STOCKHOLM PARKERING Fredrik Söderholm BOX STOCKHOLM SAMRÅDSUNDERLAG BERGRUMSGARAGE INOM FASTIGHET HJORTHAGEN 1:5 STOCKHOLM STAD

Transkript

1 STOCKHOLM PARKERING Fredrik Söderholm BOX STOCKHOLM SAMRÅDSUNDERLAG BERGRUMSGARAGE INOM FASTIGHET HJORTHAGEN 1:5 STOCKHOLM STAD

2 1 Bakgrund Stockholmsregionen är en växande region. Till år 2030 beräknas Stockholms befolkning öka med uppemot personer. Ökningen bedöms sedan fortsätta och år 2050 kan Stockholms totala befolkning uppgå till mellan 1 och 1,3 miljoner (år 2005 var Stockholms befolkning ca ). Ett av områdena som utpekats som en resurs för Stockholms växande är Norra Djurgårdsstaden (Sweco, 2015). En ökande befolkning innebär ökade behov av bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och inte minst av infrastruktur, vilket nu utvecklas i Norra Djurgårdsstaden. Till detta hör även ett ökande behov av parkeringsplatser och Stockholm Parkering AB (nedan SPAB) har därmed utrett möjligheten att använda det tidigare naftalagret i Hjorthagen som ett bergrumsgarage. Genom att återanvända det tidigare naftalagret möjliggör SPAB parkeringsutrymmen åt Stockholm Stad med plats för 1200 parkeringar som kommer att kunna nyttjas både av boende i Norra Djurgårdsstaden, för evenemang vid Hjorthagens IP och för övriga kulturevenemang knutna till den nya kulturscenen i området. Att omvandla befintligt bergrum till bergrumsgarage har gjorts i flera nybyggnadsområden, bl.a. Liljeholmen. Om bergrummet inte kan omvandlas till bergrumsgarage är alternativen att bygga garage i källare på nya bostadshus, nya parkeringshus i ytläge och/eller tät gatuparkering bland annat i Norra Djurgårdsstaden. Stockholms stad ser gärna att bergrummen används för parkering. Ett garage för boendeparkering en bit ifrån bostäderna stöder målen om ett hållbart stadsbyggande i Norra Djurgårdsstaden. Dels möjliggör det att gatorna i högre grad kan utformas efter gående och cyklister, då färre bilar kommer att vara i kvarteren, dels väntas färre välja bilen, då det är längre till bilen än till kollektivtrafik från bostaden. (Stockholms stad, 2015) Befintligt bergrum ligger under Hjorthagsparken (se Figur 1). Norr om bergrummet utvecklas nu Norra Djurgårdsstaden till bostads- och verksamhetsområde, västerut påträffas Hjorthagens idrottsplats, och söderut finns Hjorthagens bostadsområde. Hjorthagsparken omringar det aktuella området genom att gå öster om bergsutrymmet samt väster om idrottsplatsen. Gasverksvägen går norr om bergutrymmet och är hårt belastad med trafik, speciellt tung trafik (Sweco, 2015). Figur 1. Orientering 2 (18)

3 2 Syfte Befintligt bergrum har tidigare använts för lagring av nafta. Naftalagringen är för närvarande under sanering och avveckling. När saneringen och avvecklingen från naftaanvändning i bergrummet är färdigställt kommer ytterligare utrymme att sprängas ut för skapa nödvändigt utrymme för Hjorthagsgaraget. Grundvatten ifrån det befintliga bergutrymmet samt de nya utrymmena kommer att behöva ledas bort se Figur 2. SPAB bedömer att planerade åtgärder innebär påverkan på grundvattnet och avser att söka tillstånd enligt 11 kap. 9 miljöbalken för grundvattenbortledning och skyddsinfiltration. Detta dokument utgör samrådsunderlag enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Figur 2. Röd markering av befintliga bergrum. Gul markering visar område där nya infarts- och utfartstunnlarna ska placeras. 3 Samråds- och tillståndsprocessen 3.1 Samråd Inför en tillståndsprocess enligt miljöbalken för vattenverksamhet ska samråd hållas med tillsynsmyndigheten (i det här fallet länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Även samråd med andra myndigheter, kommunen, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli särskilt berörda kan komma att behövas. I samrådsfasen ska den planerade verksamheten beskrivas i huvuddrag liksom förväntade miljöpåverkan och effekter i ett samrådsunderlag. Utifrån de samråd som hållits beslutar länsstyrelsen sedan om verksamheten kan medföra betydande eller icke-betydande miljöpåverkan. Om det blir beslut om betydande miljöpåverkan ska en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten tas fram. 3 (18)

4 3.2 Ansökan En ansökan om tillstånd till grundvattenbortledning m.m. prövas av mark- och miljödomstolen. Till ansökan ska bifogas en teknisk beskrivning av den planerade verksamheten och miljökonsekvensbeskrivningen. Hos domstolen kan ansökan handläggas på handlingarna eller så behövs en huvudförhandling. Domstolen prövar om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas och om så är fallet om ansökan i sin helhet kan godkännas eller ska den avslås. Ett tillstånd kan förenas med olika typer av villkor som måste uppfyllas. Domstolens beslut kan överklagas till mark- och miljööverdomstolen av dem som är särskilt berörda eller av sökanden självt. 3.3 Tillsyn Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamhet. 4 Tidplan SPAB avser att kunna lämna in ansökan om tillstånd för vattenverksamhet i första kvartalet Genomförande Befintligt bergrum beräknas kunna rymma 1275 parkeringsplatser. Bergrumsläget illustreras i Figur 3. I dagsläget finns det en liten smal transporttunnel för att komma in från Gasverksvägen och ner till bergrummen. Ytterligare bergutrymmen behöver sprängas ut för att skapa in- och utfart från Fortums tunnelingång öster om bergrummen (där utfarterna mynnar). Dessa nya bergutrymmen ska ha parkeringsplatser utmed sidorna, med sammanlagt 400 parkeringsplatser. I Figur 4 illustreras hur Hjorthagsgaraget är tänkt. Totalt ska mer än 1500 platser inrymmas i garaget när det är färdigställt. Dessutom tillkommer in/utgångar inklusive hissar för fotgängare. Figur 3. Illustrerar läget för det befintliga bergrummet. 4 (18)

5 Alt 1 Alt 2 Figur 4. Planerat garage. De blåa pilarna indikerar alternativa in- och utfarter till Hjorthagsgaraget. Kommande sprängning i berg utgår ifrån att saneringen och avvecklingen av naftalagret är färdigställt och förutsätter att risken för olyckor beroende på kvarvarande nafta bedöms vara nere på ett minimum. Figur 5 illustrerar en principskiss (tvärsektion) över hur bergutrymmet kan se ut. Figur 6 illustrerar hur tätningen utmed bergväggar kommer att ske. Grundvatten som tränger in leds utmed sidorna vidare till pumpgrop och reningsfilter innan det släpps till Stockholm Vattens ledningsnät. Det befintliga bergutrymmets volym kommer att nyttjas i möjligaste mån, med flera våningar parkeringsyta, se Figur 7 (längdsektion). Golvytenivån är på ca -37,5 m och taknivån på ca -17,5 m, med en lutning på 1:50 nedåt in mot berget (till höger i bild). Ingången till bergrumsgaraget ligger på ca +6 inne på Gasverksområdet. 5 (18)

6 INJEKTERINGSPROGRAM (DIMENSIONERAT FÖR 40 M VATTENPELARE) Figur 5. Principskiss över garageutrymme med tätning utmed bergväggar samt pumpgrop. INJEKTERINGSPROGRAM (DIMENSIONERAT FÖR 40 METER VATTENPELARE) Figur 6. Principskiss över tätningslager som ska täcka bergväggarna. 6 (18)

7 Figur 7. Principskiss (längdsektion) av befintligt bergrum som kan delas upp i flera våningar. Ljusblå linjer är parkeringsgolv, gröna linjer är berg, lila linjer är föreslagna hissar. Övervakningen av naftarester i länsvattnet är en avgörande del i säkerhetshanteringen beträffande risker som eventuellt kvarstår efter saneringen och avvecklingen. Idag leds länsvattnet bort genom kolfilter varefter det finns möjlighet till provtagning och uppföljning. Länsvatten kommer efter rening att släppas till Stockholm Vattens nät som via dagvattensystem leder vidare till Husarviken/Lilla Värtan, se Figur 8. Avtal kommer att träffas med Stockholm Vatten om denna hantering. Figur 8. Ungefärlig placering av utloppet av länsvatten.(utformningen av bergrummet är en tidigare version.) 7 (18)

8 6 Områdesförutsättningar 6.1 Riksintressen Gasverksområdet utgör ett kärnvärde inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, AB 115, enligt 3 kap. 6 miljöbalken. De värden som utgör grunden för riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada värdena (Sweco, 2015). Planområdet ligger i närheten av Kungliga nationalstadsparken som är av riksintresse för det historiska landskapets natur- och kulturvärden. 6.2 Naturmiljö Hjorthagen ligger i nära anslutning till Kungliga nationalstadsparken, som är av riksintresse enligt 4 kap 7 miljöbalken, samt är en spridningszon mellan södra och norra Djurgården. Naturområden invid planområdet innehåller skyddsvärda ekar och ädellövträd, se Figur 9, som är habitat för bl.a. den bredbandade ekbarkbocken och groddjur (Sweco, 2015). Figur 9. Skyddsvärda träd (rödskrafferat) och trädmiljöer enligt Länsstyrelsen. 6.3 Kulturmiljö Området för bergutrymmet och runtom har under en längre tid i huvudsak använts för industriändamål. All industriverksamhet i anslutning till området har dock avvecklats successivt sedan Området i sin helhet, vilket även innefattar bergväggen mellan Gasverksvägen och Hjorthagsparken har utpekats som synnerligen stort kulturhistoriskt värde. Gasverkens gasklockor och övriga anläggningar har i stor utsträckning byggts under och har ett högt kulturhistoriskt värde. I bergväggen finns idag flera portar som vittnar om aktiviteter inne i berget. Staketet mellan Gasverksvägen och bergväggen har ett kulturhistoriskt värde. 8 (18)

9 6.4 Förorenad mark På grund av tidigare industriverksamhet kan marken innehålla förorenade massor, som vid behov bör kontrolleras i samband med exploatering (Sweco, 2015). Så långt det är möjligt kommer utsprängda bergmassor återanvändas. Massor som efter provtagning kräver särskild hantering kommer att omhändertas. 6.5 Ytvatten Aktuellt område avrinner mot Husarviken, en smal vik som står i förbindelse med Lilla Värtan. Husarviken har under lång tid utsatts för kraftig föroreningsbelastning, främst från verksamheter med anknytning till spaltgasverket. Lilla Värtan har problem med föroreningar från industrier inom avrinningsområdet, bla antracen och kvicksilver, tributyltenn från båtar samt övergödning i form av fosfor från jordbruk. Miljökvalitetsnormerna för god kemisk och ekologisk status uppnås därmed inte (Sweco, 2015). 6.6 Geologi och geohydrologi Området utgörs av en markerad höjd. Byggnadsgeologiska kartan visar att högområdena utgörs av berg i dagen med moränfyllda svackor. Högsta punkten ligger på ca +35 (RH00). Höjden delas i två mindre områden av en svacka som går nordväst-sydost och tros följa under Rådjursstigen och skära igenom bergrummet, se Figur (Golder, 2015a). Den dominerande bergarten inom området är granit - främst en finkornig ljusgrå granit men med inslag av grovkorniga partier. I de östra delarna visas tendens till en mer gnejsig bergart med en foliation i ost-västlig riktning. Huvudsprickgrupperna inom området stryker i en nordost-sydvästlig samt nordväst-sydostlig riktning. Sprickorna i dessa riktningar är främst brantstående, men det förekommer även sprickor med en 45 stupning (Veidekke, 2015). Tidigare erfarenheter från utbyggnaden av befintliga berganläggningar i den aktuella bergplinten visar att berget generellt har en god kvalitet normalt Stockholmsberg. Erfarenheterna är baserade på ett stort antal berganläggningar, såsom Fortums värmekraftverk med stora bergrum för lagring av kol och flis, ledningstunnlar tillhörande Fortum och Telia, tunnelbanetunneln till Ropsten etc. (Veidekke, 2015). 9 (18)

10 Figur 10. Geologiska förhållanden (Golder, 2015a). Gul är lera, blå är morän och röd är berg i dagen. Grå markering är det planerade garaget inkl in/utgångar. Röda streckade linjer indikerar huvudsakliga sprickzoner i området. Även beträffande de hydrogeologiska förhållandena kan berget beskrivas som ett normalt Stockholmsberg alltså ett relativt tätt berg utan större öppna sprickor. Detta bekräftas t.ex. av en vattenfylld tillfartstunnel till bergrummet. Trots sänkning av vattnet i bergrummen, i och med sanering, står tillfartstunneln fortfarande med vatten i sig (Veidekke, 2015). Grundvatten i berg förväntas förekomma i sprickor och svaghetszoner i berget. Grundvattensituationen är dock svårbedömd då vatten har infiltrerats och dränerats under lång tid i flertalet undermarksanläggningar som finns i området (Golder, 2015a). 7 Tekniska förutsättningar 7.1 Naftaföroreningar i grundvattnet Grundvattnet i berget är sedan tidigare påverkat av tidigare naftalager, dels med avseende på naftarelaterade föroreningar då gaser stigit i sprickor, dels med avseende på bortledning av inläckande grundvatten från berget. Naftan har lagrats på en vattenbädd. Det skyddande mediet för att inte naftan ska tränga ut från bergrummen är en omslutande högre grundvattennivå som ger en strömning in mot bergrummen. Närmast bergrummen kan ett visst tryckfall uppstå vilket gör att naftan kan tränga ut i befintliga öppna sprickor i närområdet till bergrummen (Veidekke, 2015). I bergrummen finns det fortfarande vissa mängder nafta kvar vilket kan ge oönskade konsekvenser vid sprängning. Nafta består av en blandning av flyktiga aromatiska kolväten vilka 10 (18)

11 bildar en brännbar och explosiv atmosfär vid atmosfärsförhållanden. Luftvolymen ovanför vätskeytan i bergrummen är därför inerterad med kvävgas och håller ett övertryck om 20 mbar över atmosfärstryck för att förhindra antändning (Structor Riskbyrån, 2014). Avveckling av Fortums/Gasverkets två bergrumsanläggningar i Hjorthagen pågår och fram till sommaren 2014 har tömning av produkt, förberedelser samt etablering genomförts för att påbörja en avsänkning av bäddvatten för att dels låta naftarester i bergrumssprickor rinna tillbaka till bergrummen och dels för att möjliggöra skimning av tillrinnande naftaprodukt vid avsänkning (Structor Miljöbyrån, 2015). Fortum har sedan tidigare ett miljötillstånd avseende drift av naftalagret där utsläpp till vatten och luft begränsas till max 500 kg/år, eller som mest 5 mg/l avseende kolväten i vatten. För att kunna sänka av vattnet i bergrummen leds bäddvatten ut till Värtan efter rening via kolfilteranläggning. Anläggningen är den samma som använts vid driften av naftalagret. Kolfiltren byts regelbundet enligt egenkontrollplan, och efter beräknad kapacitet att adsorbera naftakomponenter i utgående bäddvatten. Vid rening tas vattenprov ut dagligen för kontroll av reningsgrad (Structor Miljöbyrån, 2015). Provtagningar i grund- och ytvatten har genomförts under Grundvattenrör BH2-BH5 har provtagits juli-november 2014 och det äldre grundvattenröret PP0701 har provtagits i maj 2011 samt i september Ytvattenprover i transporttunneln i naftalagret (14PO) har tagits september-november 2014 (Golder, 2015b). Genomförda provtagningar visar att det förekommer spår av föroreningar i berggrundvattnet. Detekterade föroreningar utgörs av tyngre alifatiska och aromatiska kolväten, BTEX och PAH. Provtagningarna visar att PAH-L och PAH-M har påträffats i halter över Svenskt Petroleum och biodrivmedel Institutets riktvärde (SPIMFAB) för risk vid spridning till ytvatten i BH5 vid ett tillfälle. I övrigt har inga halter överskridande SPIMFAB:s riktvärden för detekterats, varken med hänsyn till risken för spridning till ytvatten eller risken för ånginträngning till byggnader (Golder, 2015b). Under vintern 2015 påbörjades arbetena för att anlägga en sopsug i berget strax väster om ingången till bergutrymmet. Då pausades saneringen och bergrummen återfylldes med vatten. Anledningen till återfyllnad var att minska brand- och explosionsrisker i samband med sprängningsarbeten. I samband med återfyllnaden pressas kvarvarande naftavolym upp i tunneltak och bergrumshalsar. Tömning av kvarvarande nafta sker efter genomförda sprängningsarbeten (Structor Miljöbyrån, 2015). Mängden av kvarvarande naftaprodukt på skiljeytan är enligt uppgift, uppskattad till ca m 3. Nästa steg, efter sprängningen för sopsug, blir att skimma av den bedömda volymen naftaprodukt och sedan påbörja ny avsänkning och ny tillrinningsfas (Structor Miljöbyrån, 2015). Senast tillgängliga mätdata visar att omgivningsgrundvatten ej är påverkat från naftakomponenter via bäddvatten/naftalagret. Indikatorämnet bensen ligger under 0,5 ug/l (oftast ej detekterbart) i grundvattnet i berg, medan bäddvattnet innehåller ca ug/l före rening. Provtagningen är genomförd ca två veckor efter avslutad pumpning/tömning. (Structor 2015). 7.2 Grundvattennivåer Bergrummen är drivna från den tillfartstunnel som ligger öster om dem, se Figur 11. Tillfartstunneln går således från markytan på ungefär nivån +6,7 m och ner till bergrummens botten. Tillfartstunneln är nu fylld med vatten nästan ända upp till markytan. Tillfartstunneln fungerar 11 (18)

12 således som ett infiltrationsmagasin för vatten för att upprätthålla grundvattenytan i berg kring naftalagret (Veidekke, 2015). Idag har läckaget till befintligt bergutrymme inom ramen för pågående saneringskontroll uppmätts till 1,2 m 3 /timme efter avslutad pumpning. Placeringen av grundvattenrör framgår av Figur 11. I samband med att grundvattenpumpningen avslutades i september 2014 på grund av byggnation av sopsug har vattennivåerna i bergutrymmena stigit (Structor 2015). Sedan 2014 ansvarar Sweco för övervakningen av grundvattennivåer och grundvattenkvalitet i anslutning till avvecklingen av naftalagret. Av dessa kan utläsas att BH4 verkar ha kontakt med sprickzonen och verkar samvariera konsekvent och direkt med urpumpning och avslutad pumpning. Övriga borrhål i berg visar på långsammare reaktioner på flöden. Figur 11. Placeringen av grundvattenrör i området kring bergutrymmet samt Naftalagret. 7.3 Olycksrisker I bergrummen finns det nafta kvar vilket kan ge oönskade konsekvenser vid sprängning. Luftvolymen ovanför vätskeytan i bergrummen är därför inerterad med kvävgas för att förhindra antändning (Veidekke, 2015). Nedan listas bedömda risker förknippade med brand/explosion under genomförande- respektive driftsfas. Dessa faser förutsätter att avveckling/sanering av bergrumsanläggningen är slutförd, att anläggningen förklarats gasfri och att fastställt kontrollprogram är implementerat och följs. (COWI, 2015). 12 (18)

13 7.3.1 Genomförandefasen Med genomförandefasen avses här den fas då bergarbeten för och byggnation av bergrumsgarage i befintliga samt eventuella nya bergrum genomförs. De typer av skadehändelser/riskaspekter som har bedömts som väsentliga att beakta under genomförandefasen är följande: 1. Återstående nafta i sprickformationer som påträffas vid bergarbete. 2. Bergrörelser som öppnar upp sprickformationer, innehållande nafta/naftakomponenter, som har varit slutna mot bergrummen. 3. Ansamling av brännbar/explosiv blandning av luft och gasformiga naftakomponenter i delar av bergrummen som av någon anledning ej täcks in av installerat system för gasdetektion. 4. Ansamling av brännbar/explosiv blandning av luft och gasformiga naftakomponenter i bergrummen pga felfungerande gasdetektionssystem. 5. Större mängder gasformiga naftakomponenter frigörs vid bergarbete genom sprängning. 6. Bristande kontrollrutiner vid bergarbete. 7. Naturhändelser jordskalv, blixtnedslag mm. 8. Obehörigt intrång/skadegörelse då arbete ej pågår Driftfasen De typer av skadehändelser/riskaspekter som har bedömts som väsentliga att beakta i driftsfasen är följande: 1. Inläckage av nafta i gas och/eller vätskefas pga sprickbildning i berg och tätskikt. 2. Inläckage av större mängder kontaminerat vatten pga felfungerande dräneringssystem. 3. Naturhändelser jordskalv, blixtnedslag. 4. Bristande kontroll och underhåll avseende tätskikt. 5. Ansamling av brännbar/explosiv blandning av luft och gasformiga naftakomponenter i delar av bergrummen. 8 Förutsedd miljöpåverkan 8.1 Påverkan på skyddade områden och närmiljö Eftersom Hjorthagsgaraget placeras i ett bergrum är påverkan på naturmiljö, kulturmiljö samt stads- och landskapsbild begränsad. Två portar kommer att anläggas i bergsida där bergschakt redan tidigare förekommit och nya gångentréer är av mindre art. 8.2 Påverkan på grundvattennivåer För att kunna sanera befintligt bergutrymmet behöver vattennivån i bergutrymmet sänkas (bortledning av grundvatten har skett även när bergrummet byggdes och under dess drift). 13 (18)

14 Under driften har grundvattennivån varierat mellan ca 10 meter från högsta och lägsta nivå. Nivåförändringarna har dock trycknivåmässigt motkompenserats av ovanliggande naftavolymer. En bedömning har gjorts av influensområdet för grundvattenpåverkan med hänsyn tagen till befintligt utrymme och till den grundvattenbortledning som erfordras vid utsprängningen av tillkommande utrymme som behövs för Hjorthagsgaraget, se Figur 12. Söder och öster om Hjorthagsgaraget följer utbredningen, enligt en konservativ bedömning, Värtaverkens påverkansområde för grundvatten. Väster om Hjorthagsgaraget följer påverkansområdet sprickzonen på västra sidan av IP Hjorthagen. Nordväst och norr om Hjorthagsgaraget är närheten till ytvattenförekomster och bergrundstopografin avgörande för påverkansområdets utbredning. Som ett konservativt antagande följer påverkansområdet för jord påverkansområdet för berg. På norra sidan bedöms påverkan längs sprickzonerna i berg sträck sig längre än påverkan i jord. Då påverkan i jord i detta område motverkas av tillflödet från Husarviken (Golder 2015c). Bedömningen är konservativt gjord, varför inte några tätningsåtgärder som minskar influensområdet har räknats med ännu. Figur 12. Influensområde avseende grundvattenpåverkan markerat i rött samt parkeringsgaraget markerat i gult 8.3 Riskobjekt grundvattenavsänkning Den aktuella grundvattensituationen är sedan tidigare mycket påverkat av befintliga undermarksanläggningar Inom influensområdet för grundvattenavsänkningen bedöms inte föreligga någon risk för byggnader. Delar av Hjorthagens IP yta ligger på lera, men leran bedöms inte som sättningskänslig då grundvattenytan är belägen under lerans underkant (Bergab 2007). För att motverka eventuella skador planeras för skyddsinfiltration vid behov. 14 (18)

15 För några fastigheter i Hjorthagen finns tillstånd för att anlägga energibrunnar. Enligt uppgift är brunnarna inte anlagda ännu. Detta behöver utredas närmare - hur grundvattenpåverkan förhåller sig mot givna tillstånd för energibrunnarna. Ledningar har inte inventerats ännu men ledningskartor är beställda. Därefter kan en riskbedömning göras även för ledningar i området. Berörda inom påverkansområde för grundvattenavsänkningen kommer att inbjudas i samrådet. Figur 13 visar idag kända riskområden. Figur 13. Hjorthagens IP och bostäder med fastigheter med energibrunnar (tillstånd finns men brunnar har inte anlagts ännu). 8.4 Risk nafta Idag är, enligt riskunderlaget (COWI 2015), risken för brand/explosioner m.m. i bergrummet förhöjd och det kvarstår flera åtgärder innan riskerna ur detta hänseende kan betraktas som acceptabla. Förutsatt att avvecklingen och saneringen av bergrummet slutförs ska det enligt utredningen inte finnas något hinder för att omvandla bergutrymmet till garage. Länsvatten kommer att renas innan det släpps ut. SPAB avser att följa samma utsläppsvillkor som finns i den miljödom som berör Fortums utsläpp under drift. Om större mängder av naftarester når pumpgropen varifrån länsvattnet skickas vidare, kommer detta omhändertas genom slamsugning. 15 (18)

16 Gassensorer kommer även installeras för att detektera nafta i gasform o pumpgrop samt i garagets ventilationsanläggning. 8.5 Buller För genomförande av nya tunnlar kommer Naturvårdsverkets allmänna råd för buller vid byggarbetsplatser att följas. 8.6 Riskobjekt vibrationer/stomljud För de tunnelarbeten som behöver göras för nya in- och utfarter från Fortums tunnelutrymme kommer svensk standard (SS Vibration- och stötriktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader) om V10 = 70 mm/s att följas, för att inte påverka intilliggande bergutrymmen. Erfarenheterna visar att det vid denna vibrationsnivå inte uppkommer några skador på berget. Detta är baserat på t.ex. noteringar vid drivningen av närbelägna parallella tunnlar. Vid t.ex. den pågående utbyggnaden av Citybanan finns parallella tunnlar med ett avstånd på 10 m. Med ovan angivna krav på skadezon och vibrationsvärde har inga skador t.ex. bildning av nya sprickor och utstötning av berg kunnat iakttas. SPAB har i tidigare projekt utfört bergschakt där minsta avstånd till intilliggande bergrum varit 2,5 m. Structor har gjort en prognos över stomljudets utbredning och detta illustreras i Figur 14. De fastigheter som berörs av påverkansområdet för stomljud kommer att bjudas in till samråd. Figur 14. Prognos över stomljudsutbredning. 9 Skyddsåtgärder Risker kopplade till nuvarande tidigare naftalagring är som störst i genomförandefasen av bergrummet. Här behöver särskilt sprickformationerna vid utsprängning av nya bergutrymmen 16 (18)

17 bevakas. Vid borrning av bergförstärkning kommer vattenkylning nyttjas, vilket kommer spola ut eventuella naftarester runt förstärkningszonen. Vidare kommer gasmängder och naftakomponenter i grundvattnet att övervakas kontinuerligt. 10 Samlad bedömning Sammantaget bedöms inte ändringen av befintligt bergutrymme till bergrumsgarage liksom anläggandet av nya in- och utfartstunnlar innebära någon påverkan av betydelse på grundvattenförhållandena då området idag är starkt påverkat av flera andra undermarksanläggningar. 11 Bilaga Karta över påverkansområde för grundvatten och stomljud. 12 Referenser Bergab (2007) PM Geohydrologi, Hjorthagentunneln. COWI (2015) Riskbedömning Stockholm Parkering - Berggrumsgarage Golder (2015a) Geohydrologisk utredning parkering i Naftalagret Inventering befintlig information, Presentation Golder (2015b) Tekniskt PM. Föroreningssituation i bergborrhål vid naftalagret, Norra Djurgårdsstaden. Uppdragsnummer Golder (2015c) PM Geohydrologi Hjorthagsgaraget Stockholms stad (1919) Förslag till stadsplan för del av Hjorthagen i Stockholm Stockholms stad (1936) Förslag till ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Hjorthagen i Stockholm Stockholms stad (2009) Fördjupat program för Hjorthagen, Stockholms stad (2010) Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm Stockholms stad (2015) Markanvisning för bergrumsgarage inom fastigheten Hjorthagen 1:5 i Östermalm till Stockholm Parkering AB. Tjänsteutlåtande Dnr E Structor Miljöbyrån (2014) PM Översiktlig bedömning av miljömässiga förutsättningar för anläggande av parkeringsgarage i fd naftalager i berg inom Gasverket, Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Uppdragsnummer M Structor Miljöbyrån (2015) Kontrollprogram - avveckling bergrum. Lägesrapport 1-4. Avveckling av naftalager, Hjorthagen, Stockholm. Uppdragsnummer M100007/M Structor Riskbyrån (2014) PM Riskbedömning avseende sprängning för nytt sopsugsrum inom gasverksområdet vid Hjorthagen. Uppdragsnummer Sweco (2015) Fördjupning av MKB för detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden, Gasverket Västra, granskningshandling mars Uppdragsnummer Veidekke (2015) PM Åtgärdsprogram inför sprängning för E-322 Bergrum för sopsug. Stockholm stad, Exploateringskontoret, Stora projekt, Norra Djurgårdstaden och Veidekke Entreprenad AB (18)

18 18 (18)