Halvvägs till Danmark turen SKL-CYKELKONFERENS
|
|
- Julia Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Halvvägs till Danmark turen SKL-CYKELKONFERENS Allmänt om turen (turen är 20 km lång) Turen tar dig längs delar av Malmös kuststräcka. Du får under turen se och höra mer om några av Malmös omvandlingsområden samtidigt som du passerar många kända turistattraktioner, bland annat Kalkbrottet i Limhamn. Du får under turen också lära dig mer om hur Malmö Stad arbetar med dialogprojekt och democykelstråk. Stopp på vägen 1. Automatiska cykelpumpar och democykelstråk För några år sedan arbeta Malmö med demonstrationscykelstråk som en del av EU-projektet Civitas SMILE. Som demonstrationscykelstråk valdes två populära cykelstråk, med koppling till kollektivtrafik Universitetsstråket och Heleneholmsstigen. Under projektet togs det fram en rad olika idéer om hur framtidens cykelbanor kan utformas. Idéerna togs fram av en arbetsgrupp på gatukontoret samt i olika konsultuppdrag. Testet bestod av fysiska åtgärder längs stråket såsom ny beläggning, uppsättning av nya staket, test av ny belysning och skyltning, speglar för bättre sikt i korsningar samt räcken för cyklisterna att hålla sig i när de väntar på grönt vid en signal. Det placerades också ut servicestationer med kartor, pumpar och verktyg som hängde i en stolpe. Efter att ha utvärderat democykelstråket har kommunen valt att behålla vissa åtgärder och även placera ut dem på fler ställen i staden. Exempel på detta är räckena, kartorna och en viss del av den belysning som testades. Idag finns 23 stycken automatiska pumpar och 5 stycken manuella pumpar uppsatta av Malmö Stad. 2. Ribersborg och Västra hamnen Västra Hamnen Jämfört med resten av Malmö har Västra Hamnen en kort historia. Området består av landmassor som fyllts ut successivt från 1800-talets andra hälft till 1980-talet. Utfyllningarna gjordes för att ge plats åt hamn- och industriverksamheter.
2 2001 arrangerades bomässan Bo01, vilket blev starten för utbyggnaden av Västra Hamnen. Temat för mässan var "Framtidsstaden i det ekologiskt hållbara informations- och välfärdssamhället" och förutom utställningsområdet uppfördes en helt ny stadsdel med innovativa miljölösningar, spännande arkitektur och stadsmiljöer. I kvarteret Fullriggaren finns bland annat Sveriges största samling av energieffektiva byggnader och man samlar in organiskt avfall via avfallskvarnar i varje hushåll. Under sommaren 2012 initierade Malmö stad ett pilotprojekt i form av en cykelpool med lådcyklar och cyklar med kärra i kvarteret. Malmö stad står för cykelkostnaderna och fastighetsägarna avsätter plats i sina garage. Efter sommaren 2013 tog ett företag över driften. Malmö stad har tagit fram ett dokument med mål och strategier för fortsatt planering och utbyggnad av Västra Hamnen. Målen siktar mot år 2031, 30 år efter bomässan. Ett av målen är att resandet ska ske hållbart: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska stå för minst 75 % av de boendes resor och 70 % av resorna till arbetsplatserna. Saknade länkar för snabb och säker cykeltrafik till och från området ska identifieras och åtgärdas. Vid gatuarbeten, byggnadsarbeten mm ska cyklisternas framkomlighet prioriteras framför bilens och omläggning för cykel ska skyltas tydligt. Svar på klassiska frågan: Turning torso är 190 meter och 54 våningar. Ribersborg Ribersborgsstranden är Malmös mest besökta strand. Stranden är konstgjord och måste med jämna mellanrum fyllas på med sand. På Ribersborgsområdet finns också en populär hundrastplats, handikappbad, småbåtshamn, idrottsplats och en golfanläggning. Området används också för olika event där Malmö City Horse Show är det största. Ribersborgs kallbadhus Byggnaden uppfördes 1898 och badhuset låg då som hållplats längs järnvägen till Limhamn. Stationshuset och entrén till badet låg i samma byggnad. Badhuset förstördes i en storm 1902 men uppfördes igen och fick det utseende som det har idag övertog Malmö stad ansvaret för badet blev byggnaden kulturminnesförklarad. Manuella cykelpumpar Den manuella cykelpumpen är ett komplement till de automatiska pumpar som finns runt om i staden. Dessa pumpar kräver ingen el och har en låg installations- och driftskostnad. I Malmö stads cykelprogram förslås platser där manuella pumpar bör placeras.
3 3. Utbyggnadsområde Limhamn Ön, det är dock varken en ö eller att den heter ön utan det är en halvö som heter Sundholmen, och den fasta landförbindelsen består helt av utfylld mark, huvudsakligen av rester från cementtillverkningen i Limhamns kalkbrott. Tidigare har det varit en svängbro men fylldes ut på grund av att strömmar störde förtöjda båtar. Hela ön är ca 35 ha, i stort sett plan och på en nivå av 3-4 meter över Öresunds yta. Det har tidigare varit verksamheter på ön. Under första hälften av 1900-talet har olika industriella verksamheter bedrivits här: skeppsvarv ( ) och flygplansproduktion ( ). Två av kontorsbyggnaderna och en fabriksbyggnad står kvar idag. Området började bebyggas med bostäder Det byggdes cirka 600 bostäder fram till 2001, sedan har det varit en längre paus. Nu har bostadsbyggandet börjat ta fart igen och idag finns det cirka bostäder med knapp boende. Det kommer att byggas ytterligare cirka bostäder och en den del service men inga större verksamheter. De enda cykelvägarna som planeras i området är fram till förskolor och skolor i övrigt ska man cykla blandtrafik till närmsta cykelväg som går runt området. Det finns planer på att göra om en del av de större silosarna till bostäder. I en av de mindre är tanken att det ska bli cykelgarage, planen är att den ska skapas så att den blir 8 meter. Över 50 % av alla resor som Limhamnsborna gör är med bil, för hela Malmö är det drygt 40 %. Cykel står för cirka 20 % och kollektivtrafiken för 15 %. I november 2013 gav Stadsbyggnadsnämnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en strategi med fokus på hållbart resande i Limhamn. Strategin ska lyfta möjligheter för att motverka det bilorienterade läget som uppstår på grund av långa avstånd till kollektivtrafiken och bristande planering för cykeltrafiken. 4. Öresundsbroförbindelsen Information om bron Vid planeringen av Öresundsbron övervägde man möjligheten att även bygga en förbindelse för cykel. Beslutet blev dock att detta ej var möjligt att genomföra. Det var troligen priset för en bredare konstruktion som fällde avgörandet tillsammans med problemet med luftmiljön i den långa tunneldelen. Det är ju många som glömmer bort tunneln när man tänker på Öresundsbron. Det är lätt att ta med sig sin cykel på tåget över bron. Du köper en cykelbiljett för din cykel innan du tar den med dig ombord på tåg. Biljett köper du i biljettautomat eller på ett kundcenter. Cykelbiljett kostar till ordinarie pris 53kr och med JOJO 42kr. Öresundstågen tillåter max 9 cyklar/tågsätt. I Köpenhamn kan du ta med din cykel på metron om det är utanför rusningstid (7-9 samt ). På sommaren (1 juni-31 augusti) är det alltid tillåtet att ta med sin cykel.
4 Om Öresundsmetron (allmänt) Malmö stad och Köpenhamns kommun arbetar tillsammans med en förundersökning om hur en metroförbindelse mellan städerna kan skapa ytterligare kapacitet över Öresund och därmed stärka integrationen och tillväxten i området. Öresundsmetron skulle, enligt förstudien, vara en effektiv och långsiktig lösning på kapacitetsproblemen, och kunna hantera hälften av passagerarna på Öresundstågen. Som ett helt självständigt system skulle metron inte bara avlasta utan också skapa ett mer robust och pålitligt trafiksystem tvärs Öresund. Förstudien lyfter fram hur en metro skulle bidra till att Öresundsregionen stärker sin internationella konkurrenskraft då den korta restiden gör det lättare att jobba, bo, studera, uppleva och mötas på andra sidan. Byggstart kan ligga runt 2025, för att metron ska kunna tas i bruk omkring För att klara det måste nu utrednings- och planeringsarbetet fortsätta. 5. Limhamns Kalkbrott och Elinelund Kalkbrottet Kalk från denna plats användes för framställning av cement. Kalken bildades för mellan miljoner år sedan. Brytningen påbörjades 1866 och pågick fram till Brottet är 1300 meter långt, 800 meter brett och 65 meter djupt. Ungefär 70 liter vatten per sekund pumpas ut ur brottet för att förhindra att det fylls och blir en sjö. Det finns omkring 1400 djur- och växtarter i kalkbrottet. Mest uppmärksammad är den akut utrotningshotade grönfläckiga paddan. Här finns också rovfåglar, fladdermöss, rådjur, hare, räv och grävling. Sedan 2011 är kalkbrottet ett kommunalt naturreservat som förvaltas av gatukontoret. Det anordnas guidade turer i kalkbrottet och målet är att öka tillgängligheten för allmänheten. Elinelund Öster och söder om Limhamns kalkbrott ligger utbyggnadsområdet Elinelund. Här planeras bostadsbebyggelse samt en koppling mellan Annetorpsvägen och Yttre Ringvägen. Planprogrammet för området föreslår utbyggnad i tre etapper. Detaljplan för etapp ett är antagen och omfattar omkring 1200 nya bostäder. I planen ingår också verksamheter, två förskolor samt en grundskola för omkring 600 elever. I gränsen mot kalkbrottet anläggs ett 50 meter brett rekreationsområde.
5 Korsningen med Annetorpsvägen har studerats och detaljplanen föreslår planskild korsning med tunnel för gång och cykel. Nya cykelbanor ska anläggas längs huvudgatan i nord-sydlig riktning samt på ena sidan av den öst-västliga gatan. Ny cykelbana föreslås också på den södra sidan av Annetorpsvägen. Kopplingen till Hyllie station är viktig vad gäller cykel. 6. Annetorpsbron Bron binder samman cykelbanan längs Svennedalsgången och Elinelund. Den är 30 meter lång och 5 meter bred. Frihöjden till Annetorpsvägen är 4,70 meter. Bron har klätts med sammanlagt 240 lameller, som skall fungera som insynsskydd. Samtidigt symboliserar de ett böljande skånskt rapsfält. 7. Kroksbäcksparken temalekplats och dialogprojekt Kroksbäcksparken är en del av Pildamsstråket, som är ett av Malmös viktigaste grönstråk. I parken finns världens första puckelbollplan och en Äventyrslekplats som invigdes maj Den är en av Malmös temalekplatser som ska fungera som viktiga mötesplatser i stadsdelarna och som utflyktsmål för barn från hela Malmö. Kroksbäcksparken är något mindre känd bland Malmös stora parker, men nämner man kullarna så är det många som vet vad man pratar om. De sju kullarna i parken är ett välkänt landmärke i Malmö. I samband med invigningen av lekplatsen genomfördes Hej stadsdel, som är samlingsnamnet på ett dialogarbete som genomfördes i alla Malmös dåvarande 10 stadsdelar under åren Kärnan i projektet har varit att skapa dialog med Malmös invånare om hur det är att bo och vistas i just deras stadsdel. Huvudaktiviteten i varje Hej-projekt var aktivitetsdagarna. I maj 2012 arrangerades "Hej Hyllie", arrangerat av Gatukontoret, Polisen och Hyllie stadsdelsförvaltning. På flera platser i området fanns representanter för att höra medborgarnas synpunkter om stadsdelen. Under de tio projekten samlades totalt drygt synpunkter in. Synpunkterna sammanställdes sedan i en Åtgärdsplan, som skickades ut till samtliga hushåll i området. I de fall där åtgärderna uteblev, motiverades detta beslut. Den snabba återkopplingen var ett av projektets främsta styrkor, eftersom det visade medborgarna att det faktiskt går att göra skillnad om man engagerar sig och tycker till om sin närmiljö. Till hösten kommer fortsättningen på hej-projekten, Hej 2.0, att genomföras. Genom att tänka målgrupp snarare än geografi som man gjorde i stadsdelsprojekten kan en annan kunskap om staden och dess användning fås. Först ut är Hej Cyklist och målet är att lära oss mer om Malmös cyklister och deras cykelvardag. Vi vet redan en hel del via mätningar, men nu vill vi ut och prata med dem också.
6 8. Triangelområdet Rådmansgatan Station Triangeln är en underjordisk järnvägsstation som har två uppgångar, vi står nu vid den norra, och är en station på citytunneln som togs i bruk den 12 december Perrongen är 250 meter lång och 14,5 meter bred. År 2011 vann den arkitekturpriset Kasper Salin-priset. Lite siffror på hur många som passerar triangeln varje dag. Stort fokus har varit på att skapa bra cykelförbindelser och koppling till den övriga kollektivtrafiken i staden. Vid den södra uppgången finns det plats för cyklar: platser i tvåvånings cykelställ 234 platser att abonnera på i en låst del 376 bygelställ varav 40 stycken för lådcyklar Vid den norra finns det plats för: Nya cykelstråk har anlagts på Rådmansgatan och S:t Johannesgatan. Egentligen får man inte cykla utan man ska hoppa av cykeln och leda den. 9. Test på Södra förstadsgatan På Södra Förstadsgatan gick tidigare fem stadsbusslinjer. I samband med att Citytunneln byggdes (invigning december 2010) beslutades att dessa linjer skulle flytta till Rådmansgatan. Man ville knyta ihop stadsbusstrafiken med den regionala tågtrafiken. Det har i många år funnits tankar på att gatan ska bli en förlängning av gågatan och på så vis skulle hela sträckan från Malmö C till Möllevångstorget knytas ihop med en gågata. När busstrafiken flyttade fanns en oro att genomfartstrafiken på Södra Förstadsgatan skulle öka och för att förhindra detta beslutades att kvarteret mellan Spångatan och Friisgatan skulle stängas av för biltrafik på försök från mars till oktober Genom att förhindra genomfartstrafik kan fokus läggas framförallt på fotgängare men även på cyklister som tidigare cyklat i blandtrafik med bilar och bussar. Avstängningen ger även möjlighet till olika sorters upplåtelser som uteserveringar och tillfälliga event. Under försöket vill vi föra en dialog med både malmöborna och de som är verksamma längs gatan om den framtida utvecklingen. Många synpunkter och idéer har kommit in, de flesta positiva. 10. Kungsgatan cykelkorsning Här är två av Malmös största cykelstråk som korsar varandra, Storgatan och Kaptensgatan, med cirka cyklister om dagen. Då det är två av Malmös starkaste cykelstråk som möts uppstår det en del konflikter och platsen har varit ganska drabbad av en del allvarliga olyckor. För att få bukt med problemet har man valt att sätta upp lyktstolpar som får cyklisterna att sakta ner och ta större hänsyn till varandra. Det är ingen
7 cirkulationsplats utan det är högerregeln som gäller, dock är det många som tror att lyktstolparna är en rondell och det kommer in många frågor om den. Lite längre bort finns det en cykelbarometer som räknar hur många cyklister som passerar varje dag. I Malmö finns det idag 2 stycken, en här och en vid Södervärn. I år kommer det att placeras ut ytterliga två stycken, just nu håller man på och ser över var de ska stå. 11. Södertull Kampanj Besök kampanjen Inga löjliga bilresor på södertull. 12. Bike and Ride Malmö C Malmös tredje bike and ride-anläggning invigdes i februari Större delen av anläggningen är underjordisk men det finns också plats för cyklar ovan jord. Det finns plats för 1500 cyklar varav 700 kan ställas i en låst del där du får tillträde genom att registrera ditt jojo-kort och betala en månadsavgift. Det finns flera entréer till anläggningen. Det går att cykla ner genom rampen i den östra delen. Här finns platser särskilt avsedda för lådcyklar och liknande. Andra bekvämligheter i anläggningen är offentliga toaletter, väntrum, luftpumpar, förvaringsmöjligheter, realtidsinformation om avgångar för tåg och buss. Det finns också en cykelbutik med verkstad. Det kostar ingenting att använda den öppna delen av anläggningen och den håller öppet dygnet runt. Det finns kameraövervakning och vakter som bevakar anläggningen flera gånger per dygn. 13. Slagthuset Start och Mål
8 Karta Halvvägs till Danmark
9 Allmänt om cykelplanering i Malmö Exempel på saker att berätta under cykelturerna 4/6 Cykelplanen och cykling i Översiktsplanen Sedan 1976 har Malmö Stad haft en Cykelplan. Cykelplanen är framtagen gemensamt av Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret och har uppdaterats regelbundet. Den består av en karta med befintliga och planerade huvudcykelstråk och används både vid nyplanering och vid ombyggnader i befintlig miljö för att skapa raka, genomgående stråk. Mer än hälften av Malmös cykelbanor är klassade som huvudcykelstråk. I den första cykelplanen låg fokus på att skapa stråk som kopplade ihop de friliggande cykelbanorna i de nybyggda, trafikseparerade miljonprogramområdena med centrum så att cyklisterna inte skulle behöva cykla i blandtrafik på huvudgatorna. Att bygga cykelbanor utmed huvudgatorna var dock inte aktuellt vid denna tidpunkt, cykelbanor som tidigare hade funnits utmed huvudgatorna hade under och 60-talet tagits bort för att ge plats åt den framväxande bilismen. Istället skapades stråk parallellt med huvudgatorna längs med mindre gator, en princip som länge höll i sig. Ett exempel på detta är Rosengårdsstråket (som dock byggdes redan 1973). I den kommande Översiktsplanen är cykelplanen inarbetad. Även tidigare har ÖP:n hänvisat till cykelplanen. Det är även på förslag med en klassificering av huvudcykelstråken ( prioriterade och övriga huvudcykelstråk). Cykelprogram Malmös nu gällande cykelprogram togs fram 2012 och gäller för åren Målet för programmet är att öka andelarna cykelresor hos malmöborna från 23 % (2008) till 30 % 2018 (att målåret är 2018 beror på att resvaneundersökningen genomförs var femte år). Cykelprogrammet, som är väldigt åtgärdsinriktat, är politiskt antaget, men åtgärderna i programmet ska också antas inom budgeten från år till år. Totalt föreslås i cykelprogrammet åtgärder för runt 400 miljoner kronor under åren uppdelade på fem områden: Åtgärder som stärker Malmös profil som cykelstad Driftsåtgärder för ökad trygghet och komfort Övergripande infrastrukturåtgärder Små infrastrukturåtgärder Åtgärder för förbättrad parkering De övergripande infrastrukturåtgärderna, till största delen byggande av nya cykelbanor utmed huvudgator, står för huvuddelen av kostnaderna. Olika typer av cykelstråk i Malmö (huvudsakligen från bilagan i slutet av cykelprogrammet) Cykelstråken i Malmö kan delas upp i fem olika kategorier. De olika kategorierna har alla för- och nackdelar och behövs för att komplettera varandra. Det går inte rakt av att säga att någon kategori är bättre än någon annan. Somliga kategorier tilltalar vissa grupper av cyklister men inte andra, somliga är tilltalande dagtid, men inte i mörker, o.s.v.
10 Cykling i lokalgator. Vissa av cykelstråken som pekas ut på cykelkartan går i blandtrafik i lokalgator (Exempel: Storgatan), men även i övriga lokalgator äger givetvis mycket cykling rum. Cykling i blandtrafik kräver ingen extra infrastruktur. Gatorna kan hållas smala och ges en prägel som många uppskattar. Nätet av lokalgator är finmaskigt och ger därför stor valfrihet när det gäller vägval. Närhet till bostäder och annan bebyggelse, samt till övrig trafik gör cykelturen varierande och trygg för cyklisten. En ringa mängd biltrafik och låga hastigheter gör lokalgatorna relativt trafiksäkra. Lokalgator i tät stadsmiljö, med många parkerande bilar och varutransporter utgör en komplicerad trafiksituation, särskilt för barn. Följderna kan bli att barn inte tillåts cykla på egen hand. En genomsnittlig cykelresa är tre kilometer och går sällan att genomföra utan att korsa en huvudgata. Korsningspunkterna kan orsaka både olycksrisk och tidsförlust. Mindre bostadsgator är ofta utformade som återvändsgator för att hindra genomfartstrafik med bil. Detta kan försämra orienterbarheten och även i de fall bra kopplingar finns för cyklister kan det vara svåra att hitta för obekanta i området. En cykelresa längs lokalgatunätet kan bli lång och ogen jämfört med att cykla samma sträcka längs med huvudgatorna. Cykelanpassade gator. För att skapa en hög framkomlighet för cyklister regleras korsande vägar med stopp- eller väjningsplikt och gatan utformas så att höga hastigheter och genomfartstrafik inte är möjlig. Gator anpassas då efter cykeltrafikens behov av framkomlighet och säkerhet. Exempel: Södra Skolgatan. Då trafiken på korsande gator lämnar företräde slipper cyklisterna tidsförluster. Att samla cyklister till specifika gator förbättrar säkerheten, då övriga trafikanter räknar med ett stort cykelflöde. Det krävs ofta endast små ändringar i infrastrukturen. Närhet till bostäder och annan bebyggelse, samt till övrig trafik gör att cykelturen ofta blir varierande och trygg förcyklister. Om trafiksituationen är livlig, med kantstensparkeringar och många cyklister kan barn ha svårt att cykla på egen hand. Smala passager kan ej driftas maskinellt utan kräver extra insatser. Cykling i gångfartsområdet och på gågator. I takt med att Malmös trafiksystem blir mer anpassat för miljövänliga transportslag har antalet gator reglerade som gågata eller gångfartsområde blivit fler. Vissa av dessa ingår i stadens sammanhängande huvudcykelstråk. Exempel: Kalendegatan. Gatorna kan utformas med fasta utrustningsdetaljer såsom bänkar, blomsterurnor och cykelställ, för att göra dem mer anpassade för cyklister och fotgängare. Fler gångfartsområden kan vara ett led i att skapa ökad tillgänglighet för cyklister. Närhet till bostäder och affärer gör cykelturen varierande och trygg för cyklisten. En ringa mängd biltrafik och låga hastigheter gör gågator och gångfartsområden trafiksäkra.
11 Cykling i gångfart medverkar till att cyklingen blir ineffektiv och i praktiken är det också svårt att utforma gator så att både cyklister och bilister tar sig fram i gångfart. Ökad risk för konflikter mellan fotgängare och cyklister. Bilar och varutransporter utgör en komplicerad trafiksituation, särskilt för barn. Följderna kan bli att barn inte tillåts cykla på egen hand. Om markbeläggningen har ytor som upplevs avsedda för vissa ändamål finns risk att regleringen inte fungerar. Cykelbanor längs huvudgator. För att cykling längs biltrafikens huvudgatunät ska kunna ske på ett säkert och tryggt sätt krävs separata cykelbanor utmed gatorna. Att det idag finns cykelbanor endast längs ett fåtal av Malmös huvudgator kan härledas till den stora utbyggnaden av staden som gjordes på och 70-talen då den trafiksepareringsprincip som var norm medförde att cykelbanor till viss del togs bort från huvudgatorna och förlades på parallellgator. Trots avsaknaden av cykelbanor cyklar många malmöbor utmed huvudgator, dels lagligt i körbanor och dels olagligt på gångbanor. Exempel på cykelbana längs huvudgata: Fersens väg. Raka, gena sträckningar med god orienterbarhet och framkomlighet då den korsande trafiken har väjningsplikt. Utmed huvudgatorna är det i regel liv och rörelse under större delen av dygnets timmar vilket bidrar till ökad trygghet. Cyklister når lättare det stora utbud av affärer, restauranger och service, som ofta ligger längs huvudgator. Anläggande av en cykelbana medför ofta att körbanor smalnas av och att korsningspunkter säkras vilket ger en bättre trafiksäkerhet och en attraktivare stadsmiljö. Cykelbanor utmed huvudgatorna gör att cyklister syns och får en höjd status. Huvudgator och korsningarna med andra huvudgator är ofta olycksdrabbade. Barn kan känna sig otrygga och osäkra. Avsmalning av köryta och andra anpassningar kan göra att biltrafik sprids till lokalgatunätet. Cyklister utsätta för avgaser, partiklar och buller. Minskat utrymme för andra trafikslag. Friliggande cykelbanor (ofta genom grönområden). Helt friliggande cykelbanor anlades i stor utsträckning i södra och sydöstra Malmö på och 70-talet. De korsar ofta gator för biltrafik i tunnlar eller på broar och är i regel åtföljda av gångbanor som separeras med en linje i asfalten eller genom olika ytmaterial. Exempel: Stadionstråket. Trafiksäkerheten är god tack vare de planskilda korsningarna. Cykelbanorna är i regel raka och planskilda korsningar gör att tidsförluster minimeras. Cyklingen bjuder på en vacker och grön miljö fri från avgaser och buller. Kvällstid kan cykling på friliggande cykelbanor, framförallt genom grönområden och i tunnlar, upplevas som otrygg.
12 En cykelbana kan upplevas som en barriär inom en park och störa det estetiska intrycket. Cykeltrafik i parkmiljö kan upplevas som störande av personer som uppehåller sig i parken. Utformning och reglering Cykelbanor i Malmö är nästan uteslutande dubbelriktade. I korsningar behandlas cyklister därmed i allmänhet som fotgängare snarare än som bilister. Vi eftersträvar (dubbelriktade) cykelbanor på båda sidorna av huvudgator, för att minimera antalet passager för cyklister, men det är inte verklighet på så många platser. På senare tid har det kommit upp interna diskussioner om enkelriktade cykelbanor. (Enligt en studie av kollisionsolyckor i Malmö framkom att det oftare är cyklisten som cyklar på höger sida om biltrafiken som blir påkörd av svängande bilar än cyklisten på vänster sida. Det gör att sanningen om dubbelriktade cykelbanors bristande trafiksäkerhet i korsningspunkter kan ifrågasättas något.) Minimibredden för cykelbanor i Malmö är 2,5 meter och ytmaterialet i allmänhet asfalt, även om andra ytmaterial också förkommer av estetiska skäl. Som separering mot biltrafik används (förutom kantstenen) en skiljeremsa på cirka 1 meter som ska hindra att cyklister cyklar in i bildörrar som öppnas. Skiljeremsan kan vara i asfalt (avskild med målad linje) eller smågatsten. Fotgängare och cyklister ska i princip alltid separeras, undantag kan vara kombinerade gc-banor på landsbygden där flödena är små och korsningspunkterna få (om totalbredden är under 4 m separeras inte gång och cykel). Separeringen består ofta i att cykelbanan har asfaltsbeläggning medan det är betongplattor på gångbanan. För att ytterligare öka tydligheten kan det anläggas en smal skiljeremsa i avvikande material, som smågatsten, mellan gång- och cykelbana. Det förekommer även att både gång- och cykelbana är i asfalt och endast separeras av en målad linje, men denna form uppfattas ofta som otydlig. I korsningar eftersträvas en väntyta på minst 2 m där cyklister och fotgängare kan stå utan att blockera cykelbanan.
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merAntagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT
Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merTrafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15
Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merSammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009
2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer
Läs merCYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg
CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges
Läs merTRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016
2014-02-18 TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016 Trafiksäkerhetsåtgärd från 2013, trafikseparering med pollare på Rosenvägen i Enebyberg. TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2
Läs merBakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23
Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merMotion, Utveckla Linköping som en cykelstad
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs mer4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.
4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas
Läs merFrågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern
Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya
Läs merMed Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Läs merCykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret
Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%
Läs merRAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se
RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte
Läs merMoped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merKOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6
Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg
Läs merCykelplan. Gävle 2010
Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:
Läs merStrategi och handlingsplan för cykeltrafik
CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor
Läs merCykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2
Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-
Läs merCykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder
Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av
Läs merBusshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Läs merYttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Läs merProgram för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merMötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel
Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merAv den anledning anser Alliansen att en ytterligare genomlysning av trafiksituationen måste göras inför nästa steg i processen.
Reservation ärende 16 - Ramprogram för Lunds Central Alliansen noterar att stadsbyggnadskontoret gjort ett stort och ingående arbete avseende ramprogrammet för Lund C. Till övervägande del anser Alliansen
Läs merTrafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merTrafikanalys Drömgården
Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merDetta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.
Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar
Läs merÅtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)
Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs merInspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen
Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att
Läs merDetaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54
Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs merTRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår
TRAFIKFRÅGOR Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår Malmö stadsbyggnadskontor Översiktsplaneavdelningen November 2005 Innehåll Bakgrund 2 Syfte 2 Gatunät 3 Framtida planerade förändr.
Läs merGång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603
Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun
Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merSäkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Björn Hansson 08-508 262 84 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs merHASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15
HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 2004-11-17 Beslutshandling KUNGÄLVS KOMMUN Tekniska kontoret / Samhällsbyggnadskontoret Nämndhuset
Läs merDetaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås
DP 1783 Detaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås SAMRÅDSTID: 19 November 16 December 2012 Samrådshandling, 2012-11-13, dnr: 2011/112-BN 213 Stadsbyggnadskontoret, Västerås
Läs merMKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen
Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande
Läs merTrafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Läs merAnalys av förutsättningar för utveckling med mål och förslag till åtgärder
Ortsutveckling: Arbetsgrupp: Trafik, boende, estetik och miljö Tema: Trafik Analys av förutsättningar för utveckling med mål och förslag till åtgärder 1. Förutsättningar för utveckling Väghållningsansvar
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Läs merSammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun
ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00
Läs merVision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum
Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan
Läs merARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020
Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss
Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.
Läs merStadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31
Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning
Läs merDetaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka
Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN
Läs mer7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Läs merREMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad
REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se
Läs merVägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning
Läs mer2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns
2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra
Läs merTrafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering
Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merYttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12
Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra
Läs merGenomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1
Sida 1 (5) UTKAST 2015-12-08 Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 1 Parter och avtalets syfte Detta avtal har upprättats mellan Helsingborgs kommun (nedan benämnt Staden) och Region
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merDel av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING
ANTAGANDEHANDLING Dnr 152/08 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Jan Kristoferson Tel: 031 315 14 21 Mailadress: jan.kristoferson@molndal.se Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merSamrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.
ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖRR FASTIGHETEN HJÄRNARP 3:233 MFL ÄNGELHOLMS KOMMUN UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE SAMRÅDET Samrådet om planförslaget redovisas i en samrådsredogörelse daterad 2010-11-16. HUR UTSTÄLLNINGEN
Läs merBarns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun
Barns skolväg 2009 Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet &
Läs merVad gäller för gatan där blomlådorna placeras?
KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska
Läs merNovember 2015 Lommabanan
November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig
Läs merPLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...
Läs merMotala cykelplan 2016-2030
Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merHÅLLBART RESANDE I. Holma och Kroksbäck
HÅLLBART RESANDE I Holma och Kroksbäck FÖRORD I föreliggande strategirapport beskrivs Malmö stads målsättning för trafiken till, från och i utvecklingsområdet Holma och Kroksbäck. Vidare beskrivs vilka
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merPlanförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna
Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi
Läs merProtokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28
PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn
Läs merGång- och cykelplan. med åtgärdsförslag
Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag Förord Denna gång- och cykelplan med åtgärdsförslag visar riktningen som Upplands-Bro kommun vill arbeta mot för att uppnå bättre möjligheter att gå och cykla på
Läs merSAMHÄLLSBAROMETERN WWW.PE.SE. Om Projektengagemang
SAMHÄLLSBAROMETERN 2016 Om Projektengagemang Projektengagemang erbjuder kvalificerade konsulttjänster och lösningar inom arkitektur, byggnad, el- och teleteknik, VVS, industri och energi, infrastruktur
Läs merVASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013
VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merInternationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI
Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Bakgrund Underlag för den översyn av mål och indikatorer som görs 2015/2016. Syfte Att inventera andra länders
Läs merCYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02
CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen
Läs merRegler för fastighetsägare i Kärrdalen
Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och
Läs merTrygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan
Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Inledning Trygghetsvandringen genomfördes måndag 31 maj mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan. Deltog gjorde sex elever som representerade
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs mer