Systemutveckling och Arbetsmiljö. Att förebygga hälso- och arbetsmiljöproblem vid datorstött arbete genom bättre systemutveckling.
|
|
- Lena Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 229 Systemutveckling och Arbetsmiljö. Att förebygga hälso- och arbetsmiljöproblem vid datorstött arbete genom bättre systemutveckling. Åborg, Carl (1,2) Sandblad, Bengt (1), Gulliksen, Jan (1), Kavathatzopoulos, Iordanis (1) Avdelningen för Människa-Dator Interaktion, Uppsala Universitet, Uppsala (2) AB Previa, Uppsala The aim of the research and development activities presented is to specify methods and models for development of computer systems, that can contribute to less stress, mental work load and work environment problems in computer supported administrative work. The possibilities to prevent such problems by better development tools are being investigated within The National Tax Board and the National Social Insurance Board in Sweden in an ongoing project. Today s methods for system development are insufficient to prevent work environment and health problems. By an analysis of how different work environment related aspects are treated during the development process, we have been able to identify deficiencies and gaps in many of the commercially available development tool systems. Preliminary results show that there is a potential for preventing work environment problems by better development models and software tools. These results, as well as plans for continuing research, will be presented. 1. Bakgrund Kunskapsläge, tidigare och pågående forskning Vi har i dag omfattande kunskaper om datoriseringens konsekvenser ur arbetsmiljösynpunkt. Intensivt bildskärmsarbete har samband med hälsobesvär, framförallt besvär från ögon och nacke/axlar, men också stressrelaterade psykiska och psykosomatiska besvär [5], [8]. Den psykiska belastningen, i form av jäkt och höga effektivitetskrav, ökar ofta i samband med datorisering. Störningar i tekniken ger ökad psykisk belastning och leder till stressreaktioner [4]. Datorstöd som inte är utformade för att optimalt stödja användarna leder till olika slags kognitiva belastningar. För att kunna vidta rätt åtgärder behövs ökade kunskaper om mer specifika riskfaktorer och orsaker. Nya, omfattande tillämpningar av datorteknik, som t.ex. E- post, Internet, intranät, ärendehanteringssystem och elektronisk dokumenthantering (EDH), måste studeras och utvärderas utifrån tidigare vunna erfarenheter. En nyligen avslutad longitudinell studie, finansierad av RALF, har påvisat allvarliga hälsorisker vid EDH-arbete [6]. Vid datorintensivt arbete påverkas upplevelsen av, och reaktionerna på, arbetssituationen i hög grad av datorstödets mjukvara, dvs utformningen av system och program. Hur väl datorsystemens gränssnitt anpassas till användare och arbetsuppgifter är avgörande ur både effektivitets- och hälsosynpunkt [9], [10]. Teknikens sårbarhet är en speciell stressfaktor, som skapar oro och otrygghet hos de användare som hanterar känslig information, information som kan ha avgörande betydelse för människors väl och ve. Denna sårbarhet är dubbel, det handlar dels om verksamhetens och hela samhällets sårbarhet, dels om den egna, personliga sårbarheten. Sättet på vilket arbetet och kompetensresurser organiseras är också av stort betydelse för arbetsmiljön. Kompetensbrister hos användare innebär att IT-system inte används så som det är tänkt och planerat. Risken är stor att saker som är viktiga inte görs eller görs på ett felaktigt sätt och
2 230 att en stor del av den förväntade effektiviseringen av arbetet uteblir helt eller delvis. Detta leder dels till ineffektivt arbete, dels till irritation och stress eftersom användarna är medvetna om att de arbetar på ett icke-optimalt sätt. Den informella ständigt lärande organisationen är viktig för att den ger stöd och träning som ingen formell utbildning kan ge. Därmed är de informella omorganisationsprocesserna nödvändiga för god arbetsmiljö och effektivitet. Förutsättningen är att de förutses i ett tidigt skede och planeras in i utbildningsinsatser och organisationsförändringar på ett lämpligt sätt. I projektet Användarcentrerad systemutveckling effekter på arbetsorganisation, verksamhets- och kompetensutveckling (RALF-projekt DNR ) har vi vid avdelningen för människa-datorinteraktion (MDI) arbetat med att kartlägga hur systemutvecklingsarbete egentligen går till inom olika organisationer, varav en av studierna har rört Riksskatteverket (RSV). Redan Leavitts [18] teorier beskrev att arbetsredskap, arbetsorganisation, verksamhet och människornas kompetens är intimt förknippade med varandra. Redskapen är idag oftast ITstöd. Oftast utvecklas dock IT-stödet isolerat från de övriga delarna utan att beakta de krav ITutveckling ställer på organisationsförändringar, verksamhetsutveckling och kompetensutveckling [16]. Några observationer av central betydelse är: -Mycket stora delar av den kompetensutveckling som är nödvändig vid införande av nytt ITstöd sker och måste ske genom informella lärandeprocesser. Det är viktigt att dessa stöds i utvecklingsarbetet eftersom en kompetensbrist ofta bidrar till eller förvärrar användarens stressnivå och känsla av otillräcklighet [15]. -Verksamhetsutvecklingen sker ofta tämligen ostrukturerat och med otydliga mål. De kommersiella systemutvecklingsmodellerna är erkänt svaga på dessa tidiga faser av utvecklingsprocessen. Organisationerna behöver hjälp och stöd i arbetet att ta fram visioner och krav på det framtida arbetet och dess IT-stöd [17]. Det är i verksamhetsutvecklingen som stora delar av grundförutsättningarna för arbetsmiljön och arbetsbelastningen ges. Användargränssnittet är den del av ett IT-stöd som direkt berör användaren och dess utformning är av avgörande betydelse för hur god arbetsmiljön kommer att upplevas vara. Utformningen av användargränssnittet påverkas av och påverkar systemets funktionalitet i övrigt. I ett systemutvecklingsprojekt kommer ofta utformningen av användargränssnittet förhållandevis sent, efter att ett antal avgörande faktorer och beslut har fattats. Konsekvenserna av dessa beslut blir sällan uppmärksammade av användarna förrän man kommer till gränssnittet då det blir betydligt mer konkret. Dessvärre sker detta oftast alldeles för sent. Många av de kommersiella systemutvecklingsmodellerna, t ex Rational Unified Process (RUP) [11] eller Dynamic Systems Development Method (DSDM) [12], som idag blir allt vanligare i systemutvecklingsarbete, stadfäster dessa problem. 2. Syfte Det här beskrivna projektet startade och ska pågå i tre år, med finansiering från Rådet för arbetslivsforskning (RALF), Riksskatteverket (RSV) och Riksförsäkringsverket (RFV). Projektet ska bidraga till att, inom två stora, datorintensiva organisationer, skatteförvaltningen och socialförsäkringsadministrationen, höja medvetenheten om sambanden mellan datorstött arbete och arbetsmiljöproblem i vid mening samt ge underlag för att bättre beakta arbetsmiljöfrågor i samband med utveckling, utformning och införande av nya arbetsprocesser och nya datorstöd. Projektet ska även ge ansvariga för arbetsmiljöarbete, inom myndigheter, fackliga organisationer och företagshälsovård, ökad kunskap och förbättrade metoder för att analysera och förbättra arbetsmiljö vid datorstött arbete, främst arbete av ärendehanterande art. Vetenskapligt avser vi att komplettera dagens kunskaper inom arbetsmiljö/företagshälsovård och människa-datorinteraktion med element som relaterar kravspecifikationer, systeminnehåll, systemutveckling, gränssnittsutformning, systeminförande samt organisations- och kompetensutveckling till arbetsmiljöfaktorer av den art som diskuterats ovan.
3 Aktuella problemställningar vid RSV, RFV och Fk Vid utvecklingen av nya IT-stöd inom skatteförvaltningen/rsv har ambitionsnivån oftast varit hög. Man har haft målet att ha en effektiv användarmedverkan. Användbarhetsaspekter på de utvecklade systemen har betonats i utvecklingsdirektiven. De nya systemen är avsedda att få en sådan utformning att de leder till en god och utvecklande arbetsmiljö. Inom RSV har, i samverkan med MDI, en style-guide vilken anger grundläggande riktlinjer för utformning av användargränssnitt tagits fram. Trots detta finns det kritik mot hur utvecklingsarbetet bedrivits och hur den resulterande arbetsmiljön blivit. En del problem av olika art har uppmärksammats, bl a av yrkesinspektionen, och rapporterats. En relativt omfattande utvärdering av systemen och deras utveckling har gjorts. Det gör att en hel del kunskap om arbetsmiljöbrister och deras orsaker finns, något som kan utnyttjas i det pågående projektarbetet. Inom socialförsäkringsadministrationen (Riksförsäkringsverket (RFV) och Fk) har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats, som fram till år 2005 kommer att ha omformat både arbetssätt och datorstöd på försäkringskassorna. Projektet har bl a som mål att utforma en framtida arbetsmiljö som tillfredsställer högt ställda krav och kan fungera som ett föredöme för andra organisationer. I dagsläget har försäkringskassornas arbetsmiljö vid bildskärmsarbete påtagliga brister, som bl a påpekats av yrkesinspektionen. Behovet av åtgärder är stort och prioriterat. RFV och Fk har konstaterat att deras utvecklingsarbete behöver förstärkas avseende arbetsmiljökompetens. 4. Metod Projektet är uppdelat i två huvuddelar; mönsterkontoret resp mönsterprojektet. Mönsterkontoret Vi studerar hur en arbetsplats idag kan och bör utformas för att man skall minimera negativa effekter av terminalarbete, datorstöd och användargränssnitt. En relativt utförlig kartläggning av de upplevda problemen har redan genomförts, och arbetet kan därför fokuseras på att studera åtgärder inom de givna organisations- och verksamhetsramarna Lokala mönsterkontor finns inom både Skatteförvaltningen och Socialförsäkringsadministrationen. Projektet samverkar med det utvecklingsarbete som bedrivs vid dessa kontor, dels för att stödja utvecklingsaktiviteterna där, dels för att kunna följa och utvärdera det lokala arbetet. Mönsterprojektet Detta delprojekt är inriktat mot att arbeta i verklig mening förebyggande, genom att se till att utvecklings- och införandeprocessen på bästa möjliga sätt förmår att ta hänsyn till viktiga arbetsmiljöfaktorer. Arbetet består av en specifikationsdel, där existerande utvecklingsmodeller kompletteras med sådana element som möjliggör bästa möjliga arbetsmiljöhänsyn. Detta görs separat för de berörda myndigheterna eftersom deras förutsättningar är olika i detta avseende. Vidare består arbetet av en tillämpningsdel, där större utvecklingsprojekt följs inom vardera myndigheten. Under projektens genomförande skall forskarna dels stödja arbetet genom att tillföra nödvändiga kunskaper och kompetenser, dels följa och utvärdera förloppet och det slutliga resultatet Delmoment Beskriva arbetsmiljöproblem i samband med datorstött ärendehanteringsarbete Detta sker genom sammanställning av tidigare kunskaper och erfarenheter från egen och andras forskning samt från företagshälsovårdens arbete. Vidare kartläggs upplevda arbetsmiljöproblem på mönsterkontoren genom observationer, enkäter och intervjuer med personalen. De aspekter som ska beaktas är sådana som rör arbetsorganisation, ergonomi, hälsa, arbetstillfredsställelse och psykosociala faktorer (bl.a. egenkontroll, monotoni,
4 232 utvecklingsmöjligheter, kognitiva belastningar). Inga egna medicinska mätningar kommer att göras, men resultaten från sådana mätningar och undersökningar som ändå görs av företagshälsovården vid de deltagande mönsterkontoren kommer att utnyttjas. Beskriva utvecklingsprocesserna inom de deltagande myndigheterna De utvecklingsprocesser som idag används inom de deltagande myndigheterna beskrivs så att man därav kan utläsa innehåll, arbetsätt, deltagande, metodik och teknik. Vi studerar verksamhetsutveckling i vid mening och inte enbart systemutveckling. Metoder: Analys av metoddokumentationer. Observationer och intervjuer av personer med roller inom utvecklingsorganisationen. Analys av hur arbetsmiljörelaterade frågeställningar beaktas. Utreda samband mellan utvecklingsprocesserna och de resulterande arbetsmiljöproblemen De problem som upplevs i olika arbetssituationer relateras till olika steg eller arbetsmoment i utvecklingsprocesserna. Metoder: Analys av tidigare och pågående projekt. Analys av arbetsmiljön i de skapade organisationerna och arbetsprocesserna. Formulera ansatser till förbättrade utvecklingsprocesser, - modeller och verktyg Formulerande av krav på de utvecklingsprocesser som idag används, så att de kan kompletteras med sådana metodsteg att de resulterande systemen och arbetsprocesserna upplevs som förbättrade. Testa och utvärdera de förbättrade processerna, modellerna och verktygen Genom deltagande i verkliga projekt, mönsterprojekt, testas att de föreslagna utvecklingsprocesserna uppfyller uppställda krav. Utvärderingen sker genom observationer och intervjuer. Medverka i utveckling och utvärdering av mönsterkontor inom de deltagande myndigheterna Genom aktivt deltagande i utveckling av mönsterkontor inom de deltagande myndigheterna bidrager vi till att dessa kan utformas så att upplevda arbetsmiljöproblem minimeras. Förväntat resultat: Förbättrade metoder för att specificera lokala arbetsmiljökrav i samband med verksamhetsutveckling och systemutveckling. Ett antal konkreta exempel på hur projektet har bidragit till utformning av de deltagande mönsterkontoren, samt en utvärdering av detta. Referenser 1. Arbetarskyddsstyrelsen (1997). Negativ stress i arbetet - De mest utsatta yrkena. 2. Hur skall Sverige må bättre? första steget mot nationella folkhälsomål. Betänkande av Nationella folkhälsokommittén. SOU 1998: Arbetarskyddsstyrelsen (1999). Arbete vid bildskärm. AFS 98:5. 4. Aronsson, G., Dallner, M. & Åborg, C. (1994). Winners and Losers From Computerization: A Study of the Psychosocial Work Conditions and Health of Swedish State Employees, International Journal of Human-Computer Interaction, Vol 6 No 1 pp Aronsson, G., Åborg, C., Örelius, M. (1988). Datoriseringens vinnare och förlorare, Arbete och Hälsa 1988: 27 Arbetslivsinstitutet, Solna. 6. Billing, A., Åborg, C. (1998). Utvärdering av elektronisk dokumenthantering ur arbetsmiljösynpunkt. Slutredovisning till RALF, Futura Statshälsans FoU Verksamhet, Karslskrona. 7. Brod, C. (1988). Teknostress, ICA-förlaget, Stockholm. 8. Grieco, A., et al, (1995). Work with display units 94. Elsevier Science Publishers, Amsterdam. 9. Nielsen, J. (1993). Usability Engineering. Academic Press, Inc., San Diego. 10. Åborg, C., Sandblad, B., Lif, M. A practical method for evaluation of human-computer interfaces. Submitted for publication in Applied Ergonomics. 11. Kruchten P. (1998), The Rational Unified Process--An Introduction, Addison Wesley Longman Inc., Reading, Mass., USA.
5 Stapleton J. (1997), DSDM - Dynamic Systems Development Method, Addison Wesley Longman Limited, Essex, England. 13. Gulliksen, J., Göransson, B. & Lif, M. (2000) A User Centred Approach to Object Oriented User Interface Design, In M. Van Harmelen & S. Wilson (Eds.) Object Modelling and User Interface Design., Addison Wesley Longman Limited, Essex, England 14. Göransson, B. & Gulliksen, J. (1999) Användarcentrerad systemutveckling, Version 0.9. Teknisk rapport utgiven av institutionen för informationsteknologi, Uppsala Universitet. 15. Kavathatzopoulos, I. & Kuylenstierna, J. (1993). Informellt samarbete och kunskapsstöd: Operatörslaget i ett datoriserat kontrollrum. Stockholm: NUTEK/DUP. 16. Kavathatzopoulos, I. (1997). Informationsteknologi och samarbete. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 17. Kavathatzopoulos, I. & Kuylenstierna, J. (1998). Kommunikations-teknikens egenskaper och arbetsorganisationens struktur. Stockholm: NUTEK/SAMT 18. Leavitt, H.J. (1958) Managerial Psychology. London: University of Chicago Press, Ltd.
6 234
Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion
Arbetsmiljö vid IT-stött arbete En kort introduktion Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion Institutionen för informationsteknologi Uppsala universitet IT, arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö är ett brett
Läs merArbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete
Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se IT i svenskt arbetslivet 70% använder IT dagligen. 35%
Läs merUDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.
UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg
Läs merDigital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Läs merKursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi
Människadatorinteraktion ITP, 3p Människa-datorinteraktion () Inst. för informationsteknologi Bengt Sandblad Iordanis Kavathatzopoulos http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/vt07 Kursen handlar om
Läs merIT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete
IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Läs merDesign och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för Människadatorinteraktion
Läs merADA metoden. Sammanfattning. En metod för bedömning av datasystems användarvänlighet och kognitiva arbetsmiljöproblem
ADA metoden En metod för bedömning av datasystems användarvänlighet och kognitiva arbetsmiljöproblem Sammanfattning Previa-Rikshälsan Miljödata AB CMD, Uppsala universitet -1- ADA-metoden Sammanfattning
Läs merDesign och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för
Läs merKursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? Människa-datorinteraktion 1MD016, 5hp. T ex:
Människa-datorinteraktion 1MD016, 5hp Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi Lars Oestreicher Iordanis Kavathatzopoulos http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/ht09 Kursen
Läs merAvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Läs merAvdelningen för Människadatorinteraktion
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen professor Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Design och konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Uppsala Universitet
Läs merDesign och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för
Läs merDigital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
Läs merAnvändarcentrerad Systemutveckling
Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.
Läs merArbetsmiljö och utformning av datorstöd
Arbetsmiljö och utformning av datorstöd Carl Åborg, Jenny Persson, Inger Boivie Institutionen för IT, avdelningen för MDI Uppsala Universitet Box 337 751 05 Uppsala 018-471 00 00 carl.aborg@previa.se jenny.persson@hci.uu.se
Läs merHR, digitalisering och arbetsmiljö
HR, digitalisering och arbetsmiljö Memento Mori Framtiden, digitalisering, AI... Innehåll Digitaliseringen och arbetsmiljön Vad är digital arbetsmiljö? Finns det problem? Digitalt arbete, stress och hälsa
Läs merAvdelningen för Människadatorinteraktion
Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen professor Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Design och konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Uppsala Universitet
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt
Läs merChaos om IT-projekt..
Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte
Läs merDesign för användbarhet
Design för användbarhet» Användbarhetsdesign, användbarhetsn och utvecklingsprocessen. Bengt Göransson användbarhets Bengt.Goransson@guide.se även avdelningen för Människa-datorinteraktion, Uppsala universitet
Läs merInformationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:
Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,
Läs merKursen: Sjukvårdsarbete. Människa-datorinteraktion 5hp. IT-inst. / MDI-avd. Anders Jansson Lars Oestreicher Bengt Sandblad Bengt Göransson Thomas Lind
Människa-datorinteraktion 5hp IT-inst. / MDI-avd. Anders Jansson Bengt Sandblad Bengt Göransson Thomas Lind http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/vt12 Kursen: Kursen ger grundläggande kunskaper om
Läs merChaos om datorprojekt..
Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:
Läs merFramtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet
Twitter: Följ och pinga gärna in @afaforsakring Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, Dekan för Skolan för Datavetenskap
Läs merIT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia. Uppsala universitet
IT och användbarhet KIA-projektet Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia Uppsala universitet Projektet KiA Kvalitet i användning (KiA) Syftet är att förbättra användbarhet och nytta
Läs merArbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Läs merSYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani
SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER 1 Processlinjen Produktlinjen Livscykelmodellen systemutveckling systemering Analys Design Realisering Implementering Förändringsanalys Verksamhetsanalys Förvaltning
Läs merHört och lärt på NES2012
Hört och lärt på NES2012 NES2012 Ergonomics for sustainability and growth - NES Nordic Ergonomics and Human Factors Society - NES2012, den 44:e NES konferensen - 300 deltagare från 25 länder, alla världsdelar
Läs merDigitaliseringen och ledarskap
Digitaliseringen och ledarskap Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, KTH Dekan för skolan för Datavetenskap och Kommunikation, KTH Vicerektor för Digitalisering, KTH Gästprofessor
Läs merMänniska-datorinteraktion och användarcentrerad design
Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Tisdagen den 7 februari 10-12, E33 Människa-datorinteraktion "HCI is a discipline concerned with the design, evaluation and implementation of interactive
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merIT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet
1 IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet Carola Löfstrand Arbetsmiljöspecialist Vision Medarbetardriven verksamhetsutveckling - genom digitalisering Hur fånga upp medarbetarnas behov och göra dom
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merDigital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se
Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?
Läs merUtvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -
Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga
Läs merChecklista för god arbetsmiljö vid datorstött arbete
Checklista för god arbetsmiljö vid datorstött arbete Bengt Sandblad Institutionen för informationsteknologi Uppsala universitet December 2013 Abstract Redan idag sköts det mesta av allt arbete inom administrativt
Läs merProjektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04
Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04 E-Dagis enligt systemutvecklings metoden The Usability Engineering Lifecycle, Deborah J. Mayhew Grupp 3: Daniel Lundberg, dalu8987@student.uu.se Hanna
Läs merHört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Läs merArbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merarbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy
arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet
Läs merEkonomiadministratörernas IT- relaterade arbetsmiljö vid Uppsala universitet
Ekonomiadministratörernas IT- relaterade arbetsmiljö vid Uppsala universitet - En kortfattad rapport från KiA- projektet Uppsala 2014-02-07 Åsa Cajander Thomas Lind Gerolf Nauwerck Britta Nyberg Bengt
Läs merSystemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce
Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce Ellen Andersson, Rikard Karlsson, Linn Olsson, Elin Sjöström, Alice Walden Handledare: Mathias Broth & Magnus Bång
Läs merProcesser för användbarhet och användarcentrerad design i praktiken
Processer för användbarhet och användarcentrerad design i praktiken Jan Gulliksen, Bengt Göransson och Inger Boivie Stressforskaren Bengt Arnetz vid Uppsala Universitet brukar säga följande: att verka
Läs merÅtgärder för en väl fungerande IT-arbetsmiljö. Sacos policy
Åtgärder för en väl fungerande IT-arbetsmiljö Sacos policy Innehåll Forskning och kunskap... 4 Digital arbetsmiljö/it-arbetsmiljö... 4 Akademikernas datoranvändning... 4 Fackliga erfarenheter av IT och
Läs merVIHO-projektets arbetsmetoder
Författare: Bengt Sandblad Niklas Johansson Isabella Scandurra Lena Eriksson Innehåll 1 FÖRORD... 3 2 VIHO PROJEKTETS UPPGIFT... 4 3 BAKGRUND... 5 3.1 AKTIONSFORSKNING... 5 3.1.1 Deltagande design av arbetsprocesser
Läs merArbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1
1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP HANDLINGSPLAN Dnr V 2015/109 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖ DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET VID INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP Publicerad
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merArbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent
Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen
Läs merMetoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?
Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,
Läs merSå skapar du en god digital arbetsmiljö
Så skapar du en god digital arbetsmiljö Från planering till användande med ett förebyggande perspektiv Roger Edsand ur GP 22 september 2018 Intraservice Vi utbildar både dig som är medarbetare och chef.
Läs merIT-stress Orsaker och åtgärder
Carl Åborg Sidan 1 03-10-08 IT-stress Orsaker och åtgärder Allt fler tillbringar allt större del av arbetsdagen framför en bildskärm. Allt fler blir sjuka av sitt arbete. Det finns klara samband mellan
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merRegeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.
Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning
Läs merAnvändbarhet och användarcentrerad systemdesign. Vilka är era användare? Vad innebär det att något är användbart? Enkelt.
Användbarhet och användarcentrerad systemdesign Jan Gulliksen Vilka är era användare? Vilka bra frågor du ställer Våra användare är alla Våra användare är i medeltal kvinna på 58 år utan eftergymnasial
Läs merKristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Läs merAKTUELL FORSKNING FÖR STATSFÖRVALTNINGEN NR 8. IT-stöd i arbetet utveckling, införande och arbetsmiljö BENGT SANDBLAD
AKTUELL FORSKNING FÖR STATSFÖRVALTNINGEN NR 8 IT-stöd i arbetet utveckling, införande och arbetsmiljö BENGT SANDBLAD Tidigare nummer i Synopsis-serien: NR 1, Demokrati, författning och förvaltning. Aktuella
Läs meren metod för att utveckla det framtida IT-stödda arbetet
Målbilder en metod för att utveckla det framtida IT-stödda arbetet Målbilder en metod för att utveckla det framtida IT-stödda arbetet Bengt Sandblad Niklas Hardenborg Avdelningen för människa-datorinteraktion
Läs merDesign av användargränssnitt. Processen snarare än produkten
Design av användargränssnitt Jan Gulliksen Design och konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Processen snarare än produkten Analys -> Design -> Utvärdering -> Återkoppling -> Iterativ Inkrementellt
Läs merStöd för att skapa intuitiva användargränssnitt
Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt Russinen ur kakan Isabella Scandurra Centrum för ehälsa, Uppsala Universitet SAMTIT, Agenda Användbarhetsstandarden ISO 9241-11 Utvecklingsmetoder/utvärderingsmetoder
Läs merArbetsmiljö och IT i ett användarperspektiv
CID-123 ISSN 1403-0721 Department of Numerical Analysis and Computer Science KTH Arbetsmiljö och IT i ett användarperspektiv Carl Åborg och Jan Gulliksen CID, CENTRE FOR USER ORIENTED IT DESIGN Författare:
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs merBra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar
Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen
Läs merMönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Läs merKursplan. MT1051 3D CAD Grundläggande. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. 3D-CAD Basic Course
Kursplan MT1051 3D CAD Grundläggande 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 3D-CAD Basic Course 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Studenten ska efter avslutad kurs ha inhämtat grunderna
Läs merAnna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers
Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans
Läs merINLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.
Läs merOperatörer och användargränssnitt vid processtyrning
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Effektivitet hos sociotekniska system Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Målgrupper Användare av IT-system Industri- och kärnkraftsoperatörer
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merRutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merAnvändbarhet vem bryr sig?
Användbarhet vem bryr sig? Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet är det ett problem? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Vad göra åt saken?
Läs merUtmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer
www.uea.ac.uk/eco Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer Arbets- och miljömedicinskt vårmöte, Göteborg, 2019-05-17, kl 12.30-14.00
Läs merDatavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design
Designprocessen 1 Datavetenskap Beteendevetenskap MDI Design Två betydelser The final solution/plan (e.g. proposal, drawing, model, description) or the result of implementing that plan in the form of the
Läs merAtt planera bort störningar
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare
Läs merKonsekvensbedömning?
Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren
Läs merFallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen
Fallstudier Fallstudier Studieobjekt: Samtida fenomen/företeelser i deras verkliga miljö Djupgående undersökning Exempel på forskningsfrågor: Hur? Varför? Forskaren styr eller kontrollerar inte studieobjektet
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merNya Ladok. Målbilder för framtidens studieadministration Sammanfattning av delrapporten VT 2014 kursadministratörernas och lärarnas målbilder
Nya Ladok Målbilder för framtidens studieadministration Sammanfattning av delrapporten VT 2014 kursadministratörernas och lärarnas målbilder Bakgrund Med anledning av att Uppsala universitet inom några
Läs merVäxjö kommuns revisorer. Uppföljning av tidigare granskning av skolpersonalens psykosociala arbetsbelastning. Revisionsrapport.
ABCD Växjö kommuns revisorer Uppföljning av tidigare granskning av skolpersonalens psykosociala arbetsbelastning Revisionsrapport KPMG Bohlins AB 2007-10-16 ABCD Växjö kommuns revisorer Uppföljning av
Läs merLARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.
LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,
Läs merMålbilden för framtidens studieadministration
Nya Ladok Målbilden för framtidens studieadministration Sammanfattning av målbildsarbetet 2014: studenter, lärare kursadministratörer, studierektorer och programansvariga Några av de önskemål som studenter,
Läs merMobile IT systems and home care applications
Mobile IT systems and home care applications Bengt Sandblad http://www.it.uu.se/research/hci Mobile work Mobile Mobile Mobile Digital pen IT systems for mobile work It is often important that information
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs mer!"#$%&&'%&(")*+)+, !"#.%(/-0"'%/&1)2.3- & & 8*-,73&/*56.*/,.&!"##$"!$#9& PROJEKT ARBETSMILJÖ
!"#$%'%(")*+)+,- - ------!"#.%(/-0"'%/1)2.3- '()*+,-.*/ 012+345673 8*-,73/*56.*/,.!"##$"!$#9 PROJEKT ARBETSMILJÖ inom konstnärliga fakultetens utvecklingsprojekt 2010-2012 !"#$%'%(")*+)+,- - ----------!"#.%(/-0"'%/1)2.3-
Läs merCommitmentmodellen Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang
Presentation vid slutworkshop för projektet Lean & Green Production Navigator, VINNOVA Dr 2011-01107 Göteborg, 26 november 2013 Commitmentmodellen Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang
Läs merArbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1
Arbete vid bildskärm Arbetsmiljöverket 2013 1 Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar Arbetsmiljöverket 2013 2 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer Arbetsmiljöverket 2013 3 Se bra på skärmen Fritt
Läs merFramtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson
Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merFörstudierapport: Införande av verksamhetsstödjande IT-system
UFV 2011/xxx Förstudierapport: Införande av verksamhetsstödjande IT-system Problem, effekter och nytta 2011-11-01 Thomas Lind Fredrik Brattlöf Åsa Cajander Bengt Sandblad Bengt Göransson Anders Jansson
Läs mer