Remissutgåva

Transkript

1

2 Remissutgåva VILHELMINA KOMMUN Vualtjeren tjïelte VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se

3 BUDGETFÖRSLAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budgetbalans 1 Budget- och strategiplan KOMMUNSTYRELSEN 23 UTBILDNINGSNÄMNDEN 64 SOCIALNÄMNDEN 88 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 124 Förslag till taxor 127 Kommunens Kvalitét i Korthet Finns att hämta på

4 BUDGETBALANS FÖR Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Kfm Nämnd Nämnd Nämnd KS UBN SN MBN Summa Finansiering Total Avs eget kap Lösen av lån Investeringar Avskrivningar Nya lån TOTAL

5 Budget- och strategiplan för Vilhelmina kommun Antagen av kommunfullmäktige

6 Innehåll 1. INLEDNING Framtida utmaningar ur ett omvärldsperspektiv Samverkan och ledarskap Utvecklingsförmåga och kunskap BEGREPPSDEFINITIONER... 5 Vision... 5 Verksamhetsidé... 5 Övergripande mål... 5 Strategi VISION VERKSAMHETSIDÉ ÖVERGRIPANDE MÅL... 6 Kultsjödalen /Malgomajdalen... 7 Tätorten... 7 Vojmådalen... 8 Östra området... 8 Folkets Hus STRATEGI På följande sätt ska kommunen arbeta och agera för att uppnå visionen: Uppföljning BUDGET God Ekonomisk Hushållning Verksamhetsmål Drift- och investeringsbudget

7 1. INLEDNING 1.1 Framtida utmaningar ur ett omvärldsperspektiv Omvärldsanalysen som ligger till grund för denna plan och strategi för de kommande åren angår alla förvaltningar. När det råder enighet om nuläge och omvärldsbild så finns det goda förutsättningar för utveckling. Med en gemensam plattform för dialog och samverkan ökar förmågan att lösa framtida utmaningar. Plattformen i ett framtidsperspektiv är hållbar tillväxt som främjar vår kommun på ett positivt sätt. Attraktionskraft är nyckelordet för att vi skall vara intressant för näringslivets tillväxtarbete och för att familjer skall välja att flytta till Vilhelmina. Våra skolor, bostäder, omsorg är viktigt, likaså möjligheten till ett varierat och rikt friluftsliv. Följande drivkrafter för befolkningstillväxt och regional utveckling är identifierade, dessa drivkrafter får full effekt först när de finner samband och samverkan. Utvecklingsförmåga och kunskap Samverkan, förmåga att organisera och ledarskap Arbetsmarknadens utveckling Regionförstoring och tillväxt Attraktivitet och livskvalitet Miljö och Energi Till varje drivkraft följer ett antal utmaningar att hantera, att omvandla dessa utmaningar till strategier, konkreta mål och aktiviteter tar tid. På lång sikt är kommunens utvecklingsförmåga och kunskap den allra viktigaste drivkraften. På kort sikt har samverkan, förmågan att organisera och ledarskapet identifierats som den viktigaste drivkraften att utveckla. Att ta fram en vision som så många som möjligt kan stå bakom är också en viktig del i det inledande arbetet. 1.2 Samverkan och ledarskap En viktig framgångsfaktor för stärkt konkurrenskraft är samspelet mellan samhällets olika aktörer, framför allt mellan kommunal sektor, näringsliv och akademi. Mellankommunal samverkan har ökat de senaste åren och flera kommuner organiserar sig gemensamt i nämnder eller kommunalförbund i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheterna i ett långsiktigt perspektiv, kostnadseffektivitet och storskalfördelar har också varit en drivkraft för mellankommunal samverkan. Det i sig innebär att det uppstår nya behov av samverkansorgan på del regional och regional nivå som man tidigare har hanterat lokalt. Vilhelmina kommun ingår i samverkanskonstellationer/organ som Region Västerbotten, Region 8 och 3 kommungruppen dessa är tre viktiga samverkansorgan som kan utvecklas vidare, och anta större utmaningar inför framtiden. Under 2011 har Destination South Lapland AB bildats tillsammans med Vilhelmina, Dorotea, Åsele och Strömsunds kommuner för att stärka besöksnäringen i regionen. Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska, MAS, gemensamt med Dorotea. 4

8 Med tydliga målbilder och utvecklade handlingsplaner som en plattform att driva processer utifrån kan Vilhelmina kommun utvecklas vidare i dessa samverkansformer på ett positivt sätt. Utmaningar Förmågan att samlat stärka och synliggöra Vilhelminas roll som en framtidskommun i Västerbottens inland, med en uttalad vilja att bedriva kommunal verksamhet i några uttalade servicenoder spridda i kommunen. Förmågan att samlat stärka Vilhelminas varumärke Förmågan att skapa nya allianser med andra kommuner och organisationer som svarar mot framtida mål. 1.3 Utvecklingsförmåga och kunskap En viktig drivkraft för regional utveckling och tillväxt är invånarnas utbildningsnivå samt deras förmåga att starta och driva nya verksamheter. Andelen invånare med högskolebakgrund är låg i Vilhelmina jämfört med andra kommuner och med rikets genomsnitt. Detta härrör delvis till att andelen gymnasieelever som studerar vidare inom tre år efter avslutad utbildning är låg vilket i sin tur kan härledas till en låg efterfrågan på arbetskraft framför allt inom den industriella och akademiska sektorn, under 2000 talet. Nyföretagandet liksom arbetsmarknaden i stort är beroende av den lokala arbetsmarknadens storlek. Ju större marknad desto större mångfald och företagsamhet. En viktig kunskapsbärare förutom grund och gymnasieskolan, är Lärcentrum med dess samarbete med högskolorna. Utmaningar Förmågan att öka andelen högskoleutbildade Överföring av kunskap och kompetens till befintligt närings och arbetsliv samt FoU Förmågan att stimulera till ökning av andel nyföretagande Förmågan att stimulera nya kunskapsföretag 2. BEGREPPSDEFINITIONER Vision: En kortfattad framtidsbild hur vi vill att kommunen ska uppfattas år Verksamhetsidé: Detta är kommunens grundläggande uppgifter och funktioner och på vilket sätt de ska fullgöras. Övergripande mål: Övergripande mål säger något om vad som är viktigt att uppnå. Det är dock viktigt att notera att mål inte berättar hur resultaten ska uppnås. Strategi: Definition av tillvägagångssättet i grova drag för att förverkliga verksamhetsidén, eller en beskrivning av hur kommunen ska arbeta för att uppnå vision och övergripande mål. 5

9 3. VISION Vilhelmina kommun år 2016: Vår ambition är att Vilhelmina kommun ska vara en kommun med både utvecklingskraft och framtidstro! 4. VERKSAMHETSIDÉ Vilhelmina kommuns grundläggande uppgifter ska vara följande: Verka för att den lokala demokratin utvecklas. Medborgardialog ska vara ett viktigt instrument i beslutsprocessen och nya metoder för deltagande ska utvecklas. Kommunen ska upprätthålla en stabil ekonomi som ger oberoende och trygghet för kommuninvånarna. Skapa goda förutsättningar och vara en brobyggare för samarbete och utveckling för kommuninvånare, företag, föreningar samt besöksnäring. Ta tillvara och tillgodose kommuninvånarnas potential, möjligheter samt behov och tillhandahålla en väl fungerade utbildning, vård, omsorg och kommunikationer. Vara en föredömlig och attraktiv arbetsgivare för både anställda och nyutbildade på arbetsmarknaden. Arbeta för att nytta dras av den yrkeserfarenhet och kompetens som invånare med utländsk bakgrund har. Detta är en viktig faktor både för arbetsförsörjning och för att få nyanlända invånare att stanna kvar och trivas i kommunen. Arbeta för en positiv befolkningsutveckling både genom att minska utflyttningen och bibehålla en hög inflyttning. Främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen. 5. ÖVERGRIPANDE MÅL Våra värderingar om rättvisa, solidaritet, jämställdhet och alla människors lika värde ger goda förutsättningar för alla i kommunen. Vi vill utveckla kulturhelger som Hembygdsdagarna, Mikaeli och Fatmomakkehelgerna. Att ha en barnomsorg och skolverksamhet för alla där den behövs är viktigt för oss, liksom att barn och ungdomar får det stöd och den hjälp de behöver för att på bästa sätt klara av att tillgodogöra sig sin utbildning. Ungdomar behöver eget boende, en tro på arbete och en meningsfull fritid. Vi eftersträvar ett tryggt och säkert samhälle för alla. 6

10 En välfärd som håller hög kvalitet, styrs av behov och ges på lika villkor oavsett bakgrund, skapar möjligheter och trygghet över livet, men också mellan generationer. En god start och ett livslångt lärande ska vara en självklarhet för alla. Ett rikt och varierande fritids och kulturutbud ger nya perspektiv, gör livet meningsfullt samt har stor betydelse för folkhälsan. Vård och omsorg efter behov, en meningsfull vardag med möjlighet till aktivitet är vad vi vill erbjuda alla äldre genom att behålla och utveckla äldreomsorgen i kommunal regi. Kort sagt, en trygg och professionell vård och omsorg om våra äldre som byggt vårt samhälle. Personer med funktionshinder ska kunna erbjudas professionell hjälp och stöd så att de har samma möjligheter till en meningsfull utbildning, ett utvecklande arbete och en aktiv fritid som alla andra. Kultsjödalen /Malgomajdalen Behåll äldreboendet i Saxnäs. Utveckla Vildmarksvägen. Tillsammans med Dorotea och Strömsund görs en projektansökan till Tillväxtverket. Utveckla den kulturhistoriskt unika samiska kyrkplatsen i Fatmomakke. Verka för vägen mellan Saxnäs Borgafjäll. Pågår. Trafikverket arbetar med förstudien. Förstudien avslutad. Stötta Ricklundgården, Bernhard Nordhsällskapet och Lapp Lisa museet. Behåll skolorna i Saxnäs och Malgovik. Tätorten Skapa en trivsam yttre miljö, vackrare infarter och ett torg som en naturlig samlingsplats. Utvidga Strandleden via Baksjön. Baksjövägen klart Baksjötjärnen påbörjad. Ny etapp Baksjötjärnen klart 2013 Utveckla ett tätortsnära rekreationsområde. Baksjötjärnsområdet klart och planering av Skollägdan pågår. Vårda kulturmiljön i Kyrkstan samt göra den mer turistvänlig. Rusta upp gator och trottoarer. Bygga lockande lekplatser för barnfamiljer. Ingår i planeringen av Skolägdan Utveckla mötesplats Tingshuset i samarbete med Folkets Hus. Pågår. Arbetsgrupp tillsatt. Utveckla Kyrkberget som besöksmål. Pågår. Arbetsgrupp tillsatt. Fräscha upp Järnvägsområdet. Pågår. Asfaltering klar. Vägbelysning klar. Behovsanpassa barnomsorgen. Pågår. Nya avdelningar färdigställs under 2013 Utveckla gymnasiet för att möta framtidens behov. Pågår. Rekryterat ny ledningsgrupp under Tre nya rektorer. Ökat antal elever Ytterligare ökning 2013 Erbjuda elever vid gymnasiet ett attraktivt boende. Pågår. Samordning med boende för ensamkommande barn på Strandvägen 18 D, Pettersbacke. Klart ht Klart Verka för ett trygghetsboende för äldre. Utredning pågår. Gemensam vårdavdelning planeras tillsammans med landstinget. Förbättra snöröjningen, även under helgerna. Klart

11 Vojmådalen Skapa förutsättning att utveckla jakt och fisketurismen i Vojmådalen. Pågår Destinationsbolaget Anpassa och utveckla hyreshuset i Dikanäs utifrån bygdens behov. Pågår Behålla skolorna i Dikanäs och Nästansjö. Samordning förskola-grundskolafritidshem i Nästansjö Ge förutsättning att bo kvar i närområdet även när man blivit äldre. Väl fungerande hemtjänst. Östra området Stötta den kooperativa förskolan i Dalasjö. Behåll skolan i Latikberg. Samordning förskola-skola-fritidshem. Satsa på skidåkning i Latikberg, Järvsjöby och Dalasjö. Stimulera gruvnäringen bl. a genom attraktivt boende. Utveckla besöksnäringen inom skogsturism och vildmarksliv t ex genom hjortronsafari, jaktoch fisketurism. Pågår. Destinationsbolaget Folkets Hus Se till att Folkets Hus fortsätter att vara den naturliga träffpunkten i Vilhelmina. Stötta de verksamheter som finns i huset. Erbjuda hyresfria lokaler för föreningar även i fortsättningen. 6. STRATEGI 6.1 På följande sätt ska kommunen arbeta och agera för att uppnå visionen: Skapa politiskt samförstånd och överenskommelse om vision, kommunövergripande mål, verksamhetsidé och strategi. Förankra mål och vision i kommunorganisationen och hos medborgarna. Kommunen ska med förvaltningar och bolag ses som en sammanhållen koncern vars uppgift är att ge mesta möjliga nytta till kommunens invånare, med andra ord ska organisationen styras av medborgarperspektivet. Upprätthålla en ekonomi i balans i den kommunala verksamheten. Erbjuda bra och effektiv service till kommuninvånarna. Arbeta för att den lokala demokratin utvecklas genom olika typer av medborgardialog. Lyssna på kommuninvånarna vad de tycker är bra och vad som måste förbättras. Förstärka det långsiktiga utvecklings och planeringsarbetet på kommunledningsnivå. Arbeta för en balans i befolkningsstrukturen. Göra det så bra som möjligt för de boende i kommunen så att invånarna trivs och på det sättet minska utflyttningen. Verka för att ta till vara på yrkeserfarenhet hos invånare med utländsk bakgrund så att de stannar och trivs i kommunen. Arbeta för att vara en föredömlig och attraktiv arbetsgivare. Aktivt använda folkhälsoarbetet som en resurs i kommunens utvecklingsarbete. Stärka samverkan mellan kommunen och näringslivet. Stötta och tillvarata eldsjälarnas engagemang och de ideella krafterna som finns i kommunen. Mesta möjliga resurser ska användas för att ge nytta för kommunens innevånare. 8

12 Förvaltnings och/eller bolagsgränser är inget hinder för att samordna verksamhet om detta bedöms som effektivt av ekonomiska eller andra aspekter. Organisation och struktur kan anpassas till de förändringar i demografin som förutses under perioden. Kommunens tjänstemän ska arbeta för en jämn könsfördelning inom verksamheten och vara pålästa och uppdaterade på kommunens jämställdhetsplan och arbete. Aktivt söka delaktighet i olika läns, riks och internationella samarbeten. Kommunen ska ta fram vilka styrkor/fördelar som finns i de olika områdena och orterna i kommunen. 6.2 Uppföljning De övergripande målen ska brytas ned i årsvisa övergripande delmål. Kommunfullmäktige ska årligen i samband med att budgeten fastställs följa upp att de övergripande målen omsätts till mål för respektive verksamhetsområde. Kommunfullmäktige ska årligen i samband med fastställandet av årsredovisningen följa upp hur de olika målen uppfyllts. Strategiplanen ska ses över varje år och i början av varje mandatperiod, i tid för att eventuella förändringar ska kunna beaktas i det fortsatta budgetarbetet. 7. BUDGET I budgeten beskrivs de finansiella målen och verksamhetsmålen utifrån ovanstående inriktning. Nämndernas budgetramar har justerats utifrån de av kommunfullmäktige antagna budgetramarna för Budgeten bygger på budgetremiss och komplement till budgetremissen om inte annat redovisas i detta dokument. Finansieringen har anpassats till senast e skatteberäkningen från SKL och SCB. 7.1 God Ekonomisk Hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning i Vilhelmina kommun Enligt kommunallagen, kap 8 1 ska kommunfullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen. I de förslag till budgetdirektiv och budget och verksamhetsplan som kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ska dessa riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Vilhelmina kommun följas. Riktlinjerna är uppdelade i två delar där del 1 gäller hela kommunkoncernen och del 2 Vilhelmina kommun som juridisk person. För de enskilda bolagen utfärdar kommunfullmäktige ägardirektiv för närmare riktlinjer. 9

13 1. Riktlinjer gällande hela kommunkoncernen Allmänt Kommunens utmaningar med minskande befolknings tal och en större andel äldre än 65 år fordrar starka resultat. Resurser ska nyttjas på ett sådant sätt, att varje generation bär kostnaden för det den själv konsumerar. En koncernhelhetssyn ska prägla kommunens budget. Ägardirektiv med bland annat finansiella mål till kommunens helägda bostadsbolag ska kommunfullmäktige fastställa vid samma tillfälle som kommunfullmäktige fastställer kommunens budget, normalt vid sitt sammanträde i juni. Underhåll Underhåll ska utföras på ett sådant sätt och i rätt tid så att kapital inte förstörs. Åtgärdsplan ska upprättas för behov av underhåll som inte omedelbart kan tillgodoses. Borgensåtagande Kommunfullmäktige ska årligen fastställa ett lånetak för kommunkoncernen som inte överskrider Kommuninvests satta lånetak. Plan för amortering ska upprättas vid alla lån som upptas i kommunkoncernen. Till övriga organisationer beviljas inte borgen. Soliditet (hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital) Koncernen: Årligen stärkas och uppgå till 53 procent som långsiktigt mål (exkl skuld för pensioner intjänade i kommunen före 1998) 2. Riktlinjer gällande kommunen Allmänt Skattemedel ska användas effektivt för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Investeringar I kommunen är huvudregeln att investering finansieras utan lån. Undantag är möjligt där investeringen sänker driftkostnaderna eller nyttjandetiden/avskrivningen är lång (mer än 20 år). I de fallen där investeringen sänker driftkostnaderna ska den sänkta driftkostnaden öka 10

14 resultatet och användas till amortering av lånet till dess lånet för investeringen är helt återbetalt. Amortering av lån En hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget kan få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin. För att minska känsligheten bör skuldsättningen minska de närmaste åren. Låneskuld september 2013; 62,2 mnkr. Låneskuld kr Målet är att amorteringarna skall uppgå till minst 6.8 % årligen kr. Soliditet (hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital) Kommunen: Årligen stärkas och uppgå till 73 procent som långsiktigt mål (exkl skuld för pensioner intjänade före 1998). Inklusive skuld för pensioner intjänade före 1998 är det långsiktiga målet lägst 25 procent. Kommunens betalningsberedskap ska vara minst 30 mnkr i genonomsnitt per månad. Resultat Årligt budgeterat resultat ska minst motsvara 1,2 procent av skatteintäkter och bidrag. Under en 10 års period ska utfall och budgeterat årets resultat vara 1,2 procent i snitt. Det betyder att vid fastställande av budget för treårsplanen ska budgeterat resultat för planperioden, innevarande års resultat, årets resultat de senaste 6 åren, tillsammans i snitt vara 1,2 procent Det innebär att budgeterat resultat kan behöva överstiga 2 procent vissa år. I de fall prognoser under året visar på klart högre utfall av årets resultat än budgeterat ska inlösen av pensionsskuld/amortering av lån övervägas. 11

15 7.2 Verksamhetsmål Verksamhetsmål Hämtade från kommunens kvalitet i korthet, KKik Förskolan Mått 12 Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Både planerad och faktiskt. Mål Minska skillnaden mellan planerad resurs och faktisk resurs. Planerad resurs är idag 65 % högre än faktisk resurs (5,3/3,2=1,65). Skillnaden ska vara högst 20%. Mått 17 Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Mål Kostnaden ska inte överstiga medelkostnaden med mer än 2 %. Grundskolan Mått 18 A Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Mål Andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer ska vara lika med eller högre än medelvärdet. 12

16 Mått 19 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Mål Andelen behöriga elever ska vara minst 90% Mått 21 Kostnad per betygspoäng. Mål Kostnaden per betygspoäng ska minska med minst 4 % per år till 380 kr 2016, eller med andra ord; höja betygspoängen så att kostnaden sänks till 380 kr. Äldreomsorg Mått 25 Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Mål Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till kr Mått 26 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Mål

17 Andelen ska inte understiga 85 %. Mått 28 Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Mål Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till kr Mått 29 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Mål Andelen ska inte understiga 93 %. Övriga verksamhetsmål Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön. Sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren: ,9 % ,5 % ,2 % Källa: Kommunens egen statistik Mål Sjukfrånvaron hos kommunanställda skall minska (Se personalpolitiska programmet) Kostnaden inom för, grund och gymnasieskolan Mål Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till kr

18 Mål Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till kr 2016 Mål Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till kr 2016 Personalkostnadernas utveckling År ,8 % ,4 % ,8 % Mål Personalkostnadernas andel av kommunens bruttokostnader får inte överstiga föregående års andel (i kommunens bruttokostnader ingår samtliga verksamhetskostnader.) Ungdomar behöver eget boende, en tro på arbete och en meningsfull fritid. (Goda levnadsvillkor för barn och ungdomar i Vilhelmina) Mål Antalet barn och ungdomsärenden på IFO ska minska (i procent av totala antalet barn och ungdomar i kommunen, mättal tas fram) Utvecklingsenheten och fastigheter. Energi och media kostnaden för byggnader och anläggningar. Mål Minskning med i genomsnitt 2 % / år under perioden. 7.3 Driftbudget 15

19 Investeringsbudget Kvarvaran Överf de medel fr KOMMUNSTYRELSEN 8000 Kontorsinventarier Förlagslån Ö Norrlands kreditförening Markköp Rivning Regnb mm 30,1 Andelar Folkets Hus 0,0 Kommunal ledningsplats 150,0 Miljöbod ÅVC Granberget 10,6 Upprustning Järnvägsgagtan (Magas.g.) 0,0 Åtgärder hiss enl lag 671,2 Avloppsverk tätort 100,0 Sorteringsförbättring Granberget 657,4 Upprustning Kyrkstan 132,8 CCR skåp flygplats 1155,1 Summa Kommunstyrelsen 300,0 2,9 UTBILDNINGSNÄMNDEN 137, Inventerier/utrustning mm grundskola 2985,9 Lokalanpassn Latikb/Nästansjö Summa Kultur o utbildningsnämnden 21,0 SOCIALNÄMNDEN 526, Inventarier socialnämnd 505,3 Inventarier/utrustning Åsbacka Inventarier Tallbacka Omb Galaxen/Dagcenter Inventariere handikappomsorg 45,3 Inventarier/utrustning Strandbacka 45,3 Summa Socialnämnden 485,3 13,2 Miljö och byggnadsnämnden 131,0 458,1 Ej fördelad investeringsram BRUTTOINVESTERINGAR

20 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Verksamhetsplan Nämndens ansvarsområde och uppdrag Kommunstyrelsen är på uppdrag av kommunfullmäktige kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens/koncernens utveckling och ekonomiska ställning. Inriktning och förutsättning Styrelsen ska samordna resurser, inriktningar och styrprinciper för kommunen/koncernen innefattande nämnder/styrelser och kommunala bolag genom att: Leda och styra kommunen genom en löpande uppföljning och analys av ekonomi och verksamhetsmässiga resultat samt avge rapporter till kommunfullmäktige. Arbeta med övergripande och långsiktig strategisk planering. Förvalta kommunens ekonomi genom att ansvara för budget- och bokslutsarbete, ta fram förslag till finansiella mål, resursfördelning och inriktnings- samt medelsförvaltning. Utarbeta principer för styrning och utveckling av den kommunala organisationen. Informera om övergripande och långsiktiga frågor internt och externt. Bereda ärenden, slutföra delegation och verkställa beslut från kommunfullmäktige. Aktivt arbeta utåtriktat för att stärka kommunens attraktivitet och expansion. 23

21 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Organisation 2014 Kommunstyrelsen Kommunchef Personalenhet, växel Ekonomienhet Teknisk avdelning Kommunkansli IT enhet Utvecklingsenhet Flygplats Kostverksamhet Räddningstjänst Omvärldsanalys Kommunstyrelsens verksamhetsområde består av en mängd olika verksamheter vilket gör att olika faktorer kan ha olika påverkan på de olika verksamheterna. Under respektive verksamhetsgren beskrivs vilka faktorer som påverkar just den verksamhetsgrenen. Förvaltningens utmaningar Vilka utmaningar kommunstyrelsens verksamheter står inför beskrivs närmare under respektive verksamhetsgren. Mål och måluppfyllelse I den budget- och strategiplan för som antagits av kommunfullmäktige finns ett antal övergripande mål som har bäring på den verksamhet kommunstyrelsen ansvarar för. De övergripande målen ska enligt planen brytas ned i årsvisa övergripande delmål. Kommunfullmäktige följer årligen i samband med att budgeten fastställs upp att de övergripande målen 24

22 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget omsätts till mål för respektive verksamhetsområde. Hur de olika målen uppfylls följs upp i samband med fastställandet av årsredovisningen. Vision Den övergripande visionen för Vilhelmina kommun enligt budget- och strategiplanen för för år 2016 är att: Vilhelmina kommun ska vara en kommun med både utvecklingskraft och framtidstro! Mål till nämnd I budget- och strategiplanen anges ett antal övergripande mål som har bäring på kommunstyrelsens ansvarsområde: Våra värderingar om rättvisa, solidaritet, jämställdhet och alla människors lika värde ger goda förutsättningar för alla i kommunen. Vi vill utveckla kulturhelger som Hembygdsdagarna, Mikaeli och Fatmomakkehelgerna. Vi eftersträvar ett tryggt och säkert samhälle för alla. En välfärd som håller hög kvalitet, styrs av behov och ges på lika villkor oavsett bakgrund, skapar möjligheter och trygghet över livet, men också mellan generationer. Ett rikt och varierande fritids- och kulturutbud ger nya perspektiv, gör livet meningsfullt samt har stor betydelse för folkhälsan. Verksamheternas förslag till mål till nämnd presenteras under respektive verksamhetsgren längre fram i detta dokument. Verksamhetsmål Följande verksamhetsmål med bäring på kommunstyrelsens ansvarsområde finns upptagna i budget- och strategiplanen : Sjukfrånvaron hos anställda ska minska (se personalpolitiska programmet). Målet enligt det personalpolitiska program som antogs av kommunfullmäktige , 49, är att sjukfrånvaron ska minska från 5,9 % år 2012 till 4,15 % år Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön. Personalkostnadernas andel av kommunens bruttokostnader får inte överstiga föregående års andel (i kommunens bruttokostnader ingår samtliga verksamhetskostnader). Energi och mediakostnad för byggnader och anläggningar ska minska med i genomsnitt 2 %/år under perioden

23 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Verksamheternas förslag till verksamhetsmål presenteras under respektive verksamhetsgren längre fram i detta dokument. Uppföljning Målet som avser minskad sjukfrånvaro ska, enligt personalpolitiska programmet, följas upp genom att sjukfrånvaron varje år jämförs med år Uppföljningen görs totalt för kommunen. Målet som avser personalkostnadernas andel av kommunens bruttokostnader följs årligen upp i samband med bokslutet. Uppföljningen görs totalt för kommunen. Målet som avser energi- och mediakostnad för byggnader och anläggningar följs årligen upp i samband med bokslutet. Uppföljningen görs totalt för kommunens samtliga byggnader och anläggningar. Internkontroll Kommunstyrelsen har utarbetat en intern kontrollplan som inarbetats i det av kommunfullmäktiga antagna reglementet för intern kontroll, kf 11/2013. Kommunstyrelsen ska årligen begära in uppgifter från nämnderna hur arbetet med den interna kontrollen bedrivs och fungerar. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde ansvarar kommunchefen för att en god internkontroll upprätthålls. Chefer på andra nivåer i organisationen svarar för att följa regler och anvisningar om den interna kontrollen. Samtliga anställda är skyldiga att följa gällande regler och anvisningar i sitt arbete. Avvikelser rapporteras i organisationslinjen. Kommunchefen rapporterar löpande till kommunstyrelsen hur den interna kontrollen utvecklas och fungerar. Under respektive verksamhetsgren presenteras den interna kontrollen mer specifikt för den enskilda verksamhetsgrenen. Kvalité Flera av de verksamheter som bedrivs inom kommunstyrelsen består av stödprocesser till de huvudprocesser som bedrivs i kommunen. För att mäta hur bra arbetet är som utförs behöver vi titta på både den yttre och den inre kvaliteten. Yttre kvalitet mål Kvaliteten ut mot medborgarna kan bl.a. följas genom de mått som årligen presenteras i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) resultatrapport Kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK). Under rubriken Nyckeltal i slutet av dokumentet presenteras ett antal nyckeltal hämtade från KKiK. Dessa nyckeltal är av mer övergripande karaktär. Under respektive verksamhetsgren presenteras kvalitetsmål mer specifikt för den enskilda verksamhetsgrenen. 26

24 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Inre kvalitet mål I bland annat Personalpolitiska programmet återfinns flera mål som avser den inre kvaliteten. Dessa mål gäller för hela kommunen. Mer specifika kvalitetsmål för de enskilda verksamheterna presenteras under respektive verksamhetsgren. 27

25 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Planeringsförutsättningar Den ram kommunstyrelsen, enligt budget- och strategiplan , erhållit för 2015 uppgår till tkr. Behovet för kommunstyrelsen, med bedrivande av oförändrad verksamhet, har beräknats till tkr. Det är ett behov som ligger tkr högre än den erhållna ramen. Efter att behovet presenterats för kommunstyrelsens arbetsutskott har kommunstyrelsens verksamhetsansvariga omarbetat budgetmaterialet med uppdrag att presentera ett budgetförslag i nivå med erhållen totalram för kommunstyrelsen. I nedanstående tabell presenteras det omarbetade förslaget till budget för 2015 samt förslag för 2016 och I budgetförslaget har inarbetats de beräknade kapitaltjänstkostnaderna för föreslagna investeringar för perioden För år 2015 föreslås investeringar inom kommunstyrelsen för tkr och i kolumnen Därav kapitaltjänst planerade investeringar framgår omfattningen av beräknad avskrivning och intern ränta, kapitaltjänstkostnad, för de föreslagna investeringarna för Därav KOMMUNSTYRELSEN kapitaltjänst PLAN planerade PLAN PLAN BUDGET UTFALL 2015 investeringar Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Nettokostnad per verksamhetsgren Ekonomi Fastigheter Flyg GVA GVA-VA GVA-Renhållning IT Kommunledningsfunkt Kost Näring Personal Politisk verksamhet Räddningstjänst Utvecklingsenheten Övrig verksamhet SUMMA

26 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget I nedanstående tabell framgår omfattningen av de åtgärder som föreslås för att nå en budget i nivå med erhållen ram totalt sett för kommunstyrelsen för år Som nämnts ovan och som framgår nedan, har behovet beräknats till tkr. Omfattningen av de åtgärder som föreslås uppgår till tkr. Vad åtgärderna består i och vilka konsekvenser det innebär redogörs för under respektive verksamhetsgren. Som sagts ovan ingår kapitaltjänstkostnader för investeringar som föreslås för år Utrymme för dessa kostnader har genom prioriteringar arbetats in i den föreslagna budgeten. I vissa fall handlar det om investeringar som innebär att driftbudgeten kan avlastas med kostsamma reparations- och underhållskostnader. I och med detta förhållande innebär det att om en föreslagen investering ej godkänns, innebär det inte att verksamhetens driftbudget per automatik kan reduceras med beräknad kapitaltjänstkostnad för den ej godkända investeringen. Konsekvensen kan bli att driftbudgeten istället behöver tillföras utrymme för underhålls- och reparationskostnader. Föreslagna KOMMUNSTYRELSEN åtgärder för att PLAN nå en budget i Plan 2015 före BUDGET UTFALL 2015 nivå med ram omarbetning Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Tilldelad ram Avvikelse från ram 157 Nettokostnad per verksamhetsgren Ekonomi Fastigheter Flyg GVA GVA-VA GVA-Renhållning IT Kommunledningsfunkt Kost Näring Personal Politisk verksamhet Räddningstjänst Utvecklingsenheten Övrig verksamhet Summa nettokostnad

27 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Ekonomi Ekonomienheten svarar för kommunens ekonomiadministration, samordnar den löpande redovisningen och finansieringsfrågor. Enheten har i sin centrala roll under kommunstyrelsen en övergripande och konsultativ roll i budget-, finansoch redovisningsfrågor samt viss rådgivning. Vision Ekonomienhetens övergripande mål är att utöva en effektiv ekonomiadministration, vara en kvalificerad samarbetspartner, samt att synliggöra ekonomienhetens verksamhet och ansvarsområden. Åtgärder Enhetens kostnader består i huvudsak av personalkostnader och kostnader för dataprogram. Initialt beräknat behov för 2015 har reducerats med -206 tkr genom bl.a. minskat utrymme för dataprogram, IT-konsulter och utbildningskostnader. Fastigheter Verksamhetsgrenen utgör den samordnande funktionen för kommunens fastigheter. Den dagliga driften av fastigheterna sköts fram till och med 2014 av Riksbyggen. Avtalet med Riksbyggen löper till och med sista juni 2014 men har förlängts till och med årsskiftet En översyn av fastighetsförvaltningen pågår. Utöver den samordnande fastighetsfunktionen svarar verksamhetsgrenen även för kommunens kartförsörjning, översiktlig fysisk planering, energirådgivning, bostadsanpassning, skogsförvaltning, försäkringar och de fastigheter som inte är direkt knutna till en enskild verksamhet eller nämnd. Verksamhetsmål Verksamheten ska arbeta för att totalt sett minska kommunens fastighetskostnad inkluderande en energieffektivisering. Andelen vakanta (ej brukade) lokaler ska reduceras under planeringsperioden. Uppföljning Målet följs upp årligen i samband med bokslutet. Planeringsförutsättningar När verksamheter avsäger sig lokaler övergår lokalen/fastigheten till verksamhetsgrenen Fastigheter. Är fastigheten övertalig ska den avyttras. Om det enbart är en del av en fastighet som blir vakant och lokalen inte kan fyllas med annan verksamhet eller tömmas och avyttras innebär det tillkommande 30

28 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget kostnader för kommunstyrelsen. Planering av och avyttring av lokaler kan hanteras i annan nämnd och är inte alltid känd i samband med budgeteringstillfället. Med ett alltmer krympande budgetutrymme är det troligt att nämndernas översyn av lokalbehoven fortsätter även under planperioden Det finns ett stort underhållsbehov för kommunens fastigheter och anslaget för fastighetsunderhåll skulle behöva höjas mycket kraftigt för att möta det behov som finns och genom det också reducera kostnaden för akuta åtgärder som nu ofta uppstår och som det inte finns täckning för i budget. I föreslagen budget föreslås underhållsanslaget höjas från tidigare års 700 tkr till tkr. Vid kommunstyrelsens sammanträde beslutades att återta fastigheten Skolhemmet 15 från Vilhelmina IK till kommunen. I dagsläget finns ingen uppgift om driftkostnaden för fastigheten men i föreslagen budget ingår ett utrymme om 281 tkr motsvarande det bidrag som tidigare utbetalats till Vilhelmina IK i driftstöd för fastigheten. Åtgärder Initialt beräknat behov för 2015 har reducerats med 341 tkr genom åtstramning av anslagen för fastigheterna Vilhelmina Kyrkstad, Klimpfjäll 1:76 servicebutik, Älgen 1 lantmännen, Folkskolan 6 tingshus samt för kommunens skogsförvaltning. Flyg South Lapland Airport ska bedriva flygplatsdrift så att den av Trafikverket upphandlade flygtrafiken till/från Stockholm-Arlanda säkerställs samt vara öppen för övrig kommersiell flygtrafik såsom helikopter- och allmänflyg. I uppdraget ingår att vara länken mellan upptagningsområdets näringsliv, boende i kommunen samt besöksnäringen och Trafikverket och den av Trafikverket upphandlade flygoperatören till/från Stockholm. Det finns idag inga kända förändringar för organisationen på flygplatsen. Omvärldsanalys Flygplatsen har en ansvarig person för omvärldsbevakningen som bevakar förändringar och nyheter genom en fastställd rutin. Vidare sprids denna information ut i organisationen. Från tid till annan krävs expertkunskap kring flyg- och flygplatsutveckling av både kommersiell och teknisk karaktär som ej finns möjlighet att säkerställa inom organisationen. Den kompetensen får köpas/upphandlas vid behov Verksamhetens utmaningar Flygdrift och flygplatsdrift är en av världens mest reglerade näringar. Säkerhetskraven är internationella och omfattande och inte sällan 31

29 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget kostnadsdrivande. Den nationella tillståndsgivaren för flygplatsdrift, Transportstyrelsen, är den myndighet som säkerställer att kraven efterlevs på nationella flygplatser. Ett av de krav som måste säkerställas senast år 2017 är att uppnå certifiering enligt nya EU-förordningar vilket kommer att kräva såväl tid från befintlig organisation som stöd utifrån. Flyg är idag det enda transportslag som kan erbjuda nationell och internationell tillgänglighet åt Södra Lappland. Den andra stora utmaningen är att arbeta för att utveckla och stärka tillgängligheten till/från Stockholm enligt önskemål från regionens näringsliv samt besöksnäring. Ansvarig myndighet för upphandling av flygtrafiken till/från Stockholm-Arlanda är Trafikverket. Varken flygplatsen eller Vilhelmina är med som avtalspart vilket gör att trafiken är mycket svår att påverka enligt dagens upphandlingsmetod. Utmaningen är att säkerställa en utvecklad tillgänglighet under pågående och kommande upphandlingar och verka för att flygplatsen och kommunen får ett starkare inflytande över denna. Mål och måluppfyllelse För verksamheten finns inga fastställda mål av fullmäktige enligt gällande budget och strategiplanen. Vision South Lapland Airport ska vara det naturliga valet för nationella och internationella resor till och från destinationen South Lapland för såväl boende och verkande i området så som för besökare. Mål till nämnd Att uppfylla de av myndigheterna ställda krav som ställs för att säkra flygplatsens drift på så sätt att den av Trafikverket upphandlade flygtrafiken kan genomföras. Verksamhetsmål Enligt flygplatsens flygsäkerhetsmål som mäts mot de framtagna nyckeltalen i drifthandboken. Övergripande policys - flygplats ska drivas så att kundernas krav och behov uppfylls samt att ägarens och myndigheters krav tillgodoses när det gäller säkerhet, service, regularitet och kostnadseffektivitet. Uppföljning Uppföljning sker genom periodiska kontroller utförda av Transportstyrelsen samt genom egna kontroller. Internkontroll Flygplatsen genomför periodiska revisioner enligt fastställd revisionsplan för varje år. Revisioner genomförs av den egna verksamheten och av externa leverantörer. 32

30 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Vid varje förändring i verksamheten genomför en systemsäkerhetsanalys som ligger till grund för eventuellt genomförande och nya rutiner. Avvikelser hanteras via flygplatsen drifthandbok där det ligger ett online system för att rapportera och följa upp avvikelser. Kvalité Flygplatsens samtliga instruktioner/drifthandbok ska hållas uppdaterade. Flygplatsens personal skall ha rätt kompetens för de uppgifter ska utföras. Flygplatsen skall genom effektivitets- och kvalitetshöjande åtgärder öka kostnadseffektiviteten. För att kontrollera kvalitén genomförs periodiska kontroller enligt fastställd revisionsplan Yttre kvalitet mål Målet är att hålla en hög kvalitets- och servicenivå gentemot flygbolag och passagerare. Inre kvalitet mål Flygsäkerhetspolicy - Verksamheten ska präglas av att flygsäkerheten alltid har högst prioritet och att arbetet bedrivs med kompetent personal som har väl fungerande arbetsrutiner och arbetar för att samtliga säkerhetskrav ska uppfyllas. Kvalitetspolicy- Vårda och utveckla de personella och materiella resurserna, vårda och utveckla flygplatsmiljön samt arbetsmiljön i takt med tidens krav. Det skall genomsyras av ekonomisk och miljömässighet med inriktning att tillgodose kundernas behov. Nyckeltal Nedanstående nyckeltal är framtagna för att kontrollera flygsäkerhetsmålen och beskrivs vidare i flygplatsens drifthandbok. 1. Runway incursion 2. FOD 3. Flygsäkerhetsgruppen 4. Fågel och vilt Åtgärder Initialt beräknat behov för 2015 har reducerats med 310 tkr genom bl.a. åtstramning av anslagen för utbildning och köpta tjänster. 33

31 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget GVA, GVA-VA, GVA-Renhållning De tre verksamhetsgrenarna ansvarar för kommunaltekniken i kommunen innebärande att medborgarna ska betjänas med fungerande vatten och avlopp enligt de lagar som finns, renhållning inklusive slamtömning, en god standard på kommunala gator och vägar samt att vägbelysning finns där så erfordras efter kommunala beslut. Under enheten finns kommunens vaktmästeri- /transportservice. Enheten hanterar bidrag till enskilda vägar. Verksamhetsmål Enheten ska under planeringsperioden arbeta för ett ökat regionalt samarbete. Mängden brännbart avfall som transporteras till förbränningsanläggning ska under planeringsperioden minska i jämförelse med 2004 års utfall. Uppföljning Verksamhetsmålen följs upp i samband med bokslutet. Planeringsförutsättningar GVA är en av de verksamhetsgrenar inom kommunstyrelsen som under en följd av år brottats med stora budgetöverskridanden. De verksamheter som idag bedrivs måste, om de avvecklas i kommunal regi, ersättas genom köp av tjänst. Den enda verksamhet som kan avvecklas utan att ersättas och där det också blir en direkt effekt, är offentlig belysning. De negativa effekterna av en sådan åtgärd är dock så stora att det inte anses som en realistisk åtgärd. Däremot kommer de åtgärder avseende vägbelysning som, enligt lagkrav, måste göras i form av utbyte till energisnålare ljuskällor att på sikt ge minskade driftkostnader. Åtgärder Initialt beräknat behov för 2015 för verksamhetsgrenen GVA har reducerats med 394 tkr genom neddragning avseende anslaget för vintervägunderhåll. Behovet är svårbedömt då det påverkas av kommande vinterförhållande och ny upphandling. För GVA-VA har neddragning gjorts med -302 tkr genom bl.a. viss ökning av intäktssidan samt minskat anslag för köp av tjänster. För GVA- Renhållning har neddragnings gjorts med -403 tkr genom i huvudsak neddragning av anslagen för köp av tjänster. IT IT-enheten hanterar både huvudprocesser och stödprocesser och enhetens uppgift är att så kostandseffektivt som möjligt och till så liten grad av störning tillhandahålla IT-infrastruktur och IT-stöd för de olika kundkategorierna. Processerna som IT-enheten ansvarar för är bidragsfinansierade, avgiftsfinansierade och skattefinansierade. Omvärldsanalys 34

32 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Vi lever och verkar i den del av landet som har långa avstånd och ett litet kundunderlag. Kommunens struktur med 2 dalgångar och utspridda verksamheter medför förhållandevis stora driftkostnader. Intresset av att bosätta sig i kommunen bygger bland annat på förutsättningar till ett gott liv och till goda kommunikationer. Genom ett långt, målmedvetet och ihärdigt arbete har infrastruktursatsningarna i kommunen kommit långt, men då behoven av tillgänglighet och kapacitet kontinuerligt ökar måst vi vara följsamma både med vår kompetens och våra reinvesteringar. Vi lever nu mitt i en period då datalagringsdirektivet debatteras livligt och vi följer utvecklingen med spänning. Utmaningar Som stödfunktion har IT-enheten att verkställa huvudprocessernas beställningar. Enhetens utmaning är att förutse kommande behov (hårdvara, säkerhet, tillgänglighet etc) och i en vikande budget anpassa nivåerna mot enhetens och verksamheternas ekonomiska verklighet. Mål och måluppfyllelse Enheten ska under planeringsperioden arbeta för att minimera antalet störningar i IT-trafiken. Under planeringsperioden ska en fortsatt utbyggnad av bredbandsnätet ske med målsättning att ytterligare öka tillgängligheten för kommunmedborgarna. Kundnöjdheten upplevs som förhållandevis stor. Vision Fiberanslutning till alla kommuninnevånare som så önskar. Hög kundnöjdhet bland alla kundkategorier. Att kommunens goda IT-infrastruktur kan ha en positiv effekt på inflyttningen till hela kommunen. Under 2014 och 2015 vill IT-enheten verka för att: 1. Vi kan leverera gigabitförbindelse till alla våra överlämningspunkter i kommunen 2. Vi kan leverera 1 port/kund 3. Att vi kan erbjuda fiberanslutning till alla hushåll som så önskar. Mål till nämnd Att kommunens goda IT-infrastruktur kan ha en positiv effekt på inflyttningen till hela kommunen och i förlängningen skatteunderlaget och sysselsättningen. Metoden för att nå målet kan vara arbeten likt hitflyttvi -arbetet. Verksamhetsmål 50 nya fiberanslutna fastigheter/år. 35

33 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Uppföljning Avspeglas via debiteringsrutinen. Internkontroll Post- och Telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet och genomför kontinuerligt kontroller. Länsstyrelsen granskar de projekt som pågår (kontrollerar bl.a. att LOU följs). Konkurrensverket bevakar marknaden i stort och Svenska StadsNätsföreningen (SSNf) är den branschförening som vi är anslutna till som stadsnät. Region Västerbotten, AC-net, fungerar som sammanhållande organ och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är den övergripande stödorganisationen. Kvalité Yttre kvalitet mål 2013/2014 har präglats av mycket positiv feedback och kundnöjdheten upplevs som hög. Inre kvalitet mål Viktigaste verktyget för att upprätthålla en god arbetsmiljö är våra arbetsplatsträffar och våra medarbetarsamtal Planerade verksamhetsförändringar Under hösten 2014 kommer nya bredbandsprojekt att sökas i enlighet med förstudien med namnet fjällräddningen. Åtgärder Initialt beräknad nettokostnad för 2015 har reducerats 165 tkr genom en beräknad höjning av enhetens intäkter. Kommunledningsfunktion och kommunkansli Kommunkansliet och kommunledningsfunktionen omfattar personal som till huvudsaklig del arbetar direkt under kommunens politiker med sammanträdesadministration och ansvar för sekretariatet i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott, valnämnd och Föreningen Sagavägen. Under verksamhetsgrenen finns även kommunens centrala kopieringsfunktion, arkiv, lotteritillstånd samt parkeringstillstånd för rörelsehindrade och dispensgivning enligt TrF. Verksamhetsmål Enheten skall utföra en effektiv sammanträdesadministration. Enheten skall fullfölja arkivmyndighetens ansvar för att arkiven bevaras, hålls ordnade och vårdas enligt gällande reglementen och lagstiftning. Enheten skall som central post- och kopieringsfunktion erbjuda kontinuerlig samt god och effektiv service till övriga förvaltningar, politiker m.fl. 36

34 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan/Budget Enheten skall tillse att tillståndshandläggningen sker på ett effektivt sätt med korta handläggningstider samt med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Enheten skall planera och genomföra val och folkomröstningar på ett sätt som möjliggör demokratisk insyn och medborgerligt inflytande och som ger legitimitet åt valen. Valen ska genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet. Enheten skall i övrigt tillgodose allmänhetens rätt till insyn och kontroll av det allmännas angelägenheter i enlighet med offentlighetsprincipen. Åtgärder Initialt beräknad budget för 2015 har utökats med 140 tkr till följd av personalkostnadsökningar som tillkommit efter arbetet med det första budgetförslaget. Kost Kostverksamheten omfattar i huvudsak måltider till skola, förskola, äldreomsorg och hemtjänst. Skolmåltiderna består av Hembergsskolans kök som lagar mat till Hembergsskolan och Volgsjö skola. Tillagningskök finns också i skolorna i Latikberg, Nästansjö, Malgovik och Saxnäs. Köket i Saxnäs levererar även mat i mindre omfattning till hemtjänsten i området. Förskoleköken består av ett tillagningskök och fyra mottagningskök samt förskoleköket i Latikberg som får leverans av varm mat från skolan. Förskolepersonalen serverar maten och Kostverksamhetens personal sköter viss disk och städning. I Nästansjö och (planerat) Saxnäs är förskolorna lokalintegrerade med skolan, och skolans kök ordnar med förskolans måltider. Övrig måltidsverksamhet består av Åsbacka centralkök som tillagar mat för distribution till tre särskilda boenden i tätorten, portionsformar till pensionärer i eget boende och mat till förskolorna i tätorten. Köket tillagar även mat som distribueras till Jobb@, Solsidan och landstingets akutavdelning. I anslutning till köket drivs även en personalmatsal. I Dikanäs finns ett tillagningskök som i anslutande matsal serverar förskolebarn, skolelever och pensionärer. Köket tillagar även mat som distribueras via hemtjänsten till pensionärer i eget boende. Kostchef ansvarar för verksamheten och har till sin hjälp gruppledare på de två största köken; Åsbacka och Hemberget. 37