Välkommen till Statsvetarnas Studiemanual 1.0!

Transkript

1 Välkommen till Statsvetarnas Studiemanual 1.0! Hur skall min kandidatavhandling se ut? Hur lång skall den vara? Får jag tenta föreläsningskurser på allmän tentamensdag? Vad betyder gradu-vitsorden? Vad skall jag prestera för att bli godkänd eller för att få ett bra vitsord i gradun? Hur skall jag göra upp en litteraturförteckning, hur referera till tidigare forskares verk? Hur skall jag ta kontakt med min handledare eller andra i personalen? Kan jag vara borta från föreläsningar eller seminarier och vad händer i så fall? Ja, frågorna som rör studierna är många och varierande. Ibland är de svårare, ibland ganska enkla bara de klargörs. Emellanåt kan även praxis i olika frågor variera mellan olika personer i personalen. Allt detta kan kännas nog så frustrerande för en studerande, men, märk väl, även för oss i personalen. Denna nya skrift, Statsvetarnas Studiemanual 1.0 har en hög ambitionsnivå. Den skall ge möjligast uttömmande och entydiga svar på de flesta, oftast ganska praktiska frågor som rör studierna i statskunskap med masskommunikation. Vidare, skall den visa hur vi inom ämnet ser på studierna och på både de studerandes och personalens roller inom studierna. Vårt mål är att kunna skapa så enhetliga förhållningssätt och regler som möjligt för att nå en god tydlighet, förutsägbarhet och transparens för allt arbete som rör studierna inom vårt ämne. Detta är centrala element i vår strävan att kvalitetssäkra studierna. Vi hoppas att denna nya manual skall bidra till allt detta och göra arbetet och studierna inom ämnet än mer meningsfullt och fruktbart för oss

2 alla. Att vi omtalar denna manual med beteckningen 1.0 markerar att vi inser att allt arbete inte är gjort i och med detta. Vi välkomnar därför feedback från både studerande och personal för att i framtiden kunna utveckla och förbättra vår kvalitetssäkring av studierna i en kommande, ny Studiemanual 2.0. Vasa, hösten 2010 Personalen/Statsvetenskapliga institutionen/vasa

3 Innehåll 1 Hur vi inom ämnet ser på studierna 1.1 En positionsbestämning 1.2 Hustavla för statsvetenskapliga institutionen i Vasa 2 Studiernas uppläggning 3 Olika slag av kurser och vad som gäller för dessa 3.1 Föreläsningskurser 3.2 Litteraturkurser och litteraturtentamina 3.3 Hemuppgifter hemupplagor 3.4 Kandidatseminarier och kandidatavhandling 3.5 Mot en magisteravhandling en process med flera delar Forskningsseminarier och forskningsseminarieuppsats Fördjupad forskningsmetodik Magisterseminarier Magisteravhandling slutskedet 4 Betyg och bedömningsgrunder för enskilda kurser respektive magisteravhandlingar 4.1 Riktlinjer för vitsordssättning av magisteravhandlingar 4.2 Magisteravhandlingen: centrala bedömningspunkter 5 Personal Bilaga 1. Uppsatsers och avhandlingars beståndsdelar och formalia

4 1 Hur vi inom ämnet ser på studierna 1.1 En positionsbestämning Universitetets uppgift är att bedriva forskning och på denna baserad högre utbildning. Så säger Universitetslagen och Lagen om Åbo Akademi. Detta är väl att märka inte en tom fras utan den betyder att vår personal uttryckligen skall bedriva egen forskning och aktivt följa med pågående nationell och internationell forskning. Detta är en viktig sak i sig men det betyder också att vi baserar vår undervisning både på egen forskning och på den senaste internationella forskningen. Detta är universitetens adelsmärke som skiljer oss från andra utbildningsenheter. En annan sida av detta mynt, sett ur de studerandes perspektiv, är att personalen inte enbart är lärare ; de är och skall även vara aktiva forskare. Av denna anledning är personalen stundom upptagen av sin andra arbetsplikt, forskningen, och kan inte ständigt vara tillgänglig i frågor rörande studierna. Men detta uttryckligen för att säkra den forskningsbaserade kvaliteten i utbildningen inte för att vi inte skulle värdesätta vår utbildning och våra studerande. Inom Åbo Akademi och speciellt inom statskunskapen betonar vi att forskning och utbildning utgör kommunicerande kärl. Bägge delar måste fungera bra för att helheten skall vara bra. I vår syn på studier och studerande utgår vi därför från följande tankar. Vi är glada och tacksamma för alla studerande som väljer att studera hos oss och vi är inställda på att göra vårt allra bästa för att göra studierna meningsfulla, högkvalitativa och inspirerande. Samtidigt vet vi nog så säkert att den värld där våra färdigblivna kandidater och magist- 4

5 rar skall arbeta i mer än något annat kommer att präglas av föränderlighet och osäkerhet av olika slag. De flesta av dagens sanningar är inte längre sanningar i morgondagens värld. Detta betyder två saker för vår syn på utbildning och studier. För det första vill vi fokusera lite mindre på att hos studenterna banka in sanningar om hur det förhåller sig i dagens samhälle och i stället mer eftersträva att ge vår studerande förmåga att självständigt problematisera, undersöka, analysera, söka lösningar på olika frågeställningar och fenomen samt rapportera detta både i muntlig och skriftlig form. En sådan förmåga föråldras inte och den är lika viktig som användbar var än man placerar sig i arbetslivet. Du har lika stor nytta av denna förmåga om du jobbar inom en intresseorganisation, inom medievärlden, inom utrikesförvaltningen eller den offentliga sektorn. Att vi ser på vår utbildning på detta sätt betyder, för det andra, att vi starkt betonar självständighet och eget ansvar för de egna studierna. Vi föreställer oss inte att våra studerande har detta i sig från dag ett då studierna inleds utan vi menar att tiden hos oss skall fostra till den självständighet, den mognad och det ansvarstagande som det framtida arbetslivet kommer att kräva. Föräldrar brukar påminna om läxor, prov och tider, lärarna i skolan brukar även de göra detta men framgång i arbetslivet kräver att man själv tar ansvar för sitt arbete och sitt liv. Vi ser universitetsstudier som ett steg för våra studerande in i detta sätt att leva och arbeta. Detta betyder inte att vår personal lämnar sina studerande vind för våg; vi bryr oss på riktigt och stöttar i studierna, men vi curlar inte. 5

6 1.2 Hustavla för Statsvetenskapliga institutionen i Vasa För att göra tillvaron enklare och tydligare för alla som studerar, forskar, undervisar och verkar inom ämnet, tog vi för ett par år sedan fram en uppsättning förhållningssätt/regler för allas verksamhet inom ämnet. Vi inom personalen har satt ned en hel del tid på att finna fruktbara och rimliga förhållningssätt och regler och vi diskuterade och behandlade även dessa tillsammans med studenterna i ämnesrådslaget. Arbetet resulterade i vad vi kallar en Hustavla för statsvetare, en Code of Conduct för hur vi arbetar och relaterar till varandra inom ämnet. Vi vill också betona att detta inte handlar om fromma förhoppningar eller riktlinjer utan förhållningssätt och regler som vi alla skall hålla oss till. Förhållningssätt och regler för arbetet och umgänget inom ämnet: 1. Eftersom undervisningen vid universitet uttryckligen skall vara baserad på forskning, åligger det lärarna att aktivt bedriva egen forskning. 2. I alla de undervisningsmoment där detta är möjligt bör lärarna försöka närma undervisningen inte enbart till allmänt relevant forskning utan speciellt till den forskning som bedrivs inom ämnet och den egna enheten. 3. Lärarna förbinder sig till att så snabbt som möjligt examinera och ge respons på inom utsatta tider inlämnade studieprestationer; tentamina, inlämningsarbeten, uppsatser, avhandlingar och motsvarande. Vi strävar till snabbare expediering än vad tentamensinstruktionen föreskriver. 6

7 4. Studerande som inte inom utsatt tid anmäler sig till en kurs eller inte deltar vid den tillställning då kursen inleds har inte rätt och möjlighet att senare hoppa på kursen utan får delta i kursen nästa gång den anordnas. 5. Studieprestationer (inlämningsuppgifter, uppsatser av olika slag, avhandlingsmanuskript) som inte inlämnats inom, av ansvarig lärare utsatt tid (före deadline) tas inte emot. Inte heller emottas studieprestationer som inte uppfyller de regler angående formalia (volym, format, etc) som stipuleras i Studiemanualen. Beroende på typ av studieprestation har den studerande möjligheten att antingen gå om den aktuella kursen eller inlämna arbetet följande termin eller läsår. 6. Handledning eller olika slag av förfrågningar i studieärenden ges eller besvaras inte per e-post. Det enda undantaget från denna regel är om en lärare uttryckligen initierat detta. För de kurser som kan avläggas i stöd av hemuppgifter/hemupplagor har studerande rätt att hos den lärare som ansvarar för kursen per e-post be om de arbetsuppgifter som skall utföras. 7. Handledning i studieärenden ges under lärarnas mottagningstider eller på tider och sätt som initierats uttryckligen av läraren i fråga. Handledning ges som regel inte under sommaren eller andra ferier. 8. Studieprestationer inlämnas, inom utsatt tid och i den form Studiemanualen stipulerar, i utprintad form i vederbörande lärares postfack eller på annan av denne anvisad plats. Om den aktuella läraren inte givit uttryckliga anvisningar om detta så emottages inte arbeten som inlämnas per e-post. 7

8 9. Den undervisande personalen i ämnet sammanträffar minst en gång per termin med ämnets studerande för att diskutera ärenden anknutna till undervisning och forskning. Dessa förhållningssätt och regler skall efterlevas inom all verksamhet vid Statsvetenskapliga institutionen i Vasa från och med år Vi är helt övertygade om att detta, för både studerande och personal, leder till en arbetsmiljö präglad av större klarhet och tydlighet, större enhetlighet och rättvisa samt även ett fruktbarare och mer resultatrikt arbete. 8

9 2 Studiernas uppläggning Universitetsstudier kännetecknas av att de är fria och självständiga. Som studerande kan man mycket långt bestämma vad man vill studera och när man önskar ta de olika kurserna. Eftersom vi alla är olika våra studenter har olika intressen, olika läggning och olika ambitioner tycker vi att denna kombination av frihet och självständighet är mycket bra. Det är dock kanske inte speciellt vettigt eller fruktbart att vid sidan av de obligatoriska kurserna plocka och rådda precis hur som helst i utbudet av kurser och ämnen. Detta brukar våra studeranden inte heller göra. Vår samlade och mångåriga erfarenhet säger att det är fruktbart att planera sina studier med en rimlig grad av ordning. Med tanke på såväl innehållsliga aspekter i kurserna som en vettig tidsanvändning finns det vissa riktlinjer för hur man kan planera och lägga upp sina studier. Dessa riktlinjer är viktigast under det första och det andra studieåret, efter detta kommer uppläggningen av studierna mer an på den enskilda studeranden. För att underlätta våra studerandes planering av sina studier har vi byggt upp en modell över en rekommenderad studiegång. Vi betonar att detta handlar om en rekommendation och inget tvång, men att det är smart att följa rekommendationerna ganska noga de första åren och även klokt att beakta stora delar av dessa under de senare studieåren. Att studierna är flexibla och att det är möjligt att följa egna modeller bevisas av att vi haft många studerande som tagit sin magisterexamen på en klart snabbare tid är de fem år som den nedanstående modellen 9

10 bygger på. Så bekanta dig med vår rekommenderade studiegång nedan men känn dig inte slaviskt bunden till denna. Om du funderar på en egen, avvikande studiegång eller om du har andra problem/frågor i anknytning till dina studier, vänd dig till din egenlärare eller någon annan i personalen så hjälper vi dig. P.S. Studielivet består dock inte enbart av studier. Man skall också hinna leva studentliv, delta i olika aktiviteter vid Studentkåren och specialföreningarna, fester och exkursioner, bygga sociala nätverk som man har med sig i vuxen- och arbetslivet. Vår rekommenderade studiegång har tveklöst rum för allt detta fast vi inte så att säga har skrivit in det i schemat. 10

11 Rekommenderad studiegång, statskunskap med masskommunikation POLITICES KANDIDATEXAMEN, 180 sp År 1 År 2 År 3 Huvudämnesstudier, 70 sp Grundstudier i statskunskap: Grundkurs i statskunskap 10 sp Problemorienterad diskussionskurs 10 sp Politikens teori och praxis 5 sp Ämnesstudier i statskunskap: Allmän del 10 sp Metoddel 10 sp Tre valbara kurser á 5 sp 10 sp 5 sp Internationell politik a, 5 sp Internationell politik b, 5 sp Politikens amerikanisering A, 5 sp Politikens amerikanisering B, 5 sp Politisk kommunikation 1a, 5 sp Politisk kommunikation 1b, 5 sp Val och valmetoder A, 5 sp Val och valmetoder B, 5 sp Cum laude approbatur, internationell politik (valfri Åbo), 5 sp Cum laude approbatur, miljöpolitik I (valfri Åbo), 5 sp Cum laude approbatur, aktuell forskning I (valfri Åbo), 5 sp Kandidatavhandling och seminarier 10 sp Gemensamma studier, 35 sp Introduktion till studierna, 5 sp (3 delkurser år 1, 1 år 3) 4 sp Metodstudier, 15 sp (metodik år 1, statistik år 2) 5 sp 10 sp Språkstudier, 15 sp (finska år 1, engelska + kommunikation år 2) 5 sp 10 sp 1 sp Samhällsvetenskaplig bredd, 10 sp (Tre samhällsvetenskapliga grundkurser) 10 sp Biämnesstudier och övriga valbara studier, 65 sp 10 sp 20 sp 35 sp TOTALT 59 sp 70 sp 51 sp Biämnesstudier: krav på minst grundstudier (25 sp) i ett biämne möjliga kombinationer: två korta biämnen 25 sp + 25 sp= 50 sp ett långt biämne = 60 sp ett kort biämne 25 sp + fritt valbara kurser 40 sp= 65 sp 11

12 Samhällsvetenskaplig bredd: förutom huvudämnet minst två grundkurser i samhällsvetenskapligt ämne (t.ex. demografi, offentlig förvaltning, socialpolitik, sociologi, utvecklingspsykologi). Grundkurserna kan också ingå i biämnet/biämnena. POLITICES MAGISTEREXAMEN, 120 sp År 4 År 5 Huvudämnesstudier, 85 sp Allmän del, fördjupade studier 10 sp Fördjupad forskningsmetodik 10 sp Två valbara specialkurser (á 10 sp): 20 sp Europeisk säkerhetspolitik Politisk kommunikation Val och väljarbeteende Politik och ny kommunikationsteknologi Stormaktspolitik Laudatur, finländsk politik (valfri Åbo) Laudatur, internationell politik (valfri Åbo) Laudatur, miljöpolitik II (valfri Åbo) Laudatur, aktuell forskning II (valfri Åbo) Forskningsseminarier 10 sp Magisteravhandling 35 sp Valbara studier, 35 sp 30 sp 5 sp TOTALT 60 sp 60 sp 12

13 3 Olika slag av kurser och vad som gäller för dessa Inom vårt ämne håller vi oss med kurser av ganska varierande slag. Orsaken till detta är tudelad. För det första kräver olika slag av lärandemål olika grepp på hur denna inlärning skall ske för att vara så fruktbar som möjligt. Vissa kunskaper kan man ta till sig genom att läsa och tenta litteratur, andra kunskaper och färdigheter kan behöva föreläsningar, olika slag av seminarier eller olika övningsarbeten för att man skall kunna ta dem till sig. För det andra vill vi erbjuda varierande undervisningsformer för att kunna utveckla och stimulera undervisningen både för våra studerande och för vår personal. Den palett av undervisningsformer som vi för tillfället erbjuder omfattar föreläsningskurser, traditionella litteraturtentamina, hemuppgifter av olika slag, kurser där litteratur läses och diskuteras gemensamt samt seminarier av olika slag. Till detta skall ännu läggas den handledning som sker såväl individuellt som i grupp. Nedan redogör vi för vad som i olika avseenden gäller för alla dessa olika undervisningsformer. Vi är här mer utförliga och ingående då det gäller seminarier som är anknutna till kandidat- och magisteravhandlingarna. Orsaken till detta är att vi ser dessa studiemoment som de allra viktigaste inte blott med tanke på studierna utan även med tanke på våra studerandes framtid i arbetslivet. 3.1 Föreläsningskurser Inom statskunskapen ordnar vi föreläsningskurser av olika slag och med olika syften. Vissa kurser finns till för att hjälpa våra studerande 13

14 att tillägna sig den kunskap och lärdom som finns i den litteratur som ansluter sig till kursen. Andra kurser kan vara mer fristående och exempelvis ha som syfte att bekanta våra studerande med pågående aktuell forskning inom något av statskunskapens områden. Merparten av föreläsningskurserna hålls av personal inom vår egen enhet men stundom arrangerar vi kurser som hålls av utomstående experter. Oberoende av dessa variationer mellan föreläsningskurserna har de vissa saker gemensamt. Detta handlar mest om formalia: hur man informerar om, anmäler sig till, deltar i och avlägger föreläsningskurser. Nedan redogörs för vad som i dessa avseenden gäller för föreläsningskurser som arrangeras inom Statsvetenskapliga institutionen i Vasa: Information om de olika föreläsningskurserna i ämnet skall i god tid ges åt studerandena. Om deltagande i en kurs kräver förhandsanmälan, görs denna vanligen via MinPlan eller via en anmälningslista på anslagstavlan på våning B4. Vi informerar våra studerande om kurser som skall komma, eventuella extra kurser, ändringar i kurser och motsvarande via MinPlan, via ämnets hemsida samt via gruppmail till våra studerande. Våra föreläsningskurser examineras som regel via kurstentamen. Efter kursen arrangeras tre speciella tillfällen att tentera kursen. Och märk väl: kursen skall tenteras på något av dessa tillfällen. Om man inte använder sig av dessa tre möjligheter eller inte blir godkänd i sin tentamen, får man lov att tentera kursen nästa gång, nästa år, som kursen hålls. Den ansvarige läraren/kursdragaren ordnar inte extra tentamenstillfällen utöver detta och kurser som har tre egna kurstentamina kan ej heller 14

15 tenteras på de allmänna tentamensdagarna. Notera att vissa kurser kan vara uppbyggda så att kursen innehåller en mellantentamen vilket minskar på omfånget i den slutliga kurstentamen. Anmälningsförfarande till en kurstent och användning av eventuella hjälpmedel vid tenten gås igenom i början av kursen. Den tid som tillåts för en tent är i regel fyra timmar. Med hänsyn till den helhet som skall tenteras kan även en kortare tid bli aktuell. Resultat från en kurstentamen bör delges inom två veckor. Tentamenssvaren förvaras hos den ansvarige läraren i minst två månader från att resultaten har blivit delgivna. Av den anledningen är det viktigt att den studerande själv kontinuerligt håller koll på att alla studieprestationer är införda i studieregistret (det s.k. Sture ). Ju längre tiden går, desto svårare blir det att reda upp eventuella oklarheter. En föreläsningskurs kan också innehålla olika slag av skriftliga arbeten under kursens gång eller efter att den avslutats. Dessa arbeten inlämnas vid den tid och på det sätt som läraren har angivit. Om en skriftlig prestation inte har inlämnats inom utsatt tid eller på utsatt sätt, är examinator inte skyldig att bedöma prestationen överhuvudtaget. Eller för att säga det rakt av: heter det att man skall lämna in en utprintad essä före ett visst datum i lärarens postfack, ja, då duger det inte att två dagar senare maila in en essä. Då kan man inte längre bli godkänd utan man får ta om kursen nästa gång den arrangeras. 15

16 3.2 Litteraturkurser och litteraturtentamina Vid sidan av föreläsningskurser och kurser som sker i seminarieform, med eller utan uppsatsskrivande, ingår det i våra studier ett antal litteraturkurser. Syftena med dessa kurser varierar beroende på viken nivå inom studierna de befinner sig. Gemensamt för kurserna är dock att vi menar att den studerande genom att läsa de böcker, artiklar, rapporter som ingår i kursen kan tillgodogöra sig sådan kunskap inom statsvetenskapen som är central senare i studierna, främst då inom ramen för avhandlingar på både kandidat- och magisternivån. Dessa litteraturkurser bidrar tveklöst även med ett visst mått av statsvetenskaplig allmänbildning. Vissa av dessa litteraturkurser kan enbart avläggas via en skriftlig tentamen, för vissa andra är det möjligt att i stället för en skriftlig tentamen utföra hemuppgifter, skriva så kallade hemupplagor (se nästa kapitel). För varje kurs finns det i studiehandboken angivet vilken examinationsform som är obligatorisk eller möjlig; om man är osäker, kan man kontrollera detta genom att ta kontakt med den lärare som är ansvarig för kursen. För en skriftlig tentamen av en kurs gäller följande: Man anmäler sig till tentamen via MinPlan; här anger man vilken kurs man önskar tentera, vilken lärare som är ansvarig för kursen samt när man önskar tentera, d.v.s. vilket allmänt tentamenstillfälle som är aktuellt. Litteraturkurser tenteras som helheter. Detta betyder att alla böcker, artiklar m.m. som ingår i kursen tenteras på en och 16

17 samma gång. Man kan alltså inte anmäla sig till och försöka tentera endast delar av en kurs. Litteraturkurser bedöms och examineras som helheter. Detta betyder att man inte kan bli partiellt godkänd godkänd i vissa, underkänd i andra verk i en kurs. Tiden för de allmänna tentamina där litteraturkurser tenteras är fyra timmar. Hjälpmedel får inte användas vid tentamina om inte kursens examinator på förhand meddelat om detta. Funktionshindrade skall beredas möjlighet att på jämbördiga villkor tentera litteraturkurser; detta dock utan att kvalitetskraven på prestationerna avviker från gängse krav. Examinator bör som regel inom två veckor efter tentamen meddela resultat på institutionens anslagstavla varvid resultaten även registreras i studieregistret, det s.k. STURE. 3.3 Hemuppgifter hemupplagor Inom ämnet har vi en rad kurser, ofta så kallade specialkurser inom ämnesstudier eller fördjupade studier, som man avlägger i form av hemuppgifter som man får av den kursansvarige läraren. Vi har två huvudsakliga motiv till att vissa kurser kan avläggas på detta sätt. För det första menar vi att det finns kurser, främst specialkurser, vilkas 17

18 kunskapsstoff är av det slaget att man som studerande bäst kan tillägna sig detta på ett bra och hållbart sätt om man hemma med hjälp av den aktuella litteraturen får utföra och fördjupa sig i och skriva en text kring givna arbetsuppgifter. För det andra har det visat sig att det ur de studerandes synvinkel är bra att det existerar ett antal studieprestationer som man kan arbeta med i så att säga egen takt och mellan olika andra kurser som kan kräva närvaro vid föreläsningar eller seminarier. Beroende på kurs kan syftet och formen för dessa hemuppgifter variera men det gemensamma med dem alla är att man hemma/på bibliotek med hjälp av den litteratur som ingår i kursen skall författa ett antal essäer på de rubriker/frågor som examinator har angivit. Eftersom man har tillgång till litteraturen, handlar uppgifterna ofta om att man som studerande skall visa att man förstår resonemang som förs i den aktuella litteraturen, stundom även att man kan tillämpa dessa resonemang på situationer eller händelser som motsvarar de som diskuteras i böckerna/artiklarna. Då man önskar avlägga en kurs som examineras via hemuppgifter gäller följande: Det finns inga tidsfrister för när de ansvariga lärarna ger ut uppgifter för hemarbete. Då man önskar avlägga en kurs som examineras via hemuppgifter, tar man personligen eller via e-post kontakt med den ansvarige läraren och ber om att få hemuppgifter för den aktuella kursen. 18

19 Det existerar ingen egentlig tidsfrist, deadline, för när hemuppgifterna för en kurs skall lämnas in; studenterna bär ju själva ansvar för sina studier och deras framåtskridande. Alla hemuppgifter som man har fått för en kurs lämnas in samtidigt och i utprintad form i den ansvarige lärarens postfack eller på ett annat av denne lärare anvisat ställe. Formatet för de skrivna hemuppgifterna bör, beträffande sidmarginaler, radavstånd, typsnitt, m.m. följa de regler om Formalia för uppsatser som finns i Bilaga 1 i denna studiemanual. Om den ansvarige läraren inte angivit något annat, bör volymen på de enskilda hemuppgifterna ligga inte under 1200 och inte över 1800 ord. Vid sidan av att hemuppgifterna på ovan angivet sätt inlämnas åt den ansvarige läraren så bör de även i elektronisk form insändas till obligatorisk plagiatgranskning. Detta gör man genom att skicka dokumentet med hemuppsatserna som bilaga i ett e- postmeddelande till handledarens urkund-e-postkonto. Handledarens e-postadress är: FORNAMN.EFTERNAMN.ABO@analys.urkund.se. Eftersom hemuppgifter kan inlämnas fritt och kontinuerligt, kan inte dessa granskas en och en vartefter de inkommer. De ansvariga lärarna granskar hemuppgifter och meddelar resultat minst 19

20 tre gånger per termin; en gång i början, en gång i medlet och en gång i slutet av höst- respektive vårterminen. 3.4 Kandidatseminarier och kandidatavhandling Syftet med kandidatseminarierna är att de studerande skall öva sig i vetenskapligt arbete genom att som slutprodukt av seminarierna skriva en forskningsrapport/uppsats vilken senare i bearbetad form blir en kandidatavhandling. Meningen är inte att göra forskare, vetenskapsmän eller -kvinnor av alla studerande. Målet är att alla skall öva sig i och lära sig att problematisera, analysera med hållbara metoder, kunna kritiskt förhålla sig till olika typer av datamaterial och källor och att kunna dra välunderbyggda slutsatser av en egen, mindre undersökning. Detta är färdigheter som självfallet är mycket viktiga inom forskning men de är även ytterst viktiga i den typ av arbetsuppgifter som våra färdiga kandidater och magistrar senare ställs inför i arbetslivet. Självständighet, hantering och sortering av stora mängder information, systematik samt analysförmåga är alla sådana egenskaper som vi från personalens sida menar att kandidatseminarierna förstärker. Förkrav: Alla som påbörjar kandidatseminarierna bör ha avklarat kursen Metoddel (kurskod: ). Det är att rekommendera att man går på metodkursen under samma termin som kandidatseminarierna inleds. Arbetsformen för kandidatseminarierna är i huvudsak självständigt arbete men i inledningsskedet av seminarierna är handledarnas roll tämligen stor. Vi funderar tillsammans på vilken forskningsfråga som varje 20

21 uppsats skall söka svar på, vi hjälper er med tips om hur ni skall söka relevant litteratur, funderar tillsammans på uppläggning, analyssätt osv. för seminariet. I inledningsskedet av seminarierna skall varje studerande även lämna in en lista på minst tio vetenskapliga arbeten (böcker, redigerade verk, tidskriftsartiklar etc.) med kommentarer om hur de olika verken är relevanta för uppsatstematiken. Vi vill betona att de studerande efter de inledande seminarierna skall arbeta självständigt med sina uppsatser. Därest behov föreligger kan man diskutera problem som uppkommer under arbetets gång med handledarna. Denna handledning skall sökas under handledarnas mottagningstider. Handledning per e-post ges ej. De slutliga seminarieuppsatserna behandlas i grupp: varje studerande presenterar sin uppsats och får sedan kommentarer av alla seminariedeltagare. Alla tilldelas även en opponent, en av de andra studerande i gruppen, som extra noggrant och kritiskt skall granska seminariearbetet. På basis av de kommentarer man får av personal och deltagare, skall kandidatseminarieuppsatsen därefter omarbetas och sedan, som regel senast 30 dagar efter seminariegenomgången, lämnas in som kandidatavhandling. Omfång: Minimikravet på uppsatsens längd är 7000 ord (inkluderar ej bilagor) och maximigränsen är 9000 ord (även det exklusive bilagor). Observera att uppsatser vars längd antingen är för kort eller för lång inte tas emot. 21

22 Övriga krav: Alla arbeten skall lämnas in i utskrivet format, innan deadline och på den plats som handledarna angivit. Utöver det bör kandidatavhandlingarna skickas för plagiatgranskning till Urkund. Detta gör man genom att skicka textdokumentet som bilaga till handledarens urkund-e-postkonto E-postadressen är FORNAMN.EFTERNAMN.- ABO@analys.urkund.se. Efter att ha granskat Urkunds rapport skriver handledaren ut ett intyg att dokumentet har genomgått plagiatkontroll. Intyget vidarebefordras sedan till studiekansliet. Att ett arbete har skickats till Urkund räcker dock inte till för att det skall anses vara inlämnat inom deadline, utan där gäller när den utskrivna versionen lämnats in. OBSERVERA! För tillfället är det ännu juridiskt lite oklart om universiteten har rätt att kräva att studerande lämnar in sina arbeten till plagiatgranskning i Urkund. Studentorganisationerna har gjort inlämnandet till en fråga om upphovsmannarätt; man är bland annat rädd för att de studerandenas arbeten olovligt kan användas av andra om de inlämnas till urkund för plagiatgranskning. Denna rädsla är dock obefogad då inga obehöriga utomstående har tillgång till databaserna i urkund. Tvärtom kunde man hävda att en urkundsinlämning tryggar upphovsmannarätten för en enskild studerande; då arbetet är inlämnat till urkund ligger det i databasen och ingen annan skribent kan använda sig av texten utan att uppge källa med mindre än att den texten inte skulle klara av en plagiatkontroll i urkund. Av dessa anledningar menar vi att en urkundgranskning av uppsatser, hemupplagor och avhandlingar klart ligger i såväl de studerandes som universitetets/lärarnas intresse. Granskningen förhindrar plagiering samtidigt som den skyddar den studerande från att andra i sin tur kunde tänkas plagiera denna studerandes arbeten. Till följd av det oklara juridiska läget kan vi dock inte entydigt kräva att en arbetsuppgift skall vara inlämnad till urkund för att den skall kunna godkännas. Vår linje är att våra studerande skall inse den ömsesidiga nyttan i urkundgranskning och att man därför inlämnar sitt arbete till urkund och att om man menar att man inte vågar/kan/vill göra detta så tar man kontakt med den kursansvarige läraren som då företar en egen plagiatkontroll. 22

23 Den slutliga kandidatavhandlingen genomgår en officiell språkgranskning vid Centret för språk och kommunikation. Studeranden skriver även ett så kallat mognadsprov; en kort skriftlig essä som skrivs på basis av kandidatavhandlingen och som även den genomgår en språkgranskning. Formalia: Se de instruktioner angående formalia som ges i Bilaga 1 och vilka gäller såväl seminarieuppsatser som kandidatavhandlingar och magisteravhandlingar. 3.5 Mot en magisteravhandling en process med flera delar Syftet eller lärandemålet med magisteravhandlingen och framförallt de etapper som ingår i arbetet med denna är i princip detsamma som formulerats för kandidatavhandlingsarbetet. Även på denna nivå är det meningen att de studerandena skall öva sig i vetenskapligt arbete. Härvidlag är målet att man skall lära sig att teoretiskt problematisera och metodologiskt och systematiskt analysera samhälleliga frågeställningar samt vetenskapligt rapportera den egna undersökningen. I denna process ingår att lära sig att söka och sovra information, att kritiskt förhålla sig till olika typer av datamaterial och källor och att kunna dra välunderbyggda slutsatser av den egna undersökningen som i jämförelse med kandidatavhandlingen är av större omfattning. Allmänt: Att inleda arbetet med en magisteravhandling, vad som förr kallades en pro gradu, är ofta i många studerandes ögon omgärdat av en känsla av något mycket stort, annorlunda och till och med lite ångestfyllt. Förvisso är en magisteravhandling det största och kanske även det viktigaste momentet under studierna; det är en process under vilken de 23

24 flesta studerande inte bara växer mycket då det kommer an på kunskap och färdighet av olika slag utan även utvecklar en ännu större självständighet och tro på den egna förmågan. Detta får dock inte betyda att arbetet med avhandlingen skall vara vare sig skrämmande eller speciellt ångestfyllt. Tvärtom skall man som studerande helst känna att man i denna process får användning av allt det man hittills gjort i studierna och att man får ett gott stöd av lärarna för att framgångsrikt genomföra denna process. För att hyvla ned tröskeln till arbetet med magisteravhandlingen har vi inom ämnet byggt upp en tredelad process, tre kurser, som var för sig och tillsammans stöder upp arbetet med magisteravhandlingen. Dessa tre studiehelheter har vi, sett till såväl arbetsformer som tidtabeller, lagt upp så att de fungerar som stöd genom hela avhandlingsprocessen. Inom de inledande forskningsseminarierna arbetar vi med avhandlingens inledande delar som orienterar sig mot tidigare forskning och teoribildning samt den aktuella avhandlingens frågeställningar. Inom kursen för fördjupad forskningsmetodik arbetar vi med frågan hur man beträffande undersökningsuppläggningar och metoder kan närma sig olika forskningsfrågor. Under den tredje kursen, som är mer informell, de s.k. gradu-seminarierna, möts vi regelbundet för att dryfta och följa upp frågor som uppkommer då de enskilda studerandena arbetar med de mer konkreta undersökande delarna i sina avhandlingsprojekt. Samtidigt som vi genom allt det ovannämnda och även genom individuell handledning på bästa sätt försöker stöda våra studerande i deras avhandlingsprocesser, betonar vi starkt studerandenas självständighet och egna ansvar för det egna arbetet. Magisteravhandlingen är nämligen 24

25 inte enbart ett lärdomsprov utan den utgör även ett akademiskt mognadsprov Forskningsseminarier och forskningsseminarieuppsats Syfte: Forskningsseminariernas syfte är, för det första, att ytterligare uppöva de studerandes förmåga att söka, upptäcka och formulera forskningsbara frågeställningar. Seminarierna lägger, för det andra, stor vikt vid att öva förmågan att i den tidigare forskningen söka och finna litteratur med hög relevans för den egna frågeställningen. Denna litteratur skall leda och stöda arbetet med forskningsprojektets begreppsliga och teoretiska fundament; byggandet av en teoretisk referensram för den studerandes egna avhandlingsprojekt. Slutligen, för det tredje, syftar forskningsseminarierna till att i olika avseenden uppöva deltagarnas förmåga till en god skriftlig framställning. Denna uppläggning av seminarierna medför att själva forskningsseminarieuppsatsen i praktiken ofta utgör grunden för magisteravhandlingens introducerande delar; de som omfattar frågeformuleringarna, genomgången av relevant tidigare forskning och byggandet av en egen teoretisk referensram. Förkrav: En godkänd kandidatavhandling. Arbetsformen för forskningsseminarierna är självständigt arbete med inledande seminarier tillsammans med handledarna, precis som i kandidatseminarierna. I inledningsskedet av seminarierna skall varje studerande lämna in en lista på minst 30 vetenskapliga arbeten (böcker, redi- 25

26 gerade verk, tidskriftsartiklar etc.) med kommentarer om hur dessa verk är relevanta för det aktuella projektet. Innan denna lista har fått grönt ljus av handledarna får man inte fortsätta arbetet med seminarieuppsatsen. Skrivprocessen sker i huvudsak självständigt; den studerande bär eget ansvar för att arbetet framskrider och blir gjort. De studerande uppmanas dock att under denna skrivprocess söka handledning av handledarna. De slutliga uppsatserna behandlas i seminarier med presentation, opponentskap och diskussion. På basis av de kommentarer man får på sin uppsats under seminarierna och av sin handledare, bör varje studerande omarbeta sin text sålunda att den kan ingå i en magisteravhandling. Omfång: Minimikravet på uppsatsens längd är 8000 ord (inkluderar ej bilagor) och maximigränsen är ord (även det exklusive bilagor). Observera att uppsatser vars längd antingen är för kort eller för lång inte tas emot. Övriga krav: Alla arbeten skall lämnas in i utskriven form, innan deadline och på den plats som handledarna angivit. Utöver detta bör alla arbeten inskickas för plagiatgranskning till Urkund (se skilda anvisningar om Formalia i Bilaga 1). Observera att det att arbetet har skickats till Urkund inte räcker till för att det skall anses vara inlämnat inom deadline. Här gäller tidpunkten när den utskrivna versionen lämnats in. Formalia: Se instruktioner i Bilaga 1. 26

27 3.5.2 Fördjupad forskningsmetodik Syfte: Kursen Fördjupad forskningsmetodik ingår i arbetet med magisteravhandlingen. Det övergripande målet för kursen är att de studerande skall bli förtrogna med olika slag av forskningsdesigner; dessas starka och svaga sidor samt användbarhet för olika slag av frågeställningar. På basis av detta skall den studerande, med hjälp av handledning, kunna sovra fram den design, de metoder och de material eller dataset som bäst lämpar sig för den/de forskningsfråga/or för en magisteravhandling som den studerande slutligt stannat för i sin uppsats inom de fördjupade forskningsseminarierna. Inom ramen för denna kurshelhet skall därmed de studerande kritiskt överväga olika vetenskapliga tillvägagångssätt, diskutera dessa med tanke på tematiken i deras magisteravhandlingar, samt göra väl underbyggda och motiverade val av undersökningsuppläggning, material och metod/-er för sina magisteravhandlingar. Det slutliga målet med denna kurs är att ge studerandena goda förutsättningar att på ett välunderbyggt sätt skriva de delar i den kommande magisteravhandlingen som handlar om studiens uppläggning/design, dess metoder och material. Arbetsformen: Kursen sker huvudsakligen i form av en räcka seminarier. Som underlag till diskussionerna på dessa seminarier hålls en rad kortare föreläsningar om olika undersökningsuppläggningar och metoder. Därtill presenterar de studerande promemorior där olika undersökningsuppläggningar utvärderas i relation till den egna frågeställningen eller de egna frågeställningarna. 27

28 3.5.3 Magisterseminarier Syftet med dessa informella seminarier är tudelat. Dels vill vi bereda våra studerande möjligheter till en god kontinuitet i avhandlingsarbetet; seminarierna börjar genast efter att kursen i fördjupad forskningsmetodik avslutats. Dels önskar vi skapa ett arbetsmässigt och socialt sammanhang för de deltagande studerandena. Man blir medlem i ett team där alla jobbar mot samma mål: att färdigställa en egen magisteravhandling. Vi betonar dock att dessa seminarier är informella och att det inte är obligatoriskt att kontinuerligt delta i dessa. Om studenten så önskar, räcker det med att man deltar i det första seminariet och ett avslutningsseminarium; däremellan kan man som student välja att jobba helt självständigt och i egen takt. Arbetsformen är här främst och uttryckligen självständigt arbete. Den enskilde studeranden genomför självständigt sin undersökning i enlighet med den design och de metoder som slagits fast under kursen i fördjupad forskningsmetodik. Dock träffas vi med jämna intervall, 3 4 veckor, för att på seminarier tillsammans dryfta eventuella problem eller bara för att stöda arbetsprocesserna. Under hela denna tid har de studerande självfallet möjlighet att få individuell handledning på utsatta mottagningstider Magisteravhandling slutskedet Vi har tidigare beskrivit vilka lärandemål vi spikat för en magisteravhandling. Här lyfter vi därför fram mer praktiska frågor i anknytning till format och alla de detaljer som det är viktigt att sköta på rätt sätt då man slutligt sammanställer och skall lämna in sin magisteravhandling. 28

29 Omfång: Minimikravet på magisteravhandlingens längd är ord (inkluderar ej bilagor) och maximigränsen är ord (även det exklusive bilagor). Observera att avhandlingsmanuskript vars längd under- eller överskrider dessa gränser inte tas emot. Formalia: Se instruktioner i Bilaga 1. Slutskedet av magisteravhandlingsskrivandet Under skrivprocessen har man möjlighet att få handledning, både enskilt med handledaren och i samband med gemensamma seminarier. Nedan framgår de olika delarna av processen: från att man har ett färdigt manuskript fram till en formellt godkänd magisteravhandling. Man bör förvissa sig om att de formmässiga aspekterna är korrekta (titelblad, marginaler, omfång, typsnitt, marginaler, referensförteckning, osv.). Innan avhandlingen lämnas in för slutlig bedömning bör manuskriptet i utprintad form inlämnas till handledaren som skall ge sitt klartecken för inbindning. Det slutliga manuskriptet skickas som bilaga elektroniskt till handledarens urkundskonto för plagiatkontroll. E-postadressen är FORNAMN.EFTERNAMN.-ABO@analys.urkund.se. Därefter skriver handledaren ut ett intyg att dokumentet har genomgått plagiatkontroll. Intyget vidarebefordras till studiekansliet. 29

30 Minst tre identiska exemplar av avhandlingen inbinds och inlämnas till studiekansliet. Studenten printar således ut sidorna (printad text endast på ena sidan) vilka förses med hårda pärmar hos ett bokbinderi. Endast årtal och förnamn + efternamn trycks på pärmens rygg. Färgen på pärmarna är valfri. I Vasa/Korsholm binder exempelvis Smedsby Bokfix, Lindas design eller tryckeriet Arkmedia in avhandlingar. Efter granskning går ett exemplar till Tritonia, ett till institutionen och ett återbördas till avhandlingsförfattaren. Man kommer överens med handledaren om tid för avläggande av mognadsprov. Detta betyder att en av tre frågor om avhandlingens innehåll besvaras på ett konceptpapper. Provet granskas av sakgranskarna. Prefekten eller viceprefekten utser två sakkunniga som granskar avhandlingen och ger vitsordsförslag i sina skriftliga utlåtanden (angående bedömningsgrunder och vitsord, se kapitel 4). Centret för Språk och Kommunikation granskar och godkänner språket i avhandlingen. Studiekansliet kontaktar studenten och ger besked om vitsordsförslagen. Avhandlingsförfattaren har skyldighet att ta del av sakgranskarnas utlåtanden och meddela studiekansliet om hon/han önskar bemöta utlåtandena. I händelse av missnöje med utlåtandena in- 30

31 lämnas en skrivelse där man argumenterar för sin sak och begär rättelse. Institutionsprefekten godkänner avhandlingen och fastställer vitsordet på basis av utlåtandena. Kontrollera att alla nödvändiga studiepoäng finns registrerade i ditt studieregister. Om så är fallet får du vid studiekansliet anhålla om att ta ut ditt magisterbetyg. Kom dock ihåg att endast en dag varje månad under terminerna är betygutgivningsdatum; kontrollera på förhand vilket detta datum är. 31

32 4 Betyg och bedömningsgrunder för enskilda kurser eller tentamina samt för magisteravhandlingar Inom Åbo Akademi och även alltså inom vårt ämne tillämpas två olika slag av vitsordskalor; en för bedömning av kurser och tentamina samt kandidatavhandlingar, en annan för bedömning av magisteravhandlingar. Även bedömningsgrunderna varierar mellan skalorna. Det bör genast framhållas att vi här inte kan presentera bedömningsgrunder som på ett enhetligt sätt skulle gälla för alla typer av kurser. Detta av den anledningen att lärandemålen för de olika kurserna kan variera mycket beroende på vilken nivå av studierna kursen ligger på och vilken karaktär kursen har. Sålunda kan lärandemålen för en grundläggande kurs vara att en studerande skall känna till och kunna återge centrala punkter rörande exempelvis den offentliga sektorns budgeteringsprinciper medan lärandemålet för en annan kurs kan vara att en studerande skall kunna sammanfatta och kritiskt diskutera skillnader mellan två statsvetenskapliga teoretiska skolor. Alla bedömningar av prestationer sker därmed i relation till de lärandemål som uppställts för den kurs som prestationen hör till. För bedömning av kurser, tentamina och kandidatavhandlingar används en sexgradig skala. Om prestationen inte kan godkännas får den vitsordet Icke godkänd. De prestationer som godkänns bedöms, i förhållande till kursens lärandemål, med ett av följande fem vitsord; nedan vitsorden och den bedömning de återspeglar. 32

33 1 (E): Prestationen är godkänd men den uppfyller bara de minimikrav som kan ställas på den i förhållande till de lärandemål som kursen har. Försvarliga insikter. 2 (D): Prestationen är godkänd och uppfyller på ett nöjaktigt sätt de lärandemål som kursen har. Nöjaktiga insikter. 3 (C): Prestationen är godkänd och den uppfyller bra de lärandemål som kursen har. Goda insikter. 4 (B): Prestationen är godkänd och den uppfyller mycket bra de lärandemål som kursen har. Mycket goda insikter. 5 (A): Prestationen är godkänd och den uppfyller på ett utmärkt sätt de lärandemål som kursen har. Utmärkta insikter. * * * Till skillnad från vad som gäller enskilda kurser samt kandidatavhandlingar bedöms alltså magisteravhandlingarna med hjälp av en sjugradig skala. Denna skala har, som de latinska vitsordbeteckningarna indikerar, gamla akademiska rötter. Eftersom magisteravhandlingen tveklöst är den största och viktigaste enskilda studieprestationen under magisterstudierna det ultimata mognads- och färdighetsprovet har vi inom vårt ämne velat vara mycket tydliga och transparenta gällande bedömningarna av dessa lärdomsprov. Detta för det första så att den studerande skall ha goda möjligheter att förstå på vilka grunder ens avhandling fått ett visst vitsord samt även vad bedömningen med detta vitsord återspeglar. Eftersom det stundom händer att utomstående experter är med och bedömer magisteravhandlingar, menar vi, för det andra, att det är viktigt att dessa experter får en klar beskrivning dels av vad våra vits- 33

34 ord innebär, dels av de bedömningspunkter som vi inom ämnet ser som de viktigaste. Allt detta säkerställer en jämlik, transparent och tydlig bedömning av olika avhandlingsförfattare. Nedan presenteras först våra avhandlingsvitsord och de riktlinjer som leder en bedömare till respektive vitsord. Efter detta presenteras den uppsättning av centrala bedömningspunkter som vi tar fasta på vid våra granskningar av magisteravhandlingar. 4.1 Riktlinjer för vitsordssättning av magisteravhandlingar Vid bestämmandet av vitsord tas för varje vitsord de nedan förtecknade egenskaperna hos en magisteravhandling. Improbatur Underkänd avhandling: bristerna är för många och stora för att avhandlingens skall kunna godkännas. Approbatur Arbetet saknar ett självständigt grepp; det framstår som ett hopkok av tidigare forskning. Undersökningens bakgrund, syften, teoretiska utgångspunkter och begrepp är bristfälligt klargjorda. Problemställningarnas härledning är oklar, ej heller kan man iakttaga hur de är kopplade till undersökningens bakgrund och dess referensramar. Metoder och material används oreflekterat eller så har författaren valt för ändamålen dåligt lämpade analystekniker och/eller material. Analysresultaten rapporteras bristfälligt, mekaniskt och utan reflektion. Slutsatser saknas 34

35 eller är svaga. Litteraturkällorna är bristfälliga och otillräckliga. Språkbruket och den formmässiga delen är otillfredsställande. Allmänt intryck: en svag avhandling som nätt och jämnt fyller minimikraven; arbetet skulle behöva åtskillig omarbetning. Lubenter approbatur Ett arbete som framstår som något bättre än ett på approbatur-nivån. Arbetet har en något mer självständig prägel och författaren har ett något fastare grepp om problemställningarna samt bakgrundens och referensramarnas koppling till problemen, även om kopplingens relevans inte ännu är fullgod. Metodanvändningen är även här vacklande. Metoder och material är valda på ett ensidigt sätt. Slutsatserna är dragna på ett otillfredsställande sätt. En svag förmåga till att generalisera resultaten på rätt sätt uppvisas. Litteraturreferenserna blottar en svag beläsenhet i tematiken. Den formmässiga delen uppvisar vissa brister. Allmänt intryck: ett tämligen svagt arbete, som dock utan tvekan kan godkännas. Non sine laude approbatur En tämligen bra redogörelse för undersökningens bakgrund och problematisering. En skäligen god koppling mellan teori och problemställning kan iakttagas. Här finns dock ännu en del brister: Bakgrunden är antingen för bred eller smal och relevansen för den egna undersökningen är något oklar. Analysmetoderna används på ett tämligen bra, om än något oövertänkt sätt. Metod- och materialvalen motiveras inte fullgott. Slutsatserna av analysen är skäligen bra, men återkopplingen är brist- 35

36 fällig och diskussionen något knapp. Generaliseringsanspråken är rimliga. Tillämpningar och förslag till fortsatt forskning antyds. I den formella delen av avhandlingen kan mindre inkonsekvenser förekomma. Beläsenheten, språkbruket och den formella rapporteringen är hyfsad. Allmänt intryck: ett tillfredsställande arbete. Cum laude approbatur Det valda ämnets koppling till bakgrunden är god. Uppgiftsformuleringen, problemställningarnas härledning samt referensramens konstruktion är oklanderligt gjorda. Den röda tråden (den kontinuerliga kopplingen mellan problem, teori, metod, material och resultat) är dock inte nödvändigtvis riktigt klar ännu. I slutsatserna finns god återkoppling till det egna arbetet. Metodkunnandet är gott. Valet av metod och material är relativt välgrundat. Resultattolkningarna och slutledningarna och konklusionerna håller god nivå. Slutsatserna kopplas skickligt samman med de centrala resultaten. Nivån på den vetenskapliga rapporteringen av resultaten är högre än på den föregående vitsordsnivån. Rapportens formella sida är klanderfri. Språkbruket är sakligt och bra. Allmänt intryck: ett bra arbete. Magna cum laude approbatur Skribenten är väl insatt i det egna forskningsområdet. Bakgrunden utmynnar i klara problemställningar. Balansen mellan bakgrundsinformation och den egna forskningen är god. Sättet varpå problemställningarna framställs ligger över genomsnittet. Problemställningen tillför något nytt. Problemen formuleras på ett oklanderligt sätt. Forskningsuppgif- 36

37 ten är mer krävande än vanligt. De analysmetoder som valts är välgrundade och utvecklade. Analysen och resultattolkningarna är skickligt gjorda. Resultaten behandlas på ett mångsidigt sätt. Resultaten har sådan betydelse som skulle motivera bredare undersökningar. De konkluderande delarna är mångsidiga. Undersökningen ger ny kunskap. Hantverket vittnar om god forskarförmåga. Språkbruket samt avhandlingens formmässiga aspekter är oklanderliga. Allmänt intryck: ett mycket gott arbete. Eximia cum laude approbatur Avhandlingen uttrycker ett självständigt, kritiskt och innovativt forskningsgrepp. En mycket skicklig introduktion av tematiken samt redogörelse för undersökningens bakgrund uppvisas. Skribenten påvisar djup kännedom om det valda ämnesområdet samt god vetenskaplig innovativitet. Skribenten har en förmåga att organisera och strukturera teoretiskt omfattande problemhelheter. Problemformuleringen, rapporteringssättet och innehållet är minst på magna cum laude-nivån, det samma gäller undersökningens metodologiska lösningar och dess tekniska förverkligande. Resultattolkningen ligger här på en mycket hög nivå och resultaten har betydelse ur vetenskaplig synvinkel. Språkbruket är disciplinerat, välvårdat, precist och klart. Den formmässiga sidan är mycket god. Allmänt intryck: ett berömligt arbete. 37