var vi tvungna att avstå från att bygga vissa murar, och istället ersätta dem med stensträngar. Entréplatsen till ceremonibyggnaden upplever hon har blivit precis så balanserad och intim som hon hade tänkt sig. Den samspelar med såväl byggnaden som naturen omkring. Det var ett komplext arbete att välja ut, mellanlagra och lägga de stora bumlingarna med mossa på plats på ett vackert och stämningsfullt sätt, samtidigt som mossan på dem skulle bevaras, säger Monica Sandberg. Mossbeklädda stenbumlingar har placerats i anslutning till entrén till ceremonibyggnaden. Massdöd hos gnagare utreds I slutet av sommaren kom rapporter om massor av döda gnagare, bland annat i Värmland och Dalarna. Det var då oklart vad massdöden berodde på. Efter att ha obducerat ett flertal djur, tror experter nu att djuren dog för att det var ett gnagarår. Många skogslämlar har dött i år, och enligt forskare verkar det bero på att det helt enkelt var ett gnagarår. Foto: SVA caroline bröjer är biträdande statsveterinär vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, och hon har fått ta emot en hel del döda gnagare sedan i somras. Ja, i mitten på juli började vi få rapporter om att folk hade hittat många döda sorkar eller skogslämlar, säger hon. Någon hade till exempel hittat mellan 50 och 100 döda djur i sin trädgård. Vi bad dem skicka några av de döda djuren till oss för obduktion, så att vi skulle kunna ta reda på varför de dött. Ett problem var att det var så varmt i somras att djuren började ruttna ganska snabbt. Men så småningom fick SVA in djur som var i tillräckligt gott skick för att obduceras. De djur som kom in och som gick att identifiera var alla av arten skogslämmel, Myopus schisticolor, en liten gnagare som trivs i fuktiga barrskogar med gott om mossa. Vi hittade två huvudsakliga dödsorsaker hos de omkring 25 djur som vi obducerade, säger Caroline Bröjer. De var i dåligt näringstillstånd eller hade traumatiska, mekaniska, skador, vilket tyder på att de antingen dött av närings- eller vätskebrist eller av yttre skador. eftersom skogslämlar kan bära på och bli sjuka av harpest har man undersökt om de var smittade, men inte hittat något som tyder på det. Vi tror att orsaken till att så många dog var att det är ett gnagarår i år för både sork och lämlar. Det verkar som att gnagarna ger sig ut och vandrar om de är för många, kanske för att det blir trångt för dem och de får svårt att hitta foder. Stressen kan göra att de ibland får ett onormalt beteende och vandrar långa sträckor. I sådana fall kan de dö av törst eller svält och vi tror att det är så det kan ha varit i år. Skördefest blev 50-årskalas en lördag i september var det extra festligt på Himmelstalundsgymnasiet. I samband med den årliga skördedagen såldes som vanligt nyskördat av olika slag; potatis, pumpor och allehanda blommor. Men dessutom firades skolans femtioårsjubileum, bland annat med öppna föreläsningar. På Himmelstalundsgymnasiet kan man läsa naturbruksprogrammet med inriktning Djur eller Trädgård. Man kan också läsa hantverksprogrammet med inriktning Florist. Dessutom finns där gymnasiesärskola och man åtar sig vuxenoch uppdragsutbildningar. Omkring 360 gymnasieelever och 60 vuxenstuderande går för närvarande på skolan, som ligger naturskönt och förfogar över både odlings- och parkmark. Det finns också ett rosarium på skolans område, där utvecklingen från vilda till moderna rossorter visas. Jubileumsdagen kommer att få minst ett bestående minne: den avenboksallé som planterades i skolans gröna klassrum. Dess träd kommer att användas i undervisningen, och beskäras till cylinderform. Man har noterat att gnagarår brukar infalla med några års mellanrum, men forskarna vet inte orsaken till att det blir så. Vad ska man göra om man hittar många döda gnagare? Först och främst är det bra om man rapporterar det till oss, så att vi kan vidta åtgärder och eventuellt undersöka om det kan bero på någon smitta. Om man behöver ta bort enstaka djur kan man ta upp dem med handskar eller plastpåsar och slänga dem bland brännbart skräp. Om det rör sig om många djur, kan det vara bra att kontakta kommunen för att kontrollera var de ska slängas. Finns det några risker med att ta i dessa djur? Nja, de flesta sjukdomar som de kan ha i Sverige är inte smittsamma. Vi vet att skogssork kan vara bärare av sorkfeber, som ju kan smitta till människor. Den smittan finns i sorkars urin och avföring och vi brukar därför råda till att man är försiktig vid sopning av uthus och källare, eftersom dammet kan innehålla avföring från sorkarna och även smitta. Det finns inga rapporter om skogslämlar med sorkfeber. Som regel räcker det som skydd för oss människor att iaktta normal handhygien och att använda handskar när döda djur hanteras. Lena M Fredriksson Varor såldes och träd planterades vid 50-årsjubileet. Foton: Jimmy Sandström Mängder av sten har plockats upp ur marken och använts till murar, stensträngar och liknande.

19 36 37 Gröna nyheter Gröna nyheter MEKANISK PLANTERING AV LÖKAR verver har nu flera olika typer av maskiner för mekansik plantering. De fungerar som så att maskinen lyfter upp en grästuva, lägger blomsterlökarna under den och lägger tillbaka tuvan igen. En av maskinerna sätter lökar i ett meterbrett stråk medan de två andra sätter i 50 cm breda stråk. Maskinerna som sätter de smalare stråken har lite olika funktion, där den ena hängs bakpå en traktor medan den andra fästs på sidan av traktorn och därmed kan plantera mellan stolpar, bänkar och liknande. Källa: ververexport.nl Om råttsvansar, trassel och guldlockar nej, det handlar inte om frisyrer eller hårkunskap. Råttsvansar, trassel och guldlockar är några exempel på de omkring arter av bladmossor som finns i Sverige, varav en del har fått sitt namn efter hur de ser ut. Nu går det att fördjupa sina kunskaper om bladmossor i boken Bladmossor: Sköldmossor blåmossor som är en ny volym i Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Nationalnyckeln presenterar aktuell kunskap om svenska flercelliga djur, växter och svampar, med text, bild och nycklar för artbestämning. Lars Hedenäs och Tomas Hallingbäck har skrivit texterna. Bilderna står Christopher Reisborg, Lars Hedenäs, Tomas Hallingbäck och Torbjörn Östman för. Det är ArtDatabanken, SLU, som på uppdrag av regeringen producerar Nationalnyckeln och det finns 17 volymer i serien. Mer info på: nationalnyckeln.se NY SÄLJARE AV GIANT giant minilastare säljs nu även av Agroma Maskiner Öst AB. Källa: giantminilastare. se NY BÄNK OCH SOFFA varv heter den nya soffan och bänken som har designats av Tom Stepp på Stepp Design. Tanken är att de ska ha högt signalvärde och utstråla vänlighet och välkomnande. De är konstruerade av träribbor av ek som har stuckits in i urfrästa hål i gavlarna av galvaniserat stål. Gavlarna finns i tre standardfärger. Källa: utform.se REDSKAP ATT SKÖRDA OCH BESKÄRA MED fiskars har ett antal olika redskap i sin serie med Quick Fitredskap. Samma teleskopskaft kan användas till olika redskap i sortimentet. Bland redskapen finns till exempel en fruktplockare med steglöst justerbar vinkel för upplockning samt en tvättbar uppsamlingssäck för frukten, en bågformad grensåg med ändkrok och en takrännerensare. Källa: fiskars.com Arkitektens trädgård blev Årets Trädgårdsbok 2014 arkitektens trädgård tar med läsarna till 19 personliga trädgårdar. Det finns en berättelse kring platsen för var och en av trädgårdarna, samt foton och planillustrationer. Läsarna får reda på hur arkitekterna har tänkt när de har skapat trädgårdarna och får ta del av olika förhållningssätt till trädgård, odling och arkitektur. I samband med invigningen av Bok- och Bibliotek 2014 korades den till Årets Trädgårdsbok 2014 av en fackmannajury från Gartnersällskapet. Den här boken har också blivit vald till Mest önskad trädgårdsbok av besökare på mässan Nordiska Trädgårdar Boken är utgiven på bokförlaget Arena. Kenneth Kauppi har skrivit den, och Patric Johansson har fotograferat. GJUT STAPLINGSBARA BLOCK AV ÖVERBLIVEN BETONG låt inte överbliven betong gå till spillo! Gjut i stället block av den, att använda till såväl permanenta som tillfälliga konstruktioner. Ett system för sådan gjutning, med block, gjutformar och hanteringsutrustning, presenterades i våras på MaskinExpo. Med systemet Betonblock gjuts blocken i stålformar och kan sedan staplas till önskad funktion ungefär som ett stort Lego. Mer info på: betonblock.com

20 38 39 Gröna nyheter Ogräsbekämpningsmetod får toppbetyg av SundaHus ncc spuma är en metod för att bekämpa ogräs med hjälp av hett vatten. Vattnet innehåller fyra promille majsstärkelse och vegetabiliska oljor som bildar ett skum på marken, vägen eller fasaden. Detta skum fungerar som isolering och gör att vattnet hålls varmt längre, något som rötter och frön inte tycker om. Därför ska bekämpningen bli mer effektiv än om enbart hett vatten hade använts. Nu har företaget SundaHus gett detta skumextrakt betyget A. Produkter med A i betyg bedöms ha minimal påverkan på människors hälsa och på miljön. Dessutom anses användningen av naturresurser vara obetydlig. I dag är över varor bedömda och registrerade i databasen SundaHus Miljödata. SundaHus har ett webbaserat system och rådgivning till fastighetsägare som vill ha hjälp med att göra miljöval. Mer info på: ncc.se och sundahus.se HJÄLP ATT STARTA NÄR BATTERIET HAR DÖTT starthjälp till olika fordon är något som Safestarter kan erbjuda. Enligt ett test i tidningen Trafikmagasinet är det en smidig starthjälp som både är nätt och lätt att hantera. Det är bara två kablar att hålla reda på: plus- och minusanslutningarna. När kablarna är fästa i batteriet, slår man på startaren och sedan är det bara att vrida om nyckeln i bilen. Den ska fungera till bil, båt, snöskoter, ATV och mc och den levereras med adaptrar till olika smartphones och surfplattor. Den laddas i ett vägguttag eller cigarettändaruttag. Safestarter har också en spårningshjälp som kan monteras på fordonet för att man ska kunna spåra det om det till exempel blir stulen. Mer info på: safestarter.se Träd & buskar utvalda för svenskt klimat Allt inom bevattning Fasta och mobila bevattningsanläggningar för alla grönytor Gula figurer med något att säga Malmö stad har använt ett nytt koncept i utemiljön för att lyfta fram kommunens insatser och samtidigt skapa medvetenhet om att alla har ansvar för miljön. 40 gula figurer med lättsamma och roliga uttalanden har placerats på olika ställen i staden. vi vill också att figurerna ska uppmuntra människor att använda det offentliga rummet, och njuta av lekplatser, parker och liknande, säger Monika Nilsson, informatör i Malmö. Budskapen på figurerna är anpassade efter platsen de står på. Till exempel: Till fyrbenta vänner i Västra Hamnen. Vi anar att detta är en favoritplats och därför ser vi till att den är välskött och tömmer hundlatrinerna. Bra va?! Vi hörde att det blir fina selfies här. Därför ser vi till att den här fontänen är ren och fungerar som den ska så Malmös besökare får bra bilder. #synspåstan av Lena M Fredriksson I första omgången stod figurerna ute 26 september till 10 oktober. Men vi kommer definitivt att ställa ut dem på nytt till våren när folk börjar vistas ute mer igen. Då kanske vi byter text på dem så att de ger andra budskap. Figurerna har en kärna av plast och ett hölje av aluminium. De står på gummifötter som kan förankras i marken. Vi tror att invånarnas nöjdhet ökar när de uppmärksammas på hur mycket vi gör för trivseln i staden. Kampanjen går under namnet Syns på stan och har även en egen hemsida: malmo.se/synspåstan De gula figurerna placerades runt om i staden. Till våren kan figurerna dyka upp igen. Begär E-certifikat en garanti för ursprunget ÖSTORPS BEVATTNING AB ostorpsbevattning.se Figurerna finns i fyra utföranden: en joggare, en vuxen med barn, en som sopar och en som vattnar med vattenkanna. Foton: Lars Bendroth