Värdegrundsforum 1 juni 2015

Transkript

1 Värdegrundsforum 1 juni 2015 Jämställdhet och gemensam värdegrund vad betyder det för introduktionen av nyanställda? Finansdepartementet

2 Lena Marcusson ordförande Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet

3 Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda de rättsliga grunderna: Demokrati Legalitet Objektivitet Fri åsiktsbildning Respekt för lika värde, frihet och värdighet Effektivitet och service Finansdepartementet

4 Värdegrundsdelegationen Uppdraget Genom aktiviteter, skrifter och andra utåtriktade insatser - verka för att respekten och förståelsen för den statliga värdegrunden upprätthålls på alla nivåer i statsförvaltningen Målgruppen är myndighetschefer, fackliga företrädare och anställda vid statliga myndigheter Finansdepartementet

5 Värdegrundsdelegationen Lena Marcusson, professor, förvaltningsrätt, Uppsala Universitet, ordförande Erik Amnå, professor, statskunskap, Örebro Universitet Tomas Brytting, professor, organisationsetik, Ersta Sköndal Högskola Lars Bäckström, landshövding, Västra Götaland Anders Danielsson, generaldirektör, Migrationsverket Mats Ericson, förbundsordförande, Sulf Christina Gellerbrant Hagberg, CSN Lennart Koskinen, biskop Britta Lejon, förbundsordförande, ST Anne Ramberg, generalsekreterare, Advokatsamfundet Finansdepartementet

6 Värdegrundsdelegationen Sekretariat: Robert Cloarec, Huvudsekreterare Ingela Thorsson, Ämnessakkunnig, Utbildningsansvarig Tommi Riihonen, Departementsråd Eva Gustafsson, Ämnesråd Finansdepartementet

7 Jämställdhetsintegrering och värdegrundsarbete Åsa Regnér jämställdhetsminister Finansdepartementet

8 Jämställdhetsintegrering en strategi för att förverkliga den statliga värdegrunden Mikael Almén projektsamordnare Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet Finansdepartementet

9 Jämställdhetsintegrering en strategi för att förverkliga den statliga värdegrunden MIKAEL ALMÉN, PROJEKTSAMORDNARE

10 genussystemet: - särhållande - hierarki [Kopiera sidan för denna mall]

11 Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder Samt: socioekonomi, utbildningsnivå, geografi, utseende, politisk åskådning

12 Skolforskaren Maria Hedlin: - Varför jobbar ni inte med jämställdhet?

13 Gymnasieläraren: Det måste börja tidigare, redan i grundskolan. - Det måste finnas tidigare, redan i grundskolan.

14 Grundskolläraren: Det måste börja tidigare, redan i förskolan. - Det måste börja tidigare, redan i förskolan.

15 Förskoläraren: Vi försöker så gott vi kan, men de har redan tagit så mycket intryck av föräldrarna. - Vi försöker så gott vi kan, men de har redan tagit så mycket intryck från föräldrarna.

16 Föräldrarna: Vi försöker kämpa emot men de tar så mycket intryck av media. - Vi försöker kämpa emot men de tar så mycket intryck från media.

17 Media: Vår uppgift är bara att spegla samhället så som det ser ut. - Vår uppgift är att bara spegla samhället så som det ser ut.

18 Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv

19 Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet

20 Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 2 Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut

21 Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor

22 Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet

23 Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Europarådet

24 Kartläggning och analys Resurser (tid, pengar, personal) Kvalitet (snabbhet, träffsäkerhet, resultat) Bemötande (nöjdhet, förklaringsnivå, uppmärksamhet) Beslut (konsekvenser för kvinnor och män) Informationsmaterial (representation i text och bild) Styrdokument (grad av jämställdhetsintegrering)

25 Kunskapstrappan Omedvetet kompetent Medvetet kompetent Medvetet inkompetent Omedvetet inkompetent

26 Könsneutralitet - könsmedvetenhet Arena Akademin Kultursektorn Rättsväsendet Skolväsendet Utmaning Meritokrati Kvalitet Objektivitet Alla bemöts lika

27 Demokrati Legalitet Den gemensamma värdegrunden för statsanställda Objektivitet Fri åsiktsbildning Respekt Effektivitet och service

28

29 Kontakt Mikael Almén Projektsamordnare vid satsningen Jämställdhetsintegrering i myndigheter Nationella sekretariatet för genusforskning Telefon: Mail: mikael.almen@genus.gu.se

30 Värdegrundsforum 1 juni 2015 Kaffe Finansdepartementet

31 Hur ser jämställdhetsarbete och värdegrundsarbete ut i en mindre myndighet? Stina Westerberg generaldirektör Musikverket Finansdepartementet

32 ATT RUBBA OBALANS

33 KULTUR FÖR ALLA POSITION Center för kulturarv och kulturliv inom musik, teater och dans MISSION En öppen mötesplats för den skapande människan 33

34 Musikverkets uppdrag Främjar ett varierat musikliv med konstnärlig förnyelse och hög kvalitet Fördelar ekonomiskt stöd till samarbets-/utvecklingsprojekt i musiklivet. Konstnärligt råd beslutar om stödet. Bevarar och levandegör kulturarv inom teater, dans och musik. Dokumentnamn

35 Myndighetens organisation Musikplattformen Arkiv och bibliotek Svenskt visarkiv Musik- och teaterbiblioteket Caprice records EMS Elektronmusikstudion Scenkonstmuseet Administration och kommunikation Dokumentnamn

36 EMS Elektronmusikstudion Dokumentnamn

37 Access till resurser och teknik Fler kvinnliga pedagoger tonsättare och ljudkonstnärer agerar förebilder Fördelning av antalet studiotimmar: För fem år sedan 12%, förra året 34% - i år 43%! Dokumentnamn

38 Scenkonstmuseet och samlingarna Målbild Besökare ska oavsett kön, ha lika goda förutsättningar att identifiera sig i utställningsmaterialet på det nya museet Samlingarna ska också representera kvinnliga upphovspersoner Dokumentnamn

39 Scenkonstmuseet och samlingarna Genuspedagog Inventering av samlingar för att lyfta upp kvinnliga upphovspersoner Utbildade personalen Resultat: Nya rutiner registrering av föremål Normkritiska checklistor för utställningsproduktion Kunskap! Dokumentnamn

40 Jämställt musikliv vem får pengarna? Dokumentnamn

41 Musikplattformen Delar ut 25 miljoner per år till musiklivet för samverkan och utveckling Under 2014 gjort en genomlysning av hur medel fördelas och sett att stödet fördelas jämt mellan kvinnor och män Uppdaterat ansökningsförfarandet Infört en tredje könskategori Fortsatt att ta fram könsuppdelad statistik Dokumentnamn

42 Vad har vi uppnått på Musikverket? Alla har varit med. Arbetet har resulterat i ökad kompetens, förändrade attityder, rutiner och arbetssätt på Musikverket. Utbildning för nyanställda. Stor vikt har lagts vid att undersöka vilken statistik som tas fram på myndigheten och metoder för att ta fram könsuppdelad statistik. Bland annat har en matris för könsuppdelad statistik av myndighetens kulturarvsmaterial (främst vid nyanskaffningar) tagits fram och tillämpats under årets sista kvartal. Tydligt uttalad vilja att inkludera intersektionella perspektiv i arbetet. Dokumentnamn

43 Utmaningar Att gå från projekt till ordinarie verksamhet Styrdokument - förankring In i VP! Könskonsekvensanalys hela vägen med skriftlig argumentation (fritextfält i beslutsmall) Statistik Fördjupa arbetet med att räkna så att vi kan göra relevanta analyser och successivt höja kvalitén Dokumentnamn

44 Tillgänglighet och mångfald Vem får vara med? Gemensam verktygslåda för alla medarbetare för att kunna jobba intersektionellt Utbildning i samarbete med Mångkulturellt centrum och Share Music Goda exempel från verksamheten: Världens drag! Danskonserter särskilt för gruppen vuxna med funktionsnedsättning. På dessa konserterna kommer det övervägande kvinnor, 62% kvinnor på de konserter vi hittills har samlat könsuppdelad statistik från. Fakta: När det gäller kvinnor och män med kognitiva funktionsnedsättningar och deras fritid, så är kvinnors deltagande i aktiviteter mycket lägre och problem som övervikt och passivitet är vanligare bland dessa. Dokumentnamn

45 Men hur ser det ut i verkliga livet? Exempel: FST Föreningens svenska tonsättare, och KVAST, Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare presenterade igår statistik för säsongen 2014/2015 Sammanställning av arton orkestrar visar: 3,8% musik komponerad av kvinnor 10,2% musik komponerad av tonsättare från Sverige 11,5% musik komponerad efter 1984 Dokumentnamn

46 Att hålla balansen - hur går vi vidare? Dokumentnamn

47 Är förutsättningarna annorlunda i en stor myndighet? Ann Persson Grivas tf generaldirektör Försäkringskassan Finansdepartementet

48 Ann Persson Grivas Försäkringskassan

49 Nationella mål för jämställdhet Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmålen är: En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Ekonomisk jämställdhet. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

50 Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten 2014 Tydlig styrning mot det jämställdhetspolitiska uppdraget Osakliga könsskillnader ska inte förekomma i handläggning och beslut Arbeta för ett jämställt nyttjande av socialförsäkringens förmåner Arbeta systematiskt och hållbart med jämställdhetsinteg rering Mäns våld mot kvinnor Inkludera ett jämställdhetsperspektiv i styrning och verksamhetsplanering. Utbildning för controllers och chefer. Kompetensutvecklingsprogram Utveckling av handläggarstöd, genomlysning av utbildningar, nya utbildningar, 1 webb + 3 lärarledda Fördjupning av studier för att identifiera osakliga könsskillnader Bl.a. en rapport kommer i juni Kunskapsspridande insatser till kunder, intern information, interna nätverk, Almedalen och Nordiskt Forum, egna seminarier Rutiner för användning av könsuppdelad statistik och göra analyser. Jämställdhetsintegrering av upphandling.proces ser. Riktlinjer för att identifera och åtgärda osakliga könsskillnader Genomföra en pilot om mäns våld mot kvinnor och utarbeta metodstöd för att fråga om våld Verksamhetsstyrning Kompetensutveckling Fördjupade studier Kommunikation Hållbarhet Mäns våld mot kvinnor

51 Framgångsfaktorer: Hög ambitionsnivå Hela organisationen ska jämställdhetsintegreras inte bara enskilda verksamhetsområden Tydligt ägarskap i Försäkringskassans ledningen för jämställdhetsfrågorna Ledningen utbildningsprogram - tex normkritik, mäns våld mot kvinnor Inom vissa områden bra grundförutsättningar Könsuppdelad statistik Ambition att skapa konkreta åtgärder i verksamheten som kan skapa förändring och utgöra exempel inte bara på policy/riktlinjenivå Ett normkritiskt arbetssätt Projektorganisation Styrgrupp bestående av ledningspersoner Projektledare med stor erfarenhet av jämställdhetsintegrering, Ordinarie personal drivet projekten, viss konsulthjälp Många medarbetare med stort intresse för frågorna Finansiering från regeringen Tajming Väl i linje med Försäkringskassans övriga utvecklingsarbete Jämställdhetsfrågan kom inför valet 2014 i extra fokus

52 Utmaningar: Utmaningen ligger framför oss! Genomförande av alla de ambitiösa planerna Finansiering upphör Tajming - ett bland många prioriterade områden, tids- och resurskonflikter Utveckla rutiner för verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling som är hållbara Utmana bilden av att vi redan är jämställda

53 Värdegrundsforum 1 juni 2015 Reflektioner och erfarenhetsutbyte Reflektioner kring dagens presentationer Hur ser sambandet ut mellan jämställdhet och den statliga värdegrunden? Hur uppmärksammas sambandet i den egna myndigheten? Finansdepartementet

54 Värdegrundsforum 1 juni 2015 Lunch Finansdepartementet

55 Betydelsen för och av introduktion av nyanställda Inledning Lena Marcusson ordförande Lennart Koskinen ledamot Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet

56 Betydelsen för och av introduktion av nyanställda Nyanställda - från utbildning eller från andra sektorer och från andra myndigheter behöver introduktion i - gemensamma statliga rättsprinciper och i myndighetspecifika lagar och regler samt prioriteringar och metoder - dagens tema jämställdhet och gemensam värdegrund är ett exempel på vikten av både det gemensamma och det specifika > Den professionella statstjänstemannen ett förhållningssätt Finansdepartementet

57 Betydelsen för och av introduktion av nyanställda Hur? - Gemensam utveckling av ett innehåll i den delen som rör alla statsanställda - Myndigheten använder och/eller inarbetar det gemensamma i sin introduktion - Återkommande repetition för att säkra kunskapen och för utveckling Vem? - Delvis Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet

58 Jämställdhet och gemensam värdegrund Lennart Koskinen seniorbiskop, etikdoktor Värdegrundsdelegationen

59 Kärnvärden i statlig verksamhet Demokrati Legalitet, Rättssäkerhet Objektivitet Mutor Jäv Bisysslor Fri åsiktsbildning Allmänna handlingar Yttrandefrihet Meddelarfrihet Rätten att påtala missförhållanden

60 Kärnvärden forts. Människovärdesprincipen, bl a: Jämställdhet Fri- och rättigheter Icke-diskriminering Integritet Effektivitet och service Lättillgänglighet Bemötande Arbetsmiljö Samarbete mellan myndigheter

61 Värdegrundens flöde Personliga värden Yrkesetik Arbetsmiljö Myndighetskultur Uppdragsspecifika värden Statstj.mannarollen Rättsliga principer

62 Människosyn - Jämställdhet Jämställdhet handlar om mer än hur vi bemöter personer av olika kön. Grunden för verklig jämställdhet bygger på principen om alla människors lika värde. Därför är det vår samlade människosyn, som medvetet eller omedvetet påverkar alla våra möten och därmed vårt bemötande, internt, externt och privat. Den styr också vår självbild, som ju alltid utgör den ena parten i varje möte. Vem är jag och hur värderar jag mig själv i relation till den Andre?

63 Jämställdhet i vid mening Studier har visat att åtminstone 12 (eller ett urval av dem) variabler styr våra bedömningar och förhållningssätt: Kön Ålder Utseende Klädsel Etnicitet. härkomst, kulturell bakgrund Status i samhället Utbildningsnivå Social förmåga Språklig kompetens och nivå Sexuell läggning Religion (särskilt om den markeras med religiösa symboler eller klädsel) Funktionshinder

64 Ethos Pathos Logos vid introduktion LOGOS ETHOS PATHOS

65 Statstjänstemannarollen då-nu-sedan Axel Oxenstierna Rikskansler 1612

66 Egenskaper Oväld Nit, skicklighet, driftighet, ärlighet, omutlighet, ojäv, opartiskhet objektivitet, rättvisa. Jämför det grekiska dikaiosyne rättrådighet Från lag 1734: Oväldigt hielpa var man til sin rätt

67 Myndigheters arbete Ingvar Mattson generaldirektör Statskontoret Finansdepartementet

68 Introduktion för nyanställda på Statskontoret Hur kommer värdegrunden in?

69 Statskontoret myndigheten för en effektiv statsförvaltning Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Vi gör utredningar och utvärderingar inom alla sektorer och på uppdrag av regeringen. Rapporterna används för effektivisering och omprövning av statlig verksamhet. Cirka 75 anställda

70 Moment i introduktionsprogrammet Genomgång av relevanta lagar och förordningar med start i regeringsformen Genomgång av den statliga värdegrunden Genomgång av statstjänstemannarollen vid Statskontoret: förhållningssätt Genomgång av risker för förtroendeskada Genomgång av meddelarfrihet och visselblåsarrutin

71 Interna bestämmelser och policies, exempel Policy för att förhindra förtroendeskada Riskanalys Arbetsordning med medarbetar- och chefspolicy Rutiner för hantering av misstankar om korruption och andra brott

72 Förkovran De flesta på Statskontoret har gedigen erfarenhet av arbete i staten Men det hindrar inte att kompetens om värdegrunden behöver fyllas på och knytas till verksamheten! Seminarier Myndighetsdag Samverkan om ändringar i interna styrdokument

73 Insocialisering Viktigt hur medarbetare förmedlar kärnvärden mellan varandra i den dagliga verksamheten Och viktigt att socialiseringen leder i rätt riktning!

74 Statskontoret utreder arbetet mot korruption i staten Rapporterat om korruption i kommunerna Utreder just nu myndigheternas arbete med att förhindra korruption Deltar i internationellt korruptionsförebyggande arbete i OECD

75 Slutreflektioner Viktigt att levandegöra värdegrunden: Introduktion och insocialisering Formella regler och bra styrdokument Floskelvarning!

76 Myndigheters arbete Christina Gellerbrant Hagberg generaldirektör Centrala studiestödsnämnden Finansdepartementet

77 Introducera nya medarbetare i den statliga värdegrunden och jämställdhet Christina Gellerbrant Hagberg Generaldirektör, CSN

78

79 Vad är Myndighetsnätverket? Myndighetsnätverket är ett nätverk för samverkan mellan myndigheterna i Sundsvallsregionen. Vår samverkan ger en kostnadseffektivitet skapar utveckling inom respektive myndighet stärker den regionala konkurrenskraften gör myndigheterna i regionen till attraktivare arbetsgivare förbättrar kompetensförsörjningen.

80 En viktig gemensam grund Att arbeta i staten - Gemensam introduktionsutbildning första gången 2009 få förståelse för statstjänstemannarollen insyn i hur myndigheterna styrs och finansieras få veta mer om andra myndigheter knyta kontakter och samverka

81 Sedan dess har vi fortsatt Att arbeta i staten - två gånger per år Ca deltagare per år Fortfarande fokus på bland annat den gemensamma värdegrunden för oss statstjänstemän, samverkan och dialog

82 Hur gör vi? 1 ½ dag fysisk träff i Sundsvall Inleder med den webbaserade utbildningen Introduktion till statstjänstemannarollen KRUS-utbildning Interna lärare på alla pass Mycket grupparbeten, verklighetsnära övningar, samverkan och dialog Ö-sittning med bordsplacering samverkan Fyra myndigheteter deltar alltid Övriga myndigheter i nätverket deltar vid behov Varje myndighet fortsätter intro i sin egen verksamhet Kontinuerlig utvärdering och vidareutveckling Materialet publiceras på

83 Innehåll Statlig styrning Arbetsmiljö, ansvar och roller Klarspråk Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen Förvaltningsrätt Offentlighet och sekretess Lika villkor och mänskliga rättigheter Trender inom statsförvaltningen

84 Exempel från CSN Att arbeta i staten ingår i vårt introduktionsprogram för nyanställda Har ersatt den tidigare CSN-gemensamma introduktionen Möjlighet att samverka och mötas över myndighetsgränserna CSN fortsätter dag 2 med egen träff och dialog med GD och ytterligare chefer Grupparbeten och dialog Fokus på tiden som nyanställd Övrig introduktion sker via webben och arbetsplatsförlagt på kontoren

85 Kontinuerlig vidareutveckling av utbildningen Utvärdering och kvalitetssäkring Nytt från 2015 Jämställhet och lika villkor Systematiskt arbetsmiljöarbete Trender i statsförvaltningen

86 Samverkan och samarbete över gränserna Deltagarna får: Kontaktnät med andra inom statsförvaltningen Brett perspektiv på sin roll Mycket kompetenta lärare Lärarna får : En gemensam syn på statstjänstemannarollen Kompetensutveckling mellan myndigheterna Hur gör ni?! Kontaktnät och erfarenhetsutbyte

87 Ytterligare fördelar Genomföra utbildning två gånger per år Kostnadseffektivt Hög kvalitet med erfarna resurser Skapar en bred förståelse för statlig verksamhet

88 Tack! Christina Gellerbrant Hagberg Generaldirektör, CSN

89 Exempel på stöd för din myndighet Ingela Thorsson utbildningsansvarig Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet

90 Stöd till introduktionen Fråge- och uppläggsstöd i handledning skickas ut som pdf Om det statliga arbetet och om värdegrunden i nätutbildning: krus@houdini.se Utbildning om statlig värdegrund och värdegrundsarbete Finansdepartementet

91 Övrigt stöd i värdegrundsarbetet Fördjupningsutbildning i att skriva värdegrundscase Föreläsare och diskussionsledare: Robert Cloarec Ingela Thorsson Louise Bodegård Staffan Johansson, FM Örjan Gruvberger, SCB Kontakta robert.cloarec@regeringskansliet.se Finansdepartementet

92 Värdegrundsforum 1 juni 2015 Panel: Lena Marcusson Mikael Almén Christina Gellerbrant Hagberg Ingvar Mattson Stina Westerberg Finansdepartementet

93 Värdegrundsforum 1 juni 2015 Slutsatser och summering Avslutning Finansdepartementet