Gotlands fladdermusfauna Rapporter om natur och miljö nr

Transkript

1 Gotlands fladdermusfauna 2005 Rapporter om natur och miljö nr

2

3 Gotlands fladdermusfauna 2005 Ingemar Ahlén Omslagsbild: Trollfladdermus, Pipistrellus nathusii, flygg årsunge, på husknut i Sproge, Gotland. Foto: Ingemar Ahlén 4/ ISSN LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN VISBY

4 2

5 Sammanfattning Gotlands fladdermusfauna har inventerats 4 gånger, , 1993, 1997 och Detta är rapporten från 2005 års inventering. Artkartering utfördes på 139 lokaler och linjetaxering med bil omfattade 788 km av vägnätet. Sammanlagt 1860 fladdermöss observerades, 975 vid lokalerna och 885 vid linjetaxeringen. 12 olika arter anträffades under 2005 och därmed är det nu totalt 14 arter påvisade på Gotland. Tre av dessa har troligen inte reproducerande populationer på ön. Den vanligaste arten, nordisk fladdermus, observerades med 1284 individer och var närvarande vid 75% av alla artkarterade lokaler och vid linjetaxeringen räknades i medeltal 11 individer/km, vilket är mycket mer än vad som är normalt på fastlandet. Populationen tycks vara stabil. Trollfladdermus observerades med några få individer på en lokal 1980 och har sedan dess ökat gradvis. Under 2005 observerades 89 individer på 39 platser. Den är nu väl spridd över ön och flera kolonier påvisades. Myotis-arterna är vanligare på Gotland än vad de vanligen är på fastlandet. En möjlig förklaring är att Gotland saknar populationer av dvärgfladdermus, en situation som även råder på Bornholm. Barbastell som tidigare endast var funnen på sydligaste Gotland hittades nu även på norra Gotland. Från naturvårdssynpunkt är läget för fladdermössen ungefär som tidigare. Det finns dock klart negativa faktorer som kräver ökad uppmärksamhet. Skogs- och utmarksbete av kor och hästar avvecklas och leder till försämrade vegetationsstrukturer och sämre insekttillgång för fladdermössen. Vid skötsel av ängen och lövskog är det vanligt att man öppnar för mycket och inte bevarar de täta partier av hässlen och fullskiktade lövbestånd som är värdefulla för flera arter t.ex. fransfladdermus. Placering av nya vindkraftverk sker ofta utan tillräcklig hänsyn till viktiga födosöksbiotoper för fladdermöss. Summary: The bat fauna of Gotland 2005 The bat fauna of Gotland, in the Baltic Sea, has been surveyed 4 times, , 1993, 1997, and This is the report from the 2005 survey. The species richness of 139 sites was investigated and line transects by car covered 788 km of the road net. A total of 1860 bats were observed, 975 at the sites and 885 at the line transects. 12 different bat species were found in 2005 which means that a total of 14 species are now on the list of Gotland's bat fauna. The most abundant species, Eptesicus nilssonii, was observed with 1284 individuals and was present at 75% of all sites. In the transects an average of 11 individuals/km were counted, a much higher value than in normal mainland areas. The population seems to be quite stable. Pipistrellus nathusii which was observed with a few individuals at only one site in 1980 has since then gradually increased. In individuals were observed at 39 sites spread all over the island, and some nursery colonies were found. The relative abundance of Myotisspecies is higher than on the mainland in Sweden. One possible reason for this is the absence of a Pipistrellus pygmaeus population on the island, a situation which is common to Bornholm (Denmark). Barbastella barbastellus, which earlier only were found on southernmost Gotland, was now found on the northern part. The conservation situation is generally satisfactory but some negative factors need more attention. Abandoning cattle and horse grazing in forests and outlying land lead to negative changes in feeding habitats and abundance of insects. Management of mowed meadows and nature reserves with deciduous woodland often means that dense parts are opened up too much. Locating many new wind power turbines are made without sufficient consideration to important feeding habitats of bats. 3

6 Innehåll Inledning...5 Metoder.. 5 Artkartering. 5 Linjetaxering...6 Resultat..6 Skydd och vård av fladdermusfaunan Kommentarer om de enskilda arterna Referenser Bilaga 1. Lokaler, antal individer och artantal Bilaga 2. Observationer vid artkarterade lokaler.. 18 Bilaga 3. Linjetaxering med bil

7 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län inventerades fladdermusfaunan på Gotland under Gotland har undersökts tidigare genom inventeringar , 1993 och 1997 (Ahlén 1983, 1994, 1998). Därtill har enstaka fynd publicerats (Ahlén 1997) och vid forskning rörande migration och påverkan från vindkraft har ytterligare observationer av faunistiskt intresse gjorts (Ahlén 2002, 2003). Inventeringen 2005 utfördes av Ingemar Ahlén (IA), projektledare, Johan Ahlén (JA) och Johnny de Jong (JdJ), som samtliga medverkat vid tidigare inventeringar på Gotland. Oskar Kullingsjö (OK) vid länsstyrelsen medverkade också genom att undersöka ett antal lokaler i samarbete med projektgruppen. Tomas Johansson (TJ) vid länsstyrelsen deltog i arbetet under några nätter, såväl vid inventeringen av lokaler som vid linjetaxeringen. Syftet med inventeringen 2005 var att få kunskaper om faunans nuvarande status och att ge data för en jämförelse med situationen under tidigare år. Denna rapport beskriver inventeringen 2005, hur den genomfördes, resultat och vissa slutsatser. En analys av utvecklingen under perioden kommer i en planerad särskild publikation. Metoder Inventeringen genomfördes med samma metoder som tillämpats tidigare på Gotland, nämligen med artkartering av lokaler och linjetaxering med bil på vägnätet. Såväl huvudön som Fårö omfattades av inventeringen 2005, däremot inte Gotska Sandön eller någon av öarna invid huvudön. Hela undersökningen utfördes under perioden 23 juli - 6 augusti Artkartering Med artkarteringsmetoden undersöktes 139 lokaler vilket är något fler än vid de tidigare inventeringarna. Alla tidigare undersökta lokaler fanns med i undersökningen med undantag för några som tidigare bara gett dåligt resultat, d.v.s. inga fladdermöss eller bara någon enstaka nordisk fladdermus. De nytillkomna lokalerna är sådana som upptäckts i sen tid och kunde förväntas vara artrika eller på annat sätt verkade faunistiskt intressanta. Vidare har några enstaka lokaler lagts till för att få en bättre spridning över Gotland. Två eller flera besök gjordes på de artrika lokalerna, samt i några fall för att kontrollera artbestämningar. Genomförandet av artkarteringen skiljer sig inte från tidigare år annat än ifråga om den tekniska utrustningen som blir något bättre för vart år. Under 2005 kunde ett exemplar av den nya detektormodellen D1000x (Pettersson Elektronik) användas. Den har större känslighet än någon tidigare modell, större dynamik (avstånd signal-brusnivå) och sparar inspelningar direkt som ljudfiler på ett minnekort vilket gör att man slipper bandspelare. I övrigt användes D240x och D980 tillsammans med DAT-spelare (Sony TCD-D100) eller HD-spelare (Archos Gmini 400), i några fall monterade med kardborrband på stora eller små putsbräden (Plastform). Preliminära ljudanalyser gjordes på datorer dagen efter inspelningarna. Definitiva analyser fortgick sedan under hela hösten Redan tidigare har boxar med automatisk registrering av ultraljud använts på Gotland för att komplettera den manuella användningen av detektorer. Tekniken som används i dessa boxar utvecklades väsentligt under Modeller av MP3-spelare kom med s.k. "autodetection" och inställningar av känslighet, samplingsfrekvens m.m. som gjorde det möjligt att spara ljudfiler av hög kvalitet från tidsexpansionsljud. En box som placeras ut kan under en hel natt spela in ultraljud från alla fladdermöss som passerar eller jagar i närheten vilket tillåter artbestämning lika bra som en manuellt använd detektor. Vi prövande några sådana boxar för att testa metoden med mycket bra resultat. Man har en oavbruten kontroll av vad som flyger på en plats under hela natten. Det är dock tidsödande att gå igenom alla ljudfiler, speciellt om man får 5

8 oväntade störningsljud. En tänkt användning är att vid artkartering låta boxar på vissa lokaler samla ljud för sedan avgöra hur mycket tid och personal som behövs för ytterligare undersökningar. Inspelningar av ljud är inte alltid tillräckliga för artbestämningar. Bestämning av flera arter kräver att man förutom användning av detektor också gör visuella observationer med lampljus. En skicklig observatör kan klara att se hur ljus en flygande fladdermus är på magen, om den har långa öron när den kommer flygande, hur stor den är, och hur flygbana och flyktsätt är vid jakt. För att artbestämma en del av Myotis-arterna krävs också nätfångst för bestämning på morfologiska detaljer t.ex. tänder. På Gotland gjorde vi 2005 försök med nätfångst på några platser. Vid artkartering får man reda på vilka arter som förekommer på en lokal. Vid särskilt artrika och miljömässigt mer komplicerade biotoper skall man normalt göra återbesök för att öka chansen att få kontakt med alla arter som har fast tillhåll på platsen. Antal individer som observeras av varje art räknas eller skattas. För lokaler som besökts upprepade gånger räknas det högsta antalet för varje art som ett minimital för antal individer på platsen. Linjetaxering Under samtliga inventeringar på Gotland från och med 1980 har linjetaxeringar gjorts genom lyssning från bil som körts i ca 50 km/h. I huvudsak har transportsträckor mellan lokaler för artkartering använts för linjetaxering, liksom hemfärden från sista lokalen till stationeringsplatsen. Vägvalet har ofta gjorts för att täcka in vissa områden. Vägsträckor som redan har taxerats undveks eller kördes med avbrott i taxeringen. Varje vägsträcka taxerades därför bara en gång eftersom syftet var att täcka hela ön hellre än att med upprepningar få aktivitetsdata från ett mindre område. Under 2005 linjetaxerades sammanlagt 788 km. Då vädret var så ogynnsamt att aktiviteten var låg utfördes inte linjetaxering. Vid kraftigt regn går det inte heller att taxera av tekniska skäl. Liksom tidigare år sker linjetaxeringen från bil med hjälp av heterodyndetektorer med högtalare, oftast av modellen D100 (Pettersson Elektronik). Varje observation registreras med art, antal och plats. Under 2005 användes en ställning med två klämmor som fästes på ett något öppnat bakdörrsfönster (konstruktion Hans J. Baagøe). På ställningen sitter tre detektorer inställda på 24, 30 och 40 khz, varigenom man på ljudkvalitet och rytm kan urskilja de olika arter som man normalt påträffar under linjetaxering på Gotland. Vid tidigare års linjetaxeringar noterades observationerna med bilens trippmätareställning utefter varje vägsträcka. Under 2005 introducerades ett nytt tillvägagångssätt som underlättar efterföljande analys. Ovanpå instrumentpanelen var en GPS-navigator med kartdisplay fästad (Mio 168 med Fugawi). Den var till god hjälp för vägval och orientering med den lagom detaljerade kartan (gröna kartan). Vid varje observation gjordes en knapptryckning varvid alla behövliga uppgifter som koordinater och tider sparades. Andra arter än nordisk fladdermus noterades eller talades in i ett minne tillsammans med navigatorns positionsnummer. Detta förfarande kunde med fördel utföras av två personer men även en ensam förare kunde klara allt själv. Resultat Inventeringen 2005 utfördes under perioden 23 juli - 6 augusti vilket innebar att årsungarna var flygga och att i stort sett alla fladdermöss ännu hölls i koloniernas omgivningar. Med artkarteringsmetoden undersöktes 139 lokaler (Fig. 1) och med linjetaxering från bil kördes 788 km av vägnätet (Fig. 2). Under inventeringen gjordes observationer av 1860 fladdermöss, varav 975 vid artkarterade lokaler och 885 vid linjetaxeringarna. Under 2005 artbestämde vi 12 arter. På Gotland har nu 14 av Sveriges 18 arter påvisats. Se nedan under avsnittet om artvisa kommentarer. Primärdata från artkartering och linjetaxering finns redovisade i Bilagorna

9 Tabell 1. Fladdermöss observerade på Gotland Förkortning, vetenskapligt namn, svenskt namn. Antal exemplar vid artkartering, linjetaxering, förekomst vid antal lokaler och i % av lokalerna. Artkart. L.tax Tot.ex. Lok. % av lok. Enil Eptesicus nilssonii Nordisk fladdermus Mdau Myotis daubentonii Vattenfladdermus Mm/b Myotis mystacinus/brandtii Mustasch-/Brandts fladdermus Pnat Pipistrellus nathusii Trollfladdermus Mnat Myotis nattereri Fransfladdermus Paur Plecotus auritus Långörad fladdermus Msp Myotis sp Myotis-art Nnoc Nyctalus noctula Stor fladdermus Vmur Vespertilio murinus Gråskimlig fladdermus Bbar Barbastella barbastellus Barbastell Chir Chiroptera Fladdermus, obestämd art Mbra Myotis brandtii Brandts fladdermus Mdas Myotis dasycneme Dammfladdermus Ppip Pipistrellus pipistrellus Pipistrell Ppyg Pipistrellus pygmaeus Dvärgfladdermus Mmys Myotis mystacinus Mustaschfladdermus Nlei Nyctalus leisleri Leislers fladdermus Summa Fig. 1. Lokaler undersökta med artkartering. Fig. 2. Linjetaxerade vägar och observationspunkter. I Tab. 1 anges arter (kategorier) i fallande ordning efter individantal. Inte helt oväntat utgörs en stor andel av alla observationer av nordisk fladdermus som förekom vid mer än 70% av lokalerna. Vattenfladdermus som kommer näst är ganska individrik. Att övriga Myotis-arter är relativt väl företrädda är också karaktäristiskt för Gotland. Kommentarer om de enskilda arternas förekomst redovisas nedan. På de följande kartorna (Fig. 3-16) visas var de olika arterna anträffades under 2005 års inventering. En karta (Fig. 4) visar observationerna av endera mustasch- eller Brandts fladdermus som inte skiljs åt vid normala observationer. För nordisk fladdermus visas två kartor för fynden vid artkarterade lokaler (Fig. 12) och observationerna vid linjetaxeringen (Fig. 13). 7

10 Fig. 3. Brandts fladdermus Fig. 4. Mustasch-/Brandts fladdermus Fig. 5. Fransfladdermus Myotis brandtii Myotis mystacinus/brandtii Myotis nattereri Fig. 6. Dammfladdermus Fig. 7. Vattenfladdermus Fig. 8. Trollfladdermus Myotis dasycneme Myotis daubentonii Pipistrellus nathusii Fig. 9. Pipistrell Fig 10. Dvärgfladdermus Fig. 11. Stor fladdermus Pipistrellus pipistrellus Pipistrellus pygmaeus Nyctalus noctula 8

11 Fig. 12. Nordisk fladdermus (artkart.) Fig. 13. Nordisk fladdermus (linjetax.) Fig. 14. Gråskimlig fladdermus Eptesicus nilssonii Eptesicus nilssonii Vespertilio murinus Fig. 15. Barbastell Barbastella barbastellus Fig. 16. Långörad fladdermus Plecotus auritus Linjetaxeringarna under 2005 resulterade i att följande fyra arter (och antal individer) registrerades: Nordisk fladdermus 866 Trollfladdermus 12 Stor fladdermus 2 Myotis-art, obestämd 2 Den nordiska fladdermusen förekom i genomsnitt med 11.1 individer per kilometer. Detta representerar en mycket högre täthet än vad som är vanligt på fastlandet och innebär ingen förändring gentemot förra inventeringen på Gotland (Ahlén 1998). Att trollfladdermus noterades på 12 ställen är däremot nytt. Tidigare har den aldrig observerats vid linjetaxeringarna. I de två följande figurerna visas det antal arter per lokal som konstaterades vid 2005 års inventering (Fig. 17) och minimiantalet individer av alla arter som räknats eller skattats vid varje lokal (Fig. 18). Skillnaden mellan kartorna är framför allt att det finns några individrika men artfattiga lokaler på grund av stora kolonier av nordisk fladdermus och vattenfladdermus. Den plats på Gotland där vi genom åren registrerat flest arter är utan konkurrens Hoburgen. Där har inte mindre än 12 arter observerats. Särskilt i augusti och september är det åtskilliga fladdermöss som lämnar sina koloniområden och då gärna söker sig till områden med rik födotillgång, t.ex. strandängar, havsstränder och bergbranter. Vid Hoburgen kan det ibland ansamlas många olika arter som söker föda i branterna, över stranden och sitter och vilar i grottorna. Vid ett tillfälle fick jag se 9

12 hur ett flertal fladdermöss slog sig ner på en nästan lodrät klippa. Där kröp de omkring och plockade i sig av de mängder smådjur som i nattmörkret kommit ut från sprickorna. Det var flera Myotis-arter, framför allt fransfladdermus, och bytena utgjordes av fjällborstsvansar, mångfotingar, gråsuggor, spindlar, flugor m.m. Hoburgen kan alltså hysa en mängd födosökande fladdermöss. Det är också där de migrerande arterna lämnar Gotland Fig Antal arter (t.v.) och individantal (t.h.) som 2005 påvisades vid de artkarterade lokalerna. Även under den årstid då det är som mest med fladdermöss vid Hoburgen har jag vid enstaka tillfällen funnet området helt tomt. Det har varit när det ligger åskväder ute över havet. Om det inte handlar om tillfälligheter tyder det på att fladdermössen på något vis kan känna av åskan och då undviker att ge sig ut i öppen terräng. Trots att Hoburgen periodvis är den artrikaste lokalen på Gotland tycks detta inte gälla på sommaren. Vid inventeringen 2005 anträffades inte en enda fladdermus i området. De undersökta områden som 2005 hyste minst 4 olika arter var följande 13 lokaler: Lokalnamn, socken Antal arter Fide prästäng, Fide 8 Lummelunds bruk, Lummelunda 8 Glästäde, Lärbro 7 Viges, Grötlingbo 6 Grötlingbo prästänge (Pankar), Grötlingbo 5 Mällstäde-Simes, Hablingbo 5 Hammarsänget, Lärbro 5 Öja kyrka och prästänge, Öja 4 Sles, Grötlingbo 4 Lojsta prästänge, Lojsta 4 Skogen S om Hammarsänget, Lärbro 4 Elinghems ödekyrka, Hangvar 4 Ar, Fleringe 4 10

13 Några gemensamma egenskaper för de artrika lokalerna är förekomst av äldre lövträd, att det i samma område finns både halvöppna partier och mycket täta skogsbiotoper, att biotoperna har relativt stor areal och att det i omgivningarna finns större skogsbestånd. Fina områden kan vara ängen som ligger inne i större lövskogsområden. Både nu hävdade ängen och sådana som betas visade sig kunna hysa en rik fladdermusfauna. Ängen som ligger omgivna av helt öppen mark, vanligen åker, är alltid art- och individfattiga. En noggrannare utvärdering av olika lokalers värde som fladdermusbiotoper bör helst grundas på observationer från flera år då tillfälligheter kan spela in vid enskilda års inventeringar. Därför skall artförekomsterna vid de artrika lokalerna vid ett senare tillfälle jämföras från alla hittills genomförda inventeringar under perioden Skydd och vård av fladdermusfaunan Behovet av skydd och vård av faunan är ungefär som tidigare. Det finns ett antal värdefulla områden med särskilt artrik fauna. Det stora intresset för att bevara och vårda ängen är mycket positivt för fladdermusfaunan, liksom att det är bra när man bevarar äldre lövträdsbestånd. Äldre genuin bebyggelse i byar och vid gårdar betyder också en hel del. Några klart negativa faktorer finns dock. Skogs- och utmarksbete med kor och hästar, möjligen även får, är sannolikt av stor betydelse, t.ex. för fransfladdermus och säkert övriga Myotis-arter samt för barbastell och långörad fladdermus. Liksom i hela landet är det på Gotland problem att behålla skogsbetet, varför man gärna bör pröva olika möjligheter att stödja och uppmuntra bra former för bete i utmarkerna. Skötsel av naturreservat och bevarandeplaner för Natura-2000-områden samt villkor för bidrag måste bättre än hittills anpassas till de krav som ställs för en artrik fladdermusfauna. Det kan bl.a. handla om att låta vissa partier, t.ex. hässlen, förbli täta liksom att äldre lövskog intill gläntor får lov, åtminstone till viss del, att förbli ogallrade och oröjda. Gamla stigar, körvägar och gläntor i skogen bör vidmakthållas. Stora kalhyggen måste undvikas i närheten av de artrikaste lokalerna. Utbyggnaden av vindkraften måste i fortsättningen ske efter en noggrannare planering så att olämplig lokalisering undviks. Det finns nu en del kunskaper om var i landskapet vindkraftverk kan vålla förhöjd risk för kollisioner. Framför allt kan kustlinjen vara riskabel, i synnerhet om det genom förekomst av laguner, våta strandängar m.m. finns rikligt med insekter som i sin tur kan attrahera jagande fladdermöss. Såväl migrerande som stationära arter är utsatta för dessa risker (Ahlén 2002, 2003). Kommentarer om de enskilda arterna Brandts fladdermus Myotis brandtii. Arten är vanlig på Gotland men vid normalt inventeringsarbete kan den svårligen skiljas från mustaschfladdermus varför de flesta observationerna får bokföras som att det är endera av de två arterna (Mm/b). Nätfångst krävs som regel för att säkert fastställa dessa arter. Nätfångsten under 2005 blev inte särskilt framgångsrik och var i viss mån missgynnad av vädret. Vid Lummelunds bruk fångades ett exemplar av Brandts fladdermus. En stor del av alla observationer av Mm/b torde ha varit Brandts fladdermus. Under tidigare år har arten konstaterats på ett flertal platser över hela ön. Dammfladdermus Myotis dasycneme. Under 2005 observerades ett exemplar den 2 augusti vid Vallevikens hamn (OK). Ljudinspelning finns som möjliggjorde bekräftelse av artbestämningen. Tidigare år har arten observats vid Bogeviken, Sju strömmar och vid Näsuddens sydstrand. 11

14 Vattenfladdermus Myotis daubentonii. Liksom tidigare är detta en vanlig art speciellt längs kusterna och även vid sjöar, dammar och vattendrag i inlandet. Mustaschfladdermus Myotis mystacinus. Under 2005 kunde inte arten påvisas vid den begränsade nätfångstinsatsen. Från tidigare år har vi påvisat arten från några platser genom artbestämning av nätfångade exemplar. Det är sannolikt att den åtminstone numera utgör en mindre del av de s.k. Mm/b (se ovan under Brandts fladdermus). Fransfladdermus Myotis nattereri. Jämfört med förhållandena på fastlandet är arten relativt vanlig på Gotland. Under 2006 påträffades den på 16 lokaler och sammanlagt observerades ca 56 individer. Trollfladdermus Pipistrellus nathusii. Arten observerades på 24 artkarterade lokaler och på 15 platser vid linjetaxeringen, sammanlagt med 74 individer. På åtskilliga ställen förekom flera stationära individer, revirbeteenden och sociala läten som indikerar kolonier. En nyss flygg årsunge infångades och undersöktes i Sproge (se omslagsbilden). Arten påvisades med några få exemplar i början av 1980-talet och visade sig vara en fast etablerad art under 1990-talet. Denna inventering tyder på att etableringen på Gotland blivit så framgångsrik att lämpliga miljöer över hela Gotland nu håller på att bli koloniserade. Pipistrell Pipistrellus pipistrellus. Ett exemplar observerades 26/7 (JdJ) och 31/7 (JA) 2005 vid Fide prästäng. Vid båda tillfällena gjordes inspelningar som säkert kunde bekräfta artbestämningen. Sannolikt var det ett ströexemplar som hamnat på Gotland. En box för automatisk inspelning av ultraljud fångade in en misstänkt sekvens kvällen den 24/ vid Borum i Sproge (IA). En förnyad granskning av inspelningen visade att det verkligen var en pipistrell vars sonarläten hade blandats ljud från en trollfladdermus. Detta visar att det är mer än en unik händelse att arten når Gotland. Det är dock inget som tyder på att det finns någon fast förekomst på ön. Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus. Ett exemplar observerades och spelades in den 31/ vid Fide prästäng (JA). Detta är det första otvetydiga fyndet på Gotland. Dvärgfladdermus har visat sig vara en flyttare som sträcker över södra Östersjön i stort antal (Ahlén 2005b). Trots detta har den inte lyckats etablera sig på Gotland och inte heller på Bornholm (Baagøe 2001). Arten har rapporterats från Gotland flera gånger tidigare men enligt en granskning av de fynden handlar det med största sannolikhet om felaktiga artbestämningar (Ahlén 1983). Att dvärgfladdermusen saknar population på Gotland kan vara positivt för flera arter som nu slipper konkurrens som vi antar kan drabba flera Myotis-arter, barbastell och långörad fladdermus. Samma förhållanden råder på Bornholm. Leislers fladdermus. På Gotlands västkust har arten observerats två gånger. Den 31/ passerade ett exemplar Petes och den 25/ fanns ett jagande exemplar vid Holmen, Alsvik. Under 2005 påträffades inte arten. Den kan vara förbisedd genom förväxling med stor fladdermus. Hittills har 8 fynd gjorts i landet. Den tycks både uppträda under migrationstiden och på sommaren och har anträffats jagande insekter långt ute över havet i Östersjön (Ahlén 2005a, 2005b). Stor fladdermus. Arten är sparsamt men regelbundet förekommande på Gotland. Under 2005 observerades den på sex platser. Någon koloni har ännu aldrig påträffats. 12

15 Nordisk fladdermus. Arten finns i stort sett överallt på Gotland, på 73.4 % av alla inventerade lokaler, och förekom i genomsnitt med 11.1 ex./km längs de linjetaxerade vägarna. Den har på Gotland en täthet som överstiger vad som är normalt på fastlandet. Totalt gjordes 1284 observationer. Gråskimlig fladdermus. Under 2005 påträffades den på 5 lokaler, varav en med indikationer på koloni på en plats på södra Gotland. Arten är mycket sällsynt men verkar förekomma regelbundet på ön. Barbastell. Under 2005 påträffades 2 ex. jagande i stort nu betat f.d. lövängsområde på norra Gotland. Tidigare har arten endast observerats på tre platser på sydligaste Gotland. Långörad fladdermus. Är relativt vanlig på Gotland. Den anträffades på 36 lokaler under Referenser Ahlén,I The bat fauna of some isolated islands in Scandinavia. Oikos 41: Ahlén, I Gotlands fladdermusfauna Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. Ahlén, I Nytt om fladdermusfaunan på Gotland. Natur på Gotland 1997:1:20. Ahlén, I Gotlands fladdermusfauna Länsstyrelsen i Gotlands län. Livsmiljöenheten - rapport nr Ahlén, I Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97:3: [Summary: Bats and birds killed by wind power turbines.] Ahlén, I Vindkraftverk och fladdermöss en pilotundersökning. Slutrapport till Energimyndigheten Dnr 5210P , P-nr P Ahlén, I Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 99:2:2 11. [Summary: The Bat fauna of Sweden. Present knowledge of distribution and status.] Ahlén, I. 2005a. Inventering av barbastell (Barbastella barbastellus) Med notiser om andra ovanliga arter under året m.m. Rapport till Naturvårdsverket (Dnr ). Ahlén, I. 2005b. Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft. - Slutrapport till Energimyndigheten från förstudien 2005 (Projektnr ). Ahlén, I Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket Rapport Stockholm. Baagøe, H. J Danish bats (Mammalia: Chiroptera): Atlas and analysis of distribution, occurrence, and abundance. Steenstrupia 26(1):

16 Engh, L Karstområdet vid Lummelunds bruk, Gotland med speciell hänsyn till Lummelundagrottan. - Medd. Lunds Univ. Geogr. Inst. Avhandlingar XC. Noréhn, N Gotlands högre ryggradsdjur, en översikt. - Pp i Natur på Gotland. Pettersson, B. och Curry-Lindahl, K (red.). Svensk Natur, Stockholm. Noréhn, N Gotlands vertebrater - en zoogeografisk studie. Lic.-avhandling. Zoologiska institutionen, Lunds universitet (manuskript). Ryberg, O Studies on bats and bat parasites. Svensk natur, Stockholm. 14

17 Bilaga 1. Lokaler, antal individer och artantal per lokal vid 139 undersökta lokaler Sorterade efter Y och X. Nr X Y Lokalnamn Mbra Mdas Mdau Mmys Mnat Mm/b Msp Pnat Ppip Ppyg Nlei Nnoc Enil Vmur Bbar Paur Chir Artantal Antal ex Hoburgen Sundre kastal och kyrka Muskmyr Vändburgs fiskehamn Vägkors Sippmanne Vändburgviken, norra stranden Sallmunds, Hamra Vamlingbo kyrka Hamra, lövskog SV om kyrkan Hamra kyrka Bottarve Inre Stockviken Lasses äng, Hamra Rudvier änge Burgsviks hamn Öja kyrka och prästänge Näsudden, 500 m SÖ fiskehamnen Näsudden, fiskehamnen Fide kyrka Rommunds, Fide Fide prästäng Flunting Sles Viges Kattlunds gård Grundården Grötlingboudd, badplats Nisseviken Grötlingbo prästänge, Pankar Grötlingbo kyrka Holmen, Hablingbo Eke kyrka Petes, vindkraftverket vid Bovik Ronehamn Petesvik, sjöbodarna Mällstäde-Simes Rone kyrka Borum, Sproge Dammar V om St. Ringome Hemse prästäng, Hulte kruppar Stainholmstangi, Mästermyr Storkanalen, Mästermyr Sproge kyrka Skog 500 m söder om Solsänget Solsänget Närs kyrka Sandarve kulle Kälder Linde kyrka Lojsta prästänge

18 Nr X Y Lokalnamn Mbra Mdas Mdau Mmys Mnat Mm/b Msp Pnat Ppip Ppyg Nlei Nnoc Enil Vmur Bbar Paur Chir Artantal Antal ex Lojsta kyrka Lojsta slott Garde kyrka Ljugarns hamn Fröjels kyrka Klinte kyrka Skogen S om Russvätar Fjäle ängar Sandviken, Östergarn Hejde kyrka Gammelgarns kyrka Torsburgen Fonsänget Fonnsänget Östergarns kyrka och prästänge Katthammarsvik, badplatsen Kräklingbo kyrka och änge Uppstaig, naturskogsreservat Lövområde 200 m SO om L. Atlings Möllebos Klosteränget, Roma Slamdammar, Roma Valls prästäng Roma kloster Valls kyrka Roma kyrka Storsund Hörsne prästäng Ekeby kyrka och Mangsarveänget Hulte, Endre Allkvie änge Endre kyrka Alvena lindaräng Gråbo/Furulundsskogen Åminne Sudergårde haimänge Fole kyrka Bro kyrka Björnungs Bogeviken, Sju strömmar Bogeviken, järnvägsbanken S:t Olofs kyrkoruin Lummelunds bruk Tingstäde kyrka Tingstäde badplats St. Hammars Othem, Korsänget Skogen S om Hammarsänget Hammarsänget Landträskdammen Glästäde Lummelunda kyrka och änge

19 Nr X Y Lokalnamn Mbra Mdas Mdau Mmys Mnat Mm/b Msp Pnat Ppip Ppyg Nlei Nnoc Enil Vmur Bbar Paur Chir Artantal Antal ex Hellvi kyrka Vägbank till Furillen Stenkyrka Valleviken Ekebysänget Salmbärshagen Valleänget Stenkyrkehuk, Allstädar Elinghems ödekyrka Stenkyrkehuk Lickershamn Ire gård Träskmyr Rute kyrka Hangvars kyrka Svarthäll, Hallhangvar Kappelshamn Bunge kyrka Fleringe kyrka Fårösunds hamn Broa, Fårö Dämba Öster om Dämba Bläse museum Klintängar Bäste träsk, badplats Ar Fårö kyrka Mölnor träsk Farnavik, sydvästsidan Farnavik, västsidan Farnavik, östra sidan Gamle hamn Sudersand Ajkesträsk Ullahau Fårö fyr Summa maxantal per lokal Arten observerad på antal lokaler Arten observerad på % av lokaler

20 Bilaga 2. Observationer vid 139 artkarterade lokaler på Gotland Data sorterade efter Y, X, och datum Nr X Y Lokalnamn Datum Från kl. Till kl. Observatör Mbra Mdas Mdau Mmys Mnat Mm/b Msp Pnat Ppip Ppyg Nlei Nnoc Enil Vmur Bbar Paur Chir Väder Kommentar Hoburgen :23 22:53 IA, JA 17.5º, svag vind Sundre kastal och kyrka :03 23:28 IA, JA 2 1 Paur: spår av, fjärilsvingar Muskmyr :31 00:05 IA, JA Vändburgs fiskehamn :07 23:15 IA, JA Vägkors Sippmanne :13 00:25 IA, JA 1 2 Pnat med soc. läten Vändburgviken, norra stranden :10 02:20 OK Vändburgviken, norra stranden :42 23:00 IA, JA º, hård sydlig vind Mdau: Jagade på läsidan av tallar Sallmunds, Hamra :42 22:38 IA, JA º Vamlingbo kyrka :36 01:04 IA, JA Hamra, lövskog SV om kyrkan :10 02:25 JdJ Hamra kyrka :20 02:25 OK Bottarve :09 01:44 IA, JA Pnat med soc. läten Inre Stockviken :25 01:35 OK 1 Enil passage Lasses äng, Hamra :25 01:35 JdJ 4 Mdau: jagade i änget Rudvier änge :16 21:55 IA, TJ Burgsviks hamn :55 01:58 IA, JA Öja kyrka och prästänge :23 01:58 JA º Öja kyrka och prästänge :30 22:30 OK Näsudden, 500 m SÖ fiskehamnen :41 02:07 JA º, frisk sydlig vind Näsudden, fiskehamnen :41 02:07 IA Fide kyrka :35 22:40 JdJ 1 Enil jagande Fide kyrka :58 00:34 IA, JA Pnat med soc. läten Rommunds, Fide :11 22:39 IA, TJ Fide prästäng :30 22:30 JdJ PpipCf, inspeln Fide prästäng :36 23:02 IA, BA º Enil: trol. Kol. i g:l ask 200 m N änget Fide prästäng :39 01:16 IA, JA Fide prästäng :42 23:00 IA, TJ Fide prästäng :51 02:35 IA, JA º Pnat med soc. läten Flunting :28 00:45 JA º, svag S vind Sles :10 00:15 JA º-20º Viges :41 22:57 JA º-20º, stilla Kattlunds gård :20 23:40 JdJ 1 1 Enil jagande. Msp trol Mnat Kattlunds gård :30 22:40 IA, JA,JdJ 3 Regn som tilltog Avbröt fångstförsök pgr regn Kattlunds gård :30 22:30 JdJ, IA, JA 3 Regn som blev ihållande. Fångstförsök fick avbrytas Kattlunds gård :00 23:50 JdJ Enil&Pnat passerade Grundården :34 02:47 IA, JA º-20.5º, måttlig vind Grundården :16 23:33 IA, TJ º, svag vind Grötlingboudd, badplats :10 00:17 JdJ Nisseviken :46 00:17 IA, TJ Pnat med soc. läten Grötlingbo prästänge, Pankar :45 22:50 JdJ Enil,Pnat&Nnoc pass. Mnat jag. i ekkronor Grötlingbo prästänge, Pankar :25 01:00 JdJ Mnat jag. i samma ekar Grötlingbo kyrka :10 23:15 JdJ 1 Enil jagande Holmen, Hablingbo :30 01:26 IA, TJ º, svag vind Holmen, Hablingbo :25 00:35 JA º, regnskurar, senare lätt regn Enil&Mdau både över land och vattnet Eke kyrka :14 00:25 IA Petes, vindkraftverket vid Bovik :30 22:30 JA 17º-18º, svag vind, mulet, åska över havet Ronehamn :05 01:17 JdJ Enil: jag. vid lampor. Nnoc jag.hela tiden Petesvik, sjöbodarna :35 23:05 JA º Mdau 5 över vattnet, 3 över land Mällstäde-Simes :30 23:45 IA, BA º, Kraftigt regn 23:54 Pnat med soc. läten Rone kyrka :25 01:35 JdJ 3 Enil vid lampor Borum, Sproge :55 02:10 IA 1 Pnat med soc. läten Borum, Sproge :30 15:00 IA 1 Pnat: 1 juv inkommen i hus tillvaratogs Dammar V om St. Ringome :36 00:45 JdJ 10 1 Enil: passage Hemse prästäng, Hulte kruppar :05 00:25 JdJ 1 1 Enil: passage Stainholmstangi, Mästermyr :45 02:03 JdJ Ån täml. igenväxt. Ej bra för Mdau Storkanalen, Mästermyr :00 23:05 JdJ 1 Regn Kanalen igenväxt. Ej lämplig för Mdau Sproge kyrka :20 23:25 JdJ 1 Enil passage Skog 500 m söder om Solsänget :35 22:10 JdJ 1 Msp: Kort passage Solsänget :25 22:45 JdJ 1 1 Mm/b: Jagade vid redsk.bod Närs kyrka :28 23:38 IA º Sandarve kulle :40 22:25 JA º Kälder :40 22:52 JA 1 14º Linde kyrka :02 23:21 JA º Lojsta prästänge :02 22:44 IA, JA º, regn började Chir: trol. Vmur, passerande Lojsta prästänge :38 22:22 IA, JA º, måttl vind Lojsta kyrka :31 00:19 JA º Lojsta slott :35 00:57 JA º Garde kyrka :00 01:21 IA, JA Ljugarns hamn :28 00:41 IA, JA Fröjels kyrka :04 02:23 JA 12 17º Klinte kyrka :33 01:53 JA 30 17º Skogen S om Russvätar :45 23:00 IA Fjäle ängar :06 00:09 IA, JA º, lugnt Paur i och vid husen Sandviken, Östergarn :25 21:48 IA Hejde kyrka :11 01:23 JA 15 18º Gammelgarns kyrka :20 22:30 IA º Torsburgen :50 22:15 JdJ 2 Tjengvide lucke-tornet-något vidare Fonsänget :49 03:06 IA 5 För sent för div. andra arter Fonnsänget :50 22:30 OK Östergarns kyrka och prästänge :58 22:11 IA 1 15º 18

21 X Y Lokalnamn Datum Från kl. Till kl. Observatör Mbra Mdas Mdau Mmys Mnat Mm/b Msp Pnat Ppip Ppyg Nlei Nnoc Enil Vmur Bbar Paur Chir Väder Kommentar Katthammarsvik, badplatsen :35 22:45 JdJ Kräklingbo kyrka och änge :25 23:45 JdJ 2 Enil jag. vid lampor. Tyst i änget Uppstaig, naturskogsreservat :55 23:10 JdJ 1 Enil passerade 3 ggr Lövområde 200 m SO om L. Atlings :45 22:56 OK Möllebos :05 22:30 JdJ Enil trol kol. i något av husen. Mdau i beteshage. Paur i magasin Klosteränget, Roma :40 22:00 JdJ Slamdammar, Roma :35 23:45 JdJ Valls prästäng :07 23:36 OK Roma kloster :00 23:30 JdJ Valls kyrka :41 23:55 OK Roma kyrka :40 22:50 JdJ 1 5 Enil vid lampor Storsund :05 00:25 JdJ 2 1 Mm/b&Enil i tallskog på väg till tornet Hörsne prästäng :20 01:40 JdJ 1 Msp kort passage Ekeby kyrka och Mangsarveänget :18 01:15 JA º Hulte, Endre :25 01:40 JA 12º Allkvie änge :00 02:15 JdJ Endre kyrka :45 02:01 JA 3 12º Alvena lindaräng :45 01:10 JdJ Gråbo/Furulundsskogen :30 01:32 OK Gråbo/Furulundsskogen :20 00:30 OK Åminne :43 23:49 IA, JA, BA º Sudergårde haimänge :30 00:02 JA º Fole kyrka :49 23:07 JA 14º Bro kyrka :50 02:06 IA, JA Björnungs :45 22:37 JA º, rel. Stilla Bogeviken, Sju strömmar :02 01:22 IA, TJ 20 13º Bogeviken, järnvägsbanken :12 23:14 IA, JA, BA º, svag vind S:t Olofs kyrkoruin :40 00:02 OK Lummelunds bruk :09 23:10 IA, JdJ, TJ º, svag vind Mbra fångad i nät Lummelunds bruk :30 22:45 JdJ Mbra fångad Lummelunds bruk :56 22:16 IA 4 1 kylig vind Radio Gotland intervjuade Tingstäde kyrka :38 00:11 IA, TJ Tingstäde badplats :13 00:24 IA, TJ º St. Hammars :44 23:05 OK Othem, Korsänget :37 00:49 IA, TJ Skogen S om Hammarsänget :13 23:14 IA, JA º, svag vind Pnat med soc. läten Hammarsänget :13 23:14 IA, JA Landträskdammen :30 23:45 JdJ Glästäde :30 22:24 OK Glästäde :04 22:21 IA º, vindstilla Pnat med soc. läten. Bbar jagande Lummelunda kyrka och änge :00 23:20 JdJ Hellvi kyrka :25 23:30 OK Vägbank till Furillen :26 22:34 IA º Stenkyrka :50 01:55 JdJ Valleviken :15 00:33 OK Ekebysänget :02 01:26 IA, JA Salmbärshagen :02 01:26 IA, JA Valleänget :37 00:57 OK 1 5 Pnat: mycket sociala läten Stenkyrkehuk, Allstädar :05 00:30 JdJ 1 Hård SV vind Elinghems ödekyrka :30 01:40 JdJ Elinghems ödekyrka :17 00:52 IA, JA Elinghems ödekyrka :40 00:00 OK Stenkyrkehuk :45 01:00 OK Lickershamn :10 00:30 OK Ire gård :20 01:25 JdJ Träskmyr :45 22:30 OK Rute kyrka :15 01:25 OK Hangvars kyrka :00 23:20 OK Svarthäll, Hallhangvar :53 01:12 JdJ Kappelshamn :52 00:05 IA, JA Bunge kyrka :49 00:28 IA Fleringe kyrka :35 01:42 OK Fårösunds hamn :48 01:00 JA 16º Broa, Fårö :25 00:38 JA º Enil: 3 ex följde med båten, flög vid sidan av Broa, Fårö :23 00:28 OK Dämba :09 00:16 OK Öster om Dämba :59 00:04 OK Bläse museum :50 01:42 OK Klintängar :21 23:46 OK Bäste träsk, badplats :30 00:35 IA Pnat med soc. läten Ar :15 00:28 IA º Fårö kyrka :05 23:14 OK Mölnor träsk :50 00:05 JA º Farnavik, sydvästsidan :45 22:34 OK Farnavik, västsidan :45 22:34 OK Farnavik, östra sidan :55 23:00 OK Gamle hamn :45 22:34 OK Sudersand :23 23:35 JA º Ajkesträsk :55 22:10 JA º Ullahau :14 22:36 JA º Fårö fyr :45 23:05 JA 1 19º 19

22 Bilaga 3. Linjetaxering med bil på Gotland Primärdata. Nr Wpt X Y Datum Tid:hmin Start/Stopp Tripp km S:a km Enil Nnoc Pnat Msp Anm. 1 P Start 36.0 Etelhem 2 P P P P P P Stopp Fjäle ängar 8 P Start 57.4 Fjäle ängar 9 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P Stopp Ljugarns hamn 44 P Start 68.6 Hallutekorset 45 P P P P P P P P P P P P P P P P P P Stopp Garde kyrka 63 P Start 79.3 Garde kyrka 64 P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P