Förstudie Regionförbundet Östsam Intressentkartläggning för regionalt CSR/hållbarhetsnätverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie Regionförbundet Östsam Intressentkartläggning för regionalt CSR/hållbarhetsnätverk"

Transkript

1 Förstudie Regionförbundet Östsam Intressentkartläggning för regionalt CSR/hållbarhetsnätverk Hifabs uppdragsnummer: Datum:

2 Uppdragsnamn Förstudie CSR Östergötland Beställare Regionförbundet Östsam Uppdragsansvarig: Annika Åberg Uppdragsansvarig Annika Åberg Kontaktperson hos beställare Peter Larsson Godkänd av uppdragsansvarig Uppdragsnummer Startdatum Underkonsulter: Anna Lindroth, Envima Emma Campbell, Cleantech Östergötland Eva Lundgren Stenbom, Juste a Fair Magnus Ekström, SPP Sammanfattande slutsatser: Kontaker som tagits under förstudien samt resultat från enkäten visar att regionen har tillgång till kompetens och kunskaper om CSR-frågan hos olika instanser. Enkäten visar även att det finns ett uttalat intresse för CSR hos många regionala företag. Kunskapssammanställningen visar också att det pågår flera aktivititer/initiativ i regionen som har kopplingar till CSR. I andra regioner där någon aktör valt att driva CSR-frågan pågår flera stora satsningar som lett till EU-projekt, metodutveckling inom CSR/affärsnytta och att vitt skilda företag/organisationer kunnat mötas av goda exempel och lärt sig av varandra. I dessa regioner verkar satsningarna ofta bestå av en samverkan mellan offentlig och privat sektor samt universitet och högskolor med relaterad forskning. Ett framtida regionalt forum för CSR-frågor måste kunna arbeta med CSR-frågorna i sin fulla bredd, d.v.s. omfatta både miljömässiga, sociala/etiska och ekonomiska aspekter. Det bör poängteras att det handlar om att ta ett helhetsgrepp över hållbarhetsfrågorna med sina tre perspektiv och se synergierna mellan aktiviteter/insatser man redan gör. Förstudien har identifierat ett antal frågeställningar samt man bör gå vidare med i det fortsatta arbetet med att bygga upp ett regionnätverk för CSR. Som nästa steg i processen rekommenderas ett intresseväckande seminarium med externa gästföreläsare, sammankallning av regionens intressenter samt utveckling av en bredare arbetsgrupp med intresse för CSRfrågan som kan ta fram mål och handlingsplan för det fortsatta arbetet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Hifab AB i förväg skriftligen godkänt annat. Hifab AB Tel vxl: Organisationsnr/F-skatt: Fastställd RJ Brigadgatan Linköping Säte: Stockholm Momsreg.nr SE Ingår i HifabGruppen AB (publ)

3 Sammanfattning CSR (Corporate Social Responsibility) är ett väl etablerat uttryck, men förstås fortfarande huvudsakligen av de mest initierade. I den här förstudien har vi därför valt att komplettera uttrycket med ordet hållbarhetsarbete, för att understryka CSR-begreppets starka koppling till hållbarhet. Syftet med förstudien har varit att ge en överblick av CSR samt identifiera behovet av en regional mötesplats eller nätverk för CSR/hållbarhetsfrågor. För att uppnå detta syfte har en enkät skickats ut brett via ett stort antal olika kanaler, till regionens företag. Enkäten var öppen för svar under tre veckor i maj. I enkäten har företagen besvarat frågor som rör företagens intresse för och eventuella engagemang i CSR/hållbarhetsarbete ur olika aspekter; miljömässiga, sociala/etiska och ekonomiska. Av enkätsvaren kan man bl. a. utläsa att det finns ett behov av stödjande insatser för att öka kunskap och kompetens inom frågor som rör transparens, alltså hur man kan kommunicera sitt hållbarhetsarbete på ett öppet och trovärdigt sätt. Likaså verkar det finnas ett behov av mer kunskap om hur företagen kan underlätta för utsatta grupper på arbetsmarknaden. Av de totalt 246 svarande företagen var ca 8 % stora företag (mer än 250 anställda), 32 % små till medelstora ( anställda) och 60 % av svaren kom från mikroföretag som antingen är soloföretagare eller mikroföretag med 1-9 anställda. Denna rapport innehåller också en ganska omfattande del som utgör en redovisning av bakgrund samt fakta kring frågor som rör CSR och hållbarhetsarbete, både globalt och nationellt. Detta är tänkt att utgöra en kunskapsplattform samt nulägesanalys, och underlättar för fortsatt arbete med dessa frågor som annars ofta kan ge upphov till begreppsförvirring pga. ämnets/frågans komplexitet. Vi har under arbetets gång kunnat konstatera att CSR-frågan inte tydligt drivs av någon enskild aktör i regionen. Enstaka av varandra oberoende försök har gjorts att lyfta frågan i form av seminarier och föreläsningar. Av enkätens resultat kan vi dock se att det finns ett relativt stort intresse från företagens sida för att det bildas ett CSR-nätverk/plattform i regionen. Vår slutsats är således att ett initiativ bör tas för att kraftsamla kring frågan. Arbetsgruppen för denna förstudie är intresserad att vara fortsatt involverad i detta arbete. Rapporten ger rekommendationer kring hur arbetet kan föras vidare genom att bjuda in identifierade intressenter för gemensam diskussion och formulering av mål och handlingsplan i syfte att identifiera lämplig organisation och finansiering för ett regionnätverk. Denna förstudie har utförts av en arbetsgrupp bestående av fem företag/organisationer, alla verksamma i Östergötland: Envima AB, SPP, Cleantech Östergötland AB, Hifab AB samt Juste a Fair. Förstudien har genomförts under mars-juni 2013 och finansierats av Regionförbundet Östsam. Hifab AB Tel vxl: Organisationsnr/F-skatt: Fastställd RJ Brigadgatan Linköping Säte: Stockholm Momsreg.nr SE Ingår i HifabGruppen AB (publ)

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE CSR OCH HÅLLBARHET GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER Tre hållbarhetsdimensioner Frivillighet Intressentmedvetenhet Kommunikation och transparens Del av verksamhetsstyrning RISK OCH MÖJLIGHETER VILKA KAN JOBBA MED CSR/HÅLLBARHET? KOPPLING TILL OFFENTLIG SEKTOR VERKTYG FÖR HÅLLBART OCH ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Ruggies principer Global Compact ISO för socialt ansvarstagande SA 8000 för social revision CSR-kompassen CSR-trappan Miljö- och sociala krav i offentlig upphandling Hållbarhetsredovisning GRI NATIONELLA NÄTVERK/PROJEKT NÄTVERK PROJEKT INOM CSR/HÅLLBARHET CSR och företagande - att förena samhällsnytta och affärsnytta CSR för små företag CSR PÅ EU-NIVÅ REGIONAL KARTLÄGGNING ENKÄTUNDERSÖKNING ENKÄTRESULTAT Företagsinformation och befattning (fråga 1-3) Hänsyn till miljöaspekter (fråga 4-7) Hänsyn till sociala/etiska aspekter (fråga 8) Hänsyn till diskriminering (fråga 9) Hänsyn till sårbara/utsatta grupper (fråga 10) Hänsyn till personalhälsa (fråga 11) Arbete mot mutor och korruption (fråga 12) Rutiner för transparens (fråga 13) Hållbarhetspolicys (fråga 14) Inställning till hållbarhetsfrågor (fråga 15-17) Intresse för nätverk och rapport (fråga 18-19) REGIONALA INITIATIV Offentlig sektor Privat sektor HÖGSKOLOR/UNIVERSITET DISKUSSION UTMANINGAR FINNS ETT INTRESSE/BEHOV? HUR DRIVS BEFINTLIGA NÄTVERK/PROJEKT HUR KAN FRÅGAN DRIVAS I ÖSTERGÖTLAND? Hifab AB Tel vxl: Organisationsnr/F-skatt: Fastställd RJ Brigadgatan Linköping Säte: Stockholm Momsreg.nr SE Ingår i HifabGruppen AB (publ)

5 6 SLUTSATSER/REKOMMENDATIONER SLUTSATSER FRÅGESTÄLLNINGAR ATT GÅ VIDARE MED REKOMMENDATIONER REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 ÖVERSIKTLIG SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAREN Hifab AB Tel vxl: Organisationsnr/F-skatt: Fastställd RJ Brigadgatan Linköping Säte: Stockholm Momsreg.nr SE Ingår i HifabGruppen AB (publ)

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund I södra och västra Sverige samt i Stockholmsområdet finns idag nätverk som arbetar med att belysa frågor med koppling till hållbarhetsfrågor (CSR, Corporate Social Responsibility), omfattandes miljö-, sociala samt ekonomiska frågor inom näringslivet och offentliga organisationer. Under hösten 2011 tog Hifab, Envima, Juste a Fair, SPP och Cleantech Östergötland ett initiativ för att se om det finns intresse för att skapa ett bredare samhällsnätverk för denna typ av frågor även i Östergötland. Denna rapport innehåller resultatet av en förstudie som finansierades av Regionförbundet Östsam. 1.2 Syfte Förstudien syftar till att ge en överblick av vad CSR handlar om samt identifiera behovet av och intresset för ett nätverk/ mötesplats för hållbarhetsfrågor hos ett brett urval av företag i Östergötland. 2 CSR och hållbarhet 2.1 Grundläggande principer Tre hållbarhetsdimensioner CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbarhet är två närbesläktade begrepp som båda utgår från att ett långsiktigt, hållbart samhälle behöver företag, individer och organisationer som befinner sig i balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna ekonomi, miljö och socialt ansvar. CSR är dock ett amerikanskt begrepp som saknar en lättbegriplig översättning på svenska, medan hållbarhet mynnar från det svenska begreppet hållbar utveckling. Fördelen med hållbarhetsbegreppet är enligt CSR-experten Per Grankvist (Grankvist, 2012) att det innehåller en tidsdimension som indikerar en långsiktig strävan mot att finna en hållbar balans. Hela filosofin bakom CSR och hållbarhet är att skapa ett samhälle som både drivs av ekonomisk tillväxt samtidigt som hänsyn tas till miljö samt människors hälsa och välfärd (Figur 1). 1

7 Figur 1. Ett långsiktigt, hållbart samhälle behöver företag, individer och organisationer som befinner sig i balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna ekonomi, miljö och socialt ansvar. Den s.k. Brundtlandkommissionen formulerade på uppdrag av FN en definition av hållbar utveckling redan i slutet av 1980-talet, och den står sig än idag: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Frivillighet Särskilt CSR-begreppet innehåller ett inbyggt antagande att företag bör ta ett frivilligt ansvar för miljö- och sociala frågor på ett sätt som går bortom det lagstiftningen kräver. Nivåer för olika typer av ansvarstagande illustreras i Carrolls ansvarspyramid som uppstod under 80- talet (Figur 2). Filantropiskt Etiskt Grundläggande krav på en affärsverksamhet Legalt Ekonomiskt Figur 2. Carroll s pyramid of Corporate Social Responsibility ansvarspyramiden som beskriver ett företags fyra ansvarsnivåer (efter Carroll, 1991). Det ekonomiska ansvaret bygger på det grundläggande kravet att vara lönsam. Utan lönsamhet kan företaget inte fortleva. Utan lönsamhet har företaget heller inga resurser över till de övriga ansvarsnivåerna. Det legala ansvaret bygger på kravet att uppfylla gällande lagstiftning. Det etiska ansvaret bygger på moraliska aspekter och innebär att företag måste anpassa sig till vad som anses rätt/fel att göra. Det etiska ansvaret syftar ofta till att undvika 2

8 att orsaka skada och är i grunden ett frivilligt åtagande men där påtryckningar kan komma från samhället. Det filantropiska ansvaret bygger mer på viljan att vara en god samhällsmedborgare och att företag kan bidra med resurser till ett bättre samhälle och öka livskvalitén. Enligt Carroll s modell har företaget grunden till ett CSR-arbete när etiskt och filantropiskt ansvarstagande inkluderas till det ekonomiska och legala ansvarstagandet Intressentmedvetenhet Grundtanken med CSR utgår från den s.k. intressent-teorin från 80-talet som innebär att företag inte enbart bör fokusera på vinstmaximering utan att de även kan vinna fördelar genom att tillfredsställa behov/förväntningar hos sina intressenter (Borglund, 2009). Intressentbegreppet omfattar målgrupper såsom kunder, leverantörer, anställda, ägare, staten, ideella organisationer, media samt branschorganisationer och lokalbefolkning. Intressenterna antas ha mer eller mindre uttalade förväntningar och krav på företagets verksamhet samtidigt som företagets verksamhet påverkar/samverkar med flera intressentgrupper. Förväntningarna och kraven på ett företag är av helt skiftande karaktär beroende på företagets storlek, verksamhet och vilken intressentgrupp som avses. Samspelet mellan företag och intressenter brukar illustreras genom intressentmodellen (se exempel i Figur 3Figur 3). Figur 3. Ett förslag på en intressentmodell (Grafström m.fl. 2008). Intressentdialog ligger i fokus för standarden ISO som ger användaren riktlinjer för miljömässigt-och socialt ansvarstagande, samt rapporteringsverktyget Global Reporting Initiative (GRI, se 2.5.8). Intressentdialogen förutsätter en dialog mellan företaget och dess intressenter och är ett sätt för företag att bli medvetna om vilka förväntningar/behov deras intressenter har på deras verksamhet. En väl genomförd intressentdialog lägger grunden för ett långsiktigt, strategiskt hållbarhetsarbete där företaget jobbar för att svara upp mot dessa förväntningar utifrån de resurser som företaget förfogar över. De viktigaste intressenterna anses ofta vara kunder, aktieägare och medarbetare (Story & Price, 2006, Eriksson & Skog, 2008). Även 3

9 närsamhället och lokalbefolkningen uppges som viktiga intressenter (Eriksson & Skog, 2008). Bakgrunden till detta är att många företag vill ge något tillbaka till den ort de verkar på och får sin arbetskraft ifrån Kommunikation och transparens För att både samhället och intressentgrupper ska bli medvetna om hur ett företag agerar inom ramen för sitt strategiska hållbarhetsarbete krävs en tydlig kommunikation. Denna kan vara intern (riktad mot t.ex. anställda) eller extern (riktad mot t.ex. samhälle, kunder, leverantörer). Ett grundkrav i t.ex. standarden ISO är att företag ska vara transparenta i sitt sätt att redovisa/kommunicera sitt CSR-arbete. Grundtanken med t ex rapporteringsverktyget GRI är bl.a. att skapa enhetlighet och transparens i hur företag redovisar sitt hållbarhetsarbete. Att vilja/våga kommunicera sitt hållbarhetsarbete är individuellt och upp till varje företag att fatta beslut om. Många vågar inte ta steget på grund av risken för medial uppmärksamhet om t.ex. misslyckanden eller oetiskt agerande upptäcks och lyfts fram som skandaler. Genom att kommunicera sina åtaganden och överväganden lägger ett företag istället grund för en dialogplattform där man öppet redovisar vad man vill åstadkomma samt de gränsdragningar man gjort när det gäller ansvarstagandet. Att våga göra en gränsdragning för ansvarstagandet måste ses som ofrånkomligt då inget företag mäktar med att samtidigt jobba med alla frågor som kan inkluderas i ett CSR-arbete. Vid en gränsdragning som utelämnar vissa frågor kan det dock vara viktigt att man för sig själv har en klar motivering för sitt beslut och om möjligt sätter en tidsram för hur länge frågan bedöms vara en icke-fråga. Har man gjort gränsdragningen på ett medvetet och välmotiverat sätt är man bättre rustad att t.ex. möta medias granskning än om man försökt dölja att vissa frågor inte inkluderas. Nödvändigheten att göra en gränsdragning stöds t.ex. av standarden ISO 26000, där det påtalas att graden av ansvar varierar med organisationens maktställning och påverkansgrad inom den sfär den verkar inom. Förmodligen är det inte förrän man kan kommunicera sina åtaganden på ett balanserat och trovärdigt sätt som fördelarna med ett aktivt CSR/hållbarhetsarbete kan komma företaget till nytta (Enell, 2009) Del av verksamhetsstyrning Genom att kommunicera sina åtaganden och överväganden lägger ett företag istället grund för en dialogplattform där man öppet redovisar vad man vill åstadkomma samt de gränsdragningar man gjort En grundkritik mot CSR/hållbarhetsarbete är att det ofta ses som en ren marknadsföringsstrategi som ligger utanför den ordinarie verksamhetsstyrningen. CSR förväxlas ganska ofta också med sponsring och välgörenhet. Enligt ansvarspyramiden finns det inget som utesluter att både sponsring och välgörenhet kan ingå i ett CSR-arbete, däremot bör det finnas en uttalad strategi som visar hur sponsringen tillsammans med andra aktiviteter utgör ett CSR/hållbarhetsarbete. För att CSR-arbetet inte ska betraktas som en extra pålaga är det ytterst väsentligt att företaget hittar sätt att införliva CSR/hållbarhetsarbetet i den dagliga verksamheten och i sin 4

10 affärsstrategi. Det kan t.ex. handla om att hållbarhetsrelaterade frågor utgör egna punkter på dagordningar, att hållbarhetskriterier finns med vid beslutsfattande eller att man upprättar policys och handlingsplaner för hållbarhetsrelaterade aktiviteter som genomsyrar hela verksamheten. Att få in CSR-arbetet i den strategiska långsiktiga planeringen är förmodligen en av de största utmaningarna för många mindre företag, då de av sin natur ofta är kortsiktiga i sin planering (Eriksson & Skog, 2008). Figur 4 illustrerar skillnaden mellan ett välgörenhetsdrivet och kärnverksamhetsdrivet hållbarhetsarbete, enligt Grafström. Ofta förväxlas välgörenhet/sponsring med CSR. Sponsring och välgörenhet utgör viktiga bidrag till samhället men saknar det långsiktigt strategiska tänkande som ett genuint CSR-arbete kräver. Välgörenhet och sponsring kan dock ingå som en del i en CSR-strategi. McDonald s skänker pengar till Ronald McDonald Barnfond McDonald s arbetar med information om hälsosammare mat IKEA bidrar med medel till UNICEF och Rädda Barnen IKEA tar socialt och miljömässigt ansvar för sin produktion Skanska sponsrar SOS Barnbyar Skanska tar sociala och miljömässiga hänsyn vid sina byggprojekt Välgörenhet Kärnverksamhet Figur 4. Exempel på företags hållbarhetsansvar sett ur ett rent välgörenhetsperspektiv samt ur ett kärnverksamhetsperspektiv (Grafström et al, 2008). I likhet med en balanserad och trovärdig kommunikation är implementering av CSR/hållbarhetstänket i hela organisationen en grundförutsättning för att företaget ska kunna dra nytta av fördelarna med sitt engagemang. 2.2 Risk och möjligheter Med dagens globalisering, där affärer allt oftare bedrivs över landsgränser, är det motiverat för företag att granska sin verksamhet inte bara utifrån svenska normer och perspektiv, utan även ur ett globalt perspektiv (se Tabell 1 för några exempel). 5

11 Tabell 1. Exempel på samhällsfrågor där det finns risker som strider mot grundläggande principer för aktivt CSR/hållbarhetsarbete. Samhällsfråga Kemikaliefrågor Leverantörs- och produktionsförhållanden Affärsmetoder Arbetsförhållanden Risker Miljö-och hälsofarliga kemikalier i produkter och livsmedel, bristande konsumentförtroende Mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöpåverkan, djurskydd Korruption, mutor Avsaknad av kollektivavtal, bristande rutiner för hälsa/säkerhet, diskriminering I media förekommer nästan dagligen svarta rubriker kring hur företags affärsverksamheter ligger i konflikt med internationella normer och principer för t.ex. mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, djurskydd och miljöpåverkan. Idag finns det en tydlig förväntan från samhället, att företag ska verka på ett sätt som uppfattas som medvetet, ansvarstagande och legitimt utifrån både lagstiftning och normer. Överträdelser mot samhällets förväntningar kan orsaka negativ publicitet som skadar företagens varumärken, försvårar investeringar och stora kostnader. Att riskperspektivet är styrande för många företag konstaterades bl.a. av Story & Price (2006), då förbättrad riskhantering angavs som en av de största drivkrafterna för större företags CSR-arbete. Även i andra studier anges riskhantering som en drivande faktor för CSR (Eriksson & Skog, 2008). Att enbart se på CSR ur ett riskperspektiv betraktas dock ofta som ett mer passivt synsätt, då perspektivet inte synliggör alla möjligheter som ett aktivt CSR-arbete kan medföra (se Tabell 2 för några exempel). Tabell 2. Exempel på samhällsfrågor där det finns möjligheter i linje för grundläggande principer för aktivt CSR/hållbarhetsarbete. Samhällsfråga Integration/mångfald Arbetslösa/ungdomar Miljö Möjligheter Språk- och kompetensutveckling inom företaget, nya målgrupper, produkt/tjänstutveckling, ny arbetskraft, utveckla nya marknader i andra länder Nya synsätt, nya målgrupper, produkt/tjänstutveckling, ny arbetskraft Kostnadsbesparingar, miljöstyrd marknad, produktutveckling, konsumentfrågor För många företag har CSR istället inneburit ett möjlighetsperspektiv i form av stärkt varumärke, kostnadsbesparingar, förmåga att påverka samhället, kontakt med och insikt om behov hos nya kund-och målgrupper, stärkt konkurrenskraft på miljö/hållbarhetsdrivna marknader samt ökad attraktionskraft vid nyrekrytering och högre personallnöjdhet. I Grafström (2008) anges följande motiv för CSR-arbetet hos tre stora svenska företag (H&M, Skandia, Skanska): ökad lönsamhet, krav från intressenter (kunder och 6

12 medarbetare), stärka varumärket samt att bli attraktiv som arbetsgivare. Liknande drivkrafter förekommer hos mindre svenska företag som deltagit i kompetensuppbyggnadsprojekt inom CSR (se stycke 3.2.2). Fördelar med socialt ansvarstagande som anges i ISO är bl.a: o Välgrundat beslutsfattande som ligger i linje med samhällets förväntningar o Riskhantering o Förtroendeskapande o Innovationsutvecklande o Ökad konkurrenskraft o Stärker lojalitet och stolthet hos medarbetare o Säkrare arbetsmiljö o Stärkt attraktionskraft som arbetsgivare o Lägre produktionskostnader o Konsumentförtroende Vilka fördelar som ett företag kan erhålla beror självklart på verksamhetens karaktär, hur det sociala ansvarstagandet bedrivs och vilka kärnfrågor som en verksamhet väljer att arbeta med. Viktigt att poängtera är att företag inte förväntas arbeta med alla frågor på en gång, men att det bör finns en långsiktig ambition om ständig förbättring inom de områden som bedöms vara prioriterade. Inget företag förväntas göra allt på en gång, men alla kan sannolikt göra någon slags förbättring inom de områden som bedöms som relevanta för företagets långsiktiga verksamhet Hittills har få studier kunnat påvisa någon direkt lönsamhetseffekt kopplat till företags CSRarbete (Eriksson & Skog, 2008). Men SPP:s Topp 100-lista visar att det finns ett tydligt samband mellan lönsamhet och långsiktigt strategiskt hållbarhetsarbete. Listan visar de 100 enligt SPP mest framgångsrika och hållbara företagen i världen som därför är rekommenderbara att investera i. Det finns dock svårigheter med att både mäta ansvarstagande och direkt härleda dylika aktiviteter till lönsamhet. Den miljömässiga dimensionen i ett CSR/hållbarhetsarbete är ofta mer mätbar än den sociala. Svårigheten att mäta och koppla CSR till lönsamhet har dock inte hindrat företag från att se de mervärden som företaget ändå kan dra nytta av (Eriksson & Skog, 2008). Max Hamburgerrestauranger är ett välkänt exempel på ett företag som har byggt upp ett hållbarhetsarbete med direkt koppling till kedjans lönsamhet. 7 Effekten av CSR kan inte alltid mätas, men det innebär inte att effekterna inte finns

13 2.3 Vilka kan jobba med CSR/hållbarhet? De grundläggande principerna och frågeställningarna som utgör grunden för CSR och hållbarhetsarbete kan anammas av alla organisationer, oavsett verksamhet och storlek. Omfattningen på hållbarhetsarbetet, hur det bedrivs och vilka frågor som är strategiska att jobba med skiljer sig däremot åt. I grund och botten är det upp till varje enskild organisation att hitta sitt förhållningssätt. Det finns ingen färdig mall eller facit för hur CSR och hållarbarhetsarbete ska bedrivas. De grundläggande kraven på att a) beakta CSR och hållbarhetsarbete kan anammas av alla organisationer, oavsett storlek och verksamhet. Däremot skiljer sig vilka frågor man bör jobba med, och hur man jobbar med dem samtliga tre hållbarhetsdimensioner, b) agera utöver vad lagen kräver, c) införliva hållbarhetsfrågorna i den dagliga verksamheten, d) och vara ärlig och transparent i sin kommunikation, behöver man dock ta hänsyn till. För företag som har ett välutvecklat miljöarbete kan införlivandet av aktiviteter som stärker den sociala dimensionen och en tydligare kommunikation vara steget in i ett ordentligt CSR/hållbarhetsarbete. För ett annat företag finns kanske redan ett starkt fokus på hälsa-, säkerhets- och personalfrågor medan miljöansvaret inte är lika välutvecklat. För ett tredje företag finns kanske utmärkta möjligheter att knyta strategiska samarbeten med myndigheter och organisationer för att införliva sårbara grupper i arbetsstyrkan. Tabell 3 ger exempel på några företag som implementerat ett socialt ansvarstagande i sin affärsverksamhet. Tabell 3. Exempel på företag som på något sätt implementerat socialt ansvarstagande i sin organisation. Det bör observeras att inget av företagen ser det som tillfällig välgörenhet utan ser det som en naturlig del i sin affärsverksamhet. Organisation Verksamhet Socialt ansvarstagande MAX Hamburgerrestau ranger Specialisterna Snabbmatskedja Hyr ut konsulter inom IT Anställer människor med funktionsnedsättning och matchar deras förmågor mot kraven i arbetsuppgifterna. Har som mål att deras personal ska spegla svenska folkets sammansättning. Ser personer med autism som värdefulla konsultresurser då egenskaper som starkt sinne för detaljer samt god logisk och analytisk förmåga passar bra för yrket. 1 Ericsson Ericsson Response Hjälper krisdrabbade länder och regioner med telekommunikation. 2 1 TEM:s CSR-blogg , Carl Höjman, TEM 2 8

14 Skillnaden mellan små och stora företags förutsättningar för ett strategiskt långsiktigt hållbarhetsarbete är förmodligen stora. Stora företag som normalt förknippas med CSR och hållbarhetsstrategier har ofta tillräckligt med resurser för att ha en intern organisation som jobbar med dessa frågor och de har större makt att utöva påtryckning på leverantörer jämfört med ett litet företag. Stora företag med världskända varumärken utsätts sannolikt också för ett större samhällstryck när det gäller att ta miljömässigt och etiskt ansvar för sin verksamhet. Ett mindre företag bör dock inte förringa att även det löper vissa risker om delar av verksamheten strider mot t.ex. etiskt/miljömässigt ansvarstagande (t.ex. leverantörskedja med produkter som medför allvarlig miljöpåverkan, korruptionsrisker vid affärer som görs i andra länder, hälso/säkerhetsrisker etc.). Det lilla företaget måste dock hitta ett sätt att hantera dessa frågor utifrån företagets resurser. De inre begränsningarna hos mindre företag sätts ofta av kortsiktig planering som i sin turs styrs av tillgång på tid och pengar (Eriksson och Ahlstrand, 2010). Det lilla företagets fördelar i förhållande till de stora är istället den starka kopplingen mellan ägarskap och ledning, korta beslutsvägar och informell styrning, personligt engagemang i lokalsamhället och företaget, multikompetent personal/ledning som tar ansvar för olika arbetsuppgifter inom företaget samt möjligheten att bygga upp mer personliga relationer inom och utanför företaget (Eriksson och Ahlstrand, 2010). När Eriksson och Ahlstrand studerade små företags CSR-engagemang visade det sig att många företag anammat delar av CSR-tänket även om en mindre andel hade tagit ett helhetsgrepp då fokus framförallt låg på miljöfrågan. De konstaterade även att många mindre företag har både vilja och engagemang att ta ett samhällsansvar men att vägen till handling ibland kan vara lång, vilket kan bero på svårigheter med långsiktig planering och ekonomiska begränsningar. 2.4 Koppling till offentlig sektor Det finns en tydlig koppling mellan privat och offentlig sektor när det gäller CSR/hållbar utveckling då miljö- och sociala krav i offentlig upphandling ses som ett kraftfullt påverkansverktyg. Om offentlig sektor manas till att ställa specifika krav/kontraktsvillkor kring miljö och socialt/etiskt ansvar kommer leverantörerna förr eller senare tvingas ta ställning till hur de kan leva upp till dessa krav. För att leverantörerna ska hinna anpassa sig och ta ställning till vad kommande krav kan innebära för deras del, är det viktigt med tidig dialog mellan upphandlare och leverantörer. Sannolikt behöver även en stor andel av leverantörerna till offentlig sektor stöttas i att kunna se hur de nya kraven kan utvecklas till en ny affärsmöjlighet för verksamheten. Risken annars är att kraven istället uppfattas som en tyngande pålaga som de inte kan dra nytta av. Nackdelen för leverantörerna som tillhör den privata sektorn är att ingen driver på deras kunskapsuppbyggnad inom CSR samtidigt som kunskapsuppbyggnaden inom offentlig sektor drivs på av offentliga myndigheter/organisationer som t ex Miljöstyrningsrådet och Sveriges Kommuner och Landsting. För leverantörer med större resurser och ett redan påbörjat CSR/hållbarhetsarbete är det sannolikt enklare att vinna affärer i upphandlingar där det förekommer sociala/etiska och 9 Små företag begränsas av tid och resurser men har ofta vilja och engagemang

15 miljökrav. Ett aktuellt exempel är Örebro kommuns upphandling av entreprenör för renovering av en stadsdel, där Skanska åtagit sig att utbilda arbetslösa under kontraktstiden. Offentlig sektor har också ansvaret för många sociala samhällsproblem (utanförskap, hemlöshet, underlätta för sårbara grupper på arbetsmarknaden, jobba för ökad folkhälsa etc.) där ökad samverkan mellan offentlig sektor och privat sektor skulle kunna bidra till att lösa delar av dessa problem. För att göra det mer attraktivt för företag att samverka kring sådana samhällsproblem är det viktigt att näringslivet får insyn i hur deras engagemang kan utvecklas till ett långsiktigt strategiskt CSR-arbete som kan gynna deras affärsmöjligheter på flera plan. Många kommuner arbetar med hållbar utveckling vilket manifesteras på olika sätt i deras verksamhet (t.ex. Fairtrade City, Agenda 21, krav i upphandlingar, etc.). I ett nyligen utfört exjobb konstaterades dock att kommuner sannolikt har en rad interna kommunikativa barriärer som hindrar dem i detta arbete (Garstad & Stojmenovic, 2013). Även om man kan arbeta med dessa frågor inom en förvaltning verkar det som att det kan vara svårt att få en gemensam förståelse för hållbar utveckling inom hela organisationen, ett problem som sannolikt delas med många privata organisationer där kommunikation och implementering ofta är nyckelord för att bygga ett strategiskt CSR-arbete. 2.5 Verktyg för hållbart och ansvarsfullt företagande Det finns en rad olika verktyg som lanserats för att tydliggöra och underlätta arbete med hållbarhetsfrågor. Verktygen har tagits fram av olika skäl och är olika tillämpbara beroende på vilken verksamhet man har, vilka frågor man jobbar med och på vilken typ av marknad som man bedriver sina affärer. Nedan ges en kort genomgång av ett urval verktyg Ruggies principer FN:s generalsekreterares särskilde representant för frågor om företag och mänskliga rättigheter, professor John Ruggie, formulerade 2011 de vägledande principerna för företag och mänskliga rättigheter, vilka antogs enhälligt av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Dessa riktar sig till alla stater och alla företag, och bygger på FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. 3 Både Sidas och den svenska regeringens CSR-arbete utgår från dessa principer. I korthet kan sägas att principerna innebär att företagen skall skydda, respektera samt säkerställa att det finns verktyg för att upprätthålla och utveckla mänskliga rättigheter Global Compact FN:s Global Compact är en internationell, politisk överenskommelse som omfattar 10 principer. Företag som vill arbeta för ett globalt, hållbart samhälle behöver förhålla sig till mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöansvar och risken för korruption: 3 10

16 Princip 1: Stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande Princip 2: Försäkra att deras egna företag inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter Princip 3: Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar Princip 4: Eliminera alla former av tvångsarbete Princip 5: Avskaffa barnarbete Princip 6: Avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter Princip 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker Princip 8: Ta initiativ för att stärka ett större miljömedvetande Princip 9: Uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik Princip 10: Motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. De 10 principerna mynnar ur fyra internationella överenskommelser, nämligen FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s rättigheter för arbetstagare, Riodeklarationen om miljö och utveckling samt FN:s Antikorruptionskonvention och utgör en fundamental grund för allt CSR-arbete. Företag som förbinder sig att jobba utifrån Global Compact upprättar ofta en uppförandekod (Code of Conduct) som kommunicerar företagets intentioner inom området. Verktyget är vanligt förekommande i större företag där delar av verksamheten (t.ex. produktion av varor) är förlagd i utvecklingsländer. Att upprätta en uppförandekod är mer än att bara göra ett uttalande, företaget behöver även identifiera på vilket sätt man ska arbeta för att uppfylla de 10 principerna (se t.ex. ISO ) ISO för socialt ansvarstagande Internationell standard (ej certifierbar) för socialt ansvarstagande som kan användas av alla organisationer, oavsett storlek och verksamhet. Standaren ger vägledning till vilka verksamhetsfrågor som omfattas av socialt ansvarstagande och anger sju huvudområden: 1. Verksamhetsstyrning 2. Mänskliga rättigheter 3. Arbetsförhållanden 4. Miljö 5. Goda verksamhetsmetoder 6. Konsumentfrågor 11 De 10 principerna i Global Compact utgör en fundamental grund för allt CSR-arbete

17 7. Samhällsengagemang och utveckling Eftersom standarden är internationell är det upp till varje organisation att avgöra vilka delar som berör den aktuella verksamheten. Inom flertalet huvudområden återfinns frågeställningar som de flesta företag faktiskt arbetar med i olika utsträckning, oavsett om de anser sig ha ett hållbarhetsarbete eller inte. Samtliga huvudområden innehåller frågeställningar som är aktuella oavsett om man verkar på en global eller lokal arena eller om verksamheten berör produktion av tjänster respektive produkter. Företag som köper in produkter från utvecklingsländer kan behöva beakta mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden med hänsyn till produktionsförhållandena i tillverkningslandet. Ett svenskt tjänsteproducerande företag berörs istället av mänskliga rättigheter sett till diskriminering och behovet att även sårbara grupper ska inkluderas på arbetsmarknaden samt arbetsförhållanden inom den egna verksamheten. Att produktionsvillkoren i utvecklingsländer ofta är betydligt sämre jämfört med svenska förhållanden är nog allmänt känt, däremot är det inte alla företag som ser kopplingen mellan sina inköp och behovet att följa upp och kontrollera hur den egna leverantörskedjan ser ut. På samma sätt torde det vara allmänt känt att Sverige brottas med att få ut både sårbara grupper, ungdomar och människor med utländsk härkomst på arbetsmarknaden. Även här är det sannolikt att många företag inte ser kopplingen mellan dessa samhällsproblem och det sociala ansvarstagandet som varje arbetsgivare i teorin har möjlighet att ta SA 8000 för social revision Standard för utförande av sociala revisioner för att säkerställa mänskliga rättigheter hos leverantörer. Standarden bygger på nationell lagstiftning samt internationella överenskommelser såsom mänskliga rättigheter och ILO:s rättigheter för arbetstagare. Överensstämmelse gentemot standardens krav utvärderas inom 9 områden: 1. Barnarbete 2. Tvång mot arbetstagare 3. Hälsa och säkerhet 4. Frihet att organisera sig och rätt att förhandla kollektivt 5. Diskriminering 6. Disciplinära åtgärder 7. Arbetstider 8. Ersättning för arbete 9. Verksamhetsstyrning Att hantera risker i sin affärsverksamhet är betydelsefullt för alla företag, stora som små SA 8000 omfattar inte miljöfrågor i explicit mening. Däremot kan de ingå indirekt då förekomst/hantering av farliga ämnen är kopplat till personalens hälsa och säkerhet. 12

18 Sociala revisioner kan utföras i egen regi eller av tredje part med särskild kunskap om social revision. För utomstående kan det dock vara svårt att bedöma förhållandena hos leverantörer då de kan vara sämre än för svenska förhållanden, men fortfarande godkända utifrån det aktuella landets standardförhållanden CSR-kompassen Har utvecklats av Miljöstyrningsrådet för att offentlig och privat sektor ska kunna jobba med socialt och miljömässigt ansvarstagande i leverantörskedjan via upphandling. Bygger på samma internationella överenskommelser som t.ex. Global Compact och SA Verktyget ger praktisk vägledning i processen kring att sätta ambitionsnivå, ställa krav på leverantörer, följa upp kraven och redovisa/kommunicera resultaten. Verktyget innehåller mallar för bl.a. handlingsplan/uppförandekod, särskilda kontraktsvillkor, produktspecifik information med avseende på sociala krav etc Regionförbundet Skåne har tillsammans med Företagarna och Malmö högskola drivit projektet CSR för småföretagare. Projektet har med utgångspunkt från ISO och stöd från en CSR-expert utvecklat CSR-verktyg som är bättre anpassade till de mindre företagens resurser. Genom att följa stegen på CSRtips.se lotsas företaget genom sex steg: nulägesanalys, intressentanalys, prioriteringsområden, målstyrning, uppföljning och kommunikation. Sidan lyfter även fram goda exempel och tips från företag som valt att satsa på en CSR-strategi CSR-trappan Nätverket CSR Västsverige har varit verksamma sedan 2008 och håller för närvarande på att bygga ett webbaserat metodstödsystem (s.k. Sustainability Management System) för sina medlemmar 4. Systemet kommer innehålla enkla CSR-verktyg för att göra självutvärdering, prioritera satsningsområden, sätta upp mål och göra årlig rapportering av sitt CSR-arbete. Verktygen är utvecklade utifrån ISO och anpassade för mindre företag. Nätverkets ambition är att göra det enklare för medlemmarna att systematisera sitt CSR-arbete så att affärsnyttan tas tillvara. Nätverket har även möjlighet att ge utbildningar inom CSR och ser för närvarande över sina möjligheter att samverka med andra regioner då de ofta blir tillfrågade att dela med sig av sina erfarenheter Miljö- och sociala krav i offentlig upphandling Miljöstyrningsrådet och Konkurrensverket har gett ut vägledningar kring hur miljö- och sociala krav kan användas inom lagen för offentlig upphandling. Bakgrunden är EU:s strategi för hållbar utveckling där offentlig upphandling betraktas som ett verktyg för att driva på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling definieras utifrån en eller flera av följande aspekter (Konkurrensverket 2011): Sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Överensstämmelse med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter 4 Samtal med Magnus Österman, verksamhetschef CSR Västsverige,

19 Social integration (inbegripet personer med funktionshinder) Lika möjligheter Utformning som ger tillgänglighet åt alla Beaktande av hållbarhetskriterier Etisk handel Ett bredare frivilligt iakttagande av företagens sociala ansvar (CSR) För att kunna ställa särskilda krav vid upphandlingen måste kraven vara relevanta för upphandlingen och ha ett naturligt samband med den upphandlade varan/tjänsten. Vikten av att ställa relevanta krav ska dock ställas mot behovet av att kunna följa upp dessa samt de resurser som behövs för uppföljningen (Konkurrensverket, 2011). CSR-kompassen är ett verktyg för bl.a. offentlig sektor, som tagits fram av Miljöstyrningsrådet för att vägleda hur processen kring miljö- och sociala krav i upphandlingsförfarandet kan läggas upp. Landstingens arbete med hållbar sjukvård är ett föregångsexempel på hur landstingen utvecklat sitt hållbarhetsarbete med bl.a. krav i upphandlingsförfarandet. Det finns numera svenska exempel på hur man inom ramen för offentlig upphandling kan få privat och offentlig sektor att samarbeta för att t ex hitta praktikplatser och jobbtillfällen åt utsatta grupper Botkyrka kommun var en av de första kommunerna som ställde krav på sysselsättning för ungdomar vid upphandling av drift- och underhållsarbeten. Kraven hade sitt ursprung i att kommunen tog fram nya riktlinjer för upphandlingen år För att inte ställa högre krav på entreprenörerna än de ställde på sig själva erbjöd kommunen motsvarande antal praktikplatser som entreprenören åtog sig i upphandlingen. Botkyrkas beslut att ställa sociala krav i upphandlingen var dock kontroversiellt då vissa menade att förfarandet kunde snedvrida konkurrensen till småföretagares nackdel 5. Häri finns en tydlig indikation om att privat sektor och offentlig sektor måste ges tillfälle att samverka för att gemensamt lära sig vilka fördelar som ett aktivt hållbarhetsarbete kan ge, både sett till företagens ekonomi, men även till samhällets. Vis av erfarenheten pekar Botkyrka idag på vikten att få med sig hela organisationen vid dylika upphandlingsförfaranden 6. För att lyckas hela vägen verkar man också se det hela som en lärandeprocess som behöver utvecklas över tiden. Ett senare exempel kommer Örebro kommun, där det kommunala bostadsbolaget ÖBO i samarbete med Skanska ska utbilda mellan 50 och 80 arbetslösa under upprustningen av stadsdelen Vivalla (kontraktvärde 600 miljoner). 7 Ambitionen är att samarbetet mellan kommunen och Skanska ska leda till ökade förutsättning för arbetslösa att få jobb, antingen hos Skanska eller hos annan part. 5 unga-arbetslosa-jobb 6 -orebro 14

20 2.5.9 Hållbarhetsredovisning GRI Global Reporting Initiative (GRI) är ett kommunikationsverktyg som hjälper användaren att upprätta hållbarhetsredovisning enligt internationellt accepterad standard. En hållbarhetsredovisning visar företagets ambitioner och resultat inom ekonomi, miljö och social hållbarhet. Rapporten upprättas med olika ambitionsnivå där data/nyckeltal för utvalda hållbarhetsparametrar redovisas i olika stor omfattning beroende på ambitionsnivå. En intressentdialog mellan företaget och utvalda målgrupper ligger som grund för redovisningen, detta för att säkerställa att företaget vinnlägger sig om att ta reda på målgruppernas förväntningar på företaget, för att därefter kunna redovisa relevanta hållbarhetsdata som visar att företaget beaktat målgruppernas förväntningar i hållbarhetsarbetet. Hållbarhetsredovisningar kan integreras med årsbokslut eller redovisas separat, t.ex. på en hemsida. För statligt ägda företag är det lagkrav på hållbarhetsredovisning enligt GRI sedan Nationella nätverk/projekt 3.1 Nätverk Det finns ett antal nätverk runtom i landet som på något sätt arbetar aktivt med att öka kunskap och förbättra arbetssätt inom CSR-området. Fyra stycken kan nämnas, som särskilt utmärker sig för att ha varit aktiva under en längre tid, och även utgör exempel på framgångsrika nätverk som lyckats på olika sätt: CSR Västsverige, CSR syd/ CSR Skåne, CSR Sweden samt Social Venture Network. En närmare beskrivning av dessa återfinns längre fram i rapporten, se Projekt inom CSR/hållbarhet På flera håll i Sverige har det bedrivits projekt för att stimulera intresset för CSR- och hållbarhetsrelaterade frågor. Här återges en kort summering av ett urval CSR och företagande - att förena samhällsnytta och affärsnytta Projektet drivs av Malmö stad i samverkan med Malmö Företagsgrupper, Malmö högskola och idéburen sektor. Genom strategisk kompetensutveckling avser man lyfta kopplingen mellan CSR, mångfald/ likabehandling och småföretags affärsutveckling för att möjliggöra ökad konkurrenskraft, ökad innovationsutveckling samt främja tillväxt. Projektet utförs med medel från Svenska EFS-rådet och löper från februari 2012 till januari Projektet ser CSR som en strategisk möjlighet för företag att tillägna sig ny kompetens och hitta nya marknader/samarbeten. Likaså ska företagens ledning arbeta fram utvecklingsplaner för hur mångfald/integration kan bidra till att stärka deras varumärken, värderingar och affärsmöjligheter CSR för små företag Regionförbundet Skåne har tillsammans med Företagarna och Malmö högskola drivit projektet CSR för småföretagare under Kännetecknande för mindre företags 8 9 Iris Rehnström, TEM. 15

21 syn på CSR är att de inte är tillräckligt medvetna om riskperspektivet: finns det delar i deras verksamhet som kan utgöra en risk med hänsyn till miljö, god etik och vettiga produktionsvillkor och vilka krav kan komma att ställas från större kunder som har ett aktivt CSR-arbete? Vissa småföretag i projektet har börjat uppleva att deras kunder ställer krav på ökat ansvarstagande men en större andel ännu inte börjat känna av att trycket på dem har ökat från kundernas håll. Detta ser man dock som en tidsfråga då krav och kommunikation mot leverantörskedjor utgör en central del i mer omfattande CSR-strategier som större bolag jobbar efter. Att som småföretag vara medveten om vilka krav som kunderna kan förväntas ställa är på sikt en förutsättning för företagets långsiktiga konkurrenskraft. Till skillnad från ett svagt riskperspektiv är medvetenheten om möjlighetsperspektivet starkt hos småföretagare. Möjligheterna kan t ex ligga i att bygga långsiktiga kundrelationer utifrån en stark värdegrund, identifiera nya produkter/tjänster kopplat till CSR och skapa samarbeten med t ex kunder. Ofta finner man att miljöfrågan är enklare att hantera än de sociala frågorna. Bland småföretag finns ofta en stark medvetenhet om vikten av personalnöjdhet och man kan utnyttja fördelar såsom snabba beslutsvägar och effektiv implementering av nya idéer inom företaget, d.v.s. man kan få mycket att hända på kort tid vilket gör att prioriterade frågor får stor genomslagskraft. I projektet har man särskilt lyft värdet av att koppla CSR-arbete med nyckeltal och sätta upp mätbara mål för effektiv uppföljning. Drivkrafterna för CSR-arbetet har varit av både intern och extern karaktär: internt ser man fördelar kopplat till rekrytering, personalfrågor och profilering inom branschen, externt ser man fördelar genom att kunna hantera risker i leverantörskedjan samt göra nytta för kunden. 3.3 CSR på EU-nivå EU-kommissionen uppmuntrar företag att tillämpa rättvisa anställningsvillkor och respektera de mänskliga rättigheterna. Särskilt betonas detta när företagen köper in produkter från länder utanför EU. Ett särskilt direktorat anordnar konferenser och seminarier om företagens samhällsansvar. En förnyad strategi för CSR antogs av EU för Regional kartläggning 4.1 Enkätundersökning För att undersöka regionala företags intresse för CSR-frågor och få en uppfattning om vilka frågor som företagen arbetar med distribuerade förstudien en webbaserad enkät (Bilaga 1) via Östsvenska Handelskammaren, Företagarna, Norrköpings och Linköpings Miljönätverk, Envimas Miljönätverk och kunder, Cleantech Östergötlands medlemskrets samt näringslivskontor och företagskanaler i Finspång, Söderköping, Motala, Valdemarsvik, Mjölby, Norrköping, Linköping och Kinda kommuner. Enkäten var öppen för svarsregistrering under 3 veckor i april/maj Enkätresultat Enkäten besvarades av totalt 246 företag. Bilaga 1 redovisar enkätens resultatrapport. Nedan redovisas en kort sammanställning av resultatet i form av enkätfrågornas medelvärden

22 6 Miljörelaterade och övergripande frågor Fråga 4. Inköp Fråga 7. Miljöfrågans viktighet Fråga 13. Rutiner för transparens Fråga 15. Viktigt med hållbarhet Fråga 16. Ser fördelar med strategiskt arbete Fråga 17. Viktigt med kommunikation Figur 5. Översikt över medelvärden för fråga 4, 7, 13 samt i enkäten, (inställning till miljörelaterade och mer övergripande hållbarhetsfrågor). Värden över 4 indikerar en övervägande positiv inställning eller att frågan anses viktig. Värden under 4 indikerar en något mindre positiv inställning eller att frågan anses något mindre viktig. 6 Sociala/etiska frågor Fråga 8. Hänsyn till produktion av varor Fråga 9. Motverkande av diskriminering Fråga 10. Arbete Fråga 11. Proaktivt för utsatta grupper för god arbetsmiljö Fråga 12. Förebyggande arbete mot korruption Figur 6. Översikt över medelvärden för fråga 8-12 i enkäten (omfattandes sociala/etiska frågor). Värden över 4 indikerar en övervägande positiv inställning eller att frågan anses viktig. Värden under 4 indikerar en något mindre positiv inställning eller att frågan anses något mindre viktig Företagsinformation och befattning (fråga 1-3) Enkäten har i huvudsak besvarats av VD eller medlem av ledningsgrupp, ägare (inkluderandes egna företagare i t ex enmansföretag) eller befattning med ansvar för miljö/kvalitetsfrågor. Endast ett svar har kommit från en befattning med särskilt ansvar för hållbarhetsfrågor. 17

23 Storleken på svarande företag fördelade sig enligt följande: ca 60 % av svaren härrör från företag i mikrostorlek (1-9 personer) ca 32 % av svaren små- till medelstora företag ( personer) ca 8 % av svaren härrör från stora företag med mer än 250 personer Majoriteten av svarande företag har sin verksamhet i Norrköping, Linköping, Valdemarsvik, Kinda och Åtvidaberg Hänsyn till miljöaspekter (fråga 4-7) En majoritet av företagen som svarat på enkäten jobbar aktivt med miljöfrågor och ca 75 % anser att miljöfrågan är relativt viktig för deras verksamhet (svarsalternativ 4-6, fråga 7). Däremot är endast 25 % av företag miljöcertifierade. Av de som inte är certifierade säger ca 52 % att de jobbar utifrån en policy eller handlingsplan för miljöfrågor. En majoritet (ca 68 %) av företagen tycker att det är något viktigt/viktigt att ta hänsyn till miljöaspekter vid inköp (svarsalternativ 4-6, fråga 4). En möjlig orsak till att många inte är miljöcertifierade är att det är många enmans- och mikroföretag som svarat på enkäten och att det är en relativt stor kostnad för ett litet företag att certifiera sig. Av de som svarat att de är miljöcertifierade är det i huvudsak standarden ISO som de certifierat sig mot. Även certifieringar som FR2000 (ett integrerat kvalitets- och miljöledningssystem) och PEFC (certifiering av hållbart skogsbruk) nämns. Enkäten visar att det finns medvetenhet kring miljöfrågan men att resurser (tid/pengar) sannolikt begränsar möjligheten för åtminstone de små företagen att jobba systematiskt. De större företagen har oftast policys/rutiner på central nivå vilket framgår av enkäten Hänsyn till sociala/etiska aspekter (fråga 8) En majoritet av företagen (68 %, svarsalternativ 4-6, fråga 8) som svarat på enkäten uppger sig ta hänsyn till t ex mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden när de gör inköp. För de som angett att de lägger mindre vikt vid denna aspekt (svarsalternativ 1-3) framgår att man inte anser att det är en relevant fråga, d.v.s. att man inte gör några sådana inköp av varor eller tjänster som härrör från producenter i t ex utvecklingsländer där dåliga arbetsförhållanden är vanliga. Andra hänvisar till att man är bunden av ramavtal eller att man inte kommit så långt ännu, men det finns intentioner att gå djupare i frågan. Av ett par svar förstås att man endast handlar sina produkter eller tjänster inom Europa eller Sverige och där anses arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter vara tillgodosedda. Flera svar beskriver att företagets leverantörer har koll på detta, eller att det är svårt att hitta information om detta, medan andra menar att det är tillgodosett via koncernens eller den överordnade organisationens uppförandepolicy. Någon svarar att man handlar rättvisemärkt, vilket har en tydlig koppling till frågan, medan hänvisningar till att man handlar miljövänligt/ekologiskt visar att man ibland likställer miljövänliga alternativ med goda arbetsförhållanden/mänskliga rättigheter trots att denna koppling inte är självklar. 18

24 4.2.4 Hänsyn till diskriminering (fråga 9) En majoritet av företagen (73 %, svarsalternativ 4-6) som svarat på enkäten uppger sig jobba för att motverka diskriminering. Bland svarsalternativen 1-3 framgår att frågan ofta inte anses relevant då många svaranden tycks jobba i fåmansföretag (1-2 personer). Exakt hur man gör för att ta hänsyn till diskrimineringsfrågan framgår inte. Bland kommentarerna framgår dock att flera hänvisar till antingen jämställdhetsplan eller jämställdhetsgrupp (lagkrav för företag med mer än 10 anställda) eller sina egna personliga värderingar som man för över till företaget och företagsanknutna relationer. Andra uppger att man arbetar aktivt för att motverka diskriminering, ser till alla människors lika värde och rättigheter, och något företag beskriver specifikt hur man arbetar för att bryta gamla könsrollsmönster Hänsyn till sårbara/utsatta grupper (fråga 10) En minoritet av företagen (47 %, svarsalternativ 4-6) verkar se möjligheter att hjälpa personer som står utanför arbetsmarknaden. Av kommentarerna att döma verkar det vara storleken på företagen som begränsar företagen i första hand (många är fåmansföretag). Många anser sig dock inte ha möjlighet till det, utan att ange särskilda motiv. Några hänvisar dock till att det krävs specialistkompetens för att arbeta inom deras företag, t.ex. särskild behörighet eller yrkeslegitimation. Några uppger sig samarbeta med yrkesskola och tar in praktikanter eller lärlingar den vägen. I den mån man kan ta emot/anställa personer som står utanför arbetsmarknaden nämner man främst ungdomar. Funktionshindrade och utlandsfödda nämns dock också. Ett svar visar på att det finns företag som kan påverka produktutformningen till förmån för människor med funktionshinder. Även om skillnaden inte är jättestor framgår det ändå tydligt att det är väsentligt färre företag som lägger stor vikt vid denna fråga jämfört med att visa miljöhänsyn eller ta hänsyn till sociala/etiska aspekter (dessa frågor hade % av svaren inom alternativ 4-6). Medelvärdet för fråga 10 ligger på 3,27 vilket är ett av de lägsta i hela undersökningen Hänsyn till personalhälsa (fråga 11) En majoritet av företagen (87 %, svarsalternativ 4-6) anser det vara viktigt med god personalhälsa. Eftersom enkäten saknade möjlighet att lämna kommentarer till frågan kan en djupare förståelse för svaren inte ges. Med ett medelvärde på 4,81 är denna fråga en av de som erhållit högst poäng i hela undersökningen Arbete mot mutor och korruption (fråga 12) En majoritet av företagen (70 %, svarsalternativ 4-6) verkar lägga vikt vid arbeta mot mutor och korruption. 19

25 Samtidigt visar kommentarerna att detta är en fråga som inte är aktuell, framför allt på grund av företagets storlek (de hänvisar till att det egna företaget är mycket litet) eller för att man anser att problemet inte förekommer i branschen. Detta indikerar att man har uppfattningen att korruption endast existerar bland stora företag och i vissa branscher, vilket kan vara en missuppfattning. Det är t ex känt att korruption är vanligt förekommande inom t.ex. restaurangbranschen och byggbranschen, som ju också kan bestå av små företag. Endast ett fåtal svar indikerar att man är medveten om problemet och kanske även upplevt att det förekommer. Flera svarande uppger att man har regelverk för dessa frågor, ett annat förklarar att man vägrar uppdrag till kunder som man misstänker för oegentligheter Rutiner för transparens (fråga 13) En minoritet av företagen (43 %, svarsalternativ 4-6) anser sig ha rutiner kring hur företaget skapar transparens kring sin verksamhet. Några företag hänvisar till policys, lagkrav och certifieringar i kommentarerna. Spridningen på kommentarerna samt en lägre kommentarsfrekvens jämfört med tidigare frågor kan dock tolkas som att många företag har svårt att ta ställning till vad transparens i ett hållbarhetsarbete innebär. Transparensen i denna fråga handlar om att möjliggöra insyn i delar av verksamheten som är kopplade till hållbarhet (t ex vilka frågor ett företag satsar på, vilken ambitionsnivå man har och vad man vill åstadkomma). Transparens lägger även grunden för vad och hur ett hållbarhetsarbete kan kommuniceras. Transparens är i hög grad kopplat till systematik, strategi och mätbarhet, vilket är ett område som många företag ofta behöver hjälp med, för att kunna hantera hållbarhetsfrågorna på ett bra sätt. Att göra beslut/aktiviteter transparenta innebär dock inte att företag behöver gå ut med all information mot kunder, allmänhet, avslöja affärshemligheter etc., det handlar mer om att hitta interna, effektiva system för att åstadkomma resultat i hållbarhetsarbetet Hållbarhetspolicys (fråga 14) På frågan om vilka hållbarhetspolicys som företagen har fördelar sig svaren enligt följande. Har miljöpolicy 18% Har miljöpolicy samt policy för sociala/etiska frågor 12% Har policy som omfattar alla hållbarhetsaspekter 32% (miljö, socialt/etiskt, ekonomi) Saknar policy 38% I kommentarerna framgår att vissa företag menar att det handlar om sunt förnuft eller att frågorna diskuteras mer eller mindre frekvent. Några svar visar även att arbete kring detta pågår just nu. Bland de som svarat nej verkar få ha lämnat kommentarer, man kan dock tänka sig att många små företag är försiktiga med att lägga resurser på att ta fram policys Inställning till hållbarhetsfrågor (fråga 15-17) En majoritet av företagen (82 %) anser att hållbarhetsfrågorna är av vikt för företagets verksamhet (svarskategori 4-6, fråga 15). 20

26 En majoritet av företagen (73 %) anser att hållbarhetsfrågorna i någon mån kan ge företaget ekonomiska eller andra fördelar (svarskategori 4-6, fråga 16). En majoritet av företagen (70 %) anser att kommunikation av hållbarhetsfrågorna är viktigt(svarskategori 4-6, fråga 17). I kommentarerna finns en indikation om att hållbarhetsfrågorna anses vara av större vikt för stora företag än för små och att de anses mer betydelsefulla inom vissa branscher. Man framhåller t ex fördelar som rekrytering, effektiv resursanvändning och en marknad med efterfrågan, där företag kan dra nytta av hållbarhetsarbete. När det gäller kommunikation framkommer olika åsikter: någon menar att det är viktigare med internkommunikation än extern, medan andra menar att det är bättre att kommunicera externt då det är allmänt känt internt. Flera påpekar också vikten av att man kommunicerar på ett ärligt sätt då det förekommer tomma ord som används i rent marknadsföringssyfte. Bland svarskategorierna 1-3 är få fritextsvar lämnade och det är svårt att veta vilka motiveringar som ligger bakom svaren Intresse för nätverk och rapport (fråga 18-19) Intresset för en regional mötesplats kring dessa frågor fördelar sig enligt följande Ja 46 % Nej 54% Intresset för att ta del av förstudierapportens resultat fördelar sig enligt följande Ja 55 % Nej 45% Det relativt höga intresset för både rapportens resultat och en ev. mötesplats tolkas som att frågan betraktas som relevant och att det finns en efterfrågan bland regionens näringsliv. Genom kommentarerna blir det tydligt att brist på tid och att frågorna inte anses relevanta (sett till t ex företagets storlek eller verksamheten), är de mest frekventa motiveringarna för ointresse. Det finns även företag som redan anser sig ha den kunskap som behövs inom området. Några anger dock att deras intresse kan öka med tiden i takt med att företaget växer/mognar. 4.1 Regionala initiativ Nedan ges ett urval med exempel som drivs/drivits i Östergötland och där det finns tydliga kopplingar till CSR och samhällsansvar: Offentlig sektor Flera kommuner i vår region är Fairtrade City, vilket är ett viktigt steg till att bli en medveten konsumentorganisation. Regionens Fairtrade citys finns i Norrköping, Linköping, Söderköping samt Boxholm. I landet som helhet finns ca 60 Fairtrade citys. Att vara en Fair träde City innebär att kommunen engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion, både när det gäller den egna konsumtionen men även för att påverka utbudet hos caféer, restauranger och butiker samt ute på olika arbetsplatser. En lokal styrgrupp med bred representation arbetar med informationsspridning om rättvis handel. 21

27 Utvecklingen av Fairtrade citys visar att kommunerna blivit mer medvetna om sin roll som konsumenter, genom de varor och tjänster som kommunerna årligen köper in, och detta sätter avtryck i hur kommunerna bedriver en ansvarsfull offentlig upphandling. Norrköpings kommun jobbar även brett med hållbar utveckling. Bland annat har man tagit fram en checklista för hållbara arrangemang, man stimulerar till hållbart resande, och har olika nätverk inom miljö och hållbarhet för både barn och äldre. Hållbara stadsdelar: Ett flertal kommuner i Östergötland jobbar med att utveckla s.k. hållbara stadsdelar och att få in hållbarhetsperspektivet i samhällsplaneringen. I stadsdels-sammanhang fokuseras ofta på miljöfrågan (ny miljövänlig teknik, miljö-och energi-klassificeringar av byggnader/stadsdelar) men ökat fokus finns på sociala aspekter som att skapa utrymme för social interaktion, hur man bygger/planerar för att motverka segregation, tillgänglighet för alla etc. Den sociala dimensionen kan även ges utrymme redan i planeringsstadiet i medborgardialoger där målgruppernas tankar och idéer tas tillvara i planeringsprocessen. Hos kommuner utanför Östergötland finns även exempel på hur man börjat använda sociala upphandlingskrav i samband med utvecklandet av hållbara stadsdelar. Det är dock osäkert i hur stor utsträckning som kommunerna för en dialog mot byggherrar och fastighetsvärdar med CSR-strategier och hur detta skulle kunna påverka utformningen och processen kring hållbara stadsdelar. Nya samarbetsmodeller i Vadstena kommun för att hjälpa folk till sysselsättning syftar till att fånga upp människor som hamnat utanför arbetsmarknaden men där ansvaret tidigare legat på olika samhällsinstanser 11. Samarbetet mellan arbetsmarknadsenheten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska leda till en bättre helhetssyn på verksamheten. Målet är att få fler människor som erhåller lön istället för bidrag. Kommuner, landsting, föreningar och företag nämns som potentiella arbetsgivare. Cleantech Östergötland är en affärsorienterad samverkansarena för East Swedens verksamheter inom miljöteknik och ägs av Linköpings och Norrköpings kommuner samt Linköpings Universitet. Cleantech Östergötland samlar och främjar regionens affärs- och utvecklingsmöjligheter inom området och synliggör regionala kompetenser och tillämpningar. Företagsnätverket består av drygt 100 medlemmar och omfattar såväl anläggningar och teknikleverantörer som miljö- och hållbarhetskonsulter Privat sektor Unga jobb är en satsning från Swedbank och Sparbankerna, där Åtvidabergs Sparbank varit med och initierat projektet från början 12. Satsningen går ut på att hitta praktikplatser åt ungdomar och sedan starten 2008 har mer än 4000 praktikplatser förmedlats. Flera ungdomar har hittat fasta anställningar via praktikplatsen och många har lärt sig att ta större, eget ansvar och ökat sitt självförtroende på arbetsmarknaden. För att satsningen ska lyckas krävs dock ansvarsfulla företag som kan erbjuda god handledning och vettiga saker att göra under praktikperioden. Positiva värden som fallit ut för företagen som deltagit är nya infallsvinklar, ökad rekryteringsbas, stolt personal och ny energi till arbetsplatsen. 11 Artikel Corren,

28 SPP har genomfört en turné i landet under våren, kallat Spelet om framtiden. Bl.a. Linköping besöktes, där företagare från länet var inbjudna att under en eftermiddag dels testa spelet och lära sig mer om hållbart företagande, dels lyssna till inspirerande föreläsningar av bl. a Björn Söderberg, prisad hållbarhetsentreprenör. De resultat man kommit fram till var att många av de deltagande företagen var långt mer hållbara än många andra svenska företag. Om detta innebar att evenemanget lockade de redan frälsta eller om många företag är mer hållbara än vad som är känt, är något man kan spekulera i. Norrköping och Linköpings miljönätverk är exempel på två företagsdrivna nätverk. Dessa initierades från början inom det kommunala Agenda 21- arbetet. Kommunen har här ett intresse av att företag höjer sin kunskap kring miljö- och hållbarhetsfrågorna. Man har även en tradition att dela ut miljöpris till duktiga företag i samverkan med studenter från Linköpings universitets miljövetarprogram. Nätverken har fokus framförallt på miljö och fair trade och kan mycket väl ha intresse att ta ett bredare grepp om hållbarhetsfrågorna. Envima är ett miljökonsultföretag som driver ett miljönätverk med 4 träffar per år. Medlemmarna består av representanter från tillverkande företag och energibolag i Östergötland med omnejd. Vid träffarna diskuteras olika teman inom miljö- arbetsmiljö och hållbarhetsfrågor. Ett verktyg som används är den webbaserade plattformen Miljöjouren, där man kan få mycket information om miljö- och hållbarhetsfrågor. Mot en årskostnad kan man även bli medlem i Miljöjouren och bland annat få tillgång till ytterligare information och delta i forumdiskussioner i aktuella frågor inom miljö och hållbarhet. Under maj 2013 lanserades även boken Framtiden är hållbar vilken finns i tryckt form samt i pdf-format för nedladdning på Miljöjourens hemsida. Östsvenska Handelskammaren har under 2013 genomfört några medlemsträffar med tema hållbart ledarskap. Inbjudna gästföreläsare har varit Vd:n på Plantagon samt hållbarhetschefen på Max Hamburgerrestauranger. 4.2 Högskolor/universitet Högskolan på Gotland profilerar sig dels som en regional aktör, dels genom forskning och utbildning inom hållbarhetsområdet som marin ekologi, naturresurshushållning, vindkraft och kulturvård. Högskolan har utbildningar i miljövetenskap och hållbart företagande/ ledning där CSR ingår. Vid Högskolan på Gotland finns även ett Sida-finansierat Internationellt Centrum för Lärande för Hållbar Utveckling, SWEDESD, med en direkt koppling till UNESCO:s agenda för ESD (Education for Sustainable Development). Vid Linköpings universitet bedriver Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier utbildning och forskning som knyter an till etnicitet, migration och hälsa. Institutionen för Tema bedriver tvärvetenskaplig forskning över disciplingränser, bl.a. med temat Vatten i natur och samhälle. Institutionen för Ekonomisk och industriell utveckling bedriver forskning inom ekonomi, management, designteknik och miljöteknik. Inom samtliga områden finns infallsvinklar som knyter an till CSR och hållbarhet. 23

29 5 Diskussion 5.1 Utmaningar En utmaning när det gäller CSR, socialt ansvarstagande, samhällsansvar etc. är att utfallet förväntas gynna samhället samtidigt som ansvaret för att utveckla och utföra handlingarna läggs på det enskilda företaget/organisationen. I Västra Götalandsregionen konstaterade man att det inte finns någon tydlig ägare av CSR-frågan, vilket bidragit till en satsning på nätverket CSR Så länge ingen äger frågan om CSR får den heller inget genomslag i samhället som stort Västsverige. Utan en tydlig ägare som driver på intresset är det upp till varje individ/organisation att avgöra hur pass intresserad man är och vilka kopplingar man ser mellan den egna verksamheten och de fördelar som CSR/hållbarhetsarbete kan medföra. När man läser i media om vad företag uträttar inom området är det ofta stora företag man rapporterar om (t ex IKEA, H&M, Max). Det är lätt att få bilden att detta bara är något för stora företag med mycket resurser eller att CSR är något stort och komplicerat som saknar koppling till de mindre företagens vardag. Denna bild bekräftas av erfarenheter som både Swerea IVF och CSR Västsverige gjort genom sina CSR-träffar. De stora företagens sätt att arbeta behöver därför skalas ned för att även små och medelstora företag (SME) ska kunna hämta inspiration kring hur deras verksamhet skulle kunna agera inom området. Att göra den här nedskalningen är ingen självklar process utan något som behöver ske i dialog med experter på området, alternativt utifrån kända/beprövade modeller/metoder. För SME-företag blir det sannolikt också relevant att hitta olika former av samverkansmodeller för att effektivt kunna nyttja de resurser som behöver läggas på området. I Östergötland finns exempel på företagsgrupper som gått samman och miljöcertifierat sig i grupp. I och med att offentlig sektor sporras av bl.a. Miljöstyrningsrådet för att ställa fler miljö- och sociala/etiska krav i offentlig upphandling, tvingas upphandlande kommuner att bygga upp sin kunskap på området. Större kommuner är ofta även drivande i att bygga hållbara stadsdelar som ska bidra till att stärka kommunernas varumärken. Kommuner har även kommunala bolag som ofta är tongivande på den ort de verkar. Kommuner bedöms därmed kunna ha stor inverkan på den lokala synen på CSR och samhällsansvar då det finns flera ingångar kopplade till kommunernas verksamhet. Offentlig sektor måste dock samverka med privat och utgå från att båda parter har något Processen att nå gemensam insikt i fördelarna med CSR/hållbarhetsarbete tar tid, och kräver att både offentlig och privat sektor ges möjlighet att bygga upp sin kompetens inom området 13 Samtal med Jan Bäck, Swerea IVF, Samtal med Magnus Österman, CSR Västsverige,

30 att vinna på ett ökat ansvarstagande. Risken annars är att kraven från offentlig sektor upplevs som krav, och inte som ett incitament för att leverantörerna ska börja se på sin verksamhet ur ett mer innovativt CSR-perspektiv som gynnar deras affärer på sikt. Kommuner kan också brottas med interna kommunikationsproblem kring hållbar utveckling och hur detta ska manifesteras på de olika förvaltningarna för att få de anställda att jobba mot ett gemensamt mål. (Garstad & Stojmenovic, 2013) Tröskeln för många SME-företag ligger ofta i att hitta systematiken, mätbarheten och transparensen i det de gör/har som ambition att göra inom ramen för CSR/hållbarhet. Istället förlitar man sig kanske på outtalade ambitioner, några personers sunda förnuft eller sporadiska aktiviteter, vilket innebär att CSR-frågan aldrig blir en integrerad del i företaget och det är svårt att utvinna affärsmässiga fördelar. Enligt Swerea IVF 15 är det vanligt att små företag inte ser lönsamheten i CSR och att de är ovana vid att jobba med budskap. Det finns även en oro för att sticka ut för mycket. För alla företag, oavsett storlek, är det också väsentligt att göra en balanserad gränsdragning av ansvaret då det inte kan betraktas som hållbart att lägga ned massor av tid och pengar på aktiviteter som inte leder till bättre affärer, ett starkare varumärke eller färre risker. 5.2 Finns ett intresse/behov? Av de som besvarat enkäten framgår att 110 företag gärna skulle se ett regionalt forum/mötesplats för CSR-frågan. Enkätsvaren visar på goda intentioner att vilja/kunna arbeta för ett bättre samhälle och några har redan kommit igång med specifika aktiviteter. Spridningen på en del av enkätsvar visar dock på viss kunskapsbrist och sammanblandning av begrepp som tyder på kunskapsluckor, vilket överensstämmer med CSR Västsveriges erfarenheter, att företag ofta vill men vet inte alltid hur. Många verkar vilja göra mycket, men en del företag gör det kanske i det dolda eller på ett så självklart sätt för den egna personen/företaget att man inte ens tänker på att de kan ha grunden till ett strategiskt viktigt synsätt som kan påverka deras affärsmöjligheter, få dem att nå nya kunder, bli mer attraktiva som arbetsgivare, etc. Enkäten visar också att det finns ett starkare fokus på miljöfrågorna än på de sociala delarna, kanske för att miljöfrågan lyfts fram mer från samhället och är något enklare att hantera genom sin mätbarhet. Miljöfrågan är också mer reglerad i lagstiftningen vilket påverkar detta resultat. Samtidigt skrivs det mycket i både affärstidningar och dagspress om behovet att få ut utsatta och sårbara grupper på arbetsmarknaden och lönsamheten i att t ex förebygga psykisk ohälsa på jobbet. 16 Vissa medlemmar i CSR Västsverige har också upplevt att fokus främst varit på miljöfrågan medan de sociala delarna fått mindre utrymme. 17 Potentialen i att lyfta CSR-frågan regionalt ligger förmodligen i att uppmuntra företagen att se och ta till sig helheten och att förmå dem att utnyttja de styrkor som befintliga eller nya synsätt kan medföra om de inför systematik, mätbarhet och rätt sorts kommunikation. CSRexperter verkar mena att många företag (särskilt små och medelstora) har ett väldigt bra grundtänk i sin verksamhet och stor förmåga att snabbt implementera nya idéer, men att 15 Samtal med Jan Bäck, Swerea IVF, Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? Vinster med att förebygga psykisk ohälsa på jobbet. Anders Johrén Labora konsultforum AB på uppdrag av Hjärnkoll, Mars Utvärdering av Public & Private Social Responsibility Initiative-CSR Västsverige, Utvärderingsrapport 2012:03 Regional Utveckling,IM-gruppen Uppsala AB 25

31 svagheterna ligger i bristande kunskap/resurser för att omvandla grundtänket till något systematiskt och uppföljningsbart ur ett mer affärsmässigt perspektiv. Genom enkäten framkommer också det som ofta anses vara den största tröskeln för många företag när det gäller att vinna deras engagemang: brist på tid och resurser. Denna tröskel behöver man ta hänsyn till om man ska utforma en regional mötesplats för CSR/hållbarhetsfrågor. I förarbetet till förstudien har flera parter lyft svårigheten i att nå ut, få folk att komma på möten/träffar, etc. Således är det inte självklart att instifta ännu ett forum som enbart bygger på människors fysiska närvaro på nätverksträffar. Utvärderingen av CSR Västsverige 18 visar dessutom att nätverket fått kritik för att aktiviteterna främst varit knutna till Göteborgsregionen och verksamheten har inte förrän nyligen kommit igång i kranskommunerna. Samtidigt har medlemmarna visat stor uppskattning över nätverksträffarna, möjligheten att ta del av goda exempel från andra företag och den kompetenshöjande effekten som nätverksaktiviteterna haft. 5.1 Hur drivs befintliga nätverk/projekt Befintliga CSR-nätverk i Sverige drivs på helt olika sätt: CSR Västsverige drivs som en ideell förening med en medlemsavgift som är relaterad till medlemmens storlek samt offentliga projektmedel från Regionsutvecklingsnämnden i Västra Götaland. Offentliga medel är garanterade till 2015 men nätverket behöver hitta vägar för att på sikt bli mer självförsörjande. Västra Götalandsregionen betraktar föreningens verksamhet som ett angeläget samhällsintresse samtidigt som frågorna saknat en samhällsaktör som vill/kan åta sig ansvaret på egen hand. På sikt hoppas nätverket kunna öka både medlemsantalet och medlemsavgifter genom att tillhandahålla verktyg och licenser som en medlemsförmån. Nätverket CSR Skåne drivs av stiftelsen TEM som är en avknoppning från Lunds universitet. Verksamheten bedriver konsulttjänster/utbildningar inom hållbarhet och CSR. CSR-nätverket finansieras av medlemsavgifter och egen verksamhet genom spetskompetens när det gäller t.ex. utbildningar och konsultstöd inom området. TEM är även med och arrangerar konferenser såsom CSR Syd (konferens för södra Sverige som från och med 2013 utvecklats till CSR North, norra Europas CSR-konferens) samt hållbar sjukvård CleanMed Europe TEM:s CSR-experter har även varit involverade i CSR-projekt i bl.a. Skåne och Kalmar (se nedan). CSR Sweden är ett nätverk som är finansierat via näringslivet och som startades genom Stiftelsen Svenska Jobs and Society (Nyföretagarcentrum Sverige). Nyföretagarcentrum Sverige var med vid bildandet av CSR Europe och är där representerat i nätverket såväl som medlem, nationell partner och styrelsemedlem. Social Venture Network Sweden är ett internationellt nätverk med företag, organisationer och myndigheter som medlemmar. Organisationen är politiskt, religiöst och ekonomiskt obunden och finansieras genom medlemsavgifter. Medlemmar har möjlighet att stå som värd för olika arrangemang. De verkar t ex på den politiska arenan genom Almedalsveckan. 18 Utvärdering av Public & Private Social Responsibility Initiative-CSR Västsverige, Utvärderingsrapport 2012:03 Regional Utveckling,IM-gruppen Uppsala AB 26

32 Utöver nätverk har flera regioner arbetat för CSR-frågan genom olika typer av EU-projekt: I Kalmar har IUC haft ett EU-projekt med CSR-inriktning som nyligen avslutats 19. Under projektet har de märkt av ett stort intresse för frågorna och efter projektets slut kvarstår ett intresse för ett CSR-nätverk bland företagen. Brist på finansiering gör dock att företagen tills vidare tvingas hantera frågorna på eget bevåg. I Skåne har Regionförbundet Skåne har tillsammans med Företagarna och Malmö högskola drivit projektet CSR för småföretagare. Detta EU-finansierade projekt har utmynnat i webbportalen med anpassade CSR-verktyg för mindre företag. För närvarande drivs även projektet CSR och företagande - att förena samhällsnytta och affärsnytta. Projektet drivs av Malmö stad i samverkan med Malmö Företagsgrupper, Malmö högskola och idéburen sektor och finanserias av Svenska ESFrådet. Swerea IVF driver genom satsningen Industriell Dynamik (finansierad av Västra Götalands Regionen) två CSR-nätverk för företag i Borås och Mölndal. Nätverken drivs i samverkan med Företagarna och IUC - Industriellt Utvecklingscenter. I mindre företagsgrupper ger man grundutbildning kring CSR utifrån en handbok som Swerea och Företagarna tagit fram, därefter jobbar man individuellt utifrån respektive företags förutsättningar Hur kan frågan drivas i Östergötland? Ytterst äger varje företag/organisation frågan själv men den är även viktig för offentliga aktörer, akademi, sårbara grupper i samhället och för samhället i stort. Komplexiteten i CSR-frågorna medför att både generalist- och specialistkompetens inom området behöver vävas samman, liksom ett brett, tvärvetenskapligt och innovativt synsätt i kombination med långsiktigt kontaktbyggande/flerpartsdialog (t ex för att knyta samman privat och offentlig sektor). Ser man till Skåne och Västra Götaland som båda är aktiva inom CSR-området, framgår det att större satsningar/projekt ofta involverat parter som representerar näringslivet, offentlig sektor samt universitet som bedriver relaterad forskning/utbildning. CSR Västsverige är exempel på ett nätverk som haft ett starkt offentligt finansieringsstöd i ryggen. Ser man till CSR-frågornas karaktär, de samhällsproblem som de knyter an till och de affärsmässiga aspekterna blir det tydligt att flera olika intressenter borde ha ett stort intresse av frågan, t.ex. intresseföreningar, miljönätverk, ideella sektorn, kommuner, folkhälsoinstitutioner, landsting, universitet/högskolor, näringslivshubar/näringslivsnätverk, studentföreningar etc. I dagsläget saknas en given aktör som tar ansvar för att lyfta upp CSR-frågan på agendan. I kontakter som togs före förstudien framgick att flera parter ansåg sig ha ett potentiellt intresse men att man ville att avvakta ett aktivt ställningstagande tills man visste om andra var villiga att åta sig ett ansvar. Med tanke på CSR-frågans bredd och komplexitet behöver 19 Samtal med Annika Karpfors IUC, Samtal med Jan Bäck,Swerea IVF,

33 regionens intressenter kunna mötas, utbyta idéer och ta till sig kunskap utifrån en gemensam kommunikationsplattform och en gemensam agenda. 6 Slutsatser/Rekommendationer 6.1 Slutsatser Enkäten visar att det finns ett uttalat intresse för CSR hos många regionala företag. Kunskapssammanställningen visar också att det pågår flera aktivititer/initiativ i regionen som har kopplingar till CSR. Det framkommer också att det pågår aktiviteter kring CSR och nya affärsmöjligheter i andra regioner, vilket tyder på ett tydligt intresse för frågan. Ser man till bredden på de frågor som kan behandlas inom ramen för CSR kan ett starkt nätverk som lyfter frågan sannolikt bidra till att skapa synergier mellan företagens affärsmöjligheter och regionens tillväxt/attraktionskraft. I de regioner där någon aktör valt att driva CSR-frågan pågår flera stora satsningar som lett till EU-projekt, metodutveckling och att organisationer kunnat mötas av goda exempel och lärt sig av varandra. Intresset för CSR verkar också öka då bl.a. CSR Västsverige ofta blir tillfrågade av andra regioner/parter om de kan dela med sig av sina erfarenheter. I större CSR-satsningar som gjorts i andra regioner finns det ofta en samverkan mellan offentlig och privat sektor samt universitet och högskolor med relaterad forskning som också har funnits med som samarbetspartners. Ett framtida regionalt forum för CSR-frågor måste kunna arbeta med CSR-frågorna i sin fulla bredd, d.v.s. omfatta både miljömässiga, sociala/etiska och ekonomiska aspekter 6.2 Frågeställningar att gå vidare med De kontakter som tagits under förstudiearbetet samt resultatet av enkäten visar att det finns tillgång till kompetens och kunskaper om frågan hos olika instanser, både inom privat sektor, hos universitet och högskolor och inom den offentliga sektorn. Om dessa kompetenser sammanförs ökar förutsättningarna avsevärt för att nå ett fruktbart resultat på både kort och lång sikt. Det bör poängteras att det handlar om att ta ett helhetsgrepp över hållbarhetsfrågorna med sina tre perspektiv och se synergierna mellan aktiviteter/insatser man redan gör. Frågeställningar att gå vidare med inför det fortsatta arbetet är t.ex: - Hur ska regionens egen kompetens och kunskap i CSR/hållbarhetsfrågor tas till vara och knytas samman? - Vilken nytta kan man dra av de erfarenheter som andra regioner gjort genom sina nätverk/projekt och de verktyg som finns tillgängliga? - Hur gör man för att engagera företag och aktörer utan att de hindras av begränsade resurser och geografiska lägen utanför städerna? - Vilka mål behöver ett nätverk/mötesplats jobba utifrån för att nätverket ska bidra till stor samhällsnytta för regionen och för att frågorna ska kunna införlivas på ett naturligt sätt i regionens aktiviteter? 28

34 - Vilka aktörer har intresse och resurser att delta i det fortsatta arbetet? 6.3 Rekommendationer För att gå vidare med frågan kring hur regionen kan jobba med CSR-frågan föreslår vi ett fortsatt arbete som kan följa detta upplägg: Under hösten/vintern 2013 anordnas ett intresseväckande seminarium kring CSRfrågan med externa gästföreläsare från t.ex. andra CSR-nätverk/CSR-projekt. Tänkbara målgrupper för seminariet är enskilda företag, företagsnätverk, näringslivsorganisationer, universitet, ideell sektor, landstinget och offentlig sektor. Som projektledare för detta föreslår vi en arbetsgrupp som består av de företag/organisationer som utfört denna förstudie. Intresselistan från enkäten samt befintliga nätverk kan utgöra en bra grund för att sprida inbjudan till de som bidragit till enkäten och som har ett uttalat intresse kring frågan. I samband med seminariet bjuds representanter från andra organisationer in för att diskutera det fortsatta arbetet utifrån en gemensam agenda. Ambitionen är att utöka arbetsgruppen med fler intressenter. Målformulering och handlingsplan tas fram av arbetsgruppen. I handlingsplanen behöver t.ex. ställning tas till hur man kan nyttja erfarenheter från andra regioner samtidigt som regionens egen kompetens inom CSR tas tillvara. För att skapa ett livskraftigt forum för CSR-frågan behöver verksamheten sannolikt byggas upp utifrån tydligt definierade mål. Arbetsgruppens arbete mynnar i en ansökan om finansiering t ex från nationellt eller EU-håll för att fortsatt driva och utveckla ett CSR-nätverk/forum för region Östergötland. 7 Referenser Borglund, De Geer och Hallvarsson, Värdeskapande CSR: hur företag tar socialt ansvar. 1:a upplagan, Norstedts akademiska förlag, Stockholm. Carroll, Corporate Social Responsibility: Evolution of Definitional Construct. Business Society, vol. 38, No. 3, s Enell, Miljökommunikation och hållbar utveckling- stark ditt varumärke och skapa affärsnytta. SIS Förlag, SIS HB 218, utgåva 1, ISBN: Eriksson och Ahlstrand, CSR i små företag. Magisteruppsats, Ekonomistyrning, Höstterminen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Eriksson & Skog, Varför samhälleligt företagsansvar?- kvalitativ studie om motiven bakom samhälleligt företagsansvar. Magisteruppsats, 15 p, VT Företagsekonomiska institutionen, Stockholms Universitet. Garstad & Stojmenovic, Man gör som man alltid har gjort. En studie av kommunikativa ramar vid implementering av beslut om integrering av hållbarhetsaspekter 29

35 vid offentliga upphandlingar på kommunal nivå. C-uppsats från Miljövetarprogrammet, Linköpings Universitet. Story & Price, Corporate Social Responsibility and Risk Management. Journal of Corporate Citizenship, nr. 22, s

36 Bilaga 1 ÖVERSIKTLIG SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAREN

37 Bilaga 1 Östgötska företags intresse för hållbart och ansvarsfullt företagande Enkät om hållbart företagande, sammanställning av svar. Datum: Min position i företaget: Antal svarande: 246 st 2. Företagsinformation: Antal svarande: 246 st Sida 1 av 5

38 3. Var i länet har företaget sin verksamhet? Antal svarande: 246 st Bilaga 1 4. När ert företag gör inköp tar ni då hänsyn till hur dessa produkter eller tjänster påverkar miljön? Antal svarande: 245 st Totalt Medelvärde ,13 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning 5. Är ert företag miljöcertifierat eller miljödiplomerat? Antal svarande: 247 st 6. Om nej på ovanstående fråga, har ert företag någon form av handlingsplan eller policy för hur ni ska arbeta med miljöfrågor? Antal svarande: 186 st Sida 2 av 5

39 Bilaga 1 7. Hur viktig anser ni att miljöfrågan är för er verksamhet? Antal svarande: 241 st Totalt Medelvärde ,48 Gradering: 1- Inte viktig, 6- Mycket viktig 8. När ert företag gör inköp, tar ni då hänsyn till hur dessa produkter eller tjänster har producerats, (t.ex. mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i leveranstörskedjan)? Antal svarande: 243 st Totalt Medelvärde ,9 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning 9. Arbetar företaget för att motverka diskriminering (t.ex. jämställdhet, religion, etnicitet)? Antal svarande: 241 st Totalt Medelvärde ,24 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning 10. Arbetar företaget för att få in sårbara/utsatta grupper på arbetsmarknaden (t.ex. funktionshindrade, långtidsarbetslösa, ungdomar)? Antal svarande: 241 st Totalt Medelvärde ,27 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning 11. Arbetar ni proaktivt för att säkerställa god arbetsmiljö och friska, motiverade medarbetare? Antal svarande: 243 st Totalt Medelvärde ,81 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning Sida 3 av 5

40 Bilaga Arbetar företaget för att minska risken för korruption i verksamheten (t.ex. mutor och bestickning)? Antal svarande: 242 st Totalt Medelvärde ,25 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning 13. Har företaget rutiner för hur beslut och aktiviteter som påverkar samhälle och miljö kan göras transparanta inom och utanför företaget? Antal svarande: 241 st Totalt Medelvärde ,18 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning 14. Har företaget en eller flera uttalade policys för hur det ska förhålla sig till de tre hållbarhetsdimensionerna (miljö, socialt ansvar/etik samt ekonomi, t.ex. en uppförandekod eller annat uttalande som visar företagets ställningstagande inom områdena)? Antal svarande: 244 st 15. Anser du att det är viktigt att företag arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor (t.ex. frågor som omnämnts i ovanstående punkter)? Antal svarande: 240 st Totalt Medelvärde ,72 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning Sida 4 av 5

41 Bilaga Anser du att företag kan ha ekonomiska fördelar eller andra fördelar av att arbeta med strategiskt hållbarhetsarbete? Antal svarande: 240 st Totalt Medelvärde ,32 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning 17. Anser du att det är viktigt att företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete internt eller externt, t ex. på hemsida eller via hållbarhetsredovisning? Antal svarande: 243 st Totalt Medelvärde ,25 Gradering: 1- I liten utsträckning, 6- I mycket stor utsträckning 18. Skulle ni vilja ha tillgång till en regional mötesplats för att kunna fördjupa er kunskap inom hållbart och ansvarsfullt företagande? Antal svarande: 239 st Fritextsvar: Nej. Ange gärna skälet: Bland fritextsvaren har de flesta angett tidsbrist som främsta orsak, litet eller inget behov eller att man redan har tillräcklig kunskap i frågan nämns också. 19. Skulle ni vilja ha del av förstudierapportens resultat som ska levereras till Östsam under juni 2013? Antal svarande: 240 st Fritextsvar: Nej. Ange gärna skälet: Bland fritextsvaren har de flesta angett tidsbrist som främsta orsak. Några har svarat att man får ta del av rapporten från annat håll. Sida 5 av 5

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

CSR Corporate social responsibility

CSR Corporate social responsibility CSR Corporate social responsibility Jan Wikström/ Magnus Simonsson 2011-11-28 CSR som begrepp CSR (Corporate social responsibility) har en lång historia. Vid tiden för den svenska industrialiseringen var

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1

CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1 CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1 Helsinborg, 23 maj 2012 Iris Rehnström Praktiska verktyg för ett lyckat CSR-arbete Iris Rehnström, TEM Hanna Claesson, Wihlborgs Fastigheter December 2012 Presentation

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Code of Conduct för Swedavias leverantörer

Code of Conduct för Swedavias leverantörer Code of Conduct för Swedavias leverantörer Code of Conduct för Swedavias leverantörer är Swedavias etiska riktlinjer som kompletterar och utvecklar Swedavias gemensamma värderingar (pålitliga, engagerade,

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetspolicy Axfood AB ska sträva mot ständiga förbättringar av sitt arbete med miljö-, naturresurs- och sociala frågor. Grundläggande i arbetet är att arbeta

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) 1 (9) LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2013-12-18 Träder ikraft

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

Det ansvarsfulla företaget

Det ansvarsfulla företaget Det ansvarsfulla företaget Ställer krav på produkternas innehåll och dess miljöpåverkan Hjälper kunden med hållbara produktval Försäkrar sig om att produkter är säkra att använda Uppfyller producentansvaret

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 CODE OF CONDUCT A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 INLEDNING Den viktigaste uppgiften för alla anställda i PetroBio är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet 2015-03-10 Så kan VGR bli en Fairtrade-region Ägarutskottet 2015-03-10 Rättvis handel Minimilön Facklig organisationsrätt Icke-diskriminering och inget barnarbete Demokratiutveckling Minimipris* Fair Trade-premie*

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN

UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN UPPFÖRANDEKODEN ÄR FASTSTÄLLD AV LKAB:S STYRELSE AUGUSTI 2013 2 Uppförandekod för LKAB Värderingar FN:s Global Compact FN:s Global Compact är det globala näringslivets upprop

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

Är ditt bolag redo att ta risken?

Är ditt bolag redo att ta risken? Är ditt bolag redo att ta risken? Huvudslutsatser från en unik studie om 100 svenska börsbolags barnrättsarbete. Oktober 2014 Varför har vi gjort studien? För att bidra till att bredda och fördjupa insikten

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod Att sälja till E.ON och hur vi köper in i enlighet med vår etiska kod E.ON Sverige ingår i den tyska E.ON-gruppen, som är världens största privatägda energikoncern. E.ON Sverige har drygt 6 000 medarbetare

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies

Code of Conduct Wulff Supplies Code of Conduct Wulff Supplies Dokumentnamn: Code of Conduct Wulff Supplies Ansvarig: Ledningsgruppen Datum: 110321 Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Innehållsförteckning Wulff Group/Wulff

Läs mer

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Södertälje kommuns och dess bolags uppförandekod 1 Har ert företag en egen uppförandekod? Om ja, vänligen ladda upp er egen uppförandekod. 2 Har ert företag

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good.

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good. SEGERS skin good religion corporate sex time color logistics YES TO SOCIAL RESPONSIBILITY worth social workwear environment strong CSR code of conduct supplier rights financial VI SÄGER JA TILL SOCIALT

Läs mer

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1(6), 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1. Inledning Detta är en årsrapport från och över Göteborgs Stad Upphandlings

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

The Academy for Human Rights in Business

The Academy for Human Rights in Business The Academy for Human Rights in Business är en direkt respons på EU-krav, det svenska åttagande till John Ruggies ramverk för mänskliga rättigheter och den nya UK Bribery Act. Vi talar allt som oftast

Läs mer

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 CSR (Corporate Social Responsibility) AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR omfattar både

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer UPPFÖRANDEKOD Dokument nr Översättning av MSS-100-11000-APO-00102 3 2 1 0 2011-06-01 Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer Rev. Datum Beskrivning Handl Granskad Godkänd 2(5) Översättning INNEHÅLL ÖVERSÄTTNING...

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption?

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption? Hur utvecklar man ett gott samhälle P för att undvika korruption? Korruptionen är - trots att vi internationellt står oss rätt bra - utbredd i Sverige, åtminstone enligt 40 procent av de tillfrågade i

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 Bästa hållbarhetsredovisning 2011 Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 2 En bra hållbarhetsredovisning har kännetecken Tydlig målsättning Rättvisande bild Väsentlig information Transparent

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

Hållbar leverantörskedja

Hållbar leverantörskedja Hållbar leverantörskedja leverantörsutveckling med Code of Conduct Vad är Corporate Social Responsibility? Corporate Social Responsibility (CSR) handlar om företagets eller organisationens ansvar för den

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet

Läs mer

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms

Läs mer

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013 Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Juni 2013 Horton International Sweden AB 2013 Executive

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

STATKRAFTS UPPFÖRANDEKOD. www.statkraft.com

STATKRAFTS UPPFÖRANDEKOD. www.statkraft.com STATKRAFTS UPPFÖRANDEKOD www.statkraft.com 2 STATKRAFTS UPPFÖRANDEKOD Innehåll Koncernchefen har ordet............... 3 Del I: Att förstå och tillämpa Statkrafts uppförandekod 1. Statkrafts förpliktelse................

Läs mer

Hållbarhetspolicy (CSR-policy) AcadeMedia

Hållbarhetspolicy (CSR-policy) AcadeMedia Författare: Koncernledning Datum: 5 april 2011 (uppdaterad 27 januari 2014) Hållbarhetspolicy (CSR-policy) AcadeMedia AcadeMedia har upprättat en hållbarhetspolicy för att tydliggöra vårt gemensamma ansvar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag

Code of Conduct Wulff Supplies Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag nsvarig för dokumentet: Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Wulff Group/ Wulff-Group Plc. (Wulff) är en professionell sälj- och marknadsorganisation av kontorsmaterial. Vår vision är

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer