Nytt stöd för upphandlare inom sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytt stöd för upphandlare inom sjukvården"

Transkript

1 nr 1, mars 2009 pris 65 kr standard magazine ges ut av sis, swedish standards institute, Nytt stöd för upphandlare inom sjukvården Historisk utblick Svenska och engelska testpionjärer Bli bättre på idékläckning Janna Valik, Boverkets GD, är positiv till standardisering: Det hjälper oss att nå tuffa energimål

2 ledare Stor potential för offentlig sektor Av tradition har det alltid varit lättare att attrahera personer och företag från det privata näringslivet att delta i SIS. Men det är viktigt att också den offentliga sektorn finns med i standardiseringsarbetet. Redan nu är en del myndigheter, till exempel Vägverket och Boverket väl representerade. Boverkets engagemang kan du läsa mer om i reportaget på sida 6 9. Men jag är övertygad om att fler myndigheter har nytta av att vara med och påverka standardiseringen och finna nya, kostnadseffektiva lösningar. sis utgör en neutral plattform där näringslivet och myndigheterna kan träffas och lösa problem. Regeringen lade i sin skrivelse Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld fram sin syn på standardiseringens roll som katalysator för bland annat ekonomisk tillväxt. Med anledning av skrivelsen så anordnade nyligen ssr och ud ett seminarium. Där gav representanter från olika offentliga verksamheter smakprov på hur standarder hjälper dem att uppfylla sina mål. Jag vet att deltagarna blev inspirerade och att det innebär att standardisering kommer upp på flera myndigheters agenda framöver. LARS FLINK, VD SIS 3 5 NOTISER standard magazine nr 1, mars Tuffa miljömål ska nås med hjälp av standarder Boverket finansierar två internationella sekretariat för energianvändning i byggnader. Samarbetet med sis är väldigt viktigt för oss, säger Janna Valik, generaldirektör för Boverket Svenska och engelska ingenjörer var föregångare inom oberoende testning På ett museum i London finns David Kirkaldys 116 ton tunga testmaskin fortfarande att beskåda. 12 Lars Jonsson En av Sveriges miljömäktigaste Inom sjukvården görs upphandlingar för miljarder varje år sis sonderar nu terrängen inför ett arbete med att ta fram en vägledning, speciellt riktad till upphandlarna inom vården. 16 SIS i media 17 Väldigt lärorikt att delta Det säger Mattias Lundberg, psykolog och fil. dr och ordförande i sis kommitté för psykologiska bedömningsmetoder. 18 SIS Inside Bra idéer kräver bra metoder. 19 Nya medlemmar och Nya ansikten 20 Frågan till fyra och aktuella utbildningar Standard Magazine SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Pris: 65 kr. Prenumeration 240 kr/år Adress: Stockholm Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6 Telefon: AnsvARIG utgivare: Olle Axenborg Redaktör: Lovisa Krebs Redaktion och prenumerationsservice: Annonskontakt: Annonshuset AB, annonshuset.se Medarbetare detta nummer: Lena Lidberg, Ingrid Kindahl, Per Magnus Persson, Anna Blomen, Anna Skarin, Pamela Collin. Design: Semester Design AB Repro: Bildrepro Tryck: Alloffset Distribution: OnTime ISSN standard Magazine ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska före tag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. användningen av standarder syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. sis verksamhet bedrivs i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsatte år 2008 ca 216 miljoner kronor och har 175 anställda. 2 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

3 notiser Rob Steele är ny generalsekreterare för ISO, den globala standardiseringsorganisationen. Ny ledare för ISO Hur ser du på ditt nya jobb? Jag kommer från Nya Zeeland, där det just nu är sommar. En direkt reflektion är att perspektiven kan vara lika olika som klimatet. Det kan vara bra att tänka på när det gäller globala standarder, som ska vara lika relevanta oavsett var du bor på vår planet. Det är naturligt att det finns olika syn på saker och ting som vi måste ta hänsyn till när vi ska nå konsensus för en iso-standard. Istället för att se det som ett hinder så ser vi det som en möjlighet. Att väga in olika synpunkter och förhandla för att nå enighet är viktigt för att standarderna ska bli framgångsrika. nu vara dess ledare? Det skulle det vara om jag var ensam. Nu ingår jag ju i ett team. iso s framgångar är ju resultatet av långt mer än vad en person eller grupp kan åstadkomma. Nätverket består av 158 medlemsländer med experter i 201 olika standardiseringsprojekt, med ytterligare flera tusen undergrupper. På iso s sekretariat arbetar 153 personer. Resultatet bidrar till att höja bnp hos länderna, minska lidandet och erbjuda nyttiga lösningar för att hjälpa till att lösa de stora utmaningarna globalt. Jag känner mig priviligerad att få vara med i detta team. FAKTA Den offentliga sektorn har ett bra läge och kan göra bra ifrån sig på en gång, eftersom de kan dra nytta av erfarenheter som det privata näringslivet redan gjort Kristina Bjurling, t.f. kanslichef Swedwatch, angående uppförandekoder för leverantörer. Källa: Upphandling24.se Välkommen till SIS seminarium Tema Klimat, energi och standardisering Vilka prioriteringar har du? Först ska jag lära känna hela organisationen, vilket inbegriper att besöka ett antal av våra medlemsorganisationer. Sedan ska vi börja lansera iso s strategiska plan för En prioriterad fråga är att nå ut ännu längre till nya intressenter. Etableringen av World Standards Cooperation där även iec och itu ingår var ett viktigt steg i det arbetet. Du är sen tidigare välbekant med ISO. Är det märkligt att rob steele Är auktoriserad revisor och medlem i NZ Institute of Directors och i NZ Institute of Management. Har varit VD för Nya Zeelands standardiseringsorganisation till Var medlem i ISO Council och i ISO Technical Management Board Tidigare VD för ett eldistributionsföretag i NZ. Har haft uppdrag för FN med energieffektivisering. Var? Rival, Mariatorget 3 Stockholm. När? 23 april 2009, start kl 13:30, registrering från kl 13:00. Standardmingel med vin och snittar från kl 17:15 OSA till annons_a6_seminar2009.indd 3 MARS 2009 STANDARD MAGAZINE

4 notiser Stockholms Läns Landsting ställer i dag i högre utsträckning krav på socialt ansvarstagande i sin upphandling än tidigare. Ett arbete som har blivit lättare att genomföra tack vare deltagandet i standardiseringsarbetet. Deltagandet ger också en öppen och konstruktiv dialog med de intressenter som berörs av verksamheten. Anna Linusson, miljöchef, Stockholms Läns Landsting. Om vi ska kunna öka inslaget av nya aktörer i vården kommer det att kräva fler standarder, bland annat eftersom det förenklar upphandlingen. Övriga områden där standarder kan komma att bli viktigare och i förlängningen utveckla området är tjänstesektorn. Ewa Björling, handelsminister. Ewa Björling vill se ökat deltagande från offentlig sektor Standardisering bidrar till högre kvalitet, förenklar och effektiviserar. Det vittnade representanter från olika offentliga verksamheter om vid ett seminarium som anordnades av Utrikesdepartementet i samarbete med SSR, Sveriges Standardiseringsråd. Inom ramen för Arbetsmiljöverkets område, där arbetsgivare och importörer är motparter, vill de flesta företag följa de principer som är uppsatta. Arbetsmiljöverket arbetar i första hand med funktionskrav, inte detaljkrav. Arbetsmiljöverket deltar i ett 30-tal standardiseringskommittéer och bevakar cirka 100. Dessutom fördelar vi medel till de centrala fackliga organisationerna för att få med brukarintresset. Bertil Remaeus, överdirektör på Arbetsmiljöverket. Den 30 januari samlade Utrikesdepartementet och Sveriges Standardiseringsråd, ssr, högre chefer inom offentlig sektor för att lyfta fram nyttan med standardiseringen. Bakgrunden var att öka förståelsen för möjligheterna att med hjälp av standarder öka tillväxten i ekonomin, förbättra effektiviteten i offentlig verksamhet, skapa en bättre miljö och minska energiförbrukningen. Talarna var från olika offentliga verksamheter och kunde alla ge exempel där de har engagerat sig i standardisering och där det bidragit stort till deras verksamhet. Seminariet inleddes av handelsminister Ewa Björling som lyfte fram några lyckade exempel på standardisering, till exempel gsm-standarden för mobiltelefoni, miljöbränslet e85 och a4-arket. Svenskt näringsliv och svenska myndigheter har lyckats väl med att tillvarata våra intressen på internationell nivå. Men det finns mycket kvar att göra och det är viktigt att vi anpassar oss till nya omständigheter och lär oss att samverka med nya aktörer, sade Ewa Björling. Områden där det finns mycket att göra och att vinna på gränsöverskridande standarder är till exempel tjänster, it inom vården och klimatområdet, enligt Ewa Björling. I näringslivet är standardisering en fråga för den verkställande ledningen. Enligt Göran Sjöholm, ordförande för ssr, så bör det vara så även inom offentlig förvaltning. Standardisering handlar om att fastställa minimikrav och sätt att mäta dessa på. Ett ökat engagemang i standardiseringen utvecklar långsiktigt den offentliga servicen. Vi får en ökad tillgänglighet till tjänster anpassade till allas förutsättningar. Det leder till ökad samhällssäkerhet och hållbar utveckling. På seminariet medverkade, förutom från Utrikesdepartementet och ssr, representanter från Arbetsmiljöverket, Lantmäteriet, Finansdepartementet, Stockholm Läns Landsting, Södersjukhuset och Skaraborgs kommunförbund. 4 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

5 notiser Aktuellt från SIS Förlag Tjänstesektorn vinnare i kristider Sjukvård, undervisning och hushållstjänster kommer att behövas framöver. En stor del av verkstadsjobben kommer att försvinna. Det är bra för Sverige eftersom det öppnar för nya företag, menar Pontus Braunerhjelm, professor i internationellt företagande. Tidigare minskningar av industrier har inte inneburit någon katastrof för Sverige. Tvärtom har de varit nyttiga. Kriser ger en beredskap för förnyelse och förändring. Då kan något nytt och bättre växa fram. Pontus Braunerhjelm tror att krisen kan leda till en ny våg av företagande. Kanske inom kunskapsintensiva tjänster som till exempel sjukvården. Förändringar behöver inte vara dåligt för ett land, men det kan drabba enskilda individer och näringsidkare hårt. Han har i många år forskat kring småföretagande och betydelsen av entreprenörskap för ekonomisk tillväxt. Han är även huvudsekreterare i Globaliseringsrådet, som har regeringens uppdrag att följa globaliseringen och vad det betyder för Sverige. Pontus Braunerhjelm är en av dem som har förutspått de kraftiga neddragningarna som vi nu ser inom bilindustrin. Styrkan i svensk industri har historikst sett varit flexibiliteten, förmågan att snabbt ställa om. Därför måste regeringen satsa på omställningsåtgärder istället för stödåtgärder till industrin. Regeringens agerande under kriserna på 70-talet och 90-talet skiljer sig åt. På 70-talet gick man in med stödåtgärder direkt till industrierna, vilket inte var så lyckat. På 90-talet satsade man däremot på omställningar av olika slag. Det gjordes strukturreformer och man öppnade tidigare monopoliserade marknader, vilket visade sig vara mycket bättre, enligt Pontus Braunerhjelm. Vi belönades med en god tillväxt efteråt. Sveriges framtidsbranscher enligt Pontus Braunerhjelm: Företagsnära tjänster Olika konsultverksamheter, finans- och försäkringssektorerna samt forskning och utveckling. Platsbundna tjänster Tjänster som kräver lokal närvaro, till exempel hushållstjänster, restauranger och kemtvätt. Utbildningstjänster Tjänster inom undervisningsbranschen. Offentliga tjänster Tjänster inom till exempel hälso- och sjukvård. Informationstjänster Tjänster inom media och kommunikation. Avancerad industri Kommer troligen att tangera tjänstesektorerna i framtiden. Ericsson till exempel. Källa: DN Inköpsguide för barnartiklar Den här handboken om barnartiklar har tagits fram av SIS i samarbete med Branschorganisationen barn- och babyprodukter. Handboken ger råd om vad du som inköpare, försäljare och tillverkare av produkter för barn mellan 0-3 år ska tänka på. För varje produktgrupp presenteras de särskilda risker som man ska tänka på. Pris: 495 kr Artnr: Stora säkerhetshandboken En praktisk årskalender Handboken följer årets alla månader. Varje kapitel i boken ger inspiration, fakta och grundläggande tips om ett specifikt fokusområde. Handboken visar på ett praktiskt sett hur säkerhet och informationssäkerhet ingår som en viktig del av företagets riskhantering. Pris: 695 kr Artnr: SS , Elinstallationer i byggnader Utförande av elinstallationer för lågspänning SS ersätter avdelning A Lågspänning i boken Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5, även kallad "Blå boken". Som elinstallatör bör du arbeta efter SS Pris: 575 kr Artnr: Läs mer om produkterna på MARS 2009 STANDARD MAGAZINE 5

6 Tuffa mål hjälp av 6 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

7 Sverige och SIS leder två internationella sekretariat för energianvändning i byggnader. Boverket är en av de främsta finansiärerna i de båda projekten. Standarder kommer att spela en stor roll i vårt arbete med att minska energianvändningen i landets byggnader. Det säger Janna Valik, generaldirektör på Boverket. Den 1 mars 2008 tillträdde Janna Valik posten som generaldirektör på Boverket i Karlskrona. Innan dess var hon generaldirektör på Migrationsverket. På hennes nya arbetsplats kretsar verksamheten kring samhällsplanering, byggande, förvaltning och boende. Ett av mina uppdrag är att alltid ha ett medborgarperspektiv i det vi gör. Vi måste se till att även den information och de regler som kan betraktas som svåra görs tillgängliga för medborgarna, framhåller Janna Valik. Boverket tar bland annat fram föreskrifter som syftar till att byggnader ska vara hälsosamma och säkra. Ett par av de lagar som är centrala i sammanhanget är pbl, plan- och bygglagen, och bvl, byggnadsverkslagen. En viktig del av myndighetsuppdraget är att överblicka byggsektorn och att se till att det svenska regelverket blir harmoniserat med de regler som antas inom eu. Myndigheten svarar också för vissa bidrag och stöd, till exempel när det gäller att minska energianvändningen i byggnader. I dag står bostäder och servicesektor för ungefär 40 procent av samhällets totala energianvändning. Syftet är att ska nås med standarder MARS 2009 STANDARD MAGAZINE 7

8 denna siffra ska halveras till år 2050, enligt ett mål som har ställts upp av eu. Det här är en jättetuff utmaning, men med hjälp av olika miljömål jobbar vi nu för att detta ska bli verklighet. Bland annat räknar jag med att standarder kommer att spela en stor roll, säger Janna Valik. Sedan en tid leder Sverige och sis två internationella sekretariat för just energianvändning i byggnader. Boverket är en av de främsta finansiärerna i de båda projekten. Om det finns standarder som reglerar mätningar, beräkningar, material, installationer med mera så talar allt för att det blir lättare att nå de aktuella energimålen. Vi får en ökad tydlighet och i det arbetet ser jag standarder som ett väldigt positivt verktyg, förklarar Janna Valik. Sammantaget är Boverket engagerat i ett 50-tal kommittéer och arbetsgrupper inom sis. Ämnesområdena omfattar allt från innemiljö till informationshantering. Samarbetet med sis är väldigt viktigt för oss. Här har vi chans att både föra fram våra åsikter och att säkerställa att lagar och regler blir en naturlig del av standarderna, till exempel när det gäller säkerhetsfrågor inom byggsektorn. I våra kontakter med företag och andra aktörer hänvisar vi ofta till en rad standarder och de krav som ställs där. Janna Valik deltar inte personligen i FAKTA JANNA VALIK Generaldirektör på Boverket. Socionom som bland annat har arbetat med sociala och beteendevetenskapliga frågor, flyktingar och ungdomsboende. Har haft flera chefsjobb på Migrationsverket, där hon var generaldirektör FÖDD: 1955 i Tjeckien. FAMILJ: Sambo. Två vuxna barn. BOR: I hus i Falkenberg. Veckopendlar till Karlskrona. FRITID: Umgås med familjen, läser böcker och reser. dold talang: Det har visat sig att jag har bättre fallenhet för teknik än vad jag själv har trott. Boverket prioriterar standardisering och våra experter är oerhört aktiva FÖRDELAR MED ATT ENGAGERA SIG I STANDARDISERING FÖR EN MYNDIGHET Bidrar till att myndigheten kan påverka utvecklingen inom den egna sektorn, både i Sverige och utomlands. Säkerställer att lagar och regler blir en naturlig del av de standarder som arbetas fram. Bidrar till att myndigheten lättare kan nå olika mål, till exempel inom miljöområdet. Ger en ökad tydlighet, till exempel i kontakten med företag och organisationer. Bidrar till att öka svenska företags konkurrenskraft ute i världen. standardiseringsgrupperna, men hon har ett stort antal medarbetare som är aktiva på olika nivåer. Det här är ett område som Boverket prioriterar och våra experter är oerhört aktiva. Det är först då som det blir möjligt att påverka, även inom till exempel eu. Av sina experter har Janna Valik fått bilden av att standardernas betydelse har ökat de senaste åren, och att denna utveckling dessutom fortsätter. Hon ser det som en följd av den pågående internationaliseringen. Först var det Sverige som var den naturliga marknaden för de flesta svenska företag. Sedan blev det Europa, vilket bland annat visar sig genom att de europeiska standarderna har blivit fler. Nu tyder allt på att nästa steg blir en växande global marknad och en ökning av de internationella standarderna. Ett av de områden där hon anser att Boverket har lagt ned ett stort arbete och samtidigt vunnit framgång är inom eurokoderna, Europas gemensamma normer för bärande konstruktioner. Syftet med eurokoderna är att underlätta för beställare och konstruktörer när det handlar om till exempel projektering och upphandling. Här finns en gemensam nivå kring exempelvis säkerhet, samtidigt som det 8 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

9 Boverket är engagerat i ett 50-tal kommittéer och arbetsgrupper inom SIS. finns utrymme för nationella skillnader. För branschen och i förlängningen för allmänheten och skattebetalarna kan omställningarna kanske ses som en fördyring, åtminstone på kort sikt. Men på längre sikt har eurokoderna många fördelar, säger Janna Valik. Hon pekar till exempel på att harmoniserade regler bör leda till ökad konkurrens och ökad tillväxt: Då tänker jag både på Sveriges konkurrenskraft i Europa och på Europas konkurrenskraft i resten av världen. Det är som generaldirektör på Boverket som Janna Valik på allvar har fått inblick i standarder och standardisering. Nu ser Boverket är den främsta finansiären till de internationella projekten om energianvändning i byggnader som SIS leder. hon standarder som ett sätt att förenkla tillvaron för alla som är aktiva i byggsektorn. Det är en fördel att kunna hänvisa till en standard. Därför är det viktigt att arbeta för att standarderna ska vara så begripliga som möjligt och att göra dem lättillgängliga, säger Janna Valik. Text: Lena Lidberg. Foto: Per Magnus Persson FAKTA boverket bakgrund: Bildades 1988, efter en sammanslagning av Planverket och Bostadsstyrelsen. verksamhet: Myndighet för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelsutveckling, byggande och förvaltning samt bostadsfrågor. Sorterar under Miljödepartementet. finns: I Karlskrona. anslag: Omkring 175 miljoner kronor per år. anställda: Cirka 190. hemsida: MARS 2009 STANDARD MAGAZINE 9

10 Sverige och England föregångare inom testning Idag är det självklart att slå upp materialegenskaper i en standardtabell. För hundra år sedan baserades konstruktioner i bästa fall på erfarenhet, men ofta på rena antaganden. Engelska och svenska ingenjörer var pionjärer vad gäller att utveckla standarder och metoder för oberoende testning. David Kirkaldys 116 ton tunga testmaskin finns fortfarande att beskåda på ett museum i London. I Londonstadsdelen Bankside, söder om Blackfriars Bridge, blandas gammalt och nytt. Under den viktorianska brons fäste ligger en sekelgammal boxningsklubb granne med hypermoderna kontorslokaler. Ett par kvarter från Tate Modern, konstmuseet som är ett ombyggt oljekraftverk från trettiotalet, ligger Kirkaldy Testing Museum. I dessa lokaler fanns fram till 1965 ett världsberömt centrum för oberoende standardiserad testning. Forskare från Imperial College återupptäckte anläggningen, renoverade lokalerna och maskinen och skapade dagens museum, som drivs av frivilliga krafter. Facts, not opinions fakta, inte åsikter står det över dörren. När huset byggdes i Fakta Svenska testpionjärer Per Lagerhjelm var fysiker, mineralog och politiker som levde mellan 1787 och Han anses som den som konstruerade den första maskinen för testning av järnets egenskaper. Maskinen beskrivs i Jernkontorets Annaler från 1826 och blev en förebild för många maskinbyggare under 1800-talet. Den hydrauliska pressen användes för att mäta densitet, elasticitet och formbarhet för olika material, och resultaten publicerades i boken mitten av 1800-talet hade industrialismen precis tagit fart på allvar. Massmarknad och nya material som stål och betong bidrog till att utveckla tillverkning och konstruktion. Men det ställdes också högre krav från köparna, som inte drog sig för att stämma tillverkare för fel och haverier. Den skotske ingenjören David Kirkaldy såg behovet av en oberoende testinrättning. På egen hand utvecklade, finansierade och patenterade han sin Universella Testmaskin med inspiration från en maskin som konstruerats av svensken Per Lagerhjelm1826. Kraften kom från det hydrauliska Försök att bestämma spänstighetsmåttet hos åtskilliga ämnen, Johan August Brinell levde mellan 1849 och Han var metallurg och utarbetade brinellprovet, som mäter metalls hårdhet. Brinells forskning om ståls texturförändringar lade grunden till metallografin. I slutet av sin karriär var han knuten till Tekniska Högskolans materialprovningsanstalt, som senare kom att bli Statens provningsanstalt. Porträtt av David Kirkaldy. Han såg behovet av oberoende testning och grundade ett testcentrum kraftnät som under 1800-talet drev maskiner i centrala London. Den över 14 meter långa maskinen kunde dra, vrida och trycka med upp till 400 tons tryck och noggrant mäta upp hur materialet reagerade. Eftersom maskinen kunde upprepa samma test om och om igen kunde man utveckla standarder baserade på resultaten installerades maskinen på dagens adress, 99 Southwark Street. I en broschyr som trycktes upp som marknadsföring för den nya testverksamheten får man en ledtråd till placeringen. Kirkaldy påpekar stolt att hans verksamhet stått bakom de test som konstruktörerna genomfört under arbetet med prestigebygget Blackfriars Bridge. Samma broschyr ger en bild av hur nya tankarna på oberoende och standardise- 10 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

11 Fakta Museet Museet, och porten med mottot Facts, not opinions, finns på 99 Southwark Street, men ingången är från baksidan av huset. Det är öppet första söndagen i månaden mellan 10 och 16, men det går också att organisera ett besök genom Londons förening för industriell arkeologi: rad testning var. Noggrant förklaras hur olika material kan vridas, tryckas eller dras. Illustrationer beskriver hur provbiten ska se ut. Pilar visar hur krafterna påverkat testmaterialet och vilka resultat som kan uppnås. Hur såg då marknaden ut? David Kirkaldy vände sig till ingenjörer av alla slag lika väl som arkitekter, skeppsbyggare, brobyggare och ångpannebyggare. Han menade att maskinen kunde komma till nytta under utveckling av nya material och produkter. Men också att det kunde vara en kommersiell fördel att kunna redovisa experimentresultaten, särskilt om dessa utförts av en oberoende person. Verksamheten fick stort genomslag. Bland annat testade Kirkaldy prover från järnvägsbron vid Tay som rasade i en omtalad olycka Genom att testa hela sektioner av bron kunde han visa att frakturer uppstått vid bulthålen vilket gjort att brodelarna kollapsade vid 20 tons belastning istället för 60 tons belastning som konstruktören antagit. Resultaten redovisades i en uppmärksammad rättegång. Det sena 1800-talet var standardiseringens tid, säger Bengt Berglund som är professor i teknikhistoria på Chalmers. Ett tidigt exempel är det amerikanska systemet med utbytbara delar som gjorde att man kunde köpa reservdelar till sina dyra revolvrar. Ett annat exempel var processen där man avgjorde hur vida järnvägsspåren skulle vara och smalspåren slogs ut. Till och med det finansiella systemet standardiserades med guldmyntfoten. Det handlar egentligen om att företag ska kunna jobba på lika villkor, och att man kan visa mot köparen att produkterna är jämförbara. Även svenska vetenskapsmän arbetade med standardisering och testning. På Kirkaldymuseets tidslinje över testpion- MARS 2009 STANDARD MAGAZINE 11

12 järer nämns förutom Per Lagerhjelm den svenske metallurgen Johan August Brinell. På världsutställningen i Paris 1900 presenterade han det första standardiserade testet för hårdhet som fick bred användning. Och på en bänk bland testmaskinerna som skänkts till museet står en svensktillverkad testmaskin för just Brinelltestet. Sverige låg långt framme i teknikutvecklingen, säger Bengt Berglund. Exporten av järn och senare stål hade gjort att man varit på världsmarknaden sedan medeltiden. Institutioner som Jernkontoret samlade information som man sedan spred i industrin för att kunna bygga och bevara sina starka varumärken. Att testa och prova blev viktigt för att utveckla och behålla FAKTA Testmaskinen Kirkaldys Universella Testmaskin är 14,5 meter lång. Den väger 116 ton och fungerar horisontellt. En hydraulisk cylinder driver maskinen. Till en början kom kraften från ett hydrauliskt kraftnät under London med vatten under högt tryck i rörledningar. Senare installerades en motor. Testmaskinens motvikt väger ungefär två ton och hänger ner i källaren. Motviktens roll vara att föra tillbaka den tunga maskinens delar till grundpositionen efter användning. kvalitén för en liten aktör på en brutal världsmarknad. skf till exempel, blev ett världsföretag inte bara genom att utveckla kullager, utan också genom att bygga dem med högre kvalitet och noggrannare specifikationer än konkurrenterna. Kirkaldys testmaskin var hans egen konstruktion. Över 14 meter lång var den konstruerad för att kunna dra eller tycka ihop hela komponenter från stora konstruktioner som broar och tåg. Med 400 tons tryck var testet en utmaning även för gjutjärnsstolpar och stålbalkar. David Kirkaldy dog Hans son tog över verksamheten som bombades under andra världskriget. Då förstördes det svarta museum över skadade och söndriga testbitar som Kirkaldy hade samlat i de övre våningarna. Verksamheten lades ned 1965, men maskinen blev kvar i lokalen. Förmodligen eftersom den var för tung att flytta. Och det är ingen brådska att besöka museet. Huset som idag är k-märkt är byggt runt maskinen, så den lär stå kvar. Text: Anna Blomen SIS och Lars Jonsson på lista över de miljömäktigaste De 49 mest inflytelserika personerna i Miljö-Sverige är utsedda. Miljöaktuellts läsare och en expertjury har rankat svenskarna som påverkar miljöagendan mest just nu. Vad har bidragit till att du finns med på listan? sis håller hög profil i det internationella arbetet. Nu senast genom att vi leder det nya arbetet med att ta fram metoder för bedömning av ekoeffektivitet i iso serien. Sverige har många duktiga experter med gott internationellt renommé, vilket bidragit till att blickarna riktas mot sis. Hur har din inställning till miljöarbete förändrats de senaste åren? Min övertygelse att vi måste ge ekonomerna verktyg för att sätta pris på miljön har stärkts under senare år. Den kommande iso-standarden kring ekoeffektivitet är ett sådant exempel. Hur har ISO arbetet påverkats av intresset för miljöfrågor? I takt med att miljö- och hållbarhetsarbetet blir allt viktigare ökar behovet av fungerande verktyg för att styra miljöarbetet. iso serien är då en attraktiv verktygslåda för de som vill hantera frågor som rör miljöledning, växthusgaser, livscykelanalyser (lca) och miljödeklarationer. Vad önskar du dig mest ur ett miljöperspektiv? Att våra politiker lyssnar mer på forskare och miljöexperter och ägnar sig mindre åt populistiska snabblösningar. Man måste anlägga ett lca-perspektiv i de politiska beslutsprocesserna. Oavsett hur god tanken är så håller det inte att vidta hastiga åtgärder om de skapar nya miljöproblem i andra änden. Hur kommer du att påverka miljöagendan under 2009? Jag kommer via mina nätverk fortsätta verka för att miljöarbetet går i riktningen mot ökad samsyn bland olika parter. Standardisering är ett lysande exempel på att det går att nå konsensus i grupperingar med många olika intressen. Det finns fortfarande mycket att göra för att få näringsliv, politiker, myndigheter och intresseorganisationer att dra åt samma håll i miljöfrågan. Text: Anna Skarin Lars Jonnson är projektledare på SIS med ansvar för bland annat ISO serien. 12 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

13 Vill du förbättra företagets miljöarbete? Miljökunskap för revisorn, 1 dag Kurs för dig som är eller ska bli intern revisor av miljöledningssystem och som behöver en grundläggande kunskap om dagens miljöproblem samt en översikt över lagstiftningen inom området. 14 maj i Stockholm Mer information och anmälan på sis.se/utbildning Standarder får världen att fungera SIS Forum AB: Telefon , Fax , E-post MARS 2009 STANDARD MAGAZINE 13

14 Efterlängtat stöd till upphandlare ino sjukvården Inom sjukvården görs upphandlingar för miljarder varje år. Omfattande förfrågningsunderlag och olika sätt att tolka underlagen på gör det snårigt för både upphandlare och anbudsgivare. SIS sonderar nu terrängen inför ett arbete med att ta fram en vägledning, speciellt riktad till upphandlarna inom vården. Både upphandlare och leverantörer efterlyser riktlinjer kring upphandlingar inom sjukvården. sis håller på att undersöka förutsättningarna för att dra igång ett standardiseringsarbete. Bland många intressenter finns Swedish Medtech och Sveriges Kommuner och Landsting. Före sommaren kommer förhoppningsvis ett besked om att gå vidare. Men sis är inte den enda aktören i arbetet med att strukturera upphandlingarna. Ett exempel är Swedish Medtech, en branschorganisation för medicintekniska företag där Anna Lefevre Skjöldebrand är vd. Det är otroligt komplicerat att upphandla medicinteknik. Vi har arbetat omkring tio år med att utveckla strukturmallarna tillsammans med upphandlarna i landstingen. Anledningen till att Swedish Medtech satte igång sitt arbete var att det fanns ett utbrett missnöje från båda sidor i upphandlingsprocessen inom medicinteknik. Förfrågningsunderla- FAKTA Upphandlingar inom sjukvården n Upphandlingar inom sjukvården omsätter totalt mellan 440 och 530 miljarder kronor varje år. I siffran ingår dock all upphandling, inte bara den som avser sjukvård. n Grovt kan man dela in vårdupphandlingarna i tre grupper: utrustning, förbrukningsartiklar och tjänster. n En vägledning utarbetad av SIS kommer att utgöra ett stöd för att uppfylla kraven i LOU, Lagen om offentlig upphandling. Syftet är att underlätta för anbudsgivare och upphandlare. För mer information kring SIS arbete med en vägledning, kontakta Git Eliasson, projektledare SIS, tel: , 14 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

15 m gen var illa formulerade och upphandlarna blev följaktligen inte nöjda med anbuden. Dessutom fanns det skillnader mellan landstingens rutiner och krav, även när de upphandlade samma produkter. Genom struktureringen har vi höjt kvaliteten både i förfrågningsunderlag och i anbud. Vi ägnar en hel del tid åt löpande diskussioner med berörda parter med syftet att skapa bättre upphandlingar av medicinteknik, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. Enligt Anna Lefevre Skjöldebrand finns ett stort intresse för Medtechs arbete andra kan lära sig av det och förfina det. Det finns också mycket kvar att göra, påpekar hon. Det är svårt att skapa modeller där man kan jämföra olika tekniska lösningar. Det behövs också Branschen är ense om att det behövs bättre stöd för att uppfylla kraven i LOU. metoder som skapar förutsägbarhet och som underlättar utvärderingen av produkter. Vi behöver jobba tillsammans för att ta fram modeller som alla kan acceptera, säger hon. Swedish Medtechs huvudfokus ligger på förfrågningsunderlaget. Det är indelat i tre delar: n Formalia. Frågorna rör hårda fakta om leverantören, bland annat ekonomisk information. n Teknisk specifikation. Vad ska upphandlas? Vilka är upphandlarens krav? Hur ska man ange skall- och börkrav? n Avtalsmall Det svåraste är del 2, som måste ändras från fall till fall. Beroende på vad som upphandlas har man olika krav, till exempel på fästytan på ett sårförband. Det är viktigt att upphandlaren får stöd i att ställa rätta tekniska krav av relevanta personer i verksamheten, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. Swedish Medtech uppmuntrar upphandlarna att vara restriktiva med skall-kraven. En anledning är att skall-kraven riskerar att låsa in leverantörerna till en enda lösning. Då kan upphandlaren gå miste om förslag som leverantören kan komma med vilka på ett nytt och bättre sätt möter behovet som ligger till grund för upphandlingen, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. Det kan vara bättre att som upphandlare specificera vilken funktion man är ute efter, Anna Lefevre Skjöldebrand på Swedish Medtech abetar för att underlätta upphandlingar av medicinteknisk utrustning. och låta leverantören bestämma hur den ska åstadkommas, menar Anna Lefevre Skjöldebrand. Git Eliasson är projektledare på sis och arbetar för närvarande med att kontakta intressenter i branschen för att engagera så många som möjligt i arbetet med vägledningen. Jag håller med Anna Lefevre Skjöldebrand om att funktionskrav är viktiga. Men tekniska krav som har arbetats fram av svenska och europeiska experter måste självklart finnas med som en lägsta nivå. Det naturliga är att använda sig av kraven som har arbetats fram i till exempel kvalitetsledningssystemet iso 9000, säger Git Eliasson. En som ser fram emot vägledning inom vården är Gunnar Stålberg. Han är upphandlingschef för Landstinget Dalarna. Det han ser som den stora svårigheten för den som upphandlar är hur man ska definiera kvalitet och hur man vet att det upphandlaren har efterfrågat också är det som har levererats. Hur ska man kunna leva upp till vad folk förväntar sig? Det handlar om att skapa strukturer och harmonisera de olika synsätten på kvalitetsfrågorna. Jag tycker det är bra att det kommer en vägledning, säger han. sis planerar ett möte i maj för alla intresserade. Information kommer att finnas i sis elektroniska nyhetsbrev och på sis.se. Intresset är oerhört stort just nu och branschen är ense om att det behövs bättre stöd för att uppfylla kraven i lagen om offentlig upphandling. Min förhoppning är att så många som möjligt visar intresse och kommer med i projektet för att vara med och utveckla vägledningen, säger Git Eliasson. Text: Ingrid Kindahl MARS 2009 STANDARD MAGAZINE 15

16 SIS i media Miljöfrågan fortsätter att engagera. Standarder inom miljöområdet ger SIS mycket uppmärksamhet i media. Den senaste tiden har det handlat om standarder för transportutsläpp och elhybridbilar. Vi har även fått uppmärksamhet för den globala standarden för värdering av varumärken som snart är klar. En europeisk standard ska nu tas fram som visar energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser inom transportnäringen. Med systemet blir det enklare att jämföra olika transportalternativ. Arbetet med standarden har nyligen påbörjats och SIS, Swedish Standards Institute, startar samtidigt ett svenskt projekt för att vara med och påverka arbetet. Miljöaktuellt Nu drar SIS och biltillverkarna igång ett standardiseringsprojekt för elhybridfordon. Det ska driva svenska intressen i det internationella standardarbetet och knyta ihop underleverantörer och bilfabriker. Främst handlar det om säkerhetsfrågor, berättar projektledaren Peter Claeson på SIS. Teknik360 Varumärket utgör en allt större del av många företags värde. Men hur ska detta värde beräknas? Efter flera års arbete är nu en global standard på väg. SIS har spelat en nyckelroll i arbetet med en internationell standard för varumärkesvärdering, en så kallad ISO-standard. Dagens Industri För att få fram gemensamma riktlinjer och regler när det gäller säkerhets- och miljökrav för hybridfordon startar SIS, Swedish Standards Institute, ett projekt som ska ta fram standarder för tillverkare och leverantörer. Efterfrågan på standarder inom området har ökat markant i och med att biltillverkarna nu satsar på den här tekniken. Än så länge finns det få standarder inom området, men standarder behövs för att underlätta utvecklingen och kontakterna mellan bilbyggarna och deras underleverantörer, säger Peter Claeson, projektledare på SIS. Allt om motor NU ÄR DET TID FÖR KOSTNADSEFFEKTIVA INVESTERINGAR! En lågkonjuktur är inte en tid för panikåtgärder, utan nu behöver alla organisationer bli ännu mer kostnadseffektiva, förbättra kundrelationer och bibehålla en sund affärsstrategi. Kvalitetsledningssystemet ISO 9001 kan nu mer än någonsin bidra till affärsverksamheten. Den nya utgåvan av världens största standard inom kvalitetsledning - SS-EN ISO 9001:2008 beställer du enklast via sis.se/e-butiken. Pris: kr * *Moms och frakt tillkommer. HAR DU FRÅGOR OM STANDARDER? KONTAKTA VÅR KUNDTJÄNST! Moms och frakt tillkommer Standarder får världen att fungera SIS Förlag AB: Telefon: , Fax: , E-post:

17 Mattias Lundberg är ordförande för SIS kommitté för psykologiska bedömningsmetoder. Vi är nu inne i slutfasen. Den första internationella standarden för psykologiska bedömningsmetoder i arbetslivet kan förhoppningsvis klubbas igenom vid årsskiftet, säger Mattias Lundberg, ordförande för den svenska kommittén. Väldigt lärorikt att delta För första gången kommer det att finnas ett gemensamt dokument som alla parter; arbetsgivare, konsulter, rekryteringsföretag med flera, i Sverige och runt om i världen kan hålla sig till. Det innebär i sin tur att det går att jämföra och bedöma kvaliteten på olika psykologiska tester som används i samband med exempelvis rekrytering. Mattias Lundberg, själv legitimerad psykolog och verksamhetsansvarig vid Stiftelsen för tillämpad psykologi, tycker att arbetet som ordförande har varit mycket stimulerande och lärorikt. Att få vara med och påverka utformningen och att följa de internationella strömningarna har varit roligt. Dessutom är det en utmaning att driva Sveriges synpunkter internationellt samtidigt som det ställer krav på att kunna föra vidare en majoritetsuppfattning som kanske inte går i linje med ens egen. Ni ligger före tidsplanen, vad beror det på? Eftersom intresset för att det ska bli en standard har varit stort har vi kunnat gå relativt fort fram. Klimatet har varit mycket positivt i gruppen med en stor förståelse för de internationella kulturella skillnaderna och viljan att nå fram har varit påtaglig. Vilken nytta ser din arbetsgivare med att du deltar? Som ideell stiftelse har vi inget kommersiellt egenintresse av att delta, men eftersom vår uppgift är att arbeta med kvalitetsutveckling är kopplingen till standardisering ett av våra kärnområden. Även om det finns kommersiella intressen i gruppen vilket är bra så har alla varit måna om att få fram det första riktiga internationella kvalitetsdokumentet inom området. Det har ju rått lite vilda västern på området psykologiska tester och testmetoder, så alla seriösa parter är inriktade på att få standarden på plats till gagn för slutkunden och branschen, påpekar Mattias Lundberg. Vad har du lärt dig på att vara med? Att delta i själva standardiseringsprocessen är lärorikt. Det gäller uttryck, formalia, organisationen etcetera. Sedan blir man uppdaterad i sakfrågan och lär sig dessutom en hel del om de kulturella skillnaderna på lagstiftningsområdet, så man tillförs en hel del ny kunskap. FAKTA Mattias Lundberg Utbildning: Legitimerad psykolog, fil. dr (avhandlingen handlade om personlighet och uppfostran). Tidigare och nuvarande arbete: Universitetslektor vid Umeå universitet, verksamhetsansvarig på Stiftelsen för tillämpad psykologi. Född: 1971 Bor: Villa i Umeå. Familj: Två söner. Fritid: Jakt och fiske. Dold talang: Jag försöker visa alla talanger jag har. Är exempelvis bra på att laga mat. Det här skulle jag vilja ha standardiserat: Eluttagen i hela världen. Tips och råd till andra som funderar på att delta i standardiseringsarbete? Om du funderar: slå till! Men en förutsättning för att man ska få ut så mycket som möjligt av arbetet, som är tidskrävande, är att man är aktiv och att man deltar som fullvärdig medlem och gärna är med på de internationella mötena. Det skapar många fina kontakter. Så; delta, var fullvärdig medlem och var aktiv! Text: Pamela Collin MARS 2009 STANDARD MAGAZINE 17

18 sis inside De här sidorna riktar sig till dig som är aktiv deltagare inom standardiseringen. Vi vill förmedla konkreta och användbara råd och verktyg som gör ditt arbete i projekt och arbetsgrupper mer effektivt, vare sig du sitter med i en svensk eller internationell grupp. Bra idéer kräver bra metoder En bra idé kommer inte av sig själv. Och att spåna fritt är sällan det bästa sättet att få igång idéflödet. Att vara systematisk och använda metoder för att få fram bra idéer är betydligt effektivare. Det vanligaste sättet att få fram idéer är genom brainstorming, det vill säga att försöka tänka fritt. Men det är svårare än det låter. Samma idéer har en tendens att komma tillbaka. På Tetra Paks utvecklingsavdelning jobbar Sven Andrén. Han berättar att de för några år sedan ville ha mer kunskap om hur man genererar idéer. De inledde ett samarbete med Göran Hydbom, Modern Management Network. Tillsammans utvecklade de ett systematiskt sätt att arbeta med idékläckning. För att få fram de bästa idéerna är det viktigt att först tydligt definiera det problem man har, säger Göran Hydbom. Det är viktigt att man funderar igenom vilka kriterier som de nya idéerna ska bedömas utifrån. Om man till exempel behöver en ny typ av förpackning kan kriterierna vara att bedöma miljöpåverkan, hur väl förpackningen passar in i produktionssystemet och hur attraktiv den är för konsumenten. Nästa steg är att bestämma vilka personer som ska delta i idéarbetet. Ofta bjuder man in tekniker för att lösa tekniska problem. Men en person med helt annan bakgrund, kompetens och referensramar kan med frågor och provokationer hjälpa dem som redan är insatta att tänka utanför ramarna, säger Göran Hydbom. Han framhåller också att systematisk idékläckning fungerar över kulturella gränser. Vi har använt det här sättet att jobba på olika avdelningar, i flera länder och med både leverantörer och kunder. Källa: DN Jobb Tetra Paks metod att få fram bra idéer Generering Använd gärna flera metoder. 1. Stanna i verkligheten. Hur man kan använda en tidigare lösning till ett nytt, men liknande problem. 2. Överdrifter. Ju galnare idéer desto bättre. Säg att du vill få fler kunder. Vänd på frågeställningen: vad skulle få dem att inte komma alls? 3. Nya ögon. Försök se saker från olika håll. Hur ser problemet ut från en städerskas håll, en bilmekanikers? 4. Överraskande associationer. Associera fritt kring slumpmässiga ord; rosa cadillac, Askungen, Skansen, månen eller använd bilder, föremål, dofter eller annat att spåna kring. 5. Kombinera ihop idéer. Kombinera kända saker så att de blir något nytt. Vad är en tv utan bild? Kanske en radio. Regler för genereringsfasen n Kritisera aldrig. Ur de galnaste idéerna kommer de mest briljanta. n Inspirera varandra. Om någon säger något dumt så spinn vidare. Bejaka och bekräfta. n Håll fokus. Det är helt okej att avvika från den utstakade stigen en stund, men sedan måste man tillbaka på rätt väg. Det är mötesledarens uppgift. n Kvantitet är viktigare än kvalitet. Just nu finns det bara bra idéer. Gallring n Gruppera. Använd post-it lappar och sätt upp idéerna i olika grupper och skriv rubriker. n Prioritera bland grupperna. Jämför rubrikerna med de i förväg bestämda kriterierna. Välj ut de som ska gå vidare till nästa steg. n Placera idéerna i en niorutorsmatris med två urvalskriterier längs axlarna, till exempel unik och ekonomisk. De idéer som hamnar längst upp till höger går vidare. Regler för gallringsfasen n Ge idén en schysst bedömning. Det ska inte handla om politik eller vem som hade idén först. n Gör det i steg. Förbättra idéerna hela tiden. För varje gång en idé plockas upp kan man lägga till något. n Titta en stund på de bortgallrade idéerna, särskilt de mest galna. Där kan det finnas ett frö till något stort. n Ha tydliga urvalskriterier som kommer ur problemställningen. Genomförande n Nu är det dags att pröva idéerna, till exempel genom tester och försök. Sedan är det dags att fatta beslut om vilken av idéerna som ska genomföras. Spara gärna de idéer som inte genomförs ett tag, tipsar Sven Andrén. 18 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

19 Nya medlemmar 11 November FEBRUARI 2009 NYA ANSIKTEN AB Ernol Alliansor AB Alstom Transport AB Artema Medical AB AudicomPendax AB Axjo Plaxtic AB Bergsprängningsentreprenörerna i Sverige Ekonomi Bergsäker AB Bevego AB Bostadsrättsorganistionen SBC, Ek för Clas Thorén Consulting Diamantprodukter AB DJ Citygrönt AB Draka Norsk Kabel AS Etac Sverige AB Fastighetsägarna Sverige AB Fj Sintermetal AB Gate Rehab Development AB Hjälpmedelscenter Väst AB HTS Safety AB Ja Rre Consulting AB KEBO Inredningar Sverige AB Kimbas Bygg Riv & Sanering Luna Verktyg & Maskin AB Miljökompetens Milox AB Mitsubishi Electric Nellborn Management Consulting AB Omegapoint AB Pema Control AB Pemascand AB Pharmadule AB Pro Development i Sverige AB Profecto Service Management AB Pålplintar AB Rejlers Ingenjörer AB Rustad Trommelservice SG Access AB Svenska Fastighetsboxar AB Svensk Fyrverkeriimport AB Svenska Kylimportörers förening Svensson Wire and Cable Packaging AB Swemac Orthopaedics AB Teknikföretagens Service AB Transportstyrelsen Trend Factory i Hällefors AB Vida Packaging AB Voice Provider Sweden AB Å i Återvinningsindustrins Service AB Per Johansson är ny ordförande i Halksäkerhet, SIS/TK 500. Per Johansson är systemtekniker och arbetar idag som kvalitetschef på Tarkett AB i Ronneby, som tillverkar homogena plastgolv och väggmattor för offentlig miljö. Han har varit engagerad i standardiseringsarbetet inom SIS och internationellt sedan Birgit Bodlund, Vattenfall, är ny ordförande för Hållbarhetskriterier för biomassa för energianvändning, SIS/TK 526. Birgit Bodlund är PhD i fysik, MS i fysik, matematik, teoretisk fysik och pedagogik. Birgit har arbetat länge på Vattenfall och sedan 2005 som Senior Advisor Business Development. Birgit är medlem av Energimyndighetens forskningsstyrelse sedan Birgit har tidigare arbetat för bland andra IVA och Energiforskningsnämnden. Birgit har stor erfarenhet av standardiseringsarbete och hon är sedan länge aktiv som ordförande inom olika SISoch ISO- kommittéer och som expert i olika arbetsgrupper. Mikael Lähdesmäki har omvalts som ordförande för den tekniska kommittén Lyftredskap, SIS/TK 222. Mikael Lähdesmäki är teknisk chef och exportchef hos Gunnebo Industrier AB, affärsenhet Lifting i Ramnäs. Företaget har egen tillverkning av kätting, lyftkomponenter, polyestersling och stållineredskap. Mikael är högskoleutbildad maskiningenjör och har varit verksam inom lyftområdet sedan Lennart Sjöberg är vald till ny ordförande för Sterilisering av medicintekniska produkter, SIS/TK 349. Han är specialist i klinisk bakteriologi och arbetar som hygienläkare vid Universitetssjukhuset Örebro. Engagemanget i standardiseringsarbetet inleddes för mer än 20 år sedan och har varit på både den internationella och nationella arenan. Lennart Sjöberg har även varit Läkemedelsverkets rådgivare i Medicintekniska produkter klinisk bakteriologi. Claes Tjäder har blivit utsedd till ordförande i kommittén Bildsymboler för många fler, SIS/TK 457. Han är civilekonom och arbetar som avdelningschef på Hjälpmedelsinstitutet med frågor som rör teknik- och metodutveckling och ansvarar bland annat för frågor om äldres boende och kognition. Claes Tjäder har en bakgrund som departementsråd vid kommunikationsdepartemetet och kommunikationsråd vid svenska representationen i Bryssel. Jens Hjort från Brandskyddsföreningen Sverige är ny ordförande för Släckmedel, sprinkler och gassläcksystem, SIS/TK 360/ AG 3. Jens Hjort har gått 4-årigt tekniskt gymnasium med väg- och vatteninriktning. Nu arbetar Jens som projektledare hos Brandskyddsföreningen i Stockholm och ansvarar för deras regelverk och normer för vattensprinkler, gassläcksystem och brandlarm. Jens har deltagit inom standardiseringen inom dessa områden i drygt 15 år. Tidigare har Jens arbetet hos olika brandskyddsinstallationsföretag såsom Svenska Tempus och Starckjohann Teknik samt certifieringsföretaget SBSC. Caroline Haglund Stignor är ny ordförande för Värmepumpar, SIS/TK 467. Caroline Haglund Stignor arbetar som biträdande sektionschef på sektionen för System- och installationsteknik vid SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Tidigare har hon arbetat som handläggare och forskare på samma ställe. Caroline är civilingenjör i Kemiteknik från Chalmers Tekniska Högskola. Hon har vidare en Teknologie Licentiatexamen från Lunds Tekniska Högskola i värmeöverföring. Per Sima har blivit utsedd till ny ordförande i kommittén Mekaniska preventivmedel (SIS/TK 335). Han arbetar som verksamhetschef på Valendor AB. Valendor AB arbetar med behandling, förpackning och testning av kondomer och handskar. Per har en bakgrund på svenska McDonalds där han var Regionansvarig och Utbildningskonsult. Han började sitt deltagande i kommittén mekaniska preventivmedel MARS 2009 STANDARD MAGAZINE 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM Vad är nyttan med standardisering? Christer Fält Marie Hagberg Per Liljedahl Gunnel Wisén Persson Miljöchef SCA Forest Products För mig så är ISO och standarder för energiledning centrala. De skapar ordning och reda och bidrar till ett engagemang för dessa frågor i organisationen. Inom min konkurrensutsatta bransch, så känns det dessutom viktigt att olika företag gör på ett likartat sätt och har samma kostnader för det vi sysslar med. En viktig del i kommande standardarbeten bör vara förenklingar och kostnadsreduktion i företags uppfyllande av såväl standard som praxis. Miljöchef SJ Att skapa ordning och reda och jämförbarhet. Lättare att få transparens mellan bolag. Bra verktyg att använda internt i organisationen och en bra motivator att jobba effektivt med ständiga förbättringar, med årliga uppföljningar och ledningens engagemang. Även bra med externa revisioner för trovärdighet. Det underlättar och tydliggör kommunikationen. Miljöchef, Posten Meddelande AB Trygghet och därmed lägre kostnader för kunden eftersom den kan lita på att produkten, tjänsten eller organisationen håller en verifierbar lägstanivå och ständigt förbättras. Men vad gäller ledningssystem, så måste certifieringsorganen utvecklas och bli bättre på att granska smart och analysera systemfel. Här tror jag de kan lära av ekonomiska revisorer som länge arbetat med små medel men ändå lyckats komma till sammanfattande slutsatser. Vice president Sustainability Affairs ABB Sweden Genom att delta i standardiseringsarbete har man möjlighet att påverka. Företag som är aktiva i tekniska kommittéer och inte bara följer färdiga standarder kan driva utvecklingen inom sitt område och tidigt få tillgång till ny information. Jag är övertygad om att standardisering på så sätt kan bidra till ökad tillväxt. Aktuella utbildningar Medicinsk teknik Introduktion till regelverket för medicintekniska produkter Översiktlig kurs som introducerar regelverket och belyser de krav du har att förhålla dig till. Under dagen behandlar vi bland annat grunderna i CE-märkningsprocessen och introducerar kvalitetssystem och riskhantering. 1 april Stockholm Riskhantering för medicinsk teknik Kurs för dig som arbetar med riskhantering av medicintekniska produkter och behöver en grundlig genomgång av riskhanteringsprocessen och standarden ISO Du får konkreta råd och tips på problemställningar och övar dig på olika riskanalysmetoder. 6 7 maj, Stockholm Bygg och anläggning Introduktion till Bygghandlingar 90 del 8 Bygghandlingar 90 del 8 löser bygg- och fastighetssektorns gemensamma behov av överenskommelser för digitalt informationsutbyte. BH 90 del 8 innehåller gemensamma riktlinjer som är oberoende av företagsoch projektspecifika förhållanden eller teknisk plattform. Utbildningen arrangeras av SIS Forum i samarbete med flera parter som bl.a. SWECO och Skanska. 31 mars i Göteborg, 28 april i Stockholm Introduktion till Eurokoder Eurokoderna kommer att bli en del av konstruktörens vardag. Kursen ger en handgriplig vägledning i nyheterna och förändringarna i det nya regelverket och hur det kommer att påverka dig och ditt företag. Utbildningen arrangeras av SIS Forum i samarbete med Boverket. 12 maj, Stockholm Ledningssystem SIS Informationssäkerhetsakademi Utbildningsprogram för dig med ansvar över verksamhetens informationssäkerhet. Utbildningen är indelad i tre block: bas, fördjupning och expert. Du får tillgång till kompetensen hos de experter från företag, myndigheter och andra organisationer som är aktiva i arbetet med ISO seriens standarder. Deras erfarenhet från att arbeta med informationssäkerhetsfrågor kan hjälpa dig att utvecklas vidare i ditt arbete. Basblock l, april i Stockholm Skapa ett miljöledningssystem Kurs för dig som står inför att utveckla ett miljöledningssystem och som behöver en djupare kunskap i miljöledning och komponenterna i ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i ISO 14001:2004 eller EMAS maj, Stockholm Konstruktion och tillverkning Maskinsäkerhet och CE-märkning, grundkurs Kursen vänder sig till dig som ansvarar för och/eller arbetar med kvalitet, inköp, produktion, underhåll, konstruktion, säkerhet etc. hos användare, tillverkare och importörer av maskiner. Kursen behandlar strategiska frågor, krav och konsekvenser av lagar (MD, EMC och LVD) samt standarder och produktansvar med mera. 5 6 maj, Göteborg För mer information och anmälan: 20 STANDARD MAGAZINE MARS 2009

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? I en värld där ingenting är statiskt, finns det ett viktigt val att göra. Antingen sitter du nöjd och betraktar det som sker. Eller

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? World Quality Day, 12 november 2009 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem SIS, Swedish Standards

Läs mer

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008 Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMR ÅDEN Praktiskt inriktade utbildningar som håller dig uppdaterad om det senaste som händer inom

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar Magnus Josephson AB Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar Magnus Josephson Expert på framgångsrik försäljning mot offentlig sektor 8 februari 2011 Sammanfattningsvis skulle jag vilja

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009 Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2009 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMR ÅDEN Praktiskt inriktade utbildningar som håller dig uppdaterad om det senaste som händer inom

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning

Årsredovisning och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för SIS, Swedish Standards Institute Org nr 802410-0151 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2002 Innehåll:

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Vad är SIS och standardisering?

Vad är SIS och standardisering? Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2008-07-31 4 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Projektet innebär i huvudsak svensk medverkan i

Läs mer

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården Git Eliasson 19 maj 2009 Regelverk och ansvar för IT-system i vården Hur började det? Pappersjournal Insamling Dokumentering Elektronisk patientjournal Första standarden Safety of medical electrical equipment-

Läs mer

Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering

Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering (Tuula Cammersand) Sarah Sim, projektledare SIS, MSc, PhD SIS i Sverige 2017 Ideell förening, ägs av medlemmar företag, myndigheter,

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Standardisering trender i en föränderlig värld Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Vid förändring behövs standarder Förändringens vindar hos SIS Produkter Arbetssätt Nya

Läs mer

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000 Nya! Perspektiv #194 november årgång 23 på hållbar verksamhetsutveckling utblick Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? företaget Medarbetarnas kreativitet sattes på prov hos HSB Göteborg

Läs mer

Kompetensförsörjning från strategi till resultat

Kompetensförsörjning från strategi till resultat Kompetensförsörjning från strategi till resultat 1 2011 SIS Förlag AB Redaktör Joachim Bowin SIS HB 355 Kompetensförsörjning från strategi till resultat ISBN 978-91-7162-804-6 ISSN 0347-2019 Tryckeri Edita,

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS Lönsam verksamhet Elforsk, 2014-11-05 Elisabeth Darius, tf VD, SIS Agenda 1. Standardisering och standarder är lönsamt 1. Alltmer intressant att mäta 2. Vi vet det! 3. Hur har andra mätt? 2. SIS och SIS

Läs mer

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop.

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. 1 Idag är hanteringen av standarder både enklare och mer riskabel Med denna broschyr vill vi hjälpa dig som användare och köpare av nationella och internationella

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Standardisering och offentlig verksamhet

Standardisering och offentlig verksamhet Standardisering och offentlig verksamhet Ett samarrangemang mellan Utrikesdepartementet och Sveriges standardiseringsråd, SSR. Fredagen den 30 januari 2009 kl. 09.00-13.00 i Centralposthuset, Stockholm.

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Swedish Standards Institute

Swedish Standards Institute Swedish Standards Institute Utbildning i leksakers säkerhet 15 maj SIS/TK 392 Leksaker Bodil Möller Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS ISO

Läs mer

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion ISO 14001 Ledningssystem för miljö en introduktion Innehåll 3 Vad är ett miljöledningssystem? 3 Kraftfullt verktyg som skapar förtroende 4 Miljöledning skapar affärsnytta 5 Miljöledning skapar ordning

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA PRODUKTION Andreas Hanning & Anna Priem Abelsson

Läs mer

ISO Guidance on Sustainable Procurement

ISO Guidance on Sustainable Procurement ISO 20400 Guidance on Sustainable Procurement (prel. Vägledning för hållbar upphandling ) Bakgrund, översikt och framtid Staffan Söderberg - frivillig oberoende ordförande i intressentgruppen som tar fram

Läs mer

Nytänkande effektivt samarbete

Nytänkande effektivt samarbete Nytänkande effektivt samarbete HELHETSLÖSNINGAR FÖR TEKNISKA INSTALLATIONER Behov av nya lösningar Bygg- och installationsbranschen utvecklas snabbt. Idag är fastigheter mer tekniskt krävande än tidigare.

Läs mer

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare

Läs mer

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN Unna dig en dag med lärande diskussioner! Kunskapsnavet inom Life Science Nordic Medical Advisor Sagsjövägen, 428 81 Kållered. Tel: 031-795

Läs mer

Mikael Johansson 2013-02-22

Mikael Johansson 2013-02-22 SÄKERHETSBRANSCHEN Principprogram Styrdokument Mikael Johansson 2013-02-22 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Verksamhetsidé... 3 3. Vision... 3 4. Värdestrategi... 3 5. Branschorganisationens fokusområden...

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter VERKSAMHETSPLAN 1(7) 2008-11-26 Handläggare, tfn Tuula Cammersand, 08-555 520 59 E-post tuula.cammersand@sis.se Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter 1 Bakgrund 3 2

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad

Läs mer

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1 HAMMARSKIÖLD & CO 1 Välkommen till Hammarskiöld & Co! Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom affärsjuridik. I den här broschyren kan du läsa om vår inriktning, hur vi arbetar och

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

2011-2012. Utbildningskatalog. Mercell. 1: Allmän, grundläggande kurs 2: Fördjupningskurser 3: Branschorienterade specialkurser

2011-2012. Utbildningskatalog. Mercell. 1: Allmän, grundläggande kurs 2: Fördjupningskurser 3: Branschorienterade specialkurser 2011-2012 Mercell Utbildningskatalog 1: Allmän, grundläggande kurs 2: Fördjupningskurser 3: Branschorienterade specialkurser Offentlig sektor som kund Offentliga upphandlingar utgör en väldigt stor andel

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Vilka är fördelarna med tidig dialog? Initiativet Smartare inköp genom tidig dialog visar på nyttan

Vilka är fördelarna med tidig dialog? Initiativet Smartare inköp genom tidig dialog visar på nyttan Vilka är fördelarna med tidig dialog? Initiativet Smartare inköp genom tidig dialog visar på nyttan 1 2 Smartare inköp genom tidig dialog ett gemensamt initiativ Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Standarder för ett bevarat kulturarv

Standarder för ett bevarat kulturarv Standarder för ett bevarat kulturarv Ett europeiskt och nationellt samarbete CEN/TC 346 och SIS/TK 479 Inom kulturmiljövården uppstår möten mellan olika branscher och kompetenser, mellan myndigheter, offentlig

Läs mer

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sveriges Hamnars vision... 1 Verksamhetsidé... 2 Omvärldsförutsättningar... 2 Sveriges Hamnars förutsättningar... 2 Kortsiktiga

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle. Smarta energisystem 15 januari 2014

Ett energieffektivt samhälle. Smarta energisystem 15 januari 2014 Ett energieffektivt samhälle Smarta energisystem 15 januari 2014 Program 15.00 17.15 Välkommen Björn O. Nilsson, vd IVA Introduktion Lars Bergman, ordförande, Ett energieffektivt samhälle Smarta energisystem,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument är att förklara riskbaserat tänkande i ISO 9001 bemöta uppfattningar om och oro för att riskbaserat tänkande ersätter processinriktning bemöta

Läs mer

Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder

Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder SIS, Swedish Standards Institute Ideell medlemsförening som utvecklar svensk, europeisk och globala standarder ISO i Sverige Utvecklar standarder Tillhandahåller

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Praktikrapport inom kursen Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning ht 2011

Praktikrapport inom kursen Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning ht 2011 moa.lindvert@gmail.com Praktikplats: Miljödiplomeringsgruppen, avdelningen Stadsmiljö på Miljöförvaltningen Göteborgs stad Adress: Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23 414 59 Göteborg Inriktning på tidigare

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer